ELSĂKERHETSVERKET: Nu stĂ€rker de tillsynen av EMC /20â21 FĂRMAGASINELEKTRONIKENDASVERIGES-PROFFS EN INBYGGD VĂRLD KARTLĂGGNING: Det gĂ„r bra för elektroniksvensk /4â5 NR AUGUSTI7â82022 World:Embedded Vi inbyggnadsstörstavĂ€rldensbesökerDenmĂ€ssa.firade sitt tjugonde Ă„r inte fullt /12â17efterĂ„terstĂ€lldpandemin. Test,TEMA:mĂ€tochsensorer
10 I Rust gÄr det inte att göra fel Vi presenterar det enda programsprÄk vid sidan av C som kan anvÀndas för att utveckla kod för LinuxkÀrnan.
Hon sitter i centrum för Risc V Calista Redmond, vd för Risc V International, berÀttar om Risc V:s IBM-ögonblick och vad man gör som vd över ett samfund som i princip inte kan styras.
14
24
22 Fiberveteraner surfar pÄ 5G-vÄgen Qnetworks i Farsta Àr ingen klassisk distributör av test- och mÀtinstrument men med Anritsus handhÄllna rf-instrument i portföljen ska den delen vÀxa.
28 EXPERT: Noggranna tröghets navigatorer för tuffa uppgifter I dag gör den lÄga kostnaden, höga prestandan och lilla storleken mikromekaniska trög hetssensorer oumbÀrliga i konsumentelektronik, skriver Vincent Gaff pÄ Tronics Microsystems.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 3 INNEHĂ LL: ETN 7â8/22 Utges av ElektroniktidningenSverigeAB adress: PersuddevĂ€gen 50A, 135 52 Tyresö telefon: 0734-17 10 99 bankgirowww.etn.se:5456-3127redaktion: Jan TĂ„ngring (ansv. utg.) Per Henricsson medverkar i detta nummer: Niklas Rudemo grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, annonserjocke.flink@typa.seTYPA: Anne-Charlotte Lantz, 0734-17 10 99 | e-post: webbprenumerationac@etn.se:: www.etn.se/pren e-post: pren@etn.se Jan TĂ„ngring Bevakar inbyggda system, mjukvara, processorer, kort och skĂ€rmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09 Per Henricsson Bevakar test & mĂ€t, rf och kommunikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03 Anne-Charlotte Lantz Ansvarar för sĂ€lj- och marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2022 upplaga: 13 000 ex. Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingenjörerswww.ser.seRiksförening, Tidningen trycks pĂ„ miljövĂ€nligt papper av Stibo TyskaomslagsbildenComplete.:Paesslerdemonstrerardetmonitoreradehemmet.foto:JanTĂ„ngring 6 Brinner för branschen Den 2 juni tog Elisabet Ăsterlund över som ordförande i Svensk Elektronik efter Mikael Joki. 8 CirkulĂ€ra berĂ€kningar pĂ„ bestĂ€llning Svenska Atnorth sĂ€tter en Ă€ra i klimatvĂ€nliga datacentraler och bygger dem pĂ„ Island dĂ€r kylning Ă€r enkel. Nu etablerar företaget i ny hall i Kista för nĂ„gra av ortens unika fördelar.
EXPERT: Bakom stötfÄngaren Andreas Ibl, Rohde & Schwarz, skriver om test av radomer och stötfÄngare, frÄn konstruktion till massproduktion.
26 EXPERT: FramtidssÀkra fordon med WiFi 6 Peter Macejko, Anritsu, skriver om den senaste versionen av wlanstandarden kallad WiFi 6.
24 26 28 62214 8 10
â Det vi vill trycka pĂ„, Ă€r att det finns vĂ€ldigt god tillvĂ€xt i antalet anstĂ€llda jĂ€mfört med övrig industri, sĂ€ger Thorbjörn Ebefors som Ă€r tillförordnad programchef pĂ„ Smartare elektroniksystem.Dennyarapporten omfattar Ă„ren 2011 till 2020, den förra gick till 2017.
Elektronikbranschen har vuxit snabbare och anstÀllt fler Àn den genomsnittliga svenska industrin under det senaste decenniet. Dessutom med god lönsamhet. Det visar en fÀrsk kartlÀggning som innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem tillsammans med branschföreningen Svensk Elektronik lÄtit en extern analysfirma ta fram.
Dessa företag Àr ungefÀr dubbelt sÄ mÄnga som de rena elektronikföretagen, eller 8 000 stycken. Antalet sysselsatta Àr 262 000 och om sÀttningen lite drygt tusen miljarder kronor. Siffrorna Àr ungefÀr desamma som 2017 en ligt förra rapporten bortsett frÄn omsÀttningen som ökat med cirka 200 miljoner kronor. Det finns ocksÄ en tredje kategori med företag som Astra Zeneca, Telia och LKAB. Dessa Àr ungefÀr dubbelt sÄ mÄnga som i kategori tvÄ och behöver elektronik för att kunna leverera sina produkter och tjÀnster.
Det gÄr bra för elektronikindustri!svensk
â Silex har gĂ„tt frĂ„n 130 till nĂ€stan 400, II-VI har ökat frĂ„n 90 till nĂ€rmare 200 och Inission har 80. SĂ„ bara i den gamla ABB Hafo-byggnaden i JĂ€rfĂ€lla finns 600 personer som sysslar med avancerad tillverkning. Dessutom har Mycronic har gĂ„tt frĂ„n 200 till 350 anstĂ€llda och det finns mĂ„nga fler exem pel sĂ€ger Thorbjörn Ebefors och fortsĂ€tter: â Startupboomen i hĂ„rdvarubranschen har inte riktigt slagit igenom i statistiken. Den kom 2018, 2019 och det dröjer ett tag innan dessa bolag har anstĂ€llda som ger genomslag i SCB statistiken. MĂ„nga entreprenörer jobbar kvar pĂ„ universiteten under uppstartsfasen. Antalet företag Ă€r ungefĂ€r detsamma som senast, drygt 3600. DĂ€remot har antalet anstĂ€llda ökat med 11 procent till 63 000 medan omsĂ€ttningen lyft med hela 26 pro cent till 213 miljarder kronor. Tittar man pĂ„ förĂ€dlingsvĂ€rdet har det ökat med 13 procent sedan 2017 och 53 procent sedan 2011. Siffrorna gĂ€ller kĂ€rngruppen av elektro nikindustrin, det vill sĂ€ga tillverkande företag, konsulter och distributörer. Tre typexempel Ă€r Flir, Semcon och Arrow.
PER HENRICSSON per@etn.se
â Det finns en efterslĂ€pning innan Ă„rsredo visningarna kommer in sĂ„ den Ă€r sĂ„ aktuell den kan bli dĂ„ 2021 Ă„rs siffror och Ă„rsredo visningar Ă€r klara först i slutet av 2022. För tre Ă„r sedan var det framförallt konsulterna som stod för tillvĂ€xten, denna gĂ„ng handlar det Ă€ven om tillverkande företag. Utvecklingen borde inte överraska. Konsulterna anlitas ofta i tidiga skeden av produktutvecklingen vilket sĂ„ smĂ„ningom ger avtryck hos de tillverkande företagen. Ytterligare en förklaring Ă€r att produktionen flyttar nĂ€rmare utvecklingen och slutmark naderna de senaste Ă„ren.
VIKTIGT ATT NOTERA Ă€r att fem stora företag som satsat hĂ„rt de senaste Ă„ren inte tagits med. Det Ă€r fyra i fordonsbranschen: Nevs, Veoneer, Polestar och Northvolt plus biome triföretaget Fingerprint Cards vars omsĂ€tt ning först sköt i höjden för att sedan falla. â De Ă€r snabbvĂ€xande outliers med stora investeringar som slĂ„r vĂ€ldigt hĂ„rt pĂ„ siffrorna, som skulle bli hoppiga. Inkluderar man dessa fem bolag adderas det för 2020 ytterligare 3 000 anstĂ€llda och 15 miljarder kronor i omsĂ€ttning.
Urvalet av företag Àr baserat pÄ de sÄ kallade SNI-koderna som Statiska CentralbyrÄn an vÀnder för att klassificera företag. Koderna Àr ganska grova och passar inte riktigt elektronik branschen. En del handpÄlÀggning har dÀrför varit nödvÀndig, bland annat har företag som sysslar med elinstallationer tagit bort. Dessutom mÄste företagen ha minst tvÄ anstÀllda för att fÄ vara med i kartlÀggningen, det Àr samma grÀnsdragning som senast. FAKTA Thorbjörn Ebefors
Om man tar ett steg upp i nĂ€ringskedjan till företag som anvĂ€nder elektronik i sina produkter â men dĂ€r elektroniken inte Ă€r kĂ€rnverksamheten â hittar man bjĂ€ssar som Ericsson, Scania, Volvo och Saab.
4 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 START BLOCKET
â Vi har gjort uppdateringen för att visa att vi Ă€r relevanta. Vi vill ha den som underlag inför SIP 2.0, nĂ€sta generations strategiska innova tionsprogram som skall sökas 2023 och beslutas 2024, sĂ€ger Thorbjörn Ebefors.NĂ€rden tredje treĂ„rsetappen tar slut Ă€r tanken att de totalt 17 innovationsprogrammen ska fĂ„ tre Ă„r till för att avveckla sig sjĂ€lva. Paral lellt har regeringen gett i uppdrag till Vinnova, Energimyndigheten och Formas att under Ă„ren 2024â26 vĂ€xla upp en andra version av pro grammen, det som kallas SIP 2.0. Myndigheten vill dĂ„ se fĂ€rre program men med större budgetar för att nĂ„ kraftfullare systemeffek ter och samhĂ€llsutmaningar pĂ„ omrĂ„den som Ă€r strategiskt viktiga för Sverige.
START BLOCKET
âą
tare elektroniksystem har hittills beviljats anslag i tre etapper av Vinnova, totalt nio Är fram till 2024. Det handlar om cirka 45 miljoner kronor per Är varav tre fjÀrdedelar fördelas pÄ olika utvecklingsprojekt medan 15 procent lÀggs pÄ omrÄden som programmet vÀljer att satsa pÄ, bland annat tryckt elektronik och den sÄ kallade Elektronikhand boken. Precis ut ur startblocken Àr ett strategiskt projekt kring privata Industriella 5G-nÀt.
âą
âą
Smar
âą
Ytterligare ett motiv med kart lĂ€ggningen var att ta reda pĂ„ om de omrĂ„den som fĂ„r pengar via utlys ningarna fortfarande Ă€r relevanta. Ett sidospĂ„r i kartlĂ€ggningen har dĂ€rför tittat pĂ„ vad forskarvĂ€rlden presterat i form av publikationer, hur flitigt dessa har citerats och vad som patenterats. De sju spetsomrĂ„dena: Antenn-, mikrovĂ„gs- och terahertz system Sensorer Inbyggda system Mikro- och nanoelektronik Fotonik Kraftelektronik Tryckt Rapportenelektronikvisarinte helt över raskande att Antenn-, mikrovĂ„gsoch terahertzsystem toppar alla listor, oberoende om det handlar om forskningspublikationer eller patentansökningar. Förklaringen stavas Ericsson som bedriver mycket av sitt utvecklingsarbete i Sverige i samarbete med universitet och högskolor och dessutom Ă€r Smartare elektroniksystems största industriella medfinansiĂ€r. God tvĂ„a Ă€r sensorer och strax dĂ€refter kommer inbyggda system liksom mikro- och nanoteknik. â De har högt citeringsindex, vi har tittat pĂ„ hur mĂ„nga av de svenska lĂ€rosĂ€tenas publikatio nerna som Ă€r topp tio i vĂ€rlden och topp en procent. För exempelvis Antenn-, mikro vĂ„gs- och terahertzsystem Ă€r 31,5 procent av publikationerna bland de 10 procent som citeras oftast medan hela 7 procent tillhör den högsta topp-1 procenten som cite ras allra flitigast och sĂ„ledes hĂ„ller yppersta vĂ€rldsklass. â Sedan tog vi exakt samma nyckelord och tittade pĂ„ patent som en mĂ„ttstock pĂ„ industrirelevansen. DĂ€r sĂ„g vi en ganska liknande ut veckling. Söker man patent tror man att tekniken har ett kommersiellt vĂ€rde, sĂ€ger Thorbjörn Ebefors. Ăven patentlistan toppas av An tenn-, mikrovĂ„gs- och terahertzsys tem följt av sensorer och inbyggda system. De tre omrĂ„dena har minst tredubblat antalet ansökningar av globala förstalandspatent under mĂ€tperioden 2013 till 2019. Förutom att visa för Vinnova, poli tiker och utbildningsvĂ€sendet att det finns en framgĂ„ngsrik svensk elektro nikbransch â och att den Ă€r livskraftig och relevant â finns ytterligare ett syfte: att kunna visa det Ă€ven för andra myndigheter, och dessutom ha SCB-data att stödja sig pĂ„. â Det Ă€r fortfarande en ganska osynlig bransch trots att det fanns 66 000 anstĂ€llda Ă„r 2020 och det inte finns nĂ„gon industribransch som vĂ€xer sĂ„ snabbt i Sverige. En nagel i ögat pĂ„ mĂ„nga Ă€r att vi som ett av ett fĂ„tal lĂ€nder inte stĂ€llt oss bakom EU:s IPCEI ME/CT-sats ning som drogs igĂ„ng 2021 för syn nerligen viktiga projekt inom mikro elektronik och kommunikation med mĂ„l att minska unionens beroende av omvĂ€rlden för halvledare och sĂ€kra upp kritiska komponenter till framtidens 5G- och 6G-system. Uppfattningen att Sverige saknar halvledarföretag stĂ€mmer helt enkelt inte, Ă€ven om det inte finns den typen av spektakulĂ€ra megafabriker som Intel ska bygga i östra Tyskland.DĂ€remot finns vĂ€rldsledare som mems-foundryt Silex i JĂ€rfĂ€lla, ST Microelectronics fabrik för kisel karbidsubstrat i Norrköping, Swegan och Epishines kommande fabriker i Ăstergötland, II-VI:s snabbt vĂ€xande laserfabrik i JĂ€rfĂ€lla, Mycronics tillverkning av laserritare för fotomasker i TĂ€by och inte att förglömma Ericssons utvecklings verksamhet för asicar i ledande processnoder till basstationerna. â Ericsson Ă€r alltid loket som drar, sĂ„ det var bra att de ihop med andra ville ha ett kompetenscenter för IC-design i Sverige. Det visar att vĂ€rdet Ă€ven ligger i hĂ„rdvaran, sĂ€ger ThorbjörnYtterligareEbefors.ettsĂ€tt som rapporten ska anvĂ€ndas pĂ„, Ă€r att visa för SYOkonsulenterna att det finns en stor och vĂ€xande arbetsmarknad som Ă€r relevant för studenterna.
âą
âą
Innovationsprogrammet
âą
â
Teknik kompliceratĂ€r BokmĂ€rk vĂ„r sida för konvertering och kalkylering Besök vĂ„r alltid tillgĂ€ngliga resurs för kalkylering inom elektronikindustrin mouser.se/conversion-calculators PĂ RĂTT SPĂ R
Komponentbristen och EU:s Chips Act har gjort att omrĂ„det fĂ„tt stort medialt utrymme och ordet halvledare trummats in hos all mĂ€nheten.âDetblir mer fokus pĂ„ omrĂ„det nu vilket jag tycker Ă€r bra, man kan inte ha mjukvara utan hĂ„rdvara, sĂ€ger Elisabet Ăsterlund.
Den 2 juni tog Elisabet Ăsterlund över som ordförande i Svensk Elektronik efter Mikael Joki. Hon har en lĂ„ng karriĂ€r i distributionsbranschen bakom sig men Ă€r idag techentreprenör och investerare med tid över att engagera sig i bransch föreningen.
PER HENRICSSON per@etn.se En fullmatad höst
â Det Ă€r en intressant bransch dĂ€r det hĂ€nder vĂ€ldigt mycket. Hade det inte gjort det hade jag inte varit hĂ€r sĂ„ lĂ€nge. Man lĂ€r sig nĂ„gonting hela tiden och man fĂ„r mĂ„nga kontakter. Det Ă€r det som driver. Mycket av det praktiska arbetet sker i de Ă„tta sektionerna som tillsammans med föreningen ska vara en plats för nĂ€tverkande och inspiration men ocksĂ„ hjĂ€lpa till att sĂ„lla i nyhetsflödet och se till att medlemmarna hĂ„ller sig ajour med vad som hĂ€nder kring regler och lagar. Under pandemin har aktiviteter som fysiska nĂ€tverkstrĂ€ffar av förklarliga skĂ€l gĂ„tt ned och dessutom har flera av sektionerna funnits vĂ€ldigt lĂ€nge. â Vi har sett att vi behöver se över vad som Ă€r relevanta grupper för att medlemsföreta gen ska kĂ€nna att det Ă€r intressant.
VIDARE KOMMER HĂSTEN naturligtvis att innehĂ„lla ett antal konferenser dĂ€r vi kommer att vara aktiva. Vi Ă€r t ex samarbetspartner till Swedsoft och i november Ă€r vi med och arrangerar Stew (Software Technology Exchange Workshop) och sĂ„ Ă€r vi med pĂ„ SCSSS, dvs Scandinavian conference on System and Software Safety, som gĂ„r av stapeln i Göteborg. SĂ VILL JAG YTTERLIGARE en gĂ„ng slĂ„ ett slag för SER Junior Prize 2022. Exjobb och avhandlingar inom Elektroteknik/Datateknik under perioden januari till september 2022 har möjlighet att vinna. Maila till serjuniorprize@ser.se VĂ€l mött!
6 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 START BLOCKET
Hon brinner för branschen
TILLĂGGAS KAN att föreningen Ă€ven blivit en remissinstans för statliga utredningar och Ă€r med och pĂ„verkar gymnasieutbildningen.
SER-KRĂNIKA HANS NILSSON Ordförande SER Svenska Elektro- och Data ingenjörers Riksförening
ALLT ĂR DOCK INTE FRID OCH FRĂJD i dessa tider. Kriget i Ukraina fortsĂ€tter i oför minskad takt, med stort lidande, det ska man inte glömma. Det har Ă€ven varit ytterligare en Ă„rstid med extremt vĂ€der. SER har via sina kolleger i EUREL uttalat sig mot kriget och det stĂ„r vi naturligtvis fortfarande bakom och vĂ€dret, ja det verkar inte lyssna pĂ„ vĂ„ra klaganden.
Men den kanske största framgĂ„ngen för föreningen sedan starten 2010 var Vinnovas beslut att göra elektronikomrĂ„det till ett av de 17 innovationsprogrammen. Samtidigt har det inneburit att Svensk Elektronik i en del sammanhang blandats ihop med Smartare Elektroniksystem som vid sidan av att stötta innovationsprojekt ocksĂ„ bedriver informa tionsarbete och ordnar seminarier. Vissa ar rangemang â som Stora Elektronikdagen med Summit â arrangeras gemensamt av Smartare Elektroniksystem och Svensk Elektronik. Innovationsprogrammet och medlemmar frĂ„n Svensk Elektronik har ocksĂ„ arbetat tillsammans med att ta fram handboken som fĂ„tt namnet Smartare Elektronikhandboken och som kan bestĂ€llas frĂ„n bĂ€gge organisa tionerna.âDestrategiska innovationsprogrammen, SIP:arna, Ă€r tillfĂ€lliga organisationer medan Svensk Elektronik Ă€r en medlemsorganisa tion som ska finnas över tid, vi har olika uppgifter.EnfrĂ„ga som de flesta föreningar sliter med Ă€r hur man attraherar fler medlemmar.
SĂ ĂR VI INNE I SLUTET pĂ„ sommaren och alldeles strax Ă€ven början pĂ„ hösten. Som vanligt sĂ„ har tiden gĂ„tt för fort, man vill gĂ€rna ha nĂ„gra fler sommarda gar och gĂ€rna lite mer semester ocksĂ„. Dock har vĂ€rmen stannat kvar och gjort augusti alldeles speciellt skön i Ă„r.
Svensk Elektronik Bildades i januari 2010 genom en samman slagning av IM-föreningen och Elektronik industriföreningen för att samla alla intres senter i den svenska elektronikbranschen. Det övergripande mÄlet Àr att stÀrka kon kurrenskraften i den svenska elektronik branschen och dÀrmed Àven öka attraktions kraften, inte minst bland ungdomar. Föreningen har en bit under 200 företag som medlemmar. FAKTA
â De som varit före mig har drivit arbetet pĂ„ ett vĂ€ldigt bra sĂ€tt med lĂ„ngsiktighet. Nu ska vi vĂ€ssa strategin och se över vad man kan göra bĂ€ttre. De stora frĂ„gorna kommer att vara desamma, utveckling och tillverkning i Sverige liksom kompetensförsörjningen, sĂ€ger Elisabet Ăsterlund som suttit i styrelsen sedanSedan2015.Ă€rhon snabb att tillĂ€gga att det inte Ă€r hon ensam som ska göra jobbet, att utveckla Svensk Elektronik Ă€r ett lagarbete. Exempelvis utökades styrelsen för ett Ă„r se dan till Ă„tta personer som representerar olika delar av branschen.
Elisabet Ăsterlund Började pĂ„ Nordqvist & Berg, jobbade mĂ„nga Ă„r pĂ„ Bergman & Beving och sedan pĂ„ Lagercrantz. Efter ett mellanspel pĂ„ Ă„tta Ă„r som affĂ€rschef hos Nordlock â som tillverkar lĂ„sbrickor med killĂ„sningsteknik â kom hon 2015 tillbaka till branschen som affĂ€rsomrĂ„deschef för Electronics pĂ„ Kamic Group. Ă r 2014 var hon med att starta Strainlabs som utvecklar teknik för att övervaka förspĂ€n ningen i skruvförband. Idag Ă€r hon techentreprenör, investerare och innovatör.
â Företagen vill öka sin konkurrenskraft, de vill göra nya affĂ€rer och hitta samarbeten, dĂ„ Ă€r Svensk Elektronik en vĂ€ldigt fin platt form. Det jag kan göra Ă€r att vara synligare ute hos vĂ„ra medlemmar och föra en dialog med dem. De behöver ocksĂ„ vara mer aktiva för att dra nytta av det hĂ€r för sin egen del och förâbranschen.Jagharbra team runt omkring mig. Nu hoppas jag att företagen ser de hĂ€r möjlig heterna med samverkan och att de sjĂ€lv kan ha nytta av det, men ocksĂ„ att vi jobbar för att stĂ€rka hela elektronikbranschen.
MEN, DET SKER JU MYCKET utveckling för att vĂ€nda klimatutmaningarna. Som medlem i EUREL, har SER möjlighet att inte bara bjuda in till föredrag frĂ„n hela Europa, vi kan Ă€ven presentera mer information frĂ„n EU. Vi jobbar just nu pĂ„ att sĂ€tta datum för en presentation om â Digital Products Passports (cf. Ecodesign Regulation) â nĂ„gonting som knyter an till EU:s arbete inom cir kulĂ€r ekonomi och som kanske frĂ€mst börjat vara relevant inom batteritill verkningsbranchen. Det passar sĂ„ledes vĂ€l in pĂ„ SER:s intresse och fokus pĂ„ elektronik och energi.
PĂ LITLIGA OCH testuppgifter.FörbindelseteknikODUFUNKTIONSTESTSNABBAMEDINTERFACEStillsmĂ„ochstora www.odu.seFUNKTIONSTEST ODU elektriska kontakter ODU MACÂź Silver-Line och ODU DOCK Silver-Line The Mass Interconnect Solution ODU-MACÂź Black-Line Testutrustning DUT / UUTinterface Alla produktervĂ„rakanlevererasmed fĂ€rdigmonterade kablar Konstant lĂ„gt kontaktmotstĂ„nd Upp till 2.400 A Vibrations- och stöttĂ„liga Moduler för signal, power, data, höga strömar, högspĂ€nning, RF/koax, tryckluft, vĂ€tskor vakuum samt optik Vibrations- och stöttĂ„liga kontakter Upp till 10 miljoner matningar med adapter Receiver och testadapter (ITA) med över 4.400 kontakter Elektromekanisk eller mekanisk sammankoppling Snabba byten av kontakter samt moduler Ăver 10.000 matningar Samma moduler som till ODU MACÂź Blue-Line
FAKTA
HĂR FINNS mĂ„ngĂ„riga projekt med berĂ€kningsbehov som kan rĂ€knas i hundratals eller tusen tals processorer. Samtidigt kan de dela resurser ur samma pool med mindre halvĂ„rsprojekt. MĂ„nga kunder stĂ€ller in egen hĂ„rdvara. Det stĂ„r för en stor del av Atnorths omsĂ€ttning. PĂ„ Island finns idag en kapa citet att husera en berĂ€knings kapacitet motsvarande 125 000 exemplar av Nvidias A100processor. Kapaciteten ska fördubblas under de nĂ€rmaste 12â18 mĂ„naderna. Bland annat kommer Nvidias nĂ€sta genera tion processor H100 att introdu ceras, allteftersom företaget kan leverera den. â GPU:er Ă€r en bristvara. Nvidia har leveransproblem som alla andra, pĂ„ grund av om vĂ€rldslĂ€get med krig, pandemi ochHuvudkontoretkomponentbrist.för Atnorth ligger i Reykjavik. Verksamheten grundades 2009 och Ă€gs sedan 2022 av Partners Group. JAN TĂ NGRING jan@etn.seStaffan Hansson SĂ„ anvĂ€nds Atnorths berĂ€kningsresurser Det hetaste omrĂ„det för hög prestandaberĂ€kningar idag Ă€r maskininlĂ€rning och AI. Nvidia har optimerat A100 och H100 för sĂ„ dana tillĂ€mpningar genom att de exempelvis stöder nya numeriska format som Brainfloat. Kunder anvĂ€nder Atnorths da tacenter för djup maskininlĂ€rning sedan lĂ€nge. PĂ„ Island har Atnorth bland annat en kund som lĂ€r ett neuronnĂ€t förstĂ„ islĂ€ndska. En annan gör AI-baserat förbyggande underhĂ„ll av kraftledningar. Andra kunder gör klassiska HPCberĂ€kningar, som fysiksimuleringar, riskanalys och vĂ€derprognoser. En belgisk kund, Diabatix, kör programvara som optimerar design för pc-kylning. Den programvaran anvĂ€nds av Diabatix kunder, pc-konstruktörer, i en vanlig webb lĂ€sare kopplad mot Atnorth. Inte bara Nvidia utan GPU-iscensĂ€ttaochx86-processortillverkarnaĂ€venIntelAMDĂ€rpartners,sĂ„dukansystemsomkombinerarochCPU-kraft.
Datacenterföretaget Atnorth (atNorth) stĂ€ller upp grafik rack i en datahall i Kista och erbjuder berĂ€kningskraften som tjĂ€nst â GPU-as-a-service. Företaget satsar pĂ„ hĂ„llbarhet och Kista har ett par unika fördelar. I mars invigdes Atnorths nya datahall i Kista. Den komplet terar de datahallar företaget har utanför Reykjavik och i norra Island â den sistnĂ€mnda under uppbyggnad.EU-lagarkring sĂ€kerhet Ă€r en av fördelarna som Kista har mot Island. Landet Ă€r inte medlem i EU och stĂ€ngs dĂ€rför ute frĂ„n vissa tillĂ€mpningar pĂ„ grund av EU:s regleringar kring datalager.
Atnorths fyrkantiga datahallar Àr cirkulÀra
Atnorth har hallar pÄ Island dÀr elmixen Àr ren och mycket av kylningen Àr gratis. Datahallen i Kista fjÀrrvÀrmenÀtet.försörjer
DET GĂ R ATT ANVĂNDA ren frikyla större delen av Ă„ret vilket gör att det blir vĂ€ldigt litet ytterligare energibehov för kylning. â Eftersom den geotermiska energin âlĂ„narâ vĂ€rme som gene reras naturligt, blir det miljö mĂ€ssigt ett fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t.levereraslensenergialternativetskottsvĂ€rmen.sĂ„pumpsteknikanvĂ€nderningengĂ€llerAmbitionennollsummespel.pĂ„cirkularitetĂ€vendennyaanlĂ€ggiSverige.IStockholmAtnorthistĂ€lletvĂ€rmeförattĂ„teranvĂ€ndamycketsommöjligtavöverâDetĂ€rdetmestmiljövĂ€nligaienstorstad.Upptill70â80procentavdensomgenererasavdatahalutrustningĂ„teranvĂ€nds,ochtillStockholmExergisâDettagörAtnorthsanlĂ€gg
peratur â frĂ„n strax under noll till max 16 grader â ytterligare nĂ„got som en datacentral kan dra fördel av.
ning i Kista till Sveriges mest effektiva medhÄrdvarasÀtt.disponerasFöretagetshurkommerhursjöstadssvararuppdatacenter.vÀrmeÄtervinningsVÀrmenrÀckerförattvÀrma20000lÀgenheter.DetmottvÄstÀderavHammarbystorlek.DetÀrintelÀttattspÄexaktmyckethÄrdvarasomattplacerasiKistaochdenkommerattanvÀndas.datacentralerkanavkundernapÄolikaKundenbestÀmmervilkendenvillÀgaochdelaandra,ochhurlÀnge.
8 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 START BLOCKET
Och kortare fördröjningar och bĂ€ttre bandbredd? JodĂ„, men det gĂ„r faktiskt Ă€ndĂ„ ganska bra att jobba interaktivt i realtid mot Island â kunder gör det. Men snĂ€ppet bĂ€ttre blir det förstĂ„s att göra det mot Kista, om du sitter i Sverige och kanske gör Ă€ndringar i en bilmodell som 3D-renderas pĂ„ skĂ€rmen framför dig. Till Kista kan du som kund fĂ„ en egen dedikerad fiberkapacitet med en 100 Gbit/s-förbindelse. Eller flera. Det gĂ„r att fĂ„ hög bandbredd till Island ocksĂ„, men den Ă€r dyrare.
EN ANNAN FĂRDEL med Kista Ă€r att Stockholm Ă€ven globalt Ă€r en bra nĂ€tnod med snabba förbindelser till datormoln som Atnorths kunder kan vilja prata energi.ningarmed.HögprestandaberĂ€kkrĂ€vermycketDatahallarnapĂ„
Island drar 80â90 MW idag. Kistahallen kommer att dra 11 MW fullt utbyggt. En modul med Ă„tta A100-grafikprocessorer drar 6 kW. I nĂ€sta generation med H100-grafikprocessorer ökar Nvidia effekten till 10 kW. DĂ€rför har hĂ„llbarhet varit en viktig poĂ€ng för Atnorth med att lĂ€gga datahallar pĂ„ Island. â Vi vill bidra till en cirkulĂ€r utveckling inom datacenterbran schen.PĂ„Island finns geotermisk energi som inte bara Ă€r klimat vĂ€nlig utan dessutom billig. Tyskland, Frankrike, England och södra Europa med sin dyra el Ă€lskar att lĂ€gga sina berĂ€kningar i datahallar pĂ„ Island. â Det finns mĂ„nga kollegor pĂ„ Island. HĂ€r finns grön energi och stabila lĂ„ga priser. Och dessutom Ă€r Island inte smittad av energi prischocken i Europa, sĂ€ger Staffan Hansson, Atnorths specialist klimatenerginingar.högprestandaberĂ€kpĂ„UtövergeotermiskĂ€rIslandsstabilamedjĂ€mntem
â Man kan bygga kylningen enkelt men effektivt, vilket gör att man behöver anvĂ€nda mindre energi.
kommer varken pĂ„ bekostnad av pre standa eller storleken pĂ„ det kompilerade programmet. Till skillnad frĂ„n dynamiska sprĂ„k som Javascript och Python, eller sprĂ„k som kompileras till en virtuell maskin som Java, sĂ„ kompileras Rust-program direkt till maskinkod pĂ„ samma sĂ€tt som C-program. I praktiken Ă€r C och Rust ganska likvĂ€rdiga prestandamĂ€ssigt, vilket gör att Rust kan anvĂ€ndas för program som av prestanda- eller utrym messkĂ€l annars skulle ha skrivits i C. Men det innehĂ„ller ocksĂ„ funktioner som gör det anvĂ€nd bart i situationer dĂ€r man annars skulle ha anvĂ€nt högnivĂ„sprĂ„k som Go, Java eller Javascript, till exempel som back-end i webbtillĂ€mpningar. MĂ„nga anser dĂ€rför att Rust har potential att bli ett brett anvĂ€nt sprĂ„k. Rust kom ut i sin första stabila version (1.0) 2015 och har sedan 2016 varje Ă„r toppat programme rar-communityt Stackoverflows Ă„rliga enkĂ€tfrĂ„ga om âmost loved languageâ. SprĂ„ket kom frĂ„n början frĂ„n Mozilla Foundation och utvecklingen drivs nu som öppen kĂ€llkod av Rust Founda tion, som i sin tur stöds av en rad stora teknikföretag som Amazon, Google och Microsoft.
Rust â det nya robusta sprĂ„ket
Att anvÀnda Rust för IoTtillÀmpningar Àr ocksÄ naturligt: inte bara Àr sprÄket lika snabbt som C, utan det Àr ocksÄ nÀstan lika minnessnÄlt, vilket Àr viktigt speciellt i smÄ system med begrÀnsade resurser. Eftersom det bÄde blir dyrt och svÄrt att rÀtta fel nÀr koden vÀl kommit ut i en produkt som finns hos slutkonsumenten Àr det viktigt att felen Àr fÄ.
10 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 PROGRAM SPRĂ K
IoT har blivit det frÀmsta tillÀmpningsomrÄdet för det nya sprÄket Rust, som erbjuder en kombination av ett modernt programmeringssprÄk, bra prestanda och hög sÀkerhet. Enligt en fÀrsk undersökning Àr Rust det snabbast vÀxande programmeringssprÄket.
ENLIGT UNDERSĂKNINGEN âDeve loper Nationâ frĂ„n Slashdata Ă€r Rust det sprĂ„k som ökat mest i anvĂ€ndning de senaste tvĂ„ Ă„ren, frĂ„n 0,6 miljoner till 2,2 miljoner anvĂ€ndare i början av 2022. En ligt undersökningen Ă€r Rust mest anvĂ€nt för tillĂ€mpningar inom IoT samt Augmented Reality och Virtual Reality (AR/VR). Det faktum att grup pen anvĂ€ndare vĂ€xer Ă€r viktigt för att ett sprĂ„k ska nĂ„ framgĂ„ng. Om det finns mĂ„nga anvĂ€ndare kommer det ocksĂ„ att finnas mĂ„nga bibliotek och anpassningar för verktyg, som i sin tur gör det lĂ€ttare att anvĂ€nda sprĂ„ket. Men inte minst Ă€r det ocksĂ„ viktigt att det finns utvecklare som kan sprĂ„ket, om företag ska vĂ„ga satsa pĂ„ att utveckla större system i det. Man vill inte bli sittande med ett system som Ă€r skrivet i ett aldrig sĂ„ fiffigt sprĂ„k om det inte gĂ„r att rekrytera kunniga utvecklare.
FAKTA
Vanliga programmeringsfel som Rust eliminerar NĂ€r det gĂ€ller att hantera minnet i ett programmeringssprĂ„k har det hittills funnits tvĂ„ olika sĂ€tt att hantera minnet: antingen gör man det manuellt, som i C/C++, eller sĂ„ gör man det automatiskt med hjĂ€lp av en metod kallad âgarbage collectionâ.Garbage collection Ă€r en funktion dĂ€r runtime-systemet Ă„tervinner minne som inte lĂ€ngre anvĂ€nds, utan att programmeraren har direkt kontroll över det. Detta Ă€r praktiskt, just eftersom programmeraren inte behöver veta nĂ„got om vad som hĂ€nder med minnet. Under förutsĂ€ttningen att sjĂ€lva garbage collectorn inte innehĂ„ller fel, sĂ„ gör garbage collection att man eliminerar mĂ„nga typer av minnesfel. Detta anvĂ€nds i de flesta högnivĂ„sprĂ„k som Go, Java, Java script och Python. Men eftersom programmeraren oftast inte kan pĂ„verka nĂ€r garbage collection sker, innebĂ€r det ocksĂ„ att system nĂ€r som helst kan stanna upp för att göra garbage collection. Detta Ă€r alltsĂ„ inte ett egentligt fel, men det kan skapa problem framför allt i realtidssystem.OmstoppetĂ€r nĂ„gon sekund i ett webbsystem spelar det inte sĂ„ stor roll. Men samma fördröjning i till exempel krockkudde kan fĂ„ dödlig utgĂ„ng. Om man har ett system med krav pĂ„ korta svarstider mĂ„ste man dĂ€rför antingen överdimen sionera det, sĂ„ att en allt för lĂ„ng garbage collection i praktiken aldrig kan intrĂ€ffa, eller skriva systemet i ett programmeringssprĂ„k som inte anvĂ€nder garbage collection. Hittills har detta i praktiken inneburit att man skriver i C/C++ och hanterar minnet manuellt. Men det Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt att göra fel nĂ€r man hanterar minnet manuellt. Dessutom Ă€r det ofta svĂ„rt att Ă„ter skapa minnesfel, eftersom de kan bero pĂ„ tillfĂ€lligheter, till exempel vad som rĂ„kade ligga i minnet nĂ€r systemet startade eller i vilken ordning olika funktioner körs, vilket programmeraren oftast inte kan styra över, eftersom operativsyste met sköter detta. Man pratar dĂ„ om Heisenbugs (efter kvantfysikern Werner Heisenberg) â fel som bara uppstĂ„r ibland och pĂ„ ett till synes slumpmĂ€ssigt sĂ€tt. Rust eliminerar bland annat fel av följande typer: Buffer overflow: nĂ€r program met skriver utanför det omrĂ„de en variabel tilldelats. Om till exempel ett anvĂ€ndarnamn fĂ„r vara 20 tecken lĂ„ngt och programmet fĂ„r ett anvĂ€ndarnamn som istĂ€llet Ă€r 25 tecken lĂ„ngt och inte kontrollerar lĂ€ngden, sĂ„ kommer fem tecken att hamna utanför variabeln och alltsĂ„ skriva över en del av minnet. En sĂ„ kallad buffer overflow-attack Ă€r ett vanligt sĂ€tt att bryta sig in i ett datorsystem. Buffer over-read: snarlikt buffer overflow, men innebĂ€r istĂ€llet att programmet lĂ€ser lĂ€ngre Ă€n det skulle. MinneslĂ€ckage: I ett program som kan reservera minne under exekveringen, till exempel genom att anvĂ€nda pekare, sĂ„ behöver man hĂ„lla reda pĂ„ vilka delar av minnet som Ă€r tilldelade (allokerade) till nĂ„gon del av programmet och vilka som Ă€r tillgĂ€ngliga. NĂ€r man slutar anvĂ€nda en sĂ„dan variabel mĂ„ste den del av minnet den tog upp lĂ€ggas till till det tillgĂ€ngliga minnet. MinneslĂ€ckage uppstĂ„r nĂ€r detta inte fungerar, och minnet som inte lĂ€ngre anvĂ€nds fortfarande Ă€r markerat som om det Ă€r allokerat. Ett system som Ă€r drabbat av min neslĂ€ckage kommer förr eller senare fĂ„ slut pĂ„ minne och krascha; detta Ă€r ett av skĂ€len till att en Ă„terstart av ett system ofta fĂ„r det att fungera igen. Oinitialiserat minne: NĂ€r pro grammet lĂ€ser frĂ„n minne som inte fĂ„tt nĂ„got vĂ€rde tilldelat. Det vĂ€rde man lĂ€ser blir dĂ„ det som rĂ„kar stĂ„ i minnet. Race conditions: I ett program med flera trĂ„dar eller processer kan programmet bete sig olika bero ende pĂ„ i vilken ordning trĂ„darna/ processerna körs. Ett exempel Ă€r nĂ€r tvĂ„ olika delar av pro grammet samtidigt försöka skriva till samma del av minnet. Rust introducerar en ny modell för att hantera minnet: ownership. Ownership innebĂ€r att man för varje variabel i systemet talar om var i programmet variabeln fĂ„r anvĂ€ndas (âvalid scopeâ) och om det Ă€r tillĂ„tet att tilldela vĂ€rden till variabeln, eller om man bara fĂ„r avlĂ€sa vĂ€rdet. Det senare kallas âaccess typeâ. Grundregeln Ă€r att man antingen kan Ă€ndra en variabel pĂ„ ett stĂ€lle, eller lĂ€sa pĂ„ flera stĂ€llen. Men inte bĂ„de och. Vid kompileringen rĂ€knar kompilatorn ut livstiden för vĂ€rdena och automatiser den manuella min neshanteringen.Ownershipkombinerar snabb heten i den manuella minneshante ringen frĂ„n C/C++ med sĂ€kerheten hos ett system med garbage collec tion. Detta gör att man eliminerar mĂ„nga typer av fel, men nackdelen Ă€r att det kan vara omstĂ€ndligt att definiera ownership korrekt. Har man gjort det fel kommer programmet helt enkelt inte att kunna kompileras. Med andra ord: fler fel upptĂ€cks vid kompilerings tillfĂ€llet. Det innebĂ€r ocksĂ„ att nĂ€r man vĂ€l lyckats kompilera program met, sĂ„ Ă€r sannolikheten större att det faktiskt fungerar korrekt, vilket i sin tur gör testfasen enklare.
Rust skapades med mĂ„let att fĂ„ ett modernt program meringssprĂ„k som löser mĂ„nga av de problem som finns i Ă€ldre sprĂ„k som C och C++. SjĂ€lva namnet Ă€r en samman dragning av ordet ârobustâ och en av grundidĂ©erna Ă€r just att eliminera potentiella fel redan vid kompileringen. Framför allt handlar det om fel som rör minneshanteringen (se fakta ruta). Detta Ă€r viktigt â enligt Microsoft stĂ„r fel som har med minneshanteringen att göra för cirka 70 procent av alla sĂ€ker hetskritiskaSĂ€kerhetenfel.iRust
Alternativ till Rust Go, som utvecklas av Google, skapades till viss del för att lösa problem i C och C++, framför allt nÀr det gÀller parallella system, samtidigt som det har bÀttre prestanda jÀmfört med mÄnga dynamiska programmerings sprÄk. Det har blivit populÀrt till exempel för backends i webb system. Men det har inte samma prestanda som Rust och lÀmpar sig inte för inbyggda system el ler tatetskrivasomettpartementetutlysteRedansystemnivÄprogrammering.imittenav1970-taletamerikanskaförsvarsdeDodentÀvlingomnyttprogrammeringssprÄkskullevarabÀttreförattkorrektaprogram.Resulblev
Microsoft har undersökt möjligheterna att anvÀnda Rust i delar av Windows. För nÄgra Är sedan meddelade man att man börjat anvÀnda Rust i en ickenamngiven del av Windows, och att det hade fungerat vÀl. Microsofts utvecklingsverktyg Visual Studio Code har ocksÄ stöd för fas.sigförRTOS-projektArefarande(RTOS)BlandRust.realtidsoperationsystemÀrstödetförRustfortbegrÀnsat.EnligtsajtenWeRTOSyetfinnsdet12sompÄbörjatstödRust,varavdeflestabefinnerienvÀldigttidigutvecklings
Visual Studio Code Àr ett av de utvecklingsverktyg som har stöd för Rust.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 11 PROGRAM SPRĂ K
Rust i Linux-kÀrnan Just eftersom Rust bÄde Àr maskinnÀra och minnessÀkert passar det bra i en operativsys temskÀrna. Linux-kÀrnan har experimentellt stöd för att skriva kod i Rust. I juni i Är sa Linuxgrundaren Linus Torvalds att Rust-stöd kommer i den regul jÀra versionen av Linux, troligen i produktionsversionen av Linux 6.0 av LinuxkÀrnan, som troligen kommer ut under hösten 2022.
Om ett affÀrssystem fallerar kan kostnaderna bli stora. Men om det blir fel i ett system för flyg, sjÀlvkörande fordon eller medicinsk teknik kan mÀnniskor dö. För den typen av system stÀlls dÀrför mycket högre krav. Beroende pÄ hur kÀnslig till lÀmpningen Àr kan man behöva certifiera hela kedjan frÄn insam ling av krav till leverans av fÀrdig produkt. Ett viktigt steg i detta Àr att certifiera kompilatorn. Idag finns det ingen certifie rad kompilator för Rust, men Ferrous Systems har börjat utveckla Ferrocene, som har en fullt certifierad Rust-kompilator som mÄl. Ferrous Systems har under 2022 fÄtt med med Adacore i det samarbetet. Adacore utvecklar bland annat Ada-kompilatorer och mÄlet Àr att mot slutet av 2022 fÄ Rust att uppfylla standarden ASIL-D, en sÀkerhetsklassning av system för fordon. Rust i praktiken Hur fungerar det att anvÀnda Rust i ett befintligt system? Vi har pratat med en senior ingenjör vid ett internationellt teknikföretag i Stockholm: Vi har ett stort system som av prestandaskÀl huvudsakligen Àr skrivet i C/C++. Att skriva om det i Rust skulle sÀkert ha stora fördelar, men det skulle vara svÄrt att skriva om huvud programmet. Eftersom Rust anvÀnder ownershipmodellen för att hantera minnet (se faktaruta) krÀ ver det att man definierar vilka delar av systemet som har tillgÄng till vilka data. Detta gör att man i sin tur i praktiken Àr tvungen att kompilera om hela programmet varje gÄng man gör en Àndring nÄgonstans i kÀllkoden. Eftersom vÄrt system har mer Àn en miljon rader kod skulle detta leda till vÀldigt lÄnga kompileringscykler.AlternativetÀratt man för varje modul som ska kunna kompileras separat definierar ett tydligt grÀnssnitt. Men det skulle krÀva vÀldigt mycket arbete. SÄ Àven om vÄrt system i princip skulle lÀmpa sig för Rust, sÄ Àr det mer troligt att det kommer att dyka upp delsystem och mo duler, som i sin tur anropas av ett huvudprogram skrivet i detbra.somponentframgÄngsriktEnligtbeskrevtidigareutvecklarenblivitbörjanoperativsystem,Curl,KommunikationsbiblioteketC/C++.somanvÀndsienradolikaochsomfrÄnÀrskrivetiChardelvisomskrivetiRust.HuvudDanielStenberggaviÄrettföredragdÀrhanerfarenhetermeddet.DanielStenbergharmanbyttutendelkomÄtgÄngenochdedelarÀrskrivnaiRustfungerarUtmaningarnaharvaritattdelssaknatsdokumentation,ochdelsattdetsaknatsgrundlÀggandebibliotekiRustförfunktionermanbehövt.OftaharCurl-projektetvaritdenförstaanvÀndarenavnyaRust-komponenter.DetsenarebekrÀftasavNicolaePaladi,VD
Ada och sedan 1991 har Dod stÀllt krav pÄ att alla system man köper in ska vara Ada-baserade. MÄnga trodde att Ada skulle ta över som generellt standardsprÄk, men utanför tillÀmpningar med formella krav pÄ sÀkerhetscertifiering har Ada haft begrÀnsad ProgrammeringssprÄketframgÄng. D Àr ett försök att vidareutveckla C++ till att bli sÀkrare. SprÄket har bland annat en delmÀngd, SafeD, som ska garantera att vissa typer av minnesfel inte in trÀffar. SprÄket D har dock aldrig fÄtt nÄgon större spridning. för Canarybit som utvecklar en webbplattform för att dela konfi dentiella data. En crate (en modul i Rust) kan Àndras vÀldigt snabbt eller till och med försvinna över en natt. GrÀnssnittet kan ocksÄ för Àndras i grunden i nÀsta versio nen av modulen. DÀremot ser vi detta som ett tillfÀlligt problem, som kommer att försvinna i takt med att sprÄket utvecklas och adoptionen ökar. En annan Äsikt som ofta hörs Àr att det tar lÀngre tid att komma igÄng med Rust Àn med andra sprÄk. Dels ser sprÄket an norlunda ut Àn sprÄk som C eller Python, dels finns det mycket att sÀtta sig in i och förstÄ innan man kan bli produktiv.
Certifierade system
NIKLAS RUDEMO red@etn.se VĂ„r sajt etn.se bevakar fortlöpande nyheter inom Rust. The RustEmbeddedBook â Bok om Rust för gratisprogrammering;inbyggnadsnedladdning
Nicolae Paladi CANARYBIT
FAKTA
FOTO:
I fjol var vĂ€rldens största inbyggnadsmĂ€ssa, Embedded World, virtuell. Ăven Ă„rets mĂ€ssa var osĂ€ker. I december sköts mĂ€ssan upp. UtstĂ€llare vĂ„gade inte boka monter redan till mars. Men till slut kunde mĂ€ssan hĂ„llas den 21â23 juni. Det var den 20:e mĂ€ssan sedan starten. Antalet besökare var dock bara 18 000, tre femtedelar av de 30 895 som dök upp Ă„r 2019, som var det sista Ă„ret opĂ„verkat av pandemin. Antalet utstĂ€llare hade ungefĂ€r samma tapp: 720 jĂ€mfört med 1 117. NĂ€sta Ă„r ses vi den 14â16 mars! Eller sĂ„ ses vi i Shanghai den 14â16 juni? Embedded World fĂ„r nĂ€mligen en systerkonferens i Kina. Egentligen skulle den ha startat redan i Ă„r, men den stĂ€lldes in i sista stund.
12
NĂŒrnbergmĂ€ssanâsnart i Shanghai
efter en standard, enligt honom. Nu kommer marknaden att kunna utvecklas. En efterfrĂ„gad egen skap som kontaktdon har svĂ„rt att leverera Ă€r robusthet. DĂ€r Ă€r lödda komponenter överlĂ€gsna. Tillverkning med lödda komponenter Ă€r automatiserbar och dĂ€rmed snabb och billig. Det mĂ€rks först i teststeget. Moduler na positioneras och hĂ„lls pĂ„ plats. â En robot kan placera den pĂ„ en anslutning. Sedan testas funk tionen för att se om den fungerar. Sedan löder du fast den. Och allt kan ske helt automatiskt. â Det sĂ€nker kostnaden dra matiskt, och Ă€r effektivare efter som tillverkning gĂ„r snabbare. Kantkontakter, stiftkontakter och andra don mĂ„ste anslutas manuellt under test och produk tion, det vill sĂ€ga pluggas in i kamp mot friktionskrafter, och kanske lĂ„sas fast. OSM finns i fyra formar i storlekar som frimĂ€rken. De Ă€r i princip delar av varandra. Om du tittar pĂ„ de kombinerade demooch testkort som flera tillverkare slĂ€ppt sĂ„ har de bara en anslutningskonfigura tion för det största formatet L (large). Ăvriga format tar upp delar av samma yta. LĂDDA MODULER tar mindre plats i det fĂ€rdiga systemet Ă€n de övriga SGET-formaten. För det första för att de ligger platt dĂ€r de monteras. För det andra för att det fĂ„r plats fler anslutningar fördelade pĂ„ en yta Ă€n pĂ„ en rad. En Smarc Ă€r stor som ett kreditkort. Den största OSMmodulen tar hĂ€lften sĂ„ mycket plats. Trots det har den 662 ben, mot bara 314 ben pĂ„ Smarc. VĂ€nta â âbenâ, âpinsâ? â Jo det heter âpinsâ och âpinoutâ och sĂ„ vidare. Andra modulfor mat anvĂ€nder âpinâ, och vi brydde oss inte att Ă€ndra det. Det Ă€r Ă€ndĂ„ bara utvecklare som berörs. Det minsta OSM-formatet, Zero, passar bra för en mikro kontroller, exempelvis STM32. NĂ€sta format S (small) kan kanske ha en applikationsproces sor. Kontron har ett kort med en NXP IMX8M â en ganska kraftfull Cortex A-processor för inbyggda system. I formatet L (large) hittar du idag nĂ€sta generation approces sorer. Bland annat har Iwave en modul med den AI-accelererade processorn IMX93. I framtiden kommer du antagligen Ă€ven att fĂ„ se x86-processorer i formatet L, tror Ansgar Hein. De OSM-moduler som finns hittills anvĂ€nder NXP-, Renesas-, ESP32- och Rockchipprocessorer.AllaĂ€rde Cortex A-processo rer med ett undantag: Aries har dels en modul med Renesas Armprocessor RZ/G2UL, men Ă€ven en med samma tillverkades Risc V-processor RZ/Five. JAN TĂ NGRING jan@etn.seAries har OSML-moduler pĂ„ egna Risc V- och Arm-processorer.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se
AnsgarDerashiShreyasHein De fyra formatens anslutningar bygger vidare pĂ„ varandra â zero, small, medium, large.
Den som anvĂ€nder lödda moduler kan stryka bĂ„de kontakt och kontaktdon frĂ„n sin kompo nentlista. Ansgar Hein sĂ€tter ett extra plustecken efter detta faktum i standard.enhetenAnsgarkomponentbristtider.dessaFörHeinĂ€rkontaktlösettevolutionĂ€rtsteg.âJagkallarOSMförandragenerationensLöddamodulerharskrikit
Efter styrkĂ€rnor blir inbyggda system nĂ€sta stora nisch för Risc V, tror Imagination. Det Ă€r dĂ€rför dess första cpu-kĂ€rna Ă€r en realtids-cpu. Imagination har presenterat sin första fĂ€rdiga Risc V-kĂ€rna: IMG RTXM-2200. I montern snurrade den pĂ„ en FPGA och spelade det klassiska datorspelet textspeletImaginationZork.har kĂ€rnor av olika slag i röret â LinuxkĂ€rnor, styrkretskĂ€rnor och funktions sĂ€kra LinuxkĂ€rnor â men det som Imagination tidigast trodde sig kunna fĂ„ kunder för var för en realtidskĂ€rna.FöretagetĂ€r en intres sant aktör i Risc V-vĂ€rlden med sin lĂ„nga bakgrund i en helt annan risc-arkitek tur: Mips. Den förlorade sĂ„ mycket marknad till en tredje riscarkitektur, Arm, att Imagination övergav den och satsade pĂ„ uppstickaren Risc V i stĂ€llet.Ochnu Ă€r den första Risc VkĂ€rnan alltsĂ„ klar för lansering. En realtidskĂ€rna Ă€r en enklare konstruktion Ă€n en approcessor. Den saknar MMU (memory management unit) som anvĂ€nds för separera min nen tillhörande olika pro cesser. En realtidskĂ€rna gör nĂ€mligen endast en uppgift i taget. Den vill vara enkel och förutsĂ€gbar och anvĂ€nder helst ett simpelt patentlĂ„ngationvĂ€ndpapper,gjordesDesignenrealtids-OS.avRTXM-2200iprincipfrĂ„nettblanktsĂ„denĂ€ringenĂ„teranmikroarkitektur.ImaginapekardockgĂ€rnapĂ„sinerfarenhetochsinamĂ„ngainomprocessorarkitektur.
Nu slĂ€pps de första modulerna som följer den frimĂ€rksstora lödda modulstandarden OSM. Vi trĂ€ffade organisationen bakom. Det Ă€r inte effektivt att tillverka inbyggda system av moduler som mĂ„ste tryckas pĂ„ plats manuellt. Tacka vet vi lödda moduler â dĂ„ kan tillverkningen automatiseras och systemet tar som bonus mycket mindre plats. Dock fanns ingen standard. Men nu finns det och Aries, Av net, F & S, Iwave, Iesy, Geniatech och Kontron har slĂ€ppt dator moduler i det fĂ€rska formatet â som heter Open Standard Module (OSM). Det var SGET (Standardization Group for Embedded Technolo gies) som tog tag i uppdraget att definiera en standard för lödda moduler för tvĂ„ Ă„r sedan. Det Ă€r samma grupp som sedan tidigare stĂ„r bakom formaten Smarc, Qseven och Embedded NUC. Det allra senaste som hĂ€nt inom OSM utöver nya moduler Ă€r att OSM finputsats till version 1.1. Och att SGET slĂ€ppt design guider. Det Ă€r SGET:s budskap pĂ„Denkonferensen.50medlemmar starka gruppen har skickat sin ord förande Ansgar Hein. â Designguiderna Ă€r ganska omfattande, och vĂ€ldigt vĂ€l skrivna faktiskt. De hjĂ€lper bland annat systemintegratörer att ta fram ett skrĂ€ddarsytt baskort ge nom att exempelvis berĂ€tta vilka funktioner som ska implemente ras och hur man gör det.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 13
Realtidsrisc frÄn Imagination
Modulstandarden som tappade kontakten
NĂ€sta punkt Ă€r utbildning, det vill sĂ€ga stöd till universitet och andra utbildare som anvĂ€nder Risc V. Detta inkluderar en egen online-utbildningsplattform. Den ska snart vara komplett med kurser och examinerad certifiering.Enpunkt Ă€r katalogisering. Organisa tionen hĂ„ller reda pĂ„ precis allt som finns och görs kring Risc V â produkter, tjĂ€nster, utbildning.âSĂ„omdu undrar var du kan fĂ„ tag pĂ„ grundlĂ€ggande IP, eller kanske mjukvara för nĂ„got specifikt, sĂ„ finns en katalog dĂ€r du kan söka efter den.
Det unika med cpu-arkitekturen Risc V Ă€r att ingen styr över den. Inte ens Calista Redmond. L inus Torvalds kallade en gĂ„ng sitt ledar skap över det öppna operativsystemet Linux för att âvalla katterâ. Precis som Linux Ă€r Risc V ett öppet ekosystem utan styrning. Ingen mĂ„ste lyda nĂ„gon. Den som inte gillar utvecklingen kan nĂ€r som helst strĂ€cka pĂ„ sig, gĂ€spa och trampa ivĂ€g nĂ„gon annanstans.DettaupprĂ€tthĂ„ller disciplin och opartisk het hos de standardgrupper som trots allt mĂ„ste finnas för att se till att byggblocken i ekosystemet passar med varandra. Katterna verkar nöjda. Det finns inga tecken pĂ„ splittring. Det finns stora lokala organisationer, i Kina exempelvis. Men alla trampar i samma led. I alla fall enligt Calista Redmond. Hon bestĂ€mmer inget, men kan vĂ€l sĂ€gas vara den som gĂ„r lĂ€ngst fram med fanan i egenskap av vd för organisationen Risc V International. â Vi Ă€r inte som en klassisk standardorga nisation, utan mer som ett centrum i ett stort community som vi försöker frĂ€mja, sĂ€ger hon.
ELEKTRONIKTIDNINGEN trĂ€ffar henne pĂ„ mĂ€ssan Embedded World för att för ta reda pĂ„ vad en maktlös vd sysselsĂ€tter sig med. HĂ€r befinner hon sig tillsammans med ett dussin av Risc V-ekosystemets aktörer. De har liksom tidigare Ă„r samlat sig till en gemensam monter. Calista Redmond blev vd för Risc V Foun dation Ă„r 2019. Strax dĂ€rpĂ„ döpte organisa tionen om sig till Risc V International efter att ha flyttat till Schweiz, vilket den gjorde för att bli oberoende av alla stater som kunde tĂ€nkas vilja reglera friheten. NĂ€rmast innan dess chefade hon över IBM:s hĂ„rdvara för datacentraler. Det arbetet hade ingen sĂ€rskild koppling till Risc V, om duDeundrar.3100 medlemmarna betalar budgeten för Risc V International. Den ligger kring sju miljoner dollar. â Vi Ă€r med andra ord en liten organisation som Ă€r mycket beroende av vĂ„rt community för att fĂ„ saker gjorda. Vi har exempelvis inga egna ingenjörer, utan vi driver program för att stödja dem. ETT EXEMPEL pĂ„ egen avlönad personal som Ă€ndĂ„ finns, Ă€r jurister. Calista Redmonds jobb Ă€r att organisera och engagera medlemmarna. Det Ă€r de som harHonkompetensen.harenteknikchef vid sin sida, Mark Himmelstein, med ansvar för tekniska aspek ter som standardisering, testsviter, verifiering ochRestenvalidering.tarCalista Redmond hand om. Hon rĂ€knar upp. För det första: pr i form av evenemang, marknadsföring, webb och sociala media. â Vi försöker förstĂ€rka utvecklingen i communityt och oss sjĂ€lva. DĂ€r anvĂ€nder vi kanske hĂ€lften av vĂ„r arbetstid.
SIST MEN INTE MINST jobbar hon med allianser och pĂ„verkan (advocacy). Allianser formas med bĂ„de öppna communities och privata företag och organisationer. De finns inom olika industriomrĂ„den och inom olika geo grafiska eller tekniska omrĂ„den. Under rubriken pĂ„verkan hittar vi bland annat tolv âambassadörerâ. â De Ă€r i princip ingenjörer som pratar med andra ingenjörer. De medverkar i expe riment och ger förelĂ€sningar pĂ„ konferenser. De söker upp och engagerar sig med folk. Hon blir nöjd nĂ€r hon fĂ„r veta att Elektro niktidningen anlitar den svenska hĂ„rdvaru designern Olof Kindgren, som redaktör för ett uppslag om öppen hĂ„rdvara.
â DĂ€refter kan alla tĂ€vla med de bygg blocken som gemensam bas. Ekosystemet har 3 100 medlemmar.
â Han Ă€r en av vĂ„ra mest aktiva ambassa dörer.
14 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22
ORGANISATIONENS VERKSAMHET hĂ„ller fort farande i hög grad pĂ„ att ta form. Exempelvis finns Ă€nnu ingen examen att ta i den egna onlineutbildningen. Fler utvecklarforum hĂ„ller pĂ„ att drivas fram. Risc V International vattnar ekosystemet kring Risc V sĂ„ det kan frodas. Det Ă€r ett kommersiellt ekosystem. Ăppen kĂ€llkod innebĂ€r bara att man identifierar gemensam ma komponenter som det Ă€r onödigt att var och en upprĂ€tthĂ„ller en egen version av. De komponenterna blir allmĂ€n egendom.
INTERVJU: Calista Redmond Àr vd för Risc V
ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 15
â Den fĂ„r lĂ€tt in foten och fĂ„r vara med och tĂ€vla nĂ€r ett pro jekt ska vĂ€lja arkitektur.
SĂ„ nu mĂ„ bĂ€ste man vinna â och vi vet alla vem det Ă€r, eller? NĂ€hĂ€. Det Ă€r inget som Calista Redmond vill skriva under pĂ„. â Alla erbjuder nĂ„got unikt. I framtiden kommer du nog att hitta Risc V i precis alla typer av digitala system. Samtidigt Ă€r det fullt möjligt att anvĂ€nda flera olika arkitekturer i samma system. SĂ„ Risc V kommer inte att sluka Arm och x86? â Jag ser det inte som att Risc V kommer att ta över allt, men att den har potentialen att bli en del av allt. Hur stor del â det Ă„terstĂ„r attâse.DĂ€remot Ă€r vi den helt domi nerande öppna arkitekturen.
Risc V Ă€r en âinstruktionsuppsĂ€ttningâ
RISC VHur kÀnns det?
Calista om Risc V:s IBM-ögonblick
JAN TĂ NGRING jan@etn.se 08-97 00 www.elproman.seinfo@elproman.se70
2018-07-04 14:32:29
Intels annonsering om sin foundrysatsning i februari var Risc V:s motsvarighet till ögonblicket dĂ„ IBM annonse rade sin första miljardsatsning pĂ„ Linux. Den spaningen frĂ„n Risc Vstiftelsens vd Calista Redmond slĂ„r an en strĂ€ng hos Elektronik tidningens redaktör, som mycket vĂ€l minns IBM:s annonsering Ă„r 2000. Jag mejlade ett grattis till LinusUtöverTorvalds.attLinux och Risc V Ă€r öppenkodsarkitekturer har de bĂ„da en unikt stark uppslutning. Det har gjort det lĂ€tt att tro pĂ„ derasSpikenpotential.ikistan för tvivlarna âsom fanns â kom nĂ€r IBM och Intel, giganter i varsin era, gjorde varsin storsatsning pĂ„ Linux respektive Risc V. IBM switchade till Linux i december 2000. Intel startade i februari 2022 ett ekosystem för chiplets â smĂ„ chips som kan produceras sepa rat och sedan fysiskt integreras till kompletta kretsar. Och Risc V fick bli en fullvĂ€rdig medlem. Den konkurrerar pĂ„ samma villkor som de vĂ€letable rade arkitekturerna x86 och Arm. En âgudagĂ„vaâ skrev Elektro niktidningen i februari. Det Ă€r en perfekt start pĂ„ en era dĂ€r generella one-size-fits-all-pro cessorer kommer att bli fĂ€rre och skrĂ€ddarsydda processorer fler. Calista Redmond delar den beskrivningen.âVibefinner oss vid en tidpunkt i historien med en exploderande efterfrĂ„gan pĂ„ skrĂ€ddarsydda berĂ€kningar. Risc V tar bort mĂ„nga hinder för att komma in pĂ„ den marknaden. Intels foundry blir ett ekosystem som â om det blir framgĂ„ngsrikt â tar bort risken att Risc V sorteras bort för att den inte Ă€r kompatibel. I det hĂ€r ekosystemet kan Risc V utnyttja sin fördel att den har en enkel licensering.
â Vi har ett bra driv nu. I början brukade det handla mycket om idĂ©er och prototyper. Men nu kan man sĂ€ga att communi tyt och organisationen fullt ut tagit har steget ut och börjat producera. Hon pekar pĂ„ fĂ€rska stora investeringar i ekosystemet. IP-bolaget Sifive, dĂ€r Risc Vgrundarna jobbar, vĂ€rderades efter en investeringsrunda till 25 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 50 miljoner per anstĂ€lld. Vad gĂ€ller teknikutveckling Ă€r mĂ€ssnyheten att organisationen nyss standardiserat grĂ€nssnitt för trace, hĂ„rdvaruabstraktion och boot. Det sistnĂ€mnda Ă€r helt enkelt det existerande UEFI. Dessutom adderades ett tillĂ€gg kallat Zmuul till arkitekturens profiler, för den som vill snĂ„la och implementera multiplika tion utan division â normalt Ă€r de parhĂ€star i profilen M. AnvĂ€nds Risc V i slutprodukter Ă€nnu? â O ja. Men typiskt Ă€r det inget som du kĂ€nner till, som i Nvidias grafikprocessorer och Realteks mobiler. Typiskt Ă€r de inte huvud processor utan har andra roller. Men Ă€ven huvudroller Ă€r pĂ„ vĂ€g, inte bara i inbyggda system utan Ă€ven i server, berĂ€knings kluster och moln-AI. Till och med i pc och mobil: Ali baba porterar Android till en egen Risc V-processor, och Imagination visade under mĂ€ssan upp en pro totyp Risc V-baserad Linuxlaptop som nyss gĂ„tt upp för försĂ€ljning i ett fĂ„tal utvecklarexemplar.
Laboratoriekontakter, mĂ€tsladdar och tillbehör. Testkategori CAT I â IV. Vare sig det gĂ€ller provning, mĂ€tning eller diagnos av komponenter och system, erbjuder vi den prestanda, pĂ„litlighet och livslĂ€ngd du behöver. Vi marknadsför ett komplett sortiment av isolerade provtillbehör som uppfyller och övertrĂ€ffar dagens strĂ€nga sĂ€kerhetskrav, samt ett stort utbud av extra flexibel kopplingsledning. Kontakta oss gĂ€rna för mer info. 182x66_lab_2018.indd 1
Risc V Ă€r en âinstruktionsuppsĂ€tt ningâ, en ISA (Instruction Set Archi tecture). Den definierar ett antal in struktioner som en cpu ska begripa. DĂ€refter Ă€r det upp till IP-utvecklare att designa fysiska processorer som anvĂ€nder denna ISA. PoĂ€ngen med att spika en ISA Ă€r att programvaran blir bakĂ„tkompa tibel samtidigt som hĂ„rdvaran kan fortsĂ€tta utvecklas. Risc V Ă€r helt fri. Vem som helst kan vara med och konkurrera i ekosystemet och bygga en egen Risc V-processor, utan att be nĂ„gon om lov eller betala nĂ„gon. De tvĂ„ stora kommersiella arkitekturerna har begrĂ€nsningar. Vad gĂ€ller X86 Ă€r det huvudsakligen bara tvĂ„ företag som tillverkar pro cessorer, Intel och AMD, och de har Ă€ndĂ„ inte kunnat lĂ„ta bli att genom Ă„ren utkĂ€mpa bataljer kring intel lektuella rĂ€ttigheter med varandra. Arm Ă€r jĂ€mförelsevis extremt öp pen, vilket bevisas av att det finns dussintals företag som tillverkar Armprocessor och ett gigantisk ekosystem av komponenter och verktyg.Denstora skillnaden Ă€r att Risc V Ă€r din arkitektur medan Arm tillhör brittiska Arm Holdings. Det finns en kommersiell tröskel i licensavgifter för den som vill delta i Arms ekosystem. Och det finns tekniska hinder mot innovation genom att det Ă€r standardiserat exakt hur verktyg och komponen ter mĂ„ste fungera.
Slö AI-krets nÀra volymproduktion
FAKTA CheeChenghwee VerbruggeChristian
ARKITEKTUREN tar ut tidsvinsten i form av minskad latens. Detta ska stödjas av GML:s egna tester. En mÀtning pÄ prototypchipet Grai One ska ha dragit ner fördröjningarna frÄn 40 till 2 millisekunder vid körning av neuronnÀtet Pilotnet. I det nya chipet Grai VPI ska en inferens i nÀtet Resnet-50 kla ras av pÄ nÄgra fÄ millisekunder. Kort latens ger snabb reak tionstid vilket kan vara skillnaden som avgör om en robot överhu vudtaget kan fÄs att fungera. Mer effektkrÀvande AI-kretsar kanske kan leverera samma latens, men dÄ sÀtter istÀllet strömförsörjningen en grÀns för hur liten du kan bygga exempel vis en snabbflygande drönare. Konceptet fÄr konsekvenser för arkitekturen. Det mÄste fin nas ett lokalt minne pÄ chipet för att minns den förra matrisen av indatapixlar.Dessutom har GML med tiden gjort erfarenheten att berÀkning arna behöver ske i 16-bitars flyt Produkterna Grai VIP-chipet innehÄller 144 berÀkningskÀrnor i ett nÀtverk, tvÄ DSP-utrustade Cortex M7cpu:er och 36 Mbyte minne som rymmer 48 miljoner vikter. Det som finns att bestÀlla Àr en utvecklingssats med kameramodul, Smarc-kort och ett M.2-kort med en VIP-krets. Partnerna ADLink, Framos och ERM tar fram hÄrdvara kring kretsen. Framos har en plattform för datorseende kring sin djupkamera D435e för indu striellt bruk. Adlink pluggar in M.2-kortet i sitt Smarc-kort I-Pi. Och ERM adderar en robotarm till ett utbildningspaket.
Texasbolaget Mythic gĂ„r snart i volym med sin första skarpa krets, M1076. Den anvĂ€nder sin egen AI för att kompensera för de stabilitetsproblem som alltid plĂ„gar analoga berĂ€kningar. 50 Ă„r innan det fanns datorer fanns sĂ„ kallade analogimaskiner som gjorde berĂ€kningar genom att initiera mekaniska eller elek triska förlopp som hade samma beteende som det man ville styra ellerIdĂ©nsimulera.haraldrig dött och efter som dagens hetaste berĂ€knings teknik â djup maskininlĂ€rning pĂ„ artificiella neuronnĂ€t â Ă€r biologiskt inspirerad, har mĂ„nga försökt bygga analoga neuron nĂ€tskretsar, med förhoppningen att det ska bli effektivt. Kanske blir Mythic den som till slut Företagetslyckas?krets sĂ€gs i alla fall kunna leverera motsvarande 25 teraops pĂ„ bara 3 watt. Det Ă€r mer Ă€n en magnitud effektivare Ă€n digitala konkurrenter. Det fundamentala problemet med analoga kretsar, Ă€ven denna, Ă€r deras variabilitet. Tillverk ningsskillnader, temperaturdrift och spĂ€nningsdrift gör att ingen berĂ€kning blir den andra lik. Men det ska Mythic ha löst. Och pĂ„ ett genialt sĂ€tt i samman hanget. Kretsen Ă€r ju ett neuron nĂ€t. SĂ„dana lĂ€r sig att identifiera mönster i indata. SĂ„ lĂ„t temperaturen vara en del av TrĂ€naindata!nĂ€tet i olika tempera turer och ge facit för vad utdata borde vara. DĂ„ byggs kompensa tioner för variabiliteten in i sjĂ€lva nĂ€tet.Det var teorin i ett forsknings projekt som företaget grundades pĂ„ för tio Ă„r sedan. Och det tycks haSpĂ€nningsvariationerfungerat. hanteras likadant.âVianvĂ€nder IP som kom penserar för fluktuationerna, berĂ€ttar Chenghwee Chee. OcksĂ„ de mikroskopiska variationer som finns i tillverk ningen hĂ€vdar sig Mythic kunna kompensera för. NĂTET BLIR MĂJLIGEN lite större eftersom funktionen som nĂ€tet berĂ€knar fĂ„r fler dimensioner. Men det finns ytterligare en winwin i detta: att trĂ€ningen med kompensationer i sig resulterar i ett mer stabilt nĂ€t. â VĂ„ra modeller blir mer tole ranta mot brus. Det Ă€r en fördel. Det Ă€r i sig en etablerad metod att addera brus under trĂ€ning av neuronnĂ€t för att göra nĂ€tet robustare.Denanaloga berĂ€k ningen i Mythic bygger pĂ„ enklast tĂ€nkbara elektriska principer. rasommotsvarasMultiplikationavströmmarflytergenomvarierbamotstĂ„nd(nĂ€tetsvikter) och addition Ă€r summering av strömmar.DĂ€rutöver behöver neuronen kunna applicera en sĂ„ kallad aktiveringsfunktion. DĂ€r tvingas Mythic faktiskt vĂ€xla över tillfĂ€l ligt till den digitala domĂ€nen. Trösten Ă€r att funktionen blir programmerbar och att det gĂ„r vĂ€lja mellan ett flertal olika ickelinjĂ€ra funktioner. Chipet byggs i flashminnescel ler i en blandning av analog och digital teknik. Arkitekturen kall las för AMP (Analog Matrix Pro cessor). HĂ€r finns Risc V-cpu:er, vektoracceleratorer, routrar och SRAM. Plus ett antal analoga be rĂ€kningsblock med minnesceller för 80 miljoner vikter. Nischen Ă€r strömsnĂ„l edge-AI. Mythic har till och med valt att skruva ner prestanda frĂ„n 35 till 25 Tops för att kunna sĂ€nka strömförbrukning en frĂ„n fyra till tre watt.
16 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22
Kretsen fick mĂ€ssans pris i kategorin Embedded Vision och kommer frĂ„n GML (Grai Matter Labs) â ett franskt företag som spanns av frĂ„n Sorbonne universitetet i Frankrike Ă„r 2016. Grundaren Ă€r inte lĂ€ngre anstĂ€lld, men konsulteras. Det finns en sensortyp som Ă€r lat pĂ„ samma sĂ€tt â hĂ€ndelse kameror, som endast skickar data nĂ€r scenen Ă€ndras. Och i ledningen för GML hittar du faktiskt tvĂ„ personer frĂ„n schweiziska hĂ€ndelsekamera tillverkarenBiologiskaProphesee.nervsystem sĂ€gs reagera endast pĂ„ förĂ€ndringar, sĂ„ dĂ€rför kallas bĂ„de AIkretsen och hĂ€ndelseka meran för âneuromorfaâ. Den första prototypen av GML:s chip tillverkades Ă„r 2020. I vĂ„ras annonsera des den första volymversi onen, Grai VIP. Det mĂ€ter 8Ă8 mm och tillverkas i 12 nm. Eftersom bildigenkĂ€nning Ă€r den stora tillĂ€mpningen har chipet utrustats med inte mindre Ă€n tvĂ„ stycken Mipi-kameragrĂ€nssnitt.
Genidraget bakom analoga AI-kretsen
Man behöver inte göra om berĂ€kningen om indata Ă€r desamma. Men denna enkla insikt spar en fransk AI-krets energi vid kameraöver vakning. Det Ă€r uppenbart i teorin att det gĂ„r att spara resurser pĂ„ att inte göra om samma berĂ€kning. I praktiken faller det ofta pĂ„ att det tar ungefĂ€r lika mycket tid att kolla att vĂ€rdena Ă€r desamma som att utföra berĂ€kningen â sĂ„ struntMensamma!sĂ€gattdet handlar om en stillastĂ„ende videokamera som filmar en tom gĂ„rd pĂ„ natten. Vid AI-objektigenkĂ€nning handlar det inte om enda berĂ€kning, utan om ett skred av berĂ€kningar genom ett nĂ€tverk av koefficien ter, som utlöses nĂ€r neuronnĂ€tet fĂ„rKameraövervakningenindata.
Àr ett tydligt exempel pÄ var det kan löna sig. Men kretsen ska Àven kunna anvÀndas för att hantera mer dyna miska videoströmmar, för att exempelvis förvandla en drönare till en mÄlföl jande robot.
DE FYRA KAN FĂRDELA ett och samma nĂ€t med upp till 320 miljoner vikter, mellan sig. Eller sĂ„ kan de arbeta med varsitt mindre nĂ€t. Eller sĂ„ kan de bear beta exempelvis en och samma videoström i flera steg. Exem pelvis kan ett första nĂ€t hitta och markera objekt och ett andra nĂ€t kan klassificera objekten. Mythic föreslĂ„r som exempel att man pluggar in kortet i en sjĂ€lvflygande drönare för att avsöka högupplöst video efter smĂ„ objekt. En sĂ„dan visade Mythic upp pĂ„ mĂ€ssan Embed dedSedanWorld.tidigare finns fyra gĂ„nger kraftfullare M2- och PCI Express-kort med sexton stycken exemplar per kort, summa 400 Tops pĂ„ 75 watt. Mythic demonstreras integre rad med kraftfulla moderkort frĂ„n Nvida, Qualcomm och NXP. Dessa kort kan Ă€gna sig Ă„t andra uppgifter med Mythic accelere rarAutonomadatorseendet.drönare, smarta övervakningskameror och industrirobotar Ă€r nĂ„gra till lĂ€mpningar.Enannan liten specialitet Ă€r pos-estimering â att förvandla folk till streckgubbar.
JAN Tà NGRING jan@etn.se tal för att det ska gÄ att upptÀcka förÀndringar i indata. Nackdelen Àr att med 16 bitar ökar minnes- och berÀknings kraven, medan konkurrerande strömsnÄla kretsar ofta anvÀnder Ättabitars heltal i sina nÀt.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 17 Det som Mythic sĂ€ljer Ă€r kretsarna integrerade pĂ„ tre kort i olika storlekar. Den senaste lan seringen Ă€r ett PCI Expresskort med fyra stycken M1076. Den totala prestandan blir 100 Tops med en förbrukning pĂ„ 25 watt.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se HĂ€r Ă€r fĂ€rska prestandasiffror Efter att vi trĂ€ffade GML pĂ„ mĂ€ssan Embedded World i juni, har GML presterat benchmarks. Att köra ett neuronnĂ€t avsett för bildtolkning i mobila robotar (MobileNet v1âSSD) med 30 bilder per sekund kostar 184 mW. Det Ă€r enligt GML Ă€r 20 gĂ„nger effektivare Ă€n att göra det i en grafikprocessor vilket varit standardlösningen idag i vĂ€ntan pĂ„ mer skrĂ€ddarsydda kretsar.GraiVIP summerade i augusti ihop sina förhandsbestĂ€llningar pĂ„ chipet till en miljon dollar. Bland de som utvĂ€rderar chipet finns minst tvĂ„ biltillverkare. Den analoga AI-kretsen kan anvĂ€ndas för objektigenkĂ€nning.
MEN DET FINNS ocksĂ„ fördelar. NĂ€ttrĂ€ning sker i 32 bitar och nĂ€r precisionen efterĂ„t ska sĂ€nkas för att spara resurser, Ă€r det svĂ„rare och kostar det mer utvecklings tid att ta det större klivet ner till Ă„tta bitar. Det Ă€r inte bara att stryka vĂ€rdesiffror, utan ett krav Ă€r att verifiera att det bantade nĂ€tet Ă€r hyfsat ekvivalent med det trĂ€nade nĂ€tet. Med 16 bitar blir det Ă€ven lĂ€ttare att göra andra optime ringar, som att komprimera nĂ€tet â att skĂ€ra av grenar som inte gör skillnad och att sĂ€nka precisio nen lokalt i det trĂ€nade nĂ€tet âĂ€nda ner till fyra bitar. En komprimering kan krympa bort 90 procent av nĂ€tet. GML sĂ€ger sig ha tillĂ€mpningar dĂ€r de 16 skarpa bitarna visar sig vara en nyckel till att faktiskt nĂ„ realtidsprestanda.Avde50anstĂ€llda sitter runt 20 mjukvaruutvecklare i Frankrike och lika mĂ„nga hĂ„rd varuutvecklare i NederlĂ€nderna. NĂ„gra av de sistnĂ€mnda har en bakgrund pĂ„ Intel. GML har fĂ„tt investeringar pĂ„ 55 miljoner euro.
SOON, E XCITING THINGS WILL BE REVEALED First of a new generation, a combination of eXtremely advanced hardware and eXpanded, superior software, our new engineering achievement is on its way. www.rohde-schwarz.com/next-generation
â Det har pĂ„gĂ„tt under en tid och vi har kĂ€nt att det behövs pengar att för att göra mer, sĂ€ger Henrik Olsson som Ă€r inspektör pĂ„ ElsĂ€kerhetsverket.FörlitedrygttvĂ„ Ă„r sedan fick verket i uppdrag av regeringen att tillsammans med Försvars makten utreda om olika typer av anlĂ€ggningar kan störa verksam heter som radiokommunikation och möjligheten att ringa 112. Arbetet resulterade i en rapport som publicerades i de cember 2020. Den visade bland annat att det kommer in vĂ€ldigt fĂ„ anmĂ€lningar men att det inte ska tolkas som att problemet Ă€r försumbart. Oftast förstĂ„r den som störs inte att det handlar om enRegeringenEMC. tog till sig slutsat serna och gav ElsĂ€kerhetsverket 4,6 miljoner kronor extra i Ă„rets budget. Pengarna ska anvĂ€ndas till mer in formation men ocksĂ„ för att öka möjligheterna att inspektera anlĂ€ggningar. â Vi har startat en pro jektgrupp för att komma fram till hur vi ska arbeta pĂ„ ett effektivt sĂ€tt och hur vi ska hantera information om EMC pĂ„ ett bra sĂ€tt.
DĂREMOT HAR KONTROLLERNA av anlĂ€ggningar som fabriker i första hand varit inriktade pĂ„ elsĂ€kerheten, de som inspekterar har inte haft kunskap om EMC. â Jag har varit ensam pĂ„ anlĂ€ggningar och det har mest handlat om brandslĂ€ckning. Nu kommer det förhoppningsvis att bli lite mer projektstyrt sĂ„ vi kan titta pĂ„ en viss typ av anlĂ€gg ningar i Verkettaget.harocksĂ„ regionala till synskontor i Stockholm, UmeĂ„ och HĂ€ssleholm men dessa sysslar i dagslĂ€get med elsĂ€ker het, inte EMC-frĂ„gor. â Tanken Ă€r att Ă€ven de ska bli allmĂ€nbildade pĂ„ EMC och jĂ€ttelikaSolcellsinstallationer,reklamskyltar och motorstyrningar Ă€r alla exempel pĂ„ installationer som kan förorsaka elektro magnetiska ochanslagbudgetproblemenElsĂ€kerhetsverketstörningar.harsettvĂ€xaochiĂ„retsfickverketökadeförmerinformationtillsyn.
Nattetid Àr det helt störningsfritt men nÀr solen gÄr upp kommer störningarna. Det Àr cirka 75 meter mellan solpanelerna med integrerade optimerare i bilden ovan och basstationen som framför allt stördes pÄ 800 MHz-bandet (LTE) men till viss del Àven pÄ frekvenser för GSM (900 MHz).
ETT PROBLEM Ă€r att mĂ„nga av de personer som behöver informa tionen inte vet om det. Det gĂ€ller exempelvis alla som attstörningar.fĂ€rdigadetdelarnasolcellsanlĂ€ggningar.installerarĂvenomĂ€rCE-mĂ€rktafinnsmĂ„ngaexempelpĂ„attdenanlĂ€ggningenskaparDetkanhandlaomskĂ€rmenpĂ„kablarnainte anslutits korrekt eller att omriktaren skickar ut övertoner till switchfrek vensen.âDesom Ă€r elektriker ute i processindustrin har lĂ€rt sig det hĂ€r den hĂ„rda vĂ€gen, att det blir driftstopp. Men kun skaperna varierar, sĂ€ger Henrik Olsson och fortsĂ€tter: â Sen ska vi samarbeta mer mellan vĂ„ra avdelningar pĂ„ verket för att nĂ„ ut med vĂ„rt bud skap och för att hitta störande prylar i
sedanstĂ„endeviaenklarear.delsElsĂ€kerhetsverketverkligheten.kontrollerarprodukter,delsanlĂ€ggningFörprodukterĂ€rtillsynenâprodukternaköpsinolikakanalerochtestasavfritesthus.ResultatenkandelasmellanolikalĂ€nder.
ELSĂKERHETSVERKET
StÀrkt tillsyn av EMC Henrik Olsson
20 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 TEMA: TEST, MĂT OCH SENSORER
â Om en nation försĂ€ljningsförbudutfĂ€rdargĂ€llerdet i hela EU.
ElsÀkerhetsverket har i uppdrag av regeringen att arbeta för hög elsÀkerhet och elektromagne tisk kompatibilitet, EMC, det vill sÀga störningsfri el. Det görs frÀmst genom att utföra tillsyn och marknadskontroll, ta fram föreskrifter och allmÀnna rÄd och bidra till standardiserings arbete pÄ nationell och interna tionell nivÄ. FAKTA ElsÀkerhetsverket
PER HENRICSSON per@etn.se
FĂR ETT ANTAL Ă R sedan skapade frekvensomriktare problem ute i industrin nĂ€r de kopplades in för att styra varvtalet pĂ„ större motorer. Skedde det inte enligt konstens alla regler kunde det leda till att switchfrekvensen och dess övertoner lĂ€ckte ut och störde andra apparater och system.âDĂ€r finns ett problem efter som det saknas incitament att ha ordning pĂ„ saker. Om jag hĂ„ller pĂ„ att hempula med el drabbar det mig sjĂ€lv, och jag dör eller det börjar brinna. Men störningar drabbar oftast en annan part. Dessutom har mĂ€ngden prylar med elektronik ökat enormt, det handlar om allt frĂ„n motorstyr ningar, till LED-belysning och switchad kraftelektronik.
TÀckningsomrÄdet för basstationen förÀndras beroende pÄ om det Àr dag eller natt.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 21 kunna prata om Ă€mnet och svara pĂ„FörhoppningenfrĂ„gor.
EN ANNAN GRUPP som upplever problem Àr elnÀtsoperatörer. Vissa av dem kommunicerar via elnÀtet och upplever av och till problem eftersom apparater som ansluts till nÀtet skickar ut störningar.
â Enligt dem Ă€r det en total katastrof, men det Ă€r svĂ„rbedömt hur det Ă€r hos privatpersoner i allmĂ€nhet. Ofta förstĂ„r man inte sambanden nĂ€r man Ă€r störd.
EN TRĂST KAN ĂNDĂ vara att de flesta större lĂ€nder har nĂ„gon form av EMC-regler som ofta baseras pĂ„ provningsstandarderinternationellafrĂ„n IEC. Seriösa företag vill kunna testa en gĂ„ng för att sedan sĂ€lja pĂ„ alla kontinenter och kĂ€nna sig trygga med att produkterna uppfyller de lokala standarderna. Det som fortfarande kan skilja sig Ă„t Ă€r om det finns krav Ă€ven pĂ„ immunitet, hur bra en produkt klarar störningar. â I USA Ă€r det upp till till verkarna om de vill prova för immunitet.DĂ€rsesimmunitet lite som en kvalitetsstĂ€mpel.
Àr dessutom att det ska finnas personer med djupare kunskaper som dessut om har instrument för att kunna göra anlÀggningsinspektioner.
â I det utökade arbetet ska vi titta pĂ„ hur mycket problem det Ă€r, sĂ€ger Henrik Olsson. Idag kommer anmĂ€lningarna framför allt frĂ„n radioamatörer som blir störda.
â Det var inte sĂ„ lĂ€nge sedan det var rĂ€tt mycket problem pĂ„ Gotland dĂ€r kommunikationen till elmĂ€tare stördes ut. En sak som kanske överraskar Ă€r att produkter som klarat alla tester kan börja störa nĂ€r de Ă„ldras. Det handlar framför allt om laddning.detökadomvandlarnadertridsommedteknik,ketlĂ€ngrekommertestarmarknadskontrollenöversomelektrolytkondensatorer,kanförĂ€ndraegenskapernatid.âDetĂ€rettbekymmerförsomjunyaprodukter.Oftastproblemenefterentid.EnheltannanfrĂ„gaĂ€rattverbehöverblimerproaktivt.âDetkommermycketnydĂ„Ă€rdetviktigtattvaraochageraitid.EttexempelĂ€rnyamaterialkiselkarbidochgalliumniikrafttransistorervilketletillhögreswitchfrekvenseriochdĂ€rmedocksĂ„riskförstörningar.PlusattbliralltvanligaremedtrĂ„dlös
â Det Ă€r en trevlig utveck ling fĂ„r jag erkĂ€nna, nu finns förhoppningen att kunna gĂ„ ut lite bredare.
NLTELECOMAGENTSCHAP
22 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 TEMA: TEST, MĂT OCH SENSORER
DELAR AV UTBILDNINGARNA kommer frÄn förvÀrvet Är 2020 av STF Ingenjörsutbild ning vilket bland annat innebÀr att ett antal experter frÄn industrin och högskolorna hyrs in som förelÀsare om allt frÄn LTE, 5G och Rakel G2 till allmÀn radiokunskap och mobilkommunikation. Men Àven datakom munikation och fiber. Martin Rawet pÄpekar att allt Àr leveran törsneutralt.Viutbildar i bÄde den teoretiska delen av teknikomrÄdet och den praktiska till lÀmpningen. PÄ sÄ sÀtt vill vi vara med och kvalitets och framtidssÀkra vÄr kommunika tionsnÀtinfrastruktur.
NĂ€r Ericsson lade ner verksam heten i början av 2000-talet startade Per Karlsson, Tolga Kocas och Robert Rylander Northlab Photonics som utvecklar maskiner för tillverk ning av fiberoptiska kompo nenter men ocksĂ„ sysslade med distribution av andra fiber optiska produkter, service och utbildning.ĂvenJohan Claesson startade bolag â det sĂ„lde fibersvetsar och köptes sĂ„ smĂ„ningom av Addtech. EfterĂ„t frilansade han med bland annat utbildningar.
Johan MartinClaessonRawet
PER HENRICSSON per@etn.se surfarFiberveteranerpÄ5G-vÄgen
Allt började i slutet pÄ 1990-talet dÄ Ericsson var en storspelare pÄ fiber svetsar. Tre av de inblandade arbetade med utveckling och försÀljning medan Johan Claesson drev ett företag som sÄlde produkterna.
Qnetworks i Farsta Àr ingen klassisk distributör av test- och mÀtinstrument. Den delen av verksamheten har varit ganska liten. Men med Anritsus handhÄllna rf- och radio-instrument plus andra produktleverantörer i portföljen ska det bli Àndring. Snarlika namn skapade förvirring
â Hur skulle vi göra för att inte blandas ihop? SĂ„ den 1 januari döptes Northlab Networks om till Quality Networks Nordic, ofta förkortat till Qnetworks. I somras flyttade dessutom verksamheten till egna lokaler i Farsta.âPhotonics behövde mer utrymme för produktionen som de ville ta hem och vi behövde mer utrymme för vĂ„ra utbildningar, vi hade fĂ„tt hyra in oss i externa lokaler. Företaget har fem och en halv anstĂ€llda inklusive ekono mikonsulten. Förra Ă„ret var om sĂ€ttningen 10 miljoner kronor och i Ă„r Ă€r mĂ„let att det ska öka till 13 miljoner.
Vi fĂ„r se om det hĂ„ller hela vĂ€gen, men jag Ă€r sĂ€ker pĂ„ att vi hittat ett bra erbjudande, och att vi kan vĂ€nda pĂ„ hela försĂ€ljningsbiten nĂ€r 5G och wifi utvecklas starkt, sĂ€ger Qnet works vd Johan Claesson. Fokus har hittills legat pĂ„ utbildningar inom fiberoptik och kommunikation (bĂ„de trĂ„dad och trĂ„dlös) och till mindre del pĂ„ uthyrning, service och försĂ€ljning av produk ter för framförallt installation och test av fiberoptiska system. I november förra Ă„ret tog företaget över försĂ€ljningen av Anritsus handhĂ„llna rf- och radio-instrument liksom Su mitomos fibersvetsar frĂ„n Lab & Test. De har gĂ„tt över till klimat- och vibrationstest för industrin sĂ„ vi fick frĂ„gan om vi ville ta över. Sumitomo har jag jobbat med tidigare och Anritsu kĂ€nde jag till Ă€ven om det inte Ă€r sĂ„ jĂ€ttestarka pĂ„ fibersidan men det Ă€r deras rf- och radiodel som vi ska fokuseraTankenpĂ„.Ă€r att surfa pĂ„ 5G-vĂ„gen. Det sker vĂ€ldig mycket montage men i stort sĂ€tt ingen inmĂ€tning. Man bör fokusera lite mer pĂ„ vad som hĂ€n der nĂ€r man slĂ„r pĂ„ utrustningen. DĂ€r har Anritsu fĂ€ltinstrument och det Ă€r dĂ€r vi kommer in med inmĂ€tning, tĂ€ckning och sĂ„nt, sĂ€ger hans kollega Martin Rawet och ĂvenfortsĂ€tter:nĂ€rman slĂ€cker ned 3G behöver man kontrollera LTE-delen, att allt kablage fungerar som det ska, att det inte uppstĂ„r intermodulation.NĂ€tĂ€gare,installatörer och myndigheter behöver ocksĂ„ instrument för att hitta stör sĂ€ndare.âVihar hört om ett fall i GĂ€vle, dĂ€r de inte fick det att fungera. Det visade sig att nĂ„n var arg och hade nĂ„t hemma som med flit störde ut vĂ„glĂ€ngderna. Att hitta det i ett flerfamiljshus Ă€r inte lĂ€tt men Anritsu har instrument för sĂ„nt, sĂ€ger Johan. I början av juni flyttade Qnetworks frĂ„n Nacka till Farsta och det omrĂ„de dĂ€r Telia tidigare huserade. NĂ€r Elek troniktidningen kommer pĂ„ besök Ă„terstĂ„r fortfarande lite mĂ„lning och annat smĂ„fix innan lokalen pĂ„ 500 kvadratmeter Ă€r Prioritetsordningenklar. har varit utbildningar, att hyra ut, att serva och sedan att OrdningensĂ€lja.avspeglar utvecklingen i fiberbranschen dĂ€r man pĂ„ 90-talet kunde leva gott pĂ„ att sĂ€lja fibersvetsar. De kostade runt 200 000 kronor per styck och hade goda marginaler. Ericsson var en av de storaSammatillverkarna.fibersvets kostar numera runt 60 000 kronor vilket gjort andra saker som utbildning och service viktiga för att fĂ„ eko nomi i verksamheten. Vi utbildar för att ge en större förstĂ„else för vad man ska ge sig in pĂ„, sĂ€ger Martin Rawet.
ANRITSU
â PhotonicsgĂ€nget ville ha hjĂ€lp att köra utbildningar men vi bestĂ€mde att göra mer av det, sĂ€ger Johan varPhotonicshandNorthlabResultatetClaesson.blevdotterbolagetNetworkssomtogomdendelavNorthlabverksamhetsomintekoppladtilldeegnapro dukterna, det vill sĂ€ga utbild ning, service, uthyrning och försĂ€ljning riktad mot telekom, bredband och fiber. Knappt 54 procent Ă€gs av Northlab Networks medan Johan Claesson har en hyfsat stor del, plus att det finns ytterligare tvĂ„ Ă€gare. Men namnet skapade pro blem, mĂ„nga kunder förstod inte skillnaden.
free e-mobility e-Mobility
day
and
the best
Noise is no longer a question of tomorrow is increasing by is becoming more more crucial, when it comes support possible the time
and the number of e-vehicles
to market can significantly be accelerated. Besides ferrites for assembly into cables or harnesses, WĂŒrth Elektronik offers many PCB mounted ferrites and common mode chokes as well as EMI shielding products. www.we-online.com/emobility Highlights âą Large portfolio of EMC components âą Design-in-support âą Samples free of charge âą Orders below MOQ âą Design kits with lifelong free refill eiSos© #EMCFOREMOBILITY WE meet electronica@ Hall A4, Booth 406 TAKING THE NOISE OUT OF E-MOBILITY
day. Handling EMI noise
to design new electronic devices and systems. WĂŒrth Elektronik offers a wide range of EMC components, which
EMI suppression for all kinds of e-mobility applications. With an outstanding design-in support, catalogue products ex stock and samples free of charge,
Radartillverkarna kan till exempel kalibre ra sina produkter. Men radiokonstruktörerna förstÄr ÀndÄ att sensortillverkarna inte kan veta vilken typ av radom eller stötfÄngare som sensorn kommer att installeras i, hur sagda detaljer kommer att mÄlas och vilka andra materialproblem som kan uppstÄ. Det Àr upp till den som tillverkar radomen eller stötfÄngaren att prova och validera produkternas egenskaper i alla tillverknings steg, frÄn den alla första konstruktionsfasen och hela vÀgen ut i produktionslinjen.
24 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 TEMA: TEST, MĂT OCH SENSORER
Fasmask, band 1 FrekvensomrĂ„de 76â77 GHz Fasmask, band 2 FrekvensomrĂ„de 76â81 GHz
E XPE RTA LEKITR
Andreas Ibl Àr ingenjör och arbetar med systemutveckling av produkter för mikrovÄgsbaserad avbildning. Han har tidigare varit produktchef med ansvar för oscilloskop och varit specialiserad pÄ elkvalitet och fler domÀnanalys.
Dagens radarsystem mÀter azimut (vin keln i horisontalplanet) mellan fordonets rörelseriktning och ett objekt som upp tÀckts, samt elevationen (vinkeln i vertikal planet) mellan fordonet och andra objekt. Det Àr av yttersta vikt att radarsensorerna Àr bÄde noggranna och tillförlitliga, eftersom fordonets styrsystem anvÀnder dess utdata för att analysera omgivningen och dÀrefter avgöra om det ska ingripa i körningen eller ej. Om en radarsensor till exempel bedömer vinkeln mellan tvÄ fordon som fÀrdas 100 meter frÄn varandra en grad fel, kan det ge ett fel i sidled pÄ 1,5 meter vilket skulle kunna fÄ katastrofala följder. Av estetiska skÀl brukar man normalt dölja radarsensorerna bakom emblem eller i fordonets stötfÄngare. Det finns funktions mÀssiga nackdelar med detta, eftersom radarsignalerna dÄ mÄste passera genom ett material som kan dÀmpa dem. Radomer och stötfÄngare blir dÀrmed en Bakom stötfÄngarenAvAndreasIbl,Rohde&Schwarz
Den som utvecklar radarsensorer och undersöker hur de ska integre ras i ett fordon har en stor utma ning i att sÀkerstÀlla prestanda, pÄ grund av flera osÀkerhetsfaktorer. Avancera de förarstödsystem (ADAS) mÄste ha tillgÄng till högkvalitativa och tillförlitliga data frÄn radarsensorerna för att kunna förstÄ omgiv ningen pÄ rÀtt sÀtt. Materialen i radomer och stötfÄngare har varierande egenskaper som kan pÄverka signalkvaliteten pÄ ett betydande sÀtt. DÀrför behövs ett provningssystem som kan anvÀndas alltifrÄn den första konstruk tionsfasen fram till slutprovning vid produk tion av alla typer av radomer och stötfÄnga re, för att sÀkerstÀlla att ADAS-systemet fÄr tillförlitlig och robust prestanda. Fordonets radarsystem sÀnder ut ett kon tinuerligt frekvensmodulerat svep (chirp) och mÀter den reflekterade signalens tids fördröjning och dopplerskift. MÀtdata an vÀnds sedan till att berÀkna avstÄnd till olika objekt, som till exempel andra fordon eller fotgÀngare och deras relativa hastigheter.
DÀrför mÄste tillverkare av radomer och stötfÄngare ha ett sÀtt att göra detaljerade, Fas- och homogenitetsanalys av radom och stötfÄngare vid sÀndning.
Test av radomer och stötfÄngare, frÄn konstruktion till massproduktion del av sensorns högfrekvenssystem och kan fÄ omfattande negativ inverkan pÄ dess de tekteringsförmÄga och noggrannhet. Ett problem Àr att radomer och stötfÄnga re kan dÀmpa radarsignalen med flera dB vil ket kan resultera i att ADAS-systemet fÄr kor tare rÀckvidd, eller att sidradarn mÀter snett. Dessutom kan radomer och stötfÄngare or saka missanpassningar mellan grundmateria let och radarsignalen. Materialegenskaperna skiljer sig ofta mellan gjutna plastdetaljer och halvmetalliska ytbelÀggningar, vilket kan leda till oförutsÀgbar signaldistorsion, sÄsom fas distorsion hos den mottagna signalen. Varje Är produceras miljontals fordons radarsystem och tillverkarna kommer snart att börja installera dessa som standard i alla premiumbilar och snart Àven i mellanklassen liksom i enklare bilar. DÄ uppkommer ett nytt krav, nÀmligen att varenda stötfÄngare och radom mÄste provas för att man ska förstÄ hur de pÄverkar hela det system som produceras. Den stora utmaningen nÀr man utvecklar och integrerar radarsensorer Àr att sÀkerstÀlla en viss prestandanivÄ, trots att systemet som helhet rymmer vissa osÀkerhetsfaktorer. Skul le man kunna minska osÀkerheten skulle det bli lÀttare att uppnÄ önskad prestanda.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 25 TEMA: TEST, MĂT OCH SENSORER
En radarsensor med ett mÀtfel pÄ en grad mellan tvÄ fordon pÄ 100 meters avstÄnd kan ge en avvikelse pÄ 1,5 meter. 100 m 1,5 m Reflektion Absorption Radar Radom/StötfÄngare
Frekvenssvaret vid mĂ€tning av dĂ€mpning och reflektion inom det utökade frekvensomrĂ„det 72 till 82 GHz. Reflektionsgrupp 1 Minimum: â40,08 dB vid frekvensen 76,24 GHz Reflektionsgrupp 2 Minimum: â26,56 dB vid frekvensen 76,16 GHz DĂ€mpning Minimum: 0,77 dB vid frekvensen 75,53 GHz
teringen förenklas och integrationsarbetet minimeras. Instrument StandardmĂ€tningar av genomgĂ„ngsdĂ€mp ning och reflektion frĂ„n bĂ„da sidor bör göras med ett frekvenssvep i de tvĂ„ banden 76â77 GHz och 76â81 GHz. Innan man tar radomer och stötfĂ„ngare vidare till slutprovning Ă€r det viktigt att man pĂ„ ett tidigt stadium kan uttala sig om kon struktionernas homogenitet. Man kan lĂ€gga till ett mĂ€tmoment med en fasmask och dĂ€rigenom mĂ€ta fasskillnader i överföringen och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt analysera radomens eller stöt fĂ„ngarens homogenitet utan att behöva för flytta den Radomensmekaniskt.kanterkan störa kraftigt. Mikro vĂ„gstekniken gör det enkelt att visa en bild av reflektionerna i hög upplösning och dĂ€ri genom snabbt kunna pĂ„visa olika störningar. Dessutom visas monteringsstrukturen klart och tydligt och detta gör i sin tur att prov objekten snabbt kan positioneras korrekt. NĂ€r radomerna och stötfĂ„ngarna tas vi dare till produktionsprovning bör man ha ett översiktligt anvĂ€ndargrĂ€nssnitt som ger all information med enda blick. Menysystemet bör vara enkelt, sĂ„ att man kan sköta systemet utan att ha kunskaper i ra dioteknik. Numeriska vĂ€rden för reflektion och transmission ska visas, samt information om hur provobjektet ska placeras. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt blir det enkelt att lĂ€sa av och förstĂ„ mĂ€tvĂ€rdena, vilket gör metoden lĂ€mplig för slutprovning. Vissa underleverantörer kan ha hĂ„rdare krav vid sina slutprover. I dessa fall mĂ„ste övre grĂ€nsfrekvensen i de bĂ„da banden ut ökas frĂ„n 72 till 82 GHz. Diagrammen visar frekvenssvaret vid re flektion och genomgĂ„ngsdĂ€mpning. Detta kan hjĂ€lpa mĂ€tteknikern att hitta rĂ€tt frek vens för materialet och vid behov Ă€ndra ma terialtjockleken.Vidmassproduktion gör minimivĂ€rdet för reflektionen det enkelt att upptĂ€cka miss anpassningar och förĂ€ndringar hos prov objekten.NĂ€rdet gĂ€ller uppmĂ€tta parametrar för det mĂ€tverktyg som ska anvĂ€ndas för pro duktionsprovning Ă€r precision, tillförlitlighet och robusthet de viktigaste. Noggrannheten Ă€r sĂ€rskilt viktig eftersom reflektioner har stor inverkan pĂ„ radomens och stötfĂ„nga rens kvalitet. I detta fall ska mĂ€tverktyget faktiskt mĂ€ta reflektion och inte berĂ€kna den ur vĂ€rdena för sĂ€ndningens fas och dĂ€mp ning, eftersom detta kan resultera i bristan deMednoggrannhet.tidsstyrda mĂ€tningar kan man sĂ€ker stĂ€lla en optimal produkt och jĂ€mn kvalitet i produktionsprocessen.MedhjĂ€lpavackrediterade frirymdsmĂ€t ningar och karaktĂ€riseringar kan man garan tera att mĂ€tningarna hĂ„ller högsta möjliga noggrannhet och repeterbarhet. AnvĂ€nder man dessutom normaler för verifikation, kan mĂ€tningarna av genomgĂ„ngsdĂ€mpning och reflektion hĂ€rledas till nationella och inter nationella standarder. n en modern bil.
Radarsensorer i
MÀtuppstÀllning Vill man ha noggranna och repeterbara mÀt vÀrden pÄ reflektion och transmission mÄste sensorerna positioneras noga. I de flesta mÀtuppstÀllningar har man bara begrÀnsat utrymme mellan provobjektet och sÀndaroch mottagarantenner. Det kan bli svÄrt att ordna tillrÀckligt med plats, sÀrskilt nÀr det handlar om utrymmeskrÀvande frÀmre och bakre stötfÄngare. I dessa fall Àr det viktigt att man har till rÀckligt utrymme mellan antennerna, sÄ att man enkelt kan placera radomer och stöt fÄngare manuellt eller med robot. Beroende pÄ produktionslinjens struktur och krav Àr det lÀmpligt att möjliggöra mÀtningar i stÄ ende C-lÀge eller i liggande U-lÀge. PÄ detta sÀtt kan positioneringen göras flexibel, han
Reflektivitet i radom och stötfÄngare kan ge döda vinklar eller felbedömningar.
snabba, robusta och pÄlitliga mÀtningar i var je steg, sÀrskilt i produktion och slutprovning. Nu finns ett nytt sÀtt att hantera detta. Om man anvÀnder sig av hundratals sÀn dar- och mottagarantenner kan man snabbt bestÀmma egenskaperna för materialen i ra domer och stötfÄngare. Metoden med mik rovÄgsbaserad avbildning med elektronisk fokusering gör att provobjektet kan placeras pÄ ett flexiblare sÀtt. Med tvÄ antennkluster och anpassningsbara frekvensband kan man mÀta genomgÄngsdÀmpning, reflektion frÄn provobjektets bÄda sidor och fasvrid ning pÄ sÄ lite som fyra sekunder. Resultatet kan direkt jÀmföras med frirymdsmÀtningar med en vektornÀtverksanalysator.
FrÀmre radar: Medeldistans- (MRR) och lÄngdistansradar (LRR) ACC: Adaptive Cruise Control AEB: EmergencyAutonomousBraking Hörnradar: Kortdistansradar (SRR) BSD: Blind Spot Detection LCA: Lane Change Assist FCTA: Front cross traffic alert RCTA: Rear cross traffic alert
Resursenheter med 26 respektive 52 underbÀrvÄgor och deras pilottoner.
Trots fördelarna kan de wlan-anslutna en heterna skapa elektromagnetiska störningar och störa varandra, vilket minskar prestanda. WiFi 6 rÄder delvis bot pÄ detta med hjÀlp av teknik som dynamisk OBSS Packet Detection (OBSS-PD), vilket justerar de energitrösklar som behövs för att detektera en inkomman de signal pÄ ett riktigt sÀtt. Men huvudskÀlet till störningarna Àr bristen pÄ frekvensutrymme. Före WiFi 6 fanns det bara tvÄ frekvensband: 2,4 GHz och 5,0 GHz. Innan wlan blev sÄ populÀrt och spritt som det Àr idag var dessa tvÄ band fullt till rÀckliga för att hantera mÀngden anvÀndare och de önskade datakapaciteterna. För att kunna ta hand om de stÀndigt ökande kra ven pÄ kapacitet och tillförlitlighet har man föreslagit ett nytt frekvensband: 6 GHz. Ban det börjar pÄ 5,925 GHz och slutar vid 7,125 GHz, vilket ger ytterligare 1200 MHz tillgÀng ligtBiltillverkarnaspektrum. vill förse sina TCU:er (Tele matics Control Unit) med den allra senaste wifi-standarden för att göra dem framtids sÀkra. WiFi 6 Àr ett utmÀrkt val, men innan man bygger in ett trÄdlöst nÀtverk i bilarna Àr det viktigt att man Àr sÀker pÄ funktionen. Det gÄr att göra genom att prova innan det börjas anvÀndas i nya bilmodeller.
FramtidssÀkra fordon med WiFi
E XPE RTA LEKITR
VÄgutbredningen i passagerarutrymmet kan variera och prestanda kan pÄverkas av mÄnga olika anledningar. Det Àr viktigt att man vÀljer att placera antennerna pÄ rÀtt stÀl le och undviker att anvÀnda material i bilen som kan blockera eller absorbera signalen. Prestanda för WiFi 6 i ett fordon kan mÀ tas med Anritsus MT8862A wlan-provare.
Den senaste versionen av wlanstandarden kallas WiFi 6 och Ă€r som namnet antyder den sjĂ€tte (kommersiellt) lyckade utgĂ„van. Branschfolk kĂ€nner den som IEEE 802.11, medan begreppet WiFi 6 Ă€r populĂ€rare bland konsumenter.Wlan-standarden mĂ„ste stĂ€ndigt utveck las för att möta konsumenternas ökande krav pĂ„ högre kapacitet. Den befintliga stan darden, mera kĂ€nd som WiFi 5 klarar visserli gen av att leverera hög kapacitet, man bara i labbet. Detta problem klarar WiFi 6 med hjĂ€lp av ett antal nya egenskaper, vilka gör den robustare och att den kommer nĂ€rmare utlovad kapacitet i verkligheten. En av de viktigaste uppgraderingarna Ă€r anvĂ€ndningen av Orthogonal FrequencyDivision Multiple Access (OFDMA)-modula tion. Precis som med LTE tilldelas alla anvĂ€n dare tidsluckor pĂ„ sĂ€rskilda frekvenser för sina sĂ€ndningar. Det betyder att kommuni kationen mellan accesspunkter (AP) och sta tioner (STA) kan hanteras effektivare Ă€n med den tidigare metoden, OFDM (Orthogonal Frequency Division Multiplexing). I OFDMA ingĂ„r dessutom en ny metod att kanaldela de tillgĂ€ngliga frekvenserna. I tidigare standarder var den minsta kanal bredden 20 MHz. I vissa fall kunde tvĂ„ intill liggande kanaler kopplas ihop, varvid bĂ€r vĂ„gsfrekvensen flyttades till att ligga mitt emellan de tvĂ„ tidigare kanalerna. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunde man ordna andra kanalbredder, som 40 MHz, 80 MHz och 160 MHz för att fĂ„ högre kapacitet, pĂ„ bekostnad av större utnyttjat frekvensomrĂ„de.IWiFi6kallas den minsta enheten för dataöverföring en resursenhet (Resource Unit, RU). En RU kan innehĂ„lla 26, 52, 106, 242, 484 eller 997 toner (underbĂ€rvĂ„gor). Ef tersom delningen mellan underbĂ€rvĂ„gorna Ă€r 78,125 kHz, kommer den minsta RU att uppta 2 MHz. Detta gör att spektrum kan ut nyttjas effektivare Ă€n i befintliga standarder. Utöver förbĂ€ttrad spektral verkningsgrad ökar dessutom antalet överförda bitar per symbol tack vare moduleringen med under bĂ€rvĂ„g â 1024QAM. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan man mo dulera med tio bitars information pĂ„ en över förd symbol (2^10=1024). DĂ€rför erbjuder WiFI 6 högre datakapacitet Ă€n de befintliga standarderna. Symbolernas utstrĂ€ckning i tid har ocksĂ„ Ă€ndrats, de Ă€r fyra gĂ„nger lĂ€ngre tack vare att underbĂ€rvĂ„gorna packats tĂ€ta re. Enkelt kan det uttryckas som att ju mindre signalen Ă€r i frekvensdomĂ€nen, desto lĂ€ngre blir den i tidsdomĂ€nen, och vice versa. PĂ„ det ta sĂ€tt ökas robustheten, sĂ€rskilt utomhus.
Peter Macejko Àr expert pÄ IoT-tillÀmpningar inklusive fordonsomrÄdet. Det gÀller sÀrskilt för skrÀddarsydda lösningar som automatiserar mÀtningarna och ger en högre integration. Han fokuserar sÀrskilt pÄ wlan och Bluetooth.
6Av
Instrumentet har stort dynamiskt omrÄde, vilket medger OTA-provning (Over-The-Air) i passagerarutrymmet för att faststÀlla varje enskild kanals fysiska egenskaper. Dessutom kan man prova IP-anslutningar upp till WiFi 5-nivÄ. Biltillverkarna kan anvÀnda detta in strument för att optimera prestanda och sÀ kerstÀlla sÄ hög QoE (Quality of Experience) att passagerarna blir nöjda.
Peter Macejko, Anritsu Corporation
Skillnaden mellan OFDM och OFDMA.
UNDER DE SENASTE TIO à REN har wlan-nÀten inte bara anvÀnts till de traditionella inom hustillÀmpningarna som hem, kontor, flyg platser och butiker, eller för utomhusbruk, som parker och badstrÀnder. Wifi-tÀckning en har ökat och numera finns Àven i trans portsektorn, pÄ tÄg, flyg, bÄtar och bussar, för att öka passagerarnas bekvÀmlighet. De kan fortsÀtta anvÀnda sina datorer, sociala nÀtverk och Internet i allmÀnhet. Trenden har ocksÄ börjat sprida sig till bilindustrin.
26 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 TEMA: TEST, MĂT OCH SENSORER
DISCOVER PRODUCTSOURAT LASERCOMPONENTS.COM AND RELY ON OUR EXPERTISE IN PHOTONICS / Laser Modules / Laser Diodes / IR Components / Photodiodes / Fiber Optics / Laser Optics / Laser Safety Discover at lasercomponents.com 2022_LCN_Anzeige_Portfolio_185x135.indd 1 11.05.2022 13:58:15
ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 27 TEMA: TEST, MĂT OCH SENSORER
Biltillverkare och OEM-leverantörer kan ocksÄ testa hur olika trÄdlösa enheter pÄver kar varandra och prova flera tekniker samti digt för att se hur detta pÄverkar signalkvali teten. De kan ocksÄ testa kÀnsligheten pÄ sÄ sÀtt att uteffekten frÄn MT8862A-instrumen tet gradvis sÀnks. En dÀrmed ökande Packer Error Rate och Frame Error Rate berÀttar en hel del om provobjektet i en given miljö. Slutligen kan man ocksÄ försÀmra kontakten med provobjektet ytterligare genom att an vÀnda en bruskÀlla och analysera resultatet. Stöd för WiFi 6E har nyligen lagts till i MT8862A sÄ att man kan prova 6 GHz-ban det, ett band som har sin alldeles egen upp sÀttning störkÀllor. Utöver att kunna mÀta den totala kÀnsligheten i detta band Àr det fortfarande möjligt att göra sÀndningsprov. MÀtresultatet för uteffekt, spektrummask och modulationsöverensstÀmmelse visas tydligt i huvudfönstret pÄ det tillhörande grafiska anvÀndargrÀnssnittet. Dessutom finns mera detaljerad information om varje enskild mÀtning tillÀnglig i resultatfönstret.
ANVĂNDARGRĂNSSNITTET VISAR OCKSĂ in formation om det anslutna provobjektet, sĂ„som dess MAC-adress, samt de standarder och MCS-vĂ€rden som stöds. Krypterings metoder som WEP, WPA/WPA2-Personal/ WPA3-Personal, kan ocksĂ„ vĂ€ljas i grĂ€nssnit tet. Provobjektets IP-adress kan sĂ€ttas an tingen statiskt eller dynamiskt med hjĂ€lp av en inbyggd DHCP-server. Utöver detta kan man vĂ€lja mĂ„nga andra typiska parametrar, sĂ„som SSID-namn och lösenord (om krypte ringAllaanvĂ€nds).Ă„tgĂ€rder i grĂ€nssnittet kan automati seras tack vare ett grĂ€nssnitt för fjĂ€rrstyrning. Den som vill anvĂ€nda sig av detta kan köpa officiella automationsverktyg, som till exem pel Smart Studio Manager (SSM) eller Auto mation Test Software (ATS). AnvĂ€ndare som vĂ„gar lite mer, kan gĂ„ vidare och skriva sina egna automatiseringsverktyg i skriptsprĂ„k som Python. Det enda man behöver Ă€r rĂ€tt kommandouppsĂ€ttning och frĂ„gesatser för att kommunicera med MT8862A. n
AnvÀndargrÀnssnittet för MT8862A. Anritsu MT8862A, en wlan-provare.
T
TRĂGHETSNAVIGATORER eller IMU:er (Inertial Measurement Units) Ă€r integrerade enheter som kombinerar ett 3-axligt gyro med en förtröghetsnavigatorerNoggrannatuffauppgifterAvVincentGaff,TronicsMicrosystems,ettTDK-företag
28 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 TEMA: TEST, MĂT OCH SENSORER
E XPE RTA LEKITR TDK
Vincent Gaff började pÄ Tronics i Grenoble 1999. Efter att ha arbetat som försÀljnings- och marknadsföringsingenjör och dÀrefter som affÀrsomrÄdesansvarig blev han chef för marknadsoch affÀrsutveckling Är 2018.
röghetssensorer omvandlar trög hetskraften till elektriska signaler för att detektera rörelse, rotation och lutning. Innan det fanns mikrome kaniska tröghetssensorer var priset vĂ€ldigt högt och de anvĂ€ndes frĂ€mst inom flyg- och försvarstillĂ€mpningar.IdaggördenlĂ„ga kostnaden, höga pre standan och lilla storleken mikromekaniska tröghetssensorer oumbĂ€rliga i konsument elektronik. I din smarta mobil till exempel, anvĂ€nds de för att detektera skĂ€rmrotation. De anvĂ€nds ocksĂ„ i spel, smart bĂ€rbar teknik ochTröghetssensorerAR-tillĂ€mpningar.med högre precision och stabilitet Ă€n de som anvĂ€nds i konsu mentprodukter Ă€r nödvĂ€ndiga för industri ella drönare, tĂ„g, flygplan och anlĂ€ggnings utrustningar. Dessutom mĂ„ste de fungera tillförlitligt under svĂ„ra förhĂ„llanden dĂ€r me kaniska stötar och vibrationer och snabba temperaturförĂ€ndringar kan förekomma. Det finns tvĂ„ huvudtyper av tröghets sensorer â accelerometrar och gyron. Accelerometrar mĂ€ter acceleration vilket inkluderar accelerationskomponenter orsa kade av rörelse och acceleration pĂ„ grund av gravitation. Accelerationen mĂ€ts i âgâ, som Ă€r multiplar av jordens gravitationskraft (1g = 9,8 m/sÂČ). Accelerometrar finns Ă€ven med 1-, 2- eller 3-axlar, definierade i ett X-, Y-, Z-koor dinatsystem.GyronĂ„andra sidan mĂ€ter vinkelhastig het, vanligtvis uttryckt i grader per sekund. De integrerar vinkelhastighet i förhĂ„llande till tid i en uppmĂ€tt rörelsevinkel som kan an vĂ€ndas för att spĂ„ra förĂ€ndringar i till exem pel orienteringen. I likhet med accelerome trar finns det gyron frĂ„n mĂ„nga leverantörer och med 1-, 2- eller 3-axlar, vilket motsvarar samtidig mĂ€tning av stignings-, rullningseller girvinklar.
AXO Àr TDK:s senaste högpresterande och mems-baserade accelerationssensor. Dess arkitektur av typen force-rebalance vilket ger en noggrannhet motsvarande analoga kristallbaserade sensorer men i ett mycket mindre, lÀttare och billigare format och med en digital utgÄng. Den har en repeterbar noggrannhet pÄ 1 mg, Àven under utmanan de flygförhÄllanden.
TACK VARE TRĂGHETSSENSORER kan dagens drönare hĂ„lla en stabil kurs nĂ€r de flyger i höga hastigheter. HĂ€r mĂ€ter accelerometern den linjĂ€ra accelerationen som uppstĂ„r pĂ„ grund av drönarens rörelse och frĂ„n gravita tionen, medan gyrot upptĂ€cker förĂ€ndringar i vinkeln. Eftersom dessa sensorer stĂ€ndigt noterar drönarens lĂ€ge och rörelse, justeras hastigheterna för rotorerna i enlighet med detta, vilket gör att dess lĂ€ge kan styras och stabiliseras.NĂ€ranvĂ€ndningen av drönare blir mer ut bredd förvĂ€ntas de allt oftare flyga över tĂ€t befolkade omrĂ„den. HĂ€r behövs tröghetsna vigatorer med hög precision för att minska risken för kollisioner med industriella drönar och sĂ€kerstĂ€lla en sĂ€ker drift.
I FLYGMILJĂER MĂTER och rapporterar trög hetsnavigatorn acceleration, orientering, vinkelhastighet och andra gravitationskraf ter hos ett fordon baserat pĂ„ tröghetsmĂ€t ningar med accelerometrar och gyron. En tröghetsnavigeringsenhet Ă„ andra sidan, Ă€r en navigeringsenhet som anvĂ€nder en dator tillsammans med accelerometrar och gyron för att kontinuerligt med död rĂ€kning berĂ€k na lĂ€ge, orientering och hastighet (riktning och rörelsehastighet) för ett rörligt föremĂ„l utan behov av externa referenser. JĂ€mfört med tröghetsnavigatorer som an vĂ€nds i konsumentelektronik Ă€r de mer exak ta och repeterbara och pĂ„verkas upp till 100 gĂ„nger mindre av vibrationer. Detta gör dem vĂ€l lĂ€mpade för tillĂ€mpningar i tĂ„g, flygplan, fartygsnavigering, anlĂ€ggningsutrustning och andra tillĂ€mpningar dĂ€r hög precision och lĂ„ngtidsstabilitet krĂ€vs.
3-axlig accelerometer i samma krets. De kan till och med integreras med en barometrisk trycksensor eller kompass för ytterligare funktionalitet.AnvÀndningen av drönare ökar inom en mÀngd olika tillÀmpningar. De anvÀnds re dan i avgrÀnsade omrÄden för att spela in videor, för vÀxtbesprutning pÄ stora gÄrdar, för att inspektera byggnader och under söka platser. Det förvÀntas att industriella versioner snart kommer att bli det rekom menderade transportsÀttet för den sista le veransstrÀckan eller för att inspektera svÄrÄt komliga platser. Men innan avregleringen av industriella drönare Àr möjlig, arbetar rege ringar över hela vÀrlden fortfarande med att stifta lagar och förordningar som kommer att tillÄta och stödja sÀker anvÀndning. Det finns redan en tydlig fÀrdplan för utbredd anvÀndning av industriella drönare inom sju omrÄden: logistik, sÀkerhet, hÀlsovÄrd, katastrofinsatser, underhÄll och förvaltning av infrastruktur, lantmÀteri, samt jordbruk, skogsbruk och fiske.
Dessa typer av tröghetsnavigatorer med hög precision anvÀnds redan i satellitnavige ringssystem (GNSS, Global Navigation Satel lite Systems) som GPS-baserade system för att faststÀlla bilens position. PÄ jÀrnvÀgar an vÀnds de ocksÄ för att exakt lokalisera tÄgens position pÄ spÄret. Men i situationer dÀr mottagningen störs, som i tunnlar eller nÀr fordonet befinner sig mellan höga byggnader, kan satellitpositio neringen kompletteras med död rÀkning. NÀr det inte finns nÄgon mottagning alls, till exempel i en gruva, kan borriggar och andra maskiner bara förlita sig pÄ information frÄn tröghetsnavigatorer. I dessa miljöer mÄste tröghetsnavigatorerna vara mycket exakta med minimal kÀnslighet för vibrationer, stö tar, damm och temperaturvariationer för att sÀkerstÀlla funktionalitet och tillförlitlighet. TDK har under mÄnga Är utvecklat och till verkat mycket noggranna sensorsystem för anvÀndning i autonoma fordon, för tÄgnavi gering och för flygelektronik. Mer specifikt för anvÀndning i IMU:er och tröghetsnavi geringssystem (INS) för styrning av flygande farkoster, med eller utan förare, som krÀver hög tillförlitlighet och precision som inte pÄ verkas av förÀndringar i miljön eller över tid.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 29
TDK:S HĂGPRESTERANDE mems-gyro, Gypro, har god biasstabilitet Ă€ven i tuffa miljöer lik som ultralĂ„gt brus och lĂ„g latens. Förutom att vara ett billigare alternativ till traditionel la mekaniska och fiberoptiska gyron, erbju der den ocksĂ„ en digital utgĂ„ng, Ă€r mindre ochTröghetssensorerlĂ€ttare. med hög precision och hög tillförlitlighet i tuffa miljöer gör det redan nu möjligt för OEM-tillverkare att bygga IMU- och INS-utrustning Ă€ven för sĂ€ kerhetskritiska tillĂ€mpningar. De kommer i allt högre grad att spela en avgörande roll i framvĂ€xande innovationer som fraktdrönare och flygtaxi dĂ€r högre precision och tillförlit lighet krĂ€vs. n TDK
INBYGGDA SYSTEM Amerikanska Green Hills Software (GHS) har upptÀckt N25F-SE, en Risc V-kÀrna som taiwanesiska Andes har anpassat för sÀkerhetskritiska system. Nu stöds den av GHS kompilator och operativsys tem för anvÀndning i sÀker hetskritiska fordonssystem.
nyaförUtvecklingspaketAcconeersradarsensor
KODAR GĂR DU i MPLAB X. Det finns en referenskonstruktion för Water Tolerant Touch och det finns globaltföretagetsliggerĂ€rben.tereller.zoneLS00UtöverutvĂ€rderingssatser.LS60finnsvariantensomenbartstöderTrustochLE00somharvarken-DukanbestĂ€llaallatrevariannaiTQFP-kapslarmed100-Prisernaivolymerom100005,48,4,33respektive4,18dollar.MicrochipshuvudkontoriChandler,ArizonaochstyrkretsaranvĂ€ndsavdrygt120000kunder.
PER HENRICSSON per@etn.se
SĂ€krad styrkrets med provisionering n MIKROSTYRKRETS
JAN TĂ NGRING jan@etn.se Battery Load/SourceSimulationTesting Many systems installed â ask us more!
30 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 NYA PRODUKTER
FĂR DEN SOM VILL testa den nya sensorn finns ett utvecklings paket kallat EVK A121 bestĂ„ ende av moderkortet XE121 plus ett anslutningskort för USB C kallat XC120. XE121 Ă€r kompatibel med Raspberry Pi liksom STM32 Nucleo frĂ„n ST Microelectronics.Dessutomfinns ett paket med linser kallat LH120 för att forma radarloben.Inomkort kommer ocksĂ„ ett kort kallat XS121 som gör det möjligt att skapa applikationer med flera radarsensorer.
âCybersĂ€ker edgeâ Ă€r den ge mensamma nĂ€mnaren för de tillĂ€mpningar som Microchip rekommenderar för sin Cortex M23-baserade krets PIC32CM LS60. Smarta hem, smartmobiler, tillbehör till datorplattor, bĂ€rbar medicinteknik, wearables, vitvaror och industrirobotar âcybersĂ€kerhet behövs i dem alla, enligtMicrochipMicrochip.harmed Arm Trustzone som grund adderat ytterligare ett lager av sĂ€kerhet till sin nya krets med en egen lös ning kallad Trust Platform. Den inkluderar stöd för provisionering och skydd mot fysiska angrepp pĂ„ hĂ„rdvaran. Trust Platform betyder att det pĂ„ ett sĂ€krat sĂ€tt gĂ„r att integrera kretsen med molntjĂ€nster som AWS och Google Cloud. PIC32CM LS60 anvĂ€nds för att implementera touchgrĂ€nssnitt. En teknik kallad Driven Shield Plus hindrar felaktiga indikatio ner i brusiga och fuktiga miljöer.
PeriferigrÀnssnitten utnyttjar en teknik kallad Sleep Walking och Event System för att lÄta cpu-kÀrnan stanna i vilolÀge, för minskad kanvandlareOperationsförstÀrkare,energiförbrukning.DA-omochAD-omvandlarearbetaundervilolÀge.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se
Svenska IAR var faktiskt före pĂ„ den bollen och annonserade motsvarande stöd redan i mars. N25F Ă€r en Linux-cpu-familj med branch prediction och rörledning pĂ„ fem steg. Den Ă€r sedan lĂ€nge en av Andes bĂ€stsĂ€l jande kĂ€rnor. Den licenseras och integreras i systemkretsar. Andes har adderat tĂ„lig het mot strĂ„lning och gjort en noggrann analys av N25F för att tvĂ€tta bort eventuella buggar. DĂ€refter har den certifierats för anvĂ€ndning i sĂ€kerhetskritiska system. Och har fĂ„tt tillĂ€gget âSEâ, âsafety enhancedâ, i namnet. Utöver N25F-SE bestĂ„r GHSpaketet av strömsparlĂ€gen.felanvĂ€ndercache,separatdubbelochninglicenseratsanvĂ€ndningfieradAndesASILenligtavkompilatorMultiMicrovelosity,operativsystemetutvecklingsmiljönâinklusivedebuggerochâsamtprobenProbe.PaketetĂ€ravsettförutvecklingsystemsomskacertifierasstandardernaISO26262B,CellerD.JustnuarbetarmedattfĂ„sinkĂ€rnacertiförAsilB.PaketetskavarafĂ€rdigtförinnanĂ„retĂ€rslut.N25F-SEharredantidigareavkunderföranvĂ€ndisĂ€kerhetskritiskasystem.Denfinnsi32och64bitarmedflyttalienkelellerprecision.DenanvĂ€nderdata-ochinstruktionsstöderlokaltminneochECCförattkorrigeraiL1-cache.DenharĂ€ven
Risc V-paket frÄn Green Hills
n
n SENSORER Det Àr fortfarande ett halvÄr kvar till volymproduktion men redan nu slÀpper Lundabola get Acconeer ett utvecklings paket för sin nya radarsensor A121. LÀgre effektförbruk ning, bÀttre prestanda och stöd för fler spÀnningsnivÄer Àr nÄgra av nyheterna. A121 Àr benkompatibel med den Àldre A111 men har bÀttre pre standa och lÀgre energiförbruk ning för mÄnga tillÀmpningar plus att nykomlingen kvalificeras enligt AECQ-100 grade 2 vilket Àr ett krav i mÄnga fordonstill lÀmpningar. Samtidigt Àr priset högre Àn för den Àldre A111. Radarsensorerna anvÀnder Acconeers egenutvecklade teknik med koherenta pulser pÄ 60 GHz-bandet och kan mÀta avstÄnd, hastighet, rörelse och nÀrvaro upp till 20 meter bort. I bÀsta fall ligger noggrannheten pÄ nÄgon millimeter.
HĂR FINNS LED -indikator och piezo-summer. Bland grĂ€nssnit ten finns GPIO och RS-485. Du kan ansluta en pin-kodslĂ€sare ochRP2040kortslĂ€sare.Ă€rprogrammerbar i C/C++ och Micro Python. Du kan anvĂ€nda Visual Studio Code eller Arduino IDE som utveck lingsmiljöer. Sfera Labs har fri exempelkod.Ja,Raspberry Pi-stiftelsen har en egen styrkrets. Stiftelsen Ă€r vĂ€lkĂ€nd för sina Arm-baserade Linuxkort.Uppmuntrad av den fram gĂ„ngen tog stiftelsen ett nytt grepp i januari i fjol och slĂ€ppte en alldeles egen Cortex Mbaserad styrkrets under namnet RP2040, i en enda konfiguration.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se
ITALIENSKA SFERA LABS grunda des 2016 och tillverkar hÄrdvara för automation baserade pÄ Linuxkortet Raspberry Pi, styr kortet Arduino och styrkretsen RP2040. De anvÀnds i tre produktfa miljer kallade Strato för servrar, Iono för I/O-moduler respektive Exo för smarta sensorer. Enligt Sfera Àr Exo-familjen redan populÀr och vida anvÀnd. medlem vid namn Exo Sense RP. HjÀrnan Àr Raspberry Pistiftelsens Cortex M-baserade styrkretsSensorernaRP2040.mÀter temperatur, luftfuktighet, luftkvalitet, ljus, rörelse och ljud. De kommer frÄn Sensirion, TI, Panasonic och TDK. Det gÄr Àven att ansluta Ànnu fler sensorer.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 31 NYA PRODUKTER FrĂ„n IdĂ© till Produkt Elektronikdesign, EMC test, Produktion Utveckling MekanikMjukvaraHĂ„rdvara Produktion PrototyperSlutmonteringHĂ„lmonteringSMD EMC Ackrediterat lab Filter Filterproduktiondesign Dectron 2.0 AB âą Thörnblads vĂ€g 6 âą 386 90 FĂ€rjestaden âą Telefon 0485-56 39 00 âą www.dectron.se Multisensor pĂ„ Raspberry Pi:s MCU n AUTOMATION Exo Sense RP Ă€r en liten, strömsnĂ„l multisensor byggd pĂ„ Raspberry Pi-stiftelsens styrkrets RP2040. Ja, Pi har en egen styrkrets. Hem- och utrymme.anvĂ€ndningRP.ningsomrĂ„detsammanfattarĂ€rABS-modultillĂ€mpningsomrĂ„den.kontrollnare,miljömonitorering,byggnadsautomation,kundrĂ€krumsstyrning,larm,accessâdetĂ€rnĂ„gramöjligaSensornĂ€renvĂ€ggmonteradpĂ„80Ă80mm.DenbĂ„deCE-ochFCC-mĂ€rkt.StrömsnĂ„ltochrealtidâsĂ„SferaanvĂ€ndförExoSenseDenföreslĂ„sdessutomfördĂ€rdetĂ€rtrĂ„ngtom
n ARTIFICIELL INTELLIGENS
Renesas neuronkrets i en Pi-klon Första frÄnkretsenWifi-Nordic n IOT 20 mÄnader efter köpet av Wifiverksamheten frÄn brittiska Imagination, lanserar norska Nordic Semiconductor sin första Wifikrets.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se ĂR DU MEDLEM I ?
PREMIĂRKRETSEN har beteckning en NRF7002 (nRF7002). Den Ă€r dual-band och stöder version 6 av Wifistandarden. Det Ă€r en hjĂ€lpkrets till systemkretsar som exempelvis NRF52, NRF53 och NRF91. Tillsammans realiserar de dels Wifiuppkoppling och dels SSIDbaserad lokalisering, det vill sĂ€ga noterar vilka SSID-nummer som annonseras i Mjukvaruutvecklareetern. anvĂ€nder Nordics vanliga verktyg. JAN TĂ NGRING jan@etn.se
âą
positioneringadderarBlÄtandskrets
SVENSKA ELEKTRO- OCH DATAINGENJĂRERS RIKSFĂRENING (SER) Ă€r intresseförening för yrkesverksamma. SER Ă€r kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. Allt detta och mer dĂ€rtill hittar Du som medlem pĂ„ ser.se, bland annat dessa aktuella hĂ€ndelser: Föredrag om 5G, utveckling och drivkrafter - 7/3 2022 kl. 18:30 - 19:30 EUÂŽs NIS direktiv uppdateras till NIS-2 - 14/3 2022 kl. 18:00 - 19:30 Första e-utgĂ„van av Telekomboken âHUR SVENSKA TELEKOM KOM TILL VĂRLDENâ Bli medlem i SER: ser.se/medlemskap/bli-medlem/. I medlemskapet ingĂ„r Ă€ven medlems tidningen EL- OCH DATATEKNIK, Elektroniktidningen, Nordisk Energi. LĂ€s mer pĂ„ ser.se.
âą
32 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 NYA PRODUKTER
Den nya kretsen BlueNRG-LPS ger positionsbestÀmning med nÄgon centimeters noggrannhet till de Bluetoothnoden den kom municerar med. Kretsen Àr certifierad enligt Bluetoothstandarden 5.3 och kan rÀkna fram bÄde AoA (angle-of-arrival) och AoD (angle-of-departure) genom att utnyttja signaler frÄn flera anten ner ordnade i en matris.
Distributören Avnet har plug gat in en neuronnÀtsprocessor frÄn Renesas i ett kort som an vÀnder samma formfaktor som Linuxkortet Raspberry Pi 4. Kortet heter RZBoard V2L och behÄller huvudsakligen samma grÀnssnitt som Pi 4, som Gbit Ethernet, USB, Wifi, Bluetooth, MIPI DSI, HDMI, CSI och den karaktÀristiska stiftkontakten RPi-HAT.Endatydliga skillnaden mel lan korten Àr att cessormedBroadcomprocessorPi-stiftelsensÀrersattenRenesasRZ/V2L.EnfyrkÀrnigCortexA72-propÄ1,5GHzbytsdÀrmed mot en Cortex A55-processor pÄ 1,2 GHz som som utöver en 3Doch en videokÀrna en innehÄller en neuronkÀrna kallad DRP-AI och styrkretskÀrnan Cortex M33. Den tÀnkta tillÀmpningen Àr robotik. Eller egentligen vad som helst kring datorseende. Avnet kommer att slÀppa ett antal AI-referenskonstruktioner kring kortet. Kortets minne Àr 2 GB DDR4, 32 GB eMMC och16 MB QSPI NOR-Flash. Dessutom finns en MicroPrisetSD-kortplats.Àr147dollar. Du kan addera en sjutums kapacitiv pek skÀrm för 95 dollar och en MIPI CSI-kamera för 32 dollar.
Trots tillskottet av positions bestĂ€mning ser ST kretsen som lĂ€mplig för omoch32-pinnarochunderlĂ€ttarvandlarefjĂ€rrkontrollerprodukter,sensornoder,volymprodukterkostnadskĂ€nsligasomtrĂ„dlösamedicintekniskanyckellösaccess,ochenergimĂ€tare.VidarefinnsintegreradomochskyddskretsarvilketkonstruktionsarbetetsĂ€nkertotalkostnaden.KretsenkommerkapsladienQFN32pĂ„5Ă5mmkostar1,6dollarivolymer1 000exemplar.
n KOMMUNIKATION
PER HENRICSSON per@etn.se â DĂ€rmed Ă€r Nordic Semicon ductor ett av fĂ„ företag i vĂ€rlden som erbjuder samtliga tre av de mest populĂ€ra trĂ„dlösa standar derna för IoT: Bluetooth, Wifi och mobilnĂ€t, konstaterar företa get i ett Nordicpressmeddelande.noterarĂ€venatt det nu har ett komplett stöd för det Ikea-stödda protokollet Matter, som anvĂ€nder sĂ„vĂ€l Thread som Bluetooth LE och Wifi. Provexemplar finns. Det Ă€r en QFN-krets pĂ„ 6Ă6 millimeter. Nordic köpte Wifi-IP och -expertis frĂ„n brittiska Imagi nation i slutet av 2020, med motiveringen att det var nĂ„got som kunderna efterfrĂ„gade.
âą
Genom att bestÀmma andra Bluetoothnoders position gÄr det att anvÀnda den trÄdlösa sladdersÀttaren till mycket mer Àn bara kommunikation. ST Microelectronics, som adderat positionering till sin systemkrets, föreslÄr inom husnavigering, geofencing liksom spÄrning av saker som tÀnkbara tillÀmpningar.
M12 Push-Pull, den nya standarden! Koppla med ett klick Enkel och snabb anslutning: M12-kontakter med push-pull ger en pÄlitlig och verktygsfri anslutning med ett klick. Enklare kan det inte bli att göra rÀtt. 05-20.004.L1DC För mer information, besök: www.phoenixcontact.com/M12PushPull
FPGAworld Àr den riktiga samlingspunkten för alla FPGA-intresserade
34 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7â8/22 NYA PRODUKTER
PER HENRICSSON per@etn.se
AFRY, Solna, Sverige. 13 september 2022. Keynote
Keynote speaker: Tero Rissa
Stockholm Plats: speakers: Magnus Peterson
för att emulera en PT100givare som ger 40Ω till 180Ω över Labview.harmerahastighetmaximaleffektĂ€rönskatkanladavmindreĂ€rstĂ„ndsvĂ€rdet.bitarsisoleradeupplösningâ150°Ctemperaturintervallettill+200°CmedenpĂ„0,1°C.Detfinnsfyragalvanisktkanalermed16upplösningimotUpplösningendockintelinjĂ€rutanharstegförlĂ€grevĂ€rden.RentpraktiskbestĂ„rdenenmotstĂ„ndsbankkopptillhalvledarrelĂ€ersomprogrammerasförattgevĂ€rde.MaximalarbetsspĂ€nning150V,maximaltillĂ„ten100 mW/kanalochuppdaterings200Hz.ModulengĂ„rattprogrammedPythonmenocksĂ„drivrutinerför
Det nya relĂ€et kallat G9KB kan ersĂ€tta tvĂ„ relĂ€er som leder i en riktning. Det klarar 600 V likspĂ€nning och 50 A vilket rĂ€cker för exempelvis laddboxar, mindre batterilager för konsu mentmarknaden och liknande tillĂ€mpningar dĂ€r man vill kunna bestĂ€mma vilken riktning strömmen ska ta. PĂ„ dagen kan solcellerna ladda elbilen som sedan lĂ€mnar tillbaka en del av den under natten. Eller sĂ„ har man ett litet batterilaget i huset som fungerar somTillĂ€ggasbuffert.kan att relĂ€et har Omrons teknik för att ârĂ€ta utâ den ljusbĂ„ge som bildas vid om koppling. Lösningen baseras pĂ„ en permanentmagnet placerad nĂ€ra kontaktpunkten.
, Synective Labs AB, Sweden. FPGAs for Deep Learning Applications â Trends, solutions and tools. Adam Taylor, Adiuvo, England. Challenges we face in achieving FPGA safety and security.
nog hĂ„rdkodat. Det kan alltsĂ„ inte ske mentelligensattmaskininlĂ€rningnĂ„gonefterkretsentillverkats.DettagörIMU:nsinmindreflexibel,betyderĂ„andrasidan att den kan arbeta snabbare. Demokort och fria kod exempel finns för den som vill utvĂ€rdera. Hela kretsen ryms i en kapsel pĂ„ 2,5Ă3Ă0,83 mm.
JAN TĂ NGRING jan@etn.se
Plats:
förmotstÄndsProgrammerbarmodulUSB
Köpenhamn 15TekniskaDanmarksUniversitet.september2022.
frĂ„n sĂ„vĂ€l industrin som universitetsmiljö. FrĂ„n konferensprogrammet: Designmetoder âą Verktyg âą IP âą Plattform- och arkitekturapplikationer âą Analys âą Tendenser och utbildning UtstĂ€llare: InnoFour âą Achronix âą Eccelerators âą Microchip âą BitSimNOW âą Arrow âą Motion Control âą AFRY âą AGSTU âą vSync Circuits âą Adiuvo Engineering and Training âą Blue Pearl âą Avnet Silica Denmark âą Beetlebox Information och anmĂ€lan: www.fpgaworld.com Sponsorer: FĂ„ en heldag med konferens, utstĂ€llning och ïŹna möjligheter till diskussion, nĂ€tverkande och möten med designers, leverantörer och andra branschfolk. IMU med neuronnĂ€t för fordon
n KOMPONENTER En elbil kan dubblera som energilager pÄ natten nÀr so len inte lyser. För att göra det enklare att styra strömmarna i den hÀr typen av tillÀmpning ar har Omron tagit fram ett dubbelriktat likströmsrelÀ.
PER HENRICSSON per@etn.se n TEST OCH MĂT Göteborgsbaserade Wire flow har slĂ€ppt en USBversion av sin program merbara motstĂ„ndsmodul WF 3144 som ursprung ligen togs fram för cRIO. Den nya modulen WF 2144 kan exempelvis anvĂ€ndas
, Xilinx, Finland. forArchitectureDomain-SpeciïŹAdaptablec(DSA)AIinference.
n SENSORER En IMU som kan rapportera att den Ă€r i ett fordon som just nu bogseras â det har ST utveck lat genom att integrera att neuronnĂ€t i kretsen. Grunden Ă€r en IMU (inertial measurement unit) â en treaxlig accelerometer och ett treaxligt gyro.Men ett neuronnĂ€t anvĂ€nds för att ge IMU:n flera nya funk tioner, smartare Ă€n de du Ă€r van vid frĂ„n en IMU. Kretsen kan mata ur sig grundlĂ€ggande vĂ€rden för rörelse och riktning för att hjĂ€lpa fordonet med funktioner som positionering och stabilisering. Men den kan Ă€ven analysera krafterna pĂ„ en högre nivĂ„, ex empelvis konstatera att fordonet bogseras, att det stĂ„r stilla, eller att det högeffektslĂ€ge.avanceradeaccelerometer800MEMS-IMUmycketDenheterkrockar.ASM330LHHXkomponenten.skaintedrasĂ„merĂ€nenvanligfrĂ„nST.IlĂ„geffektslĂ€gedrarden”AmedbĂ„degyroochaktiva.DemeranalysernagörsiettNeuronnĂ€tetĂ€rintressant
energilagerförriktatDubbel-relÀsmÄ
ICT Energy i Svensk Elektronik arrangerar den 29 september ett heldagsseminarium med fokus pĂ„ energieïŹektivisering inom ICT. Dagen kommer beröra mĂ„nga intressanta omrĂ„den. FrĂ„gor om stora datacenters energiförbrukning och koldioxidavtryck kommer bla behandlas samt vad man kan göra för att förbĂ€ttra eïŹektiviteten. Plats för seminariet Ă€r i vĂ„ra lokaler pĂ„ Storgatan 5, Stockholm. AnmĂ€lan görs enkelt via vĂ„r hemsida: svenskelektronik.se och Ă€r kostnadsfri.
Inbyggda system tÀcker idag grÀnslandet mellan hÄrd- och mjukvara. Platsen dÀr allt spÀnnande hÀnder. HÄll er uppdaterade i detta frontomrÄde inom elektroniken och reservera dagen i er kalender.
NĂ€sta tillfĂ€llen sker i Göteborg den 31 augusti och i Halmstad den 22 september Mer info och anmĂ€lan ïŹnner ni pĂ„ vĂ„r hemsida: svenskelektronik.se
Elektronikbranschen Àr i fokus i och med att vÀstvÀrlden upptÀckt sin utsatta position med anledning av den sÄ kallade halvledarbristen. Situationen runt Taiwan lugnar inte speciellt. Makthavarna över denna ö har i över 50 Är strategiskt investerat i kompetens och i fabriker och Àr nu vÀrldens dominerande halvledarsmedja. USA, Japan, Sydkorea samt EU med mÄnga medlemslÀnder har nyligen initierat stora investeringssatsningar för att sÀkra framtida tillgÄng till denna nyckelteknologi. VÄra politikers avvaktande hÄllning ger anledning till frÄgan om Sverige kommer missa tÄget? VÄr bransch mÄr i huvudsak bra idag. Vi har bra kompetens och rÀtt förutsÀttningar, men riskerar att marginaliseras i det nya ekosystemet som kommer vÀxa fram. NÀrhet till tillverkning ger en positiv feedback till design, konstruktion, kompetensutveckling och tillhörande större vÀrdekedjor. DÀrför hoppas jag att Sverige tar sin rÀttmÀtiga plats, men dÄ kommer det krÀvas en lÄngsiktig investeringsstrategi, se och lÀr av Taiwan.
Denna kurs passar dig som o a kommer i kontakt med elektronik. Din roll kan vara utvecklare, tillverkare, kvalitetsansvarig, inköpare, produktledning etc. Oavsett om du har lÄng eller kort erfarenhet av branschen, sÄ har du mycket att hÀmta hÀr.
ICT Energy riktar sig till företag som utvecklar, sÀljer eller anvÀnder produkter avsedda att generera, omvandla, lagra, distribuera och övervaka energi till system för informationshantering och kommunikation (ICT system). Den operativa verksamheten frÄn Svenska INTELEC-föreningen Àr numera en sektion inom Svensk Elektronik och gÄr under namnet ICT Energy.
MĂ„nadens betraktelse
Svensk Elektronik, i vÀrldsklass, först in i framtiden!KALENDARIUM31augusti
Göteborg.Elektronikhandbokskurs, 13 september Stora elektronikdagen med SUMMIT. 22 september Halmstad.Elektronikhandbokskurs, 29 september Sustainable ICT-Minimal user of resources and energy. 1 november Embedded ScandinaviaConference2022. 24 november Höstmöte, Svensk Elektronik. kalendariumsvenskelektronik.se/ Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag Àr vÀl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stÀrker dig och ditt företag. info@svenskelektronik.sewww.svenskelektronik.se Peter SvenskBjörkholmElektronik Se till att bli
Let us get back to business! Embedded Conference Scandinavia 2022 Ă€r ett heldagsevent som gĂ„r av stapeln den 1 november. LĂ€s mer www.embeddedconference.sepĂ„:Missainteatttipsastudenter om möjligheten att tĂ€vla i Embedded Award. Det ïŹnns Ă€ra, uppmĂ€rksamhet och pengar att vinna!
tillsammansmedlem,skaparviförutsÀttningarförenstarkaresvenskelektronik-bransch!
2.0
PĂ„ kursen gĂ„r vi igenom Elektronikhandboken 2.0 med sina mallar, checklistor och bilagor. Kursen leds av Mats Andersson och Maria MĂ„nsson, Svensk Elektronik och Ă€r kostnadsfri för föreningens medlemmar. Vid stort intresse kan vi ordna kurstillfĂ€lle i nĂ€rheten till er arbetsplats. AnmĂ€l dĂ„ gĂ€rna intresse till info@svenskelektronik.se Sustainable ICT â Minimal use of resources and energy Sektionen
Utbildning i ElektronikhandbokenSmartare
POSTTIDNING B Returadress: AC RĂ„sundavĂ€genLantz 108 169 50 SOLNA RETHINK 5G TESTING Get more out of your 5G testing solution Designed to make 5G testing as simple and straightforward as never before, the R&SÂźCMX500 enables even complex test setups for all 5G NR deployments, supporting a large variety of the present and future 3GPP band combinations â all in a single box. www.rohde-schwarz.com
