Intervju Den här modellen verkade fungera. Relativt tidigt öppnade de kontor i Malmö och Stockholm. I början tog de in personer som gjorde samma sak som grundarna hade gjort i Göteborg; knalla runt till företagare och fråga om de vill få nya kunder på kort tid. Ganska tidigt i den här vevan kom ett tyskt företag som hette Mycitydeal in på marknaden, och blev senare uppköpta av nuvarande tvåan på marknaden, Groupon. – Det fanns ett antal liknande sajter, men just Mycitydeal kom in med buller och bång. De var verkligen aggressiva och skilde sig från mängden. Det gick inte att vara på nätet utan att man såg deras annonser. Vi tänkte att om vi inte gör någonting nu finns vi inte kvar om ett tag. Redan efter en månad började tankarna komma att ta in en mediapartner, berättar Alexander. Mediekoncernen Schibsteds entreprenörsben Growth gick in och köpte 37,5 procent av Let’s deal. I Sverige är koncernen framförallt känd för stora mediehus som Svenska Dagbladet och Aftonbladet, men de har också stora sajter som Hitta.se och Blocket. Med hjälp av Schibsted kunde de driva internettrafik till sin egen sajt. Schibsted gick också in med kapital som möjliggjorde att de kunde anställa, men framförallt fick de publicitet på några av Sveriges största sajter som Aftonbladet och Blocket. – Om man som entreprenör går till ett mediabolag så är det för att synas i deras kanaler, förklarar Lars. Geografiskt har Göteborg alltid gått bäst, tätt följt av Malmö, men de i huvudstaden har alltid varit lite mer svårflörtade för Let’s deal, om man ser till hur mycket bolaget tjänar per capita. Det kan bero på en mängd saker, som att det finns fler alternativ i Stockholm.
Under åren sedan Let’s deal grundades har appmarknaden exploderat. – Vi lanserade en app redan sommaren 2010 och har märkt under resans gång att allt fler människor vill ta del av våra deals via appen. Man har fått som rutin att kolla vad det finns för nya deals idag, säger Alexander. De som inte har appen får ett mejl som berättar om vilka erbjudanden som finns. Och det kan ibland vara lite mer påträngande än en avisering från appen, menar Alexander Hars. I dagsläget sker över hälften av alla köp i mobilen. Under årens lopp har Alexander och Lars lärt sig vilka typer av företag som deras tjänst lämpar sig för, vilket främst är företag som snabbt vill ha många nya kunder. I början hände det att vissa företag fick alldeles för mycket nya kunder, så att deras verksamheter fick pausas för att kunna ta emot telefonbokningar hela dagen. Därför menar Lars att man måste sätta begränsningar och hjälpa vissa företagare med resursplanering. – Det är inte bra med för mycket kunder, eftersom man kan gå därifrån med en dålig upplevelse. I princip säljer Let’s deal kunder, men därefter gäller det ju för företagaren att kunna fånga upp de som kommer för en prova på-rabatt och se till att få merförsäljning. Under åren har Let’s deal-grundarna även lärt sig vilka typer av företag som konceptet fungerar för och vilka det inte fungerar för. Det krävs en kraftig rabatt till konsumenten och dessutom ska Let’s deal ha sin provision. – Många företag med små marginaler, som kläd- eller leksaksbutiker, kunde inte räkna hem det. s ta r ta & d r i va f ö r e ta g | 2 3