EU-valtidning - Eva Biaudet 2024

BIAUDET eva 83

EU-VALET ÄR VIKTIGT

. Den 9 juni går

miljontals européer till valurnorna för att forma den europeiska demokratins framtid. Europaparlamentet stiftar lagar som påverkar oss alla: de största länderna och de minsta byarna, både det lokala och det globala. EU:s lagar handlar om miljö, säkerhet, rättsstaten, invandring, socialpolitik, konsumenträttigheter, ekonomi, jordbruk och mycket mer. I dag har varje viktig nationell fråga också en europeisk infallsvinkel.

POPULISTISKA HÖGERPARTIER

väntas gå framåt i EU-valet. Det skulle ha allvarliga konsekvenser för bland annat klimat- och migrationsfrågorna, samt för rättstatens principer. Den växande ytterhögern vill montera ner

EVA BIAUDET

Riksdagsledamot 1991–2006, 2015–

Medlem i utrikesutskottet

Medlem i stora utskottet (riksdagens EU-utskott)

Viceordförande i lagutskottet

Medlem i Finlands delegation för Nordiska Rådet

Ordförande för SFP:s partifullmäktige

Medlem i Helsingfors stadsfullmäktige

Ordförande för WWF:s förvaltningsråd

Viceordförande för WISE – Wider Security Network

Medlem i yrkeshögskolan Arcadas förvaltningsråd

Viceordförande för Folkhälsans Förbund

Ordförande för Folkhälsan i Nyland

Omsorgsminister 1999–2000 och 2002–2003

Diplomat och särskild representant för bekämpning av människohandel vid OSSE (Wien) 2006-2009

Minoritetsombudsman 2010-2014

Diskrimineringsombudsman 2015

EU:s strukturer och värderingar, vilket skulle innebära en kraftig tillbakagång för det integrerade Europa, som vi byggt upp under flera årtionden.

I EUROPAPARLAMENTET vill jag vara en motkraft till populism och den växande ytterhögern, jobba för mänskliga rättigheter och jämställdhet, samt mot klimatförändringen. Det behövs beslutsfattare med erfarenhet, passion och kunskap. Jag har lång erfarenhet av politik och internationella uppdrag – som riksdagsledamot, minister, diskrimineringsombudsman och diplomat.

”Vi får inte ge upp inför det högerradikala hotet”

Vad händer med ett samhälle då ondskan kryper in? Då främlingsfientliga och auktoritära krafter får makt? I EU-valet väntas nu högernationalistiska partier öka i understöd.

EVA BIAUDET är orolig över den tystnadskultur som sprider sig. Hon säger att vi måste höja rösten och försvara våra värderingar. Men det är inte enbart utvecklingen här hemma som oroar. Vi ser, säger hon, liknande tendenser i stora EU-länder som Tyskland, Frankrike och Italien. Högernationalistiska partier ändrar det politiska klimatet, även om de inte sitter i en regering.

– DEN HÖGERVRIDNING som pågår är ett hot mot allt jag jobbat för.

Eva Biaudet har genom åren orubbligt försvarat minoriteter och kämpat mot människohan-

YLES GALLUP, enligt vilken SFP riskerar förlora sitt mandat i Europaparlamentet, kan vara det bästa som kunde hända partiet. Det sätter ju press på att göra sitt yttersta för att sätta gallupmakarna på plats och säkra mandatet. Det kan inte nog betonas hur livsviktigt EU-mandatet är, inte bara för SFP, utan för finlandssvenskarna som helhet. En MEP från det tvåspråkiga Finlands enda svenska parti har ett omistligt symbolvärde.

Hittills har SFP trotsat alla odds och i varje val lyckats säk-

del. Hon har jobbat för vår europeiska demokrati, för en human flyktingpolitik och respekt för mänskliga rättigheter. Nu ifrågasätts allt mera av detta, i Finland och ute i Europa.

BRIEFING

Maj 2023

HUR SKA DENNA UTVECKLING kunna stoppas i EU-parlamentet? Hittills har mittenpartier, som liberalerna, spelat en viktig roll i den europeiska politiken. Nu förutspår valprognoserna att de, vänstern och de gröna backar. I det förra valet 2019

lyckades de pro-europeiska partierna hålla sina positioner, men redan då vann motståndarna terräng.

De har visat att deras partier inte är tillfälliga uppstickare.

na försöker allt mer ändra unionen inifrån.

slut om klimatet, stödet till Ukraina, de mänskliga rättigheterna och flyktingpolitiken.

– Vi får inte bli som de som vill frånta kvinnor rätten till abort, som de som tvivlar på jämställdhet.

– DET FINNS IGEN EN RISK att EU-fientliga, ofta populistiska och högerradikala partier, går framåt. Med dem och med deras stöd kan det uppstå helt nya majoriteter och block i EU-parlamentet. De kan inte alla dras över samma kam. Men partier-

UTMANINGEN för alla som värnar om rättsstaten är att inte ge avkall på sina värderingar. Vi måste stå starka för det vi tror på, också om styrkeförhållandena förändras.

Europaparlamentet: fakta och siffror

– Vi får inte ge upp och godkänna att mycket av det vi byggt upp nu hotar att raseras. Vi får inte tillåta att en eller två länder kan stoppa oss.

Den här briefingen från Europaparlamentets utredningstjänst ger dig ett brett utbud av viktiga fakta och siffror om Europaparlamentet. De många diagrammen ger en bild av vem parlamentets ledamöter är, hur strukturen på institutionen ser ut och vilken verksamhet som förs under den nuvarande valperioden (juli 2019–juni 2024) och de tidigare femårsperioderna sedan direktval infördes i juni 1979.

Eva Biaudet räknar upp be-

Europaparlamentet, 2019–2024

De politiska gruppernas storlek Antal ledamöter i varje politisk grupp den 1 maj 2023.

Andel ledamöter i varje politisk grupp Andel av parlamentets totalt 705 ledamöter i varje politisk grupp. ledamöter

Renew Europe: 14,3 %

Verts/ALE: 10,2 %

S&D: 20,4 %

Vänstern: 5,2 %

Det nuvarande parlamentets sju politiska grupper i storleksordning:

• Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) (EPP). Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D).

• Gruppen Renew Europe. Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (Verts/ALE).

• Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR). Gruppen Identitet och demokrati (ID).

• Vänstergruppen i Europaparlamentet – GUE/NGL. Dessutom finns det ett antal grupplösa ledamöter ("Non‑inscrits" – NI).

Den här briefingen uppdateras regelbundet, men för att få en aktuell bild av de fakta och siffror som gäller Europaparlamentets ledamöter i dag och under varje valperiod sedan 1979 kan du gå in och se vår interaktiva infografik på https://facts and figures.europarl.europa.eu/

Det kan inte nog betonas hur livsviktigt EU-mandatet är, inte bara för SFP, utan för finlandssvenskarna som helhet.

705 ledamöter

25,0 %

ECR: 9,4 %

8,8 %

6,7 %

POLITIKERNA OCH VI ALLA måste, säger hon, stå emot trycket från populismen och högerkrafterna. Vi får framför allt inte göra oss till kopior av dem som ifrågasätter det vi arbetat för. Vi måste stå enade och solidariska och vara en motkraft i en tid då många vill förminska EU.

– Vi lever i en svår tid och Europeiska Unionen är mera än någonsin ett fredsprojekt. Vi behöver mera Europa, inte mindre.

MARIT INGVES

Opinionsinstitutet Ipsos förutspår att gruppen Identitet och demokrati (ID) växer från 59 ledamöter till 81 och gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) ökar från 68 till 76 ledamöter. Tillsammans kan de bilda parlamentets andra största grupp, efter EPP. ECR är Sannfinländarnas hem i Bryssel. I ID sitter Marine Le Pens franska Nationell samling och tyska Alternativ för Tyskland.

peiska bilden, sväljer förtreten och röstar lika troget som tidigare.

EPRS | Europaparlamentets utredningstjänst

Författare: Giulio Sabbati – Grafik: Lucille Killmayer och Samy Chahri Ledamöternas utredningstjänst PE 747.102 SV

ra sitt mandat, inte minst tack vare de egna väljarnas höga valdeltagande. Men varje val är en ny utmaning, som börjar från noll. Den största osäkerhetsfaktorn är det allmänna valdeltagandet.

Det råder ingen tvekan om att nedgången i SFP:s under-

stöd i opinionsmätningarna hänger ihop med regeringsengagemanget i en sammansättning, som är allt annat än lätt.

Det finns alltså all orsak att anta, att det är de socialliberala väljarna som nu tvekar. Förhoppningsvis ser dock SFP-väljarna den större, euro-

Det finns också positiva faktorer som kan hjälpa SFP. För det första får Finland ju ett mandat till i parlamentet, vilket sänker rösttröskeln. För det andra bör SFP åter kunna räkna med en betydande röstmängd från Åland, som aldrig är med i riksgallupar, inte heller i den nämnda. I det senaste valet erövrade ju Åland rentav ersättarposten.

Eva Biaudets kandidatur i Europaparlamentsvalet är viktig. Hon kan locka många soci-

alliberala väljare till valurnorna och därmed rädda mandatet. Dessutom väger Biaudets meriter tungt. SFP:s långvarigaste riksdagsledamot och tidigare minister, minoritetsombudsman, OSSE-diplomat mot människohandel, över 82 000 röster i presidentvalet 2012. Allt detta bäddar för att bli en framgångsrik Europaparlamentariker.

BJÖRN MÅNSSON ordf. för SFP:s grupp i Helsingfors stadsfullmäktige

EU

behöver

sin nya strategi för försvarsmaterielsektorn

DET BRUTALA RYSKA ANFALLSKRI -

GET i Ukraina har förändrat mångas syn på försvarsmateriel och den industri som producerar dem. Ansåg man förr rent principiellt att vapenindustri är ett problem inser allt fler nu att tillräcklig produktion och leverans av försvarsmateriel är en del av lösningen.

Ingalunda så att krig och granater skulle vara en lösning i sig eller mindre dödliga än förr.  Däremot inser vi att idealism inte räcker som självförsvar när länder som Ryssland skjuter nackskott på folkrätten och försöker förinta ett grannland. Utan försvarsmaterielhjälpen från EU-länderna och USA skulle Ukraina nu vara i ett tröstlöst läge.

Samtidigt har det akuta behovet inom EU att öka produktionen av materiel också för eget bruk blottat många problem. Lösningar är nu identifierade. ”Europa måste spendera mer, spendera bättre, spendera europeiskt”, sa kommissionsordförande Ursula von der Leyen i mars, om målen med EU:s första strategi för försvarsmaterielindustrin. Hon vill också att den nya EU-kommissionen som utses i höst får en särskild försvarskommissionär. Inte många som frågar varför.

Den nya strategin, som ska effektivisera och resursera försvarsmaterielsektorn inom EU, behövs. Idag är mosaiken brokig i en union, som skapats för fred, inte för krig. Den inre marknaden fungerar inte. Det är ofta lättare att handla försvarsmateriel med USA än med andra EU-länder. Nu föreslås ett system med gemensam EU-upphandling likt det som användes för vaccinanskaffning under pandemin. Av försvarsmaterielanskaffningarna i EU borde 40 procent vara EU-gemensamma före 2030.

EU-länderna måste också skärpa sin civila krishantering, försörjningsberedskapen i stort och förmågan att motstå hybrid- och cyberattacker, informationsmanipulation och direkt terrorism.

Det bästa sättet att undvika krig är att tala mindre och förbereda mera, sade president Alexander Stubb inför Sveriges riksdag i april. EU:s nya strategi handlar uttryckligen om mindre snack och mera verkstad – för fredens skull.

STEFAN WALLIN

fd. försvarsminister

Över trettio år av praktisk utrikespolitisk kunskap

Eva Biaudet har under hela sin politiska karriär ägnat sig åt utrikespolitiska frågor i många forum både hemma och utrikes. Hon har också haft betydande ansvarspositioner i flera internationella organisationer.

EFAKTA:

Europaparlamentet

• Stiftar lagar, utövar kontroll och beslutar om EU-budgeten.

• Består av 720 ledamöter. Finns i Strasbourg (Frankrike), Bryssel (Belgien) och Luxemburg.

• Är en av EU:s två lagstiftande institutioner och väljs i direkta och allmänna val vart femte år.

Lagstiftning

• Stiftar EU-lagar tillsammans med rådet, på grundval av EU-kommissionens förslag.

• Beslutar om internationella avtal.

• Beslutar om EU:s utvidgningar.

• Granskar kommissionens arbetsprogram och uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning.

Kontroll

• Granskar andra EU-institutioner för att se till att de arbetar på ett demokratiskt sätt.

• Väljer kommissionsordförande och godkänner hela kommissionen, och har dessutom möjlighet att avsätta kommissionen genom en misstroendeomröstning.

• Diskuterar penningpolitik med Europeiska centralbanken.

• Ställer frågor till kommissionen och rådet.

Budgetarbete

• Antar EU:s budget tillsammans med rådet.

• Godkänner EU:s långtidsbudget (den fleråriga budgetramen).

Källa: Europaparlamentet

VA BIAUDET har en lång internationell erfarenhet. Hon har varit diplomat och särskild representant för bekämpning av människohandel vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), ordförande för Asia-Europe Foundation (ASEF), medlem av FN:s permanenta forum för ursprungsfolk (United Nations Permanent Forum on Indigenous Issues) samt för närvarande medlem i riksdagens stora utskott (riksdagens EU-utskott) och utrikesutskott. Eva har alltid varit intresserad av internationella frågor. – Redan på de första klasserna i skolan ville jag vara med och bestämma om saker som rörde mig. Jag blev tidigt intresserad av att påverka och av världens tillstånd. De första tv-nyheterna om hungersnöden bland Biafras barn påverkade mig starkt, säger Eva Biaudet.

År 1994, då Finland folkomröstade om medlemskapet i EU, var Eva ett aktivt språkrör i medborgarrörelsen Eurooppalainen Suomi ry. - Finland i Europa rf. Medborgarrörelsen förde en aktiv informations- och påverkankampanj för att Finland skulle ansluta sig till EU.

– Jag kommer ihåg att jag satt min första period i riksdagen och att stämningarna var ganska heta i de olika lägren. Jag deltog aktivt i debatter och evenemang, och var en av profilerna som lyftes upp i medborgarrörelsens informationskampanj, säger hon.

Folkomröstningen ordnades den 16 oktober 1994. 56,9 procent av finländarna röstade för och 43,1 emot EU-medlemskapet. Av SFP:s väljare var 85 procent för EU-med-

lemskapet. Också Samlingspartiets, Socialdemokraternas och De Grönas väljare var för, medan Centerns, Vänsterförbundets, Landsbygdspartiets och KD:s väljare motsatte sig EU-medlemskapet.

UNDER SIN LÅNGA KARRIÄR både inom och utanför politiken har Eva byggt upp ett omfattande internationellt nätverk. Arbetet som diplomat och särskild representant för bekämpning av människohandel vid OSSE åren 2007–2010 förde Eva till olika delar av världen. Organisationen har 57 medlemsstater –samtliga länder i Europa, Nordamerika och Centralasien. OSSE fungerar som forum för den politiska diskussionen och som en gemensam verksamhetsbas för att förbättra levnadsvillkoren för OSSE-områdets medborgare. – Jag gillade verkligen mitt arbete som diplomat i Wien. De internationella erkännanden jag fått har varit särskilt värdefulla för mig. Jag tilldelades Chevalier de la Légion d’honneur av Frankrikes president år 2009, och 2011 fick jag en utmärkelse från USA:s dåvarande utrikesminister Hillary Clinton för mitt arbete mot människohandel. Det var onekligen en av höjdpunkterna i min karriär att få ta emot utmärkelsen ur Hillary Clintons hand på utrikesdepartementet i Washington, säger Biaudet.

I RIKSDAGEN HAR UTRIKESUTSKOTTET varit i händelsernas mitt. Eva sitter sin andra period i följd i utskottet. Först drabbades världen av covid-krisen, sedan chockade Ryssland genom att starta ett fullskaligt krig i Ukraina och i snabb följd kom Finlands Natoan-

sökan. Under den förra riksdagsperioden innehade Sannfinländarnas Jussi Halla-aho ordförandeposten, nu leds ordet av SDP:s Kimmo Kiljunen.

– En ordförande i ett utskott kommer åt att påverka arbetet genom att han eller hon har inflytande över vilka frågor som ska behandlas. Med en sannfinländare som ordförande hamnade exempelvis biståndsfrågorna i skymundan. Lyckligtvis har det balanserats upp under denna riksdagsperiod. Jag är en progressivt tänkande person och jag har fått bra respons i utskottet då jag har initierat breda säkerhetsfrågor, säger Biaudet.

DE ENSKILDA FRÅGORNA som dominerat utrikesutskottets arbete de senaste åren är Ukrainakriget och Finlands medlemskap i Nato. I stora utskottet (riksdagens EU-utskott) där Eva Biaudet också är medlem, är arbetssättet och konstellationerna annorlunda än i utrikesutskottet. I stora utskottet röstar regeringsblocket ofta mot oppositionen. Stora utskottets uppgift är att ta ställning till regeringens ståndpunkter i olika EU-frågor, samt att ge politisk vägkost åt ministrarna på väg till ministerrådsmöten. Bland annat den europeiska klimatpolitiken och demokratiutvecklingen är två viktiga frågor som hon lyfter upp. – Vi behöver EU inte minst för klimatpolitiken och den gröna omställningen. Att Finland varit med i första ledet att utveckla rättsstatsprincipen i Europa är viktigt. Demokratiutvecklingen i Ungern är mycket oroväckande. Det ska finnas villkorlighet då EU-pengar delas ut.

ERIK STRÖM

Att Finland varit med i första ledet att utveckla rättstatsprincipen i Europa är viktigt.

– EVA BIAUDET

Under alla år har Eva kämpat för jämlikhet, demokrati, mänskliga rättigheter. Nu behövs hon i EU som en motkraft mot ytterhögern.

EVA OM OM EVA

Jag stöder Eva Biaudet därför att hon i alla år konsekvent har stått upp för mänskliga rättigheter.

MERETE MAZZARELLA författare, Helsingfors

Evas outtröttliga arbete för rättvisa och mänskliga rättigheter behövs mer än någonsin nu, då populistiska åsikter vinner mark både här hemma och i Europaparlamentet. Därför röstar jag på Eva.

LINDA ZILLIACUS skådespelare, Helsingfors

Eva har sakkunskap, nätverk, engagemang och passion att framgångsrikt driva gemensamma frågor i Europa. Vi måste stå upp för ett liberalt och öppet Europa. Därför Eva i EU-valet i juni.

MARCUS RANTALA stadsfullmäktigeledamot och medlem i stadsstyrelsen, Helsingfors

CAMILLA BERGGREN journalist, Lovisa

Eva har en enorm drivkraft i sin osvikliga moral. Hon står alltid beredd att ta fajten för social rättvisa och jämställdhet. Hon är en modig, erfaren, engagerad, energisk och konstruktiv politiker. Eva är min kandidat i EU-valet.

NORA GROTENFELT

läkare, stadsfullmäktigeledamot, Helsingfors

Eva är en duktig och ambitiös politiker som jag känt och samarbetat med i tiotals år. Eva är rättvis, jobbar för de svaga och för ett jämställt samhälle. Med Evas rättframma sätt och nätverk skulle hon vara en utmärkt representant i Europaparlamentet. Eva får min röst i juni.

PATRIK KARLSSON stadsfullmäktigeledamot, Vanda

Vad tänker

Eva när hon

hör ordet …

… FAMILJ

Min livslåga. Jag är en slags matriark som njuter enormt av att ha många nära och kära omkring mig, äta gott och laga mat. Nu är jag dessutom farmor till två underbara barnbarn. Det är oerhört spännande. Jag vill vara en sådan farmor som ger glädje och närhet till barnbarnen, och som stöder alla mina fyra barn i deras liv, hur de än väljer att leva, även i deras eventuella föräldraskap.

… SOLIDARITET

Det är för mig en djupt, etisk livshållning. Solidaritet handlar om att manifestera en människosyn som bygger på mänskliga rättigheter och på att allas människovärde måste respekteras. Det innebär en medvetenhet om att vi är födda i ett fantastisk land, men att alla inte är det. Man kan inte alltid välja sitt liv eller var man hamnar och för mig är det viktigt att kunna ställa upp för dem som inte har fått samma förutsättningar som jag. Vad är det för mänsklighet om vi inte väljer att ta hand om alla?

… FRIHET

Frihet är fruktansvärt viktigt för människan. Det kan handla om dramatiska situationer, såsom i Ukraina just nu. Där lever de i en situation där människor är beredda att offra sina liv för att försvara friheten. Detsamma gäller iranska, afghanska och andra människorättskämpar i hela världen. Alla dessa människor som försätter sig själva i livsfara för att kämpa för sin egen och andras frihet. Friheten att få vara den man är och möta respekt som likvärdig är en grundläggande byggnadssten för demokratin och mänskliga rättigheter.

… VÄRDIGHET

Det borde vi ha mer av. I politiken måste det handla om att ge värdighet åt de frågor man diskuterar, men istället har alltför mycket börjat handla om att förlöjliga och förnedra varandra. För mycket i politiken har blivit svart och vitt, men livet är inte sådant. Politik ska inte heller handla om underhållningsvärde. Vi måste återfå värdigheten i den politiska dialogen och respektera andras insatser, åsikter, resurser och världsbild.

… ANSVAR

Det är tungt, men samtidigt viktigt att bära. I min politiska karriär har jag alltid valt att ta steget fullt ut för att bära mitt ansvar. Ibland frågar människor varför jag varit så länge med i politiken och då svarar jag att det är mitt sätt att bära ansvar för vårt Finland. Jag vill stå för en människovärdig och human politik. Många utmaningar, såsom klimatförändringen, är enorma och svåra att lösa, men vi politiker har ansvar för att söka lösningarna.

OM EVA

Eva står för sina värderingar. Hon jobbar för mänskliga rättigheter och klimatsmart tänkande också då hon möter motstånd. Det uppskattar jag.

MIA HAFRÉN artist och skådespelare, Helsingfors

Efter att ha känt

Eva i 30 år vet jag att hon är smart och har hjärtat på rätt ställe. Hon har en stark värdegrund, hon är ambitiös och hon jobbar hårt för det hon tror på.

REIDAR WASENIUS företagare, Helsingfors

Eva står för social rättvisa, mänskliga rättigheter och global solidaritet också när det blåser motvind.

GUNVOR KRONMAN verkställande direktör, Helsingfors

Eva är en kandidat för alla generationer och över partigränserna. Hon är en sann humanist och står för sina åsikter. Därför väljer jag Eva.

MARIT INGVES journalist, Helsingfors

I Bryssel behövs sakkunskap, förmåga att bygga nätverk och en kraft att driva Svenskfinlands gemensamma intressen. Därför stöder jag Eva.

AHMED HASSAN företagare och suppleant i stadsfullmäktige, Helsingfors

Vi är många som vet att Eva i alla lägen står upp för mänskliga rättigheter. Nu behövs hon i EU-parlamentet. Eva är min kandidat.

PIA-LISA SUNDELL verksamhetsledare, Grankulla

Jag har känt Eva sen hennes barn gick i Norsen. Eva är min kandidat för hon är enveten, erfaren, empatisk, vis, vaken, vårdande, alert, aktiv, ansedd.

LI-LO SÖDERHOLM rektor, Lovisa

ORÄDD, ENGAGERAD MED STARKT RÄTTVISEPATOS

Nu behövs Eva i EU-parlamentet

Hon är världsförbättraren som vill bygga ett bättre och rättvisare samhälle.

Eva Biaudet har gjort en unik karriär som riksdagsledamot, minister, minoritetsombudsman och specialsändebud mot människohandel.

Det finns inget ärofyllt i ett krig, krig är fasansfullt och hemskt.

– EVA BIAUDET

VI TRÄFFAR EVA

BIAUDET i hennes arbetsrum i Lilla Parlamentet en tidig förmiddag. Hon loggar ut från lagutskottets möte.

Hon har inte sovit många timmar föregående natt. Riksdagens plenum har fört remissdebatt om förslaget till ny medborgarskapslag.

– Jag hade bestämt mig för att tala kort och lugnt, men förstås kunde jag inte hålla mig. Sen när jag kom hem efter klockan tolv hade jag svårt att sova. Sådan har hon varit hela livet; engagerad och orädd med ett stort rättvisepatos och en övertygelse att orättvisor går att åtgärda.

– Jag har fått växa upp i en miljö, både hemma och i skolan där man varit mycket intresserad av samhället. Redan på årskurs ett gick jag hem i protest då jag upplevde att jag blivit orättvist behandlad, berättar Eva.

I Zillen (Tölö svenska samskola) uppmanades eleverna att ta ställning i olika frågor.

– Jag minns speciellt hungersnöden i Biafra och hur det globala samvetet vaknade.

Hon gick med i Mittenförbundet som skapades för att ge alternativ till vänsterpartierna.

– Peter Backa var vår guru och vi behandlade utvecklingsbistånd, miljöfrågor och allt från kärnkraft till kompostmaskar, minns Eva.

Under de här åren lärde Helsingforsflickan känna hela Svenskfinland, hon har vänner och supporters i alla regioner.

Med stormsteg in i rikspolitiken

Sedan bar det iväg med stormsteg. Hon valdes in i Helsingfors stadsfullmäktige och några år senare, 1991, kom den då 30 år gamla Eva Biaudet med en minimal valbudget in i riksdagen på första försöket. Politiken tog över och juridikstudierna, som var på slutrakan, blev på hälft.

Parallellt med politiken blev hon mamma. I dag har hon fyra vuxna barn, två barnbarn och ett tredje på kommande. Under en period skötte hon också sin demenssjuka mamma.

Barnen har alltid gett henne styrka.

– Jag ser gärna mig själv som en italiensk matriark rörande i grytan medan barnen samlas runt mig. En politiker måste också ha ett annat liv utanför politiken.

Eva har alltid haft stödtrupper och goda mentorer. Speciellt minns hon den österbottniska riksdagsmannen Håkan Malm och Elisabeth Rehn.

– Håkan hade ett starkt socialt samvete, han uppmuntrade mig och stödde mig.

Men stämningen förändras…

Under åren i politiken har Eva profilerat sig som en passionerad politiker som kämpar för demokrati, de svagas rättigheter, jämlikhet och rättvisa.

Som omsorgsminister drev hon igenom subjektiv dagvård.

Hon, och de då minderåriga barnen, hann bo i Wien då hon jobbade som OSSE:s särskilda representant och koordinator för bekämpning av människohandel. Efter det utsågs hon till minoritetsombudsman. 2012 ställde hon upp i presidentvalet och fick över 82 000 röster, något enbart Elisabeth Rehn överträffat inom SFP. – En orsak att jag ville ställa upp i presidentvalet var nog att stämningen förändrats i Finland.

Den utvecklingen har fortsatt. Ytterhögern vinner terräng, plötsligt är det ok att ljuga, yttra sig rasistiskt och debatterna blir hätska, man får vara hur fräck som helst. De nya makthavarna går åt de svagaste i samhället.

Vad var det som hände?

– Timo Soinis valseger ”Iso Jytky” var startskottet. Man såg honom som en lustigkurre, underhållningsfaktorn var hög. Man ville inte se allt annat som följde med. Insikten att någon måste stiga upp och säga stopp växte.

– Retoriken blev så hård att jag beslöt mig för att ställa upp i presidentvalet och driva kampanj för att få ut mitt budskap. Jag tror att debatten också påverkade de andra kandidaterna. Så är det: vi kan inte samarbeta med rasister och tro att de ska ändra sig. Och vi måste lära oss att bemöta aggressiv retorik. I dag verkar det som

om många vant sig vid hatpratet trots att det blivit hårdare år för år.

– Vi har blivit dåliga på att analysera retoriken. Påståendena kan vara så fräcka att vi blir överraskade och svaret skyldiga. De upprepar spektakulära ord så många gånger att orden börjar verka sanna. Sen råddar de bort koncepterna och ser oskyldiga ut.

Hon är orolig över tudelningen i politiken.

– Det blir som i USA, om dagens opposition vinner nästa riksdagsval ändras allt. Det är galet för ett lands utveckling om man stampar fram och tillbaka i fyra års perioder.

Eva behövs i den politiska debatten. Nu behövs hon i EU, där extremhögern ser ut att gå framåt i vårens parlamentsval.

– I EU-parlamentet finns inte någon opposition utan olika grupper och konstellationer. Man jobbar med en fråga i gången och ledamöterna har större frihet, säger hon.

Hur klara balansen?

EKrig är aldrig ärofyllt

I de stora EU-länderna debatteras ytterhögerns inflytande flitigt. I Finland tiger de flesta. En del trodde att Sannfinländarna kunde tyglas genom samarbete. – Finland är ett litet land med få röster. Nu har man lyckats uppvigla en rädsla för flyktingar och gängkriminalitet, trots att vi jämförelsevis har få flyktingar.

Debatten handlar mest om krigshot, säkerhet och upprustning. Och i ett litet land tenderar det inte att finnas utrymme för flera debatter samtidigt.

– Min pappa Bob Biaudet var krigsveteran och han var upprörd över den starka romantiseringen av kriget. Det finns inget ärofyllt i ett krig, krig är fasansfullt och hemskt.

Enligt Eva är det klart att vi ska kunna försvara oss, men för att stå emot ett yttre hot behövs också ett starkt, demokratiskt civilsamhälle.

CAMILLA BERGGREN

FTER DEN SISTA OMRÖSTNINGEN den 25 april kramade jag om mina vänner innan vi tog oss ut ur sammanträdessalen. Det blev en hel del kramar. Alltid har vi inte kommit riktigt överens om allting, men efter alla strider och jämkningar finns det kvar en djup högaktning. Vi har tvingats vara flitigare än kanske något annat europeiskt parlament före oss, men har klarat vår uppgift någorlunda med heder. Ett typiskt exempel på hur vi har drabbat samman och sedan ändå kommit till ett hyggligt slutresultat stötte jag på redan när jag tidigt på morgonen gick från mitt arbetsrum för att skriva in mig vid sammanträdessalens dörr. Framför mig i korridoren gick Virginijus Sinkevicius, ansvarig kommissionär för miljöfrågor och en stor del av den gröna omställningen, och hans kabinettschef Carmen Preising

Ibland har det varit ganska hårda armbrytningar. Kvar finns vänskap och högaktning – på båda sidorna. Av en ren händelse dök dessutom den gröna gruppens koordinator från miljöutskottet – Bas Eickhout - upp. Vi har också drabbat samman på olika sätt under årens lopp, men humor, ansvar och vänskap har ändå vunnit över bataljerna.

Carmen stod till tjänst med telefonens kamera och tog en bild på den glada trion. Bilden har ett visst symbolvärde. Den handlar nämligen också om hur de olika grupperingarna under följande mandat kan klara av alla utmaningar. I centrum för utmaningarna står den gröna given. Men frågan som hela tiden finns där i luften är hur fortsättningen kommer att arta sig. Hur ser följande parlament ut och vad innebär det för Europas –och världens – framtid.

Min gissning är att vi kommer att behöva en större helhetsbild än vad politiska partier så där till vardagslag håller sig med. Distansen mellan Europeiska folkpartiets högerkant över min gamla Renew-grupp och socialdemokraterna till den gröna gruppens vänsterkant är ungefär lika långt som i vår normala inhemska politik. Skillnaden är bara den att man i vår inhemska politik allt sedan vinterkrigets utbrott småningom har insett att vi inte har råd med att låta skutan köra på grund bara för att vi har lite olika färger på kompassen och för att vi tror att röda farledsmärken är där för att visa åt vilket håll vänstern ska köra. Det är där vi har vår uppgift. Ett litet minoritetsparti vet att man aldrig kan diktera beslut. Då dikterar man sig bara till en plats utanför dörren. Det är den här pragmatiska kunskapen Europaparlamentet kommer att behöva, men för att kunskapen ska gå hem behövs det någon som står för den. Vi har alltså en alldeles speciell uppgift. Och ibland måste man slåss för att få igenom den insikten.

NILS TORVALDS

EU-parlametariker

EU – en konkurrenskraftig, innovativ och hållbar global aktör

”En parlamentariker kan via sin sakkunskap, engagemang och sina nätverk ha stort inflytande på enskilda frågor.”

EU-VALET AVGÖR på många sätt vilken väg och med vilken takt EU tar sig an de stora kritiska frågorna såsom den ekonomiska tillväxten, EU:s konkurrenskraft och behovet av en (snabb) grön transition för att motverka klimatförändringen.

Essensen i det europeiska samarbetet har alltid varit en dynamisk inre marknad, vilket också gagnar Finland som ett litet och exportdrivet land. Den inre marknaden måste utvecklas genom att fortsätta undanröja hinder så att företag enkelt kan vara verksamma inom hela unionen. Det behövs tydliga, transparenta och gemensamma regler så att marknaden fungerar jämlikt också i praktiken. Däremot behövs mindre detaljstyrning och ett minskat rapporteringstvång för att underlätta verksamhetsförutsättningarna också för mindre bolag.

blemfri. Vi kan inte försätta oss i en situation där vi blir helt beroende av en industri eller komponenter som inte tillverkas i Europa.

Kampen mot klimatförändringen och den gröna omställningen är en ödesfråga. Behovet av omställning gäller självklart energiförsörjningen och trafiken men också andra sektorer såsom byggnadsbranschen. Den är nödvändig för planetens framtid, men ger oss också stora möjligheter att genom innovationer skapa nya jobb, ekonomisk tillväxt och välstånd.

FINLAND MÅSTE GÅ I BRÄSCHEN, våga utmana och vara en föregångare.

Om EU:s inre marknad fungerar så blir EU ekonomiskt starkare vilket ger bättre förutsättningar för investeringar. Då klarar vi oss också bättre i den tuffa globala konkurrensen med andra ekonomiska jättar såsom USA och Kina.

FÖR EU OCH FINLAND måste frihandeln alltid vara en utgångspunkt. Vi ska inte bygga upp onödiga handelshinder utan under de kommande åren prioritera. frihandelsavtal. Samtidigt ska vi inte vara blåögda: den globala handeln löser inte allt och är inte pro-

Forskning, utveckling och bildning är hörnstenar i den europeiska framgången. Vi får inte låta oss akterseglas när det gäller att tänka först och tänka nytt. Finlands 15 Europaparlamentariker har en viktig roll i att bygga upp och implementera EU:s nästa agenda. En parlamentariker kan via sin sakkunskap, engagemang och sina nätverk ha stort inflytande på enskilda frågor.

En röst på SFP är garanterat inflytelserik eftersom vi alltid söker lösningar och vill bygga broar. Sådana krafter behövs mer än någonsin.

MARCUS RANTALA medlem av Helsingfors stadsfullmäktige och stadsstyrelse delägare i ett europeiskt växande företag

Om EU:s inre marknad fungerar så blir EU ekonomiskt starkare vilket ger bättre förutsättningar för investeringar. Då klarar vi oss också bättre i den tuffa globala konkurrensen med andra ekonomiska jättar såsom USA och Kina.

– MARCUS RANTALA

Natur- och värdefrågor måste lyftas fram i all affärsverksamhet

Alltför ofta kränks människors rättigheter när företag utnyttjar korrupta eller svaga system i olika länder. Människor som drabbas har sällan möjlighet att ställa företagen till svars.

DET OMDISKUTERADE direktivet om företagsansvar godkändes till slut i EU:s ministerråd i mars. Syftet med direktivet är att reglera företagens ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Företagen förpliktas att identifiera och förhindra brott mot mänskliga rättigheter. Det tidigare målet, där man redan hade sänkt ambitionerna, gällde företag med minst 500 anställda och en omsättning på mer än 150 miljoner euro, men kraven lindrades till att gälla företag med mer än 1000 anställda och en omsättning på över 450 miljoner euro. Mer än hälften av de tilltänkta företagen lämnades utanför och berörs inte av lagen. Nina Elomaa är direktör med ansvar för företagsansvar på S-gruppen. Hon

jobbade tidigare med samma frågor på Fazer. Nina föreläste på ett seminarium som Eva Biaudet arrangerade i mitten av mars.

– Inom S-gruppen framhäver vi företagsansvar och förespråkar reglering såväl inom EU som nationellt. Mänskliga rättigheter är inte en åsiktsfråga, naturen har ett egenvärde och värdefrågor bör lyftas fram i all affärsverksamhet. Näringslivet, som all annan mänsklig verksamhet, är beroende av naturen och de resurser den tillhandahåller. Näringslivets största risker är relaterade till att vi inte klarar av att skapa en hållbar utveckling och framtid, säger Elomaa.

Hon understryker att företag behöver en enhetlig spelplan, där samma regler gäller för alla. Frivillighet räcker inte alltid till utan var och en måste dra sitt strå till stacken.

– Inom S-gruppen agerar vi inte enbart för att våra kunder förväntar sig det, utan för att vi vill bära ett genuint ansvar. S-gruppens strategi är att vara föregångare och vägvisare inom branschen, vi vill skapa ett ekosystem som är både miljömässigt och etiskt hållbart.

Det av EU godkända direktivet innebär att små och medelstora företag hamnar på efterkälken. Det finns en fara att avsaknaden av reglering leder till kompetensbortfall. Det kan slå tillbaka när

lagstiftningen om företagsansvar på sikt utvidgas till att gälla nya områden och mindre företag. Därför är det viktigt att också små och medelstora företag redan nu satsar på att utbilda ledning och också lyfta fram ansvarsfrågorna på styrelsenivå. S-gruppen gjorde år 2022 en utredning och en rapport där man videointervjuade 1724 arbetstagare i Bangladesh om deras arbetsförhållanden. De anställda jobbade hos underleverantörer till S-gruppen och var en del av produktionskedjan. Underleverantörerna levererar bland annat stickade plagg och tröjor för S-gruppens sortiment.

av långsiktiga partnerskap viktiga. När företag jobbar långsiktigt med sina underleverantörer kan de på riktigt påverka produktionskedjan, säger Elomaa. – Även om S-gruppen har arbetat med företagsansvar under många år har vi mycket arbete framför oss för att möta regleringens framtida krav. För oss innebär etiskt ansvar att vi samtidigt säkrar framtida affärsvillkor och att vi utvecklas utgående från våra egna värderingar.

– Vi ville höra de anställdas röster och därför användes ett nytt videoverktyg. Målet med rapporten är att hjälpa oss och våra partners att följa konventionen om barnens rättigheter och familjevänligt företagande i Bangladesh. Dessutom intervjuade vi lokala myndigheter och organisationer, såsom representanter för ILO (International Labour Organization) och icke-statliga organisationer. Arbetsförhållandena och arbetssäkerheten har, säger hon, utvecklats i Bangladesh, och i den ekvationen är betydelsen

Mänskliga rättigheter är inte en åsiktsfråga, naturen har ett egenvärde och värdefrågor bör lyftas fram i all affärsverksamhet.

– NINA ELOMAA

EU-valet 2024

Valdag 9.6.2024

Förhandsrösning 29.5–4.6.2024

TRÄFFA MIG

VALKAMPANJEN BIAUDET eva 83

Under valkampanjen kan du träffa mig på gator och torg eller komma med på kampanjevenemang. Information om var du kan träffa mig finns på evabiaudet.fi (kontakt), facebook.com/evabiaudet2024 och instagram.com/evabiaudet

Hör gärna av dig, e-post: eva.biaudet@riksdagen.fi, tfn. 09 432 3015