Direkt November 2019

Nr 2 november 2019

Direkt Effekt Framför allt bästa långsiktiga

ATT VARA KRISTEN ÄR ATT VARA RADIKAL Läs mer på s. 5

Dhana Lama

"VI HAR ÖVAT OSS PÅ DET HÄR I FLERA TUSEN ÅR." Läs mer på s. 8-9

Åsa Molin

TRE SÄTT ATT RÄDDA VÄRLDEN Läs mer på s. 12

Har du saknat oss?

2

Av skäl som vi inte kunnat påverka har vi tyvärr inte haft möjlighet att ge ut de senaste två numren av tidningen Direkt. Det här numret har vi därför satsat lite extra på för att ge en extra lång läsning till jul. Vi satsar såklart på att fortsätta med tidningen Direkt under 2020 som vanligt. God Läsning!

Stefan Swärd: Den kristna missionen kan göra unika insatser 3

Kate Almroth, Kommunikations- och insamlingschef

INNEHÅLL Ingemar Forss: Ett stort anspråk

4

Med hjärta för de mest utsatta 5 Bethanie Carney Almroth: "De oskyldiga till problemen får ta smällen" 6-7 Åsa Molin: "Vi har övat oss på det här i flera tusen år"

8-9

Johannes vill väcka kyrkorna

10

Härlig är jorden…eller?

11

Tre sätt att rädda världen

12-16

Det är väl bara att hjälpa till, eller…?

17

Jorden är inte härlig för alla, men den kan bli det för fler 18-19 Svensk mission la grunden för baptistisk rörelse i Brasilien

20

Notiser 21 Götabro 125 år!

22-23

Julbak, pyssel, notiser och nytt om namn

24-27

DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska Frikyrkan och utkommer med 4-5 nr per år.

ANSVARIG UTGIVARE: Ingemar Forss REDAKTION: Christer Aadland, Mattias Davén, Stefan Östman, Marcus Wallin, Kristina Sandin och Kristoffer Zettergren.

OMSLAGSBILD: Stina Wallin, som är medlem i Immanuelkyrkan Örebro. Foto: Marcus Wallin.

MEJLA TILL: kristina.sandin@efk.se om du har något tips till tidningen.

TRYCK: Tabergs tryckeri, på Svanenmärkt papper.

ADRESS: Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16 Örebro. Tel. 019-16 76 00, info@efk.se, www.efk.se, www.facebook.com/evangeliskafrikyrkan, twitter.com/EFKsamfund, instagram: @evangeliskafrikyrkan EVANGELISKA FRIKYRKAN (EFK) är en församlings- och missionsrörelse med cirka 300 församlingar i Sverige och drygt 34 000 medlemmar. EFKs församlingar har ett stort internationellt engagemang i drygt 30 länder. Det gemensamma arbetet leds av Internationella programmet, Sverigeprogrammet och Utbildningsprogrammet. EFK har 90-konto då vi uppfyller Svensk Insamlingskontrolls kriterier.

Vill du veta mer om hur vi hanterar dina personuppgifter?

Kontakta kontaktuppgiftsansvarig@efk.se GÅVOR: Bankgiro 900-4037,

Ett stort anspråk JESUS GÖR ett stort anspråk när han i slutet av sitt liv här på jorden förklarar för sina efterföljare att all makt är given till honom. Det är ett anmärkningsvärt påstående som med rätta skulle kunna ifrågasättas eller hånas om det kom från vilken annan människa som helst i världshistorien. Idag ser vi att det finns många ledare som tillskriver sig själva mycket makt och många gånger sätter stora delar av folket tilltro till dessa personer. När Jesus säger att han har all makt skiljer det sig från alla andra i några väsentliga delar: FÖR DET FÖRSTA är hans påstående sant hela vägen, det finns inga sprickor eller skarvar i Jesu ord. Genom att bryta dödens makt på korset blir Jesus kung och ett nytt rike som varar i evighet etableras. Alla knän ska böjas inför honom och alla krafter skall tillslut erkänna Jesu herravälde som har värdegrunden frid, rättfärdighet och glädje.

FÖR DET ANDRA är det en makt som Jesus blivit given och inte tagen genom våld eller manipulation. Jesus har blivit kung genom att tjäna, inte genom att bli betjänad. Han har med sitt liv visat att hans programförklaring från början av sin gärning var mer än vackra ord: att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.

(Luk 4) Dessa ord blev kött och blod genom Jesu liv och gång på gång ser vi hur han ställer sig på den svage och utsattes sida för att upprätta.

IDAG FÅR vi i Evangeliska Frikyrkan vara en del av Guds rike och gå i Jesu fotspår för att riket skall utbreda sig. Det gör vi nationellt och internationellt på en mångfald av sätt. I det här numret av Direkt vill vi särskilt uppmärksamma hur vi effektivare arbetar för att förändra människors livsvillkor och skapa långsiktiga förutsättningar för hållbar försörjning. Det handlar om att ge evangelium till människor och genom Jesu kärlek skapa självförtroende och bemyndigande till hopp och livsglädje - det finns inget viktigare vi kan göra.

Ingemar Forss

Missionsdirektor för Evangeliska Frikyrkan

Plusgiro 90 04 03–7, Swish 9004037 TILL DIG SOM FÅR TIDNINGEN DIREKT Vi i Evangeliska Frikyrkan (EFK) vill hantera personuppgifter på ett ansvarsfullt sätt där vi enbart använder uppgifterna på ett sätt som uppgiftslämnaren är införstådd med. Som ett led i det vill vi berätta för dig varför du får tidningen Direkt hem i brevlådan.

2

I Direkt skildras EFKs verksamhet och det arbete som vi i rörelsen står i, till exempel vår gemensamma mission, våra församlingar, människor och händelser. Vårt gemensamma arbete är beroende av stöd i form av såväl förbön som gåvor. Vi ger därför tidningen till personer som stödjer EFKs gemensamma arbete. Det kan man göra genom spontana eller regelbundna gåvor, Barnhjälpen, Ge för livet eller kyrkoavgift.

Tillhör du en församling som har missionsåtagande till EFK är du också med och stödjer arbetet genom de gåvor du ger till församlingen.

Alla som vill kan få tidningen Direkt gratis. Vill du ha tidningen hem? Ring 019-16 76 00 eller skriv upp dig som prenumerant på www.efk.se/direkt Undrar du över något eller inte vill ha tidningen så kan du höra av dig till kontaktuppgiftsansvarig@efk.se.

FOTO: FREDRIK LINDÉ

En internationell höst!

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030.

Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa.

Du behövs för att målen ska bli verklighet!

Lär dig mer och ta reda på vad du kan göra för att #BliMålmedveten på:

WWW.GLOBALAMÅLEN.SE

Den kristna missionen kan göra unika insatser Fattigdomsbekämpning är ett av målen för EFKs internationella verksamhet. Det är ett mål med djup förankring i de bibliska texterna och i många av de humanitära verksamheter som pågår runt om i världen. Nobelpriset i ekonomi för 2019 påminner oss om vikten av forskning för att finna de mest effektiva metoderna i att bekämpa fattigdomen i världen.

Det senaste Nobels fredspris påminner oss om kristna missionens betydelse för att skapa fred och demokrati i utsatta länder.

FATTIGA DRABBAS PÅ SIKT

Vid en annan klimatkonferens hamnade jag vid samma frukostbord som en glaciärforskare som jobbar med forskning om Himalayas glaciärer.

Hans forskning visar hur glaciärerna långsamt smälter bort på grund av den globala uppvärmningen. Det hotar på sikt dricksvattensystemen i Asien och kan bidra till översvämningar i ett land som Bangladesh.

Kan någon ana vad som kommer att hända inom 50 år om nuvarande utveckling fortsätter? Det är de fattiga som mest kommer att drabbas av dessa möjliga katastrofer på sikt.

STORA UTMANINGAR

Världen har blivit allt bättre senaste seklet genom teknikutveckling och en avreglerad världshandel. Men vi ser mörka moln i horisonten.

Trots växande välstånd i världen går utvecklingen mot att rikedomarna

”ATT SÄRSKILT BRY OSS OM DE FATTIGA HAR VARIT KRISTNA FÖRSAMLINGENS LEDSTJÄRNA I 2000 ÅR." koncentreras till allt färre. 1965 gick det 20 industriarbetarlöner på en VD-lön i USA. Idag är den siffran 278. Människor som lever på räntor och kapital är de stora vinnarna i den omvandling av ekonomin som har präglat världen senaste decennierna.

Att särskilt bry oss om de fattiga har varit kristna församlingens ledstjärna i 2000 år. Vi kommer att fortsätta möta stora utmaningar på detta område. Det handlar om strukturer och system. Men det handlar också om att på mikronivån hjälpa människor till ett bättre liv genom bättre dricksvatten, utbildning, sjukvård, hjälp att starta företag etc. Det är på denna mikronivå som den kristna missionen kan göra unika insatser.

STEFAN SWÄRD FOTO: PRIVAT

Trots att fattigdomen har minskat i världen och att vi har fått en kraftigt växande medelklass i länder som Indien och Kina, står fattigdomsbekämpningen inför nya utmaningar inför framtiden. För några år sedan var jag på en FN-konferens i Lima i Peru och jobbade med frågan om globala klimatförändringar. Limas borgmästare berättade om att mångmiljonstaden fick sin dricksvattenförsörjning från glaciärer i Anderna.

Glaciärerna smälter på grund av klimatförändringarna. Inom några årtionden kommer förmodligen inte Lima att få något dricksvatten från Anderna. Borgmästaren såg ett hot om systemkollaps i framtiden.

Pastor, Östermalmsmissionär, bloggare, näringslivskonsult och opinionsbildare.

3

Missionskonferenserna gav många tillfällen till samtal i bänkraderna.

En internationell höst!

Det har varit en ovanligt färgsprakande höst för Evangeliska Frikyrkan. Internationella gäster från jordens alla hörn har kommit till Sverige för unika möten mellan partners och systerkyrkor.

Flervägsmission. Vid konferensen i Linköping tog blivande Brasilienmissionärerna Anna och Staffan Jenemark tillfället i akt att prata med brasilianske Sverigemissionären Silas Valerio (till vänster) och Paulo Felipe (till höger), ledare hos EFKs brasilianska partner CIBI. 4

Paulo Felipe från Brasilien

"PARTNERSKAP ÄR SÅ MYCKET MER ÄN BARA RELATIONER MELLAN ORGANISATIONER. ATT TRÄFFAS OCH LÄRA KÄNNA VARANDRA SOM MÄNNISKOR ÄR JÄTTEVIKTIGT"

TEXT : STEFAN ÖSTMAN, FOTO: STEFAN ÖSTMAN OCH MARCUS WALLIN

Visst får vi i EFK besök nu och då från andra delar av världen, men i höst gjordes en särskild satsning på att bjuda in partners från många olika länder – samtidigt! Vid missionskonferenserna i Linköping och Örnsköldsvik i oktober fick deltagarna träffa och lyssna till ledare från fyra kontinenter. Temat ”Helande och hopp – för alla folk” bearbetades utifrån många olika perspektiv. En rad församlingar har också fått enskilda besök.

Därutöver har EFKs ledning och ledare från partnerorganisationerna fått en unik möjlighet att mötas för samtal och reflektion kring partnerskap och ömsesidighet i mission. Det har också blivit många personliga möten. För EFK är det viktigt att inte bara ge ut, utan också att lyssna och lära.

"TILLSAMMANS NÅR VI LÄNGRE"

Församlingsmedlemmar och internationella gäster möts i bön för varandra.

Symphorien Bouassi, samfundsledare i RCA

"FÖR MIG HAR DET VARIT VIKTIGT ATT BERÄTTA VAD GUD GÖR BLAND MUSLIMER. GUD ÄR MÄKTIG! JAG VILL UPPMUNTRA OCH UTMANA ER I SVERIGE" En av gästerna från Algeriet

Rodney Leguizamon från Paraguay är tacksam över partnerskapet med EFK.

Melita och Dane Vidovic gav hälsningar från Serbien.

Symphorien Bouassi talade vid missionskonferensen i Örnsköldsvik om helande och hopp med perspektiv från krigshärjade RCA. Han tolkades av Anton Carlsson, fd. landsansvarig för EFKs arbetet i RCA.

FAKTA: UNITED MISSION TO NEPAL (UMN) UMN grundades 1954, då ett flertal kyrkor och missionsorganisationer från olika delar av världen kom överens om att samarbeta i Nepal. EFK har funnits med från första början.

UMNs vision: ”Fullness of life for all, in a transformed Nepali society” – “Livets fullhet för alla, i ett förvandlat nepalesiskt samhälle” UMN har ett särskilt fokus på de fattigaste bland fattiga, och arbetar bland annat med utbildning, hälsa, hållbar försörjning, fred & försoning och holistisk mission. De främsta målgrupperna är kvinnor, barn, marginaliserade folkgrupper och personer med funktionsnedsättningar.

Vid missionskonferensen i Linköping talade Dhana Lama om helande och hopp utifrån en nepalesisk kontext.

EFK stödjer UMNs arbete för barns rättigheter och hållbar försörjning samt mot människohandel.

Med hjärta för de mest utsatta – Pastorn sa att Gud älskar oss och att vi är skapade till Guds avbild. ’Är det sant?’ undrade jag.

Då har vi så mycket gott i oss!

Dhana Lama från Nepal berättar engagerat om hur hon kom till tro, och hur detta har präglat hela hennes liv. Nu arbetar hon för att kvinnor och barn i Nepal ska räddas från människohandel.

TEXT OCH FOTO: STEFAN ÖSTMAN

Dhana är en av de många internationella gäster som besökt Sverige under hösten genom EFKs extrasatsning på utbyte med partners och systerkyrkor. Programmet har varit intensivt, med dubbla missionskonferenser, församlingsbesök och möten av olika slag. Men på varje plats hon besökt har Dhana lämnat starka intryck efter sig. Hon berör – både genom att berätta om arbetet med att motverka människohandel i sitt hemland, men också genom sin egen personliga berättelse. I sig själv personifierar hon betydelsen av långsiktighet i mission.

Som kvinna, som tillhörande en etnisk minoritet, och som kristen i ett land präglat av hinduism och buddhism, har Dhana fått vänja sig vid förtryck och diskriminering. I tidig ålder fick hon lära sig att hon inte var mycket värd.

Men hon var nyfiken av sig, så när hon som ung blev inbjuden till en kyrka följde hon med.

Det hon fick höra där blev en aha-upplevelse.

Budskapet i predikan om att hon var älskad och skapad till Guds avbild grep tag om henne, och hon bestämde sig för att följa Jesus. Hennes buddhistiske far accepterade hennes beslut, men många andra vände sig bort från henne sedan hon anslutit sig till ”ko-ätar-religionen”.

– Min farbror sa att jag aldrig mer fick besöka hans hem. Det har jag fortfarande inte gjort.

När Dhana kom till tro på 1980-talet var det svårt att vara kristen i Nepal, och den kyrka hon gick till stängdes efter hot.

– Jag döptes mitt i natten utanför Kathmandu. Vi gick i tystnad och kom tillbaka i tystnad, minns Dhana.

Efter en tids relativ religionsfrihet har tumskruvarna återigen börjat dras åt mot kristna i Nepal. Pastorer trakasseras och organisationer som United Mission to Nepal (UMN) misstänkliggörs och måste ständigt försvara grunden för sitt sociala arbete. Men trots förföljelse och motstånd genom åren utstrålar Dhana tacksamhet.

– Gud har gett mig så mycket! En omtänksam familj, ett bra jobb. Och jag har fått förmånen att få tjäna andra, jag får göra skillnad och visa Guds kärlek i handling. Jag kan vara en inspiration för andra. Mitt bidrag är litet, men viktigt!

EFFEKTEN AV EFKS ARBETE

Dhana tackar också EFK för att hon är där hon är idag. EFK var med att grunda UMN, som hon har arbetat för sedan hon var ung. Och det var genom stipendium från EFK som hon

fick sin utbildning i folkhälsovård, vilket legat till grund för hennes olika arbetsuppgifter.

Numera tillhör hon UMNs ledningsteam.

Behovet av långsiktighet kan inte underskattas, menar Dhana.

– Det tar tid att förändra människors världsbild, värderingar och beteenden. Man måste ta sig tid att vandra tillsammans för att kunna förändra på insidan. Det spelar till exempel ingen roll hur många toaletter man bygger i en by. Effekten ligger i att lära folk använda dem!

Dhana brinner särskilt för arbetet mot människohandel, som sker i partnerskap med EFK och med stöd från Svenska missionsrådet och SIDA. Hennes vittnesmål om hur unga flickor luras och säljs till bordeller i Indien berör starkt alla dem som lyssnar till henne. Människohandeln har blivit en industri som sträcker sig över gränser mellan både länder och kontinenter, och når ända till Sverige. Det är starka krafter som Dhana och hennes medarbetare sätter sig upp mot i sitt förebyggande arbete.

– Att vara kristen är att vara radikal. Vi måste våga utmana rådande strukturer och kulturer.

Den Helige Ande ger oss mod.

Det modet går inte att ta miste på när man möter Dhana, och det råder ingen tvekan om att hon kommer fortsätta stå upp för de mest utsattas rättigheter så länge hon har möjlighet.

– De förtjänar att behandlas med värdighet.

De är ju skapade till Guds avbild, påminner hon.

MER OM VAD VI I EFK GÖR I NEPAL

hittar du på efk.se/nepal 5

”De oskyldiga till problemen får ta smällen” Vad vet vi egentligen om framtiden här på jorden? Kommer klimatet att förändras? Och är kritiken mot plast verkligen befogad? Bethanie Carney Almroth är forskare inom mikroplatser i haven och kemikalier i plaster.

Hon är van att ställas inför de här frågorna och vi har träffat henne för att få svar.

– Det här är problem vi vetat om i decennier och det är inte vi i Sverige som drabbas värst, säger hon.

TEXT: ANNA MENDELSSON, FOTO: MARCUS WALLIN

Den senaste tidens debatt om plast har nog inte undgått någon.

Det talas mycket om de problem som plasten ställer till med för miljön och klimatet, både under framställningen, användningen och slutligen hanteringen av en produkt när den väl är förbrukad.

Bethanie Carney Almroth, forskare vid Göteborgs universitet, menar att man inte vet mycket om effekterna som platsen har på oss och vår omgivning.

– Mikroplaster är sammansättningar av flera olika plaster och finns i många produkter och förpackningar som vi till vardags använder.

Plaster är även tusentals kemikalier som inkluderar både tillsatser och föroreningar som kan vara skadliga för oss, berättar Bethanie.

Detta är dock ingen nyhet för forskarna.

– Vi har vetat om plast i haven sedan 50-talet och att plaster kan vara farliga, säger hon.

INDUSTRIN OCH EKONOMIN STYR

Bethanies forskningsområde är havsmiljön och hur den påverkar fiskar. Men forskningen speglar vårt liv på land, och att titta på hur fiskar påverkas av mikroplasterna kan ge en fingervisning om hur också vi människor påverkas.

– Det som händer i fiskars kropp vid olika påverkan liknar det som händer i vår kropp, exempelvis hormonrubbningar.

Förutom att bedriva den egna forskningen är Bethanie även rådgivare till politiker och beslutsfattare i samhället.

– Jag kan mest bara berätta vart plasten tar vägen, vilka utsläppskällor som finns samt vilka konsekvenserna blir om de kommer in i fisken. Pratar vi om var plasten kommer ifrån kommer man in på frågor kring industri och strukturer inom samhällen. Till exempel avfallshantering.

I de frågorna samarbetar Bethanie med samhällsvetare och ekonomer, bland annat för att se vad det finns för ekonomiska driv-

6

krafter i sammanhanget.

– Just nu är mycket styrt av industrin och ekonomin. Pengar ”is the bottom line”. Ser vi att en kemikalie har skadliga effekter på miljön och hälsan börjar diskussionen om förbud mot den eller vissa produkter den finns i. Men då gör industrin en analys som ofta visar att ämnet behövs. Det är för dyrt att fasa ut eller ersätta, fabriker kan behöva stängas ner och jobb försvinner. Det blir konkreta pengasiffror, säger Bethanie och menar att forskarnas argument bara blir experimentresultat och datasiffror som ska jämföras med dessa pengasiffror.

– Vi kan bara säga att det påverkar en viss gen i en fisk, eller att det finns en ökad tendens för viss hormonrubbning i mänsklig population. Det är inte lätt att sätta någon prislapp på det argumentet. Oftast vinner ekonomin.

En annan verklighet som Bethanie lyfter är att även om produkten i sig är billig så räknas inte kostnaden som samhället får betala senare i form av exempelvis cancerbehandling orsakad av produkten in i priset.

– Företagen kammar hem pengarna och samhället betalar.

Politiker har trots allt har börjat lyssna på forskarna. I alla fall märks det inom plastforskningen.

– Det finns ett allmänintresse nu för plaster och politiker har

ögonen på sig. Cirkulärekonomi, det vill säga att återvinna mer material, är något man diskuterar. Men det är svårt och problemet är kemikalierna. Industrin har inga krav på sig att informera om de ämnen som inte är förbjudna men som vi ser är skadliga. Även om man som konsument kan läsa innehållsförteckningen för något i en flaska, kan man inte veta vad flaskan består av och får därmed svårt att återvinna den rätt. Vissa grejer borde inte finnas som val på marknaden för det är ett för stort ansvar att lägga på enskilda individer att veta vad de innehåller, säger Bethanie.

MER KOMPLEXT ÄN LAGSTIFTNING I ENSKILDA LÄNDER

Även om man får till ett förbud mot en viss plastprodukt i Europa, exempelvis sugrör eller örontops av plast, betyder inte det att problemet är löst.

– I de flesta fall klarar vi oss bra utan dessa produkter. Men jag var i Liberia förra året. De har precis fått sugrör dit och tycker förstås det är ballt att kunna dricka läsken så, säger Bethanie och menar att problemen flyttas runt och effekten av kemikalierna finns kvar och påverkar miljön och hälsan.

– Ett annat exempel är förbud mot bly i färg som man sett skapar neurotoxicitet, störning i nervsystemet, och påverkar barns IQ. Men då säljer företagen det i Indien eller Kina där det inte finns förbud mot det. Vi har skyddat vår befolkning, men inte löst något problem.

Produkterna kommer hit ändå i takt med ökad e-handel. Det är nämligen inte olagligt för privatpersoner i EU-länder att köpa in produkterna.

Detta kallas ”wicked problem” – problem som är så komplexa att det krävs flera lösningar.

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA KOMMER ATT MÄRKAS ALLT MER

FOTO: LYDIA DACKERUD

Bethanie arbetar nära miljöforskare och berättar om vilka klimatförändringar som förutses.

– Vi i Sverige känner inte av så mycket direkta effekter av klimatförändringar nu, men forskarna är överens om att vi kommer

att få mer extremväder. Regnmönstren börjar förändras i Sverige så att vi får mer skyfall som inte marken kan ta upp. Det leder till problem för växtligheten och dessutom lägger vattnet sig på ytan där näringsämnen finns, vilket i sin tur rinner ut i haven och skapar övergödning.

Också indirekta konsekvenser går att förutse. Lågliggande områden kommer att ligga under vatten och mark bli icke-odlingsbar i och med föroreningar från havssalter. Bethanie säger att man pratar om att vi kommer att lida brist på importvaror såsom kaffe och kakao. Men hon lyfter att det främst är de människor på plats där klimatförändringarna märks tydligast som drabbas hårdast.

Såsom lågliggande önationer och fattiga länder som inte har råd att producera rent vatten eller bygga murar mot översvämningar.

I delar av Asien har de problem med förorenat dricksvatten i form av arsenik och det tas även upp i risodlingarna.

– De oskyldiga till problemen får ta smällen, säger Bethanie.

Kommer vi att ha klimatflyktingar?

– Ja. Tillgång till mat och vatten kommer definitivt att förändras med klimatförändringar och folk kommer vara i rörelse.

HOPP I HOPPLÖSHETEN

– Känner du dig deprimerad än?, frågar Bethanie efter denna mörka tavla, och det är svårt att inte göra det.

Finns det något hopp?

– Jag tycker det, säger hon trots allt. Kanske låter det naivt. Men jag tycker mig se en större öppenhet och medvetenhet nu. Det finns ett bredare allmänintresse och nu börjar saker hända. Min känsla är att politiker är med på tåget och kanske även industrin.

Bethanie berättar om några konkreta lösningar och vad som går att göra.

– Som enskild individ handlar det om att i första hand undvika att köpa och i andra hand att återbruka. Och förstås att äta mindre kött och mer spannmål, eftersom det odlas på en yta där samma mängd mättar långt fler människor än när grödorna istället går till foder för djur som vi sedan äter som kött. Annars köpa bra kött och fisk som har KRAV- och MSC-märkning.

Även om plast orsakar stora miljöproblem kan man också använda plastskräp till något bra. Här lär sig barn i Bangladesh att göra flytvästar av gamla PET-flaskor.

Det kan rädda deras liv när översvämningarna kommer.

Detta är en del i EFKs arbete med att ge familjer och samhällen i Bangladesh bättre förutsättningar att klara klimatförändringarna.

7

Åsa Molin Lärare på ALT, teolog och författare Bästa bibelcitatet: Joh 13:34-35 Vilken bok läser du just nu?

Stina Wollters "Kring denna kropp" och "Teaching and Christian Practices" av D. Smith och J. Smith En av vår tids största utmaningar är de klimatförändringar som forskare belyser. De globala rörelser som syns i media och kanske i vår egen vardag visar vilken ödesmättad fråga det är. Att blunda för det blir att blunda för den omvändelse vi behöver göra. Det menar Åsa Molin, författare och lärare på Akademi för Ledarskap och Teologi.

– Skapelsen väntar otåligt på att vi som Guds barn ska se sambandet mellan vårt lärjungaskap och vår omsorg om skapelsen. När vi brister i det ansvaret behöver vi, drivna av kärlek, omvända oss.

TEXT OCH FOTO: ANNA MENDELSSON

Kanske har du hört argument om att det kristna budskapet om frälsning inte inkluderar klimatfrågan. Att vi inte får låta sälar komma i vägen för själar, att vi ska hjälpa grannen istället för granen och att Gud ändå ska skapa en ny jord. Åsa Molin, teolog och lärare på Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT), förklarar att en sådan dualistisk uppdelning inte är grundad i Bibeln.

– Bibeln ser mycket mer holistiskt på vad frälsning är.

Frälsningen handlar om hela människan och hela skapelsen.

Inkarnationen gör upp med all sådan klyvning mellan materiellt och andligt. Det går inte att klippa ut själen eller begränsa evangeliet. Människan är beroende av skapelsen och skapelsen är beroende av människan. Det finns en djup ömsesidighet vilket blir allt mer tydligt och det teologiska intresset för relationen mellan människan och skapelsen har fått ett uppsving.

Med stöd av skapelseberättelserna i 1 Mosebok menar hon att Gud skapade oss till en helhet och att man inte kan lyfta ut en del ur det.

8

”Vi har övat oss på det här i flera tusen år” VI BEHÖVER OMVÄNDA OSS

Åsa hänvisar till Romarbrevet 8:19 där det står ”Ty skapelsen väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras”.

– Skapelsen står liksom på tå och väntar otåligt på att vi som Guds barn ska uppenbaras, att vi ska bli allt mer lika Jesus. Det kan vara ovant att tänka i de kategorierna, men Paulus är övertydlig, lärjungaskap och skapelseansvar hänger ihop. Gud har gett oss i uppdrag att råda och vårda skapelsen, inte råna jordklotet. Klimatförändringarna är som en megafon för att ropa på hjälp, säger Åsa.

– Och när vi brister i vårt ansvar att vårda jorden behöver vi omvända oss. Helt enkelt att bekänna våra synder och erkänna att vi inte har skött om jorden så som vi skulle gjort.

VÄLFÄRD VILAR PÅ FATTIGDOMENS AXLAR

För en tid sedan hade EFKs Sverigekontor i Örebro besök av flera av EFKs samarbetspartners runt om i världen. En av dessa var Dana Lama från Nepal som lever och arbetar nära den fattigdom som finns i hemlandet. Under sitt besök i Sverige reste hon även runt i många församlingar och berättade om det hon möter.

– Hon pratade om både klimatfrågorna och fattigdomsfrågorna.

Och hon gjorde kopplingen till hur vissa delar av vår välfärd och bekvämlighet bygger på andra människors fattigdom, säger Åsa.

– Mitt klimatavtryck är så mycket högre än den största delen av mänskligheten – vad rättfärdiggör att vi rika ska ha rätt att göra ett större klimatavtryck än de fattiga? Och här har vi som global rörelse en stor tillgång i att vi har människor ute i världen som kan berätta för oss hur det ser ut och vilka som drabbas.

EN NY TEOLOGI

Åsa menar att klimatkrisen också är en existentiell kris där livsfrågor ställs på sin spets: Vad är viktigt i livet? Om livet tar slut, vad händer då? Vad är mitt ansvar?

– Då tänker jag att hallå, detta är ju ett guldläge för kyrkan! I ett samhälle med effektivitetslogik kan vi skapa plats för gemenskap och relationer som går på djupet.

Hur menar du?

– Jo, nu när mycket känns osäkert, både med klimatet, polarisering och politisk oro på flera håll, behöver världen få se att det finns människor som lever för någonting som är större än oss

själva. Jag tänker på alla skatter som Gud lagt ner i församlingen – omvändelse, förlåtelse, nära gemenskaper som är överlåtna till varandra, människor som gått före, praktiker som hjälper oss att avstå, strategier för att stå emot Mammons logik, tillit, ödmjukhet och hopp. Det har ju vi kristna övat på i flera tusen år! Åsa hänvisar än en gång till Bibeln.

– När israeliterna var i exil och tänkte att detta var världens undergång, fick de i det skeendet syn på helt nya sidor hos Gud och deras teologi förändrades. Då gäller det att inte sitta och hålla krampaktigt om det gamla. Jag tänker att det är viktigt att ställa sig frågan vad Gud vill göra i det här. Tänk om klimatkrisen kan få bli den väckarklocka som får oss att inse att vi håller på att sälja ut våra egna själar och vår mänsklighet?

FRAMTIDSHOPP

Som lärare på ALT ser Åsa en stor medvetenhet hos unga och hon lyfter fram det som väldigt hoppfullt.

– Ungdomar inser att vi kristna drar Guds namn i smutsen genom att inte bry oss om vårt klimatavtryck.

Idag talas det mycket om skam – köttskam och flygskam.

Vad säger du om det?

– Skam som drivkraft tror jag inte är rätt väg att gå. Visst behöver vi vakna upp och se vårt ansvar, men för att skapa en robust rörelse för skapelsen behöver vi ytterst sett vara drivna av kärlek. Kärlek till skapelsen och förundran inför skönheten.

Vad skulle du säga som tröst till oroliga människor?

– Jag vill lyfta fram vikten av att söka gemenskap. Rädsla isolerar oss och man känner sig lätt ensam och liten. Trösten finns i gemenskapen, att vi är beroende av varandra, och av Gud. Vårt kristna hopp är inte en allmän optimism, eller att vi kan rycka på axlarna och luta oss tillbaka; utan det handlar om att vi litar på Guds löften om trofast uthållighet och nyskapelse.

Vi vet att Gud har detta i sin hand och därför är vi beredda att kämpa och uppoffra saker.

PÅ NÄSTA SIDA FINNS DET TIPS PÅ VAD DIN FÖRSAMLING KAN GÖRA FÖR MILJÖN

9

JOHANNES BÄSTA TIPS TILL DIN FÖRSAMLING

Se över bilen/biffen/börsen (Det vill säga hur församlingen reser, äter och sparar) Hitta praktiska sätt att dela prylar/tjänster med varandra Kombinera sociala och ekologiska satsningar - (ge matbutikens matsvinn till utsatta, eller gör insektshotell med söndagsskolbarnen) Påverka politiskt!

Johannes vill väcka kyrkorna

Johannes Widlund försöker inspirera kristna ledare och församlingar att visa på en hållbar livsstil.

– Vad är det kristna uppdraget? Vad är vi kallade till som kristna?

Johannes Widlund utmanar åhörarna att tänka till. Själv ser han omsorgen om skapelsen som central i självaste missionsbefallningen.

TEXT OCH FOTO: STEFAN ÖSTMAN

Det har bara gått två år sedan Johannes Widlund var med och grundade organisationen God Jord, men den har redan etablerat sig som en erkänd och etablerad röst i svensk frikyrklighet. Syftet är att inspirera och hjälpa kyrkor att visa vägen till en hållbar livsstil. Johannes ägnar själv en stor del av sin tid åt att resa runt för att väcka engagemang bland församlingar och samfund. När EFK Direkt träffar honom är han på besök i Mariestad för en träff med lokala kristna ledare, samt för en ekumenisk kvällssamling.

– Det handlar inte om att lägga till ännu en grej i kyrkans verksamhet.

Nej, klimatfrågan berör allt vi gör i våra liv och församlingar. Allt från vår ekonomi till hur vi ser på vår nästa. För vem är min nästa? Jo, alla som påverkas av de val jag gör i min vardag.

För Johannes del handlar det inte om att kristna ska följa med i tiden, och ta upp klimatfrågan för att alla andra gör det. Tvärtom, kyrkan borde gå före, menar han. Just för att skapelsetemat är så centralt i Bibeln: i syndafallet raserades inte bara relationen mellan människa och Gud eller människor sinsemellan, utan också mellan människan och skapelsen.

– Det kristna uppdraget är att upprätta dessa fallna relationer, poängterar han.

Johannes är med i församlingen Mötesplatsen i Örebro, men rör sig fritt över samfundsgränserna.

10

Johannes Widlund i samtal med Tilda Arvidsson i Korskyrkan Mariestad, där några ungdomar just har startat en klimatgrupp.

HAR EFK HAMNAT PÅ EFTERKÄLKEN I KLIMATFRÅGAN?

– Nej, det vill jag inte säga. Jag upplever att det finns mycket hjärta och vilja inom EFK i dessa frågor. Men det kanske inte har blivit så mycket handling än, säger Johannes med ett uppfordrande leende.

Men hur fick han egentligen ihop klimatfrågan med missionsbefallningen?

– Läs i Markus 16:15: ”Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen.” De glada nyheterna gäller hela skapelsen – vårt uppdrag är att förmedla det, slår Johannes fast.

Härlig är jorden …eller?

Ett upprop för en fattigdomsfri värld Härlig är jorden… en av våra mest älskade psalmer i juletid. Och när snön lägger sig som ett duntäcke och målar världen vit, när julbelysningen tänds, julsånger spelas och många av oss samlas i våra hem för att umgås, äta gott och vara generösa mot varandra, då är det lätt att känna att jorden är bra härlig.

Men med ett något större perspektiv ser vi snart att jorden har en annan sida. Nära en miljard människor lever under fattigdomsgränsen, det vill säga de har mindre än 18 kronor om dagen att leva på.

Många fler kämpar strax ovanför den gränsen. Föräldrar som inte har råd att ge sina barn skolgång. Arbetslöshet som gör att människor går utan mat eller tvingas sälja sina kroppar och effekten av klimatförändringar och miljöförstöring som redan i dag slår undan livsvillkoren för de allra mest utsatta.

Vad har detta med oss som församlingsrörelse att göra? En hel del faktiskt. I Jesaja 58:6-9 är Gud närmast övertydlig, när han säger: Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen! Då bryter gryningsljuset fram för dig, och dina sår skall genast läkas. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg. Då skall Herren svara när du kallar, när du ropar säger han: ”Här är jag.”

Nu vill vi, jularna 2019, 2020 och 2021, på ett särskilt sätt sätta fokus på just fattigdomsbekämpning. En anledning är att utrotandet av fattigdom är världens kanske främsta mål just nu. Av 17 globala

mål som FN slagit fast fram till 2030 är detta det första. Det är inom räckhåll. Men framför allt är det något vi är kallade till som Jesu lärjungar. I 2000 år har kyrkan tagit sig an fattiga och utsatta och för oss i Evangeliska Frikyrkan har detta varit en självklar del av vårt lärjungaskap och vårt missionsarbete i över 120 år. I dag berör våra insatser inom fattigdomsbekämpning hundratusentals människor varje år. Vi får dagligen se glädjen i människors ögon när hoppet väcks om en bättre framtid. Det kan vara stoltheten i att kunna skicka sina barn till skolan, lättnaden över brunnen som tryggar vattentillgången eller mikrolånet som gör det möjligt att starta en egen affärsverksamhet.

På följande sidor beskriver vi mer om hur årets kampanj ser ut.

Vi beskriver tre områden som vi särskilt fokuserar på. Det finns gåvobevis som går att klippa ut och ge bort i julklapp, tips på insamlingsaktiviteter osv. Vi hoppas att du som individ och ni som församling känner att detta är angeläget även för er.

Hör gärna av er om ni har frågor!

För en fattigdomsfri värld, Kate Almroth och gänget på kommunikation och insamling.

019-16 76 00 kate.almroth@efk.se

Julkort, paket och mer info om julkampanjen

11

Tre sätt n e d l r ä v a d d ä r att

om mycket pa. Det handlar m kä be h oc l til r för att sakerna ter man behöve iera, fastställa or he fin ig de tt t rä at de de d bå va t, och mplex är berö Fattigdom är ko ker till fattigdom lar om att man sa tre stora orsa ngar. Det hand ly pe be t på tet. at ke ist lt pa br va gs ra vi h företa len har mer än ba n, ryggsäcken oc bra. Den här ju å ka m an t d: at å na ks ill oc sk h göra överleva men kan vara med oc empel på hur vi ex e tr am fr fta ly erige. a hot för oss i Sv a är ett framtid ss de desh ed la m ng er Ba m liga. I m kom redan i dag allvar h de problem so oc na a er rn ns ar. ga ve kn ek rin un ns nd dr att höns tar i är ko Klimatförä m vi i EFK arbe dar förstörs och so ör sk er t nd at lar l lä de til I de r de it. av vunn pelvis le Men i flera rsörjningen, förs fö värre, vilket exem en lt tt al va r na a fö ar lig ng er ak ni ns nsekve n huvuds blir översväm får ödesdigra ko smältvattnet, de t ta at et l D til e. t ar m ris år so öb sv , lem re och I Nepal leder sn utgör svåra prob rkorna blir läng miljöförstöring redan nu att to en ks garna är är Äv in m r. a tn ha ik ät n fr ts A av på det de ndrade föru sig rä ar fö ar kl de a pt er ap nt kn att ha ankor, som den som redan änniskor hjälp exempel klarar m ill ge T . tt en A m r. do llo ig fatt enkä förorenade vatt leva och ta sig ut för att både över ga det. ån r m r gö fö te e in r höns avgörand översvämning nä en av g, äg er också lägg er . I de flesta länd sig ur fattigdom ta t at ig rn dr Ba al n. er komm en anna ligheten är ofta skriva och räkna , rk sa ve lä en sig M . ra lä rn r en ba r alla t på gård är Den som inte få och tillgänglig fö tycka att arbete n isk ka or a at rn lig ra ob ld rä in rn som inte t bort, fö är skolgång i teor n ligga för lång h pennor. De ba ka oc an ck ol lo sk sb , ng de ni ra re gen, vilket , anteck kan vara oregist ygga försörjnin ed skoluniform tr m n d ka rå te m in so ra bb r ba var. Att cerat jo viktigare eller ha att säljas som sla nna få ett kvalifi r ra ku t ke at ris te de in e, er rr än vä komm dom. får gå i skolan daglönare. Eller rationer av fattig äkra jobb som r att bryta gene os fö e a, ng nd ra tu gö ra av bä kan inne t gå i skolan är r för alla barn at ge förutsättninga r andra sociala gen a-kassa elle in r dä lt ki rs sä an påverkar igdom, r. Faktorerna ov shet orsakar fatt ke lö sa ts a be ik ar ol t ga at ån lv rn. Många ror på m Det säger sig sjä vas av många ba Arbetslöshet be är å. a lg sk til n t de at r ns nä l fin til Genom trygghetssystem som inte räcker r inte heller råd. familjeägd gård man gör och ha r en hu en te äv n med in t go en ve nå M en r hjälpa givetvis. heter m kraft behövs elle ts små affärsverksam be na ar eg r ta dä rsonen ar n pe st de n lja bara de de områ skulle vi företag ger inte tbildning inom et su lit ke t yr et ge ta ar is st lv n att exempe r lån så att de ka t litet bidrag elle kunskap och et milj. också dennes fa ett nytt liv utan pa ut lag kan du klip l? På nästa upps ju i t älp. go hj r nå ve r de hö som be en bety om människor lapp som verklig sig lk yr ju br en du ge m te Varför in någon som likso kan ge bort till gåvobevis som du

ar

miljöförändring h c o ta m li K Ankan:

på utbildning t is r B : n e k c sä Rygg

Företagspaketet:

Årets julklapp?

12

Arbetslöshet

13

Här kan du klippa ut gåvorkort att använda som julklappar

r inte J�den äör a�a. härlig fn kan bli Men de fler. det för

14

Gör så här:

1. Ge en gåva genom att skanna någon av koderna på sida 16 i din Swish-app. Du kan också göra en bankgiro-inbetalning till 900-5588.

Märk då gåvan med ”Ankan”, ”Ryggsäcken” eller ”Företagspaketet”, beroende på vilket du väljer.

2. Klipp sedan ut det gåvobevis du vill ha här ur tidningen, stoppa det i ett fint kuvert och lägg det under julgranen i väntan på paketöppningen.

På geforlivet.com/jul kan du ladda ner fler gåvokort om du skulle behöva. Här kan du också beställa större lådor och färdigtryckta gåvokort gratis. Beställ i god tid för att de ska hinna fram till dig eller den du vill skicka dem till.

15

16

Det är väl bara att hjälpa till, eller…?

Gör vi det inte lite för krångligt och omständligt i EFKs missionsarbete? Vi sätter Thorine Arenius, samordnare för EFKs internationella arbete, på prov med några svåra frågor om bra och dålig mission.

TEXT: MATTIAS DAVÉN, FOTO: KRISTINA SANDIN

VAD ÄR BRA MISSION?

Oj, det är en stor fråga, men låt mig singla ut tre viktiga faktorer: Upparbetade, goda relationer med lokala partners på plats är avgörande. De förstår sitt sammanhang bäst. Bra mission utförs i ett långsiktigt samarbete med andra, över gränser. Sedan har vi hållbarhet: Leder insatserna till en bestående förändring, eller inte? Man måste rikta arbetet mot det som är orsaken till problemet ifråga. Vi måste också vara relevanta. Det som var bra igår är kanske inte bra idag, så vi måste hela tiden se till att vi inte arbetar utifrån gamla förutsättningar.

HUR VET MAN SOM GIVARE OM INSATSER ÄR BRA ELLER DÅLIGA?

HAR VI GJORT NÅGOT SOM GETT RIKTIGT BRA EFFEKT OCH VARFÖR BLEV DET BRA?

Det är inte ju alltid så lätt att avgöra men en viktig faktor är vem som genomför insatsen på plats. Ibland kan behjärtansvärda kampanjer locka många givare men sedan kan det brista i genomförandet på plats, till exempel på grund av svaga rutiner runt pengahantering, personal och liknande. Men finns det en etablerad lokal organisation som organisationen i Sverige har en bra relation till är det lättare att få mer insyn.

Absolut, många saker. Som när vi bjuder in till möten med flera partners från olika länder samtidigt. Det finns många fina exempel på hur kraften av att gå samman gör att arbetet lyfter till en helt annan nivå. Som när våra samarbetspartners i region Asien möts för att lära mer om problemen med människohandel och berikas av varandras erfarenheter – och det leder till att arbetet blir bättre och mer effektivt och att vi kan göra verklig skillnad i barns och unga kvinnor och mäns liv. Sedan vill jag säga: ge tid för förändring! Det finns sällan snabba lösningar.

HAR VI EXEMPEL PÅ DÄR VI SJÄLVA GJORT MISSTAG OCH VAD LEDDE DET TILL?

MED SÅ MÅNGA ANDRA ORGANISATIONER, VARFÖR SKA MAN GE TILL JUST EFKS ARBETE?

Ja, ett exempel där vi fått tänka om gäller barnhem. I Sverige har vi arbetat oss bort från barnhem men de har fortsatt att vara en verklighet internationellt. Det är egentligen rätt märkligt, för vi vet att barn som bor på institution ofta far illa. Risken för att bli utsatt för övergrepp är stor och övergången till vuxenlivet blir ofta svår. Med många korttidsvolontärer får barnet också uppleva många avsked, vilket skapar anknytningsproblem.

Nu arbetar vi i EFK istället för att lokalisera befintliga familjemedlemmar och hjälpa dem att själva ta hand om barnen. Eller hitta andra familjer som kan ta hand om dem. På det sättet gör vi tillvaron tryggare för barnen.

Vi i EFK har en lång historia tillsammans med kyrkor och partners i världen, vi sitter liksom ihop. När vi möts blir det tydligt hur djupa våra gemensamma rötter är. Vi känner varandra väl och förtroendet är stort.

Och vi drivs av en stark längtan efter att förmedla hela evangeliet till hela människan över hela världen. Som medlem i en EFK-församling är du faktiskt redan en del i den här stora familjen – har du tänkt på det?

Sedan är jag också stolt över ett gott strategiskt tänk. Vi vet hur vi ska arbeta för att nå största möjliga förändring för största möjliga antal människor. Vi påverkar både på gräsrotsnivå och gentemot beslutsfattare.

Ringarna på vattnet är många!

17

SKOLGÅNG – VIKTIGAST AV ALLT

Serbien. Romerna är Europas mest diskriminerade folkgrupp och räknas i många länder som andra klassens invånare. Många går inte ens färdigt grundskolan. Genom att ge extra stöd till romska barn ökar deras chanser i skolan markant och de inkluderas på ett helt annat sätt i samhället.

I Brasilien fungerar grundskolan ofta dåligt, i synnerhet på landsbygden och i slummen.

Bor man dessutom i ett våldsamt slumområde och bara går i skolan halvdagar kan man förstå risken med att vistas på gatan andra halvan av dagen. I våra center får barnen en trygg miljö, läxhjälp, mat och en meningsfull fritid – det kan innebära hela skillnaden för deras framtid.

Fattigdom är en grym verklighet och att hjälpa någon ur dess grepp handlar om så mycket mer än att ge den hungrige mat. Det handlar om att ge människor förutsättningar att långsiktigt försörja sig själva och sina familjer. Vi kallar detta hållbar försörjning.

Här presenterar vi några orsaker till fattigdom och vad vi i EFK gör för att bistå människor som kämpar med dem.

18

KLIMATFÖRÄNDRINGAR - PROBLEM REDAN I DAG!

I Nepal möter vi människor som tills för några år sedan hade trygg vattenförsörjning från smältvatten. Numera kommer mycket mindre snö och kvinnorna måste gå upp till fyra timmar om dagen för att hämta vatten. Genom nya brunnar tryggas nu vattentillgången för allt fler.

I Bangladesh har översvämningarna blivit allt värre de senaste åren. Det gör att djur – och ibland människor – drunknar och bostäder förstörs. När havsnivån höjs blir jorden salt, vilket gör många grödor omöjliga att odla. Genom att bygga hus på pålar, odla salttåliga grödor och byta från höns till ankor – som klarar översvämningar – kan både liv och försörjningsmöjligheter räddas.

UTAN ARBETE – INGEN FRAMTID

I Egypten är arbetslösheten är hög och för med sig en hopplöshet som utnyttjas av extremistgrupper. Sedan starten 1996 har över 40 000 personer med låg eller ingen tidigare skolgång fått yrkesträning i olika yrken och därmed jobb. Dessutom har närmare 8 000 små företag startats genom mikrolån.

Centralafrikanska republiken (RCA) rankas ofta som världens fattigaste land. Krig och konflikt har raserat samhället, till exempel infrastrukturen och utbildningssystemet. En väg till långsiktig försörjning är att starta ett eget enkelt företag. Genom projektet får människor kunskap, stöd och ett startbidrag för att göra just det.

19

SVENSK MISSION LA GRUNDEN FÖR BAPTISTISK RÖRELSE I BRASILIEN EKF står på en gedigen grund av tre starka samfunds långa erfarenhet av mission. Lars-Erik Jonsson har arbetat som Brasilienmissionär och berättar hur samfundet CIBI, Convencao das Igrejas Batistas Independentes, har vuxit fram.

TEXT OCH FOTO: ANNA MENDELSSON

Lars-Erik Jonsson kom som missionär till Campinas i Brasilien år 1971 och var verksam på det teologiska seminariet. För eleverna undervisade han bland annat i Örebromissionens historia som seminariet och samfundet där är ett resultat av.

Nästan hundra år tidigare, Lars-Erik och Iréne Jonsson 1868, emigrerade Örebromed barn. I mitten står dotter Anna-Maria som missionens grundare John idag är regionansvarig Ongman från de jämtländska för EFKs arbete skogarna till Amerika. i Latinamerika – Ongman föddes i baptismens tider. När han som artonåring fick ta emot Jesus kunde han inte vänta till sommaren med att låta döpas.

Det fick huggas upp en isvak i Storsjön, berättar Lars-Erik om den ivrige evangelisten.

Fyra år senare stod han på amerikansk mark. Där upplevde han en pastorskallelse och läste teologi. År 1880 reste han hem och kom till Betelkyrkan i Örebro.

– Det var väckelsetider i Sverige då och Ongman, influerad av den amerikanska kulturens impulsivitet, väckte uppmärksamhet. Många kom till tro. När han reste tillbaka till Amerika fick han så småningom förfrågan att börja som pastor i Betel. Två gånger hann han tacka nej, men gav efter vid tredje förfrågan. Där startade han sedan en bibelskola.

Lars-Erik berättar att Ongman sände ut missionärer men tillägger att det var ett livsfarligt uppdrag de modiga missionärerna utsatte sig för.

– Adolf Larsson, en av de första utsända och med målet São Paolo, gick i land i Rio de Janeiro för att dela ut traktater. Han smittades av gula febern och dog på en dag.

En annan minst sagt dramatisk händelse är den som drabbade tio unga missionärer utsända av Helgelseförbundet till Kina.

20

– Vid sekelskiftet ägde Boxarupproret rum i Kina där man reagerade mot allt utländskt och kristet. En dag när missionärerna var samlade för att be fick invånarna i staden höra att en grupp svenska kristna fanns där.

Missionärerna sökte skydd hos en som skulle ta dem till Kalgan för att dömas. De sattes i en hästskjuts, men folket stod uppe på stadsmuren och kastade stenar på dem så alla dog.

ERIK JANSSON LA GRUNDEN FÖR ETT HELT SAMFUND

Ongman hemma i Sverige tappade gnistan efter flera motgångar med utsända missionärer. Den yttre missionen la han åt sidan några år och fokuserade på Örebro missionsskola han startat för ungdomar som gått på hans bibelskola och nu ville bli missionärer. En av dessa var Erik Jansson som upplevde kallelse till Kina.

– Men Ongman hade fått ett brev från en svensk kristen emigrant i Brasilien som oroade sig över en stor grupp svenska emigranter och deras supande. Jansson sändes dit i stället.

Den nyförlovade Erik reste år 1912 till Guaraní medan hans trolovade Anna hade ett år kvar på missionsskolan, och reste först året därpå.

– Men så småningom reste svenskarna därifrån så Erik och Anna tog sig till Porto Alegre och startade församlingar där.

Under de kommande fyrtio åren verkade makarna med att starta församlingar och skolor och med ägnade sig mycket åt socialt arbete i Brasilien. Erik Jansson la grunden till den baptistiska rörelsen CIBI, som har 600 församlingar och närmare 100 000 medlemmar. Och dessa har stort fokus på mission.

– Nästa år kommer CIBI ha femtio missionärer i nitton länder, säger Lars-Erik.

STAFFAN OCH ANNA JENEMARK NYA MISSIONÄRER PÅ VÄG TILL BRASILIEN

Vill du veta mer eller vara med och stötta våra missionärer?

Kontakta Rune Jonsson på rune.jonsson@efk.se

En julklapp som förändrar Ge bort ett vackert gåvokort i jul.

Läs mer och beställ på efk.se/jul

167

personer valde i år att börja ge 1 % av sin inkomst till sin församling och till EFKs gemensamma arbete via kyrkoavgiften. Tack för en gåva som möjliggör förändring på riktigt!

Vill du också ge din kyrkoavgift till EFK? Läs mer och anmäl ditt givande på efk.se/kyrkoavgift

PRISA GUD, HÄR KOMMER SKATTEREDUKTION! ”Har du hört vad det är som händer?

Vi tycks göra rätt med gåvor som ni sänder Till varje kyrka och privatperson.

Prisa Gud här kommer skattereduktion.

EFK bedriver social hjälpverksamhet, det är vad Skatteverket sagt.

Så därför får ni avdrag på många gåvor som ni lagt.

Det gör att vår verksamhet bevaras helt intakt.

Vi i EFK tycks ha änglavakt.

Det gör att vår verksamhet bevaras helt intakt.

Vi i EFK tycks ha änglavakt."

Du har väl inte missat låten som artisten Mental istid har gjort för EFK? Och du har väl framför allt inte missat dess budskap – att EFK är godkänd mottagare för skattereduktion? Det innebär att du kan få skattereduktion för gåvor du ger till många av våra projekt.

HÖR HELA LÅTEN PÅ EFK.SE/SKATTEREDUKTION

BESÖK WWW.EFK.SE/SKATTEREDUKTION FÖR MER INFORMATION!

Ny rektor Vi söker ny rektor, med placering i Malmö, eftersom vår nuvarande snart går i pension.

För mer information: www.hyllieparkfolkhogskola.se

Studera i Kina Kinesisk kultur Du får möjlighet till en djupare förståelse av Kina och dess omvärld, se världen utifrån ett nytt perspektiv i mötet mellan öst och väst, genom våra olika världsbilder.

Tre olika inriktningar Kursen har tre olika inriktningar: KULTUR, SPRÅK och DIAKONI. Studierna är förlagda till staden Kunming i södra Kina. Men vi gör även studieresor till andra delar av Kina.

Studier för livet Vi kräver inga speciella förkunskaper men förväntar oss engagemang och nyfikenhet för att fördjupa förståelsen av dig själv i mötet med människor från en annan kultur.

För mer information: hyllieparkfolkhogskola.se/kinakurs

21

Götabro 125 år!

Den 29 september firade Götabro 125 år. Genom 125 år har tusentals människor berörts, fördjupats, utrustats och sänts från Götabro till olika platser i Sverige och ut över hela världen. Det finns ingen som kan mäta betydelsen av det Gud använt platsen till men det vi vet är att det varit avgörande för mycket som hänt både i Sverige och utöver vår värld. I det fullsatta Kapellet hölls gudstjänst där Rolf Nordström predikade och efteråt vad det jubileumsmiddag. Vi kan hämta mycket inspiration från vår egen rörelses historia. Den utmanar oss att fortsätta leva, tänka och arbeta för vi ska få se mer av Guds rike.

KRISTER PETERSSON - FÖRESTÅNDARE PÅ GÖTABRO

VAR GÄRNA MED OCH BE FÖR:

1

Att de som nu går på Götabro ska få växa och utrustas.

Att vi ska fortsätta hitta vägar för att använda Götabro på bästa sätt i framtiden.

2 3 22

Alla som funderar på om de ska gå en bibelskola.

Nanny - en elev att inspireras av TEXT: KRISTER PETERSSON OCH GÖRAN JANZON

Nanny Fredriksson var en av de tidiga eleverna på Götabro. Hon kom att bli känd för sitt outröttliga engagemang som missionär och väckelseevangelist. Detta är någonting som alltid varit en vision för Götabro bibelskola - att fler elever ska få ge en betydande effekt i vår värld. Många elever har inspirerats av Nanny.

Hon föddes 1885 i Uppgränna, 1905 avskildes hon som evangelist vid Götabro. Efter studier i Sverige och Kina- Linlandsmissionens skola i London reste hon 1910 mot Kina.

Kinamissionär mellan 1911-1947 1910-1019 första perioden 1921-1929 andra perioden 1933-1947 tredje perioden 1942 sitter hon 5 månader i japanskt fängelse i Kina och torteras svårt.

Under alla sina hemmavistelser tjänade hon som väckelseevangelist och fick vara Guds redskap. Särskilt i hemtrakterna runt södra vätterbygden verkade hon på plats efter plats i olika församlingar av olika samfund och fick vara med om hur väckelsens eld började brinna. Ett tydligt exempel på detta är när hon 1932 fick fungera som Guds redskap i en stor väckelse i Vaggeryd.

Nanny Fredriksson var kallad till Betels missionsförsamling 14 dagar i januari 1932 men mötena pågick i 5 månader.

Som pensionär åkte Nanny 1952 ut på nytt till Asien för att leta efter nya misssionsfält när Kina stängdes runt 1950. Efter en kortare tid i Japan landade Nanny tillsammans med sin trogna kamrat Gulliv Carlsson 1953 i Formosa på Taiwan som de först svenska missionärerna och i september 1954, när en kyrka och missionärsbostad var färdigbyggda, startade officiella HF:s Tawian-misson. 1953-1959 Taiwan.

Götabros "Evangelisthemmet", då och

nu.

Hela livet led hon av bräcklig hälsa, men hennes okuvliga tro och energi övervann allt. Nanny avled 1965 då boende i Huskvarna.

KÄLLOR: • ETT SEKEL I HERRENS TJÄNST – EN JUBILEUMSBOK OM HELGELSEFÖRBUNDET 1887-1987 (HF:S FÖRLAG 1987) • HELGELSEFÖRBUNDETS MISSIONÄRER (HELGELSEFÖRBUNDETS FÖRLAG 1949) • SVENSKT FRIKYRKOLEXIKON (ATLANTIS 2014) • TRONS SEGRAR NR8 1965 • BETELFÖRSAMLINGEN I VAGGERYD (FÖRSAMLINGENS HEMSIDA)

23

Munkar som bakade annat än munkar Zora Pettersson arbetar som handläggare för registerfrågor och givarservice på Sverigekontoret och ett av hennes stora intressen är att baka. Hon har nu letat fram ett recept på en kaka med en speciell historia.

– Jag hittade inspiration till recept i en legend om en abbot på ett kloster som blev sjuk. Munkarna visade sin omsorg genom att baka en kaka till honom av alla de finaste ingredienserna som fanns i klostrets skafferi, berättar Zora.

– Abboten tillfrisknade, men jag tror att de också bad mycket för honom.

Kanske kan vi göra som munkarna gentemot någon vi vill ska tillfriskna – be, baka och bjuda.

På samma gång påminns vi om och övar oss i den omsorg vi ska visa våra medmänniskor.

Ursprungliga recept kan ha andra ingredienser, men de här har Zora använt i sin Abbotkaka.

Ingredienser:

Gör så här:

3 ägg

1. Vispa ägg och socker

200 g socker

2. Rör ner övriga ingredienser

200 g vetemjöl

3. Häll upp smeten i en smord och avlång sockerkaksform som rymmer 1,5 l

1 ½ dl hackade valnötter 1 ½ dl hackade dadlar (eller vita russin, torkade

tranbär, blandad frukt mm efter tycke och smak)

1 tsk bakpulver 24

4. Grädda i 15 minuter på 200 grader.

Sänk sedan värmen till 175 grader och grädda kakan 15 min. De sista 15 min gräddas kakan i 150 grader i nedre delen av ugnen.

5. När du har tagit ut kakan ur formen, pudra kakan med florsocker.

2020

J

CKA FÖR 2020 EFKS ALMANA tryckpressarna har precis lämnat helt gratis på och kan beställas 9-16 70 00 info@efk.se & 01

ssel i väntan ulpy på

Få utblick i världen Vill du få berättelser, nyheter och glimtar från allt det som vi tillsammans gör i världen? Prenumerera på Utblick – ett nyhetsmejl från EFKs internationella mission: efk.se/utblick

Årets Jultävling K a l le A

nka

Vinn en bok!

I den här tidningen har vi försökt påvisa den effekt EFKs arbete har på vår omvärld. Om du har läst noggrannt kommer du ha en fördel i årets jultävling.

Hur många gånger förekommer ordet "effekt", "effekterna", "effekter" och så vidare i tidingen.

Räkna helt enkelt antalet ord, oavsett böjning, och maila ditt svar till info@efk.se 3 Vinnare med rätt svar lottas och meddelas i mitten av januari 2020.

Forumsamlingar 2020 För att förbereda samtal och beslut i Kongress 2020 inbjuder styrelsen alla medlemmar i EFKs församlingar till regionala Forumsamlingar kring månadsskiftet januari-februari 2020.

Tid för samtal ska ges gällande revideringen av EFKs Tro- och självförståelsedokument.

Tider och platser återkommer vi till.

Kongress 2020 Boka in 1-2 maj 2020 för EFKs Kongress i Fryshuset Mårtensdalsgatan 2-8 Stockholm.

Vi vill att Kongress 2020 ska präglas av samtal och bön som ger en gemensam vision och blick framåt.

Vi vill att Kongress 2020 ska stärka längtan att bli en dynamisk rörelse av missionella församlingar.

Vi vill att Kongress 2020 ska stärka den gemensamma självbilden i rörelsen.

25

BIBEL 2020 – Låt Bibeln höras!

FOTO: INGRID ERENMALM, SOUL CHILDREN KÖRFESTIVAL

TACK BIDRAGSSPÅRET! Under helgen 26-27 oktober pågick Soul Childrens stora körfestival, en fin upplevelse av gemenskap och sångglädje för körens deltagare. Therese Hovlund, ledare för Soul Children i Örebro berättar: – Vi är glada över de extra resurser vi fått genom EFK UNGs Bidragsspår. Det har bland annat gett oss möjlighet att åka på körfestivaler och nu också få nya fräscha t-shirts. Vi får ett årligt bidrag, men har också möjlighet att söka stipendier för extra aktiviteter. Vi är en egen förening och har eget årsmöte, men känner oss ändå som en del av församlingen.

Ingrid Erenmalm, handläggare på EFK UNGs Bidragsspår, välkomnar gärna fler föreningar.

– Vi är nu ca 35 föreningar med ungefär 4000 medlemmar. Genom de anslag vi får har vi även kunnat sponsra barn- och tonårskonferensen på Torp och ÄRA19. 2019 fick vi 1,4 miljoner kronor att fördela.

– Ni kanske redan har ett ungdomsråd och är sugna på att få mer resurser?

Hör av er till mig för att få veta hur ni gör!

Ingrid.erenmalm@efk.se eller www.bidragssparet.se

Föreställ dig människor över hela jorden som läser Bibeln högt tillsammans. Tanken är svindlande, men samtidigt enkel!

Under 2020 har de förenade bibelsällskapen utlyst ett år av högläsning. I skrivande stund är det 934 språk i över 90 länder som har anslutit sig till satsningen och Sverige är med.

Bibeln har under tusentals år tagits emot genom att man lyssnat till texten, och en del av den dynamik som uppstår när flera sinnen aktiveras hoppas vi nu kunna återupptäcka.

Alla länder har enats om en bibelläsningsplan där man genom nedslag i hela den bibliska skatten genom en mängd teman. Detta gör att man som kyrka eller individ kan vara med hela året, eller kanske bara vara med i 20 dagar under ett visst tema.

Planen kommer finnas tillgänglig via Bibelsällskapets tryckta bibelläsningsplan Bibelläsning och bön, men också via en nyutvecklad app. Appen Bible 2020, som är kärnan i satsningen, använder sig av digitaliseringens styrkor. Du kommer kunna spela in när du själv läser och dela med din församling och den världsvida gemenskapen. När du vaknar på morgonen kan du ta del av hur människor över hela Asien och Oceanien har läst samma text som du ska läsa. På kvällen kan du se hur Nord- och Sydamerika ansluter sig till den globala rörelsen.

I väst, där sekulariseringen växer, kan kristna känna sig isolerade. Att se videor med andra kristna i sitt land, och världen över, som läser samma vers varje dag inspirerar oss att se att vi är del av något mycket större – en global familj av troende!

- Emma Galloway, Skotska bibelsällskapet, en av initiativtagarna bakom Bible 2020 Vår förhoppning och bön är att Bibeln kommer att förvandla liv, Säger Olof Brandt, Digital koordinator, Bibelsällskapet.

Mer information om satsningen via: www.bibelsällskapet.se www.bible2020.org

www.facebook.com/2020Bible www.facebook.com/bibelsallskapet www.youtube.com/bibelsallskapet

Evangeliska Frikyrkan (EFK) söker: Programkoordinator för insatser för hållbar försörjning Programkoordinator för barns rättigheter Placering på EFKs missionscenter i Chiang Mai, Thailand.

Läs mer om tjänsterna och våra övriga tjänster på www.efk.se 26

våren

gota

2020

bro.s

e

NYTT OM NAMN

ANTON CARLSSON, avslut tjänst

BARBRO HENRIKSSON avslut

BJÖRN STRÖMVALL har börjat

som missionär RCA 190630.

tjänst Cypern, pensionär 190731.

ANDREAS OCH LINNEA,

HANNE CARLSSON avslut tjänst

EVA-MARIA HULTBERG har

som ny pastor och föreståndare i Korskyrkan i Norrköping.

Serbien 190815.

börjat som föreståndare i Ryttargårdskyrkan i Linköping.

RICHARD STÅHLBOM, avslut tjänst som ekonomiassistent 190418.

dare i Saronkyrkan Göteborg.

CAROLINA JAKOBSSON,

JAE SUNG KIM har börjat som

BERTIL EKSTRÖM avslut tjänst-

ekonomiassistent fr o m 190501.

vikarierande pastor i Korskyrkan i Stockholm.

Thailand 190728.

CRISTOFER OCH MAGDALENA, Egypten 190901.

HENRIK, avslut tjänst Turkiet 190731.

DANIEL DALEMO är tf förestån-

Brasilien, pensionär 191031.

STAFFAN OCH ANNA JENEMARK, Brasilien 191216.

MATTIAS OCH ANNA-LENA,

INGRID ERENMALM,

Thailand 190708.

visstidsanställning som handläggare för Kyrkoavgifter fr o m 190401 i kombination med sin tjänst som handläggare på EFK Ungs Bidragsspår.

MATTIAS OCH LOUISE

JULIA FORSBERG har börjat som

ROBIN MINSHULL har börjat

THERESA Egypten 180101.

KATE ALMROTH, Kommunikationoch insamlingschef fr o m 190408.

KENT ANDERSSON, avslut tjänst som ekonomiassistent, pensionär 190331

DAVID AXELSSON som ny föreståndare i Kungsportskyrkan Huskvarna.

KAROLINA BERGENWALL har börjat som ny pastor i Söderhöjdskyrkan Stockholm.

EVELINA BJURLID, avslut tjänst som ekonom 191117.

DAVID BLONDELL har börjat som ny pastor och föreståndare i Korskyrkan i Jönköping.

ANDERS BLÅBERG börjar som ny pastor och föreståndare i Korskyrkan i Uppsala.

HANNA CAJDERT har börjat som ny pastor och föreståndare i Korskyrkan i Aneby.

ny pastor och föreståndare i Centrumkyrkan i Finspång.

IDA FORSELL SAMT ERIK OCH JULIA ALNEMO har börjat som nya pastorer i Söderportkyrkan i Tingsryd.

JOSEFIN FÅLLSTEN, avslut tjänst som programledare Internationella programmet 190816.

CHRISTIAN O LISETTE GABRE Thailand 180401.

JOCHIM GABRE är ny pastor och föreståndare i Betel Klädesholmen.

ELIN GERT, avslut tjänst som projektledare inom Event 190120.

avslut tjänst Brasilien 190523.

ROGER KORSGREN har fått flytta hem till Herren. Paraguay 190318. som ny pastor och föreståndare i Råslätts Församlingsgemenskap.

ERIKA MOLL har börjat som ungdomspastor i Filadelfia i Örebro.

SUNE NORDIN, visstidsanställning som ledarutvecklare till stöd för församlingar och pastorer inom Sverigeprogrammet.

ANNEY PATRAS är ny ungdomspastor i Kungsportskyrkan i Huskvarna.

CHRISTER ROSHAMN är ny pastor och föreståndare Folkungakyrkan, Stockholm.

MARKUS SAND, programledare

ERIK HALLÅSEN är ny pastor och

för Sverigeprogrammet Växa fr o m 190819.

föreståndare i Elimkyrkan, Skövde.

LOTTA STEVENS är vakanspastor i Korskyrkan, Borlänge.

ANTON THILANDER har börjat som ny pastor och föreståndare i Husbykyrkan i Stockholm.

ÖYVIND THOLVSEN, avslut tjänst som programledare för Sverigeprogrammet Växa 190818.

MARCUS WALLIN, kommunikatör fr o m 190312.

ANDREAS WEISTER ANDERSSON är ny pastor i Johanneskyrkan, Linköping.

FREDRIK WENELL, avslut tjänst som ledarutvecklare Ungdom inom Sverigeprogrammet 190731.

SAMUEL WESTERGREN, visstidsanställning för Ära19/20 fr o m 190114 samt ledarutvecklare Ungdom inom Sverigeprogrammet fr o m 191101.

MICHAELA WICKBERG, receptionist fr o m 190304.

SANDRA ÅKERSTEN OCH CAROLINE CEDON har börjat som nya pastorer i Saronkyrkan i Göteborg.

VI BEHÖVER FLER FAMILJER!

Har ni fund erat på att bli familjehem ?

Ansök senast 1 apri1

Diakoniutbildning Utveckla din förmåga och kompetens för att arbeta med människor i församling och samhälle.

Vi arbetar med ensamkommande flyktingbarn/ungdomar, vuxna från kriminalvården och socialtjänsten samt barn, ungdomar och föräldrar med barn från socialtjänsten.

Vi behöver dig! Kontakta oss!

SKFH har tjugo års erfarenhet av familjehemsvård genom kristna familjer från hela landet.

Halvtid på distans under två år www.liljeholmen.nu

Tel: 019-24 06 65 E-post: info@skfh.org www.skfh.org Huvudman: Evangeliska Frikyrkan

27

POSTTIDNING B