Elektroniktidningen mars 2022

Page 1

NR 3 MARS 2022

ELEKTRONIK TIDNINGEN

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

PRONANO TAR NANOTEKNIK TILL INDUSTRIN En halvledarmiljö håller på att ta form i Lund som ska stötta startupföretag som vill kommersialisera sin teknik. De första användarna har hittat dit. /4–9 TEMA: EDGE & INTERNET OF THINGS IoT-SATELLITER:

ZERO PARALLAX:

Snart riktas antennen mot himlen

Smygpremiär för omöjliga kameran

/12–13

/20–21

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN



INNEHÅLL: ETN 3/22

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. telefon: 0734-17 10 99 | www.etn.se bankgiro: 5456-3127 redaktion: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan Tångring. grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se

24

14

10

prenumeration: webb: etn.se/pren e-post: pren@etn.se

Anna Wennberg Bevakar analogt, opto och kommuni­kation, kraft, sen­so­rer, distri­bution, medicinsk elektronik och minnen. anna@etn.se | 0734-17 13 11

16

22

Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Jan Tångring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

Anne-Charlotte Sparrvik Ansvarar för sälj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2022 upplaga: 13 000 ex. Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete. omslagsbilden: MOCVD-reaktor i Pronano i Lund. foto: Rise

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

10 14 16

Rise rapport om halvledarområdet För att kunna växa sig större behöver den svenska halvledarindustrin en rad stödåtgärder inklusive en ny intresseorganisation, skriver forskningsinstitutet Rise. En radiofyr på ett frimärke Energiskördade radiovågor tycks ha hittat en dräparnisch i israeliska Wiliots trådlösa sensoretiketter. Företaget får miljardstöd och har skalat upp till miljonvolymer. Distribuerad beräkningskraft När molnet är för långt borta och enheten har för klen processor kommer kanten – edge – till undsättning.

22

26

EXPERT: Därför är åtta bitar ­värdefullt i IoT Mikroprocessorer med åtta bitar är fortfarande en viktig ingrediens vid sidan av de mer avancerade processorerna i IoT, skriver Bob Martin på Microchip Technology.

24 26

EXPERT: NanoEdge AI Studio Joël Rubino på ST Microelectronics skriver om företagets verktyg för ­ askininlärning i edgetillämpningar. m EXPERT: För att AI ska kunna kolla munskydd i bankkön Skarpa neuronnätstillämpningar kräver både för- och efterprocessning. Ali Osman på NXP och David Steele på Arcturus berättar hur du bygger en pipeline för maskininlärning i Arcturus verktyg på NXP:s hårdvara.

3


STARTBLOCKET Pronano beskrivs som en öppen innovationsmiljö inom nanoteknik som i första hand är tänkt att stödja startupföretag med utrustning och kompe­ tens så att de kan skala upp och bli kommersiellt gångbara. Ett företag arbetar redan i labbet sedan en tid. Nyligen flyttade den allra första hyres­ gästen in, och flera står redo att ta samma beslut.

Pronano blir språngbrädan in i industrin H

industrin. Och det verkar den ittills har fas ett i en vara för vi växer, och har kontakt större vision tagit med flera intresserade företag. form. Det betyder att Tanken är att Pronano i första forskningsinstitutet hand ska erbjuda två saker. Det Rise köpt konkursboet från Lundaföretaget Sol Voltaics, som ena är att Rise ska driva egen infrastruktur och kompetens tidigare utvecklade nanotrådsför design av komponenter och film för solceller. Med köpet produktion. Det andra är att följde all infrastruktur såsom utrymmet ska vara tillräckligt labb-moduler, renrum och stort så att företag kan komma in kemilabb, men också kontorsutoch etablera egen verksamhet i rymme. lokalen. Totalt handlar det om 3 400 – Företagen kan komma in till kvadratmeter vid Lunds univerett eget rum eller en egen modul, sitet som Rise till att börja med och sedan koppla upp sig till den anpassat för startupföretag som befintliga infrastrukturen med arbetar med nitridmaterial. I exempelvis gas och vatten, och nuläget finns här bland annat köra sin egen utveckling och svepelektronmikroskop och en uppskalning. så kallad MOVCD-reaktor som är en standardutrustning vid tillverkning av halvledarmaterial U T M A N I N G E N för småföretag som med brett bandgap. vill slå sig in i halvledarindustrin – Vi har börjat med nitridär just steget mellan att bevisa material mest för att det finns att något fungerar i ett forsken del startupföretag runt Lund ningslabb till att få etablerade som jobbar med det inom olika halvledarföretag att intressera sig tillämpningar. Vår första för deras innovation. kund Hexagem är ett bra Att det är ett extremt exempel, säger Michael tufft steg att ta vet Salter, projektledare på Michael Salter. Han har Rise, och konstaterar: personlig erfarenhet – Rise har gjort en efter att ha jobbat på investering för att testa Motorola inom afidén, komma igång och färsområdet ”avancerad se om den är attraktiv för Michael Salter teknologi”.

4

– Vi blev hela tiden uppvaktade av småföretag som jobbar med ny teknik, och det stora företaget började alltid diskussionen med frågor som ”har du bevisat tekniken i volym?”, ”kan du reproducera?” och ”är det tillförlitligt?”. – Inget stort bolag inom halvledarindustrin vill tala med ett mindre som inte har svar på dessa frågor. Samtidigt kan inte småföretag sätta upp en egen pilotlina för att bevisa sin teknik. Det är alldeles för dyrt. Där vill Pronano fylla ett gap. Hela idén med forskningslabben i universitetsmiljö är att de ska vara extremt flexibla och öppna. Där ska studenter, doktorander och forskare til�låtas att testa nya kreativa idéer i parallella projekt med mate-

rial inom hela det periodiska systemet. Alla tillåts att skruva på maskinerna och ofta används material, exempelvis guldprocesser, som inte är uppskattade inom halvledarvärlden. När en teknik istället ska bevisas vara stabil och reproducerbar blir öppenheten ett problem. I P R O N A N O S L A B B är tillvägagångssättet därför ett annat. Här är utrustningen garanterat kalibrerad och här har Rise anställd personal som kan utrustningen, och som kan hjälpa till. – Ta till exempel MOCVDprocessen. Vi har en anställd med huvudansvar för maskinen som har väldigt hög ­kompetens inom den processen. Det är attraktivt för företagen som kommer hit för de kan dra nytta

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


STARTBLOCKET

HISTORIK

av den erfarenhet som vår personal kan bidra med, säger Michael Salter, och adderar: – Men ett företag som har utbildad personal som är godkänd av oss kan absolut köra maskinerna på egen hand, även om vi föredrar att Rise-personal gör det. Lundaföretaget Hexagem är som nämnts det första ­företaget att börja jobba i Pronano. Företaget hyr maskintid och samarbetar tajt med Pronanopersonalen. Däremot är företaget inte en hyresgäst i dagsläget, utan det har sitt kontor i Ideon Science Park. – Vi startade innan Pronano fanns och kontoren där har inte varit färdiga förrän ganska nyligen, förklarar Mikael Björk, vd på Hexagem, och fortsätter:

– Men det är ingen omöjlighet att vi flyttar över till Pronano framöver. Tanken har slagit oss. Som första hyresgäst har istället Alixlabs tagit plats. Företaget flyttade in i slutet av förra året och planen är att expandera verksamheten i lokalerna. – Det är definitivt att ­Alixlabs ska expandera i Pronano. Företaget ska ta större ytor och utveckla flera processer, säger Michael Salter. H E X AG E M O C H A L I X L A B S är än så länge Pronanos enda officiella samarbetspartners, och de enda företagen som Michael Salter så långt kan nämna vid namn i detta sammanhang. – Men vi har ytterligare ett säkert företag, som inte är offentliggjort. Likaså har vi kon-

RISE

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

Peter Ramwall, Rise expert på kristalltillväxt, och Rafal Ciechonski, epitaxiansvarig på Hexagem, odlar nanotrådar av galliumnitrid med Pronanos MOCVD-reaktor.

kreta diskussioner med ett flertal ­andra, avslöjar Michael Salter. Elektroniktidningen har därför på egen hand letat fram tre företag som säger sig ha stort intresse av verksamheten i Pronano – Aligned Bio, Nordamps och Epiluvac. Lundaföretaget Epiluvac – som utvecklar utrustning för både galliumnitrid- och kiselkarbidepitaxi – säger sig vara intresserat av att inom en snar framtid kunna dra nytta av Pronanos lokaler och halvledarmiljö. Företaget har planer på expansion och behöver större utrymmen. I dagsläget tittar det bland annat på vad det skulle kosta att flytta delar eller hela sin verksamhet till Pronano. – Miljön med en rad samlade halvledarföretag med ­avancerad

5

▲ ▲

För ett drygt år sedan – i december 2020 – kom beskedet att forskningsinstitut Rise etablerar Pronano vid Lunds universitet. Det blir Sveriges första testbädd med uppgift att bana väg för industrialisering av nanomaterial och nanoteknik. Satsningen sker i nära samarbete med Lunds universitet och Region Skåne. Idén till Pronano har funnits länge. Redan för drygt åtta år sedan var Lunds universitet värd för ett möte med deltagare från region och näringsliv där syftet var att identifiera infrastrukturen som behövs för att ta nanoteknologi från innovation till produkt. Det talades om en pilotfabrik för nanoteknik. Vinnova och Region Skåne finansierade en förstudie som formulerades i ett vitpapper som kortfattat sa ”det skulle bli fler nanoföretag om det bara fanns en pilotfabrik”. Nu har den första fasen av Pronano förverkligats. Framåt är tanken att fas två och förhoppningsvis även en fas tre ska ta vid.


STARTBLOCKET teknik passar Epiluvac som handen i handsken, konstaterar Bo Hammarlund, affärsutvecklingsansvarig på Epiluvac. Hur de fyra Lundaföretagen Alixlabs, Hexagem, Aligned Bio och Nordamps tänker kring Pronano går det att läsa om i fyra artiklar här intill. Tydligt är att alla ser satsningen som en möjliggörare för det egna företagets nästa steg mot kommersialisering. För Pronano är tiden kommen för nästa steg i utvecklingen, kallad fas2. – Nu tittar vi på hur vi vill expandera. Vi vill erbjuda många processer inte bara materialtillväxt, utan även kanske etsning, litografi och andra typer av cent­ rala halvledarprocesser, säger Michael Salter. För att finansiera en kommande expansion kommer Pronano att börja söka både europeisk och nationell finansiering under 2022. – Än har vi inte skrivit någon ansökan men vi håller på att titta efter passande EU-initiativ. Samtidigt finns det ­betydligt större framtidsplaner för Pronano. I det scenariot har Region Skåne en central roll med sin välutvecklade regionala plan som ska bana väg för att hela ekosystemet runt nanotekniken ska byggas ut i Lund. är att samla allt från den avancerade grundforskningen hos ESS och Max IV till den forskning och de idéer som tas fram inom Lund Nanolab och Nano Lund i det som kallas Science Village. – Vi ser över möjligheter att etablera Pronano fas 3 i Science Village för att vara nära Lund Nanolab som ska flytta dit, säger Michael Salter, och förtydligar: – Bilden att kunna skicka över bolag till en industriell miljö där man kan skala upp verksamheten har Region Skåne jobbat med länge, men då talar vi om en halvmiljardsatsning. S LU T V I S I O N E N

ANNA WENNBERG anna@etn.se

GaN på kisel.

RISE

6

Alixlabs gör sig redo för Intel och TSMC Alixlabs utvecklar en ­metod som kan göra det både ­billigare och snabbare att tillverka i de allra finaste processnoderna, som delar av halvledarvärlden strävar mot. Siktet är ställt på att få företag som Intel och TSMC på kundlistan. För att komma närmare målet har företaget flyttat in hos Pronano.

I november förra året flyttade Alixlabs från universitetslabbet Lund Nanolab till Pronano. – Arbetet i Lund Nanolab är inte baserat på wafers, man har små prover som är några milli­ meter stora. Nu vill vi gå över till en waferbaserad process anpassad för industrin, säger Jonas Sundqvist, vd på Alixlabs. Hos Pronano talar Alixlabs om att ta sin teknik från TRL-nivå fyra till sju. TRL står för Technology Readiness Level och är en skala från ett till nio, där nio innebär att en produkt är färdig att skeppas till kund.

Alixlabs håller just nu på att installera och bygga om en utrustning för Atomic Layer Etch (ALE) i Pronano.

våtkemiska reningsprocesser, tunnfilmssteg och etsprocesser. Vi sänker antalet processteg som måste samverka, och då sjunker även priset per wafer, förklarar Jonas Sundqvist. Utöver utrustningen som Alixlabs håller på att installera kommer företaget att behöva investera i ytterligare utrustning. Samtidigt växer även Pronano och investerar parallellt. – Med tiden är det tänkt att vi ska bygga upp allt mer inom Pronano. För tillfället får vi gå lite fram och tillbaka till Lund Nanolab där vi till exempel använder analytisk utrustning och litografi.

F Ö R S TA S T E G E T är att gå till 4-tum. För det har Alixlabs investerat i ny utrustning som just nu håller på att installeras i Pronano i den del av renrummet som företaget hyr. Det handlar om en så kallad ALE-maskin (atomic layer etch­ ing); en maskin för torretsning som företaget behöver. – Vi håller på att bygga upp en renhetsklassning i det renrum som vi befinner oss i. Det vi är rädda för är att få in kontamination från andra projekt, men eftersom det enbart är andra industriella användare i Pronano går det att reglera. Förenklat kan man säga att T I L L H Ö S T E N planerar Alixlabs att Alixlabs utvecklar en metod som göra en nyemission. Beroende gör det enklare – och av vad den ger kan födärmed både billigare retaget kanske bekosta och mindre miljöbeutrustning för att gå lastande – att tillverka upp till 8-tum. halvledare i de allra – Men på sikt måste finaste geometrierna. vi upp i 300 mm – Vi kapar bort en (12-tum) för det är hel del steg i procesindustristandard för de Jonas Sundqvist sen, exempelvis en del produkter som vi riktar

in oss på, såsom processorer och minnen. Då kommer vi antag­ ligen att vända oss mot Tyskland för att arbete med Fraunhofer som har en 300 mm-pilotlina i Dresden bredvid GlobalFoundries. F Ö R A L I X L A B S är det goda nyheter att Intel planerar att bygga en fabrik i Europa, sannolikt ­Magdeburg söder om Berlin. – Vi vet inte än vilken teknologinod det ska vara, men jag skulle tro att den åtminstone kommer att vara 3 nm. Även taiwanesiska TSMC håller på att förhandla med europeiska länder om en fabrik. När ett beslut kommer att tas är oklart, men sannolikt kommer det under detta år. – Tänker man på den tajmingen ligger vi väl i tiden för vi behöver fortfarande två år i pilotforskning och utveckling innan vi kan börja erbjuda något till TSMC och Intel, säger Jonas Sundqvist.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


STARTBLOCKET

Nordamps vill växa i Pronano Nordamps utvecklar en MOStransistor där själva kanalen består av en nanotråd som gör att transistorn kan styras från alla håll. Nu jagar företaget ­finansiering för att kunna sätta upp en förproduktionslina på Pronano.

Pronano. – Vår ambition nu är att skala upp så att vi i varje fall kan odla på 4-tum. Vi vill demonstrera på mindre skivor och även kunna tillverka ett antal tusen mindre komplexa kretsar på en skiva. För Nordamps skulle ett kliv in i Pronano betyda att företaget får fullständig koll på de kritiska stegen i processen. Däremot kommer det åtminstone initialt att behöva fortsätta göra litografin på Lunds universitet. – Vi för också diskussion med Pronano om saminvestering i utrustning så att vi kan dela D E T S T E G E T går inte att ta i ett universitetslabb, utan kräver en mer utrustning, exempelvis litografi kommersiell miljö. Samtidigt har som är ganska generell och kan användas av många. företaget ambition att skala upp Innan något av de ovanståtill större waferstorlek. ende blir realitet måste – På sikt ska vi kunna dock företaget avsluta gå till 300 mm-skivor, en pågående extern som är det som används finansieringsrunda som i volymfabbar men ska vara klar i maj. då gäller det att ha en – Om vi får in den MOCVD-reaktor som finansiering som vi kan rymma sådana tänker kommer vi att skivor, och det går inte i Lars Tilly

inleda verksamheten i Pronano efter maj. Därefter kommer vi att ha en till finansieringsrunda ganska snart för att ta steget fullt över till Pronano. PA R A L L E L LT H A R N O R D A M P S

ett projekt där företaget ska integrera sina transistorer i en CMOS-process. – Där håller vi på att sätta upp ett projekt med Fraunhofer utanför Hamburg. Inom det projektet kommer vi att göra processningen av våra komponenter antingen på universitetet där eller hos Pronano. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Detect, Warn and Report

Capture and Respond to Power Events with Multichannel Precision Power Monitor Are you struggling with power system management? The PAC194x and PAC195x families—our next-generation, multichannel precision power monitor families—provide more architecture choices, advanced power event detection and options for reduced power requirements. Compared to single-channel monitors, these multichannel current/power monitoring families save 31% or more power. They are also available in two voltage measurement ranges: the PAC195x measures up to 32V whereas the PAC194x opens up the door for low-power applications at 9V with 16-bits of precision resolution on monitoring and event detection.

Key Features • • • •

Overcome the higher power consumption that occurs with current/power monitors Use the multiple alerts to facilitate flexible power event detection Employ low-input impedance to enable flexible sense resistor placement Add specific solutions targeted for single- and dual-cell lithium-ion batteries

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

microchip.com

The Microchip name and logo and the Microchip logo are registered trademarks of Microchip Technology Incorporated in the U.S.A. and other countries. All other trademarks are the property of their registered owners. © 2022 Microchip Technology Inc. All rights reserved. MEC2412A-UK-01-22

7

▲ ▲

Nordamps har sin verksamhet i Lund Nanolab som är ett renrum och forskningslabb på Lunds universitet. – Där har mina kompanjoner utvecklat denna teknologi under de senaste 15–20 åren. Nu är den tillräckligt mogen för att gå ut på marknaden, och då fungerar Pronano väldigt bra, säger Lars Tilly, vd och en av grundarna till Nordamps, som tidigare hette C2Amps. Enkelt beskrivet är företagets idé att gör en MOS-transistor där själva kanalen består av en nano­ tråd som står vertikalt ut från kiselskivan. Därefter sveps gatemetall runt hela nanotråden. – Det är en stor skillnad mot

vanliga MOS-transistorer där kanalen ligger i ytan på kislet. Finessen här är att vi kommer åt att styra strömmen från alla håll. Idag odlar företaget nanotrådarna på små kiselsubstrat i universitetets labb. – Nu behöver vi visa att utbytet i processen är rimligt och att vi har processpridningen under kontroll. Vi behöver visa att vi kan få alla kritiska processparametrar inom de toleranser som krävs för att få riktigt bra prestanda på transistorerna.


STARTBLOCKET

Större wafer styr Hexagem mot industrin Hexagem utvecklar en teknik att belägga kiselwafers med GaN-epitaxi tjock nog att rymma vertikala kraftkomponenter. På sikt vill företaget licensiera ut sin teknik, men först måste det kunna visa att tekniken håller för waferstorlekar som industrin producerar på.

D E T H A N D L A R O M en avancerad epitaximaskin, en så kallad MOCVD-reaktor, som används inom industrin som standard för att exempelvis lägga GaN-påkisel. – Det är en maskin som vi är väldigt nöjda med och vi har ett

8

RISE

Idag arbetar Hexagem med wafers på 2-tum, men just nu förbereder det sig för att ta klivet till 6-tum som är den waferstorlek som potentiella kunder, som exempelvis Infineon och Bosch, arbetar på. – Den maskin som vi hyr på Pronano klarar upp till 6-tum, och den fungerar för att vi ska kunna göra prototyper på 6-tum, konstaterar Mikael Björk, vd på Hexagem.

som på ovansidan smälter ihop bra samarbete med personalen till ett GaN-lager av mycket hög på Pronano där ett par kan prokvalitet. cessteknik, säger Mikael Björk. – Kvaliteten beror av hur bra Utöver reaktorn finns ett svepvi kan göra litografin och hur elektronmikroskop på plats som försiktiga vi är när vi öppnar företaget använder, men det är i upp de små hålen så att inte stort sett allt. Exempelvis saknas ytan under förstörs. Sen beror litografi vilket är en central del i kvaliteten även på hur vi växer tillverkningsprocessen. GaN-pelarna och hur de smälter Företagets process startar ihop i slutänden, vilket med en kiselwafer som kontrolleras under är belagd med ett tunt tillväxten i epitaximaGaN-lager av låg kvalitet. skinen. Ovanpå läggs ett isoleSteget från universirande lager, i vilket hål tetslabbet till epitaximaetsas ner till GaN-lagret. skinen hos Pronano gör I hålen växer Hexagem dessutom att miljön blir sedan små GaN-pelare, mycket renare, vilket Mikael Björk så kallade nanotrådar,

direkt visar sig i resultatet. – Sen gör en maskin som klarar 6-tum att du får en bättre uniformitet på din bricka. Det hjälper också till att förbättra kvaliteten. Samtidigt är avsaknaden av litografi på 6-tum lite av en akilleshäl i nuläget. – Det finns inte litografi hos Pronano, och inte heller ett par andra processteg som hade varit fantastiskt för vår del om de hade haft. Men nu är Pronano ganska nyligen startat, så kanske behöver de några fler kunder för att investera i ytterligare utrustning, säger Mikael Björk. I S TÄ L L E T H A R F Ö R E TAG E T tvingats se sig runt efter andra alternativ. Ett sådant är att hitta någon som kan hjälpa till med litografin som en tjänst som Hexagem betalar för. Ett annat är att få till ett samarbete med en potentiell kund. – Just nu diskuterar vi samarbete med potentiella samarbetspartners för att göra litografin på 6-tum. Om samarbetet faller väl ut så hoppas vi kunna demonstrera något på 6-tum under de närmaste månaderna. AW

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

RISE

Substrat placeras i MOCVDkammaren för att växa kristallskikten i olika kombinationer av GaN, AlGaN eller InGaN utifrån ett specifikt ”recept”.


STARTBLOCKET

Aligned Bio står på tröskeln Aligned Bio utvecklar en ny typ av biosensor baserade på nanotrådar. På sikt ska tekniken användas för att tidigt upptäcka cancer eller för att hitta gifter i vatten eller luft. Just nu förhandlar Aligned Bio om att flytta in i Pronano för att dra igång en pilotlina där.

Aligned Bio tillverkar sina nanotrådar med en teknik kallad aerotaxy, vilket innebär att trådarna tillverkas i gasform istället för på substrat. Metoden har sitt ursprung hos professor Lars Samuelson och hans forskargrupp vid Lunds universitet. – Den första generationen utvecklades vid NanoLund, sen licensierade Sol Voltaics tekniken och började utveckla mer sofistikerade versioner för solceller. När Sol Voltaics gick i konkurs köpte Aligned Bio all ip för att användas inom medicinsk teknik, förklarar Erik Smith, vd på företaget. Aligned Bio tänker sig att använda nanotrådar för att identifiera biomarkörer på molekylnivå, exempelvis cancer. Nanotrådarna har visat sig ha 10 till 100 gånger högre känslighet än dagens bästa sensorer med liknande hastigheter och pris. I början av året fick Aligned Bio 2,3 miljoner euro i stöd av Europeiska innovationsrådets accelerator för sin satsning, ett stöd som dessutom ger möjlighet till ytterligare 2,3 miljoner euro i riskkapital. Under våren ska företaget ta in ytterligare 50–60 miljoner kronor. Pengarna är nödvändiga för att närma sig en kommersialisering, Erik Smith

KRÖNIKA

Hybrid av satellit- och mobilnät skulle nå många fler

vilket Erik Smith anser är ett ytterst viktigt samtalsämne i detta sammanhang. – Jag var med och talade om Pronano, med bland annat Lars Samuelson, för kanske fem år sedan. Vi belyste problemet associerat med att starta avancerade techbolag. De behöver mycket pengar och mycket support, men riskkapitalet har typiskt gått till företag som behöver betydligt mindre finansiering för sin teknikutveckling. För Erik Smith är det viktigt att Pronano inte blir ytterligare en vinstgivande verksamhet. – Konceptet är verkligen bra, men jag hoppas att det håller fast vi grundtanken, alltså att bli ett stöd och inte bara ytterligare en fastighetsägare som erbjuder utrymme till marknadspris. I skrivande stund förhandlar Aligned Bio med Pronano om att hyra utrymme och att få åtkomst till viss utrustning, som SEMmikroskop. – Det mesta av utrustningen som finns där idag är inte användbar för oss, men Pronano har lokaler som gör det ­möjligt för oss att addera vår egen utrustning. Där finns exempelvis kemilabb och en byggnad som passar för vår produktionsutrustning. På frågan om när ett besked kring en eventuell inflyttning i Pronano kan komma svarar Erik Smith: – Jag förväntar mig att vi har tagit ett beslut inom de närmaste veckorna. Det borde vara klart mot slutet av mars. ANNA WENNBERG anna@etn.se

NYA M A S S I VA L ÅG H Ö J D S S AT E L L I T N ÄT skapar just nu internettäckning där sådan inte finns. Men genom att använda mobilnätet som upplänk skulle det bokstavligen gå att nå ytterligare miljarder. En tredjedel av jordens befolkning har aldrig använt internet då bredband kan vara dyrt eller inte ens tillgängligt, särskilt i glesbygd. Dyrast är det i områden som helt saknar marknät – där är satellit den enda lösningen. LO VA N D E N O G E X PA N D E R A R satellitinfrastrukturen just nu kraftigt. Idag finns några tusen satelliter. Inom fem år kan det vara hundratusen. Elon Musk med Starlink och Jeff Bezos med Kuiper är två initiativ med LEO-satelliter (Low Earth Orbit). Kostnaderna för satelliterna – såväl design och tillverkning som uppskjutning och drift – har minskat drastiskt. LEO är det som det främst satsas på just nu. Fördelen mot traditionella GEO-satelliter är att LEO opererar på cirka 1000 km jämfört med GEO på 36 000 km vilket ger avsevärt mindre fördröjningar. Andra fördelar är att satelliterna är mindre och billigare samt att LEO-system täcker hela jorden medan en GEO-satellit typiskt ”bara” täcker en kontinent. P R O B L E M E T M E D L E O är att markterminalen är dyr. Den dyraste delen är sändningsutrustningen. LEO-satelliter passerar från horisont till horisont på 5–10 minuter. Terminalen måste följa satellitbanan noggrant under mottagning och sändning. Med styrbara antenner krävs exakt kalibrering för att kunna styra antennloben mot LEO-satelliten i sändning. I mottagning är det mycket enklare och billigare att följa en LEO-satellit. Lösningen till problemet kan ligga i det faktum att 97 procent av jordens befolkning idag har mobiltäckning, från 2G och upp. Så ett sätt att minska kostnaderna för LEO kan vara att övergå till en hybridmodell: genom att inte signalera upp till de rörliga satelliterna från användarna kan terminalerna väsentligt förenklas. En markbunden upplänk skulle på det viset snabbare kunna nå ”the other 3 billion”. PÅ F O R S WAY A R B E TA R V I tillsammans med flera företag idag i ett tiotal länder för att förverkliga detta. Vi använder en vidareutvecklad variant av en hybridlösning som härstammar från Nokia och början av 2000-talet. Tekniken ”boostar” svaga ADSL- och mobilnät med hjälp av GEO-satelliter. LEO-bolagen kan komma att koppla upp miljontals kunder med sina nuvarande system. Men både hårdvaru- och driftskostnader gör att de enbart kommer att ta den delen av marknaden som har högst betalningsförmåga. Till Ukraina har Elon Musk gett bort Starlinkterminaler gratis, men normalpriset är 500 dollar plus 100 dollar i månaden för ett abonnemang. PÅ F O R S WAY V E T V I att hybridlösningen är den mest kostnadseffektiva lösningen och troligen den som framöver kommer att användas av majoriteten av satellitbredbandskunder, speciellt i utvecklingsländer där kostnaden för bredband måste hållas på rimliga nivåer. Vi tror också att hybridlösningen är bra för många som fortfarande inte har har bredband i Sverige. Kanske PTS, regionala myndigheter eller Telia kan vara intresserade av tillämpningar kring svensk bredbandsinfrastruktur? Kanske Sida, Vinnova eller Tillväxtverket kan hitta internationella tillämpningar kopplade till bistånd eller andra samarbeten?

FAKTA

Nästa steg i utvecklingen Föreställ dig en massa nanotrådar som vänder sig mot mikroskoplinsen och blinkar ett varningsljus när en cancermolekyl upptäckts. Så beskriver Aligned Bio hur dess teknik baserad på riktade nanotrådar kan komma att användas i en kommande biosensorplattform. I första hand siktar Aligned Bio på att utveckla sin nanotrådsplattform mot två olika huvudtillämpningar:

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

Diagnostik, så kallad biomarkör­ detektering. Då används plattformen för att detektera markörer såsom cancermolekyler eller annat. l Sekvensering. Då används nanotrådarna för DNA-sekvensering med långa läsningar. l

För att nå dit måste företaget göra nanotrådar som kan linjeras precist. Pronano kan komma att bli en pilotlina för dessa plattformar.

V I T R O R AT T ÄV E N L E O - B O L AG E N , då de väl etablerat första generationens LEO-systemen, kommer att slå in på hybrid-spåret. Det är det klart billigaste och snabbaste sättet att ge kunder som saknar internet en hygglig uppkoppling på 10–30 Mbps.

ANDERS BRANDTER Marknadschef på Forsway

9


STARTBLOCKET

Rise till regeringen:

SER-KRÖNIKA

Satsa på halvledarområdet! För att kunna växa sig större behöver den svenska halvledarindustrin en rad stödåtgärder inklusive en ny intresseorganisation som kan företräda Sverige i EU. Slutsatserna kommer från forskningsinstitutet Rise som tagit fram ett strategiförslag på uppdrag av Teknikföretagen. Bristen på halvledarkomponenter har fått politiker och beslutsfattare att inse hur beroende Europa är av Asien och USA när det kommer till halvledare. Den 8 februari presenterade EU-kommissionsordföranden Ursula von der Leyen ”Chips for Europe”, en plan för att minska beroendet av omvärlden. Totalt kostar den 43 miljarder euro, varav EU ska stå för 11 miljarder. Samtidigt som EU lade fram sin plan släppte Rise rapporten ”Sverige i halvledar­ världen – analys och förslag till strategi”. – Vi använder vår spetskompetens för att belysa området men vi kommer också att göra rapporter om data-, edge- och cloud, säger Per-Olof Sjöberg på Per-Olof Sjöberg Rise. H A N Ä R H U V U D F Ö R FAT TA R E till rapporten som lyfter fram att Sverige har en stor halvledar­ industri men att den behöver stöd för att kunna bli större. Rapporten slår dock snabbt fast att en fabrik för de allra mest avancerade CMOS-

FAKTA

Fyra styrkeområden Rise vill också se en svensk satsning på forskning inklusive befintlig infrastruktur, framförallt Myfab med renrum i Uppsala, Kista, Lund och Göteborg. Det behövs också mer utbildning med fokus på industrins behov. Samtidigt vill institutet att det satsats på test- och demonstrationsanläggningar inklusive pilotproduktion för de fyra svenska styrkeområdena: l Avancerade material och komponenter, inklusive kiselkarbid och kisel-germanium för tillämpningar inom kraftelektronik, radiofrekvenskretsar och fotonik. Här finns starka kluster i runt Lund och Linköping. l Halvledarbaserade MEMS-komponenter och sensorer (Stockholm). l Halvledardesign och mjukvara för inbyggda system inklusive systemkretsar till 5G och 6G med kluster kring Lund och Stockholm. l Millimetervågs- och terahertzkomponenter och -system, med kluster kring Stockholm och Göteborg.

10

processerna inte är något att sträva efter, intresset hos svenska storföretag för att stödja en sådan 100-miljarderssatsning är ljumt. Dessutom pekar det mesta på att Intels fabrik – med en budget på uppåt 100 miljarder dollar under tio år – hamnar i tyska Magdeburg. Exakt hur mycket pengar som EU och Tyskland bidrar med är inte klart. Däremot påpekas det i rappor­ten att Sverige måste aktivera sig i de EU-initiativ som formerats de senaste åren genom att gå med i den europeiska halv­ ledaralliansen (Alliance on Processor and ­Semiconductor Technologies) och i European Chips Act. Hittills deltar Sverige bara i två av de sex EU-allianser som bildats, det gäller för ­batterier och vätgas. – Om jag får gissa så pågår ett arbete och en dialog med Näringsdepartementet som kan påverka saker och ting, men det är inte slutfört ännu. Vi får se hur ska vi bete oss kring halvledaralliansen. Att vi kommer att vara mer aktiva på den europeiska platt­ formen är det ingen tvekan om men om det också innebär att det läggs specifika medel eller direktiv till Vinnova får vi se, säger Per-Olof Sjöberg. Medan vi i Sverige tvekar så har det redan börjat hända saker ute i EU. Medel från befintliga utlysningar i de stora programmen som Horizon Europe styrs över till halvledarområdet. E X E M P E LV I S har forskningsinstitutet Imec i Belgien fått ett extra anslag på en miljard euro medan pengarna från EU:s elvamiljarderspott under European Chips Act är tänkta att komma från 2023 och framåt. – Det finns en insikt från offentligheten och näringslivet att vi behöver förstå och påverka industriallianserna inifrån. Rapporten efterlyser därför en formell svensk organisation som kan representera svenska halvledarintressen i de europeiska och globala halvledarekosystemen. De existerande branschorganisationerna inklusive Svensk Elektronik och Saams (för nanoteknik) har betydligt större intresseområde än halvledare, anser författarna.

PER HENRICSSON per@etn.se

Vägen mot 6G U T V E C K L I N G E N AV 6 G pågår med att analysera vilka användningsfall och krav som är aktuella. För några år sedan ansågs 6G ”more of the same” men det har kommit fram nya användningsfall för autonoma fordon i trafiktäta områden där det behövs ­ytterligare stödfunktioner i radio­ näten. U T V E C K L I N G E N av mobilstandarder har skett steg för steg med enorma insatser på forskning och utveckling. Generationsskiftena har skett med en tidsperiod på ett decennium. 3G introducerades i början av 2000-talet. Generation 4G kom tio år senare och 5G 2020. S E R Ä R A K T I V T i flera ­internationella forum. Vi har ett samarbete med Innovation in Clouds, Internet and Networks (ICIN). ICIN håller årliga konferenser och fokus i år var på radioteknologi, 6G, AI och datanät. Experternas bedömning var att globalisering av mobilstandarder fortsätter i 5G och 6G. Bedömningen var också att man kommer att kunna fortsätta ha en global standard för mobil kommunikationen även om det finns krafter som driver mot regionala standarder. Globaliseringen av systemstandards fortsätter. De får olika anpassningar och tilldelningar av frekvensspektrum i olika regioner. S A M M A N D R AG om denna konferens kommer i nummer två av El- och Datateknik (EDT). SER hade i mars ett ZOOM-föredrag i med Ralph Löfdahl. Det var ett välbesökt föredrag med många frågor. Föredraget gick igenom den utvecklingsstegen fram till 5G.

Mer info på ser.se

STAFFAN SKOGBY SER Ordförande

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


Nyhet nu med 0,635 mm delning

Kompakta kort-till-kort kontakter Robusta kontakter i FINEPITCH serien Använd de utrymmesbesparande kort-till-kort kontakterna i FS-serien med 0,635 mm delning. De är utvecklade för att hantera hög kommunikationshastighet på upp till 20 Gbps. Dessa nya FS-kontakter kompletterar det tidigare programmet med kort-tillkort kontakter för att göra ert arbete med kretskortsdesign enklare.

För mer information ring 08-608 64 00 eller besök www.phoenixcontact.com/BtB


TEMA: EDGE & IoT

Allt fler IoT-noder riktar

Hittills har satelliter varit ett dyrt sätt att koppla upp IoT-noder men de små lågtflygande Leo-satelliter som nu är på väg att skjutas upp kommer att ändra på det. Tillväxten blir hela 36 procent per år fram till 2025 då det kommer att finnas 16 miljoner enheter i drift, enligt det Göteborgsbaserade analyshuset Berg Insight.

D

et finns många alternativ för den som vill koppla upp en IoTnod: wifi, mobilnät, Lorawan och Sigfox liksom proprietära lösningar. Alla förutsätter dock att saken man vill hämta eller skicka data till befinner sig i bebodda trakter. Så fort man beger sig ut i skogen, på fjället eller på sjön är risken stor att det inte finns uppkoppling. Exempelvis saknar runt 90 procent av jordens yta mobiltäckning vilket inte är så konstigt om man betänker att ungefär 71 procent utgörs av hav. Det är här som satelliterna kommer in. De ger god täckning över stora ytor och passar därför bra i branscher som jordbruk, transport, olja & gas, gruvor och energi.

Å R 2 020 FA N N S det 3,4 miljoner IoT-noder uppkopplade via satellit. Störst var Orbcomm med cirka 1,2 miljon abonnenter. Företaget erbjuder kompletta lösningar via sina egna satelliter men säljer också uppkopplingar via bland annat Inmarsat. Iridium hade nästan lika många, eller 1,1 miljoner, medan Globalstar hade 0,4 miljoner. Franska Kineis och Thuraya i UAE är betydligt mindre med något tiotusental uppkopplade enheter vardera.

12

Precis som för andra IoT-tilllämpningar drivs även utbyggnaden av satellitsystemen av den allmänna trenden med allt mer fjärrövervakning och fjärrstyrning. – Tillväxten för satellitkommunikation drivs också av att många nya satellitsystem är på väg att lanseras som har olika egenskaper och täcker olika behov. Även sjunkande priser på uppkoppling är något som kan öppna för nya användningsområden och göra satellituppkoppling mer attraktivt. De nya Leo-satellitsystemen som består av små satelliter är mindre kostsamma att bygga, skriver Johan Fagerberg till Elektroniktidningen. Han är vd och medgrundare av Berg Insight som sysslar med att kartlägga IoT-branschen. Företaget listar 38 satellitprojekt i en rapport från 2021. Astrocast, Hiber, Kineis och Fleet Space Technologies är redan i drift men många fler ligger i startgroparna. Det gäller för Eutelsat, OQ Technology, Sateliot och Totum Labs. P R O J E K T E N KO N K U R R E R A R inte alltid med varandra, de har delvis olika egenskaper som priser, bandbredd, täckning, abonnemangsformer, teknikval, säljkanaler och affärsmodeller.

det för Leo-satelliter Idag domineras inte är mer än kanske marknaden av en 10 millisekunder handfull satellitoperavilket är i paritet med törer där de största är dagens mobilnät. Orbcomm, Iridium, För satellitsystem Globalstar, Kineis och måste man också ta Inmarsat. Johan Fagerberg hänsyn till hur ofta och Sedan finns system hur länge en satellit man vill som enbart erbjuder bredkommunicera med befinner sig bandsuppkoppling. Det gäller över horisonten. exempelvis projekten Starlink De lågflygande Leo-satelli(från SpaceX), OneWeb och terna färdas i ungefär 8 km/s Kuiper (från Amazon). Ytterlivilket gör att de passerar över gare ett exempel är EU:s nyligen horisonten på 5 till 15 minuter. aviserade satellitprojekt på sex Sedan kan det i värsta fall ta flera miljarder euro tänkt för just timmar innan det kommer en ny global bredbandsuppkoppling, satellit inom synhåll. med start år 2025. En sak som hittills hållit tillbaka användningen av satelliter för D E N H Ä R T YP E N av satellitsystem IoT-tillämpningar är driftskostfungerar bra om man kan buffra naderna. Prissättningen spretar mätdata mellan överföringmen Berg Insight har räknat arna och fördröjningen inte har fram att den årliga genomsnittsnågon betydelse. Däremot fungintäkten per abonnemang i de erar de inte om man vill kunna existerande systemen var 63 euro använda systemet för att skicka under 2021. larm eller realtidsdata. De nya Leo-systemen som Dessutom bör man fundera på lanseras under de kommande om kommunikationslänken till åren kommer att öka konkurren- och från satelliten går via ett freksen och leda till sjunkande priser. vensband som även används för För de flesta system finns andra typer av tillämpningar som tvåvägskommunikation, det går kan störa ut kommunikationen. alltså både att hämta data och För att få realtidsprestanda skicka kommandon. med Leo-satelliter kan det behöFördröjningen eller latensen vas hundratals, liksom ett stort är betydligt större än för terrestra antal markstationer. system. För geostationära satelliPER HENRICSSON per@etn.se ter handlar det om 250 ms medan ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


TEMA: EDGE & IoT

antennen mot

FAKTA

himlen

Geo och Leo

De nya lågflygande Leo-satelliterna (Low Earth Orbit) befinner sig 500 km till 2 000 km från jorden vilket ger kortare fördröjningar och i många fall även bättre datatakter än geostationära satelliter som typiskt är 35 000 km bort. Samtidigt är den låga omloppsbanan en nackdel i så måtto att satelliterna passerar över en IoT-nod på några minuter. För att få en kontinuerlig uppkoppling behövs därför många fler satelliter jämfört med geostationära där det i princip räcker med tre stycken för att täcka in hela jordklotet. Dessutom lever de lågtflygande nanosatelliterna inte mer än fyra till fem år innan de ramlar ned och brinner upp i atmosfären. Medan det går att få ett mobilmodem för fem dollar är det svårt att hitta exakta siffror på vad ett satellitmodem kostar. Priset hänger bland annat samman med affärsmodellerna och hur stora volymerna är men Berg Insight uppskattar att det ligger någonstans mellan 5 och 100 dollar.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

De flesta satellitoperatörer satsar på proprietära lösningar, ofta ihop med en partner som tar fram kretsarna. Ett exempel är Orca Systems som tagit fram en systemkrets för Totums kommande satellitsystem som ska kosta tio dollar i volym. På senare tid har branschen börjat snegla på de stora standarderna som Sigfox, Lorawan, NB-IoT och LTE-M och på sikt även 5G NR Low Power för att kunna dra nytta av de stora ekosystem som finns runt dessa. Exempelvis har satellitoperatörerna OQ Technology, AST Space Mobile, Omnispace, Sateliot och Galaxy Space valt mobilstandarder för IoT medan EchoStar Mobile och Lacuna Space valt LoRaWAN och Eutelsat Sigfox.

Förhoppningen är pressa ned priserna och dessutom ge kunderna fler valmöjligheter vad gäller modem och systemkretsar. Dessutom blir det enklare och billigare att skapa system som automatiskt skiftar mellan satellitkommunikation och mobilnät utan att ha dubbel uppsättning av radiodelen. Ett exempel på det är satellitoperatören OQ Technology som tillsammans med processorspecialisten Alif Semiconductor utvecklar en lösning för NB-IoT och Cat-M i mobilnäten plus satellitkommunikation där så behövs. Förutom modemen behövs bland annat en antenn men den behöver inte vara dyr, ofta räcker det med en etsad antenn på kretskortet. Det behövs inte komplicerade styrbara för enkla IoT-noder med små datamängder.

13


TEMA: EDGE & IoT

Uppkopplad klisterlapp siktar Frimärksstora radio­ fyrar med sensorer som drivs på skörda­ de radiovågor – efter stora investeringar i höstas tillverkar israeliska Wiliot nu en dryg miljon smarta sensorer i månaden.

W

iliot kallar den för en IoT Pixel. Den är liten som ett frimärke och består av en antenn och ett kornstort 40 nm-chip med flash, ram, rom, sensor och tre cpu:er. Etiketten klarar att driva en Bluetooth-radiofyr trots att den lever exklusivt på skördade radiovågor – den torftigaste form av energiskördning som finns. Cirka 100 nW ackumuleras i 2,4 GHz-bandet vilket räcker för att skicka en avisering per sekund med en räckvidd på 5–10 meter. En variant med dubbel antenn skördar även energi i Loras frekvensband på 915 MHz. Dessa radiofyrar ska på sikt kosta några tiotal ören styck. Kombinationen av Bluetooth, nollenergi, inget underhåll och lågt pris öppnar oändliga möjligheter, enligt företaget. Nu kan till slut precis allt kopplas upp och bli en del av IoT – ”Internet of Trillions”.

I N V E S T E R A R E har hållit företaget under armarna sedan start, och i oktober rasslade det in ytterligare två miljarder vilket ger en total summa på 2,7 miljarder kronor.

Intelligensen finns egentligen i Wiliots moln.

14

Wiliot tror att allt kan få en smart sensortagg.

Det var en så kallad C-runda vilket ska tolkas som att investerarna tror att kapital nu är det enda som hindrar Wiliot från att skala upp. Wiliot bildades 2017 och när vi skrev om det år 2019 var de första pilotförsöken på gång. Idag tillverkas en dryg miljon etiketter i månaden. Wiliots affärsidé har klarnat med åren. Etiketterna i sig är inte den produkt som Wiliot vill erbjuda, utan tjänsten SaaS – sensors-as-a-service. Användaren sätter etiketterna på sina produkter och ser till att det finns en Bluetoothenhet inom 5–10 meters håll som kan mata på med radiovågor och snappa upp aviseringar. Resten tar Wiliot hand om. Det är inte ens möjligt för användarna att komma åt datapaketen direkt – de skickas krypterade till Wiliots moln. Användaren har bara tillgång till Wiliots API:er. Det som Wiliot hoppas dra in pengar på är raffinerade sensordata – position, rörelse, temperatur, manipulering, närhet, med mera. Av dem är temperatur den modalitet som sensorn kan avläsa direkt. Övriga sensordata

härleds på finurliga sätt. Närhet till en hand påverkar antennens mottagning. Monterad underst i en flaska kan inte antennen sända aviseringar förrän flaskan är tom – varvid Wiliots moln kan rapportera detta, och så vidare. NYA S E N S O R F U N K T I O N E R för nya användningsfall kan adderas genom maskininlärning i Wiliots moln. Etiketter kan även skräddarsys. Exempelvis finns en variant som kan läsa av nivån på en flaskas innehåll. Taggarna produceras i befintliga rfid-tillverkningsprocesser ända ner till att samma lim används på baksidan. Därmed vet Wiliot exempelvis att det skulle kunna ta fram en vattentålig version eftersom sånt finns för rfid. Priser, livslängd, et cetera är i princip desamma som gäller för rfid-taggar. Wiliot har idag drygt 20 partners för tillverkning och tjänster. Redaren Maersk och postorderföretaget Amazon finns bland investerarna – två gigantiska potentiella användare. Rfid-tillverkaren Avery Dennison är partner i tillverkningen och dessutom både investerare

och användare. Wiliot kommer innan slutet året att presentera ett antal fallstudier med kunder. – Vi hoppas kunna presentera ett projekt om några veckor – från-bondgård-till-butik. Det har försenats lite av ett vd-byte, berättar Wiliots marknadschef Stephen Statler. I mitten av januari öppnade Wiliot upp för vem som helst att börja utvärdera tekniken genom att beställa hem ett startpaket. Belgiska partnern Blyott har en lösning inom medicin i drift. Företaget hade tidigare spårat utrustning på sjukhus via batteri­ drivna bluetoothpuckar. Med hjälp av Wiliots små bluetooth­ klisterlappar blev det plötsligt realistiskt att även spåra enskilda medicinbehållare i lagret. Behål-

Tempsensor är inbyggd men mer information kan utvinnas indirekt.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


TEMA: EDGE & IoT

på biljonvolymer larna får dessutom sin temperatur loggad. Inom dagligvaruhandel kan taggarna logga temperaturen på köttförpackningar. Eller hålla reda på datum på en back med äpplen – som kanske taggades redan när äpplena plockades. I N O M T R A N S P O R T finns många tillämpningar för spårning. En förare skulle kunna lasta etiketterade postpaket – och därefter låta Wiliots moln bestämma utdelningsrundan. Tröjan du plockar upp i klädbutiken kan få en Wiliottagg klistrad över sin vanliga etikett. Den kan berätta för butiken att etiketten just blivit bortriven efter att tröjan burits till kassan efter ett besök i provhytten, och att det därmed kanske snart kan vara dags att subtrahera 1 från inventariet.

I framtiden kanske taggen sitter kvar efter köpet och pratar med tvättmaskinen om vilket program det föredrar och håller reda på hur många gånger den blivit tvättad. Det finns tvättmaskiner med Bluetooth för fjärrstyrning som skulle kunna uppdateras med ny firmware. Och en tvättbar IoT Pixel skulle kunna tillverkas. Det som saknas är ett samarbete ­mellan tvättmaskinstillverkare och klädtillverkare. – Tekniskt skulle vi kunna göra det idag. Vi har kunder som tillverkar maskiner av den typen och vi har förfrågningar från mycket stora tillverkare som vill göra det. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

FOTNOT: Elektroniktidningen tackar Uppsalaforskaren Ambuj Varshney för research och uppslag.

FAKTA

Så funkar den Etiketten fungerar som radiofyr men hanterar också kryptering och energiskördning. Dess enda egentliga funktion är simpel: att rapportera sensordata och id. Det liknar rfid och bygger i stor utsträckning vidare på samma teknik. Men rfid har som jämförelse ingen kryptering och kräver aktiv avläsning där IoT Pixel är självgående. Och så är rfid-läsare dyrare än Bluetoothstationer. Taggen ligger nästan alltid i dvala och samlar energi. Kanske någon gång i sekunden vaknar den upp och skickar ett krypterat datapaket. Tanken är att på sikt kunna snylta på befintliga radiovågor. Men idag används bryggor som strömförsörjer etiketterna och repeterar deras sändningar för att ge ett robustare system. Rent definitionsmässigt är taggarna därmed

En radiofyr med sensor som drivs av skördade radiovågor.

ännu inte riktiga ”energiskördare” utan bara ”trådlöst laddade”. En mobil med en Wiliot-app skulle i princip räcka som brygga. I praktiken ligger dedikerade partnertillverkade bryggor i Wiliots startpaket och ska placeras ut med 5–10 meters mellanrum. Existerande Blutoothbasstationer kan dock fundera som bryggor med en firmwareuppdatering. Wiliot har sådana samarbeten på gång. Ursprungligen skulle radion utnyttja backscatter. – Det fanns praktiska problem som gjorde att vi övergav idén, berättar Stephen Statler.

Mouser har något andra källor inte har Allt din BOM behöver

mouser.se/available-to-ship

Auktoriserad återförsäljare av halvledare och elektronikkomponenter

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

15


TEMA: EDGE & IoT

Rise pusslar med kantbitarna När molnet är för långt borta och enheten har för klen processor kommer kanten – edge – till undsättning. Den distribuerade beräkningskraften skapar nya möjligheter men ökar också komplexiteten, två aspekter som forskare på Rise och LTU försöker bemästra. – Modellen med att trycka all data till ett centralt moln skalar inte, man måste distribuera computelagret på något sätt. Det är det som driver edge computing, säger Emil Svanberg. Han är projektledare för den testbädd inom edge som forskningsinstitutet Rise byggt tillsammans med Luleå tekniska universitet. – En del av vår strävan är att ”nöta ner” kanterna, att hitta sätt som gör det enklare för applika-

tionsutvecklare. Det blir snabbt en mångdimensionell ekvation när applikationen har tillgång till beräkningskraft i molnet, på kanten och lokalt plus att svarstiderna kan vara ett viktigt randvillkor, eller att det finns krav på att bara använda grön energi. – Om man också vill minimera nätverkstrafiken blir det en väldigt komplex fråga hur man ska schemalägga och orkestrera allt. Det är den typen av projekt

vi är på väg in i. Många förknippar nog edge med 5G och det är inte fel. När fördröjningarna i radiokommunikationen krymper till millisekunder går det att placera edgeservrar i mobilnäten och använda dem för realtidstillämpningar. M E N E D G E F U N G E R A R lika bra i andra typer av nät. – Vi har också en del av den distribuerade testbädden i en fabriksmiljö där det inte finns 5G – det är trådbunden access eller wifi – så vi använder gärna begreppet ”multiaccess edge computing”. Testbädden består av ett litet virtualiserat beräkningskluster med vanliga Dell-servrar och

Edgenod i halvracksformat, den storlek som används i 5Gtestbädden.

FAKTA

En handfull experiment AI- och robotikgruppen på LTU tittar på beräkningshierarkin, från det lokala som måste ske ombord på det autonoma fordonet, exempelvis en drönare, till nästa nivå där navigering kan ske på edgeservern. De utvecklar också avancerade algoritmer för hur man delar på jobbet. l Företaget Thingwave utvecklar bergbultar med sensorer, i praktiken en IoT-plattform. För att upptäcka seismiska händelser l

strömmas stora mängder tidssynkroniserad data till en edgenod som gör analyser och presenterar en helhetsbild över vad som hänt. l Företaget FieldRobotiX är ­ytterligare ett drönarexempel. De har 3D-lidar och video-sen­ sorer i drönaren men kör inferenserna för objektklassificeringen i edgenoden. l Ett annat exempel är en mixerfunktion på en edgeserver utvecklad för musiker som fysiskt sitter

på olika platser men ska repetera ihop. l Ett företag utvecklar högkvalitativa och säkra videotjänster för bland annat sjukvården. Exempelvis måste fördröjningen var så kort att det går att se ansiktsuttryck, hur personer på andra sidan kameran reagerar. l AR- och VR är två tillämpningar som ofta nämns. Det handlar om att i realtid överlagra information på det användaren ser. Kravet är

stort på att följa blicken eftersom användaren lätt blir illamående när det uppstår fördröjningar. Renderingen kan göras på edgenoden som har bra beräkningskapacitet och bara ligger några millisekunder bort från användaren. l Rise pappersmaskin på KTH har också utrustats med en edgenod. Den används mest för att under­ lätta datainsamling men kan också köra applikationer för att exempelvis optimera processen.

Mjukvaran som ger mobilnätet Edge Exposure ­Server från telekomjätten ­Ericsson ger applikations­utvecklarna tillgång till nätverksfunktioner och tjänster med korta svarstider långt ut i mobil­nätet utan att de behöver fundera på de praktiska detaljerna. Edge computing är ett hett område men samtidigt inte särskilt väldefinierat annat än att det ger hyfsat bra beräkningskapacitet någonstans mellan molnet och användarens terminal. Genom att införa edge computing blir det möjligt att lansera nya tjänster med realtidsliknande egenskaper. Exakt vad som slår igenom först är för tidigt att säga. Det finns intresse från bland annat bilindustrin och spelbranschen, men också för drönartillämpningar och större

16

evenemang inom exempelvis idrott. – Det vi ser är att Nordamerika leder men intresset är globalt och det finns kommersiella projekt som inte är allt för långt bort, säger Zebastian Lovén på Ericsson och fortsätter: – Vi ser huvudsakligen fem teknikområden inom edge computing. Det är edgeinfrastrukturen, användarplanet, routingen, orkestrering och exponeringen. Det är en palett av förmågor som behövs, men den här lanseringen

Zebastian Lovén

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


TEMA: EDGE & IoT en notifiering som talar om att nu närmar man sig en annan basstation och kan förbereda för flytt. Mobilnätet är bra på det – roaming – men inte för tjänster. En annan del av forskningen handlar om att göra det smidigt och enkelt för applikationer att avgöra vad som ska exekveras var, om det ska köras i molnet eller i edge. – Det måste fungera utan att varje utvecklare ska vara fullt insatt hur allt ser ut. Där pågår mycket forskning.

Edgenod i form av ett komplett datacenter i ett skåp.

GPU:er från Nvidia. Det finns en mjukvarustack (open source) med Linux i form av Ubuntu plus Open Nebula som är en europeisk virtualiseringslösning. Sedan finns Kubernetes och virtuella maskiner som exekveringsmiljö. – Det är en maskin med gans­ ka normala prestanda i sig, men den sitter strategiskt placerad i en nod i Telias 5G-nät på LTU. Det som gör den till en edgenod är det går att routa ut trafiken – så kallad local breakout – utan att gå via det bakomlig-

gande core-nätet. – Det är en funktion som LTU köpt av Telia och dessutom har vi valt att uppgradera till 5G Stand Alone. ÄV E N O M D E T I N T E är nödvändigt för att få fördröjningar nedåt några millisekunder – det får man ändå eftersom beräkningsklustret finns så nära radionätet – så öppnar det andra dörrar. – Man får tillgång till fler nätverkstjänster som edge-systemet kan komma att dra nytta av.

Emil Svanberg

Det kan handla om positionsdata eller att användaren förflyttar sig längre sträckor. – Säg att vi exekverar en tjänst på en edgenode och ska flytta den utan avbrott till en ny. Vi håller på att forska på det men har inte svaret än. Att bara duplicera tjänsten på de edgeservrar som ligger närmast i nätet är inte en rimlig strategi, lösningen måste vara mycket energi- och resurseffektivare för att vara kommersiellt gångbar. – Kanske kan vi abonnera på

Y T T E R L I G A R E F R ÅG O R är hur små man kan göra edgenoderna, hur tätt de behöver sitta och om man behöver ta hänsyn till lands­ gränser. – Rent teoretiskt kan det finns en massa olika storlekar, en i gatlyktan, en lite större i elskåpet, en i kvarteret, en i stadsdelen och så vidare. Motsvarande frågor gäller för mjukvarustacken, hur man driver den effektivt. – Det finns lite exempel från konsumentsidan, stora spelplattformar som gjort uppgörelser med operatörer om att ha resurser längre ut i näten. Man kan kalla det för någon slags kommersiell edge men det är en bit ifrån att varenda konsument har en virtuell GPU 5ms bort i mobilnätet.

PER HENRICSSON per@etn.se

en edge

Ericsson Edge Exposure Server erbjuder API:er för bland annat användarterminalen, kvaliteten i nätverket och positioner.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

adresserar exponeringen av olika funktioner i mobilnätet som positionering och funktioner för tjänstekvalitet. Den nya mjukvaran håller reda på mycket av det praktiska, som att hjälpa till med applikationernas kommunikation med optimal edgeserver liksom var enheter som får stöd av servern finns. Detta är saker som applikationsutvecklaren inte vill gräva sig ner i och som dessutom ska vara konstanta oberoende av trafiken i nätet. – Du kan ange en önskad kvalitetsnivå för en tjänst men det förutsätter att nätet möjliggör det. Edge Exposure Server fungerar både i 4G och 5G-nät

– man kan se det som att den ger tillgång till nätverkstjänster som kan exponeras från både centralt placerade samt distribuerade datacenter. Vill man ha riktigt korta svarstider är det 5G med uppgraderat corenät som gäller. VÄ R T AT T PÅ P E K A är också att det inte behöver vara enbart Ericssons produkter i nätet. Edge Exposure Server baseras på 3GPP-standarden vilket gör att den fungerar på alla nät oberoende av kombination av leverantörer. – Just det här med harmonisering är en viktig del. Vi hoppas och har ambition att andra ska haka på men vi ska också försöka att ligga steget före.

Vem som äger och driver datacentret där edgenoden finns är också egalt. Det kan vara operatören eller ett datacenterföretag som Google eller Amazon, så kallade ”hyperscale cloud providers”. – Utvecklaren ska inte behöva fokusera på det, applikationen ber efter det den vill ha. I den första versionen är handover mellan edgenoder inte möjlig, det går alltså inte att förflytta sig så långt att applikationen behöver lyftas över till en annan edgenod utan att applikationen behöver hantera det. – Det är en typ av mobilitetsfunktion som är kopplad till nästa fas. PER HENRICSSON

per@etn.se

17


Test and measurement

SEMINARS Rohde & Schwarz is offering a free half-day fundamentals seminars on the practical use and understanding of Spectrum analyzers, Vector network analyzers and Oscilloscopes. To register or if you have any questions, please contact us by email info.sweden@rohde-schwarz.com Your Rohde & Schwarz team


FUNDAMENTALS OF OSCILLOSCOPES FUNDAMENTALS OF SPECTRUM ANALYZERS AND VECTOR NETWORK Ready, Acquire, Trigger – ANALYZERS Guide to better oscilloscope measurements The seminar is designed for engineers or graduates that are new to the use of Digital Oscilloscopes, or those already experienced but feel they require a brush up to improve understanding and efficiency in their day to day work. We will cover the fundamentals of how to choose the right oscilloscope, in the seminar we will also do live demonstrations showing useful capabilities inside modern oscilloscopes. Topics to be covered include but not limited to: ► Ready: Bandwidth and Rise Time ► Acquire: Sample Rate and Memory depth Vertical Resolution ► Trigger: Standard and Advanced Triggering ► Measurements: Parameters, Math and FFT Agenda: 09:00-09:30 09:30-11:30

Registration and coffee and sandwich Seminar Ready, Acquire, Trigger – Guide to better oscilloscope measurements (including coffee break)

Dates and locations: April 20 Luleå, Scandic April 21 Umeå, Scandic May 3 Linköping, Spectrum May 4 Jönköping, RC May 10 Göteborg, Södra porten May 11 Lund, Ideon May 24 Västerås, Scandic June 7 Stockholm, Kista entré

The seminar is designed for engineers or graduates that are new to the field of RF and Microwave, or those already experienced in the field that require a brush up to improve understanding and efficiency in their day to day work. As well as covering the fundamental aspects, the seminar will also introduce some of the capabilities within modern signal and spectrum analyzer and vector network analyzer platforms. Topics to be covered include but not limited to: Spectrum Analyzers ► Fundamentals, classic principles and key performance ► Basic building blocks, user settings and applications ► Modern analyzers Vector Network Analyzers ► Transmission Line fundamentals ► Hardware concept of the VNA ► Calibration techniques Agenda: 12:30 -13:00 Registration and coffee 13:00-16:00 Seminar Demystifying SA and VNA (including coffee break) Dates and locations: April 20 Luleå, Scandic April 21 Umeå, Scandic May 3 Stockholm, Kista Entré May 10 Göteborg, Södra porten May 11 Jönköping, RC June 8 Linköping, Spectrum June 9 Lund, Ideon


TEMA: EDGE & IoT

Efter ett decennium av utveckling är Zero Parallax i Åre snart redo att gå ur stealth mode och lansera kameror baserade på sin ”omöjliga” optiska lösning.

En av Zero Parallax värmevideokameror täcker 180 grader och har en upplösning på 1920 x 512 punkter.

Omöjliga kamerans första up P

roduktutvecklingen blev klar i fjol och företaget har idag kameror i skarp drift i Finland och Sverige och snart i Norge. En av kunderna använder en termisk version för brandövervakning på sina avfallsanläggningar. En marin kund använder en optisk version, utvecklad tillsammans med en partner, för att ge en lägesbild av området kring ett fartyg. Grejen med Zero Parallax är att företaget kan bygga kameror med betydligt bredare synfält än dagens kameror. Grunden är en kameralinslösning som trollar bort det problem med parallax som uppstår då en bild sätts samman av bilder från flera kameror (se faktaruta). F Ö R N ÅG R A Å R S E D A N fick Zero Parallax innovationspriser och stöd från bland annat Almi, Vinnova och EIT. På den tiden nämndes VR-kameror som den stora tillämpningen. De har ett synfält på 360 grader och består av kameror placerade i cirkel. Filmbolagen Sony, Paramount och Universal blev högintresserade när Zero Parallax år 2017 kunde presentera en VR-film billigt producerad på 20 minuter, jämfört med de gigantiska resurser som deras egen produktion krävde. VR är fortfarande en möjlig tillämpning, men den intressantaste efterfrågan ut Zero Parallax perspektiv har kommit från övervakning.

20

– VR blev inte mainstream på det vis som alla trodde då. Det fanns en affärsmöjlighet på kanske bara några dussin kameror, berättar Vygantas Kirejevas, vd och en av grundarna. – Så vi fokuserar på industriella tillämpningar, men kan gå tillbaka till VR om det uppstår en ny efterfrågan. PÅ B I L D E R N A O VA N ser du en IRövervakad parkeringsplats. Den bilden ska enligt Zero Parallax vara tillräcklig för att få en optoingenjör att tappa hakan. Bilden är klippt ur direktsänd video från en enda högupplöst LWIR-kamera som täcker ett synfält på 180 grader. Upplösningen är 1920 × 512 punkter. Konkurrerande termiska kameror täcker kanske 10–40 grader. En termisk kamera från Zero Parallax kan brandövervaka en yta på tre hektar. – Ingen annan kan göra det,

Utöver linslösningen har Zero Parallax uvecklat en edge-kameraplattform – men bilder på den får vänta till lanseringen.

säger Vygantas Kirejevas. Att kunna bevaka ytan med en enda kamera istället för flera gör att det blir mycket billigare och trollar bort många problem kring systemlösningen för exempelvis synkronisering.

Den senaste optiska modellen som Zero Parallax utvecklat har en upplösning på 25 miljoner punkter och täcker 225 grader. Vygantas Kirejevas befinner sig i Estland på ön Saaremaa när han talar med Elektroniktid-

FAKTA Zero Parallax linslösning trollar bort problemet med parallax vid filmning med flera kameror. Om du håller upp ett pekfinger och blundar med ett öga i taget, ser du fingret förflyttas relativt bakgrunden. Det kallas parallax och beror på att ögonen fångar scenen ur olika perspektiv. Det är användbart om du vill räkna ut avståndet till fingret. Men ett problem om du vill sy ihop de två bilderna till en enda. Bilderna måste förvrängas för att kunna

pusslas samman. Operationen kallas stitching och kostar stora beräkningsresurser. Med kamerorna placerade i exakt samma punkt vore problemet löst. Men det går ju inte. Fast jo. För i någon mening är detta vad Zero Parallax gör. Vygantas Kirejevas beskriver det som att kamerorna ”tror” att de befinner sig i samma punkt. – Det rör sig om ett väldigt ovanligt sätt att böja ljuset och fånga ljuset från omgivningen.

Linskomponenten är inte en ensam lins utan flera linser och flera sensorer som tillsammans arbetar som ett system. Grundarna arbetade för tio år sedan med att skapa VR-filmer för planetarier. Stitchningen tog mycket lång tid – månader – och krävde dyrbar datortid. Det var då Vygantas Kirejevas och Edmundas Balciunas arbetade fram den geniala optiska lösningen.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


Connect with confidence

Den kan ensam övervaka tre hektar.

MÖJLIGGÖR TEKNOLOGI

ÖVERALLT

pdrag är övervakning sluttillämpningar. Utrustning i gruvor kan övervakas preventivt för att spana efter saker som går sönder – sådant föregås alltid av värmebildning. Stora solcellsanläggningar övervakas idag av drönare som skulle kunna ersättas av kameror för att spana efter elfel. Skogsbrandsövervakning är ytterligare en kandidat för värmeövervakning. D E N O P T I S K A LÖ S N I N G E N var Flygplatser håller på att bli grunden för Zero Parallax. extra intressanta för övervakning Idag har företaget en komplett i och med att de automatiseras. modu­lär edge-plattform som Man vill exempelvis inte ha fågkan utrustas med kamera eller lar och djur på landningsbanan. värme­kamera eller båda, plus Den röda tråden är ”stora andra önskade sensorer, för ytor”. Det är den exempelvis temperatur, tydligaste styrkan mot position eller koldioxid­ konkurrenter som Flir halt. Systems eller säkerEdgeservern är hetsföretag som gör uppkopplad, självgåvärmeövervakning, ende, intelligent och kan – De fokuserar på laddas med mjukinomhustillämpningar vara för bildbehandling, Vygantas Kirejevas och andra mindre ytor, bildanalys och diverse

ningen. Där legotillverkar finska Incap elektroniken och monterar den till slutprodukter. Vygantas Kirejevas uppskattar produktionsvolymen till kanske 500 enheter under de kommande två åren. På sikt hoppas han på betydligt mer. – Minst 120 000 europeiska företag är prospektiva kunder.

och där är de framgångsrika. Om ett par månader kommer Zero Parallax till slut avsluta sin långa tid i stealth och berätta om produkter och kunder. Varför pratar du med mig redan nu då? – För att du var så envis. Intervjun här blir en liten uppvärmning inför att vi går ut och berättar mer, säger Vygantas Kirejevas.

Harwins kontaktprodukter har visat sig hantera extrema förhållanden, med stötar, vibrationer och temperaturintervall noggrant testade. Mikrokontakter börjar med 1,25 mm delning och klarar 2 A per kontakt, går upp till 8,5 mm och 60 A - vi täcker ett brett spektrum applikationer för när SWaP är viktigast. Med vår kvalitet, service, support och våra högtillförlitliga produkter kan du lita på Harwin.

harwin.com

Ni har ingen utbildning inom optik – hur kan ni ha hittat en teknisk lösning som experterna missat? – Det är förmodligen skälet till att vi lyckats. Den är ointuitiv. En optoingenjör skulle inte kunna ha kommit på den. Vittnesmålen från kunderna kommer att tala för sig själva, tror Vygantas Kirejevas. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Skeptikern övertygades När det optiska konceptet första gången presenterades för optoingenjören Igor Gurevich, avskrev han det genast som omöjligt.

– Han sade att vi var korkade och att det inte kunde fungera. Men tre månader senare var han delägare. Igor Gurevichs jobb blev att konstruera tekniska lösningar

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

som förverkligade konceptet. I augusti gick han tyvärr bort i Covid-19. Innan Zero ­Parallax hade Igor Gurevich designat linser för bland annat Carl Zeiss och Jenoptik. Han hade rykte om sig att kunna göra det omöjliga. U P P D R AG E T att göra det möjliga, resten av plattformen, gick till företagets teknikchef och ytterligare en av grundarna: Edmundas

Balciunas. Han har examen i elektronik, telekom och fysik från Vilnius universitet, och är en gammal partner till Vygantas Kirejevas. Det här är inte den första produkt de utvecklat tillsammans. Zero Parallax är åtta personer. Huvudkontoret ligger i Åre. – Det starka stödet vi fått i Åre har från mycket tidigt varit avgörande för företagets utveckling.

Skanna här för mer information

Ingenjör till ingenjör Harwin sviker dig inte. Kontaktdon visade i verklig storlek

21

Harwin UAV Elektronik Tidningen Sweden Oct 21.indd 01/10/2021 1 11:18


PE R

R TA T

EX

TEMA: EDGE & IoT

IKEL

Därför är åtta bitar värdefullt i IoT

I

takt med att världen blir allt mer uppkopplad via Internet of Things (IoT) och annan kommunikationsteknik har normen blivit att använda billiga och kompakta integrerade MCU/rf-moduler på 32 bitar och med flera sensoringångar. Sådana lösningar fungerar bra med kommunikationsstackar för wifi, NB-IoT (Narrowband) och Bluetooth, vilka också drar nytta av den höga beräkningskraften som garanterar säkerheten hos rf-kanalerna. Svårigheterna börjar när systemkonstruktionen blir mer komplicerad i takt med att antalet sensorkanaler ökar eller krav ställs på lägre strömförbrukning vid avlägsna platser. Det är då det kan löna sig att addera en åttabitarsbitars MCU (se figur 1). Stöd för 5V IO och sensorer Industrin föredrar ett ekosystem där strömförsörjningen är 5V. Det kan skapa problem eftersom de flesta MCU/rf-moduler på 32 bitar enbart drivs med 3,3V, inte 5V. Lösningen är vanligtvis att använda flera nivåskiftare eller att skala ner de analoga inspänningarna till 3,3V. Denna typ av problem undanröjs med en mer GPIO-effektiv åttabitars-MCU som har gränssnitt som direkt stöder sensorer, ställdon och switchkontakter baserade på 5V. Behovet av att nivåskifta, eller skala, gäller då enbart kommunikationskanalen mellan MCU:n med åtta respektive 32 bitar. Men inte heller det behöver vara ett problem om 32-bitars modulen har ingångar som kan hantera 5V. Även om det krävs galvanisk isolation kan kostnaden minimeras genom att mängden specialkretsar som behövs för att skydda systemets rf-del kan reduceras. Det finns olika fördelar med att använda

22

Av Bob Martin, Microchip Technology Bob Martin har titeln ”Senior Staff Engineer” på Microchip. Han har

arbetat med att konstruera inbyggda system i mer än 30 år, både med att implementera hård- och mjukvara. Idag fungerar han som ”Wizard of Make” på Microchip, där han utbildar blivande talanger och själv fortsätter att skapa, experimentera och utforska så mycket han kan.

åttabitars-MCU:er i fjärrinstallationer. Inte minst för att de tar bort behovet av att erbjuda större feltolerans genom att de använder flera sensorer eller aktuatorstyrning, vilket kan minska effekterna av fel i fält. Likaså tenderar åttabitars-MCU:er att ha ett stort antal gränssnitt till skillnad mot en 32-bitarssmodul. Färre sensorgränssnitt innebär fler problem med allokering av inoch ut-gångar medan åttabitare möjliggör att en nivå av intelligent feltolerans kan läggas till sensormatriserna. Det betyder att beslut, som exempelvis vilken av tre temperatursensorer som har gått sönder, kan tas lokalt (och därmed snabbare). Systempartitionering En annan fördel med att använda en åttabitars-MCU är att det går enkelt att koppla ihop dem med majoriteten av sensorer. Om en 32-bitars-MCU/rf-modul används tenderar den att medföra en stor mängd exempelapplikationer som är avsedda att visa hur lätt det är att ansluta till molnet – det gäller oberoende av leverantör. Däremot kan det vara så att det finnas betydligt färre applikationsexempel som beskriver hur sensorer eller ställdon kopplas samman utanför standardgränssnitten I2C eller SPI.

På samma gång innebär det större frihet vid val av rf-modul om man har en välkänd verifierad sensor/styrenhet och ett väldefinierat och tillförlitligt gränssnitt eftersom porteringen blir enklare. Integrationen av ett sådant system kommer att vara så gott som löst om protokollagret mellan de två MCU:erna backas upp av det fysiska lagret hos den valda rf-modulen. Därefter kan uppmärksamheten vändas mot att implementera den nya rf-kanalen korrekt. Användare som befinner sig på avlägsna platser, eller i industriella miljöer, kan dra nytta av att kunna ställa in system med feltoleranta hot swap-gränssnitt. Ibland går det dock inte att undvika att ett system måste bytas ut fullständigt, även om det är klart bäst att minska antalet övergripande förändringar hos ett system som är tillförlitligt. Att använda löst kopplade system (loose coupling) innebär också att en tillförlitlig rf-plattform kan stödja utökade systemkrav utan att man måste börja om från början. Det betyder att man kan fokusera på det som behöver förbättras och behålla det som är tillförlitligt. Intelligent effekthantering Ytterligare en detalj som präglar åttabitarsMCU:er är att de domineras av grövre process-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


TEMA: EDGE & IoT

teknologier. Dessa har betydligt bättre egenskaper när det gäller statiskt läckage, och de eliminerar behovet av att balansera statiska strömläckage mot hastighet vilket är ett krav vid finare processnoder. Till detta kommer att gatens oxidtjocklek förmodligen uppskattas bäst genom att räkna antalet atomer, snarare än att mäta antalet nanometer. Genom att addera en intelligent effekthanteringskrets, blir det möjligt att skapa effektivare lågeffektslägen. Vissa åttabitare som klockas med 32 kHz förbrukar en ström som motsvarar det som 32-bitars rf-moduler förbrukar i standby. Ett sådant tidsbaserat system för effekthantering förenklar processen att ladda och övervaka batteriers hälsa. 32-bitars rf-moduler – i synnerhet wifibaserade – kan däremot behöva strömmar på flera hundra milliampere. Det innebär att ett batteripaket som är i slutet av sin livstid kan ha problem att leverera så mycket ström som krävs för start-up och för att ansluta till nätverk. Används ett effekthanteringssystem baserat på åttabitars-MCU:er kan rf-modulen

”väckas” med ett dedikerat kommando. Det minskar strömbehovet genom att modulen startar mer stegvis. Denna speciella typ av väckning kan acceptera en lägre sändeffekt (TX-effekt) för att ansluta till nätet. Effekthanteringssystemet hos åttabitarsMCU:er har egenskapen att det kan övervaka toppströmmar och spänningsförändringar vid start av normala cykler, och föra data vidare vid varje ”wake-up”-cykel. Denna typ av data gör det möjligt för maskininlärningsalgoritmer i molnet att övervaka batterisystem mycket mer effektivt och att förutse potentiella problem. Förenklad MCU-programmering Under de senaste åren har det skett en rejäl utveckling när det gäller att förenkla programmeringen av 32-bitars-MCU/rf-moduler. Ett antal av dessa moduler har Arduinobaserat stöd, vilket kan hjälpa till att förkorta utvecklingstider. Samtidigt kan det vara problematiskt om det involverar mer effekthantering, skräddarsydda sensorer eller andra periferigränssnitt. Visserligen är Arduinos

ÄR DU MEDLEM I

kod för support väldigt omfattande, men i många fall är den ofullständig och det finns ett förtroendeproblem hos professionella användare. Även om kretsleverantörer tillhandahåller stöd har MCU/rf-modulerna onödigt många ledningar på chipet vilket gör dem relativt komplexa. Att ha 32 bitar för att hantera enklare styrning eller status kan tyckas överdrivet och det är allt annat än intuitivt att försöka hitta den felande biten i 0x23AA123C eller nåt annat hexadecimalt styrvärde till en periferienhet. Programmeringen av åttabitars-MCU:er sker å andra sidan med ett välbekant gränssnitt om just 8 bitar i taget (möjligen 16 bitar för timer-register). Det gör det enklare att felsöka bitfält, men också att det blir betydligt lättare att förstå hur periferienheterna är uppsatta. En viktig anledning är att de inte behöver blanda in mer komplexa funktioner för att minska effekten eller synkronisera bussgränssnitt. Det är även lättare att förstå klockträden hos åttabitars-MCU:er. Detta sammanfattar huvudanledningen till att ta hjälp av en åttabitars-MCU: den levererar en billig, effektsnål, smart (men inte IoT-dedikerad) lösning som kan hantera uppgifter som house-keeping och effekthantering. Tar man en titt på åttabitars-MCU:er i Microchips portfölj så erbjuder både PIC18-Q41-familjen och AVR DB-familjen ett brett utbud av analoga funktioner. Dessa inkluderar integrerade operationsförstärkare och GPIO:er med flera spänningsnivåer. Det senare minimerar behovet av externa analoga komponenter eller nivåskiftare. Sammanfattningsvis kan man konstatera att även om det finns ett antal flerkärniga 32-bitars MCU/rf-moduler att välja på idag så går det att vinna mycket på att addera en åttabitars-MCU när man konstruerar effektsnåla edge-noder i IoT-världen. MCU:er med 8 bitar kommer även fortsättningsvis att spela en viktig roll i IoT-miljöer eftersom de kan erbjuda omfattande hantering av effektförbrukning och sensor i en mycket liten formfaktor. n

?

SVENSKA ELEKTRO- OCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING (SER) är intresseförening för yrkesverksamma. SER är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. Allt detta och mer därtill hittar Du som medlem på ser.se, bland annat dessa aktuella händelser: • Föredrag om 5G, utveckling och drivkrafter - 7/3 2022 kl. 18:30 - 19:30 • EU´s NIS direktiv uppdateras till NIS-2 - 14/3 2022 kl. 18:00 - 19:30 • Första e-utgåvan av Telekomboken ”HUR SVENSKA TELEKOM KOM TILL VÄRLDEN” Bli medlem i SER: ser.se/medlemskap/bli-medlem/. I medlemskapet ingår även medlemstidningen EL- OCH DATATEKNIK, Elektroniktidningen, Nordisk Energi. Läs mer på ser.se.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

23


EX

PE R

Maskininlärning för edgetillämpningar

R TA T

NanoEdge AI Studio:

IKEL

S

törre företag som vill dra nytta av maskininlärning behöver idag anställa en expert på data science (analys av big data) om de vill samla in stora datamängder. Arbetet kan ta månader och inkluderar städning av data och att skapa AImodeller. Därefter anlitas inbyggnadsprogrammerare för att portera implementationerna till styrkretsar eller med hjälp av särskilda verktyg konvertera de neurala nätverken till optimerad kod för styrkretsen. För ett företag med snäv budget kan det vara omöjligt att vare sig anställa en dataanalytiker eller att lägga ut arbetet på en underkonsult.

ÄV E N M E D R ÄT T M Ä N N I S KO R och all tid i världen är det fortfarande ett problem att få tag på data av god kvalitet att träna systemet med. Tag som exempel ett system som ska upptäcka ett avvikande beteende – men så saknas detta beteende i träningsdata. ­Medan många datauppsättningar är användbara för klassificeringsproblemet att

24

Av Joël Rubino, ST Microelectronics Joël Rubino började sin karriär på IBM i Nice och arbetade en tid på företagets kontor i New York. År 2012 lämnade han IBM för att startade Apicube som specialiserade sig på big data och analys av sociala media med inriktning på marknadsföring. 2016 var han med och startade Cartesiam med fokus på AI i inbyggnadsnoder. Företaget köptes av ST Microelectronics i juli 2021. Idag är han ansvarig för Edge AI på ST Microelectronics.

upptäcka en avvikelse, är de värdelösa på att upptäcka nya situationer. Det är också viktigt att ha kvalitet i data, en aspekt som är svår att verifiera. Även om samplen inte har stavfel eller informationsluckor kan det krävas betydande investeringar för att samla in användbara data och sätta konsekventa etiketter på dem. NanoEdge AI Studio är ett verktyg för utvecklare av inbyggda system som saknar djup kompetens i data science. Magin ­ligger i att det på en och samma enhet dels går att köra träningsprocessen för att få fram ­vikterna och dels beräkna inferenser i den

färdiga modellen. Hela processen kan således utföras på samma ST-processor. Dessutom är interaktionen för slutanvändaren enkel, det kan räcka med att trycka på en knapp. Resultatet är att utvecklarna kan skräddar­ sy sina system för sin lokala tillämpning vilket gör dem robustare och enklare att installera. NanoEdge AI Studio kan köras på Windows 10 eller Ubuntu och är det bästa sättet att dels processa data och dels att hitta relevanta AI-bibliotek. Verktyget är utformat för att passa inbyggda system och för att enkelt kunna integreras med C-kod.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


TEMA: EDGE & IoT NanoEdge AI Studio väger in vilka komponenter som används – processor, minne och sensorer – och letar reda på ett lämpligt NanoEdge AI-bibliotek som körs på processorfamiljen STM32 och som utvecklaren kan integrera i sin egen inbyggnadstillämpning. D E N S E N A S T E V E R S I O N E N har fått fler algoritmer för maskininlärning. Förutom att upptäcka anomalier och att göra klassificering innehåller det dessutom två nya algoritmfamiljer: extrapolation och ytterlighetsfall (outliers). Det förra underlättar uppgiften att förutspå beteenden under otestade förhållanden. Det kallas regression och handlar om att hitta kopplingen mellan olika variabler i data. Exempelvis kan en uppsättning data avspegla en fläkts egenskaper vid 100 °C, 110 °C och 150 °C. Tack vare regressions­ algoritmen kan maskininlärningsalgoritmen extrapolera vad som händer vid 160 °C. Extrapoleringsalgoritmen i NanoEdge AI Studio täcker inte enbart linjär regression. Den erbjuder även mer avancerad analysteknik för att tackla komplexa situationer. Som ett resultat av detta kan utvecklarna nu skapa nya tillämpningar som övervakar saker som en dataanalytiker inte klarar att testa på egen hand. D E N A N D R A A LG O R I T M E N upptäcker utanför­ liggare (outliers) och baseras på en enda klass av värden. Systemet lär sig de normala beteendena. Allt som därefter avviker från det räknas som anomalier. Tidigare versioner använde istället metoden att registrera både normalt beteende och beteendet vid ett eller flera simulerade problem eller störningar. Som sagt var det i princip möjligt att lära sig alla beteenden en på samma processor vilket förenklade arbetet. I vissa fall var det dock omöjligt att återskapa anomalierna. I dessa fall går det nu att använda normala data för att härleda att en anomali föreligger. Även om det inte existerar bättre data än de som samlas in under verkliga förhållanden går det ibland tyvärr inte att få tag på sådana. Eller så finns det inte tid att få tag på tillräckligt många datapunkter. En ny datainspelningsfunktion förvandlar

Vibrationsdemonstrationen med ett Nucleokort.

alla industriella och trådlösa STWIN-noder till enkla verktyg för att samla in data. Användarna ansluter kortet till sin dator och använder NanoEdge AI Studio för att växla över till datainsamling, som därefter kan göras per automatik. Utvecklarna kan ansluta STWIN-kortet till den utrustning de vill övervaka. Sensorerna spelar in data som utvecklarna kan namnge och studera för att skapa mer noggranna til�lämpningar. En annan förbättring i den nya versionen är användargränssnittet. När det tillkom nya algoritmer och metoder för att samla in data, blev det nödvändigt att förbättra användarupplevelsen. Det var dessutom nödvändigt att optimera utvecklarnas arbetsgång. V E R K T YG E T Ä R AV S E T T för utvecklare som vill göra maskininlärning i Edge-tillämpningar. Biblioteken är små, ned till 1 kbyte, och högt optimerade. Det var därför nödvändigt att även förbättra tillgången till algoritmerna för att garantera att det är enkelt för utvecklarna att välja projektkategori för att snabbt kunna generera bibliotek. Innan NanoEdge AI Studio fanns var utvecklare tvungna att kontakta mjukvaruleverantörer, undersöka sin hårdvarukonfiguration och gå igenom de beteenden de ville övervaka. Nu har utvecklare fått ett verktyg som låter dem skräddarsy, generera och validera ett eget maskininlärningsbibliotek.

Man börjar med att välja en krets i CortexM-familjen och bestämma vilka sensorer som behövs. Sen importerar man en fil med värden som beskriver systemets typiska beteende. Det kan vara data från en accelerometer som sitter på en fläkt eller elektriska data från industriutrustning. Därefter testar, optimerar och sorterar NanoEdge AI Studio automatiskt de bästa kombinationerna av algoritmer bland de hundratals miljoner som finns och levererar ett skräddarsytt bibliotek som utvecklarna kan validera med hjälp av inbyggnadsemulatorn. N A N O E D G E A I S T U D I O V 3 stödjer alla ST:s utvecklingskort direkt från användargränssnittet. Tillgången till optimerade och gratis bibliotek betyder att det är enkelt att testa ett koncept. Ta exemplet med den smarta vibrationssensorn. Där kan användarna välja kortet NUCLEO-L432KC för att fånga fläktens normala beteende. Sedan kan de mata in data i NanoEdge AI Studio för att skapa ett bibliotek som de kan anropa i huvudloopen för att köra ett minimalt antal träningscykler, tidigare definierat i prestandamått i den nya mjukvaran, innan de går över till att göra inferenser. På så sätt kan NanoEdge AI-bibliotek hjälpa till att snabbt skapa applikationer för bland annat förebyggande underhåll och smart säkerhet. n

I handen ett Nucleokort och på skärmen NanoEdge AI Studio.

En utvecklare som använder NanoEdge AI Studio.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

25


PE R

R TA T

EX

TEMA: EDGE & IoT

IKEL

En ML-plattform som kan Av Ali Osman Örs, NXP Semiconductors och David Steele, Arcturus

Ali Osman Örs är AI-strateg på NXP Semiconductors med 20 års ­erfarenhet inom halvledarindustrin efter en ingenjörsutbildning i Ottawa, Kanada. Specialiteterna är ML och datorseende. Tidvis har han ansvarat för NXP:s strategier inom AI för förarassistans och autonoma fordon. Idag ansvarar han för AI-edge. Han rekryterades från CogniVue som utvecklar systemkretsar för AI-bildanalys. David Steele är innovationschef på ­ rcturus inom edge-AI och datorA seende. David har under sina 20 år i branschen bland annat ansvarat för att introducera nya teknikområden som Linux, IoT, edge och röst- och videokommunikation. David har utbildning från Ryerson University i Toronto.

26

AI

-modeller kan vara imponerande i experimentsituationer, men för praktiska tillämpningar krävs ytterligare några processteg som inte syns i labbet: indata och utdata från modellen kan inte användas som de är. En komplett lösning som täcker hela processkedjan kan ha stor nytta av en flexibel plattform för hårdvara och firmware utvecklad av NXP och Arcturus. Maskininlärning baserad på DNN (djupa neuronnät) har gett många imponerande experimentella resultat, i synnerhet inom bildtolkning för ansikts- och objektigenkänning. Den tidiga utveckling inom DNN, liksom de första skarpa tillämpningarna, har skett på kraftfulla molnservrar. Det var nödvändigt för att kunna leverera den tunga beräkningskapacitet som krävs. Databehandling på molnserver är dock ofta inte särskilt praktisk. Lokala datorresurser har mycket lättare att uppfylla krav på bandbredd och latens. Här följer ett hypotetiskt, men högaktuellt exempel. Banker kan ha kameraövervakning vid sina bankomater. Och under pandemin har det funnits påbud om att hålla avstånd. En del banker har därmed fått den goda idén att använda sina kameror till att automatiskt kontrollera att köande och folk runtomkring står tillräckligt långt ifrån varandra. Banken kanske till och med vill se till att endast kunder som bär mask får använda automaten eller komma in i lokalen där bankomaterna står. Ett sätt att AI-processa videoströmmen från kameran vore att tanka upp den direkt

till molnet. Men det kan potentiellt vara en väldigt dyr lösning. Kanske till och med praktiskt omöjligt någon annanstans än i en tät stadskärna. Det innebär dessutom en fördröjning, vilket betyder att det blir svårt för systemet att svara på rimlig tid när det anländer nya kunder eller att hinna kontrollera avstånden när besökarna flyttar sig runt i rummet. Om videodata istället kunde bearbetas lokalt skulle det ge möjlighet för systemet att reagera snabbt. Det kräver förstås en hårdvara kraftfull nog att kunna implementera en komplett processkedja för bildigenkänning från rådata till analys. Modellval Vad gäller högpresterande edge-hårdvara för DNN finns numera ett brett utbud. En möjlighet är att välja en grafikprocessorer (GPU:er) med en arkitektur delvis modifierad för högre DNN-genomströmning. Men inget klår en dedikerad NPU (neural processing unit). Den ger överlägset mest DNN-prestanda per watt. Viktigt är att välja hårdvara med stor inbyggd flexibilitet, och att inte bara gå efter deras prestanda för de typiska standardiserade DNN-prestandamåtten, som ImageNet och MobileNet. Det är dessutom typiskt nödvändigt att förbearbeta bilddatan till en form som passar tillämpningen bättre. Och så måste de djupa neuronnäten dessutom typiskt finjusteras för att hantera specifika krav. Exemplet med bankomatövervakning kan användas för att illustrera nämnda be-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


Det finns många sätt att täcka ansiktet på. De måste analyseras separat.

TEMA: EDGE & IoT

Om bilden tas ur grod- eller fågelperspektiv påverkas säkerheten i klassificeringen.

Olika sätt att identifera vilka objekt som är identiska i en bildserie.

anpassas till verkligheten

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

anpassning av hur modellen används. Det är svårare att bedöma om en person bär PPE i livevideo än i labbexperiment, eftersom personer kan vara skymda, eller byta kroppsställning. Därför kommer korrektheten i klassificeringen att variera. Ett sätt att förbättra noggrannheten är att använda flera bilder för en och samma klassificering. Men för det krävs att individer kan spåras mellan bilderna. Rörelsespårning i sig är i princip inte extremt beräkningskrävande. Problemet är att följa personer mellan bilder. Det försvåras av att personer försvinner ur bild eller blir tillfälligt skymda. De uppfattas lätt som nya personer som dyker upp istället för att kopplas ihop med redan sedda personer. Ett sätt att hantera spårningen av individer är att addera extra data till representationen av identifierade bildobjekt. Det kallas inbäddningar (embeddings). Sådana används exempelvis ofta i databehandling av språk. Fraser och ord märks upp med vektorer som används för att konstatera att fraser och ord har liknande betydelser. För bankomatövervakningen använder vi en inbäddning som inte bara anger vilken kategori objektet sorterades in i, utan även hur det visuellt såg ut och var i bilden som det påträffades. Positionen anges av en fyrhörning som ramar in objektet (en bounding box). Bilden av objektet i boxen analyseras på bildpunktsnivå för att identifiera olika karaktärsdrag (features) i bilden. De anges numeriskt i en vektor som alltså utgör en representation av objektets synliga former, färger

och strukturer. En fördel med inbäddningar är att de kan delas mellan flera olika kameror för att öka noggrannheten eller för att kunna täcka en större yta. Inbäddningarna kan även exempelvis användas som sökindex i ett arkiv över sedda objekt, kanske som referenser i en bevakningslista för analys som kan göras senare offline. Den databehandling som görs för att kunna följa individer mellan bildrutor innebär ett overhead vilket påverkar genomströmningen. I bästa fall ryms inte fler personer i rummet än att de alla kan följas. I andra fall kanske det behöver adderas fler SoC:er för databehandlingen. Flexibel arkitektur Något som vore högst önskvärt vore alltså hårdvara med flexibiliteten att kunna hantera samtliga de olika moment som maskin­ inlärning för datorseende kan stöta på i ett fall ur verkligheten. För detta har Arcturus valt NXP:s systemkrets i.MX8M Plus. Den består av ett antal beräkningskärnor som Arcturus flexibelt kan sätta ihop till en pipeline för datorseende. Den är enkel att anpassa. Varje steg i databehandlingen representeras av en nod. Exempelvis kan en nod ansvara för inferenser eller för att hantera förprocessning eller efterprocessning. En annan nod kan hantera användningen av en extern eller distribuerad tjänst. Systemlösningen liknar lite grand det

27

▲ ▲

hov av finjusteringar och förbearbetning. Maskininlärningsexperten Arcturus Networks har analyserat testvideoinspelningar från en bankklient. Små, slutna bankomatutrymmen betyder typiskt att kameravinklarna blir tvära vilket i inspelningarna ledde till fler felklassificeringar, särskilt när människor befann sig i rörelse framför kameran. Andelen korrekta klassificeringar kunde sjunka från drygt 98 procent när nästa kunds ansikte tydligt syntes i bild, till mindre än 40 procent när kameran bara kunde se toppen av huvudet och en liten del av ansiktet. Munskydd ökar förstås komplexiteten ytterligare. Det räcker förresten inte att träna nätet att identifiera ”människa med mask”. Också hjälm och andra ansiktsskydd är en form av personlig skyddsutrustning (PPE) som förekommer. Även andra typer av ansikts- och huvudtäckning behöver kunnas sortera i sina egna klasser. Det går att tänka sig att ställa ytterligare krav på systemet, exempelvis att det ska kunna ha förmågan att upptäcka avvikande beteenden. Som människor som hänger kvar i lokalen utan att ha något ärende. Ett annat intressant fall är när motivet inte hela tiden är synligt. Personer kan vandra in och ut ur kamerans synfält. Det skapar en ny typ av krav: förmågan att spåra ett visst motiv över tid. Det räcker inte med att bara kunna identifiera kategorier som ”maskbärare” och ”personer som håller avstånd”. De nya kraven behöver egna anpassade algoritmer för att förbearbeta data. De kräver även en


TEMA: EDGE & IoT containeriserade tillvägagångssätt som används i cloud computing. Men här anpassad till de resursbegränsningar som gäller för edge computing. Varje nod fungerar som en mikrotjänst. Noderna kopplas samman via synkroniserade seriella dataströmmar och bildar tillsammans en komplett pipeline för datorseende. Den kan hantera allt från bildinsamling till lokal styrning av periferiutrustning på plats. Enkla tillämpningar kanske klarar sig med noder som körs i en pipeline på en och samma fysiska resurs. En mer komplex pipeline kan behöva distribuera sina noder över flera CPU:er, GPU:er och NPU:er eller kanske över en eller flera i.MX 8M Plus-processorer. Eller kanske till och med över molnet. Arkitekturen tillåter att en pipeline orkestreras under körning, alltså att den kan ombildas efter förändrade behov i tillämpningen. Detta hjälper till att säkra investeringen för framtida edge-tillämpningar. Varje nod är containeriserad och därmed är det enkelt att byta ut en del av systemet i taget. Exempelvis kan en inferensmodell uppdateras utan att resten av systemet rubbas, även om det krävs ändrade attribut i modellen. Nämnda pipeline-arkitektur kan byggas i utvecklingsmiljön Arcturus Brinq Edge Creator SDK. Detta inkluderar möjligheten att skala upp AI-prestanda genom att använda

mer än en enda fysisk processor. En i.MX 8M Plus kan generera inbäddningar för djupa neuronnät (DNN) på en eller flera i.MX 8M-enheter som kan ta indata från en eller flera kameror. Enheterna kan enkelt sammankopplas via en av de två dedikerade Ethernet-MAC:ar som processorerna är utrustade med. Som vanligt inom maskininlärning görs utveckling, träning och fintrimning på en arbetsstation som kanske också utnyttjar acceleratorer i molnet. När modellen tränats, trimmats och validerats färdigt, konverteras den för att kunna göra effektivare inferenser på en NPU-krets. Ett typiskt knep är att avrunda de flyttal på 32 bitar som träningen arbetade med, till heltal på 8 bitar. Ytterligare sätt att effektivisera är att koppla in färdigbyggda nätskikt eller modeller redan optimerade för edge-tillämpningar. Arcturus tillhandahåller en katalog med färdigbyggda modeller i olika precisioner. De är förvaliderade för att kunna användas i de viktigaste edge-körmiljöerna (Arm NN, TensorFlow Lite och TensorRT) i såväl CPU:er och GPU:er som NPU:er. Här finns även verktyg för att träna och finjustera modeller liksom för att sortera datamängder och för att samla in och komplettera bilddata. Netto resulterar denna kombination av optimerad körtid, kvantise-

rad modell och NPU-hårdvara i en prestanda som är 40 gånger högre än när andra kända system kör samma modell. Det är av avgörande betydelse att ett bibliotek av detta slag är komplett. Andra edge runtimes saknar ofta komplett stöd för alla typer av skikt i alla typer av nätverk. Nyare modeller med bättre prestanda tenderar att ha sämre stöd än de äldre typer som används i de välkända prestandamåtten. Den sista komponenten som krävs är en inferensmotor med stöd för att ladda DNNmodeller i i.MX 8M Plus. NXP:s utvecklingsmiljö för maskininlärning, eIQ, innehåller porterade, validerade versioner av inferensmotorerna Arm NN och TensorFlow Lite. Sammanfattning Skalbar prestanda och flexibilitet är viktiga komponenter i maskininlärningstillämpningar i verkligheten. Varje applikation i sig är unik både vad gäller valet av DNN och den extra databehandling som krävs kring modellen. Det är avgörande att ha tillgång till ett ramverk som stödjer behovet av flexibilitet. Det är en viktig orsak till att kombinationen av den mikrotjänstarkitektur som utvecklats av Arcturus och den hårdvara för databehandling som utgörs av NXP i.MX8M Plus är ett kraftfullt verktyg när maskininlärning ska migreras till kanten. n

Från Idé till Produkt Elektronikdesign, EMC test, Produktion Utveckling Hårdvara Mjukvara Mekanik

Produktion

SMD Hålmontering Slutmontering Prototyper

EMC

Ackrediterat lab Filter design Filterproduktion

Dectron 2.0 AB • Thörnblads väg 6 • 386 90 Färjestaden • Telefon 0485-56 39 00 • www.dectron.se

28

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


Välkomna till Sveriges viktigaste mötesplats för Elektronikbranschen 15-16 juni Kistamässan Stockholm

På Elektronikmässan Stockholm samlar vi allt ifrån stora nyckelleverantörer till heta uppstickare för att trendspana, lansera nyheter och göra affärer.

Välkommen att registrera dig!


NYA PRODUKTER

Svensk öppen hashkärna n IP-KÄRNA En gratis IP-kärna som beräknar hashfunktionen Blake2S finns att tanka hem på github. Vi har pratat med utvecklaren, krets- och säkerhetsexperten Joachim Strömbergson.

Intresset för Blake2S vaknade när Joachim Strömbergson upptäckte att många idag beräknar den i mjukvara, vilket inte är lika effektivt. – Blake2S-implementationen täcker ett hål. I takt med att fler applikationer använder Blake2, och inte minst just Blake2S, har behovet att få klart implementationen ökat. Han har tidigare släppt öppna IP-kärnor som används både i FPGA:er och asicar, bland annat

en kärna för en annan hashfunktion, SHA-256, och för AESkryptering. Hur färdig är din Blake2Skärna? – Den är funktionellt helt klar. Det finns en bra uppsättning tester, och det finns en funktionell referensmodell som används som stöd. Den fungerar bevisligen i Xilinx utvecklingsverktyg Vivado liksom i öppenkodsverktyget OpenLane för asicimplementation mot processen Skywater. Koden är skriven i Verilog 2001 och är tillräckligt proper för att språkgranskningsverkyget Lint ska släppa igenom den utan kritik. – Det borde inte dyka upp

FAKTA

Kryptohash En hashfunktion skapar ett ­fingeravtryck av ett meddelande. Det finns flera användnings­områden inom cybersäkerhet. Ett signerat fingeravtryck av ett meddelande kan exempelvis användas som ett äkthetsintyg. Fingeravtryck av hemliga meddelanden kan märkligt nog lagras helt öppet. Detta eftersom det inte går att baklänges rekonstruera ett meddelande från dess finger­avtryck. Detta är en fundamental egenskap för kryptografiska hashfunktioner, som Blake2S är. Wikipedia listar ett tiotal familjer av kryptografiska hashfunktioner. En del av dem har i efterhand visat sig inte hålla måttet.

några överraskningar. 2012 för att ersätta dem. Koden är relativt kon– I och med att det nu servativ. finns en hårdvaruimpleDen behöver dock mentation finns det ett testas mer på FPGA, alternativ till dem för det vill säga köras på utintegration i system-påvecklingskort. Joachim chip. Implementationen Strömbergson kommer är enkel att använda Joachim Strömbergson även att köra igenom som accelerator till en den för andra flöden, exempelvis CPU-kärna. mot Yosys + NextPNR med Lat– En fördel med Blake2S i tice ECP5 som mål-FPGA. jämförelse med ex SHA-1 och – Den är dock inte lika välSHA-256 är att den ger större testad och mogen som exemmöjligheter till anpassning till pelvis min SHA-256-core. ”Use applikationens krav. Den version with caution” har jag som status jag släppt ger närmare tre gånger just nu. Och dokumentationen bättre prestanda än SHA-256 behöver antagligen putsas. med ungefär samma resurser. Men det är alltså ingen betaMen Blake2S går att skala ner version av kärnan som Joachim två eller fyra gånger i storlek på Strömbergson laddat upp på ett mycket enkelt sätt, berättar Github, utan den är färdig att Joachim Strömbergson. integrera. Vad gäller säkerheten i Blake2 så är den enligt Joachim StrömVad är grejen med Blake2S? bergson en vältestad funktion vid det här laget. Den bygger – Med Blake2S får man en på Blake som varit finalist i en modern kryptografiskt stark hashfunktionstävling utlyst av hashfunktion som är snabbare amerikanska standardorganisaän SHA-1 och MD5, vilka är tionen Nist. hashfunktioner vi vill få bort. En annan merit är att den är Funktionerna han nämner är på väg att börja användas för att äldre och har i efterhand visat höja säkerheten i generering av sig innehålla svagheter som gör att de inte går att förlita sig på för slumptal i Linux. de flesta säkerhetstillämpningar. JAN TÅNGRING jan@etn.se Blake2 togs uttryckligen fram år

Testkör radarsystemet i labbet n SIMULATOR En simulator som dynamiskt skapar radarmål kan ersätta många timmars körning på allmän väg. Produkten kommer från Keysight och gör det enklare att utveckla förarstödsfunktioner och på sikt fullt självkörande fordon.

Keysights Radar Scene Emulator AD1012A gör det möjligt att ersätta mycket av den körning som idag görs på allmänna vägar för att testa radarsystem med emuleringar i labbet. S YS T E M E T K A N B Å D E användas för att utvärdera algoritmer men också för att träna dem. Det kan skapa enskilda radarobjekt men också kompletta trafikmiljöer inklusive komplexa stadsmiljöer. Systemet är modulärt i steg

30

om åtta och kan som mest generera 512 oberoende radarmål. Synfältet är ±70 grader i horisontell led och ±15 grader i höjdled. Målen kan vara så nära som 1,5 meter från fordonet men också hela vägen bort till 300 meter. När det gäller den relativa hastigheten mellan målet och fordonet gå den att ställa från noll till 400 km/h. ut mål med en noggrannhet på en grad i höjd- och sidled. D E T G Å R AT T P L AC E R A

Kärnan i systemet är ett patenterat rf-kort med åtta kanaler som genererar åtta mål. Varj kanal har en egen

antenn. 64 rf-kort ger totalt 512 radarmål. PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


NYA PRODUKTER

Analog ML-styrkrets från uppstickare n STYRKRETS Aspinity i Pittsburgh släpper en batteridriven krets som exempelvis kan detektera röst eller krossat glas. Den använder analoga beräkningar och diverse andra trick för att dra ner strömförbrukningen dramatiskt.

Kretsen heter AML100. Den gör inte bara ML-beräkningarna analogt utan komprimerar dessutom sensorsignalen analogt. Hela kretsen väcks först när den blivit triggad av sensorsignalen. I väntan på att det ska hända drar den bara 70 µA. Kretsen stöder den version av maskininlärning som ­kallas ­TinyML, minimerad för att kunna hanteras av styrkretsar med lite minne. A M L 100 använder analoga beräkningar som härstammar från idéer som Bell Labs-forskaren Carver Mead presenterade på 80-talet. En teknik kallad Ramp adresserar problem med CMOS-processvariation som hindrat Carver Meads idéer från att fungera praktiskt i analoga kretsar. Maskininlärningskärnan i AML100 heter Analog ML (analogML). Den är programmerbar och går att träna. Den ska ge lång batteritid och är strömsnål bland annat genom att inte göra ML-beräkningar förrän den blir

triggad. Den triggningen sker innan digitalisering av sensor­ avläsningen. Kretsen gör även vad Aspinity kallar analog komprimering av sensordata enligt en patenterad metod. Analoga sensordata ska därmed reduceras till en hundradel. A M L 1 0 0 är den första medlemmen i vad som ska bli en familj kretsar. Aspinity ser tillämpningar inom konsument, IoT, industri och medicin. Analog ML består av ett fält av oberoende CAB:er (konfigurer-

bara block, configurable analog blocks) som kan programmeras att antingen fungera som sensorgränssnitt eller för att göra ML-beräkningar. A M L 1 0 0 förbrukar 70 µA när den lyssnar. Den har fyra analoga ingångar för exempelvis mikro­ foner eller accelerometrar. Kapseln är en QFN på 7×7 mm med 48 ben. Volymproduktion planeras till fjärde kvartalet. Prover skickas just nu till nyckelkunder. Du kan beställa utvärderingssatser som heter EVK1 respek-

tive EVK2. Den förstnämnda är programmerad att detektera krossat glas och rök- och kolmonixiddetektorer som piper enligt standarderna T3 eller T4. Den andra, EVK2, detekterar röst. Aspinity grundades 2015, släppte en första prototyp av kretsen året efter och har haft prover hos kund sedan 2019. Företaget har ett samarbete med Infineon och fick 5,3 miljoner dollar i investering i fjol. En av investerarna är Amazon. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Full HD med vässad prestanda n MIKROSKOP Större zoomområde och högre förstoring plus förbättrade optiska egenskaper och enklare manuellt handhavande. Det är några av de förbättringar som svenska Inspectis lyfter fram för det nya mikroskopet F35.

Trots all automatisering vid elektronikproduktion behövs det fortfarande bra utrustning för manuell avsyning. Mikroskop används både för att kontrollera kvaliteten och vid reparationer. En kamera som ger full HD med 1920×1080 bildpunkter och 60 uppdateringar per sekund är ett vanligt val. Inspectis har sedan länge en modell kallad F30 som klarar det men nu kommer en uppdaterad variant kallad F35.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

– Den ersätter inte F30 som är ett mycket bra alternativ med ett lägre pris, skriver Inspectis marknads- och försäljningschef Alistair Gooch till Elektronik­ tidningen. F35 har bland annat fått en större bildsensor och bättre optik vilket gör att zoomorådet är hela 35 gånger vilket innebär att man på en 24-tumsskärm kan se detaljer med en förstoring på 61,4 gånger. Andra förbättringar är att autofokus för intressanta områden (ROI) ligger mer centralt plus att optiken är mer responsiv vid manuella justeringar. Vidare är den kromatiska aberrationen förbättrad plus att blanka ytor återges bättre. PER HENRICSSON per@etn.se

31


NYA PRODUKTER

Siglent lyfter vågformsgeneratorn n TEST&MÄT Med två kanaler och en bandbredd upp till 1 GHz är SDG7000A den kraftfullaste vågformsgeneratorn hittills från kinesiska Siglent.

Instrumentet kommer i tre modeller med 350 MHz, 500 MHz eller 1 GHz bandbredd. Det finns två oberoende kanaler som ger upp till 12V (p-p) med 50Ω last eller 24V (p-p) med högimpediva laster. Det går också att konfugera utgångarna som differentiella. De två kanalerna kan kombineras för att exempelvis simulera störningar på en kommunikationskanal eller för att skapa en modulerad signal inklusive

frekvens-, amplitud- fas- och IQ-modulation Förutom sinus, fyrkant, triangel och pulsade vågformer kan generatorerna skapa Gaussiskt brus med valbar bandbredd som sedan kan adderas till signalen. Vidare går det att skapa slumpmässiga sekvenser, PRBS. Minnet är på 512 sampel och går att läsa ut med upp till 2,5 GSa/s. Det går också att skapa egna signaler med hjälp av Siglents mjukvara Easywave eller genom att importera text- eller CSVfiler. Antalet segment kan vara upp till 1 024 stycken. PER HENRICSSON per@etn.se

Minsta halvledarrelä i ny twist n RELÄ Panasonic har utökat sin CCserie med MOSFET-reläer. Till skillnad mot klassiska halv­ ledarreläer som har en optiskt kopplad isolering är denna kapacitivt isolerad, vilket ger betydligt mindre storlek och lägre strömförbrukning.

Ett klassiskt halvledarrelä – en PhotoMOS – har en LED på ingången och MOSFET på utgången. Det är alltså ett optiskt isolerat ingångssteg som driver en MOSFET. För några år sedan släppte Panasonic CC-serien som företaget presenterade som världens minsta halvledarrelä av PhotoMOS-typ. Men istället för en optisk isolation har kretsen en kondensator som isolerar, därav namnet CC-serien som är kort för capacitiva-coupled. Genom att byta ut LED:en har både

storlek och strömförbrukning kunnat minska radikalt. Först ut i CC-serien var en enhet som är ”normalt öppen”. Nu introducerar företaget versioner som är ”normalt stängda”, kallade PhotoMOS CC TSON 1FormB. Som namnet antyder ­kommer den kapslad i en TSON till skillnad mot en SOP4-kapsel som enligt Panasonic är det vanliga vid optisk isolation. Det innebär att nykomlingen bara är en åttondel så stor och drar en tiondel av strömmen jämfört med LEDbaserade ditos, hävdar företaget. Ytterligare en fördel är att kondensatorversionerna är mindre värmekänsliga. De kan användas i omgivningstemperaturer upp till 105°C. Strömmen som krävs för styrning är vanligtvis låga 0,04 mA, medan ingången kan drivas direkt med 3,3V. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Strömmar insamlade data med 12,8 Gbyte/s n DATAINSAMLING De nya datainsamlings­ korten från tyska Spectrum Instrumentation kan inte bara fånga snabba signaler med god upplösning, de kan också skicka samplen över PCIe-bussen med 12,8 Gbyte/s. Det är dubbelt så snabbt som konkurrenterna uppger företaget.

– Vi lanserar en ny flaggskeppsprodukt, det händer bara vart åttonde år. Hela vår utvecklingsavdelning har arbetat med den i mer än två år, skriver Sven Harnisch i ett email till Elektroniktidningen. Det handlar om M5i-familjen som kommer i två varianter med en eller två ingångar. De har 12 bitars upplösning och kan maximalt sampla med 6,4 GSa/s respektive 3,2 GSa/s när bägge de synkroniserade kana-

32

lerna används. Bandbredden på ingången är 2 GHz. Mer intressant är att korten kan skyffla data över PCIebussen (x16 Gen3) med en kontinuerlig datatakt på 12,8 Gbyte/s. I praktiken innebär det att data överförs till datorn i realtid för vidare analys eller för lagring. – Till exempel är de perfekta för att fånga signaler inom fiberoptik, masspektrometri, halvledartestning, rf-inspelning och kvantteknik, bara för att nämna några tillämpningar, säger Spectrums teknikchef Oliver Rovini i ett pressmeddelande. KO R T E N Ä R U T F O R M A D E att hantera en mängd olika signaler där ingången går att ställa i fyra lägen från ±200 mV till ±2,5 V. Dessutom går det att lägga in en offset.

Minnet är på 2 GSampel som standard men kan uppgraderas till 8 GSampel. Korten fungerar med Windows och Linux och kan programmeras med nästan vilket programmeringsspråk som helst, inklusive C, C++, C#, Delphi, VB.NET, J#, Python, Julia, Java, Labview och Matlab. Korten kommer med alla

nödvändiga drivrutinsbibliotek och programmeringsexempel. För den som hellre vill skriva sin egen kod finns SBench 6, ett grafiskt användargränssnitt som ger kontroll över kortet och har en mängd funktioner för datavisning, analys, lagring och dokumentation. PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


NYA PRODUKTER

Renesas byter Arm mot Risc V i Linuxkrets n PROCESSORER En ny medlem i Renesas SoC-familj RZ byter Armprocessorn mot en Risc V. Den är avsedd för industriella tillämpningar och är i stor utsträckning kompatibel med en tidigare Arm-medlem i samma RZ-familj.

RZ är en familj mikroprocessorer med 32 och 64 bitar som finns i varianter avsedda för bland annat AI, användargränssnitt och realtidsstyrning. Samtliga har använt cpu:er från Arm – fram till nu. Den nya Risc V-kretsen heter RZ/Five och sorteras in i familjen RZ/G som är avsedd för automation, industriella användargränssnitt, industriella kameror och gateways. Två möjliga heta tillämpningar som Renesas pekar ut är IoT-ändpunkter och hemmasäkerhet. RZ/Five är b ­ enkompatibel med den tidigare RZ/Gprocessorn RZ/G2UL som kör en Cortex A55 i 1,0 GHz. Den Andes-cpu som Renesas stoppat in i RZ/Five heter AX45MP och har samma klockfrekvens.

FAKTA

Andes jagar Arm

De är enkelkärnor, men AX45MP existerar även som dubbelkärna och fyrkärna. Så det är kanske en tänkbar option för nästa RZ/Five? Andes har dock ingen cpu med prestanda nog att kunna ersätta den vassaste processorn i RZ-familjen, G2H med fyra A57:or på 1,5 GHz, och fyra A53:or. RZ/Five (liksomRZ/G2UL) har USB, CAN och ett eller två Gbit Ethernet-gränssnitt. Även listan på övriga seriella gränssnitt ser ut att vara identiska. Båda har även dubbla 12-bitars AD-omvandlare. De är dock inte helt lika på insidan: G2UL har en Cortex M-hjälpkärna och audio-, videooch grafikblock som Five saknar. Five finns i två BGA-kapslar på 11 respektive 13 mm. Den finns i

prover nu för den som är nyfiken. Massproduktion startar i juli. Renesas har plockat ihop ett kompletterande gäng komponenter ur sin egen portfölj, som strömförsörjning, klockgenerator, flashminne och periferifunktioner. Det kommer också att dyka upp utvecklingskort i formatet Smarc 2.1, motsvarande vad som finns för G2UL, liksom referenskonstruktioner eller ”Winning combinations” som Renesas kallar dem. Linuxplattformen är industristandarden CIV (Civil Infrastructure Platform) som utmärker sig för att stödja sina kärnor i tio år, vilket betyder att den senaste versionen 5.10 ska ha stöd åtmin­ stone till januari 2031. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Mycket talar för att arkitekturen Risc V kommer att tränga ut Arm ur många inbyggnads­ tillämpningar. Den är gratis, modernare, har ett öppnare ekosystem och fler möjligheter till optimeringar av kislet. Det som talar för Arm är främst de investeringar som redan gjorts i arkitekturen. Men både Arm och Risc V kör Linux så mycket av din kod borde gå att lyfta över till Risc V – och det är precis så som en migrering till Risc V sakta men säkert kan göras. Risc V-arkitekturen i sig är ­gratis. Men cpu-kärnan har Renesas licenserat från taiwanesiska Andes som ytterligare etablerar sig som ett av de starkaste namnen inom Risc V för inbyggda system. Andes skaffade sig en flygande start i Risc V-världen genom att helt enkelt addera Risc V:s instruktionen till sina kärnor i en egen arkitektur, som redan konkurrerade med Arm.

One-stop shop for product testing

CLIMATIC TEST

MECHANICAL TEST

IP & CORROSION TEST

EMC TEST

ELECTRICAL SAFETY

MADEBYDELTA.SE

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22

33


NYA PRODUKTER

Adderar snabbare dynamik n KRAFT Den japanska kraftspecialisten TDK-Lambda adderar ett så kallat ”Fast-Speed”-alternativ till sin välkända Genesys-serie av programmerbara DC-aggregat. Optionen, som är designad specifikt för simulering av biltest, tillåter betydligt snabbare transientsvar än standardmodellerna.

De nya modellerna, som känns igen genom ”-F”-suffix, erbjuder mycket snabba transientsvar. Upp till 35 gånger snabbare än standardmodellerna. Det betyder att det går att nå stig- och falltider som är under 1 ms eller 2 ms. Än så länge finns optionen

Mäter signalstyrkan i Lorawan tillgänglig för rackmonterade aggregat (1U, 19 tum) med effekterna 1,7 kW, 3,4 kW och 5 kW och utspänningarna 20 V, 30 V eller 40 V. Ingångsspänningarna sträcker sig från 85 till 265 Vac enfas hos 1,7 kW-aggregaten. För 3,4 kW-enheterna kan inspänningen vara 170–265 Vac enfas, alternativt 170–265 Vac eller 342 till 528 Vac trefas, medan de för 5 kW-aggregaten är 170–265 Vac eller 342–528 Vac trefas. Modellerna kan sömlöst växla mellan konstant spänning och konstant ström, eller så kan de arbeta i konstant effektläge. Flera aggregat kan kopplas ihop parallellt för att skapa system med högre effekt.

På samma sätt som övriga modeller i Genesys-serien är dessa programmerbara via frontpanelen. Alternativt kan de fjärrstyras via LAN (LXI 1.5), USB 2.0 och RS232/485 eller det isolerade analoga styr- och övervakningsgränssnittet (0–5V, 0–10V) som är standard. GPIB, EtherCAT, Modbus-TCP och IS420 finns att få som option. I mjukvarupaketet som kommer med ingår drivrutiner, vågformsgenerator och virtuell frontpanel (GUI). En mängd säkerhetsfunktioner ingår som standard. Fem års garanti lämnas. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Minimala EMC-filter för 10 Gbit/s n FILTER När kameror och andra sensorer ska anslutas bilens förarstödssystem behövs det filter som tar bort störningarna. TDK har tagit fram en ny familj minimala common-modefilter för differentiell kommunikation på 10 Gbit/s eller mer.

Filtren är framtagna för kommunikationsstandarder som HDMI1.4/ 2.0 (3.4 Gbit/s eller 6 Gbit/s), LVDS/MIPI D-PHY (4,5 Gbit/s), USB3.0/3.1 Gen1

(5 Gbit/s) och USB3.1 Gen2 (10 Gbit/s). Familjen har en elektrodstruktur av ledande harts vilket enligt TDK gör dem mycket robusta. De finns i två varianter med en common-modeimpedans på 12 Ω (±5 Ω) vid 100 MHz respektive 45 Ω (±25 procent) vid 100 MHz. De fungerar i temperaturer från –55 °C upp till +125 °C och kommer i 1210-formatet på 1,25×1,0×0,5 mm. PER HENRICSSON per@etn.se

n IOT Den som ska installera IoTnoder i ett Lorawannät kan ta hjälp av Netvox R716S, ett handhållet instrument som mäter signalstyrkan i realtid.

Signalstyrkan kan ibland variera stort på den plats där en IoT-nod ska placeras ut, att då hitta ett ställe med tillräckligt bra signalnivå går lätt om man har ett lämpligt mätinstrument. K I N E S I S K A N E T V OX , som utvecklar IoT-produkter, har även tagit fram ett mät­ instrument för uppgiften. Det ger signalstyrkan i realtid mätt i dBm men kan också visa nivån på en tiogradig skala. Instrumentet klarar bland annat EU-bandet 863–870 MHz. Känsligheten är –136 dBm med en så kallad Spreading Factor på 12 och en datatakt på 293 bitar per sekund. Svensk återförsäljare är Direktronik. PER HENRICSSON

per@etn.se

Liten skyddare av elektronik Amerikanska Littelfuse – ­specialiserat på kretsar som skyddar elektronik – har släppt en varistorserie som är liten, tålig och kan drivas över ett brett spänningsområde.

Skräddarsydd mekanik för elektronikprodukter.

www.blomdahls.com

34

Serien kallad Xtreme Varistor och påstås ge exceptionellt skydd för elektronik i exempelvis vitvaror, byggnadsautomation, utomhus­ belysning och olika typer av detektorer och smarta mätare. Variatorerna kommer i sex storlekar, från 5 mm till 20 mm, med olika skyddsklass, exempel-

vis anges maximalt toppströmsskydd till mellan 1 200 till 15 000 A. Alla enheter kan användas i produkter med driftstemperaturer upp till 125 °C, och de är godkända enligt UL och IEC. Prover går att beställa via auktoriserade Littelfuse-distributörer. ANNA WENNBERG

anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 3/22


Svensk Elektronik, i världsklass, först in i framtiden! European chips act Det har varit en extrem och oroande händelserik tid de senaste veckorna. Med anledning av kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland och Belarus genomför Svensk Elektronik nu en undersökning hur detta kan påverka vår bransch. EU-kommissionen har inkommit med ett förslag om halvledarakt i EU. Sverige bör ta position, då vår bransch är framstående på flera delar i den komplicerade värdekedjan. Läs mer och engagera er gärna i denna fråga. Sök på European chips act i lämplig sökmotor. Sverige är mycket starka inom kra elektronik, både på forskning och utvecklingssidan med flera spännande bolag som verkar i Sverige. Vi har därför ett gyllene tillfälle att ta en ledande plats, men till det krävs investeringsvilja och att man tar position i Europa. Missa därför inte seminarium på samma tema som Smartare Elektroniksystem arrangerar den 30 mars.

Kurser i Smartare elektronikhandboken 2.0 Vem har nytta av denna kurs? Denna kurs passar dig som o a kommer i kontakt med elektronik. Din roll kan t.ex. vara; utvecklare, tillverkare, kvalitetsansvarig, inköpare, produktledning etc. Oavsett om du har lång eller kort erfarenhet av branschen, så har du mycket att hämta här. På kursen går vi igenom Elektronikhandboken 2.0 med sina mallar, checklistor och bilagor. Kursen leds av Mats Andersson och Maria Månsson, Svensk Elektronik och är kostnadsfri för föreningens medlemmar. Anmäl gärna intresse till info@svenskelektronik.se vid stort intresse kan vi ordna kurstillfälle i närheten till eran arbetsplats. Nästa tillfälle sker i Göteborg den 11 maj. Mer info och anmälan finner ni på vår hemsida.

Nytt datum för mässan Elektronik i Stockholm! För att utställare, arrangörer och besökare ska få ut maximalt av sitt deltagande på Elektronikmässan har vi tillsammans med vår arrangör Easyfairs senarelagt mässan till 15–16 juni. Du har väl inte missat att du som medlem i Svensk Elektronik har 15% på monterkostnaden på Elektronikmässan 2022?

Se till att bli medlem och ta del av våra förmåner – tillsammans skapar vi förutsättningar!

KALENDARIUM 24 mars Grundkurs SCIP. 30 mars Kra elektronikdagen, Västerås. 11 maj Elektronikhandbokskurs, Göteborg. 2 juni Svensk Elektroniks årsmöte. 7 juni Direktivsdag, Stockholm.

Passa på och boka din monter på Elektronikmässan med vårt exklusiva erbjudande till medlemmar i Svenska Elektronik. Elektronikmässan är årets händelse inom elektronikbranschen. Dessutom sker det parallellt med Advanced Engineering, detta vill ni inte missa!

Embedded Conference Scandinavia 2022 Planering för Embedded Conference Scandinavia 2022 fortgår, vi avser genomföra konferensen som ett heldagsevent den 1 november. Vik därför dagen i kalendern för en spännande dag. Mer information kommer inom kort!

SCIP-utbildningar fortsätter 2022

Förra årets succé-utbildningar i SCIP – Substances of Concern In articles as such or in complex objects motiverar en fortsättning. Nästa chans är den 24 mars, då vi ger en uppdaterad grundkurs i SCIP. Anmälan kan ske via vår hemsida. Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag är väl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stärker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

15–16 juni Elektronik i Stockholm, Kistamässan 1 november Embedded Conference Scandinavia 2022. svenskelektronik.se/ kalendarium Direktivsdagen körs den 7 juni 2022. En perfekt möjlighet att under en heldag få viktig information och värdefull kunskap gällande de lagar och direktiv som finns för elektronikbranschen. Den är kostnadsfri för er som är medlem i Svensk Elektronik eller hos Teknikföretagen. Anmäl er på vår hemsida.

Vi på Svensk Elektronik önskar er ett framgångsrikt 2022!

Peter Björkholm Svensk Elektronik


POSTTIDNING B Returadress: Elektroniktidningen Folkungagatan 122, 4 tr 116 30 Stockholm

R&S®FSPN Phase noise analyzer and VCO tester

UNRIVALLED SENSITIVITY MEETS HIGH SPEED. Increased efficiency and reproducibility of phase noise measurements from lab to production. Find out more about R&S®FSPN: