Nya examensmål om NPF i lärarutbildningen träder i kraft

Nu träder de nya examensmålen om NPF i kraft

Höstterminen 2021 är här och i och med detta ska alla lärarutbildningar innehålla kunskap om neuropsykiatriska fuktionsnedsättnngar. Det nya examensmålet ska säkerställa att nyexaminerade lärare har rätt kompetens att bemöta elever med NPF-diagnoser i skolan och anpassa klassrumssituationen efter olika behov.

Text: Nicole Kling ● Illustration: Prernilla Förnes ● Foto: Kristian Pohl, Regerginskansliet

Fakta :

De nya examensmålen innebär bland annat att lärarstudenten ska visa förmåga att identifiera, och i samverkan med andra, tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser – inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter. De nya examensmålen trädde i kraft den 1 januari 2021 och börjar tillämpas i utbildningar som startar höstterminen 2021.

De nya examensmålen innebär bland annat att alla lärarstudenter från och med höstterminen 2021 kommer att utbildas i att möta och anpassa pedagogiken utifrån barn och ungdomar som har NPFdiagnoser. När Attention i samband med att de nya kraven på utbildningarna tillkännagavs talade med Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, underströk hon vikten av att alla barn har rätt att få med sig de kunskaper man behöver i skolan och att få det stöd man är i behov av:

Lärarna blir bättre rustade

– De nya målen innebär att alla lärarstudenter kommer att behöva ha en förståelse för vad olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär och visa att de kan identifiera dessa och tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser. Det handlar helt enkelt om att man kommer att vara bättre på att anpassa lärmiljön och undervisningen också för dessa barn och ungdomar, sa Matilda Ernkrans då och utvecklade sitt resonemang:

– I och med de nya målen kommer man inte att kunna examineras till lärare om man inte har den här kompetensen med sig. Jag är övertygad om att kraven på de här kunskaperna kommer att göra alla typer av lärare bättre rustade att ta sig an sitt yrke.

Det är upp till varje lärosäte att se till att studenterna på de olika lärarutbildningarna klarar de nya examenskraven. För redan yrkesverksamma lärare är det i huvudsak arbetsgivarnas ansvar att se till att deras personal får kontinuerlig fortbildning när det gäller kunskap om NPF. ●

”DET HANDLAR INTE OM ATT ELEVER MED NPF SKA TA SIG I KRAGEN”

Lärarutbildningarna är nu igång och med dem förtydligade krav på att lärare ska kunna tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser utifrån NPF-diagnoser. Inte minst hoppas Per Båvner, utredare på Lärarförbundet, att de nya examensmålen ska ge lärarna bättre förutsättningar att möta dessa elever ute i verkligheten – och att alla elever ska känna sig sedda.

Text: Nicole Kling ● Illustration: Prernilla Förnes ● Foto: Lärarförbundet, pressbild

Per Båvner arbetar som utredare på Lärarförbundet och har tidigare varit kanslichef på lärarutbildningen vid Karlstads universitet och dessförinnan vid Stockholms universitet. Han har i sin nuvarande roll både ansvar för specialpedagogiken och för lärarutbildningen, frågor som genom de nya examensmålen sammanfaller.

Föredrar pedagogiska termer

– Sedan 2011 ska lärarutbildningen innehålla ett specialpedagogiskt moment och de nya kraven är snarast ett förtydligande om att utbildningen ska ta upp kunskap som specifikt rör NPF-diagnoser, säger han.

Att det i dag finns brister i hur skolan lyckas bemöta elever med NPF-diagnoser och att lärarna behöver bättre villkor i form av mer resurser och kompetens i dessa frågor råder det ingen tvekan om, menar Per Båvner. Men han ställer sig skeptisk till att de nya examensmålen knyter dessa brister till medicinska diagnoser, snarare än till skolans pedagogiska termer.

Konflikthantering är jätteviktigt

– Det är ganska ointressant för läraren att veta vilken eventuell diagnos eleven har, hen behöver snarare veta hur eleven fungerar i klassrumssituationen. Här skulle vi på Lärarförbundet hellre sett att man, i stället för att specificera just NPF, hade fokuserat på de olika beteenden som kan orsaka problem och på hur dessa ska bemötas på bästa sätt. Det kan till exempel handla om repetitiva beteenden, koncentrationssvårigheter eller annan problematik som ofta ingår i olika NPF-diagnoser, säger han och fortsätter: – Det är viktigt att lärare har kunskap om konflikthantering genom metoder som exempelvis lågaffektivt bemötande och en förmåga att sätta sig in i elevens situation. En av de viktigaste kunskaperna för lärare att ta till sig om elever med NPF är att det inte handlar om att de ska ta sig i kragen, utan att det är deras ansvar att med professionella verktyg hjälpa eleverna att klara av situationer de inte själva kan ta sig ur.

Per Båvner hoppas att de nya examensmålen ska aktualisera frågan om att omsätta teori i praktik och efterlyser därför fler seminarier och iscensättande övningar där lärarstudenterna får konkretisera vad de har lärt sig.

Hoppas det resulterar i kvalitetshöjning

– Det är inte säkert att man som lärarstudent har sådan ”tur” att praktikperioden ger en chans att öva på konfliktsituationer. Jag hoppas att ett större intresse för elever med särskilda behov kommer att innebära en kvalitetshöjning av svensk skola och ett förtydligande om att det är varje lärare som, tillsammans med elevhälsans specialpedagogiska uppdrag, är ansvarig för att också dessa elever får rätt förutsättningar för sin utbildning. Målet måste vara att alla barn och ungdomar, oavsett diagnos, ska känna sig sedda. ●

Två lärosäten om hur de hanterat de nya examensmålen i sina lärarutbildningar

Text: Nicole Kling ● Fotot: Martin Bengtsson, privat

Anna Tegström, utbildningsledare Lärarhögskolan vid Umeå universitet

Hur kommer ni se till att studenterna på de olika lärarutbildningarna klarar de nya examenskraven?

– Genom samverkan mellan olika institutioner ser vi till att nyttja kompetensen på bästa sätt i de olika programmen. Kunskap om NPF ingår i samtliga lärarprogram, i vissa av dessa program som en särskild kurs, i andra som en del i en kurs med ett eller flera kursmål som examineras.

Varför är det viktigt att lärare har kunskaper om NPF?

– I förskolan och skolan har alla barn och elever rätt att få den ledning och den stimulans som de behöver för just sitt lärande och sin utveckling. Det är ett centralt uppdrag för varje lärare att ge elever med NPF sådant stöd och att skapa en lärmiljö som, så långt det är möjligt, motverkar deras svårigheter. Detta kräver kunskaper om det ”kompensatoriska” uppdraget och en förmåga att samverka med kollegor och andra professioner i förskolan och skolan. Vi ska utbilda våra lärare för att kunna utforma undervisningen utifrån barns och elevers individuella förutsättningar och behov, göra anpassningar och i samverkan med andra ge särskilt stöd – oavsett om eleven har en diagnos eller inte.

Vad tror ni att de nya examenskraven kommer att innebära för svensk skola?

– Att förskolan och skolan på ett ännu bättre sätt kan uppfylla vad som anges i skollagen, och i praktiken att så goda lärmiljöer skapas att allt fler elever kommer till sin rätt och allt färre blir i behov av särskilda stödinsatser. ●

Sofia Kvist Lindholm, samordnande programansvarig utbildningsledare vid Linköpings universitet

Hur kommer ni se till att studenterna på de olika lärarutbildningarna klarar de nya examenskraven?

– Lärarutbildningarna vid LiU har sedan länge bedrivit ett systematiskt arbete för att studenterna ska lära sig att känna igen olika funktionsnedsättningar och hantera specialpedagogiska behov. Att kunskap om NPF nu tas upp specifikt i examensmålen har medfört att vi har ökat fokus på NPF i flera lärandemål och examinationer i programmens kurser. Vi har även förstärkt innehållet genom relevant kurslitteratur och praktiska lärandeaktiviteter.

Varför är det viktigt att lärare har kunskaper om NPF?

– Det är viktigt med kunskap om särskilda behov för att öka förståelsen och möjliggöra anpassningar, och mer kunskap om NPF kan bidra till detta. Rätten till stöd och anpassningar i skolan utgår dock inte från att eleven ska ha erhållit en diagnos, utan från individens behov av stöd i relation till att uppnå målen. Ett ökat fokus på diagnoser i skolan riskerar att missgynna alla barn som på något sätt avviker från normen utan att ha NPF. Vi ser det därför som viktigt att NPF betraktas som en grupp bland flera och att individens behov fortsätter att stå i fokus.

Vad tror ni att de nya examenskraven kommer att innebära för svensk skola?

– Förhoppningsvis kan det i förlängningen innebära att lärares ökade kompetens inom detta område gör att elever med NPF får ett riktigt gott stöd under sin skoltid. Vi vill understryka vikten av att kunskap om NPF inte fokuserar på identifiering av symptom, utan att den belyser komplexiteten det innebär att ha en diagnos och att individens behov är det som sätts i fokus och bemöts. ●