Elektroniktidningen augusti 2022

Page 1

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

NR 7–8 AUGUSTI 2022

TEMA: Test, mät och sensorer

Embedded World: Vi besöker världens största inbyggnadsmässa. Den firade sitt tjugonde år inte fullt återställd efter pandemin. /12–17

EN INBYGGD VÄRLD KARTLÄGGNING:

ELSÄKERHETSVERKET:

Det går bra för svensk elektronik­

Nu stärker de tillsynen av EMC

/4–5

/20–21



INNEHÅLL: ETN 7–8/22

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Persuddevägen 50A, 135 52 Tyresö telefon: 0734-17 10 99 www.etn.se bankgiro: 5456-3127 redaktion: Jan Tångring (ansv. utg.) Per Henricsson medverkar i detta nummer: Niklas Rudemo

24

26

grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Lantz, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se prenumeration: webb: www.etn.se/pren e-post: pren@etn.se

14

Jan Tångring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Anne-Charlotte Lantz Ansvarar för sälj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2022 upplaga: 13 000 ex. Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete. omslagsbilden: Tyska Paessler demonstrerar det monitorerade hemmet. foto: Jan Tångring

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22

28 6 8

Brinner för branschen Den 2 juni tog Elisabet Österlund över som ordförande i Svensk Elektronik efter Mikael Joki. Cirkulära beräkningar på beställning Svenska Atnorth sätter en ära i klimatvänliga datacentraler och bygger dem på Island där kylning är enkel. Nu etablerar företaget i ny hall i Kista för några av ortens unika fördelar.

10 14

I Rust går det inte att göra fel Vi presenterar det enda programspråk vid sidan av C som kan användas för att utveckla kod för Linuxkärnan.

Hon sitter i centrum för Risc V Calista Redmond, vd för Risc V ­International, berättar om Risc V:s IBM-ögonblick och vad man gör som vd över ett samfund som i princip inte kan styras.

22 10

6

8 22 24 26 28

Fiberveteraner surfar på 5G-vågen Qnetworks i Farsta är ingen klassisk distributör av test- och mätinstrument men med Anritsus handhållna rf-instrument i portföljen ska den delen växa. EXPERT: Bakom stötfångaren Andreas Ibl, Rohde & Schwarz, skriver om test av radomer och stötfångare, från konstruktion till massproduktion. EXPERT: Framtidssäkra fordon med WiFi 6 Peter Macejko, Anritsu, skriver om den senaste versionen av wlanstandarden ­kallad WiFi 6. EXPERT: Noggranna tröghets­ navigatorer för tuffa uppgifter I dag gör den låga kostnaden, höga prestandan och lilla storleken mikromekaniska tröghetssensorer oumbärliga i konsumentelektronik, skriver Vincent Gaff på Tronics Microsystems.

3


STARTBLOCKET

Det går bra för svensk elektronikindustri! Elektronikbranschen har vuxit ­snabbare och anställt fler än den genomsnittliga svenska industrin under det senaste decenniet. Dessutom med god lönsamhet. Det visar en färsk kartläggning som innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem tillsammans med branschföreningen Svensk Elektronik låtit en extern analysfirma ta fram.

– Det vi vill trycka på, är att det finns väldigt god tillväxt i antalet anställda jämfört med övrig industri, säger Thorbjörn Ebefors som är tillförordnad programchef på Smartare elektroniksystem. Den nya rapporten omfattar åren 2011 till 2020, den förra gick till 2017. – Det finns en eftersläpning innan årsredovisningarna kommer in så den är så aktuell den kan bli då 2021 års siffror och årsredo­ visningar är klara först i slutet av 2022. För tre år sedan var det framförallt konsulterna som stod för tillväxten, denna gång handlar det även om tillverkande företag. Utvecklingen borde inte överraska. Konsulterna anlitas ofta i tidiga skeden av produktutvecklingen vilket så småningom ger avtryck hos de tillverkande företagen. Ytterligare en förklaring är att produktionen flyttar närmare utvecklingen och slutmarknaderna de senaste åren. – Silex har gått från 130 till nästan 400, II-VI har ökat från 90 till närmare 200 och Inission har 80. Så bara i den gamla ABB FAKTA Urvalet av företag är baserat på de så ­kallade SNI-koderna som Statiska Centralbyrån använder för att klassificera företag. Koderna är ganska grova och passar inte riktigt elektronikbranschen. En del handpåläggning har därför varit nödvändig, bland annat har företag som sysslar med elinstallationer tagit bort. Dessutom måste företagen ha minst två anställda för att få vara med i kartläggningen, det är samma gränsdragning som senast.

4

Hafo-byggnaden i Järfälla finns 600 personer som sysslar med avancerad tillverkning. Dessutom har Mycronic har gått från 200 till 350 anställda och det finns många fler exempel säger Thorbjörn Ebefors och fortsätter: – Startupboomen i hårdvarubranschen har inte riktigt slagit igenom i statistiken. Den kom 2018, 2019 och det dröjer ett tag innan dessa bolag har anställda som ger genomslag i SCB statistiken. Många entreprenörer jobbar kvar på universiteten under uppstartsfasen. Antalet företag är ungefär detsamma som senast, drygt 3600. Däremot har antalet anställda ökat med 11 procent till 63 000 medan omsättningen lyft med hela 26 procent till 213 miljarder kronor. Tittar man på förädlingsvärdet har det ökat med 13 procent sedan 2017 och 53 procent sedan 2011. Siffrorna gäller kärngruppen av elektro­ nikindustrin, det vill säga tillverkande företag, konsulter och distributörer. Tre typexempel är Flir, Semcon och Arrow. V I K T I G T AT T N OT E R A är att fem stora företag som satsat hårt de senaste åren inte tagits med. Det är fyra i fordonsbranschen: Nevs, Veoneer, Polestar och Northvolt plus biometriföretaget Fingerprint Cards vars omsättning först sköt i höjden för att sedan falla. – De är snabbväxande outliers med stora investeringar som slår väldigt hårt på siffrorna, som skulle bli hoppiga. Inkluderar man dessa fem bolag adderas det för 2020 ytterligare 3 000 anställda och 15 miljarder kronor i omsättning.

Thorbjörn Ebefors

Om man tar ett steg upp i näringskedjan till företag som använder elektronik i sina produkter – men där elektroniken inte är kärnverksamheten – hittar man bjässar som Ericsson, Scania, Volvo och Saab. Dessa företag är ungefär dubbelt så många som de rena elektronikföretagen, eller 8 000 stycken. Antalet sysselsatta är 262 000 och omsättningen lite drygt tusen miljarder kronor. Siffrorna är ungefär desamma som 2017 enligt förra rapporten bortsett från omsättningen som ökat med cirka 200 miljoner kronor. Det finns också en tredje kategori med företag som Astra Zeneca, Telia och LKAB. Dessa är ungefär dubbelt så många som i kategori två och behöver elektronik för att kunna leverera sina produkter och tjänster. PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


STARTBLOCKET PÅ RÄTT SPÅR Innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem har hittills beviljats anslag i tre etapper av Vinnova, totalt nio år fram till 2024. Det handlar om cirka 45 miljoner kronor per år varav tre fjärdedelar fördelas på olika utvecklingsprojekt medan 15 procent läggs på områden som programmet väljer att satsa på, bland annat tryckt elektronik och den så kallade Elektronikhandboken. Precis ut ur startblocken är ett strategiskt projekt kring privata Industriella 5G-nät. – Vi har gjort uppdateringen för att visa att vi är relevanta. Vi vill ha den som underlag inför SIP 2.0, nästa generations strategiska innovationsprogram som skall sökas 2023 och beslutas 2024, säger Thorbjörn Ebefors. När den tredje treårsetappen tar slut är tanken att de totalt 17 innovationsprogrammen ska få tre år till för att avveckla sig själva. Parallellt har regeringen gett i uppdrag till Vinnova, Energimyndigheten och Formas att under åren 2024–26 växla upp en andra version av programmen, det som kallas SIP 2.0. Myndigheten vill då se färre program men med större budgetar för att nå kraftfullare systemeffek­ ter och samhällsutmaningar på områden som är strategiskt viktiga för Sverige.

– Ytterligare ett motiv med kartläggningen var att ta reda på om de områden som får pengar via utlysningarna fortfarande är relevanta. Ett sidospår i kartläggningen har därför tittat på vad forskarvärlden presterat i form av publikationer, hur flitigt dessa har citerats och vad som patenterats. De sju spetsområdena: • Antenn-, mikrovågs- och terahertzsystem • Sensorer • Inbyggda system • Mikro- och nanoelektronik • Fotonik • Kraftelektronik • Tryckt elektronik Rapporten visar inte helt överraskande att Antenn-, mikrovågsoch terahertzsystem toppar alla listor, oberoende om det handlar om forskningspublikationer eller patentansökningar. Förklaringen stavas Ericsson som bedriver mycket av sitt utvecklingsarbete i Sverige i samarbete med universitet och högskolor och dessutom är Smartare elektroniksystems största industriella medfinansiär. God tvåa är sensorer och strax därefter kommer inbyggda system liksom mikro- och nanoteknik. – De har högt citeringsindex, vi har tittat på hur många av de svenska lärosätenas publikatio-

nerna som är topp tio i världen och topp en procent. För exempelvis Antenn-, mikrovågs- och terahertzsystem är 31,5 procent av publikationerna bland de 10 procent som citeras oftast medan hela 7 procent tillhör den högsta topp-1 procenten som citeras allra flitigast och således håller yppersta världsklass. – Sedan tog vi exakt samma nyckelord och tittade på patent som en måttstock på industrirelevansen. Där såg vi en ganska liknande utveckling. Söker man patent tror man att tekniken har ett kommersiellt värde, säger Thorbjörn Ebefors. Även patentlistan toppas av Antenn-, mikrovågs- och terahertzsystem följt av sensorer och inbyggda system. De tre områdena har minst tredubblat antalet ansökningar av globala förstalandspatent under mätperioden 2013 till 2019. Förutom att visa för Vinnova, politiker och utbildningsväsendet att det finns en framgångsrik svensk elektronikbransch – och att den är livskraftig och relevant – finns ytterligare ett syfte: att kunna visa det även för andra myndigheter, och dessutom ha SCB-data att stödja sig på. – Det är fortfarande en ganska osynlig bransch trots att det fanns 66 000 anställda år 2020 och det inte finns någon industribransch som växer så snabbt i Sverige. En nagel i ögat på många är att vi

som ett av ett fåtal länder inte ställt oss bakom EU:s IPCEI ME/CT-satsning som drogs igång 2021 för synnerligen viktiga projekt inom mikroelektronik och kommunikation med mål att minska unionens beroende av omvärlden för halvledare och säkra upp kritiska komponenter till framtidens 5G- och 6G-system. Uppfattningen att Sverige saknar halvledarföretag stämmer helt enkelt inte, även om det inte finns den typen av spektakulära megafabriker som Intel ska bygga i östra Tyskland. Däremot finns världsledare som mems-foundryt Silex i Järfälla, ST Microelectronics fabrik för kisel­ karbidsubstrat i Norrköping, Swegan och Epishines kommande fabriker i Östergötland, II-VI:s snabbt växande laserfabrik i Järfälla, Mycronics tillverkning av laserritare för foto­masker i Täby och inte att förglömma Ericssons utvecklingsverksamhet för asicar i ledande processnoder till basstationerna. – Ericsson är alltid loket som drar, så det var bra att de ihop med andra ville ha ett kompetenscenter för IC-design i Sverige. Det visar att värdet även ligger i hårdvaran, säger Thorbjörn Ebefors. Ytterligare ett sätt som rapporten ska användas på, är att visa för SYOkonsulenterna att det finns en stor och växande arbetsmarknad som är relevant för studenterna.

Teknik är komplicerat Bokmärk vår sida för konvertering och kalkylering

Besök vår alltid tillgängliga resurs för kalkylering inom elektronikindustrin ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22 mouser.se/conversion-calculators

5


STARTBLOCKET

Hon brinner för branschen

SER-KRÖNIKA

En fullmatad höst S Å Ä R V I I N N E I S LU T E T på sommaren och alldeles strax även början på hösten. Som vanligt så har tiden gått för fort, man vill gärna ha några fler sommardagar och gärna lite mer semester också. Dock har värmen stannat kvar och gjort augusti alldeles speciellt skön i år.

Den 2 juni tog Elisabet Österlund över som ordförande i Svensk Elektronik efter Mikael Joki. Hon har en lång karriär i distributionsbranschen bakom sig men är idag techentreprenör och investerare med tid över att engagera sig i branschföreningen.

– De som varit före mig har drivit arbetet på ett väldigt bra sätt med långsiktighet. Nu ska vi vässa strategin och se över vad man kan göra bättre. De stora frågorna kommer att vara desamma, utveckling och tillverkning i Sverige liksom kompetensförsörjningen, säger Elisabet Österlund som suttit i styrelsen sedan 2015. Sedan är hon snabb att tillägga att det inte är hon ensam som ska göra jobbet, att utveckla Svensk Elektronik är ett lagarbete. Exempelvis utökades styrelsen för ett år sedan till åtta personer som representerar olika delar av branschen. – Det är en intressant bransch där det händer väldigt mycket. Hade det inte gjort det hade jag inte varit här så länge. Man lär sig någonting hela tiden och man får många kontakter. Det är det som driver. Mycket av det praktiska arbetet sker i de åtta sektionerna som tillsammans med föreningen ska vara en plats för nätverkande och inspiration men också hjälpa till att sålla i nyhetsflödet och se till att medlemmarna håller sig ajour med vad som händer kring regler och lagar. Under pandemin har aktiviteter som fysiska nätverksträffar av förklarliga skäl gått ned och dessutom har flera av sektionerna funnits väldigt länge. FAKTA

Elisabet Österlund

Började på Nordqvist & Berg, jobbade många år på Bergman & Beving och sedan på Lagercrantz. Efter ett mellanspel på åtta år som affärschef hos Nordlock – som tillverkar låsbrickor med killåsningsteknik – kom hon 2015 tillbaka till branschen som affärsom­rådeschef för Electronics på Kamic Group. År 2014 var hon med att starta Strainlabs som utvecklar teknik för att övervaka förspänningen i skruvförband. Idag är hon techentreprenör, investerare och innovatör.

Svensk Elektronik

Bildades i januari 2010 genom en sammanslagning av IM-föreningen och Elektronik­ industriföreningen för att samla alla intressenter i den svenska elektronikbranschen. Det övergripande målet är att stärka kon­ kurrenskraften i den svenska elektronik­ branschen och därmed även öka attraktionskraften, inte minst bland ungdomar. Föreningen har en bit under 200 företag som medlemmar.

6

– Vi har sett att vi behöver se över vad som är relevanta grupper för att medlemsföretagen ska känna att det är intressant. Komponentbristen och EU:s Chips Act har gjort att området fått stort medialt utrymme och ordet halvledare trummats in hos allmänheten. – Det blir mer fokus på området nu vilket jag tycker är bra, man kan inte ha mjukvara utan hårdvara, säger Elisabet Österlund. T I L L ÄG G A S K A N att föreningen även blivit en remissinstans för statliga utredningar och är med och påverkar gymnasieutbildningen. Men den kanske största framgången för föreningen sedan starten 2010 var Vinnovas beslut att göra elektronikområdet till ett av de 17 innovationsprogrammen. Samtidigt har det inneburit att Svensk Elektronik i en del sammanhang blandats ihop med Smartare Elektroniksystem som vid sidan av att stötta innovationsprojekt också bedriver informationsarbete och ordnar seminarier. Vissa arrangemang – som Stora Elektronikdagen med Summit – arrangeras gemensamt av Smartare Elektroniksystem och Svensk Elektronik. Innovationsprogrammet och medlemmar från Svensk Elektronik har också arbetat tillsammans med att ta fram handboken som fått namnet Smartare Elektronikhandboken och som kan beställas från bägge organisationerna. – De strategiska innovationsprogrammen, SIP:arna, är tillfälliga organisationer medan Svensk Elektronik är en medlemsorganisation som ska finnas över tid, vi har olika uppgifter. En fråga som de flesta föreningar sliter med är hur man attraherar fler medlemmar. – Företagen vill öka sin konkurrenskraft, de vill göra nya affärer och hitta samarbeten, då är Svensk Elektronik en väldigt fin plattform. Det jag kan göra är att vara synligare ute hos våra medlemmar och föra en dialog med dem. De behöver också vara mer aktiva för att dra nytta av det här för sin egen del och för branschen. – Jag har bra team runt omkring mig. Nu hoppas jag att företagen ser de här möjlig­ heterna med samverkan och att de själv kan ha nytta av det, men också att vi jobbar för att stärka hela elektronikbranschen.

PER HENRICSSON per@etn.se

A L LT Ä R D O C K I N T E F R I D O C H F R Ö J D i dessa tider. Kriget i Ukraina fortsätter i oförminskad takt, med stort lidande, det ska man inte glömma. Det har även varit ytterligare en årstid med extremt väder. SER har via sina kolleger i EUREL uttalat sig mot kriget och det står vi naturligtvis fortfarande bakom och vädret, ja det verkar inte lyssna på våra klaganden. M E N , D E T S K E R J U M YC K E T utveckling för att vända klimatutmaningarna. Som medlem i EUREL, har SER möjlighet att inte bara bjuda in till föredrag från hela Europa, vi kan även presentera mer information från EU. Vi jobbar just nu på att sätta datum för en presentation om – Digital Products Passports (cf. Ecodesign Regulation) – någonting som knyter an till EU:s arbete inom cirkulär ekonomi och som kanske främst börjat vara relevant inom batteritillverkningsbranchen. Det passar således väl in på SER:s intresse och fokus på elektronik och energi. V I D A R E KO M M E R H Ö S T E N naturligtvis att innehålla ett antal konferenser där vi kommer att vara aktiva. Vi är t ex samarbetspartner till Swedsoft och i november är vi med och arrangerar Stew (Software Technology Exchange Workshop) och så är vi med på SCSSS, dvs Scandinavian conference on System and Software Safety, som går av stapeln i Göteborg. S Å V I L L J AG Y T T E R L I G A R E en gång slå ett slag för SER Junior Prize 2022. Exjobb och avhandlingar inom Elektroteknik/Datateknik under ­perioden januari till september 2022 har möjlighet att vinna. Maila till serjuniorprize@ser.se

Väl mött! HANS NILSSON Ordförande SER Svenska Elektro- och Data­ ingenjörers Riksförening

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


PÅLITLIGA OCH SNABBA FUNKTIONSTEST MED ODU INTERFACES FUNKTIONSTEST

Förbindelseteknik till små och stora testuppgifter.

Alla våra an rk produktes med levereranterade o färdigm blar ka

Testutrustning

ODU elektriska kontakter Konstant lågt kontaktmotstånd Upp till 2.400 A Vibrations- och stöttåliga

interface

DUT / UUT

Modulära kontaktdon ODU MAC® Blue-Line, ODU MAC® Silver-Line och ODU DOCK Silver-Line Moduler för signal, power, data, höga strömar, högspänning, RF/koax, tryckluft, vätskor vakuum samt optik Vibrations- och stöttåliga kontakter Upp till 10 miljoner matningar med adapter

The Mass Interconnect Solution ODU-MAC® Black-Line Receiver och testadapter (ITA) med över 4.400 kontakter Elektromekanisk eller mekanisk sammankoppling Snabba byten av kontakter samt moduler Över 10.000 matningar Samma moduler som till ODU MAC® Blue-Line

www.odu.se


STARTBLOCKET

Atnorths fyrkantiga datahallar är cirkulära Datacenterföretaget Atnorth (atNorth) ställer upp grafikrack i en datahall i Kista och erbjuder beräkningskraften som tjänst – GPU-as-a-service. Företaget satsar på ­hållbarhet och Kista har ett par unika fördelar.

Datahallen i Kista försörjer fjärrvärmenätet.

I mars invigdes Atnorths nya datahall i Kista. Den kompletterar de datahallar företaget har utanför Reykjavik och i norra Island – den sistnämnda under uppbyggnad. EU-lagar kring säkerhet är en av fördelarna som Kista har mot Island. Landet är inte medlem i EU och stängs därför ute från vissa tillämpningar på grund av EU:s regleringar kring datalager. Och kortare fördröjningar och bättre bandbredd? Jodå, men det går faktiskt ändå ganska bra att jobba interaktivt i realtid mot Island – kunder gör det. Men snäppet bättre blir det förstås att göra det mot Kista, om du sitter i Sverige och kanske gör ändringar i en bilmodell som 3D-renderas på skärmen framför dig. Till Kista kan du som kund få en egen dedikerad fiberkapacitet med en 100 Gbit/s-förbindelse. Eller flera. Det går att få hög bandbredd till Island också, men den är dyrare.

Island drar 80–90 MW idag. ­Kistahallen kommer att dra 11 MW fullt utbyggt. En modul med åtta A100-grafikprocessorer drar 6 kW. I nästa generation med H100-grafikprocessorer ökar Nvidia effekten till 10 kW. Därför har hållbarhet varit en viktig poäng för Atnorth med att lägga datahallar på Island. – Vi vill bidra till en cirkulär utveckling inom datacenterbranschen. På Island finns geotermisk energi som inte bara är klimatvänlig utan dessutom billig. Tyskland, Frankrike, England och södra Europa med sin dyra el älskar att lägga sina beräkningar i datahallar på Island. – Det finns många kollegor på Island. Här finns grön energi och stabila låga priser. Och dessutom E N A N N A N F Ö R D E L med Kista är Island inte smittad av energiär att Stockholm även globalt prischocken i Europa, är en bra nätnod med säger Staffan Hansson, snabba förbindelser till Atnorths specialist på datormoln som Atnorths högprestandaberäkkunder kan vilja prata ningar. med. Utöver geotermisk Högprestandaberäkenergi är Islands stabila ningar kräver mycket Staffan Hansson klimat med jämn temenergi. Datahallarna på

peratur – från strax under noll till max 16 grader – ytter­ligare något som en datacentral kan dra fördel av. – Man kan bygga kylningen enkelt men effektivt, vilket gör att man behöver använda mindre energi. D E T G Å R AT T A N VÄ N D A ren frikyla större delen av året vilket gör att det blir väldigt litet ytterligare energibehov för kylning. – Eftersom den geotermiska energin ”lånar” värme som genereras naturligt, blir det miljö­ mässigt ett nollsummespel. Ambitionen på cirkularitet gäller även den nya anläggningen i Sverige. I Stockholm använder Atnorth istället värme­ pumpsteknik för att återanvända så mycket som möjligt av överskottsvärmen. – Det är det mest miljövänliga alternativet i en storstad. Upp till 70–80 procent av den energi som genereras av datahallens utrustning återanvänds, och levereras till Stockholm Exergis fjärrvärmenät. – Detta gör Atnorths anlägg-

ning i Kista till Sveriges mest effektiva värmeåtervinnings­ datacenter. Värmen räcker för att värma upp 20 000 lägenheter. Det motsvarar två städer av Hammarby sjöstads storlek. Det är inte lätt att spå exakt hur mycket hårdvara som kommer att placeras i Kista och hur den kommer att användas. Företagets datacentraler kan disponeras av kunderna på olika sätt. Kunden bestämmer vilken hårdvara den vill äga och dela med andra, och hur länge. H Ä R F I N N S mångåriga projekt med beräkningsbehov som kan räknas i hundratals eller tusentals processorer. Samtidigt kan de dela resurser ur samma pool med mindre halvårsprojekt. Många kunder ställer in egen hårdvara. Det står för en stor del av Atnorths omsättning. På Island finns idag en kapacitet att husera en beräknings­ kapacitet motsvarande 125 000 exemplar av Nvidias A100processor. Kapaciteten ska fördubblas under de närmaste 12–18 månaderna. Bland annat kommer Nvidias nästa generation processor H100 att introduceras, allteftersom företaget kan leverera den. – GPU:er är en bristvara. Nvidia har leveransproblem som alla andra, på grund av omvärldsläget med krig, pandemi och komponentbrist. Huvudkontoret för Atnorth ligger i Reykjavik. Verksamheten grundades 2009 och ägs sedan 2022 av Partners Group.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

FAKTA

Så används Atnorths beräkningsresurser Det hetaste området för högprestandaberäkningar idag är maskininlärning och AI. Nvidia har optimerat A100 och H100 för sådana tillämpningar genom att de exempelvis stöder nya numeriska format som Brainfloat. Kunder använder Atnorths datacenter för djup maskininlärning sedan länge. På Island har Atnorth bland annat en kund som lär ett neuronnät förstå isländska. En annan gör AI-baserat förbyggande underhåll av kraftledningar.

8

Andra kunder gör klassiska HPCberäkningar, som fysiksimuleringar, riskanalys och väderprognoser. En belgisk kund, Diabatix, kör programvara som optimerar design för pc-kylning. Den ­programvaran används av Diabatix kunder, pc-konstruktörer, i en vanlig webb­ läsare kopplad mot Atnorth. Inte bara Nvidia utan även x86-processortillverkarna Intel och AMD är partners, så du kan iscensätta system som kombinerar GPU- och CPU-kraft.

Atnorth har hallar på Island där elmixen är ren och mycket av kylningen är gratis.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22



PROGRAMSPRÅK

Rust – det nya robusta språket IoT har blivit det främsta tillämpningsområdet för det nya språket Rust, som erbjuder en kombination av ett modernt programmeringsspråk, bra prestanda och hög säkerhet. Enligt en färsk undersökning är Rust det snabbast växande programmeringsspråket.

R

ust skapades med målet att få ett modernt programmeringsspråk som löser många av de problem som finns i äldre språk som C och C++. Själva namnet är en sammandragning av ordet ”robust” och en av grundidéerna är just att eliminera potentiella fel redan vid kompileringen. Framför allt handlar det om fel som rör minneshanteringen (se faktaruta). Detta är viktigt – enligt Microsoft står fel som har med minneshanteringen att göra för cirka 70 procent av alla säkerhetskritiska fel. Säkerheten i Rust ­kommer varken på bekostnad av prestanda eller storleken på det

kompilerade programmet. Till skillnad från dynamiska språk som Javascript och Python, eller språk som kompileras till en virtuell maskin som Java, så kompileras Rust-program direkt till maskinkod på samma sätt som C-program. I praktiken är C och Rust ganska likvärdiga prestandamässigt, vilket gör att Rust kan användas för program som av prestanda- eller utrymmesskäl annars skulle ha skrivits i C. Men det innehåller också funktioner som gör det användbart i situationer där man annars skulle ha använt högnivåspråk som Go, Java eller Javascript, till exempel som back-end i webb­tillämpningar. Många anser

därför att Rust har potential att bli ett brett använt språk. Rust kom ut i sin första stabila version (1.0) 2015 och har sedan 2016 varje år toppat programmerar-communityt Stackoverflows årliga enkätfråga om “most loved language”. Språket kom från början från Mozilla Foundation och utvecklingen drivs nu som ­öppen källkod av Rust Foundation, som i sin tur stöds av en rad stora teknikföretag som ­Amazon, Google och Microsoft.

E N L I G T U N D E R S Ö K N I N G E N ”Developer Nation” från Slashdata är Rust det språk som ökat mest i användning de senaste två åren, från 0,6 miljoner till 2,2 miljoner användare i början av 2022. Enligt undersökningen är Rust mest använt för tillämpningar inom IoT samt Augmented Reality och Virtual Reality (AR/VR). Det faktum att gruppen användare växer

är viktigt för att ett språk ska nå framgång. Om det finns många användare kommer det också att finnas många bibliotek och anpassningar för verktyg, som i sin tur gör det lättare att använda språket. Men inte minst är det också viktigt att det finns utvecklare som kan språket, om företag ska våga satsa på att utveckla större system i det. Man vill inte bli sittande med ett system som är skrivet i ett aldrig så fiffigt språk om det inte går att rekrytera kunniga utvecklare. Att använda Rust för IoTtillämpningar är också naturligt: inte bara är språket lika snabbt som C, utan det är också nästan lika minnessnålt, vilket är viktigt speciellt i små system med begränsade resurser. Eftersom det både blir dyrt och svårt att rätta fel när koden väl kommit ut i en produkt som finns hos slutkonsumenten är det viktigt att felen är få.

FAKTA

Vanliga programmeringsfel som Rust eliminerar När det gäller att hantera minnet i ett programmeringsspråk har det hittills funnits två olika sätt att hantera minnet: antingen gör man det manuellt, som i C/C++, eller så gör man det automatiskt med hjälp av en metod kallad ”garbage collection”. Garbage collection är en funktion där runtime-systemet återvinner minne som inte längre används, utan att programmeraren har direkt kontroll över det. Detta är praktiskt, just eftersom programmeraren inte behöver veta något om vad som händer med minnet. Under förutsättningen att själva garbage collectorn inte ­innehåller fel, så gör garbage collection att man eliminerar många typer av minnesfel. Detta används i de flesta högnivåspråk som Go, Java, Java­ script och Python. Men eftersom programmeraren oftast inte kan påverka när garbage collection sker, innebär det också att system när som helst kan stanna upp för att göra garbage collection. Detta är alltså inte ett egentligt fel, men det kan skapa problem framför allt i realtidssystem. Om stoppet är någon sekund i ett webbsystem spelar det inte så stor roll. Men samma fördröjning i till exempel krockkudde kan få dödlig utgång. Om man har ett system med krav på korta svarstider måste

10

man därför antingen överdimensionera det, så att en allt för lång garbage collection i praktiken aldrig kan inträffa, eller skriva systemet i ett programmeringsspråk som inte använder garbage collection. Hittills har detta i praktiken inneburit att man skriver i C/C++ och hanterar minnet manuellt. Men det är väldigt lätt att göra fel när man hanterar minnet manuellt. Dessutom är det ofta svårt att återskapa minnesfel, eftersom de kan bero på tillfälligheter, till exempel vad som råkade ligga i minnet när systemet startade eller i vilken ordning olika funktioner körs, vilket programmeraren oftast inte kan styra över, eftersom operativsystemet sköter detta. Man pratar då om Heisenbugs (efter kvantfysikern Werner Heisenberg) – fel som bara uppstår ibland och på ett till synes slumpmässigt sätt. Rust eliminerar bland annat fel av följande typer: Buffer overflow: när programmet skriver utanför det område en variabel tilldelats. Om till exempel ett användarnamn får vara 20 tecken långt och programmet får ett användarnamn som istället är 25 tecken långt och inte kontrollerar längden, så kommer fem tecken att hamna utanför variabeln och alltså skriva över en del av minnet. En så kallad buffer overflow-attack är ett

vanligt sätt att bryta sig in i ett datorsystem. Buffer over-read: snarlikt buffer overflow, men innebär istället att programmet läser längre än det skulle. Minnesläckage: I ett program som kan reservera minne under exekveringen, till exempel genom att använda pekare, så behöver man hålla reda på vilka delar av minnet som är tilldelade (allokerade) till någon del av programmet och vilka som är tillgängliga. När man slutar använda en sådan variabel måste den del av minnet den tog upp läggas till till det tillgängliga minnet. Minnesläckage uppstår när detta inte fungerar, och minnet som inte längre används fortfarande är markerat som om det är allokerat. Ett system som är drabbat av minnesläckage kommer förr eller senare få slut på minne och krascha; detta är ett av skälen till att en återstart av ett system ofta får det att fungera igen. Oinitialiserat minne: När programmet läser från minne som inte fått något värde tilldelat. Det värde man läser blir då det som råkar stå i minnet. Race conditions: I ett program med flera trådar eller processer kan programmet bete sig olika beroende på i vilken ordning trådarna/ processerna körs. Ett exempel är när

två olika delar av programmet samtidigt försöka skriva till samma del av minnet. Rust introducerar en ny modell för att hantera minnet: ownership. Ownership innebär att man för varje variabel i systemet talar om var i programmet variabeln får användas (”valid scope”) och om det är tillåtet att tilldela värden till variabeln, eller om man bara får avläsa värdet. Det senare kallas ”access type”. Grundregeln är att man antingen kan ändra en variabel på ett ställe, eller läsa på flera ställen. Men inte både och. Vid kompileringen räknar kompilatorn ut livstiden för värdena och automatiser den manuella minneshanteringen. Ownership kombinerar snabbheten i den manuella minneshanteringen från C/C++ med säkerheten hos ett system med garbage collection. Detta gör att man eliminerar många typer av fel, men nackdelen är att det kan vara omständligt att definiera ownership korrekt. Har man gjort det fel kommer programmet helt enkelt inte att kunna kompileras. Med andra ord: fler fel upptäcks vid kompileringstillfället. Det innebär också att när man väl lyckats kompilera programmet, så är sannolikheten större att det faktiskt fungerar korrekt, vilket i sin tur gör testfasen enklare.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


PROGRAMSPRÅK FAKTA

Alternativ till Rust

Visual Studio Code är ett av de utvecklingsverktyg som har stöd för Rust.

Rust i Linux-kärnan Just eftersom Rust både är maskinnära och minnessäkert passar det bra i en operativsystemskärna. Linux-kärnan har experimentellt stöd för att skriva kod i Rust. I juni i år sa Linuxgrundaren Linus Torvalds att Rust-stöd kommer i den reguljära versionen av Linux, troligen i produktionsversionen av Linux 6.0 av Linuxkärnan, som troligen kommer ut under hösten 2022. Microsoft har undersökt möjligheterna att använda Rust i delar av Windows. För några år sedan meddelade man att man börjat använda Rust i en ickenamngiven del av Windows, och att det hade fungerat väl. Microsofts utvecklingsverktyg Visual Studio Code har också stöd för Rust. Bland realtidsoperationsystem (RTOS) är stödet för Rust fortfarande begränsat. Enligt sajten Are We RTOS yet finns det 12 RTOS-projekt som påbörjat stöd för Rust, varav de flesta befinner sig i en väldigt tidig utvecklingsfas. Certifierade system Om ett affärssystem fallerar kan kostnaderna bli stora. Men om det blir fel i ett system för flyg, självkörande fordon eller medicinsk teknik kan människor dö. För den typen av system ställs därför mycket högre krav. Beroende på hur känslig til�-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22

tvungen att kompilera om hela programmet varje gång man gör en ändring någonstans i källkoden. Eftersom vårt system har mer än en miljon rader kod skulle detta leda till väldigt långa kompileringscykler. – Alternativet är att man för varje modul som ska kunna kompileras separat definierar ett tydligt gränssnitt. Men det skulle kräva väldigt mycket arbete. Så även om vårt system i princip skulle lämpa sig för Rust, så är det mer troligt att det kommer att dyka upp delsystem och moduler, som i sin tur anropas av ett huvudprogram skrivet i C/C++. Kommunikationsbiblioteket Curl, som används i en rad olika Rust i praktiken operativsystem, och som från början är skrivet i C har delvis Hur fungerar det att använda blivit omskrivet i Rust. HuvudRust i ett befintligt system? utvecklaren Daniel Stenberg gav Vi har pratat med en senior tidigare i år ett föredrag där han ingenjör vid ett internationellt beskrev erfarenheter med det. teknikföretag i Stockholm: Enligt Daniel Stenberg har man – Vi har ett stort system som framgångsrikt bytt ut en delkomav prestandaskäl huvudsakligen ponent åt gången och de delar är skrivet i C/C++. Att skriva som är skrivna i Rust fungerar om det i Rust skulle säkert ha bra. Utmaningarna har varit att stora fördelar, men det skulle det dels saknats dokumentation, vara svårt att skriva om huvudoch dels att det saknats programmet. Eftersom grundläggande bibliotek Rust använder ownershipi Rust för funktioner modellen för att hantera man behövt. Ofta har minnet (se faktaruta) kräCurl-projektet varit den ver det att man definierar första användaren av nya vilka delar av systemet Rust-komponenter. som har tillgång till vilka Det senare bekräftas data. Detta gör att man Nicolae Paladi av Nicolae Paladi, VD i sin tur i praktiken är FOTO: CANARYBIT lämpningen är kan man behöva certifiera hela kedjan från insamling av krav till leverans av färdig produkt. Ett viktigt steg i detta är att certifiera kompilatorn. Idag finns det ingen certifierad kompilator för Rust, men ­Ferrous Systems har börjat utveckla Ferrocene, som har en fullt certifierad Rust-kompilator som mål. Ferrous Systems har under 2022 fått med med Adacore i det samarbetet. Adacore utvecklar bland annat Ada-kompilatorer och målet är att mot slutet av 2022 få Rust att uppfylla standarden ASIL-D, en säkerhetsklassning av system för fordon.

Go, som utvecklas av Google, skapades till viss del för att lösa problem i C och C++, framför allt när det gäller parallella system, samtidigt som det har bättre prestanda jämfört med många dynamiska programmeringsspråk. Det har blivit populärt till exempel för backends i webbsystem. Men det har inte samma prestanda som Rust och lämpar sig inte för inbyggda system eller systemnivåprogrammering. Redan i mitten av 1970-talet utlyste amerikanska försvarsdepartementet Dod en tävling om ett nytt programmeringsspråk som skulle vara bättre för att skriva korrekta program. Resultatet blev Ada och sedan 1991 har Dod ställt krav på att alla system man köper in ska vara Ada-baserade. Många trodde att Ada skulle ta över som generellt standardspråk, men utanför tillämpningar med formella krav på säkerhetscertifiering har Ada haft begränsad framgång. Programmeringsspråket D är ett försök att vidareutveckla C++ till att bli säkrare. Språket har bland annat en delmängd, SafeD, som ska garantera att vissa typer av minnesfel inte inträffar. Språket D har dock aldrig fått någon större spridning.

för Canarybit som utvecklar en webbplattform för att dela konfidentiella data. – En crate (en modul i Rust) kan ändras väldigt snabbt eller till och med försvinna över en natt. Gränssnittet kan också förändras i grunden i nästa versionen av modulen. Däremot ser vi detta som ett tillfälligt problem, som kommer att försvinna i takt med att språket utvecklas och adoptionen ökar. En annan åsikt som ofta hörs är att det tar längre tid att komma igång med Rust än med andra språk. Dels ser språket annorlunda ut än språk som C eller Python, dels finns det mycket att sätta sig in i och förstå innan man kan bli produktiv. NIKLAS RUDEMO red@etn.se

Vår sajt etn.se bevakar fortlöpande nyheter inom Rust.

The Embedded Rust Book – Bok om Rust för inbyggnads­programmering; gratis nedladdning

11


Nürnbergmässan – snart i Shanghai

I fjol var världens största inbyggnadsmässa, Embedded World, virtuell. Även årets mässa var osäker. I december sköts mässan upp. Utställare vågade inte boka monter redan till mars. Men till slut kunde mässan hållas den 21–23 juni. Det var den 20:e mässan sedan starten. Antalet besökare var dock bara 18 000, tre femtedelar av de 30 895 som dök upp år 2019, som var det sista året opåverkat av pandemin. Antalet utställare hade ungefär samma tapp: 720 jämfört med 1 117. Nästa år ses vi den 14–16 mars! Eller så ses vi i Shanghai den 14–16 juni? Embedded World får nämligen en systerkonferens i Kina. Egentligen skulle den ha startat redan i år, men den ställdes in i sista stund.

12

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


Modulstandarden som tappade kontakten Nu släpps de första modulerna som följer den frimärksstora lödda modulstandarden OSM. Vi träffade organisationen bakom.

Det är inte effektivt att tillverka inbyggda system av moduler som måste tryckas på plats manuellt. Tacka vet vi lödda moduler – då kan tillverkningen automatiseras och systemet tar som bonus mycket mindre plats. Dock fanns ingen standard. Men nu finns det och Aries, Avnet, F & S, Iwave, Iesy, Geniatech och Kontron har släppt datormoduler i det färska formatet – som heter Open Standard Module (OSM). Det var SGET (Standardization Group for Embedded Technologies) som tog tag i uppdraget att definiera en standard för lödda moduler för två år sedan. Det är samma grupp som sedan tidigare står bakom formaten Smarc, Qseven och Embedded NUC. Det allra senaste som hänt inom OSM utöver nya moduler är att OSM finputsats till version 1.1. Och att SGET släppt designguider. Det är SGET:s budskap på konferensen. Den 50 medlemmar starka gruppen har skickat sin ord­ förande Ansgar Hein. – Designguiderna är ganska omfattande, och väldigt välskrivna faktiskt. De hjälper bland annat systemintegratörer att ta fram ett skräddarsytt baskort genom att exempelvis berätta vilka funktioner som ska implementeras och hur man gör det. Den som använder lödda moduler kan stryka både kontakt och kontaktdon från sin kompo­

kanske låsas fast. nentlista. Ansgar Hein OSM finns i fyra formar sätter ett extra plustecken i storlekar som frimärken. efter detta faktum i dessa De är i princip delar av komponentbristtider. För varandra. Om du tittar på Ansgar Hein är kontaktlösde kombinerade demoheten ett evolutionärt steg. – Jag kallar OSM för Ansgar Hein och testkort som flera tillverkare släppt så har de en andra generationens bara en anslutningskonfigurastandard. Lödda moduler har skrikit efter tion för det största formatet L (large). Övriga format tar upp en standard, enligt honom. Nu delar av samma yta. kommer marknaden att kunna utvecklas. En efterfrågad egenskap som kontaktdon har svårt LÖ D D A M O D U L E R tar mindre att leverera är robusthet. Där är plats i det färdiga systemet än de lödda komponenter överlägsna. övriga SGET-formaten. För det Tillverkning med lödda första för att de ligger platt där komponenter är automatiserbar de monteras. För det andra för och därmed snabb och billig. Det att det får plats fler anslutningar märks först i teststeget. Modulerfördelade på en yta än på en rad. na positioneras och hålls på plats. En Smarc är stor som ett – En robot kan placera den på kreditkort. Den största OSMen anslutning. Sedan testas funk- modulen tar hälften så mycket tionen för att se om den fungerar. plats. Trots det har den 662 ben, Sedan löder du fast den. Och allt mot bara 314 ben på Smarc. kan ske helt automatiskt. Vänta – ”ben”, ”pins”? – Det sänker kostnaden dramatiskt, och är effektivare efter– Jo det heter ”pins” och ”pinout” som tillverkning går snabbare. och så vidare. Andra modulforKantkontakter, stiftkontakter mat använder ”pin”, och vi brydde och andra don måste anslutas oss inte att ändra det. Det är ändå manuellt under test och produk- bara utvecklare som berörs. tion, det vill säga pluggas in i Det minsta OSM-formatet, kamp mot friktionskrafter, och Zero, passar bra för en mikro-

Aries har OSML-moduler på egna Risc V- och Arm-processorer.

De fyra formatens anslutningar bygger vidare på varandra – zero, small, medium, large.

kontroller, exempelvis STM32. Nästa format S (small) kan kanske ha en applikationsprocessor. Kontron har ett kort med en NXP IMX8M – en ganska kraftfull Cortex A-processor för inbyggda system. I formatet L (large) hittar du idag nästa generation approcessorer. Bland annat har Iwave en modul med den AI-accelererade processorn IMX93. I framtiden kommer du antagligen även att få se x86-processorer i formatet L, tror Ansgar Hein. De OSM-moduler som finns hittills använder NXP-, ­Renesas-, ESP32- och Rockchipprocessorer. Alla är de Cortex A-processo­ rer med ett undantag: Aries har dels en modul med Renesas Armprocessor RZ/G2UL, men även en med samma tillverkades Risc V-processor RZ/Five. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Realtidsrisc från Imagination Efter styrkärnor blir inbyggda system nästa stora nisch för Risc V, tror Imagination. Det är därför dess första cpu-kärna är en realtids-cpu.

Imagination har presenterat sin första färdiga Risc V-kärna: IMG RTXM-2200. I montern snurrade den på en FPGA och spelade det klassiska datorspelet textspelet Zork. Imagination har kärnor av

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22

att Imagination övergav den och olika slag i röret – Linuxkärnor, satsade på uppstickaren Risc V styrkretskärnor och funktionsi stället. säkra Linuxkärnor – men det Och nu är den första Risc Vsom Imagination tidigast trodde sig kunna få kunder för var för en kärnan alltså klar för lansering. En realtidskärna är realtidskärna. en enklare konstruktion Företaget är en intresän en approcessor. Den sant aktör i Risc V-världen saknar MMU (memory med sin långa bakgrund i management unit) som en helt annan risc-arkitekanvänds för separera mintur: Mips. Den förlorade nen tillhörande olika proså mycket marknad till en Shreyas cesser. En realtidskärna tredje riscarkitektur, Arm, Derashi

gör nämligen endast en uppgift i taget. Den vill vara enkel och förutsägbar och använder helst ett simpelt realtids-OS. Designen av RTXM-2200 gjordes i princip från ett blankt papper, så den är ingen återanvänd mikroarkitektur. Imagination pekar dock gärna på sin långa erfarenhet och sina många patent inom processorarkitektur. JAN TÅNGRING jan@etn.se

13


INTERVJU:

Calista Redmond är vd för Risc V Det unika med cpu-arkitekturen Risc V är att ingen styr över den. Inte ens Calista Redmond.

L

inus Torvalds kallade en gång sitt ledarskap över det öppna operativsystemet Linux för att ”valla katter”. Precis som Linux är Risc V ett öppet ekosystem utan styrning. Ingen måste lyda någon. Den som inte gillar utvecklingen kan när som helst sträcka på sig, gäspa och trampa iväg någon annanstans. Detta upprätthåller disciplin och opartiskhet hos de standardgrupper som trots allt måste finnas för att se till att byggblocken i ekosystemet passar med varandra. Katterna verkar nöjda. Det finns inga tecken på splittring. Det finns stora lokala organisationer, i Kina exempelvis. Men alla trampar i samma led. I alla fall enligt Calista Redmond. Hon bestämmer inget, men kan väl sägas vara den som går längst fram med fanan i egenskap av vd för organisationen Risc V International. – Vi är inte som en klassisk standardorganisation, utan mer som ett centrum i ett stort community som vi försöker främja, säger hon.

E L E K T R O N I K T I D N I N G E N träffar henne på ­ ässan Embedded World för att för ta reda m på vad en maktlös vd sysselsätter sig med. Här befinner hon sig tillsammans med ett dussin av Risc V-ekosystemets aktörer. De har liksom tidigare år samlat sig till en gemensam monter. Calista Redmond blev vd för Risc V Foundation år 2019. Strax därpå döpte organisa-

tionen om sig till Risc V International efter att ha flyttat till Schweiz, vilket den gjorde för att bli oberoende av alla stater som kunde tänkas vilja reglera friheten. Närmast innan dess chefade hon över IBM:s hårdvara för datacentraler. Det arbetet hade ingen särskild koppling till Risc V, om du undrar. De 3 100 medlemmarna betalar budgeten för Risc V International. Den ligger kring sju miljoner dollar. – Vi är med andra ord en liten organisation som är mycket beroende av vårt community för att få saker gjorda. Vi har exempelvis inga egna ingenjörer, utan vi driver program för att stödja dem. E T T E X E M P E L på egen avlönad personal som ändå finns, är jurister. Calista Redmonds jobb är att organisera och engagera medlemmarna. Det är de som har kompetensen. Hon har en teknikchef vid sin sida, Mark Himmelstein, med ansvar för tekniska aspekter som standardisering, testsviter, verifiering och validering. Resten tar Calista Redmond hand om. Hon räknar upp. För det första: pr i form av evenemang, marknadsföring, webb och sociala media. – Vi försöker förstärka utvecklingen i communityt och oss själva. Där använder vi kanske hälften av vår arbetstid.

Ekosystemet har 3 100 medlemmar.

Nästa punkt är utbildning, det vill säga stöd till universitet och andra utbildare som använder Risc V. Detta inkluderar en egen online-utbildningsplattform. Den ska snart vara komplett med kurser och examinerad certifiering. En punkt är katalogisering. Organisationen håller reda på precis allt som finns och görs kring Risc V – produkter, tjänster, utbildning. – Så om du undrar var du kan få tag på grundläggande IP, eller kanske mjukvara för något specifikt, så finns en katalog där du kan söka efter den. S I S T M E N I N T E M I N S T jobbar hon med allianser och påverkan (advocacy). Allianser formas med både öppna communities och privata företag och organisationer. De finns inom olika industriområden och inom olika geografiska eller tekniska områden. Under rubriken påverkan hittar vi bland annat tolv ”ambassadörer”. – De är i princip ingenjörer som pratar med andra ingenjörer. De medverkar i experiment och ger föreläsningar på konferenser. De söker upp och engagerar sig med folk. Hon blir nöjd när hon får veta att Elektroniktidningen anlitar den svenska hårdvarudesignern Olof Kindgren, som redaktör för ett uppslag om öppen hårdvara. – Han är en av våra mest aktiva ambassa­ dörer. O R G A N I S AT I O N E N S V E R K S A M H E T håller fort­ farande i hög grad på att ta form. Exempelvis finns ännu ingen examen att ta i den egna onlineutbildningen. Fler utvecklarforum håller på att drivas fram. Risc V International vattnar ekosystemet kring Risc V så det kan frodas. Det är ett kommersiellt ekosystem. Öppen källkod innebär bara att man identifierar gemensamma komponenter som det är onödigt att var och en upprätthåller en egen version av. De komponenterna blir allmän egendom. – Därefter kan alla tävla med de byggblocken som gemensam bas.

14

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


Hur känns det? – Vi har ett bra driv nu. I början brukade det handla mycket om idéer och prototyper. Men nu kan man säga att communityt och organisationen fullt ut tagit har steget ut och börjat producera.

Hon pekar på färska stora investeringar i ekosystemet. IP-bolaget Sifive, där Risc Vgrundarna jobbar, värderades efter en investeringsrunda till 25 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 50 miljoner per anställd. Vad gäller teknikutveckling är mässnyheten att organisationen nyss standardiserat gränssnitt för trace, hårdvaruabstraktion och boot. Det sistnämnda är helt enkelt det existerande UEFI. Dessutom adderades ett tillägg kallat Zmuul till arkitekturens profiler, för den som vill snåla och implementera multiplikation utan division – normalt är de parhästar i profilen M. Används Risc V i slutprodukter ännu? – O ja. Men typiskt är det inget som du känner till, som i Nvidias grafikprocessorer och Realteks mobiler. Typiskt är de inte huvudprocessor utan har andra roller. Men även huvudroller är på väg, inte bara i inbyggda system utan även i server, beräkningskluster och moln-AI. Till och med i pc och mobil: Alibaba porterar Android till en egen Risc V-processor, och Imagination visade under mässan upp en prototyp Risc V-baserad Linuxlaptop som nyss gått upp för försäljning i ett fåtal utvecklarexemplar.

RISC V

Risc V är en ”instruktionsuppsättning” Risc V är en ”instruktionsuppsättning”, en ISA (Instruction Set Architecture). Den definierar ett antal instruktioner som en cpu ska begripa. Därefter är det upp till IP-utvecklare att designa fysiska processorer som använder denna ISA. Poängen med att spika en ISA är att programvaran blir bakåtkompatibel samtidigt som hårdvaran kan fortsätta utvecklas. Risc V är helt fri. Vem som helst kan vara med och konkurrera i ekosystemet och bygga en egen

Risc V-processor, utan att be någon om lov eller betala någon. De två stora kommersiella arkitekturerna har begränsningar. Vad gäller X86 är det huvudsakligen bara två företag som tillverkar processorer, Intel och AMD, och de har ändå inte kunnat låta bli att genom åren utkämpa bataljer kring intellektuella rättigheter med varandra. Arm är jämförelsevis extremt öppen, vilket bevisas av att det finns dussintals företag som tillverkar Armprocessor och ett gigantisk

ekosystem av komponenter och verktyg. Den stora skillnaden är att Risc V är din arkitektur medan Arm tillhör brittiska Arm Holdings. Det finns en kommersiell tröskel i licensavgifter för den som vill delta i Arms ekosystem. Och det finns tekniska hinder mot innovation genom att det är standardiserat exakt hur verktyg och komponenter måste fungera.

Calista om Risc V:s IBM-ögonblick Intels annonsering om sin foundrysatsning i februari var Risc V:s motsvarighet till ögonblicket då IBM annonserade sin första miljardsatsning på Linux.

Den spaningen från Risc Vstiftelsens vd Calista Redmond slår an en sträng hos Elektroniktidningens redaktör, som mycket väl minns IBM:s annonsering år 2000. Jag mejlade ett grattis till Linus Torvalds. Utöver att Linux och Risc V är öppenkodsarkitekturer har de båda en unikt stark uppslutning. Det har gjort det lätt att tro på deras potential. Spiken i kistan för tvivlarna – som fanns – kom när IBM och Intel, giganter i varsin era, gjorde varsin storsatsning på Linux respektive Risc V. IBM switchade till Linux i december 2000. Intel startade i februari 2022 ett ekosystem för chiplets – småchips som kan produceras sepa-

rat och sedan fysiskt integreras till kompletta kretsar. Och Risc V fick bli en fullvärdig medlem. Den konkurrerar på samma villkor som de väletablerade arkitekturerna x86 och Arm. En ”gudagåva” skrev Elektro­ niktidningen i februari. Det är en perfekt start på en era där generella one-size-fits-all-processorer kommer att bli färre och skräddarsydda processorer fler. Calista Redmond delar den beskrivningen. – Vi befinner oss vid en tidpunkt i historien med en exploderande efterfrågan på skräddarsydda beräkningar. Risc V tar bort många hinder för att komma in på den marknaden. Intels foundry blir ett ekosystem som – om det blir framgångsrikt – tar bort risken att Risc V sorteras bort för att den inte är kompatibel. I det här ekosystemet kan Risc V utnyttja sin fördel att den har en enkel licensering.

– Den får lätt in foten och får vara med och tävla när ett projekt ska välja arkitektur. Så nu må bäste man vinna – och vi vet alla vem det är, eller? Nähä. Det är inget som Calista Redmond vill skriva under på. – Alla erbjuder något unikt. I framtiden kommer du nog att hitta Risc V i precis alla typer av digitala system. Samtidigt är det fullt möjligt att använda flera olika arkitekturer i samma system. Så Risc V kommer inte att sluka Arm och x86? – Jag ser det inte som att Risc V kommer att ta över allt, men att den har potentialen att bli en del av allt. Hur stor del – det återstår att se. – Däremot är vi den helt dominerande öppna arkitekturen. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Laboratoriekontakter, mätsladdar och tillbehör. Testkategori CAT I – IV. Vare sig det gäller provning, mätning eller diagnos av komponenter och system, erbjuder vi den prestanda, pålitlighet och livslängd du behöver. Vi marknadsför ett komplett sortiment av isolerade provtillbehör som uppfyller och överträffar dagens stränga säkerhetskrav, samt ett stort utbud av extra flexibel kopplingsledning. Kontakta oss gärna för mer info.

08-97 00 70 info@elproman.se www.elproman.se

182x66_lab_2018.indd 1

2018-07-04 14:32:29

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22

15


Genidraget bakom analoga AI-kretsen Texasbolaget Mythic går snart i volym med sin första skarpa krets, M1076. Den använder sin egen AI för att kompensera för de stabilitetsproblem som alltid plågar analoga beräkningar.

50 år innan det fanns datorer fanns så kallade analogimaskiner som gjorde beräkningar genom att initiera mekaniska eller elektriska förlopp som hade samma beteende som det man ville styra eller simulera. Idén har aldrig dött och eftersom dagens hetaste beräkningsteknik – djup maskininlärning på artificiella neuronnät – är biologiskt inspirerad, har många försökt bygga analoga neuronnätskretsar, med förhoppningen att det ska bli effektivt. Kanske blir Mythic den som till slut lyckas? Företagets krets sägs i alla fall kunna leverera motsvarande 25 teraops på bara 3 watt. Det är

mer än en magnitud effektivare än digitala konkurrenter. Det fundamentala problemet med analoga kretsar, även denna, är deras variabilitet. Tillverkningsskillnader, temperaturdrift och spänningsdrift gör att ingen beräkning blir den andra lik. Men det ska Mythic ha löst. Och på ett genialt sätt i sammanhanget. Kretsen är ju ett neuronnät. Sådana lär sig att identifiera mönster i indata. Så låt temperaturen vara en del av indata! Träna nätet i olika temperaturer och ge facit för vad utdata borde vara. Då byggs kompensationer för variabiliteten in i själva nätet. Det var teorin i ett forskningsprojekt som företaget grundades på för tio år sedan. Och det tycks ha fungerat. Spänningsvariationer hanteras likadant. – Vi använder IP som kom-

penserar för fluktuationerna, berättar Chenghwee Chee. Också de mikroskopiska variationer som finns i tillverkningen hävdar sig Mythic kunna kompensera för.

och addition är summering av strömmar. Därutöver behöver neuronen kunna applicera en så kallad aktiveringsfunktion. Där tvingas Mythic faktiskt växla över tillfälligt till den digitala domänen. Trösten är att funktionen blir N ÄT E T B L I R M Ö J L I G E N lite större programmerbar och att det eftersom funktionen som nätet går välja mellan ett flertal olika beräknar får fler dimensioner. Men det finns ytterligare en win- ickelinjära funktioner. Chipet byggs i flashminnescelwin i detta: att träningen med ler i en blandning av analog och kompensationer i sig resulterar i digital teknik. Arkitekturen kal�ett mer stabilt nät. las för AMP (Analog Matrix Pro– Våra modeller blir mer tolecessor). Här finns Risc V-cpu:er, ranta mot brus. Det är en fördel. Det är i sig en etablerad metod vektoracceleratorer, routrar och SRAM. Plus ett antal analoga beatt addera brus under träning räkningsblock med minnesceller av neuronnät för att göra nätet för 80 miljoner vikter. robustare. Nischen är strömsnål Den analoga beräkedge-AI. Mythic har till ningen i Mythic bygger på och med valt att skruva enklast tänkbara elektriska ner prestanda från 35 principer. Multiplikation till 25 Tops för att kunna motsvaras av strömmar som flyter genom varierba- Chenghwee sänka strömförbrukningen från fyra till tre watt. ra motstånd (nätets vikter) Chee

Slö AI-krets nära volymproduktion Man behöver inte göra om ­beräkningen om indata är desamma. Men denna enkla insikt spar en fransk AI-krets energi vid kameraöver­ vakning.

Kretsen fick ­mässans pris i Det är uppenbart i teorin att det kategorin Embedded Vision går att spara resurser på att inte och kommer från GML (Grai göra om samma beräkning. I Matter Labs) – ett franskt företag praktiken faller det ofta på att som spanns av från Sorbonne­ det tar ungefär lika mycket tid universitetet i Frankrike år att kolla att värdena är desamma 2016. Grundaren är inte längre som att utföra beräkningen – så anställd, men konsulteras. strunt samma! Det finns en sensortyp som Men säg att det handlar om en är lat på samma sätt – händelse­ stillastående videokamera som filmar en tom gård på natten. Vid kameror, som endast skickar data när scenen ändras. Och AI-objektigenkänning handlar i ledningen för GML hittar det inte om enda beräkning, utan om ett skred av beräkningar du ­faktiskt två personer från schweiziska händelsekamera­ genom ett nätverk av koefficientillverkaren Prophesee. ter, som utlöses när neuronnätet Biologiska nervsystem sägs får indata. reagera endast på förändringar, Kameraövervakningen är ett så därför kallas både AItydligt exempel på var det kretsen och händelsekakan löna sig. Men kretsen meran för ”neuromorfa”. ska även kunna användas Den första prototypen för att hantera mer dynaav GML:s chip tillverkades miska videoströmmar, för år 2020. I våras annonseraatt exempelvis förvandla des den första volymversien drönare till en målföl- Christian ­Verbrugge onen, Grai VIP. Det mäter jande robot.

16

8×8 mm och tillverkas i 12 nm. Eftersom bildigenkänning är den stora tillämpningen har chipet utrustats med inte mindre än två stycken Mipi-kameragränssnitt. A R K I T E K T U R E N tar ut tidsvinsten i form av minskad latens. Detta ska stödjas av GML:s egna tester. En mätning på ­prototypchipet Grai One ska ha dragit ner fördröjningarna från 40 till 2 millisekunder vid körning av neuronnätet Pilotnet.

I det nya chipet Grai VPI ska en inferens i nätet Resnet-50 klaras av på några få millisekunder. Kort latens ger snabb reaktionstid vilket kan vara skillnaden som avgör om en robot överhuvudtaget kan fås att fungera. Mer effektkrävande AI-kretsar kanske kan leverera samma latens, men då sätter istället strömförsörjningen en gräns för hur liten du kan bygga exempelvis en snabbflygande drönare. Konceptet får konsekvenser för arkitekturen. Det måste finnas ett lokalt minne på chipet för att minns den förra matrisen av indatapixlar. Dessutom har GML med tiden gjort erfarenheten att beräkningarna behöver ske i 16-bitars flyt-

FAKTA

Produkterna Grai VIP-chipet innehåller 144 beräkningskärnor i ett nätverk, två DSP-utrustade Cortex M7cpu:er och 36 Mbyte minne som rymmer 48 miljoner vikter. Det som finns att beställa är en utvecklingssats med kamera­modul, Smarc-kort och ett M.2-kort med en VIP-krets.

Partnerna ADLink, Framos och ERM tar fram hårdvara kring kretsen. Framos har en plattform för datorseende kring sin djupkamera D435e för industriellt bruk. Adlink pluggar in M.2-kortet i sitt Smarc-kort I-Pi. Och ERM adderar en robotarm till ett utbildningspaket.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


Den analoga AI-kretsen kan användas för objektigenkänning.

Det som Mythic säljer är kretsarna integrerade på tre kort i olika storlekar. Den senaste lanseringen är ett PCI Expresskort med fyra stycken M1076. Den totala prestandan blir 100 Tops med en förbrukning på 25 watt. D E F YR A K A N F Ö R D E L A ett och samma nät med upp till 320 miljoner vikter, mellan sig. Eller så kan de arbeta med varsitt mindre nät. Eller så kan de bearbeta exempelvis en och samma videoström i flera steg. Exempelvis kan ett första nät hitta och markera objekt och ett andra nät kan klassificera objekten. Mythic föreslår som exempel att man pluggar in kortet i en självflygande drönare för att avsöka högupplöst video efter små objekt. En sådan visade

tal för att det ska gå att upptäcka förändringar i indata. Nackdelen är att med 16 bitar ökar minnes- och beräkningskraven, medan konkurrerande strömsnåla kretsar ofta använder åttabitars heltal i sina nät. M E N D E T F I N N S också fördelar. Nätträning sker i 32 bitar och när precisionen efteråt ska sänkas för att spara resurser, är det svårare och kostar det mer utvecklingstid att ta det större klivet ner till åtta bitar. Det är inte bara att stryka värdesiffror, utan ett krav är att verifiera att det bantade nätet är hyfsat ekvivalent med det tränade nätet. Med 16 bitar blir det även lättare att göra andra optime-

Mythic upp på mässan Embedded World. Sedan tidigare finns fyra gånger kraftfullare M2- och PCI Express-kort med sexton stycken exemplar per kort, summa 400 Tops på 75 watt. Mythic demonstreras integrerad med kraftfulla moderkort från Nvida, Qualcomm och NXP. Dessa kort kan ägna sig åt andra uppgifter med Mythic accelererar datorseendet. Autonoma drönare, smarta övervakningskameror och industrirobotar är några til�lämpningar. En annan liten specialitet är pos-estimering – att förvandla folk till streckgubbar. JAN TÅNGRING jan@etn.se

ringar, som att komprimera nätet – att skära av grenar som inte gör skillnad och att sänka precisionen lokalt i det tränade nätet – ända ner till fyra bitar. En komprimering kan krympa bort 90 procent av nätet. GML säger sig ha tillämpningar där de 16 skarpa bitarna visar sig vara en nyckel till att faktiskt nå realtidsprestanda. Av de 50 anställda sitter runt 20 mjukvaruutvecklare i Frankrike och lika många hårdvaruutvecklare i Nederländerna. Några av de sistnämnda har en bakgrund på Intel. GML har fått investeringar på 55 miljoner euro. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Här är färska prestandasiffror Efter att vi träffade GML på mässan Embedded World i juni, har GML presterat benchmarks. Att köra ett neuronnät avsett för bildtolkning i mobila robotar (MobileNet v1–SSD) med 30 bilder per sekund kostar 184 mW. Det är enligt GML är 20 gånger effektivare än att göra det i en grafikprocessor

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22

vilket varit standardlösningen idag i väntan på mer skräddarsydda kretsar. Grai VIP summerade i augusti ihop sina förhandsbeställningar på chipet till en miljon dollar. Bland de som utvärderar chipet finns minst två biltillverkare.

17


SOON, EXCITING THINGS WILL BE REVEALED First of a new generation, a combination of eXtremely advanced hardware and eXpanded, superior software, our new engineering achievement is on its way. www.rohde-schwarz.com/next-generation



TEMA: TEST, MÄT OCH SENSORER ELSÄKERHETSVERKET

Stärkt tillsyn av EMC Solcellsinstallationer, jättelika reklam­skyltar och motorstyrningar är alla exempel på installationer som kan förorsaka elektro­ magnetiska störningar. Elsäkerhetsverket har sett problemen växa och i årets budget fick verket ökade anslag för mer information och tillsyn.

Nattetid är det helt störningsfritt men när solen går upp kommer störningarna. Det är cirka 75 meter mellan solpanelerna med integrerade optimerare i bilden ovan och basstationen som framför allt stördes på 800 MHz-bandet (LTE) men till viss del även på frekvenser för GSM (900 MHz).

– Det har pågått under en tid och vi har känt att det behövs pengar att för att göra mer, säger Henrik Olsson som är inspektör på Elsäkerhetsverket. För lite drygt två år sedan fick verket i uppdrag av regeringen att tillsammans med Försvarsmakten utreda om olika typer av anläggningar kan störa verksamheter som radiokommunikation och möjligheten att ringa 112. Arbetet resulterade i en rapport som publicerades i december 2020. Den visade bland annat att det kommer in väldigt få anmälningar men att det inte ska tolkas som att problemet är försumbart. Oftast förstår den som störs inte att det handlar om en EMC. Regeringen tog till sig slutsatserna och gav Elsäkerhetsverket

4,6 miljoner kronor extra anslutits korrekt eller att i årets budget. Pengarna omriktaren skickar ut ska användas till mer inövertoner till switchfrekformation men också för vensen. att öka möjligheterna att – De som är elektriker inspektera anläggningar. ute i processindustrin – Vi har startat en prohar lärt sig det här den jektgrupp för att komma Henrik Olsson hårda vägen, att det blir fram till hur vi ska arbeta driftstopp. Men kunpå ett effektivt sätt och hur vi ska skaperna varierar, säger Henrik hantera information om EMC på Olsson och fortsätter: ett bra sätt. – Sen ska vi samarbeta mer mellan våra avdelningar på verket för att nå ut med vårt budE T T P R O B L E M är att många av de skap och för att hitta störande personer som behöver informationen inte vet om det. Det gäller prylar i verkligheten. Elsäkerhetsverket kontrollerar exempelvis alla som installerar dels produkter, dels anläggningsolcellsanläggningar. Även om ar. För produkter är tillsynen delarna är CE-märkta finns enklare – produkterna köps in det många exempel på att den via olika kanaler och testas av frifärdiga anläggningen skapar stående testhus. Resultaten kan störningar. Det kan handla om sedan delas mellan olika länder. att skärmen på kablarna inte

20

– Om en nation utfärdar försäljningsförbud gäller det i hela EU. D Ä R E M OT H A R KO N T R O L L E R N A

av anläggningar som fabriker i första hand varit inriktade på elsäkerheten, de som inspekterar har inte haft kunskap om EMC. – Jag har varit ensam på anläggningar och det har mest handlat om brandsläckning. Nu kommer det förhoppningsvis att bli lite mer projektstyrt så vi kan titta på en viss typ av anläggningar i taget. Verket har också regionala tillsynskontor i Stockholm, Umeå och Hässleholm men dessa sysslar i dagsläget med elsäkerhet, inte EMC-frågor. – Tanken är att även de ska bli allmänbildade på EMC och ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


– Det var inte så länge sedan det var rätt mycket problem på Gotland där kommunikationen till elmätare stördes ut. En sak som kanske överraskar är att produkter som klarat alla tester kan börja störa när de åldras. Det handlar framför allt om elektrolytkondensatorer, som kan förändra egenskaperna över tid. – Det är ett bekymmer för marknadskontrollen som ju testar nya produkter. Oftast kommer problemen efter en längre tid. En helt annan fråga är att verket behöver bli mer proaktivt. – Det kommer mycket ny teknik, då är det viktigt att vara med och agera i tid. Ett exempel är nya material som kiselkarbid och galliumnitrid i krafttransistorer vilket leder till högre switchfrekvenser i omvandlarna och därmed också ökad risk för störningar. Plus att det blir allt vanligare med trådlös laddning.

kunna prata om ämnet och svara på frågor. Förhoppningen är dessutom att det ska finnas personer med djupare kunskaper som dessutom har instrument för att kunna göra anläggningsinspektioner. – Det är en trevlig utveckling får jag erkänna, nu finns förhoppningen att kunna gå ut lite bredare. F Ö R E T T A N TA L Å R sedan skapade frekvensomriktare problem ute i industrin när de kopplades in för att styra varvtalet på större motorer. Skedde det inte enligt konstens alla regler kunde det leda till att switchfrekvensen och dess övertoner läckte ut och störde andra apparater och system. – Där finns ett problem eftersom det saknas incitament att ha ordning på saker. Om jag håller på att hempula med el drabbar det mig själv, och jag dör eller det börjar brinna. Men störningar drabbar oftast en annan part. Dessutom har mängden prylar med elektronik ökat enormt, det handlar om allt från motorstyrningar, till LED-belysning och switchad kraftelektronik. – I det utökade arbetet ska vi titta på hur mycket problem det är, säger Henrik Olsson. Idag kommer anmälningarna framför allt från radioamatörer som blir störda. – Enligt dem är det en total katastrof, men det är svårbedömt hur det är hos privatpersoner i allmänhet. Ofta förstår man inte sambanden när man är störd.

E N T R Ö S T K A N Ä N D Å vara att de flesta större länder har någon form av EMC-regler som ofta baseras på internationella provningsstandarder från IEC. Seriösa företag vill kunna testa en gång för att sedan sälja på alla kontinenter och känna sig trygga med att produkterna uppfyller de lokala standarderna. Det som fortfarande kan skilja sig åt är om det finns krav även på immunitet, hur bra en produkt klarar störningar. – I USA är det upp till tillverkarna om de vill prova för immunitet. Där ses immunitet lite som en kvalitetsstämpel.

E N A N N A N G R U P P som upplever problem är elnätsoperatörer. Vissa av dem kommunicerar via elnätet och upplever av och till problem eftersom apparater som ansluts till nätet skickar ut störningar.

PER HENRICSSON per@etn.se

AGENTSCHAP TELECOM NL

Täckningsområdet för basstationen förändras beroende på om det är dag eller natt.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22

FAKTA

Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket har i uppdrag av regeringen att arbeta för hög elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC, det vill säga störningsfri el. Det görs främst genom att utföra tillsyn och marknadskontroll, ta fram föreskrifter och allmänna råd och bidra till standardiserings­ arbete på nationell och internationell nivå.

21


TEMA: TEST, MÄT OCH SENSORER ANRITSU

Fiberveteraner surfar på 5G-vågen Qnetworks i Farsta är ingen klassisk distributör av test- och mätinstrument. Den delen av verksamheten har varit ganska liten. Men med Anritsus handhållna rf- och radio-instrument plus andra produktleverantörer i portföljen ska det bli ändring. där vi kommer in med inmätning, täckning – Vi får se om det håller hela vägen, men jag och sånt, säger hans kollega Martin Rawet är säker på att vi hittat ett bra erbjudande, och att vi kan vända på hela försäljningsbiten och fortsätter: – Även när man släcker ned 3G behöver när 5G och wifi utvecklas starkt, säger Qnetman kontrollera LTE-delen, att allt kablage works vd Johan Claesson. fungerar som det ska, att det inte uppstår Fokus har hittills legat på utbildningar intermodulation. inom fiberoptik och kommunikation (både Nätägare, installatörer och ­myndigheter trådad och trådlös) och till mindre del på uthyrning, service och försäljning av produk- behöver också instrument för att hitta störsändare. ter för framförallt installation och test av – Vi har hört om ett fall i Gävle, där de inte fiberoptiska system. fick det att fungera. Det visade sig att nån var I november förra året tog företaget över arg och hade nåt hemma som med försäljningen av Anritsus handhållna flit störde ut våglängderna. Att hitta rf- och radio-instrument liksom Sudet i ett flerfamiljshus är inte lätt mitomos fibersvetsar från Lab & Test. men Anritsu har instrument för sånt, – De har gått över till klimat- och säger Johan. vibrationstest för industrin så vi fick I början av juni flyttade Qnetworks frågan om vi ville ta över. Sumitomo från Nacka till Farsta och det område har jag jobbat med tidigare och där Telia tidigare huserade. När ElekAnritsu kände jag till även om det inte är så jättestarka på fibersidan men det Johan Claesson troniktidningen kommer på besök återstår fortfarande lite målning och är deras rf- och radiodel som vi ska annat småfix innan lokalen på 500 fokusera på. kvadratmeter är klar. Tanken är att surfa på 5G-vågen. – Prioritetsordningen har varit – Det sker väldig mycket montage utbildningar, att hyra ut, att serva och men i stort sätt ingen inmätning. Man sedan att sälja. bör fokusera lite mer på vad som hänOrdningen avspeglar utvecklingen der när man slår på utrustningen. Där i fiberbranschen där man på 90-talet har Anritsu fältinstrument och det är Martin Rawet

kunde leva gott på att sälja fibersvetsar. De kostade runt 200 000 kronor per styck och hade goda marginaler. Ericsson var en av de stora tillverkarna. Samma fibersvets kostar numera runt 60 000 kronor vilket gjort andra saker som utbildning och service viktiga för att få ekonomi i verksamheten. – Vi utbildar för att ge en större förståelse för vad man ska ge sig in på, säger Martin Rawet. D E L A R AV U T B I L D N I N G A R N A kommer från förvärvet år 2020 av STF Ingenjörsutbildning vilket bland annat innebär att ett antal experter från industrin och högskolorna hyrs in som föreläsare om allt från LTE, 5G och Rakel G2 till allmän radiokunskap och mobilkommunikation. Men även datakommunikation och fiber. Martin Rawet påpekar att allt är leverantörsneutralt. – Vi utbildar i både den teoretiska delen av teknikområdet och den praktiska til�lämpningen. På så sätt vill vi vara med och kvalitets och framtidssäkra vår kommunikationsnätinfrastruktur.

PER HENRICSSON per@etn.se

Snarlika namn skapade förvirring Allt började i slutet på 1990-talet då Ericsson var en storspelare på fiber­ svetsar. Tre av de inblandade arbetade med utveckling och försäljning medan Johan Claesson drev ett företag som sålde produkterna.

När Ericsson lade ner verksamheten i början av 2000-talet startade Per Karlsson, Tolga Kocas och Robert Rylander Northlab Photonics som utvecklar maskiner för tillverkning av fiberoptiska komponenter men också sysslade med

22

distribution av andra fiber­ optiska produkter, service och utbildning. Även Johan Claesson startade bolag – det sålde fibersvetsar och köptes så småningom av Addtech. Efteråt frilansade han med bland annat utbildningar. – Photonicsgänget ville ha hjälp att köra utbildningar men vi bestämde att göra mer av det, säger Johan Claesson. Resultatet blev dotterbolaget Northlab Networks som tog hand om den del av Northlab Photonics verksamhet som inte var kopplad till de egna pro-

dukterna, det vill säga utbildning, service, uthyrning och försäljning riktad mot telekom, bredband och fiber. Knappt 54 procent ägs av Northlab Networks medan ­Johan Claesson har en hyfsat stor del, plus att det finns ­ytterligare två ägare. Men namnet skapade problem, många kunder förstod inte skillnaden. – Hur skulle vi göra för att inte blandas ihop? Så den 1 januari döptes Northlab Networks om till

Quality Networks Nordic, ofta förkortat till Qnetworks. I somras flyttade dessutom verksamheten till egna lokaler i Farsta. – Photonics behövde mer utrymme för produktionen som de ville ta hem och vi behövde mer utrymme för våra utbildningar, vi hade fått hyra in oss i externa lokaler. Företaget har fem och en halv anställda inklusive ekonomikonsulten. Förra året var omsättningen 10 miljoner kronor och i år är målet att det ska öka till 13 miljoner.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


© eiSos

TAKING THE NOISE OUT OF E-MOBILITY

WE meet @ electronica Hall A4, Booth 406

Noise free e-mobility e-Mobility is no longer a question of tomorrow and the number of e-vehicles is increasing day by day. Handling EMI noise is becoming more and more crucial, when it comes to design new electronic devices and systems. Würth Elektronik offers a wide range of EMC components, which support the best possible EMI suppression for all kinds of e-mobility applications. With an outstanding design-in support, catalogue products ex stock and samples free of charge, the time to market can significantly be accelerated. Besides ferrites for assembly into cables or harnesses, Würth Elektronik offers many PCB mounted ferrites and common mode chokes as well as EMI shielding products. www.we-online.com/emobility

#EMCFOREMOBILITY

Highlights • Large portfolio of EMC components • Design-in-support • Samples free of charge • Orders below MOQ • Design kits with lifelong free refill


PE R

R TA T

EX

TEMA: TEST, MÄT OCH SENSORER

IKEL

Bakom stötfångaren Test av radomer och stötfångare, från konstruktion till massproduktion

D

en som utvecklar radarsensorer och undersöker hur de ska integreras i ett fordon har en stor utmaning i att säkerställa prestanda, på grund av flera osäkerhetsfaktorer. Avancerade förarstödsystem (ADAS) måste ha tillgång till högkvalitativa och tillförlitliga data från radarsensorerna för att kunna förstå omgivningen på rätt sätt. Materialen i radomer och stötfångare har varierande egenskaper som kan påverka ­signalkvaliteten på ett betydande sätt. Därför behövs ett provningssystem som kan användas alltifrån den första konstruktionsfasen fram till slutprovning vid produktion av alla typer av radomer och stötfångare, för att säkerställa att ADAS-systemet får tillförlitlig och robust prestanda. Fordonets radarsystem sänder ut ett kontinuerligt frekvensmodulerat svep (chirp) och mäter den reflekterade signalens tidsfördröjning och dopplerskift. Mätdata används sedan till att beräkna avstånd till olika objekt, som till exempel andra fordon eller fotgängare och deras relativa hastigheter. Dagens radarsystem mäter azimut (vinkeln i horisontalplanet) mellan fordonets rörelseriktning och ett objekt som upp­ täckts, samt elevationen (vinkeln i vertikalplanet) mellan fordonet och andra objekt. Det är av yttersta vikt att radarsensorerna är både noggranna och tillförlitliga, eftersom fordonets styrsystem använder dess utdata för att analysera omgivningen och därefter avgöra om det ska ingripa i körningen eller ej. Om en radarsensor till exempel bedömer vinkeln mellan två fordon som färdas 100 meter från varandra en grad fel, kan det ge ett fel i sidled på 1,5 meter vilket skulle ­kunna få katastrofala följder. Av estetiska skäl brukar man normalt dölja radarsensorerna bakom emblem e ­ ller i fordonets stötfångare. Det finns funktionsmässiga nackdelar med detta, eftersom radar­signalerna då måste passera genom ett material som kan dämpa dem. Radomer och stötfångare blir därmed en

24

Av Andreas Ibl, Rohde & Schwarz Andreas Ibl är ingenjör och arbetar med systemutveckling av produkter

för mikrovågsbaserad avbildning. Han har tidigare varit produktchef med ansvar för oscilloskop och varit specialiserad på elkvalitet och flerdomänanalys.

del av sensorns högfrekvenssystem och kan få omfattande negativ inverkan på dess detekteringsförmåga och noggrannhet. Ett problem är att radomer och stötfångare kan dämpa radarsignalen med flera dB vilket kan resultera i att ADAS-systemet får kortare räckvidd, eller att sidradarn mäter snett. Dessutom kan radomer och stötfångare orsaka missanpassningar mellan grundmaterialet och radarsignalen. Materialegenskaperna skiljer sig ofta mellan gjutna plastdetaljer och halvmetalliska ytbeläggningar, vilket kan leda till oförutsägbar signaldistorsion, såsom fasdistorsion hos den mottagna signalen. Varje år produceras miljontals fordonsradarsystem och tillverkarna kommer snart att börja installera dessa som standard i alla premiumbilar och snart även i mellanklassen liksom i enklare bilar. Då uppkommer ett nytt krav, nämligen att varenda stötfångare och radom måste provas för att man ska förstå hur

de påverkar hela det system som produceras. Den stora utmaningen när man utvecklar och integrerar radarsensorer är att säkerställa en viss prestandanivå, trots att systemet som helhet rymmer vissa osäkerhetsfaktorer. Skulle man kunna minska osäkerheten skulle det bli lättare att uppnå önskad prestanda. Radartillverkarna kan till exempel kalibrera sina produkter. Men radiokonstruktörerna förstår ändå att sensortillverkarna inte kan veta vilken typ av radom eller stötfångare som sensorn kommer att installeras i, hur sagda detaljer kommer att målas och vilka andra materialproblem som kan uppstå. Det är upp till den som tillverkar radomen eller stötfångaren att prova och validera produkternas egenskaper i alla tillverkningssteg, från den alla första konstruktionsfasen och hela vägen ut i produktionslinjen. Därför måste tillverkare av radomer och stötfångare ha ett sätt att göra detaljerade,

Fasmask, band 1 Frekvensområde 76–77 GHz

Fasmask, band 2 Frekvensområde 76–81 GHz

Fas- och homogenitetsanalys av radom och stötfångare vid sändning.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


TEMA: TEST, MÄT OCH SENSORER Radom/Stötfångare Främre radar: Medeldistans- (MRR) och långdistansradar (LRR) ACC: Adaptive Cruise Control AEB: Autonomous Emergency Braking

Radar Absorption

En radarsensor med ett mätfel på en grad mellan två fordon på 100 meters avstånd kan ge en avvikelse på 1,5 meter.

Reflektion

Hörnradar: Kortdistansradar (SRR) BSD: Blind Spot Detection LCA: Lane Change Assist FCTA: Front cross traffic alert RCTA: Rear cross traffic alert

100 m 1,5 m

Radarsensorer i en modern bil.

snabba, robusta och pålitliga mätningar i varje steg, särskilt i produktion och slutprovning. Nu finns ett nytt sätt att hantera detta. Om man använder sig av hundratals sändar- och mottagarantenner kan man snabbt bestämma egenskaperna för materialen i radomer och stötfångare. Metoden med mikrovågsbaserad avbildning med elektronisk fokusering gör att provobjektet kan placeras på ett flexiblare sätt. Med två antennkluster och anpassningsbara frekvensband kan man mäta genomgångsdämpning, reflektion från provobjektets båda sidor och fasvridning på så lite som fyra sekunder. Resultatet kan direkt jämföras med frirymdsmätningar med en vektornätverksanalysator. Mätuppställning Vill man ha noggranna och repeterbara mätvärden på reflektion och transmission måste sensorerna positioneras noga. I de flesta mätuppställningar har man bara begränsat utrymme mellan provobjektet och sändaroch mottagarantenner. Det kan bli svårt att ordna tillräckligt med plats, särskilt när det handlar om utrymmeskrävande främre och bakre stötfångare. I dessa fall är det viktigt att man har tillräckligt utrymme mellan antennerna, så att man enkelt kan placera radomer och stötfångare manuellt eller med robot. Beroende på produktionslinjens struktur och krav är det lämpligt att möjliggöra mätningar i stående C-läge eller i liggande U-läge. På detta sätt kan positioneringen göras flexibel, hanReflektionsgrupp 1 Minimum: –40,08 dB vid frekvensen 76,24 GHz

Reflektivitet i radom och stötfångare kan ge döda vinklar eller felbedömningar.

teringen förenklas och integrationsarbetet minimeras. Instrument Standardmätningar av genomgångsdämpning och reflektion från båda sidor bör göras med ett frekvenssvep i de två banden 76–77 GHz och 76–81 GHz. Innan man tar radomer och stötfångare vidare till slutprovning är det viktigt att man på ett tidigt stadium kan uttala sig om konstruktionernas homogenitet. Man kan lägga till ett mätmoment med en fasmask och därigenom mäta fasskillnader i överföringen och på så sätt analysera radomens eller stötfångarens homogenitet utan att behöva förflytta den mekaniskt. Radomens kanter kan störa kraftigt. Mikro­ vågstekniken gör det enkelt att visa en bild av reflektionerna i hög upplösning och därigenom snabbt kunna påvisa olika störningar. Dessutom visas monteringsstrukturen klart och tydligt och detta gör i sin tur att prov­ objekten snabbt kan positioneras korrekt. När radomerna och stötfångarna tas vidare till produktionsprovning bör man ha ett översiktligt användargränssnitt som ger all information med enda blick. Menysystemet bör vara enkelt, så att man kan sköta systemet utan att ha kunskaper i radioteknik. Numeriska värden för reflektion och transmission ska visas, samt information om hur provobjektet ska placeras. På så sätt blir det enkelt att läsa av och förstå mätvärdena, vilket gör metoden lämplig för slutprovning. Reflektionsgrupp 2 Minimum: –26,56 dB vid frekvensen 76,16 GHz

Vissa underleverantörer kan ha hårdare krav vid sina slutprover. I dessa fall måste övre gränsfrekvensen i de båda banden ut­ ökas från 72 till 82 GHz. Diagrammen visar frekvenssvaret vid reflektion och genomgångsdämpning. Detta kan hjälpa mätteknikern att hitta rätt frekvens för materialet och vid behov ändra materialtjockleken. Vid massproduktion gör minimivärdet för reflektionen det enkelt att upptäcka miss­ anpassningar och förändringar hos prov­ objekten. När det gäller uppmätta parametrar för det mätverktyg som ska användas för produktionsprovning är precision, tillförlitlighet och robusthet de viktigaste. Noggrannheten är särskilt viktig eftersom reflektioner har stor inverkan på radomens och stötfångarens kvalitet. I detta fall ska mätverktyget faktiskt mäta reflektion och inte beräkna den ur värdena för sändningens fas och dämpning, eftersom detta kan resultera i bristande noggrannhet. Med tidsstyrda mätningar kan man säkerställa en optimal produkt och jämn kvalitet i produktionsprocessen. Med hjälp av ackrediterade frirymdsmätningar och karaktäriseringar kan man garantera att mätningarna håller högsta möjliga noggrannhet och repeterbarhet. Använder man dessutom normaler för verifikation, kan mätningarna av genomgångsdämpning och reflektion härledas till nationella och internationella standarder. n Dämpning Minimum: 0,77 dB vid frekvensen 75,53 GHz

Frekvenssvaret vid mätning av dämpning och reflektion inom det utökade frekvensområdet 72 till 82 GHz.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22

25


TEMA: TEST, MÄT OCH SENSORER

Skillnaden mellan OFDM och OFDMA.

26

Av Peter Macejko, Anritsu Corporation

IKEL

en senaste versionen av wlanstandarden kallas WiFi 6 och är som namnet antyder den sjätte (kommersiellt) lyckade utgåvan. Branschfolk känner den som IEEE 802.11, medan begreppet WiFi 6 är populärare bland konsumenter. Wlan-standarden måste ständigt utvecklas för att möta konsumenternas ökande krav på högre kapacitet. Den befintliga standarden, mera känd som WiFi 5 klarar visserligen av att leverera hög kapacitet, man bara i labbet. Detta problem klarar WiFi 6 med hjälp av ett antal nya egenskaper, vilka gör den robustare och att den kommer närmare utlovad kapacitet i verkligheten. En av de viktigaste uppgraderingarna är användningen av Orthogonal FrequencyDivision Multiple Access (OFDMA)-modulation. Precis som med LTE tilldelas alla användare tidsluckor på särskilda frekvenser för sina sändningar. Det betyder att kommunikationen mellan accesspunkter (AP) och stationer (STA) kan hanteras effektivare än med den tidigare metoden, OFDM (Orthogonal Frequency Division Multiplexing). I OFDMA ingår dessutom en ny metod att kanaldela de tillgängliga frekvenserna. I tidigare standarder var den minsta kanalbredden 20 MHz. I vissa fall kunde två intillliggande kanaler kopplas ihop, varvid bärvågsfrekvensen flyttades till att ligga mitt emellan de två tidigare kanalerna. På så sätt kunde man ordna andra kanalbredder, som 40 MHz, 80 MHz och 160 MHz för att få högre kapacitet, på bekostnad av större utnyttjat frekvensområde. I WiFi 6 kallas den minsta enheten för data­ överföring en resursenhet (Resource Unit, RU). En RU kan innehålla 26, 52, 106, 242, 484 eller 997 toner (underbärvågor). Eftersom delningen mellan underbärvågorna är 78,125 kHz, kommer den minsta RU att uppta 2 MHz. Detta gör att spektrum kan utnyttjas effektivare än i befintliga standarder.

PE R

R TA T

EX

Framtidssäkra fordon med WiFi 6 D Peter Macejko är expert på IoT-tillämpningar inklusive ­fordonsområdet.

Det gäller särskilt för skräddarsydda lösningar som automatiserar ­mätningarna och ger en högre integration. Han fokuserar särskilt på wlan och Bluetooth.

Utöver förbättrad spektral verkningsgrad ökar dessutom antalet överförda bitar per symbol tack vare moduleringen med under­ bärvåg – 1024QAM. På så sätt kan man modulera med tio bitars information på en överförd symbol (2^10=1024). Därför erbjuder WiFI 6 högre datakapacitet än de befintliga standarderna. Symbolernas utsträckning i tid har också ändrats, de är fyra gånger längre tack vare att underbärvågorna packats tätare. Enkelt kan det uttryckas som att ju mindre signalen är i frekvensdomänen, desto längre blir den i tidsdomänen, och vice versa. På detta sätt ökas robustheten, särskilt utomhus. U N D E R D E S E N A S T E T I O Å R E N har wlan-näten inte bara använts till de traditionella inomhustillämpningarna som hem, kontor, flygplatser och butiker, eller för utomhusbruk, som parker och badstränder. Wifi-täckningen har ökat och numera finns även i transportsektorn, på tåg, flyg, båtar och bussar, för att öka passagerarnas bekvämlighet. De kan fortsätta använda sina datorer, sociala nätverk och Internet i allmänhet. Trenden har också börjat sprida sig till bilindustrin. Trots fördelarna kan de wlan-anslutna enheterna skapa elektromagnetiska störningar och störa varandra, vilket minskar prestanda. WiFi 6 råder delvis bot på detta med hjälp av teknik som dynamisk OBSS Packet Detection (OBSS-PD), vilket justerar de energitrösklar som behövs för att detektera en inkommande signal på ett riktigt sätt. Men huvudskälet till störningarna är ­bristen på frekvensutrymme. Före WiFi 6 fanns det

bara två frekvensband: 2,4 GHz och 5,0 GHz. Innan wlan blev så populärt och spritt som det är idag var dessa två band fullt tillräckliga för att hantera mängden användare och de önskade datakapaciteterna. För att kunna ta hand om de ständigt ökande kraven på kapacitet och tillförlitlighet har man föreslagit ett nytt frekvensband: 6 GHz. Bandet börjar på 5,925 GHz och slutar vid 7,125 GHz, vilket ger ytterligare 1200 MHz tillgängligt spektrum. Biltillverkarna vill förse sina TCU:er (Telematics Control Unit) med den allra senaste wifi-standarden för att göra dem framtidssäkra. WiFi 6 är ett utmärkt val, men innan man bygger in ett trådlöst nätverk i bilarna är det viktigt att man är säker på funktionen. Det går att göra genom att prova innan det börjas användas i nya bilmodeller. Vågutbredningen i passagerarutrymmet kan variera och prestanda kan påverkas av många olika anledningar. Det är viktigt att man väljer att placera antennerna på rätt ställe och undviker att använda material i bilen som kan blockera eller absorbera signalen. Prestanda för WiFi 6 i ett fordon kan mätas med Anritsus MT8862A wlan-provare. Instrumentet har stort dynamiskt område, vilket medger OTA-provning (Over-The-Air) i passagerarutrymmet för att fastställa varje enskild kanals fysiska egenskaper. Dessutom kan man prova IP-anslutningar upp till WiFi 5-nivå. Biltillverkarna kan använda detta instrument för att optimera prestanda och säkerställa så hög QoE (Quality of Experience) att passagerarna blir nöjda.

Resursenheter med 26 respektive 52 underbärvågor och deras pilottoner.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


TEMA: TEST, MÄT OCH SENSORER Användargränssnittet för MT8862A. Anritsu MT8862A, en wlan-provare.

Biltillverkare och OEM-leverantörer kan också testa hur olika trådlösa enheter påverkar varandra och prova flera tekniker samtidigt för att se hur detta påverkar signalkvaliteten. De kan också testa känsligheten på så sätt att uteffekten från MT8862A-instrumentet gradvis sänks. En därmed ökande Packer Error Rate och Frame Error Rate berättar en hel del om provobjektet i en given miljö. Slutligen kan man också försämra kontakten med provobjektet ytterligare genom att använda en bruskälla och analysera resultatet. Stöd för WiFi 6E har nyligen lagts till i MT8862A så att man kan prova 6 GHz-bandet, ett band som har sin alldeles egen uppsättning störkällor. Utöver att kunna mäta

den totala känsligheten i detta band är det fortfarande möjligt att göra sändningsprov. Mätresultatet för uteffekt, spektrummask och modulationsöverensstämmelse visas tydligt i huvudfönstret på det tillhörande grafiska användargränssnittet. Dessutom finns mera detaljerad information om varje enskild mätning tillänglig i resultatfönstret. A N VÄ N D A R G R Ä N S S N I T T E T V I S A R O C K S Å information om det anslutna provobjektet, såsom dess MAC-adress, samt de standarder och MCS-värden som stöds. Krypteringsmetoder som WEP, WPA/WPA2-Personal/ WPA3-Personal, kan också väljas i gränssnittet. Provobjektets IP-adress kan sättas an-

tingen statiskt eller dynamiskt med hjälp av en inbyggd DHCP-server. Utöver detta kan man välja många andra typiska parametrar, såsom SSID-namn och lösenord (om kryptering används). Alla åtgärder i gränssnittet kan automatiseras tack vare ett gränssnitt för fjärrstyrning. Den som vill använda sig av detta kan köpa officiella automationsverktyg, som till exempel Smart Studio Manager (SSM) eller Automation Test Software (ATS). Användare som vågar lite mer, kan gå vidare och skriva sina egna automatiseringsverktyg i skriptspråk som Python. Det enda man behöver är rätt kommandouppsättning och frågesatser för att kommunicera med MT8862A. n

DISCOVER OUR PRODUCTS AT LASERCOMPONENTS.COM AND RELY ON OUR EXPERTISE IN PHOTONICS / Laser Modules / Laser Diodes / IR Components / Photodiodes / Fiber Optics / Laser Optics / Laser Safety

Discover at lasercomponents.com

2022_LCN_Anzeige_Portfolio_185x135.indd 1

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22

11.05.2022 13:58:15

27


TEMA: TEST, MÄT OCH SENSORER

PE R

EX

R TA T

Noggranna tröghetsnavigatorer för tuffa uppgifter T

IKEL

röghetssensorer omvandlar tröghetskraften till elektriska signaler för att detektera rörelse, rotation och lutning. Innan det fanns mikromekaniska tröghetssensorer var priset väldigt högt och de användes främst inom flyg- och försvarstillämpningar. I dag gör den låga kostnaden, höga prestandan och lilla storleken mikromekaniska tröghetssensorer oumbärliga i konsumentelektronik. I din smarta mobil till exempel, används de för att detektera skärmrotation. De används också i spel, smart bärbar teknik och AR-tillämpningar. Tröghetssensorer med högre precision och stabilitet än de som används i konsumentprodukter är nödvändiga för industriella drönare, tåg, flygplan och anläggningsutrustningar. Dessutom måste de fungera tillförlitligt under svåra förhållanden där mekaniska stötar och vibrationer och snabba temperaturförändringar kan förekomma.

Av Vincent Gaff, Tronics Microsystems, ett TDK-företag Vincent Gaff började på Tronics i Grenoble 1999.

Efter att ha arbetat som försäljnings- och marknadsföringsingenjör och därefter som affärsområdesansvarig blev han chef för marknadsoch affärsutveckling år 2018.

Det finns två huvudtyper av tröghets­ sensorer – accelerometrar och gyron. Accelerometrar mäter acceleration vilket inkluderar accelerationskomponenter orsakade av rörelse och acceleration på grund av gravitation. Accelerationen mäts i ”g”, som är multiplar av jordens gravitationskraft (1g = 9,8 m/s²). Accelerometrar finns även med 1-, 2- eller 3-axlar, definierade i ett X-, Y-, Z-koordinatsystem. Gyron å andra sidan mäter vinkelhastighet, vanligtvis uttryckt i grader per sekund.

De integrerar vinkelhastighet i förhållande till tid i en uppmätt rörelsevinkel som kan användas för att spåra förändringar i till exempel orienteringen. I likhet med accelerometrar finns det gyron från många leverantörer och med 1-, 2- eller 3-axlar, vilket motsvarar samtidig mätning av stignings-, rullnings­eller girvinklar. T R Ö G H E T S N AV I G ATO R E R eller IMU:er (Inertial Measurement Units) är integrerade enheter som kombinerar ett 3-axligt gyro med en

TDK

28

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


TEMA: TEST, MÄT OCH SENSORER

TAC K VA R E T R Ö G H E T S S E N S O R E R kan dagens drönare hålla en stabil kurs när de flyger i höga hastigheter. Här mäter accelerometern den linjära accelerationen som uppstår på grund av drönarens rörelse och från gravitationen, medan gyrot upptäcker förändringar i vinkeln. Eftersom dessa sensorer ständigt noterar drönarens läge och rörelse, justeras hastigheterna för rotorerna i enlighet med detta, vilket gör att dess läge kan styras och stabiliseras. När användningen av drönare blir mer utbredd förväntas de allt oftare flyga över tätbefolkade områden. Här behövs tröghetsnavigatorer med hög precision för att minska risken för kollisioner med industriella drönar och säkerställa en säker drift. Dessa typer av tröghetsnavigatorer med hög precision används redan i satellitnavigeringssystem (GNSS, Global Navigation Satellite Systems) som GPS-baserade system för att fastställa bilens position. På järnvägar används de också för att exakt lokalisera tågens position på spåret. Men i situationer där mottagningen störs, som i tunnlar eller när fordonet befinner sig

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22

TDK

3-axlig accelerometer i samma krets. De kan till och med integreras med en barometrisk trycksensor eller kompass för ytterligare funktionalitet. Användningen av drönare ökar inom en mängd olika tillämpningar. De används redan i avgränsade områden för att spela in videor, för växtbesprutning på stora gårdar, för att inspektera byggnader och undersöka platser. Det förväntas att industriella versioner snart kommer att bli det rekommenderade transportsättet för den sista leveranssträckan eller för att inspektera svåråtkomliga platser. Men innan avregleringen av industriella drönare är möjlig, arbetar rege­ ringar över hela världen fortfarande med att stifta lagar och förordningar som kommer att tillåta och stödja säker användning. Det finns redan en tydlig färdplan för utbredd användning av industriella drönare inom sju områden: logistik, säkerhet, hälsovård, katastrofinsatser, underhåll och förvaltning av infrastruktur, lantmäteri, samt jordbruk, skogsbruk och fiske.

mellan höga byggnader, kan satellitpositioneringen kompletteras med död räkning. När det inte finns någon mottagning alls, till exempel i en gruva, kan borriggar och andra maskiner bara förlita sig på information från tröghetsnavigatorer. I dessa miljöer måste tröghetsnavigatorerna vara mycket exakta med minimal känslighet för vibrationer, stötar, damm och temperaturvariationer för att säkerställa funktionalitet och tillförlitlighet. TDK har under många år utvecklat och tillverkat mycket noggranna sensorsystem för användning i autonoma fordon, för tågnavi­ gering och för flygelektronik. Mer specifikt för användning i IMU:er och tröghetsnavigeringssystem (INS) för styrning av flygande farkoster, med eller utan förare, som kräver hög tillförlitlighet och precision som inte påverkas av förändringar i miljön eller över tid. I F LYG M I L J Ö E R M ÄT E R och rapporterar tröghetsnavigatorn acceleration, orientering, vinkelhastighet och andra gravitationskrafter hos ett fordon baserat på tröghetsmätningar med accelerometrar och gyron. En tröghetsnavigeringsenhet å andra sidan, är en navigeringsenhet som använder en dator tillsammans med accelerometrar och gyron för att kontinuerligt med död räkning beräkna läge, orientering och hastighet (riktning och rörelsehastighet) för ett rörligt föremål utan behov av externa referenser. Jämfört med tröghetsnavigatorer som an-

vänds i konsumentelektronik är de mer exakta och repeterbara och påverkas upp till 100 gånger mindre av vibrationer. Detta gör dem väl lämpade för tillämpningar i tåg, flygplan, fartygsnavigering, anläggningsutrustning och andra tillämpningar där hög precision och långtidsstabilitet krävs. AXO är TDK:s senaste högpresterande och mems-baserade accelerationssensor. Dess arkitektur av typen force-rebalance vilket ger en noggrannhet motsvarande analoga kristallbaserade sensorer men i ett mycket mindre, lättare och billigare format och med en digital utgång. Den har en repeterbar noggrannhet på 1 mg, även under utmanande flygförhållanden. T D K : S H Ö G P R E S T E R A N D E mems-gyro, Gypro, har god biasstabilitet även i tuffa miljöer liksom ultralågt brus och låg latens. Förutom att vara ett billigare alternativ till traditionella mekaniska och fiberoptiska gyron, erbjuder den också en digital utgång, är mindre och lättare. Tröghetssensorer med hög precision och hög tillförlitlighet i tuffa miljöer gör det redan nu möjligt för OEM-tillverkare att bygga IMU- och INS-utrustning även för säkerhetskritiska tillämpningar. De kommer i allt högre grad att spela en avgörande roll i framväxande innovationer som fraktdrönare och flygtaxi där högre precision och tillförlitlighet krävs. n

29


NYAPRODUKTER

Risc V-paket från Green Hills n INBYGGDA SYSTEM Amerikanska Green Hills Software (GHS) har upptäckt N25F-SE, en Risc V-kärna som taiwanesiska Andes har anpassat för säkerhetskritiska system. Nu stöds den av GHS kompilator och operativsystem för användning i säkerhetskritiska fordonssystem.

Svenska IAR var faktiskt före på den bollen och annonserade motsvarande stöd redan i mars. N25F är en Linux-cpu-familj med branch prediction och rörledning på fem steg. Den är sedan länge en av Andes bästsäljande kärnor. Den licenseras och integreras i systemkretsar. Andes har adderat tålighet mot strålning och gjort en noggrann analys av N25F för att tvätta bort eventuella buggar. Därefter har den certifierats för användning i säkerhetskritiska system. Och har fått tillägget

”SE”, ”safety enhanced”, i namnet. Utöver N25F-SE består GHSpaketet av operativsystemet Microvelosity, utvecklingsmiljön Multi – inklusive debugger och kompilator – samt proben Probe. Paketet är avsett för utveckling av system som ska certifieras enligt standarderna ISO 26262 ASIL B, C eller D. Just nu arbetar Andes med att få sin kärna certifierad för Asil B. Paketet ska vara färdigt för användning innan året är slut. N25F-SE har redan tidigare licenserats av kunder för användning i säkerhetskritiska system. Den finns i 32 och 64 bitar och med flyttal i enkel eller dubbel precision. Den använder separat data- och instruktionscache, stöder lokalt minne och använder ECC för att korrigera fel i L1-cache. Den har även strömsparlägen. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Säkrad styrkrets med provisionering n MIKROSTYRKRETS ”Cybersäker edge” är den gemensamma nämnaren för de tillämpningar som Microchip rekommenderar för sin Cortex M23-baserade krets PIC32CM LS60.

Smarta hem, smartmobiler, tillbehör till datorplattor, bärbar medicinteknik, wearables, vitvaror och industrirobotar – cybersäkerhet behövs i dem alla, enligt Microchip. Microchip har med Arm Trustzone som grund adderat ytterligare ett lager av säkerhet till sin nya krets med en egen lösning kallad Trust Platform. Den inkluderar stöd för provisionering och skydd mot fysiska angrepp på hårdvaran. Trust Platform betyder att det på ett säkrat sätt går att integrera kretsen med molntjänster som AWS och Google Cloud. PIC32CM LS60 används för att implementera touchgränssnitt. En teknik kallad Driven Shield Plus hindrar felaktiga indikationer i brusiga och fuktiga miljöer. Periferigränssnitten utnyttjar en teknik kallad Sleep Walking

30

och Event System för att låta cpu-kärnan stanna i viloläge, för minskad energiförbrukning. Operationsförstärkare, DA-omvandlare och AD-omvandlare kan arbeta under viloläge. KO D A R G Ö R D U i MPLAB X. Det finns en referenskonstruktion för Water Tolerant Touch och det finns utvärderingssatser. Utöver LS60 finns ­varianten LS00 som enbart stöder Trustzone och LE00 som har varkeneller. Du kan beställa alla tre vari­an­ ter­na i TQFP-kapslar med 100ben. Priserna i volymer om 10 000 är 5,48, 4,33 respektive 4,18 dollar. Microchips huvudkontor ligger i Chandler, Arizona och företagets styrkretsar används globalt av drygt 120 000 kunder.

Utvecklingspaket för Acconeers nya radarsensor n SENSORER Det är fortfarande ett halvår kvar till volymproduktion men redan nu släpper Lundabolaget Acconeer ett utvecklingspaket för sin nya radarsensor A121. Lägre effektförbrukning, bättre prestanda och stöd för fler spänningsnivåer är några av nyheterna.

A121 är benkompatibel med den äldre A111 men har bättre prestanda och lägre energiförbrukning för många tillämpningar plus att nykomlingen kvalificeras enligt AECQ-100 grade 2 vilket är ett krav i många fordonstilllämpningar. Samtidigt är priset högre än för den äldre A111. Radarsensorerna använder Acconeers egenutvecklade teknik med koherenta pulser på 60 GHz-bandet och kan mäta

avstånd, hastighet, rörelse och närvaro upp till 20 meter bort. I bästa fall ligger noggrannheten på någon millimeter. F Ö R D E N S O M V I L L testa den nya sensorn finns ett utvecklings­ paket kallat EVK A121 bestående av moderkortet XE121 plus ett anslutningskort för USB C kallat XC120. XE121 är kompatibel med Raspberry Pi liksom STM32 Nucleo från ST Microelectronics. Dessutom finns ett paket med linser kallat LH120 för att forma radarloben. Inom kort kommer också ett kort kallat XS121 som gör det möjligt att skapa applikationer med flera radarsensorer.

PER HENRICSSON per@etn.se

Battery Testing Simulation Load/Source

Many systems installed – ask us more!

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


NYAPRODUKTER

Multisensor på Raspberry Pi:s MCU Sensirion, TI, Panasonic och TDK. Det går även att ansluta ännu fler sensorer.

n AUTOMATION Exo Sense RP är en liten, strömsnål multisensor byggd på Raspberry Pi-stiftelsens styrkrets RP2040. Ja, Pi har en egen styrkrets.

Hem- och byggnadsautomation, miljömonitorering, kundräknare, rumsstyrning, larm, accesskontroll – det är några möjliga tillämpningsområden. Sensorn är en väggmonterad ABS-modul på 80×80 mm. Den är både CE- och FCC-märkt. Strömsnålt och realtid – så sammanfattar Sfera användningsområdet för Exo Sense RP. Den föreslås dessutom för användning där det är trångt om utrymme. I TA L I E N S K A S F E R A L A B S grundades 2016 och tillverkar hårdvara för automation baserade på Linuxkortet Raspberry Pi, styrkortet Arduino och styrkretsen RP2040.

De används i tre produktfamiljer kallade Strato för servrar, Iono för I/O-moduler respektive Exo för smarta sensorer. Enligt Sfera är Exo-familjen redan populär och vida använd.

Och nu får den alltså en ny medlem vid namn Exo Sense RP. Hjärnan är Raspberry Pistiftelsens Cortex M-baserade styrkrets RP2040. Sensorerna mäter temperatur, luftfuktighet, luftkvalitet, ljus, rörelse och ljud. De kommer från

H Ä R F I N N S L E D -indikator och piezo-summer. Bland gränssnitten finns GPIO och RS-485. Du kan ansluta en pin-kodsläsare och kortsläsare. RP2040 är programmerbar i C/C++ och Micro Python. Du kan använda Visual Studio Code eller Arduino IDE som utvecklingsmiljöer. Sfera Labs har fri exempelkod. Ja, Raspberry Pi-stiftelsen har en egen styrkrets. Stiftelsen är välkänd för sina Arm-baserade Linuxkort. Uppmuntrad av den framgången tog stiftelsen ett nytt grepp i januari i fjol och släppte en alldeles egen Cortex Mbaserad styrkrets under namnet RP2040, i en enda konfiguration.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Från Idé till Produkt Elektronikdesign, EMC test, Produktion Utveckling Hårdvara Mjukvara Mekanik

Produktion

SMD Hålmontering Slutmontering Prototyper

EMC

Ackrediterat lab Filter design Filterproduktion

Dectron 2.0 AB • Thörnblads väg 6 • 386 90 Färjestaden • Telefon 0485-56 39 00 • www.dectron.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22

31


NYAPRODUKTER

Blåtandskrets adderar positionering

Första Wifikretsen från Nordic

n IOT 20 månader efter köpet av Wifiverksamheten från brittiska Imagination, lanserar norska Nordic Semiconductor sin första Wifikrets.

– Därmed är Nordic Semiconductor ett av få företag i världen som erbjuder samtliga tre av de mest populära trådlösa standarderna för IoT: Bluetooth, Wifi och mobilnät, konstaterar företaget i ett pressmeddelande. Nordic noterar även att det nu har ett komplett stöd för det Ikea-stödda protokollet Matter, som använder såväl Thread som Bluetooth LE och Wifi.

Provexemplar finns. Det är en QFN-krets på 6×6 millimeter. Nordic köpte Wifi-IP och -expertis från brittiska Imagi­ nation i slutet av 2020, med motiveringen att det var något som kunderna efterfrågade. har beteckningen NRF7002 (nRF7002). Den är dual-band och stöder version 6 av Wifistandarden. PREMIÄRKRETSEN

Det är en hjälpkrets till systemkretsar som exempelvis NRF52, NRF53 och NRF91. Tillsammans realiserar de dels Wifiuppkoppling och dels SSIDbaserad lokalisering, det vill säga noterar vilka SSID-nummer som annonseras i etern. Mjukvaruutvecklare använder Nordics vanliga verktyg. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Renesas neuronkrets i en Pi-klon n ARTIFICIELL INTELLIGENS Distributören Avnet har pluggat in en neuronnätsprocessor från Renesas i ett kort som använder samma formfaktor som Linuxkortet Raspberry Pi 4.

Kortet heter RZBoard V2L och behåller huvudsakligen samma gränssnitt som Pi 4, som Gbit Ethernet, USB, Wifi, Bluetooth, MIPI DSI, HDMI, CSI och den karaktäristiska stiftkontakten RPi-HAT. Enda tydliga skillnaden mellan korten är att Pi-stiftelsens Broadcomprocessor är ersatt med en Renesas RZ/V2L. En fyrkärnig Cortex A72-processor på 1,5 GHz byts därmed

mot en Cortex A55-processor på 1,2 GHz som som utöver en 3Doch en videokärna en innehåller en neuronkärna kallad DRP-AI och styrkretskärnan Cortex M33. Den tänkta tillämpningen är robotik. Eller egentligen vad som helst kring datorseende. Avnet kommer att släppa ett antal AI-­referenskonstruktioner kring kortet.

ÄR DU MEDLEM I

Kortets minne är 2 GB DDR4, 32 GB eMMC och16 MB QSPI NOR-Flash. Dessutom finns en Micro SD-kortplats. Priset är 147 dollar. Du kan addera en sjutums kapacitiv pekskärm för 95 dollar och en MIPI CSI-kamera för 32 dollar. JAN TÅNGRING jan@etn.se

n KOMMUNIKATION Genom att bestämma andra Bluetoothnoders position går det att använda den trådlösa sladdersättaren till mycket mer än bara kommunikation. ST Microelectronics, som adderat positionering till sin systemkrets, föreslår inomhusnavigering, geofencing liksom spårning av saker som tänkbara tillämpningar.

Den nya kretsen BlueNRG-LPS ger positionsbestämning med någon centimeters noggrannhet till de Bluetoothnoden den kommunicerar med. Kretsen är certifierad enligt Bluetoothstandarden 5.3 och kan räkna fram både AoA (angle-of-arrival) och AoD (angle-of-departure) genom att utnyttja signaler från flera antenner ordnade i en matris. Trots tillskottet av positionsbestämning ser ST kretsen som lämplig för kostnadskänsliga volymprodukter som trådlösa sensornoder, medicintekniska produkter, nyckellös access, fjärrkontroller och energimätare. Vidare finns integrerad omvandlare och skyddskretsar vilket underlättar konstruktionsarbetet och sänker totalkostnaden. Kretsen kommer kapslad i en 32-pinnar QFN32 på 5×5 mm och kostar 1,6 dollar i volymer om 1 000 exemplar. PER HENRICSSON per@etn.se

?

SVENSKA ELEKTRO- OCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING (SER) är intresseförening för yrkesverksamma. SER är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. Allt detta och mer därtill hittar Du som medlem på ser.se, bland annat dessa aktuella händelser: • Föredrag om 5G, utveckling och drivkrafter - 7/3 2022 kl. 18:30 - 19:30 • EU´s NIS direktiv uppdateras till NIS-2 - 14/3 2022 kl. 18:00 - 19:30 • Första e-utgåvan av Telekomboken ”HUR SVENSKA TELEKOM KOM TILL VÄRLDEN” Bli medlem i SER: ser.se/medlemskap/bli-medlem/. I medlemskapet ingår även medlemstidningen EL- OCH DATATEKNIK, Elektroniktidningen, Nordisk Energi. Läs mer på ser.se.

32

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


DC 05-20.004.L1

M12 Push-Pull, den nya standarden! Koppla med ett klick Enkel och snabb anslutning: M12-kontakter med push-pull ger en pålitlig och verktygsfri anslutning med ett klick. Enklare kan det inte bli att göra rätt.

För mer information, besök: www.phoenixcontact.com/M12PushPull


NYAPRODUKTER

Dubbelriktat relä för små energilager n KOMPONENTER En elbil kan dubblera som energilager på natten när solen inte lyser. För att göra det enklare att styra strömmarna i den här typen av tillämpningar har Omron tagit fram ett dubbelriktat likströmsrelä.

Det nya reläet kallat G9KB kan ersätta två reläer som leder i

Programmerbar motstånds­modul för USB

en riktning. Det klarar 600 V likspänning och 50 A vilket räcker för exempelvis laddboxar, mindre batterilager för konsumentmarknaden och liknande tillämpningar där man vill kunna bestämma vilken riktning strömmen ska ta. På dagen kan solcellerna ladda elbilen som sedan lämnar tillbaka en del av den under

natten. Eller så har man ett litet batterilaget i huset som fungerar som buffert. Tilläggas kan att reläet har Omrons teknik för att ”räta ut” den ljusbåge som bildas vid omkoppling. Lösningen baseras på en permanentmagnet placerad nära kontaktpunkten. PER HENRICSSON per@etn.se

IMU med neuronnät för fordon n SENSORER En IMU som kan rapportera att den är i ett fordon som just nu bogseras – det har ST utvecklat genom att integrera att neuronnät i kretsen.

Grunden är en IMU (inertial measurement unit) – en treaxlig accelerometer och ett treaxligt gyro. Men ett neuronnät används för att ge IMU:n flera nya funktioner, smartare än de du är van vid från en IMU. Kretsen kan mata ur sig grundläggande värden för rörelse och riktning för att hjälpa fordonet med funktioner som positionering och stabilisering. Men den kan även analysera krafterna på en högre nivå, exempelvis konstatera att fordonet

bogseras, att det står stilla, eller att det krockar. ASM330LHHX heter komponenten. Den ska inte dra så mycket mer än en vanlig MEMS-IMU från ST. I lågeffektsläge drar den 800 µA med både gyro och accelerometer aktiva. De mer avancerade analyserna görs i ett högeffektsläge. Neuronnätet är intressant

nog hårdkodat. Det kan alltså inte ske någon maskininlärning efter att kretsen tillverkats. Detta gör IMU:ns intelligens mindre flexibel, men betyder å andra sidan att den kan arbeta snabbare. Demokort och fria kod­ exempel finns för den som vill utvärdera. Hela kretsen ryms i en kapsel på 2,5×3×0,83 mm.

n TEST OCH MÄT Göteborgsbaserade Wireflow har släppt en USBversion av sin programmerbara motståndsmodul WF 3144 som ursprung­ ligen togs fram för cRIO.

Den nya modulen WF 2144 kan exempelvis användas för att emulera en PT100givare som ger 40Ω till 180Ω över temperaturintervallet –150°C till +200°C med en upplösning på 0,1°C. Det finns fyra galvaniskt isolerade kanaler med 16 bitars upplösning i motståndsvärdet. Upplösningen är dock inte linjär utan har mindre steg för lägre värden. Rent praktisk består den av en motståndsbank kopplad till halvledarreläer som kan programmeras för att ge önskat värde. Maximal arbetsspänning är 150 V, maximal tillåten effekt 100 mW/kanal och maximal uppdaterings­ hastighet 200 Hz. Modulen går att programmera med Python men har också drivrutiner för Labview. PER HENRICSSON per@etn.se

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Få en heldag med konferens, utställning och fina möjligheter till diskussion, nätverkande och möten med designers, leverantörer och andra branschfolk. FPGAworld är den riktiga samlingspunkten för alla FPGA-intresserade från såväl industrin som universitetsmiljö. Stockholm Plats: AFRY, Solna, Sverige. 13 september 2022. Keynote speakers: Magnus Peterson, Synective Labs AB, Sweden. FPGAs for Deep Learning Applications – Trends, solutions and tools. Adam Taylor, Adiuvo, England. Challenges we face in achieving FPGA safety and security.

34

Köpenhamn Plats: Danmarks Tekniska Universitet. 15 september 2022. Keynote speaker: Tero Rissa, Xilinx, Finland. Adaptable Domain-Specific Architecture (DSA) for AI inference.

Sponsorer:

Från konferensprogrammet: Designmetoder • Verktyg • IP • Plattform- och arkitekturapplikationer • Analys • Tendenser och utbildning Utställare: InnoFour • Achronix • Eccelerators • Microchip • BitSimNOW • Arrow • Motion Control • AFRY • AGSTU • vSync Circuits • Adiuvo Engineering and Training • Blue Pearl • Avnet Silica Denmark • Beetlebox Information och anmälan: www.fpgaworld.com

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7–8/22


Svensk Elektronik, i världsklass, först in i framtiden! Månadens betraktelse Elektronikbranschen är i fokus i och med att västvärlden upptäckt sin utsatta position med anledning av den så kallade halvledarbristen. Situationen runt Taiwan lugnar inte speciellt. Makthavarna över denna ö har i över 50 år strategiskt investerat i kompetens och i fabriker och är nu världens dominerande halvledarsmedja. USA, Japan, Sydkorea samt EU med många medlemsländer har nyligen initierat stora investeringssatsningar för att säkra framtida tillgång till denna nyckelteknologi. Våra politikers avvaktande hållning

ger anledning till frågan om Sverige kommer missa tåget? Vår bransch mår i huvudsak bra idag. Vi har bra kompetens och rätt förutsättningar, men riskerar att marginaliseras i det nya ekosystemet som kommer växa fram. Närhet till tillverkning ger en positiv feedback till design, konstruktion, kompetensutveckling och tillhörande större värdekedjor. Därför hoppas jag att Sverige tar sin rättmätiga plats, men då kommer det krävas en långsiktig investeringsstrategi, se och lär av Taiwan.

Sustainable ICT – Minimal use of resources and energy Sektionen ICT Energy i Svensk Elektronik arrangerar den 29 september ett heldagsseminarium med fokus på energieffektivisering inom ICT. Dagen kommer beröra många intressanta områden. Frågor om stora datacenters energiförbrukning och koldioxidavtryck kommer bla behandlas samt vad man kan göra för att förbättra effektiviteten. Plats för seminariet är i våra lokaler på Storgatan 5, Stockholm. Anmälan görs enkelt via vår hemsida: svenskelektronik.se och är kostnadsfri.

ICT Energy riktar sig till företag som utvecklar, säljer eller använder produkter avsedda att generera, omvandla, lagra, distribuera och övervaka energi till system för informationshantering och kommunikation (ICT system). Den operativa verksamheten från Svenska INTELEC-föreningen är numera en sektion inom Svensk Elektronik och går under namnet ICT Energy.

Se till att bli medlem, tillsammans skapar vi förutsättningar för en starkare svensk elektronikbransch!

KALENDARIUM 31 augusti Elektronikhandbokskurs, Göteborg. 13 september Stora elektronikdagen med SUMMIT. 22 september Elektronikhandbokskurs, Halmstad.

Utbildning i Smartare Elektronikhandboken 2.0

Embedded Conference Scandinavia 2022 är ett heldagsevent som går av stapeln den 1 november. Läs mer på: www.embeddedconference.se Missa inte att tipsa studenter om möjligheten att tävla i Embedded Award. Det finns ära, uppmärksamhet och pengar att vinna! Inbyggda system täcker idag gränslandet mellan hård- och mjukvara. Platsen där allt spännande händer. Håll er uppdaterade i detta frontområde inom elektroniken och reservera dagen i er kalender.

Nästa tillfällen sker i Göteborg den 31 augusti och i Halmstad den 22 september. Mer info och anmälan finner ni på vår hemsida: svenskelektronik.se Denna kurs passar dig som o a kommer i kontakt med elektronik. Din roll kan vara utvecklare, tillverkare, kvalitetsansvarig, inköpare, produktledning etc. Oavsett om du har lång eller kort erfarenhet av branschen, så har du mycket att hämta här. På kursen går vi igenom Elektronikhandboken 2.0 med sina mallar, checklistor och bilagor. Kursen leds av Mats Andersson och Maria Månsson, Svensk Elektronik och är kostnadsfri för föreningens medlemmar. Vid stort intresse kan vi ordna kurstillfälle i närheten till er arbetsplats. Anmäl då gärna intresse till info@svenskelektronik.se Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag är väl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stärker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

29 september Sustainable ICT-Minimal user of resources and energy. 1 november Embedded Conference Scandinavia 2022. 24 november Höstmöte, Svensk Elektronik. svenskelektronik.se/ kalendarium

Let us get back to business!

Peter Björkholm Svensk Elektronik


POSTTIDNING B Returadress: AC Lantz Råsundavägen 108 169 50 SOLNA

RETHINK 5G TESTING

Get more out of your 5G testing solution Designed to make 5G testing as simple and straightforward as never before, the R&S®CMX500 enables even complex test setups for all 5G NR deployments, supporting a large variety of the present and future 3GPP band combinations – all in a single box. www.rohde-schwarz.com