{' '} {' '}
Limited time offer
SAVE % on your upgrade.

Page 1

NR 6 JUNI 2019

ELEKTRONIK TIDNINGEN

OSYNLIGA SOLCELLER

Senaste modet för energiskördande IoT-noder är solceller som smälter in i miljön. Det hoppas Uppsalaföretaget Peafowl, vars teknik bygger på nya forskningsresultat. /4–5

LEIF WARTACZ:

ROTAKORN:

Dansken som brinner för distribution

Stark tillväxt med överskott i Åtvidaberg

/14–15

/16–17

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS


Tidningshuvud

05-12-12

14.29

INNEHÅLL ETN 6/19

Sida 1

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. telefon: 08-644 51 20 | www.etn.se bankgiro: 5456-3127 redaktion: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan Tångring. grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se prenumeration: webb: etn.se/pren | e-post: pren@etn.se telefon: 08-644 51 20

10

Anna Wennberg Bevakar analogt, opto och kommuni­kation, kraft, sen­so­rer, distri­bution, medicinsk elektronik och minnen. anna@etn.se | 0734-17 13 11

Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Jan Tångring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

25

6 10 18

22

Erik Ekudden om 5G, O-RAN och säkerhet Ericssons teknikchef förklarar varför 5G ligger före tidtabell, vad som händer efter 5G Standalone, hur O-RAN påverkar branschen och hur man säkrar näten. Utan USA stannar Huawei Huawei räknar med att förlora 30 miljarder dollar på USA:s svartlistning. Elektroniktidningen förklarar varför. Elsotec växer med svenskt i blick Elektronikdistributören Elsotec jobbar intimt med kontraktstillverkare, liksom produktägare, för att se till att den mest lämpade komponenten är på rätt plats i rätt tid.

20

20 22

EXPERT: Låt flashdisken indexera dina ostrukturerade data Utnyttja perioder när processorn är sysslolös till att gå igenom innehållet och generera metadata, skriver Noam Mizrahi på Marvell.

EXPERT: Stopp på driftstopp med smarta givare Driftstopp kostar tid och pengar, men genom att utnyttja diagnostikdata i maskin­ konstruktioner går det att minska problemet signifikant, skriver Jeff Smoot på CUI.

25

EXPERT: Minne är en kritisk IIoT-komponent Industriell IoT utsätter minnesmoduler för hårda påfrestningar. Arthur Sainio på SMART Modular Technologies berättar mer.

LEDARE

Dags för en sommarpaus Anne-Charlotte Sparrvik Ansvarar för sälj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2019 upplaga: 13 500 ex (exkl. emagasin) Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks på miljövänligt papper hos Sörmlands Printing Solutions AB. omslagsbilden: Genomskinliga solceller. foto: Cecilia Tilli

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19

Då har midsommaren passerat. Och Elektronik­ tidningen slår av på takten för att ladda batterierna inför en kommande höst med massor av kul att rapportera om. Säkert kommer en del att handla om vår blivande svenska stolthet – Northvolt – som just säkrat finan­sie­ ringen för en svensk batterifabrik, liksom en tysk. Kul, eller hur! Vi på Elektroniktidningen tar sommarledigt under juli. I augusti är vi tillbaka med ett nytt fräscht nummer av magasinet. Den digitala tryckpressen får en kortare paus. Så om du längtar efter lite färska elektroniknyheter innan augustinumret dimper ner i lådan kan du alltid kika in på etn.se Vi önskar dig en riktigt härlig sommar! Redaktionen


STARTBLOCKET

Vi kommer snart att drunkna i IoT-sensorer. Deras design blir ­viktigare än många ännu insett. Uppsalaföretaget Peafowl bidrar med solceller som smälter in.

CECILIA TILLI

K

Osynliga solceller – snart kan du bygga snygga sensornoder – Generellt utvecklar vi strömförsörjning för smarta prylar. Konceptet att utveckla solceller för integrering i produkter är ovanligt. Målet brukar nästan alltid vara att mata energi till elnät. Genomskinligheten är en illusion, för det går inte att alstra elektricitet utan att suga i sig fotoner. Ett människoöga ser dock rakt igenom den 500 nm tunna cellen. D E N K A N TO N A S i olika färger. Helt färglös levererar den idag mellan en tiondels och en femtedels watt per kvadratmeter. Peafowl tror sig kunna komma upp i en watt – en hundradel av en kiselsolcell.

40 procent av energikostnaderna för uppvärmning och kylning. Chromogenics har fram till nu huvudsakligen varit hänvisat till nybyggda hus där strömsladdar kunnat dras till fönstren. Med Peafowls celler räcker det att byta fönsterglaset. Därmed kan befintliga hus enkelt uppgraderas. Konkurrerande solcellsteknik har inte varit tillräckligt genomskinlig.

Om du accepterar en färgton går det att komma upp i fem watt, kanske tio. Siffrorna gäller med det recept Peafowl använder nu. Det finns en spännande utvecklingspotential som vi ska återkomma till. Ett av kundutvecklingsprojekten är Chromogenics, en äldre avknoppare från Uppsala universitet. Bolaget tillverkar en film vars genomskinlighet kan styras elektroniskt från transparent till helt ogenomskinlig. Filmen byter transparens när ett av dess skikt laddas och laddas ur. Användningen är fönsterglas med reglerbar toning. Tekniken har i en installation lyckats spara

P E A F O W L S F I L M läggs som ett extra skikt över glaset. Det förändrar inte de optiska egenskaperna. Eftersom ytan är stor alstras utan problem den energi elektroniken behöver.

CECILIA TILLI

iselsolceller kommer alltid att vara effektivare och billigare än Peafowls plasmoniska celler. Men Peafowl tävlar inte i verkningsgrad utan i skönhet, och hoppas hitta marknader där estetiska hänsyn är avgörande. Du behöver inte känna dig misslyckad om du hajade till och inte kände igen ”plasmoniska solceller”. Området är så färskt att även kollegor kan få kämpa för att hänga med när Peafowls vd och forskningschef försöker förklara. – Det finns fortfarande mycket som forskningen inte ens känner till om dessa material. Han heter Jacinto Sá och är en av dem som lagt fram de grundläggande resultaten. Dessutom är han fortfarande ensam om att försöka industrialisera dem. – Vi är först i världen att använda plasmoniska nanopartiklar som ljusabsorbenter. Andra har försökt använda plasmonik för att förstärka ljusabsorption genom att sprida ut ljuset. Men ingen har försökt använda det direkt som absorptionsmaterial. Peafowls solceller försöker inte tävla med kiselsolceller om generell energialstring. De kommer heller aldrig att kunna köpas separat. När du stöter på dem kommer de att vara integrerade i andra produkter. De ska strömförsörja energisnål elektronik som arbetar utan sladdar och batterier.

Solcellerna är genomskinliga.



Absorptionsmaterialets färg uppstår ur interferenser – som i en påfågelfjäder.

Nanomaterialet är så duktigt på att absorbera fotoner att det bara behövs så lite att cellen kan göras tunn och genomskinlig.


Det blir dessutom effekt över. – Vi har funderat på vad den extra kraften ska kunna använda, till – kanske bädda in en extra sensor i glaset? En sensor för utetemperaturen, till exempel – glaset kanske inte ska tonas när solen skiner en kall svensk vintermorgon. Peafowl söker efter fler produkter att integrera sina solceller i. De ska ha profiler som passar den effekt och robusthet som Peafowls nuvarande teknik levererar. Ibland kan solcellen helt reducera bort batteriet. Ibland åtminstone förlänga drifttiden. När IoT-noderna skalas upp till miljardvolymer kommer batteribyten att bli en logistisk mardröm, med varje byte många gånger dyrare än batteriet i sig. Energiskördning som förlänger drifttiden eller ersätter batterierna kommer att bli allt viktigare. I ett annat kundutvecklings­ projekt tittar Peafowl på låg­ effektskärmar för exempelvis smarttaggar på varuhus. En tredje tillämpning är ­trådlösa sensornoder på strömsnåla ­standarder som Lora. Men hur kan Peafowl tävla mot kiselsolceller och deras betydlig högre verkningsgrad?

– Jag säger alltid att om det går att göra med kisel kommer det att göras med kisel – det finns i överflöd, är billigt och har gott rykte. Men det finns lyckligtvis många situationer där kisel inte duger. Till exempel när estetik är viktigt. Han berättar om det danska företaget som demonstrerade en egenutvecklad rumssensor med solcell. Kundens vd avfärdade den direkt. – Inte för att den inte fungerande, utan för estetiken. Danska tak är vita. En svart sak i hörnet

ningsgraden väsentligt blev för distraherande. – kanske ända upp till 50 Jacinto Sá citerar kunwatt per kvadratmeter. dens vd: Och ändå behålla färglös – Det ser ut som en genomskinlighet. Då insekt och jag vill bara gå handlar det om effekter dit och krossa den! som exempelvis skulle – Jag tror att många kunna strömförsörja en sensorer kommer att Jacinto Sá laptop. finnas där de syns bra, Jacinto Sá har patenterade och jag tror att utseendet ofta idéer som han tror kan komma kommer att vara en avgörande att fungera. En sådan solcell parameter, inte bara en exmåste till exempel även absortrakrydda. bera IR-ljus. Jacinto Sá tror att fler än den danska vd:n kommer att tvär­ vägra anskrämliga IoT-noder. P E A F O W L G R U N D A D E S 2 0 1 8 . Almi – Det blir svårt att acceptera investerade fyra miljoner kronor sensorer överallt om de är fula i maj. Ytterligare en miljon kom och påträngande. Och de måste från privata investerare. finnas överallt om de exempelvis Uppsala innovation ­center ska styra en byggnad bra. hjälpte till tidigt med att värdera om här fanns något värt att kommersialisera. Andra som D AG E N S E N E R G I - och miljögett stöd är Vinnova och EIT problemen måste få en lösning Innoenergy. och med sitt estetiska bidrag Jacinto Sá är universitetslektor till utvecklingen vill Jacinto Sá vid institutionen för kemi-Ångförsäkra sig om att bra lösningar ström och i grunden kemist. inte bromsas av den försmädliga – Men det är nog många som detaljen att de är påträngande tror jag är fysiker, för jag har och oönskade. utvecklat mycket teknik för att En annan förutsättning för att Jacinto Sá skulle engagera sig i en studera de här processerna med industrialisering var att tekniken laser och röntgen. Akademiskt är jag känd för mitt arbete med i sig var miljövänlig. Det gäller plasmonik och spektroskopi. tyvärr inte alla solcellellstyper Bolaget Peafowl är snart sex Peafowl hoppas att något av personer. Jacinto Sá är inte bara kundprojekten ska resultera i en vetenskaplig ledare utan också skarp produkt om 1–1,5 år. vd, men i den rollen kommer Dessutom vidareutvecklar han snart att ersättas. Peafowl tekniken i sig. Nästa Hustrun Christina Paun är recept kan kanske finnas klart medgrundare. Hennes efterom 3–5 år. Då hoppas Peafowl namn betyder påfågel – Peafowl. kunna skruva upp effekten och Det är ingen slump. Påfågelströmförsörja sensornoder som kanske både sänder och tar emot fjädrar är egentligen bruna. De fantastiska färgerna uppstår gedata, gör egna beräkningar och sköter styrning. Ett exempel vore nom interferenser i nanostruken IoT-nod som tänder ljuset när turer i fjädrarna. Peafowls färgtoningar uppstår genom samma folk finns i rummet. effekt – genom att formen på Ytterligare nästa fas ligger på den allra yttersta forskningsfron- nanostrukturer modifieras. ten. Det är antagligen teoretiskt JAN TÅNGRING jan@etn.se möjligt att skruva upp verk-

Ökad tillförlitlighet och minskade mått Kabelmonteringar färdiga att använda Finns med Reverse Fixing Screw-Lok för ökad flexibilitet - Sparar in tid och pengar på verktyg, utbildning och testning - Bakkåpor i metall för maximal dragavlastning och RF-skärmning - Upp till 45% mindre och 75% lättare än Micro-D - Motstår extrema stötar, vibrationer och temperaturer - Excellenta utgasningsegenskaper

TEKNIKEN

Fysiken är så färsk att den knappt är förstådd Peafowls 500 nm tunna solceller kommer att bläckstråletryckas på Acreo i Norrköping. De består av tre skikt – ett som samlar positiv ladd­ ning, ett som samlar negativ ladd­ ning, och Peafowls aktiva material däremellan. Alla metalliska nanomaterial har ett så kallat plasmoniskt beteende. Jacinto Sá var den som bevisade,

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19

för sju år sedan, att ljus kunde slå ut elektroner och hål i plasmoniska material och generera elektricitet. Fram till dess hade plasmonik handlat om att generera höga temperaturer. Kunskaperna om fysiken är så färska att alla hans resultat inte publicerats ännu.

Plasmoniska material är oerhört duktiga på att fånga upp ljus. Därför kan de byggas närmast genom­ skinliga. Ingen kan ännu säga något bestämt om den teoretiska verk­ ningsgraden. Det är komplicerat. En foton kan till exempel generera flera elektroner och ge en ”verk­ ningsgrad” över 100 procent.

www.harwin.com/ gecko-sl

Harwin Gecko-SL Sweden Apr 19.indd 1

01/04/2019 11:41


START BLOCKET

Erikssons teknikchef:

5G, O-RAN och säkerhet n INTERVJU

Erik Ekudden utnämndes till teknikchef på Ericsson för två år sedan. Han är en långvägare som började redan 1993 och nu senast spenderat sju år i Silicon Valley med ansvar för Ericssons strategier på teknikområdet, liksom för industriaktiviteter. Elektroniktidningen fick en kort pratstund med honom under Kista Mobility Day den 12 juni då företaget tillsammans med en rad samarbetspartners gav ett smakprov på vad 5G kan användas till.

P

å Kistagången utanför företagets kontorskomplex samsades Einrides eldrivna och självkörande lastbil med bland annat en autonom robot som sopade trottoaren, en uppkopplad ambulans, en drönare från polisen som skickade video via 5G, bilsäkerhetsföretaget Veoneers testbil, Vois sparkcyklar, en uppkopplad laddstolpe och Ericssons egen jättetrailer med olika demonstrationer.



Den första versionen av 5Gstandarden, 5G New Radio, klubbades i december 2017 och använder core-nätet från LTE. I fjol antogs 5G Standalone med ett nytt, molnvänligt core-nät. Vad händer nu? – När vi skrev kravspecifikationen år 2012, 2013 hade vi ambitiösa målbilder med bland annat extrem tillförlitlighet men vi kunde inte ta med allt i första

versionen. Vi fick med volymdelarna, det vill säga mobilt bredband och fast access. De åtta kommersiella nät som Ericsson levererat baseras på 5G NR. Nästa steg blir ett nytt core-nät för 5G Standalone. I Ericssons fall handlar det om en kombination av nya delar och existerande LTE-bitar. Resultatet blir ett flexiblare mobilnät där operatörerna får större möjligheter att välja var funktionerna ska köras och hur arbetsuppgifterna ska delas mellan basstationen och centrala datacenter. – Det blir en horisontell molnplattform men den kommer inte att klara allt. Det handlar exempelvis om att kunna garantera extremt hög tillgänglighet eller att fördröjningarna håller sig inom vissa gränser, parametrar som måste vara uppfyllda för exempelvis självkörande fordon eller uppkopplade fabriker. – Det behövs avancerad Mimo och resursreservering för det, de här användarfallen ligger i Release 16. Branschorganisationen 3GPP släpper i princip en ny version av mobilstandarden varje år även om själva arbetet pågår under en betydligt längre tid. Den första versionen av Release 15 kom redan 2017 men den låstes inte förrän i juni i år. Arbetet pågår

nu med Release 16. – Det finns också saker att göra på de olicensierade banden och ytterligare förbättringar genom network slicing. Basfunktionerna för att skapa virtuella nät dedicerade för en viss kund finns redan i LTE men kommer att få betydligt bättre stöd i kommande versioner av 5G. – Däremot blir det inget stort hopp med radiotekniken, det kommer senare. Vi har en plan för Release 17 och 18 också. Operatörerna vill standardisera fler gränssnitt i mobilnäten för att öka konkurrensen och innovationstakten. Arbetet sker inom organisationen O-RAN. Vad kommer det att innebära? – Ska man nå sex miljarder användare måste man standardisera vissa delar, det handlar om öppenhet i en standardiserad arkitektur. Där har 3GPP gjort ett fantastiskt jobb. Det finns öppenhet i vissa gränssnitt. Andra delar i stacken, särskilt management, orkestreringsdelarna och cloudplattformen är mindre lämpliga eller direkt olämpliga att standardisera. Det är bättre att bygga i arkitekturer med öppna API:er, i vissa fall med större mått av öppenhet att utveckla komponenterna. ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19

▲ ▲

Hur kommer det sig att 5G blir den första mobilstandarden i historien som ligger före tidtabell? – Det är helt enkelt så att vi hela tiden legat precis på gränser för vad tekniken klarat av. Den här gången var språnget inte lika stort. Tioårscyklerna mellan nya mobilgenerationer bestäms till stor del av hur snabbt halvledartekniken utvecklas, liksom tiden det tar att testa och få ny teknik att mogna. – Jag trodde vi skulle ha samma utmaningar med 5G, särskilt när vi går upp till 30 GHz som är ett stort tekniksprång. Redan tidigt i processen tryckte framförallt de nordamerikanska operatörerna på för att tempot skulle skruvas upp. – Då fanns det en möjlighet att hålla ihop industrin och skapa en global standard. Vi hade folk

på mötena tidigt, de ledande kunderna förstod vad som var realistiskt möjligt. I och med att vi hade koll på tekniken, hade vi möjlighet att accelerera. Ericsson tog fram prototyper och skapade ett förhållandevis stort antal testbäddar tillsammans med olika operatörer för att visa att det gick att bygga kommersiella nät. I ekosystemet finns också Qualcomm som med sitt modem Snapdragon X50 var en viktig part. Utan mobiler är det ingen vits för operatörerna investera i ny teknik. Enligt företagets vd Börje Ekholm finns det idag nio 5G-nät i kommersiell drift varav Ericsson levererat åtta. – Ta Swisscom. Morgonen efter att de fått licensen tryckte de på knappen och hade ett utrullat 5G-system som ger upp till 1,8 Gbit/s och är väldigt stabilt.


MAKING YOUR AUTOMATION INVESTMENTS FASTER, SMARTER AND MORE SECURE Edge-to-cloud connectivity, softwareenabled flexibility, advanced robotics, machine health monitoring and systemlevel security – they’re all part of Analog Devices’ suite of Industry 4.0 accelerator solutions, designed to deliver nextgeneration capabilities today, with future-proof pathways to what’s next. Wherever physical meets digital, we’re there...AHEAD OF WHAT’S POSSIBLE.

#ADIahead

Now to NEXT: ACCELERATING THE PATH TO INDUSTRY 4.0

LEARN MORE ABOUT OUR INDUSTRY 4.0 ACCELERATOR SOLUTIONS: analog.com/industry4.0


START BLOCKET

▲ ▲

Han nämner Linux som en förebild även om grupperna som arbetar med open sourceprojekt på telekomområdet är betydligt mindre. Ett exempel där Ericsson är delaktigt är operativsystemet Openstack som bland annat hanterar beräknings- och lagringsresurserna i ett datacenter, ett annat exempel är containers som medel för programmerarna att dela upp tillämpningskoden i separata bitar. – Sedan en tid har det funnits ett operatörsinitierat initiativ kallat O-RAN. Så fort det öppnade för tillverkare blev vi inbjudna och gick med. Vill man positionera det mer strategiskt är en del i det att driva innovation och öppenhet, sen finns det delar som kostnadseffektivitet och utbytbarhet. När det gäller innovationsdelen påpekar han att Ericsson inte kan bygga alla applikationer som operatörerna efterfrågar och ett initiativ som O-RAN förenklar för andra företag bidra med olika byggblock. Hur mycket initiativet kan tänkas pressa priset på mobilnäten är för tidigt att säga, dels tar den här typen av initiativ tid att få genomslag, dels krävs synkronisering med 3GPP. Säkerhet är en het potatis, blir det någon skillnad med 5G?

– Man pratar om att attackytan ökar i en molnvärld. Samtidigt blir möjligheterna att uppgradera mjukvara och funktioner större. Man har både högre risker och större möjligheter men rent generellt ser det positivt ut för att också höja säkerheten. 5G kommer att ge betydligt större frihet för operatörerna att välja var olika funktioner ska exekveras eftersom radio- och core-delen av nätet är inte längre är fristående från varandra. Allt fler funktioner kommer därför att köra på en gemensam hårdvara. Det medför att man måste tänka på säkerheten i varje modul, både för radionätsfunktioner och för core-nätsfunktioner. Dessutom är industrins krav betydligt högre än vad vi vanliga konsumenter ställer. – Där tror jag hela industrin har en jätteuppgift, och möjlighet, eftersom det går att ta hand om kraven med samma infrastruktur som i molnvärlden. Man måste skapa mer redundans, får aldrig ha single point of failure och så måste varje nod vara säker. En faktor som ökar komplexiteten är att telekomleverantörernas produkter bara utgör en del av mobiloperatörernas system. PER HENRICSSON per@etn.se

SER-KRÖNIKA

150 miljoner rader kod i förarstödssystemen D E N S N A B B A U T V E C K L I N G E N inom autonoma system har gjort världen bättre för många människor. På områden som infrastruktur, fordon och flyg har smarta system bidragit så mycket. Men i takt med ökande autonoma system krävs det mer och mer kompetens i utveck­ landet av systemen. De nya generationerna av bilar med de mest avancerade stöd­ system för körningen har närmare 150 miljoner källkodsrader i sina system utan att för den skull vara helt självkörande. Det kan vara ett hundratal styrenheter i en modern bil och nästan lika många sensorer. Det bidrar till en komplexitet i flera dimensioner för livscykeln i dess system. En del av systemen ska också kunna fungera i flera decennier som inom flyget. D E T TA S TÄ L L E R M Å N G FAC E T T E R A D E K R AV på systemen och allt mer av dessa krav kommer från standarder inom flera områden. När det är människor i riskzonen finns det också krav på högre säkerhetsnivåer. Det måste finnas utvecklingssystem som kan hantera allt fler krav och standarder ur flera olika aspekter och ibland med motstridiga krav. Den stora komplexiteten kräver ett batteri av åtgärder för att kunna fungera på ett säkert sett över tid. Systemen måste också kunna uppdateras med felrättningar och förbättringar. Här behövs en vidare­ utveckling av metoder och verktyg för detta. V E R I F I E R I N G O C H VA L I D E R I N G kräver också en automatisering i minst samma takt som komplexiteten ökar i systemen. De autonoma ­systemen kommer in i allt flera delar av samhället och i infrastrukturen. Säkerhetssystemen måste ­byggas så att de kan hantera olika felfall med fel­ aktiga sensorer och delsystem på ett säkert sätt utan att resultera i stora haverier med stora skador.

STAFFAN SKOGBY Ordförande SER, Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening

Jo, det blev en svensk gigafabrik – och en tysk n ENERGI En batterifabrik med en ­kapacitet på 16 GWh är härmed säkrad i Skellefteå efter att svenska Northvolt skramlat ihop en miljard ­dollar. ”Northvolt Ett” har redan beställningar på 13 miljarder dollar. Dessutom ska Northvolt bygga ytterligare en gigafabrik i Tyskland tillsammans med VW.

Byggandet av Northvolt Ett i Skellefteå startar i augusti. Storskalig volymproduktion ska vara igång år 2021. Kunder finns redan. Northvolt Ett har beställningar på 13 miljarder dollar fram till 2030. Sverige har därmed säkrats en viktig roll vid omställningen till elektrifierad transport. För värl-



dens klimat är Skellefteå utmärkt val genom att Sverige är ett land som kan driva produktionen med en ren energimix. utökas till 32 GWh. Det är en typisk storlek för de största gigafabriker som just nu byggs runtom i världen. Miljarden kommer från Volks-

16  G W H S K A S E N A R E

wagen, Goldman Sachs, BMW, AMF, Folksam och Ikea via dess bolag IMAS. Volkswagen och Northvolt kommer dessutom att tillsammans sätta upp ytterligare en gigafabrik i Salzgitter i Tyskland med en initial kapacitet också den på 16 GWh. VW investerar sammanlagt

en miljard dollar i Salzgitteranläggningen och i Northvolt som helhet. S A L ZG I T T E R ska kunna starta tillverkning sent 2023 eller tidigt 2024 och kan komma att byggas ut till 24 GWh.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


Differentiera Din Applikation Specialanpassa inbyggda konstruktioner med flexibla, integrerade byggblock

Microchip inser att konstruktionsbehov är unika. Därför erbjuder våra produkter en robust uppsättning integrerad kringutrustning för en rad olika tillämpningar: •

Lägg till effektfulla skärmar och pek-grepp för intuitivt samspel med användare

Koppla applikationen till världen —med och utan ledningstråd

Styr motorn eller kraftomvandlingen

Skydda datan i applikationen

Specialanpassa din produkt med inbyggd kringutrustning och spara både tid och pengar.

Specialanpassa din konstruktion på www.microchip.com/FlexibleFunctions

Microchips namn och logotyp samt Microchip-logotypen är registrerade varumärken tillhörande Microchip Technology Incorporated i USA och andra länder. Alla andra varumärken är respektive registrerad ägares egendom. © 2019 Microchip Technology Inc. Eftertryck förbjudes. DS30010187A. MEC2287Swe05/19


START BLOCKET

Så lamslås Huawei av USA:s sanktioner USA:s svartlistning kommer sakta men säkert att frysa Huaweis verksamhet till is. Elektronikvärlden är en väv av verktyg och komponenter och om trådarna följs finns förbjudet ­amerikanskt teknikinnehåll överallt.

D

et är inte lätt att vara Huawei just nu. Den kinesiska telekomjätten är i likhet med många andra företag ett offer för handelskriget mellan USA och Kina. Men dessutom

har USA stämplat det som en säkerhetsrisk och satt det på en sanktionslista. Det innebär att Huawei inte får göra affärer med amerikanska bolag. Bolaget får överhuvudtaget inte använda produkter med amerikansk

teknik i sig, oavsett vem som äger dem. Noteringen på den svarta listan är kulmen på ett amerikansk motarbetande av Huawei som vuxit starkare steg för steg under ett decennium.

Det fanns en misstänksamhet mot Huawei, ZTE och andra kinesiska telekombolag i USA långt innan Donald Trump blev president – tänk om Huawei spionerar på amerikanska företag och myndigheter via sina

SÅ DRABBAS AMERIKANSKA FÖRETAG n Kombinationen av sanktioner mot telekomjätten Huawei och handelskriget mellan Kina och USA skapar vågor som ­drabbar inte bara Huawei utan hela elektronikvärlden. Huawei är kund till en lång rad amerikanska företag varav en del kommer att åka på miljardsmällar när de inte längre får sälja till Huawei, som är världens tredje största komponentköpare. Ett av de stora namnen, Broadcom, tror sig tappa två miljarder dollar av sin försäljning i år direkt eller indirekt grund av sanktionerna och handelskriget. 900 miljoner dollar är direkt försäljning till Huawei. Efter det beskedet sjönk värdet på Broadcom med nio miljarder dollar, eller 8,6 procent. Och efter att marknaden tänkt en stund sänkte den därefter värdena på Qualcomm, Applied Materials, Intel, AMD och Xilinx med mellan 1,5 och 3 procent. Också Analog Devices, Skyworks Solu-



tions och Qorvo tappade i värde. Maxlinear, Cree, Inphi och Neophotonics har förvarnat om sänkt försäljning. Andra Huaweileverantörer är Micron och Western Digital. Och Finisar med tio procent av sin omsättning från Huawei. Och Lumentum med 18 procent. När de amerikanska komponenterna sinat på Huaweis lager kan företaget inte längre bygga och leverera sina system. Då tappar Huawei behovet av att handla från alla sina 1200 globala leverantörer och deras underleverantörer. Även utan sanktioner kommer amerikanska företag på sikt att få se en krympande försäljning inte bara till Huawei utan till hela Kina eftersom landet strävar efter att göra sig oberoende. Sanktionerna har troligen skyndat på den processen. Kinesiska företag ser nu vidden av problemet med att vara beroende av USA och anstränger sig för att hitta alternativa kompoELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


mobiltelefoner och mobilnät? Tänk om Kina har bakdörrar i Huaweis system som låter landet sabotera amerikansk infrastruktur? D E N F Ö R S TA T YD L I G A sanktionen var kanske när Huawei år 2011 inte fick lämna bud på amerikanska blåljusnät. Sedan dess har företaget genom propaganda, påbud och påtryckningar på allt fler sätt hållits utanför. Det har inte fått köpa amerikanska företag och patent och har förbjudits att användas av amerikanska myndigheter. Om inte idén mött motstånd från operatörer hade utrustning från Huawei vid det här laget troligen varit förbjuden i amerikanska telekomnät. USA har dessutom rest världen runt för att övertala andra länder att bojkotta Huawei. Nya Zeeland, Australien och Indien finns bland länderna som lyssnat och inte kommer att använda Huaweiutrustning i sina kommande 5G-nät. Några bevis på spioneri via Huaweiutrustning har aldrig dykt upp. Men med den ökande digitaliseringen som argument har hotet känts alltmer reellt. Den 16 maj blev till slut Hua­

nenter, kanske även med sämre specifikationer, för alla sorters elektroniksystem som konstrueras i Kina idag. Det är i alla fall vad den ansedde halvledaranalytikern Bill McLean hävdar. Om det finns likvärdiga alternativ väljs det som inte är amerikanskt – från NXP, ST Microelectronics eller Renesas hellre än från Texas Instruments. – Det gäller även om det här är över i morgon. Om det finns ett alternativ kommer de att välja det. Det garanterar jag. Förtroendet är bortblåst, säger han till tidningen EE Times. De amerikanska företagen kan dessutom komma att drabbas av en hämnd från Kina. Landet sätter upp sin egen svarta lista med ”opålitliga” företag som inte uppfyller sina kontrakt, inte följer marknadens regler, avbryter leveranser av ickekommersiella skäl eller svårt skadar kinesiska företags legitima affärsintressen.

wei svartlistad. Motiveringen är att Huawei i smyg gjort affärer med andra svartlistade länder. Men många tror att sanktionerna är kopplade till handelskriget. Något som stöder den misstanken att Donald Trump sagt att sanktionerna kan komma ett lättas i en handelsfred mellan USA och Kina. Svartlistningen mildrades efter fyra dagar. Standardiseringsarbete och cybersäkerhetssamarbete får bedrivas med Huawei och det är tillåtet att ge företaget support för existerande telefoner och existerande nät. Samtidigt gäller respiten bara under 90 dagar. Om inget händer mellan USA och Kina – till exempel på G20-toppmötet i Japan den 28–29 juni – kommer Huaweis telekomverksamhet att steg att stanna av för att till slut helt lamslås. Orsaken är att Huawei på flera nivåer är beroende av amerikanska komponenter, verktyg och tjänster som kommer att ta lång tid att ersätta. USA har kyligt påpekat att den som gör en beställning från Hua­ wei bör utvärdera om företaget på sikt kommer att kunna leverera med tanke på sanktionerna.

HUAWEIS PATENT ÖKAR I VÄRDE n Inget har framkommit som skulle hindra Huawei från att fortsätta tjäna pengar på sina patent. Huawei säger sig ha den starkaste portföljen av 5Gstandardpatent – 30 procent av samtliga – även om det ifrågasätts av Ericsson. Oavsett vilket, så gör sanktionerna paradoxalt nog att värdet på Huaweis patent ökar. Nyligen avslöjades till exempel att Huawei kräver Verizon på en miljard dollar i licens­ avgifter. Sanktionerna betyder att Huaweis verksamhet i USA försvinner och med den Huaweis teoretiska möjlighet att göra intrång på Verizons patent och Huaweis intresse av en kors­ licens med Verizon. Sanktionerna förvandlar med andra ord Huawei till USA:s mäktigaste patenttroll. ▲ ▲

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19

Electronics

High-Tech Components for Your Innovations

Worldwide

As a leading distributor of electronic components we are able to offer you a wide portfolio of products, expert technical support for product development and design-in, individual logistics and supply chain management solutions as well as comprehensive services. Semiconductors Passive Components Electromechanical Components Displays & Monitors

Boards & Systems Storage Technologies Wireless Technologies

For more information about RUTRONIK: Tel. +46 (8) 5055 4900 Committed to excellence

www.rutronik.com




START BLOCKET

▲ ▲

SÅ DRABBAS OPERATÖRERNA

SÅ DRABBAS TAIWAN

n Huawei säger sig ha tecknat 42 ­kontrakt för 5G. Men under USA:s sanktioner blir det omöjligt för Huawei att leverera dessa order när komponentlagren är tömda. Även Kinas 5G-utrullning stoppas eftersom de kinesiska operatörerna inte kommer att byta häst till Ericsson eller Nokia. Små amerikanska operatörer finns bland de högljutt opponerat sig mot att behöva lämna Huawei eftersom Huawei är billigast och ett utbyte skulle bli komplicerat. 30 miljarder dollar räknar Huawei med att sanktionerna kommer att kosta företaget under de kommande två åren.

n Grannlandet Taiwan ­drabbas inte just nu. Landet försöker liksom andra företag flytta bort tillverkning från Kina för att komma undan straff­tullarna. En oro finns däremot för att Taiwan kan drabbas i en fredsuppgörelse. En av de eftergifter Kina skulle kunna göra för att jämna ut handelsbalansen ­mellan länderna är att flytta affärer till USA. Sådana affärer kan i så fall mycket väl flyttas just från Taiwan.

OBEROENDE ÄR DECENNIER BORT

MOBILEXPORTEN HALVERAS, SEDAN FÖRSVINNER MJUKVARAN n Google omfattas av 90 dagars­ respiten, men får därefter inte erbjuda sitt operativsystem Android och kringliggande komponenter till Huawei. Det har skrämt upp konsumenter och drabbat försäljningen av Huaweimobiler. Huawei hade hoppats bli världens största mobiltelefonsäljare under fjärde kvartalet. Men tror nu att exporten kommer att halveras. Efter de nittio dagarna kommer Huawei att ha begränsad nytta av Googles operativsystem Android. Huawei har skapat

en egen appbutik kallad App Gallery som redan ska finnas i alla Huaweimobiler och enligt Huawei har 270 miljoner aktiva användare. M E N A M E R I K A N S K A F Ö R E TAG får inte lägga sina appar där. Inte ens appar utvecklade med amerikanska verktyg får läggas där. Huawei hade i dagarna planerat att lansera en Windowslaptop. Men problemet är detsamma där – Windows är ett amerikanskt operativsystem och processorn är amerikansk, så

Huawei avbröt tillverkningen. Huawei har sedan länge en plan B i bakfickan i form av ett eget operativsystem för mobiltele­foner kallat Hongmeng. Google varnar USA:s regering för att tvinga Huawei bygga ett eget operativsystem. Det skulle innebära att Google tappade kontrollen över en stor del av världens telefoner och det skulle göra det enklare för Huawei att lägga in bakdörrar och skadlig kod – och det är ju vad USA är rädd för.

SÅ DRABBAS HUAWEIS EGNA HALVLEDARE n Den centrala processorn i en mobiltelefon ­konstruerar Huawei på egen hand i sitt ­dotterbolag Hisilicon. Kretsarna tillverkas därefter hos taiwanesiska TSMC – som meddelat att det inte följer USA:s sanktioner. Hisilicon använder dock amerikanska konstruktionsverktyg från Synopsys och Cadence och de licenserna kommer åtminstone inte att förnyas vilket innebär att Hisilicon tappar kontakten viktig teknikutveckling. Ett gigantiskt problem är att Kirin-processorer använder en brittisk-japansk cpu-arkitektur kallad Arm som förmodligen



omfattas av sanktionerna även om det ifrågasatts. Det beror på att det inte bara är amerikanska företag som måste bojkotta ­Huawei. Alla produkter med amerikanskt teknikinnehåll är stängda för Huawei. Arm-kärnorna är exempelvis förmodligen ”smittade” av sanktionerna genom att de konstrueras med amerikanska verktyg. Så Arms ledning har förbjudit sin personal att diskutera teknik med Huawei. Mobilvärlden har sedan länge standardiserat på ett gigantiskt ekosystem byggt kring Arm och det skulle krävas mycket arbete

för att ställa om till något annat och arbeta upp det till Arms funktionalitet och prestanda. På kort sikt hade Hisilicon i år räknat med att gå om Mediatek som världens största mobilkretsleverantör. Men det kommer knappast att ske eftersom Huaweis mobiltelefonexport blir dramatiskt sämre än prognosen. En viss kompensation på kort sikt får Huawei från kinesiska konsumenter som solidariserar sig med Huawei. Hisilicon har fortsatt att rampa upp volymerna på TSMC av sin processor Kirin 980 tillverkad i 7 nm för tele­ fonen P30.

n Sanktionerna kom inte som en blixt från klar himmel. Huawei har försökt att bygga upp ett års förråd av komponenter, och ska ha hunnit komma upp till minst tre månader. Kina har drabbats av amerikanska sanktioner tidigare. Landet har inte fått importera superdatorprocessorer från Intel och ZTE hamnade på svarta listan i fjol under tre månader. Även om sanktionerna den här gången skulle försvinna i en fredsuppgörelse så har Kina sedan länge insett att det har ett beroende av USA som borde byggas bort. Den senaste planen för oberoende startades 2015 under namnet “Made in China 2025”. Ett helt oberoende Kina ligger dock långt borta enligt analytikerna på IC Insights. Kina har full kompetens att konstruera kretsar, men ligger långt efter i egen tillverkning. Av de kretsar för 155 miljarder dollar som Kina köpte i fjol, tillverkades för 24 miljarder dollar i Kina. Men huvudsakligen av ickekinesiska ägare. Kinesisk chiptillverkning i Kina var bara värd 6,5 miljarder dollar. Under sanktionerna kan Kina svårligen bygga ut sin egen chiptillverkning eftersom landet inte får köpa tillverkningsutrustning från de amerikanska leverantörerna Allied Telesys, Lam Research och KLA-Tencor. Även japanska Tokyo Electron har stoppat leveranser till Kina. JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


TROR DU ATT ALLT STÅR PÅ WEBBEN?

Läs Elektroniktidningen! ETLIDEKNTINROGNEIKN

SVER IGES ENDA ELEKTRONIK MAGA SIN FS FÖR PROF

NR 2 FEBRUARI 2019

NR 4 APRIL 2019

ELEKTRONIK TIDNIN GEN

NR 5 MAJ 2019

ELEKTRONIK

TIDNINGEN

SVERI GES ENDA

NR 3 MARS 2019

ELEKTRONIK MAGA SIN FÖR PROFF S

TRÅDLÖST UTAN CHALMERS BATTERIER LYFTER UV-LYSDIODEN

RI INDUST TEMA: TALISERING samhälls­ OCH DIGI strateg och Visionär, digitalbara några ord som är ett halvår förändrare Isaksson. Sedan a – beskrivit Darja ldirektör på Vinnov är hon genera som finansierar e. myndighetenerad forskning i Sverig behovsmotiv s tankar. /10–11 henne Ta del av

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

ONIK ELIDEKNTR INGEN T

TEM

TEMA: IoT OCH

KRAFT SAMLI

/12–17

PRE NUM ERE

/18–19

RA KOS TNA

ETN .SE/ PRE DSF RIT T!

SENSORER

Bluetooth, Wifi, scatter-radio Zigbee, Lora – med forska kan allt fler trådlösa sensor rnas nya backTvå företag är på väg mot kommersialis noder drivas batterifritt. ering. /12–13

NG:

ABB ska digitalisera industrin

På besök i digitala fabriker

5G-ANTENN:

N

Pivotal släp in mm-våg per genom rutaor n /10–11 PREN UME RERA

KOST NAD SFRI

FORSKN ING:

KTH styr stråle med memsgitter /16–17 T T! ETN. SE/P REN

MYCRONIC:

OPTISK DATOR:

Bakom masken på laserritarna

Forskarna fortsätter försöka

/10–11

/17–19

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN

A: KOM MUN IKAT

TELEKO TALAR UMT GURUN

N: ISAKSSO DARJA

TVILLI NGAR:

ELEKTRONIK

TIDN INGE N

STBIL RLÖS LA FÖRA RUTTER R FASTA

TEMA: OPTO, LED OCH DISPLAYER Michael Bergmann gör UV-lysdioden 4–5 gånger bättre. /12–14

EN NGSGENERAL DIGITALISERI NNOVA VI YR ST M SO

NR JANUARI1 2019

SVERIGE S ENDA ELEKTRO NIKMAGASIN FÖR PROFFS

ION

”Bojkotten Bengt Nordav Huawei kan bli teleko sina bitvis ström på konsu mbransche kontrovers ltbola ns Lehm iella åsikte get Northstrea an r om teleko m tveka Brothers”. mbransche r aldrig att LiFi: lufta n. /10–1 3

Strömm data frånar taklampan

ON TEMA: FORD

nde och elektriska Einrides självköra procent av 60 lastbil passar för Sverige. /28–29 ti transportbehove

Några fynd från årets mässgolv /10–16

PRENU MERER A KOSTN

REALT

Airbus väljer Saabsensor för A350

PRE NUM

ERE RA KOS

IDSETHERN

Volvo CE testar ny standard

/16–17 HUSKVARNA:

EMBEDDED WORLD:

/18–19

E/PRE N ADSFR IT T! ETN.S

PRENUMERERA GRATIS

Du får det snygga månads­magasinet genom att fylla i talongen på etn.se/pren

ET:

/18–19

TNA DSF RIT

T! ETN .SE /PR

EN

SVER IGES ENDA

ELEK TRON MAG ASIN IKFÖR PRO FFS


TEMA: DISTRIBUTION

Dansken som brinner Efter en kort utflykt till det danska rederiet Maersk är Leif Wartacz tillbaka i distributionsbranschen. Nu som Nordenchef för Elfa Distrelec.

J

ag hade varit mer eller mindre i ett enda bolag sedan jag började jobba och ville prova något annat, säger Leif Wartacz när vi träffas på Elfa Distrelecs kontor i Kista. När han började på Maersk år 2016 hade han arbetat 22 år på Farnell. Shipping och komponentdistribution kan kännas som två helt olika världar, men i bägge fallen handlar det om logistik, transaktioner och kundrelationer. – En container och ett paket med komponenter är lite grann samma sak. Den som fick honom att återvända till elektronikbranschen var Neil Harrison, som under många år var hans chef på Farnell element 14. För fem år sedan tog Neil steget från Farnell till Distrelec där han blev vd. – Jag har jobbat med Neil sedan 1996 och han kontaktade mig i september 2018 för att höra om jag var intresserad. Karin Kruger, som var Nordenchef på Distrelec, skulle sluta. Leif Wartacz träffade både Neil och Karin för att diskutera jobbet. – Jag kände Elfa från min tid på Farnell och var nyfiken att komma in på andra sidan, och se hur det verkligen var. Och så är det ett spännande företag med stora tillväxtmöjligheter. Den första januari tillträdde han tjänsten som chef för verksamheten i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

J O B B E T B E T YD E R M YC K E T R E S A N D E. Inte bara till de nordiska länderna utan också till Manchester där företaget har ett produktcenter liksom till huvudkontoret i Zürich och lagret i Nederländerna. Att då bo mindre en halvtimme från Kastrup spar mycket tid. – Det är en till två timmars flyg till alla ställen så det är rimligt effektivt. Det har gått tio år sedan det schweiziska familjeföretaget Dätwyler köpte Elfa och verksamheten inlemmades i dotterbolaget Distrelec. Idag är kontoret i Kista som vilket annat av företagets lokala kontor. Lagret i Järfälla är ersatt av ett gemensamt lager i Nederländerna för hela Distrelec och alla stödfunktioner som delas med övriga kontor finns utspridda runt om i Europa. För kunderna ska förändringarna inte märkas. Beställer man före klockan fem får de flesta sin leverans dagen efter, precis som tidigare.



Sverige må vara ett litet land men arvet från Elfa gör oss till en substantiell del av Distrelec. Med en omsättning på cirka 400 miljoner kronor bidrar det svenska kontoret till knappt tio procent av företagets omsättning. – Det finns en jättestor lojalitet, det är helt avgörande att bygga vidare på den. Det gäller även yngre som kommer in i branschen. De får höra av sina äldre kollegor att man ska leta hos Elfa om man behöver något, sen hänger de kvar om de hittar det de söker. F Ö R S Ä L J N I N G E N I S V E R I G E växer i sakta mak men det handlar inte primärt om att elektronikbranschen köper mer. Sedan många år har företaget satsat på att bredda kundbasen till att omfatta automation och MRO, det vill säga service och reparationer. Det handlar om komponenter och reservdelar till industriella styrsystem i processindustrin, en hiss i ett hyreshus och allt däremellan. – Det finns många fler spelare där än i elektronikindustrin. Leif Wartacz tillbringar ungefär två dagar per månad i Kista, så större delen av tiden basar Johanna Hjärne över det svenska bolaget med cirka 40 anställda. De hanterar avvikelser i webbordrar, sköter kundservice och ungefär tio personer sysslar med försäljning. Det handlar om innesälj, men också om säljare som är ute och besöker kunder. Det är ett brett spektrum av företag med egen produktion i mindre skala men också företag inom automationsindustrin. Särskilt intressanta för fältsäljarna är de som har lite dyrare produkter, gärna med mycket elektromekanik. Däremot är de större kontraktstillverkarna ingen prioriterat område. Fältsäljarna ger offerter på större volymer men ska också fånga upp speciella önskemål, som att det saknas vissa produkter i sortimentet. – Så länge det är affärer för oss och kunderna kan vi lägga till saker i katalogen. Ett av säljarnas verktyg är Distrelecs egna produkter som går under varumärket RND, vilket ska uttalas på samma sätt som engelskans R&D. Sortimentet omfattar allt från passiva komponenter och elektromekanik till batterier och instrument. – De är kvalitetsmässigt på samma nivå som kända märken men till ett annat pris. Samtidigt vill företaget sudda bort stämpeln

som katalogdistributör. Den sista trycka katalogen kom 2016, många år efter det att andra distributörer slutat trycka sina kataloger. – Det har varit en gimmick för marknadsavdelningen. Ett sätt att göra sig påmind. Jag tror inte att så många läste den på slutet men den låg på skrivbordet och hade sitt värde. Katalogen var översatt till en rad lokala språk precis som webben är idag. Det är en sak som skiljer Distrelec från konkurrenterna. Det har kanske inte så stor betydelse för elektronikbranschen, som är inkörd på engelska termer, men är desto viktigare när det gäller automation, service och underhåll. – Vet man att slanguttrycket är fisköga ska man kunna söka på det ordet. Leif Wartacz är märkbart stolt över att ­sajten är snabb, ett resultat av att företaget ­nyligen sjösatte en helt ny version av den ­underliggande databasmotorn. Dessutom finns en chattfunktion bemannad med lokal personal. – De kan svara på snabba frågor som ”har du ett alternativ till den här”. Det är den typen av frågor man har bruk för, inte djupa tekniska saker. VA R K E N E L FA E L L E R D I S T R E L E C har satsat på a­ nvändarforum som en metod för att skapa lojalitet. Den som behöver konstruktionshjälp får leta upp något lämpligt chattforum eller vända sig direkt till tillverkaren. Länge spekulerades det i att Elfa skulle försvinna till förmån för Distrelec, som används utanför Norden. Leif Wartacz kan såklart inte lova någonting men han har svårt att se att det skulle hända. – I Sverige, Norge, Finland och Danmark är namnet så inarbetat att det inte ligger i korten att ändra det. Inte heller butiken i Solna är hotad trots att den kan kännas som en kvarleva från gångna tider. – Det är en lukrativ förrättning, det finns många som vill hämta sina beställningar där. Om vi startade från noll kanske vi inte skulle öppna en butik men den har ett värde och är inarbetad. Förutom att kunderna slipper fraktavgiften genom att hämta sina beställningar i butiken har den ett mindre lager med produkter som framförallt servicetekniker behöver samma dag. – Jag har ett mantra i allt. Man ska ha balans mellan centralt och lokalt, mellan kortsiktigt och långsiktigt och mellan försäljning och vinst. Klarar man dessa spänningar så får man det att fungera. PER HENRICSSON

per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


TEMA: DISTRIBUTION

för distribution KARRIÄR: 1 jan 2019: Nordenchef för Elfa Distrelec. 2016: Säljexcellence partner på Maersk. 2011: Chef för Farnells verksamhet i Nordeuropa. 1994: Startade Farnells verksamhet i Norden. 1986-94: Försäljningschef på ITT, Mer-el och Compower. 1984-86: Komponentingenjör på Motorola. 1984: Elektronikingenjör från Danmarks Tekniska Universitet. Privat: Bor i Köpenhamn strax söder om ­Kastrup. Gift sedan över 30 år med Janni, tre barn. Spelar tennis och utövar triathlon.

”Man ska ha balans mellan centralt och lokalt, mellan kort­siktigt och långsiktigt och mellan försäljning och vinst.”


TEMA: DISTRIBUTION

Komponentmäklaren Rotakorn tappade nära halva omsättningen vid en uppdelning för fem år sedan – men en stark tillväxt i främst Asien har blåst vind i seglen. Där har Åtvidabergs­ företaget vunnit förtroende hos några av branschens absolut största OEM:er. Nästa delmål är att Sydamerika ska ge ­avtryck i bokföringen.

De tre delägarna Peter Rodriguez, Peder Olausson och Hanwei Yang (COO i Asien).

Rotakorn på väg mot T

appet för fem år sedan var resultatet av en planerad bolagisering. Samtidigt blev det startskottet för en medveten satsning på Asien. – Sedan dess har jag rest väldigt mycket och träffat framförallt asiatiska kunder. Jag har gjort mer än 75 kundbesök sedan 2015 som givit oss cirka 25 nya kunder, säger Peder Olausson, vd på Rotakorn Electronics och adderar: – Mer än hälften tillhör de absolut största OEM:erna, där ingen omsätter mindre än 20 miljarder dollar. De har drivit vår utveckling i Asien

R E S U LTAT E T Ä R T YD L I G T. År 2014 stod Asien för 5,4 procent av företagets omsättning. Året därpå var den uppe i 14,5 procent och förra året nådde den 28,5 procent. Mellan 2015 och 2018 ökade företagets totala omsättning dessutom rejält – från 32,5 miljoner kronor till 75,1 miljoner kronor. Fortfarande växer verksamheten i Asien. Framförallt utanför Kina, som är det tredje största landet för Rotakorn i den världsdelen idag. Då ska man veta att företaget inte räknar Hongkong som Kina. – Vi märker av att det sker en



ganska stor utflyttning från Kina till länder runtomkring som Vietnam, Thailand, Kambodja, Filippinerna och även Malaysia. Samtidigt har Rotakorn satt upp ett tufft delmål – siktet är ställt på 100 miljoner kronor i omsättning i år. Och för att nå dit gäller det att få fart på Syd­ amerika, inklusive Mexiko. – Hittills har vi anställt en säljare i Kanada som jobbar mot Mexiko och Brasilien. Han började för en månad sedan och hade ett antal kunder med sig. Så redan nu jobbar vi med tre företag, och vi har även börjat leverera lite, säger Peter Rodriguez, som ansvarar för den operativa verksamheten.

Visserligen har året inte fått den start som halvledarindustrin hoppats på, men så länge orosmolnet USA inte driver hela industrin in i en lågkonjunktur tror Rotakorn på sin prognos. – Om vi lyckas med Sydamerika lika snabbt som vi tror, och marknaden inte viker mer än den avmattning som vi räknar med, då kommer vi att kunna nå 100 miljoner i år, konstaterar Peder Olausson. V E R K S A M H E T E N Ä R B A S E R A D på två pelare: att vara kostnadsreducerande och att vara resursreducerande. Distribution ingår i den förstnämnda. Här är Rotakorn

en utmanare som jobbar med ett föränderligt line-card och leveranstider på som mest åtta veckor, vanligen fyra till sex. – I första hand arbetar vi med vad vi kallar Rising Stars. Gigadevice är ett exempel. Det är ett fabrikslöst kinesiskt halvledar­ företag som bland annat gör flashminnen och Arm-baserade styrkretsar. Det är ganska okänt här, men faktiskt nummer tre inom sitt område i världen. I vissa fall, som det just nämnda, finns ett franchiseavtal och kretsarna kommer direkt från fabriken. I andra fall tar Rotakorn kretsarna genom subdistribution – det gäller framförallt välkända

FAKTA

Kort om Rotakorn Electronics Den 1 januari 2014 bytte dåva­ rande Rotakorn Electronics namn till Rotakorn Electronics Holding. Samtidigt skapades två dotterbo­ lag: ”nya” Rotakorn Electronics, som fokuserar på hybriddistribution och överskottshantering, och Rotakorn Distribution, som fokuserar på dist­ ribution av elektronikkomponenter. I ett slag tappade dagens Rotakorn Electronics nästan halva sin omsättning. För att komma på fötter fick företaget hjälp av Almi att

utveckla styrelsearbetet. Därmed tog det in en extern styrelsele­ damot. Likaså har företaget fått internationaliseringscheckar av Till­ växtverket i två omgångar, och det har kört ett projekt med Business Sweden i Asien. Vid delningen hade Rotakorn Electronics 10 anställda. Idag har företaget 25 anställda, varav 12 i Sverige. Antal kontor har gått från fyra till åtta. Det betyder att

kontoren i Sverige, Finland, Kina och Polen fått sällskap av kontor i Filippinerna, Malaysia, USA (inköps­ kontor) och kanadensiska Montreal. Huvudlagret ligger i Åtvidaberg, medan företaget numera har ett li­ tet plocklager i Shenzhen i Kina och en TPL-lösning (tredjeparts­logistik) i Hongkong. Dotterbolaget Rotakorn Distribution avyttrades den sista december 2015, och bytte namn till Elsotec (se sid 18).

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


Tre år av kraftig tillväxt.

miljoner kronor 80 Sverige Asien EU USA 60

40

20

0 2015 2015

2016 2016

2017 2017

2018 2018

Sydamerika varumärken. Då kommer kretsarna vanligen från distributörer i Kina som inte är intresserade av att gå direkt på Europa. – Som subdistributör kan vi konkurrensutsätta priset från en etablerad distributör i exempelvis Sverige på samma fabrikat genom att vi har betydligt bättre prisbild. Då finns det utrymme att både sänka kostnaden för den svenska kunden, och få ­marginal på affären, förklarar Peter Rodriguez. D I S T R I B U T I O N E N hanteras genom olika former av avtal, och är en del som Rotakorn vill växa inom. Idag ligger den på mellan 30 och 40 procent av försäljningen, men siktet är ställt på 75 procent. – Det tar säkert 3–4 år tills vi är där. Takten beror på vilka distributionsrätter vi får in och vi vill gärna få in fler varumärken som är mer kända. Rotakorn arbetar även med köpeskillingsavvikelse, eller PPV (Purchase Price Variation). Någon har ett överskott av en komponent, och någon annan ett behov, varmed Rotakorn försöker sy ihop det hela. Det sista benet i den kostnads­ reducerande verksamheten kallas value engineering. Då går företaget in i kundens material­ lista (BOM) och söker efter

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19

möjliga kostnadsbesparingar. Passiva komponenter och reläer är exempel där det ofta går att vinna mycket. – Hittar vi något som vi tror att vi kan ersätta går vi ut och letar upp komponenten. Det kan vara ett nytt fabrikat, eller via vårt eget line-card. Traditionell brokerverksamhet – att hitta komponenter som det är brist på – tillhör den resursbesparande delen. – Till viss del har den drivit vår försäljning i framförallt Skandinavien och Europa, men faktiskt inte så mycket i Asien. Där växer distributionsdelen. G E N E R E L LT K A N M A N S ÄG A att kunderna i Asien har högre ambition att dra ner på kostnaden än i Europa. Det betyder inte att företagen där är mer benägna att köpa billiga okända alternativ. Tvärtom finns det exempelvis ett motstånd mot kinesiskt i Malaysia. Där vill tillverkarna istället gärna ha välkända europeiska eller amerikanska fabrikat. – Utmaningen i Skandinavien är att hitta en komponent som ger ett visst värde, trots att volymerna inte är så stora. Det kostar ju resurser både för oss och kunden, och finns det inte en summa pengar att tjäna är det meningslöst.

Lager i Åtvidaberg.

Överskottshantering är en ­annan del i resursbesparandet. Det mesta på lagret i Åtvidaberg är överskottspartier som företaget tar in från sina kunder. En del köps dock i spekulativt syfte. Då handlar det främst om kretsar som är på väg att sluta tillverkas. – Vi kan köpa åt en kund, eller rent spekulativt. Det finns fabrikat som vi gillar mer än andra, och vi är väl lite specialiserade på flash. Vi har haft väldigt mycket NOR-flash på lager de senaste åren. L E V E R A N TÖ R S KO N S O L I D E R I N G

är ytterligare en tjänst. Då går Rotakorn in och hanterar för kunden udda leverantörer. Istället för att kunden jobbar med kanske 10–15 leverantörer går allt via en kanal. Det är en tjänst som är svårt att vara prisledande på. Istället skrivs avtal, oftast med en fast procentsats i pålägg per leverans. – Inom denna tjänst har vi levererat allt från lim till tanklock, skrattar Peder Olausson. Fortfarande står Sverige för knappt halva Rotakorns omsättning, trots att företaget haft svårt att växa här på senare år. – Det är stor skillnad på hur vi blir uppfattade i Asien och i Europa, framförallt i Skandina-

vien. Här blir vi ofta bedömda på omsättning och fotavtryck. – I Asien är företagen mycket mer intresserade av vad vi kan. Den största anledningen till att vi växt så starkt där är nog att vi har fått möjlighet att visa vår kompetens, kommit igenom granskningen och därmed fått acceptans av många bra kunder. B A S E N I V E R K S A M H E T E N är personliga kontakter – ena dagen är kunden en kund, nästa dag en leverantör. Därför är ett stort nätverk och att känna rätt män­ niskor på rätt ställe nödvändigt. – Vi tror också mycket på att vi är ägarledda och snabba till beslut. Vi är både snabbare och effektivare, och därmed mer kostnadseffektiva än de stora firmorna. Vi har ingen stab av människor som vi ska försörja, utan alla är delaktiga i affären, svarar Peder Olausson på frågan vad som gör Rotakorn extra attraktivt. Och Peter Rodriguez adderar: – Vi har även en egen kvalitetsmanual som är väldigt uppskattad, och vi samarbetar med ett mycket bra testlabb i USA. Vi har valt att ha test som en extern tjänst för vi anser att det är schyss­tare mot kund.

ANNA WENNBERG anna@etn.se




TEMA: DISTRIBUTION

Elsotec växer med svenskt 80 70

För tre och ett halvt år sedan lyftes dagens Elsotec ut i ett eget bolag, med intentionen att ha fullt fokus 60 framåt på Sverige. Så har det också blivit. Idag sam­ 50 arbetar elektronikdistributören med kontraktstillverkare och produktägare för att se till att de mest lämpade 40 komponenterna är på rätt plats i rätt tid.

E

n av anledningarna till att Danne och jag ville prova detta i egen låda var att vi hade arbetat upp en massa relationer i Sverige, men på Rotakorn var det för lite fokus på Sverige, förklarar Peter Berglund. – Det behöver inte alls vara fel, men vi tyckte att det finns massvis att göra med alla vi redan känner, adderar han under pratstunden på kontoret i Upplands Väsby. Sedan utköpet har Peter Ericsson från FMCC tagit plats i vd-stolen. Det var en gemensam bekant som förde samman de två företagen förra våren; ett möte som slutade i att Elsotec köpte FMCC. – Personkemin stämde från dag ett. Vi fick en kunnig vd, större kompetens inom ekonomi och en duktig applikationsingenjör, medan FMCC fick en större kropp att växa i. Det var ganska enkelt att besluta att göra detta ihop, konstaterar Peter Berglund.

nenterna så att de fungerar 30 att användas i produktionen. 20 – Säg att det bara finns blyfria komponenter tillgängliga, men kunden vill ha blyade. Då köper 10 vi in dem och ser till att en partner ersätter de blyfria lödkulorna 0 med blyade. I ett annat fall kan det vara så att en kund har ett kontaktdon som den vill ha några extra lödpunkter på, säger Peter Berglund.

E L S OT E C H A R I N G E T eget line-card, vilket enligt företaget gör att det säljer väldigt många olika fabrikat för sin storlek. Samtidigt ger det ett oberoende, vilket är en styrka speciellt när kunder vill har råd. Det kan vara att svara på vilka komponenter som är lämpade att användas i ett nytt projekt eller göra en genomgång av aktuella materiallistor. – Vi har kunder som med jämna mellanrum skickar materiallistor till oss som vi går igenom rad för rad. Vi tittar på status för de olika komponenterF Ö R E N O I N V I G D tycks Elsotec na, om de är aktiva, end-of-life arbeta med logistiktjänster, men eller däremellan. Utifrån det vill det handlar om mycket mer än de ha vår input hur tillgängligheatt bara flytta ett artikelnummer ten ser ut. från punkt A till punkt B. I 99 fall av 100 kommer Företaget sammanfattar sin företaget som frågar inte att köpa affärsidé i fyra ord: produktförsörjning, rådgivning, lagerhante- komponenterna från Elsotec, så här handlar det om en ring eller inköpsfunktion. ren konsulttjänst med ett Produktförsörjning överenskommet timpris kan i sin enklaste form och angiven tidsåtgång. beskrivas som traditionell Snabbhet vid analydistribution – köpa, sälja sen av materiallistor är och däremellan lägga på därför en självskriven hyllan i lagret i Göteborg. konkurrensfördel, och – Det mesta vi har i lager är sålt. Det är ett mel- Peter Berglund något som bottnar i lång och bred erfarenhet. lan- och buffertlager, som – För att kunna analyanvänds för att parera sera BOM-listor måste olika produktionstakt hos du i det närmaste kunna våra kunder, säger Peter artikelnumren på passiva Ericsson. komponenter utantill En mindre intuitiv del för att kunna föreslå in försörjningskedjan alternativ. Längre ner på Peter Ericsson är att omarbeta kompo-



miljoner kronor

Företagets omsättning under tre år (prognos 2019)

60

40

20

0 2016 2016

2017 2017

listan kommer de aktiva komponenterna, som är jättedyra, och slutligen elmekaniken. – Alla måste förstå och kunna ta beslut, vi kan inte skicka materiallistorna mellan oss här. I KO N C E P T E T I N G Å R att veta vilka fabrikat som vid en viss tidpunkt vill in och konkurrera och ta en plats inom ett visst gebit. Det kan vara en tillverkare som är välkänd inom ett visst område, men som vill slå sig in på ett annat. – Eller så kan vi ha sett en komponent inom ett annat projekt

2018 2018

2019 2019

som vi föreslår. Det kan vara ett jättestort fabrikat på den asiatiska marknaden, men totalt okänt här. Företaget har knappt export, men är intresserat av att sälja. Som nämnts vänder sig Elsotec till två kundgrupper: kontraktstillverkare och produktägare. Den första är tydlig och står för cirka 60 procent av företagets försäljning. Den andra är en blandning mellan de allra största tillverkande företagen i Sverige, till företag med bara ett fåtal anställda. Sammantaget handlar det om

Alexandra Jedenborg i lagret i Göteborg.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


i blickfånget 40 till 45 företag som är aktiva och köper med bra återkommande frekvens. På leverantörssidan arbetar Elsotec med uppåt 250 aktiva leverantörer, även om det tredubbla finns i databasen. Lite drygt 10 procent av de aktiva är tillverkare som levererar direkt från fabriken, övriga är distributörer. E N T YD L I G S T R AT E G I framåt är att arbeta mer intimt med kontraktstillverkare för att nå fler produktägare. – Livscykeln på kundernas produkter blir kortare och kortare. Där måste vi bli bättre på att förstå produktägarna, och snabbare kunna erbjuda lösningar, säger Peter Ericsson, och adderar: – Det går inte att sänka priset på komponenter i all evighet. Vi måste hitta andra värden att erbjuda produktägaren. Det kan vara att vi tillsammans med kontraktstillverkare bygger lager, minskar kapitalbildningen, minskar ledtiden och kanske kapar ett led i inköpsprocessen. Idag sitter en inköpare hos produktägaren, en hos kontraktstillverkaren och en hos Elsotec. Genom att kapa ett led går det

FAKTA

Kort om Elsotec Elektronikdistributören Elsotec bildades när Peter Berglund och Daniel Hansson köpte loss Rotakorn Distribution i decem­ ber 2015. I slutet av förra året köpte Elsotec dessutom FMCC Distribution, specialiserat på IT-produkter. Huvudkontoret ligger i Göteborg, därtill finns ett kontor i Malmö och ett norr om Stockholm som öppnade i och med köpet av FMCC. Åtta personer arbetar i företaget och ytterligare en är på väg in efter sommaren. Elsotec har ett tydligt fokus på Sverige, minst 95 procent av försäljningen går genom svenska kontakter. Företaget växer, och funderar på att skapa en förlängd arm in i Asien för att smidigare stötta de svenska kunderna med deras produk­ tion.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19

1.5+ million articles from 500+ renowned manufacturers

kanske att spara pengar till slutkunden, resonerar företaget. Redan idag erbjuder Elsotec en inköpsfunktion. Svenska före­ tag med amerikanska ägare har ofta ett väldigt stort fokus på att antalet leverantörer inte får öka. – Istället för att de lägger upp en ny leverantör i ett nytt projekt köper de av oss eftersom vi redan är leverantör till dem i rullande produktion. – För en kund har vi tagit över stora delar av deras lokala inköpsfunktion och vi levererar direkt ut i fabrik. S A M T I D I G T F I N N S ingen tanke på att kortsluta kontraktstillverkarna. Tvärtom vill Elsotec gå ut hand-i-hand med dem och erbjuda något som är bättre än vad de två kan göra var och en för sig. – Som exempel tänker jag på ett projekt där vi just suttit med en kontraktstillverkare och tagit fram komponenter tillsammans med en slutkund. I det specifika fallet handlar det om ett relä och en transformator som vi varit med och utvecklat enbart för den kunden. På frågan om Elsotec behöver skruva på något speciellt i framtiden avslöjar Peter och Peter att företaget aktivt arbetar med att etablera sig i någon form i Asien. – Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte, men processen har startat och relationerna finns. Vi är på väg till Hongkong, säger Peter Ericsson. TA N K E N Ä R AT T S K A PA en förlängd arm till svenska företag med produktion i Asien. Idag fraktar Elsotec gods från USA eller Asien till Göteborg för att sedan skicka allt till fabriker Asien. Ofta blir det en onödig omväg. Till en början handlar det om att vara närmare en svensk kund där den tillverkar. På sikt är tanken att lösningen ska fungera som lokalt inköp och lager nära flera svenska kunders tillverkning. – Detta är ett sätt att växa med kunderna. Det kan vi för att vi är flexibla, tillräckligt små och tillräckligt stora.

Our services: n 75,000+ articles in stock in Munich, Germany n 500,000+ additional articles readily available n Delivery promise: Same day shipping for all orders received by 6pm n Online Shop: buerklin.com n Industry-focus line cards of well-known and reliable manufacturers n eProcurement solutions: OCI, API, electronic catalogs, EDI n Large teams of multilingual inside sales and field sales in Germany n Sales representatives in Italy, France, United Kingdom, Ireland,

Scandinavia, Eastern Europe, Brazil and the Middle East

www.buerklin.com YEARS

ANNA WENNBERG anna@etn.se




TEMA: DISTRIBUTION

Ö

vervakningskameror, sensorer, drönare, uppkopplade bilar, IoTnoder och industriella system – alla genererar de data i en rasande takt. Men förväxla inte data med informa­ tion. Det är en avgrundsdjup skillnad. Bara en bråkdel av all insamlad data är vär­ defull nog att betraktas som en tillgång. Ta till exempel en videokamera. Det kan hända att en inspelning på flera timmar bara inne­ håller en enda intressant minut och att det under resten av tiden inte händer något som är relevant. Det är som att gräva efter guld där guld­ klimparna är information och sanden är data. Förmågan att omvandla data till värde­ full information brukar gå under beteck­ ningen analys. Figur 1 baseras på data från Statista och visar på den fenomenala utbyggnad av data­ lagring som skett under det senaste decen­ niet. Prognosen för nästa år pekar på ett behov av åtminstone 42 000 exabyte. Större delen av data som lagras, det finns siffror

Av Noam Mizrahi, Marvell

Noam Mizrahi är så kallad Marvell Fellow med ansvar för teknik & a­ rkitektur. Hans fokus ligger på beräkningskraft i noderna, ­distribuerad lagring i näten och AI. Tidigare har han arbetat med att ta fram ­företagets arkitektur för att flytta stora datamängder mellan servrar och flashdiskar kallad NVMe-over-Fabrics.

som pekar på åtminstone 80 procent, är to­ talt ostrukturerat och därmed svårt att ana­ lysera. Det finns uppskattningar som säger att endast fem procent av allt lagrat data an­ vänds i analyser. Om det fanns ett sätt att presentera denna ostrukturerade data med hjälp av metadata som förklarade vad det var, skulle mycket mer av det kunna analy­ seras. Därmed skulle företag och organisa­ tioner kunna öka värdet på de data som de sitter på. A R T I F I C I E L L I N T E L L I G E N S är en teknik som påverkar alla delar av samhället. Det an­ vänds för rekommendationer vid e-handel, för översättning mellan språk och av finansoch säkerhetsbransch. Det används även för identifiering av objekt – på sjukvårdsområ­ det kan exempelvis livshotande cancerceller snabbt upptäckas och identifieras. Trots att områdena är så disparata finns en gemen­ sam nämnare: teknik som kan gå igenom enorma mängder ostrukturerad data (video,

Lagringskapacitet i exabytes

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 2017* 2018* 2019* 2020*

Figur 1. Förväntat behov av datalagring från 2009 till 2020.



IKEL

Utnyttjar perioder när ­processorn är ­sysslolös till att gå igenom ­innehållet på disken och generera metadata.

PE R

R TA T

EX

Låt flashdisken indexera dina ostrukturerade data

text, röst, bilder, med mera) och bearbeta dem så de visar sitt rätta värde. Vi kan inte bara använda AI för analysde­ len utan också för att preparera ostrukture­ rad rådata genom att tagga det med meta­ data som på ett enkelt men ändå exakt sätt förklarar vad det är. Databasen kan sedan analyseras av mjukvara i övre lager som ska­ par användbar information. Alla har väntat på att AI ska hjälpa oss att få ut mycket mer av all den data vi lagrar. Om vi nu vill generera metadata för att våra analysverktyg ska bli effektivare, och vi har AI som kan skapa metadata till våra enorma mängder ostrukturerade data, är det enda vi behöver göra att flytta all data till platsen där AI-motorn körs. Men är det verk­ ligen rätt väg att gå? Om vi tittar på var data skapas och var det lagras på fältet och i molnet, blir det snabbt uppenbart att det är väldigt dyrt att flytta data, så det är något som bör undvikas. Även att flytta data inom ett datacenter kostar energi och upptar bandbredd. Tittar man istället på ändnoderna har dessa begrän­ sad energibudget och beräkningskapacitet. Dessutom kan bandbredden för att skicka data till molnet vara begränsad vilket gör det opraktiskt att bearbeta data i molnet. I B Å D A FA L L E N är nyckeln till effektivitet att minimera förflyttningarna av data och istäl­ let förlita sig på metadata. Det skulle bli mycket effektivare om vi kunde ta fram metadata vid källan, exempel­ vis inuti lagringsenheten. Flashdiskar (SSD) innehåller redan de element som behövs för uppgiften. Processorn används normalt bara för att styra skriv- och läsoperationer men skulle även kunna användas för andra upp­ gifter, som att märka data. Man kan också komplettera med ytterligare hårdvara, firm­ ware och mjukvara för att lösa uppgiften. Ett arbetssätt vore att utnyttja perioder när disken är i vila för att skapa metadata. Ett annat att utföra uppgiften i samband med att data skrivs till disken.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


TEMA: DISTRIBUTION

Fördelarna i bägge fallen är att man sparar energi och pengar samtidigt som fördröj­ ningar och förflyttning av data minimeras och belastningen i nätet sjunker. Skalbarheten i konceptet gör det möjligt för företag och molnleverantörer att bredda sina erbjudanden med hjälp av artificiell in­ telligens. På konferensen Flash Memory Summit i Santa Clara i augusti förra året presente­ rade Marvell en helt ny AI-processor för flashdiskar som visade hur data kan märkas på ett effektivt sätt utan att man belastar CPU-resurserna och därmed slipper de till­ hörande kostnaderna och fördröjningarna. Deltagarna fick se ett vanligt datacenter från Marvell och en processor för SSD-diskar som använde Nvidias öppen källkodslicensierade Deep Learning Accelerator. Den använder en tränad AI-modell kompilerad till ett IP-block som utför inferenser på en stor databas av ostrukturerad data (exempelvis ett video­ bibliotek) som finns lagrat lokalt på disken. Det adderar metadata till databasen som på ett smidigt sätt representerar data och kan nyttjas för sökningar i databasen. Om målet är att upptäcka och känna igen objekt eller scener kan AI-motorns inferen­

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19

ser söka igenom videomaterialet på disken och skapa metadata som listar tidpunkterna för när de syns på videon. Tack vare den nya AI-tekniken kan databasen med metadata lagras lokalt på disken samtidigt som den är tillgänglig för extern programvara som vill utföra analyser. TA S O M E X E M P E L en polismyndighet som letar efter någonting – en person, ett objekt, en händelse – i video som omfattar många timmar. Myndigheten kan ladda en modell tränad för detta mönster och köra inferen­ ser på videon i bakgrunden parallellt på alla diskar medan videofilmen lagras. Allt som påträffas märks upp, vilket gör det enkelt att plocka fram och studera senare. På motsvarande sätt vore arkitekturen ef­ fektiv för att förbättra en chattrobot. Anta att det finns en stor databas med lagrade konver­ sationer som behöver gås igenom för att för­ bättra chattroboten. Det skulle vara möjligt att mäta om kunder är nöjda eller missnöjda med svaren de får av roboten eller om konver­ sationerna upplevs för korta eller för långa. När man väl tränat en AI-modell som kan identifiera rätt mönster kan man kompilera den till inferensmotorn i disken och låta den

gå igenom och märka upp konversationerna. För tillämpningar som skräddarsydda annonser till beställvideotjänster (VOD), sökningar efter personer eller objekt liksom and­ra IO-tunga användarfall ger närheten till data en stor prestandaförbättring. Den teknik med AI i flashdiskens proces­ sor som Marvell utvecklat, visar hur nya arki­ tekturer för datalagring kan implementeras för att hantera olika utmaningar vad gäller bearbetning av data. Genom att ge de flash­ diskar som redan finns på marknaden till­ gång till extra logik som gör dem betydligt mer intelligenta går det att skapa metadata och taggar som behövs för olika uppgifter direkt vid källan. Det behövs därmed ingen kommunikation till andra resurser dedice­ rade för uppgiften. Med AI-acceleratorer integrerade i kost­ nadseffektiva systemkretsar för flashdiskar blir det möjligt att snabbt utföra analyser. Lösningen kräver dessutom mindre beräk­ ningsresurser och drar mindre energi sam­ tidigt som man inte behöver utveckla nya asicar. Tack vara den programmerbara ar­ kitekturen går det att uppdatera AI-model­ lerna så att nya användarfall kan adresseras varefter de dyker upp.  n




PE R

R TA T

EX

TEMA: DISTRIBUTION

Stopp på driftstopp

IKEL

Sparar tid, pengar och stress CUI:s digitala asic-baserade kodarfamilj, kallad AMT.

Av Jeff Smoot, CUI Jeff Smoot började på CUI år 2004, och har idag titeln vice president

för Application Engineering & Motion Control. Till en början arbetade han med att övervaka konstruktionen och utvecklingen av företagets produktlinje kallad AMT Modular Encoder. Nyligen fick han i uppdrag att etablera en avdelning för applikationsingenjörer, med uppgift att stödja företagets kunder under utvecklingsprocessen.

Det grafiskt användargränssnitt AMT Viewpoint GUI tillåter användaren att programmera flera givarparametrar samt ger tillgång till diagnostikdata.

D

riftstopp kostar tid och pengar och kan orsaka mycket irritation. Det vet alla som arbetar med robot­ teknik, industriell automation eller maskinkonstruktion. Å andra sidan håller industriellt Internet of Things (IIoT) – med sin förmåga att utnyttja maskin-till-maskin-kommunikation (M2M), sensordata och automationsteknik – på att ändra sättet vi samlar in och kommunicerar data. U T V E C K L I N G E N F R Å N A N A LO G A till digitala enheter bäddar för intelligenta maskiner som kan använda diagnostikfunktioner, och följaktligen ge information och tillgång till data som tidigare varit otillgängliga. Dessa data gör att konstruktörer på ett helt nytt sätt kan få maskinen att på egen hand för­ utse fel, och därmed undvika driftstopp i processen. Rotationsgivaren är en kritisk komponent i återkopplingsslingan vid rörelsestyrning inom tillämpningar som exempelvis robotik, energi, flyg, industri och automation. Den måste vara pålitlig, stabil och fungera väl un­ der lång tid – detta trots att den ofta används i tuffa miljöer där den utsätts för smuts, fett, damm, extrema temperaturer och kraftiga vibrationer.

PÅ S E N A R E T I D har efterfrågan på allt snab­ bare samt mer intelligenta, exakta och ef­ fektiva givare ökat inom robotteknik och automationsindustrin. De givare som hittills funnits har dessvärre inte kunnat erbjuda konstruktörer av rörelsestyrning någon in­ telligens. Här kliver CUI in med alternativ. Företaget erbjuder en rad digitala asic-baserade ko­ dare – enheter som för första gången ger in­ genjörer tillgång till verktyg för diagnostisk och programmering. De kan nyttjas för att snabbt leverera användbara lösningar, och minskar risken för att en maskin drabbas av driftstopp. Genom att addera diagnostikfunktioner till rotationsgivaren får konstruktörer till­



ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


TEMA: DISTRIBUTION

med smarta givare gång till viktig systemdata som de inte haft i traditionella analoga system. Därmed blir det möjligt för systemet att snabbt avgöra om givaren fungerar som den ska, om den inte alls fungerar eller har hamnat fel. Systemet kan använda data för att göra operatören medvetna om eventuella över­ gående problem och agera innan motorn startas. Därigenom kan katastrofala skador undvikas.

Diagrammet visar ett standard M2M-kommunikationssystem.

NOW!

asier

en e v e W O N g n rderi

O

via

p

Drag & Dro

with > 40,000 customers Europe‘s largest prototype manufacturer

*

+ * supported file formats

PCB-POOL® is a registered trademark of

Give it a try: www.beta-layout.com

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19



▲ ▲

F U N K T I O N E N K A N ÄV E N användas i förebyg­ gande syfte – till exempel genom att opera­ tören kan köra en testsekvens som visar att givaren fungerar som den ska innan en til�­ lämpning körs igång. Sådana funktioner ger konstruktörer möjlighet att hålla ner tiden för driftstopp till ett minimum samtidigt som de kan förutse eventuella problem som kan uppstå med enheter i fält. Till detta kommer att diagnostikdata kan övervakas och analyseras över tid. Det ger ovärderlig trendinformation, som kan an­


’’

TEMA: DISTRIBUTION

”Som ingenjör vill vi gärna tro att alla våra konstruktioner fungerar perfekt första gången. Tyvärr är det vanligtvis inte fallet!” vändas för att förutse eventuella fel i rörelse­ styrningen innan de inträffar. Placerad direkt på motorn kan givaren också fungera som en indikator på andra problem inom rörelsestyrningssystemet. Den kan till exempel detektera slitage av lager, axelförskjutning och termisk nedbryt­ ning. En grundlig analys av dessa data bäd­ dar för kontrollerat förebyggande underhåll av en maskin. Alla problem som kan lösas innan ett katastrofalt fel inträffar minskar ­tiden en maskin står stilla, förlänger dess ­livstid och förbättrar den övergripande sys­ temintelligensen. Förutom fördelarna med prediktivt un­ derhåll kan diagnostikdata användas för att snabba på felsökningsprocessen om ett fel uppstår ute i fältet. Data ger reparations­ tekniker möjlighet att fokusera på grundor­ saken till felet och snabbt avgöra om det är orsakat av givaren själv eller om motorn lig­ ger bakom. Det innebär att den annars så tidskrävande och dyra processen att ta bort och ersätta både givare och motor från sys­

temet – något som ofta sker utan anledning – inte är nödvändig. Det är dyrt med en maskin som inte fung­ erar. Dels skapar det avbrott i produktionen, dels är det kostsamt att anlita en fälttekniker som ska reparera den. Följaktligen kan till­ gången på givardiagnostik påskynda felsök­ nings- och reparationsprocessen, vilket i sin tur resulterar i betydande kostnadsbespa­ ringar samtidigt som det minimerar effek­ terna av ett fel. D I AG N O S T I K D ATA K A N O C K S Å hjälpa till att spara tid under utvecklingsskedet av en pro­ dukt. Som ingenjör vill vi gärna tro att alla våra konstruktioner fungerar perfekt första gången. Tyvärr är det vanligtvis inte fallet! När problem uppstår under själva testfa­ sen är orsaken oftast inte uppenbar, istället finns det till synes oändligt många variabler. En gedigen felsökningsprocess drar igång för att ta reda på varför enheten inte fung­ erar som förväntat. Diagnostikdata kan på­ skynda denna process och snabbt ringa in

den del av konstruktionen som kräver upp­ märksamhet – dagar eller till och med veckor av granskning kan undvikas. Denna typ av åtgärd kan resultera i mer robusta produkter, kortare konstruktionscykler och snabbare tid till marknad. CUI:s serie inkrementella givare, AMT11, och kommuterande givare, AMT31, är de första rotationsgivare som börjat integrera denna typ av diagnostikfunktioner. Genom att använda programvaran AMT Viewpoint, eller enkla seriella kommandon, ger företa­ get maskinkonstruktörer tillgång till värde­ full diagnostikdata. Pulsgivarna är kompakta, med diametern 37 mm och 10 mm tjock profil. De drivs med 5V och ger en programmerbar upplösning som sträcker sig från 48 PPR till 4096 PPR (Pulses per revolution, dvs pulser per varv). De hanterar kommutationssignaler för alla BLDC-polparskonfigurationer, liksom dif­ ferentiella eller enkla utgångar samt axiella och radiella anslutningsriktningar. Visserligen kan stillastående maskiner fortfarande bli ett problem, men ett ökat användande av diagnostikdata i maskin­ konstruktioner minskar signifikant antalet maskinfel som uppstår. Till detta kommer att det går fortare att få igång en maskin samti­ digt som problem rent generellt minskar.  n

Noliahallen | 28-29 augusti | www.elmassannorr.se

ÄNTLIGEN KOMMER HELA SVERIGES ELMÄSSA TILLBAKA TILL NORR! Ett besök på Elmässan bjuder på tusentals produktnyheter, innovationer och ny teknik. På plats finns även ett seminarieprogram där aktuella ämnen avhandlas och diskuteras. Talar på scen gör kända branschprofiler, företag och organisationer. Välkommen att upptäcka framtidens elbransch på Nolia den 28-29 augusti! Din kostnadsfria entrébiljett skriver du enkelt ut via vår hemsida. Ta med dina kollegor så ses vi på Nolia!

ELMÄSSAN NORR Nordens största mässa inom elinstallation,  belysning och fiber – men nu även kraft.

Norr

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19

28 & 29 augusti 2019, Nolia, Umeå


TEMA: DISTRIBUTION

I

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19

EX

Av Arthur Sainio, SMART Modular Technologies Arthur Sainio är produktchef på SMART där han leder utveckling av ny ickeflyktig minnnesteknik som MRAM och NVDIMM. Han gör konferensframträdanden håller webinarier och är medordförande för NVDIMM Special Interest Group inom SNIA/SSSI. Innan SMART Modular var han produktchef på Hitachi. Arthur har en MBA från San Francisco State University och en MS från Arizona State University.

IIoT-minne kräver dock vissa unika egen­ skaper för att säkerställa pålitlighet och kor­ rekt funktion under alla driftsförhållanden. ­Minne för IIoT-system måste vara tillförlitligt, robust, skalbart och hanterbart, och dess­ utom erbjuda hög prestanda med låg latens. Miljöexponering och betydelsen av testning IIoT-tillämpningar finns ofta i utsatta drifts­ miljöer som kan påverka minnets funktion och livslängd. Minne i kommunikationstill­ lämpningar utomhus kan korrodera och fal­ lera. En sak som kan hända är att motstån­ den på minnesmodulen korroderar när de utsätts för tuffa kemikalier i luften. Svavelrika

Silversulfatsrelaterade fel i svavelrika driftsmiljöer är en huvudorsak till korrosion i motstånd.

driftsmiljöer som orsakar svavelsulfidrelate­ rade fel har visat sig vara en av huvudskälen till att motstånd korroderar. Detta kan i sin tur efter en tid leda till att fel uppträder i IIoTminnesmoduler. Svavelbildning uppträder när svavelmo­ lekyler migrerar mellan skyddsfilm och yttre elektrod till inre elektrod, där de reagerar genom att bilda silver. Antisvavelmotstånd (ASR) används numera på minnesmoduler för att lösa problemet. Sådana använder en inre elektrod i silverpalladium (AgPd) istället för silver (Ag) för att förebygga motstånds­ korrosion. Minnesmoduler som returneras för fel­ analys funktionstestas för att bestämma om de påverkats av silversulfidproblematiken. Dessutom okulärbesiktigas motståndster­ minalerna under hög förstoring för att un­ dersöka om de fungerar korrekt. Under de senaste åren har svavelförore­ ningar blivit mer utbredda och bruket av ASR ökar. Alla minnesmoduler måste dock inte använda ASR-motstånd. För att avgöra



▲ ▲

ntelligenta fabriker, automatiserade ma­ skiner, smarta byggnader, automatiserat jordbruk, uppkopplad transport, hälso­ vårdsteknik – en efter en blir de en del av ett växande lapptäcke av tillämpningar för ”Industrial Internet of Things”. IIoT kom­ mer att medföra betydande förändringar av samtliga industriella sektorer under det kommande decenniet. Nära två tredjedelar av den globala bruttonationalprodukten kommer från industriella sektorer, enligt en rapport från World Economic Forum. Manuell arbetskraftskraft och IIoT i sam­ verkan kommer att bli mer produktiv. Dessutom kommer den att bli ”digitali­ serad” när interaktioner av nya slag uppstår mellan människa och maskin: fabriker som snurrar dygnet runt alla dagar i veckan, stora energibesparingar i kommersiella byggna­ der, ökad avkastning från svårodlad jord­ bruksmark, med mera. Olika IIoT-tillämpningar genererar i expo­ nentiellt växande takt data som är kritiska för dokumentation och analys av driftsför­ hållanden. Det är främst innovationer inom hård- och mjukvara som driver den utveck­ lingen framåt. Insamlade data leder till en ny insyn som gör det möjligt för företag att fatta automatiserade beslut, i realtid. Dessa data skapar dessutom möjligheter till ökad produktivitet, högre arbetsplats­ säkerhet och mer engagerande arbetsupp­ gifter. Eftersom IIoT-system kräver stora voly­ mer datalager, har minne blivit en kritisk del av det som håller samman ett IIoT-system.

IKEL

– så rustas de för tuffa driftsmiljöer

PE R

R TA T

Minnesmoduler


TEMA: DISTRIBUTION

Typisk underfyllnings­ process.

Vanliga feltyper och förekomster visas i diagrammet till höger.

om det är nödvändigt bör det göras en strikt utvärdering av de driftsförhållanden som tillämpningen kommer att exponeras för. Underfyllning och konformbeläggning Ett annat viktigt grepp för att skydda min­ nesmoduler i hårda IIoT-arbetsmiljöer är underfyllning och konformbeläggning, som appliceras på den färdigbyggda minnesmo­ dulen. Syftet är att skydda mot stötar, vibra­ tioner, fuktighet, fukt och svåra kemikalier i luften. Ett underfyllnadsmaterial injiceras under samtliga modulens BGA-kretsar, som DRAM, register, et cetera. Loctite 3593™ är ett vanligt alternativ. Det är en snabbhärdan­ de, snabbflödande, flytande epoxi avsedd som kapillärflödesfyllning för CSP-kapslar och erbjuder högsta möjliga pålitlighet. Den appliceringsprocess som används för konformbeläggning (plasmaetsning) skyd­ dar modulerna mot de kortslutningar av och läckströmmar från kritiska komponenter som orsakas av fukt, svamp, damm, saltspray och andra föroreningar. En spraybeläggning appliceras på varje modul. Beläggningsma­ terialet består av en 25–75 μm tjock poly­ merfilm som anpassar sig till kretskortets to­ pologi. Kritiska kontaktområden i modulen, som guldkontaktfingrarna, maskeras före beläggningen. Modulerna inspekteras oku­ lärt med ultraviolett ljus och genomgår där­

Konformbeläggning av en minnesmodul.



IKEL

En översikt över den rigorösa testprocess som SMART Modular Technologies erbjuder för för industriella minnesmoduler.

PE R

R TA T

EX

Konformbeläggning och fyllning.

efter en 30-timmars ugnshärdningsprocess. Polymerfilmen hjälper upprätthålla ett långvarigt isoleringsmotstånd och bevarar modulens driftsäkerhet. Underfyllning och konformbeläggning är lösningar som skyd­ dar, som avsevärt förbättrar pålitligheten och som säkerställer en lång och problemfri livslängd på IIoT-minnesmoduler. Metoder­ na kan också minska behovet av att skicka ut tekniker för att ersätta IIoT-minnesmoduler, vilket kan vara dyrt och störande för affärs­ verksamheten. Temperatur är en viktig faktor för IIoT-minnen Temperatur är en annan kritiskt detalj som måste beaktas vid val av minnesmoduler för IIoT. Utrustning kan behöva kunna star­ tas upp och köras i minusgrader eller i hög värme med begränsat luftflöde. Kraven är exempelvis vanliga inom transport och jord­ bruk där utrustning kan vara i drift dygnet runt, året om och över hela världen. Minne som används i miljöer av detta slag måste genomgå en noggrann temperatur­ provningsprocess för bortsortering av even­ tuella svaga element som skulle kunna leda till framtida fel. En rigorös testprocess för en industriell minnesmodul består av en kall­ start vid –40 °C följd av en upprampning till drift i en omgivningstemperatur på +85 °C. Modulerna måste testas under högt ut­ nyttjande (till exempel 99 procent), sam­ tidigt som de utsätts för industriella tem­ peraturintervall på –40 °C till +85 °C. För ändamålet används skräddarsydda testkort som exponerar minnesmodulerna för tem­ peraturvariationer under hög belastning. Programvaran som genererar hög utnytt­ jandegrad säkerställer att alla celler i DRAM

stressas maximalt genom hela temperatur­ cykeln. Efter att uppgifter samlats över en testcykel på 10 timmar kan svaga moduler avlägsnas. Alla industriklassade minnen kan inte dras över en kam Det är en grundläggande skillnad mellan minnesmoduler byggda för industriella tem­ peraturer (I-temp) och vanliga kommersi­ ella moduler som genomgått strikt testning. Hellre än att använda separata, förtestade I-temp-komponenter bör de passiva och ak­ tiva komponenterna (det vill säga EEPROM, register och PLL:er) testas tillsammans. Därmed testas minneskomponenternas in­ teraktion och signalintegritet fullt ut, och alla typer av eventuella problem med SPD, hängningar, kernel panics och no-boot kan upptäckas och tas bort. Allmänt ger detta en mycket låg DDPM (defekta delar per miljon). Under varm- och kalltestning kan en en­ staka ECC-korrigering få minnesmodulen att fallera. Samlad information, inhämtad från och baserad på leverantörernas DRAM- och die-revisioner, kan användas för att statis­ tiskt utvärdera DPPM och I-temp-prestanda. Skalbarhet och låg latens Utöver att vara tillförlitliga måste IIoT-min­ nesmoduler vara skalbara och underhåll­ bara och ha hög prestanda och låg latens. Systemets minneskapacitet och prestanda måste kunna skalas upp med den växande mängd data som produceras och samlas in av IIoT-tillämpningar. Genom att systemet konstrueras flexibelt möjliggörs minnes- och prestandauppgraderingar som inte kräver ett utbyte av det kompletta systemet. DDR4 har möjliggjort migreringar från DDR4-2133

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


TEMA: DISTRIBUTION

Ett exempel på ett DDR4-minneskort för inbyggda IIoT-system.

till -2400 och -2666 och högre prestanda. Parallellt kan minneskapaciteten uppgra­ deras. Typisk minnesanvändning för IIoTinbyggda system har varit 8 GB, DDR4-2133 ECC SO-DIMM, som har migrerats till DDR42666 16GB och nu 32GB SO-DIMM. IIoT-sys­ tem konfigurerade för ingångsklass, mellan­ nivå och företagsklass kan använda samma konstruktion för sitt bassystem. I stället för att byta ut komplex IIoT-ut­ rustning när affärsverksamheten växer, kan den uppgraderas med större kapacitet och snabbare minnesmoduler i kombination

med kraftfullare processorer. Dessutom, om utrullad IIoT-utrustning börjar uppleva oför­ utsedda problem, är det viktigt att kunna uppgradera minnet som en anpassning till driftsförhållandena. Sammanfattning När det gäller IIoT-tillämpningar kan beho­ vet av pålitligt minne inte underskattas. Med en ökande volym data som samlas in för att förbättra verksamheten och öka effektivite­ ten i stora kommersiella verksamheter, kom­ mer detta behov bara att öka.

För att säkerställa tillförlitlighet inom en IIoT-tillämpning måste minnesmodulerna genomgå en omfattande testprocess som täcker nyckelfaktorer som temperatur, has­ tighet, last och tid. Svåra miljöförhållanden bör också beaktas vid utformning av IIoTtillämpningar för att förhindra eller minska förekomsten av systemfel i fält. Underfyllning och konformbeläggning ger maximalt skydd mot tuffa miljöer. Dess­ utom måste IIoT-minnet vara skalbart, sam­ tidigt som det ger hög prestanda. DDR4-mo­ duler med låg latens har de egenskaper som krävs för att köra krävande tillämpningar. Eftersom IIoT-tillämpningarna får bredare upptag inom kärnindustrier, inklusive jord­ bruk, hälso- och sjukvård, tillverkning, kon­ struktion och transport, blir minnet en allt viktigare byggsten för IIoT.  n

REFERENSER: World Economic Forum (2015) ‘Industrial Internet of Things: Unleashing the Potential of Connected Products and Services’, Industry Agenda in collaboration with Accenture, Switzerland: http://reports.weforum.org/ industrial-internet-of-things/?doing_wp_cro n=1553516642.1010808944702148437500

Vi rekryterar!

Elektronikdesign, EMC test, Produktion Vi söker nu ytterligare en EMC-ingenjör som förstärkning till vår verksamhet och EMC-laboratorium på Öland. KEMET arbetar med elektronik för säkerhet, tillförlitlighet och krävande miljöer. I vårt ackrediterade EMC-lab. tar vi dagligen emot kunder med allehanda objekt för mätning. Läs mer och ansök tjänsten via www.telinrekrytering.se

KEMET Electronics AB erbjuder 30 års erfarenhet av utveckling och produktion av elektronikprodukter. Från idé till färdig produkt genom: Teknisk specifikation – Hårdvarudesign – Mjukvaruutveckling – Prototyp – Funktionstestning – EMC-testning (ackrediterad) – Produktionsanpassning – Serieproduktion KEMET Electronics AB • Thörnblads väg 6 • 386 90 Färjestaden • Telefon 0485-56 39 00 • www.kemet.com/dektron

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19




NYA PRODUKTER

Premiär för IAR:s Risc-V-kompilator – Vi kommer fortsätta att utöka vårt samarbete kring verktyg med IAR Systems.

n VERKTYG Uppsalaföretaget IAR – ett världsledande namn inom kompilatorer för inbyggnadsprocessorer – meddelar att dess första C-kompilator för Risc-V är färdig att tas i bruk. En rad kända namn ur Risc-V-sfären gratulerar i pressreleasen.

IAR är ett såpass viktigt namn att det var en milstolpe för Risc-V i sig när Uppsalaföretaget IAR i början av förra året ­meddelade att den skulle bli den 24:e arkitekturen att stödjas av IAR:s kompilatorer och utvecklingsverktyg.

Stefan Skarin tror att Nu är denna C-komRisc-V kan komma att pilator klar i sin första öppna nya dörrar i Asien offentliga version. för företaget. Och som – Vi positionerar oss en direkt bekräftelse på för att bli den ledande det har IAR lyckats att få verktygsleverantören för kinesiska ehandelsjätten Risc-V och ser på sikt att Stefan Skarin Alibaba att bjuda på citat i den kommer att ta en stor pressreleasen. del av marknaden, säger IAR:s – Vi är glada över att IAR vd Stefan Skarin i ett pressmedSystems erbjuder ett starkt delande. – Vi har en unik position i eko- kommersiellt verktyg för Risc-V, säger Chunqiang Li, chef på systemet kring Risc-V som enda kommersiella verktygsleverantör på Alibabas dotterbolag C-Sky Microsystems, som tillverkar som kan tillhandahålla global IoT-styrkretsar, snart även ett teknisk support, samtidigt som antal sådana baserade på Risc-V. vi investerar i stabil teknik.

E T T A N N AT V I K T I G T asiatiskt namn som bidrar med citat är den taiwanesiska cpu-konstruktören Andes som har styrt om hela sin verksamhet – processor-IP för styrkretsar – mot Risc-V. – Vi är glada att se tidigt stöd för våra Andescore-processorer i IAR Embedded Workbench, säger företagets teknikchef Charlie Su. Också Microchips FPGA-dotterbolag Microsemi gör tummen upp i pressreleasen, liksom RiscV-konsulten Sifive. IAR:s kompilatorer anses generera bra kod. Om man får tro IAR så gäller detta även RiscV-kompilatorn – den ska enligt interna tester ge förbättringar i kodtäthet. Utöver kompilatorn ingår kodgranskningsverktyget i C-stat i IAR Embedded Workbench för Risc-V. Den verifierar att C/ C++-koden följer MISRA C-standarderna och upptäcker CWEoch CERT-definierade defekter, buggar och säkerhetsproblem. RISC-V är en fri och öppen arkitektur (ISA) baserat på öppen källkod där medlemmar i Risc-V Foundation gemensamt driver utvecklingen av arkitekturens specifikationer och ekosystem.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Nätverksanalysatorer för alla format n TEST&MÄT



PXIe, USB och bänkinstrument. Keysight lanserar nätverks­ analysatorer med maximalt sex portar som klarar upp till 53 GHz i alla tre formaten.

Alla som utvecklar och tillverkar komponenter på lite högre frekvenser eller till snabba ­databussar behöver en nätverksanalysator. Det gäller både för passiva komponenter som filter och antenner liksom aktiva komponenter som blandare, förstärkare och frekvensomvandlare. Keysight lanserar tre familjer i mellanklassen för PXIe- och USB-bussen men också som klassiskt bänkinstrument. USB- och PXIe-varianterna – P50xxA och M980xA – klarar 100 kHz till 53 GHz med två portar per kort. Vill man ha fyra eller

sex portar sjunker den maximala frekvensen till 20 GHz samtidigt som den undre gränsen går ned till 9 kHz. Den som behöver riktigt stora system kan bygga system med upp till 50 portar i ett PXI-chassi. Som bänkinstrument finns nätverksanalysatorn E5080B med två eller fyra portar och ett frekvensområde från 9 kHz upp till 20 GHz. För att underlätta mätningarna går det att kalibrera bort fixturen. PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


NYA PRODUKTER

Taiwanesisk Risc-V med extrafinesser n KOMPLETT Använda en simpel Risc-V med dålig dokumentation för att den är gratis? Nej, hellre vår variant, N22, med unika funktioner och full support! Det är ­budskapet från taiwanesiska Andes.

nat swap – att låta två minnesceller byta värde. De underlättar implementationen av multikärnor. •C  betyder ”compressed” – ett antal 16-bitars instruktioner som finns där för att spara minne.

Andes 32-bitars Risc-V-kärna N22 finns att ladda hem för gratis test och forskning. Sedan kan du licensera den om du vill gå i volym. N22 är en konfigurerbar cpu med valbart stöd för interrupt, lokalt minne, instruktionscache, avlusning och Arms öppna IP-blockbuss AHB. Det sistnämnda inklusive ett antal standardperiferikärnor att ansluta till AHB. Kärnan är liten, rörledningen är på bara två steg, men den levererar 3,95 Coremark/ MHz vilket enligt Andes är bäst i dess klass.

A L LT O VA N S TÅ E N D E följer standarden. Andes bjuder dessutom på ytterligare ett antal valbara finesser: • Stacksafe varnar när du försöker poppa eller pusha en tom respektive full stack. • Powerbrake gör strömstyrning. • Codense är ytterligare en metid för att ­reducera kodstorleken. • Du kan definiera lokalt cache för ­instruktioner och minne.

N 2 2 A N VÄ N D E R N Ä R M A R E B E S TÄ M T

Risc-V-arkitekturen RV32I/EMAC: • E står för ”embedded” vilket betyder att

den kan konfigureras att spara plats och energi på chipet genom att bara använda 16 register (hälften). • M betyder att den stöder multiplikation och division. • A adderar några användbara ”atomära” instruktioner som inte avbryts, bland an-

” R I S C - V F R E E S TA R T ” heter erbjudandet, i vilket ingår Andes egen utvecklingsmiljö Andesight. Ett års support kan köpas till.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Kraft som hyllprodukt n KOMPAKT Den japanska kraftspecialisten TDK-Lambda lanserar PFH500-28 – en familj effektiva AC/DC-moduler på 504 W. De serveras i ett kompakt format, och når en verkningsgrad på upp till 92 procent.

På ingången hanterar de nya modulerna växelspänningar från 85 V till 265 V, medan de levererar 18 A vid 28 V. Via trimporten på PMBus-gränssnittet – som är en industristandard – kan utspänningen justeras mellan 22,4 och 33,6 V. Framåt planerar företaget dessutom att släppa ­ytterligare moduler med alter­ nativa utspänningar. Via PMBus går det även att exempelvis justera utspänning

och felhanteringsnivåer såsom överström, överspänning och temperaturgräns. Likaså kan status hos en modul läsas tillbaka till systemet. KO N S T R U K T I O N E N RYM S i en kapsel med ytan 101,6 × 61 mm och höjden 13,5 mm. De kommer med en basplatta för ledningsbunden kylning. Enligt TDK har företaget använt de senaste teknikerna i konstruktionsarbetet. Här ingår exempelvis GaN-kretsar och korrektion av effektfaktorn med digital styrning. Likaså har en digital isolator ersatt den traditionella optokopplaren, vilket påstås ge bättre långtidsstabilitet och tillförlitlighet. P F H 5 0 0 F är konstruerad som cots-moduler (Commercial-OffThe-Shelf) för att passa i LEDskyltar, kommunikations- samt test- och mätutrustning. Isolationen är 3 000 Vac mellan in- och utgång, 2 500 Vac mellan ingång och hölje samt 1 500 Vdc mellan utgång och hölje. De uppfyller även säkerhetsnormen IEC/EN/UL60950-1.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19

Dialog trycker bort bruset n AUDIO Brittiska Dialog Semiconductor släpper en familj codeckretsar för ljud som påstås ha marknadens bästa aktiva brusreducering. Siktet är ställt på trådlösa hörlurar, men fungerar även för de med tråd.

Familjen består av tre chip: DA7402, DA7401 och DA7400. DA7402 är den mest avancerade, och stöder en så kallad hybridtopologi för aktiv brusreducering (ANC) – den stöder både feedforward och feedback. Undertryckningen ligger på upp till 35 dB. K R E T S A R N A S F U N K T I O N kan skräddarsys via mjukvara från Dialog. Det gör att en lösning kräver färre kringkomponenter än en analog konstruktion. Bland annat kan filtreringen kundanpassas. Likaså kan

brusreducering, ljudkvalitet och batteritid optimeras för en viss tillämpning. DA7402 är konstruerad för stereo-ljud med högt dynamiskt område och minimal fördröjning. Dialog hävdar att chipet är ett av marknadens minsta, med halverad effektförbrukning och dubbelt så bra ljudprestanda jämfört med jämfört med dagens ledande alternativ. Chipet är, enligt Dialog, som klippt och skuret för att användas i små trådlösa hörlurar för sport och mycket annat. DA7401 är ett derivat av DA7402 – en avancerad monocodec med aktiv brusreducering, medan DA7400 är erbjuder stereo-ljud utan ANC. Dialog kommer att presentera ytterligare detaljer kring den nya familjen på Computex Taipei 2019, med start idag i Taiwan. ANNA WENNBERG anna@etn.se




NYA PRODUKTER

Arm släpper vassa kärnor i en svit n KVARTETT En cpu med matchande gpu och dpu får en npu som extra accessoar. Kvartetten kommer från brittisk-japanska Arm. Fokus i optimeringen av de nya kärnorna har legat på maskininlärning.

Tanken är förstås att du ska välja alla till din nästa systemkrets. De är kompatibla med varandra och ska balansera varandra i prestanda. Redan nästa år ska kvartetten finns i mobilprocessorer i några av butikshyllans vassaste smarttelefoner.

Kärnorna ska kunna tillverkas i 7 nm och klockas upp till 3 GHz. De höjer prestanda med 20–40 procent jämfört med sina föregångare.

C P U : N CO R T E X - A 77 C P U har trimmats till att spotta ur sig i snitt 20 procent fler instruktioner per klockcykel än sin föregångare A76. ”Trimmat” är rätt ord eftersom den huvudsakligen inte använder nya mekanismer utan snarare ger befintliga mekanismer mer utrymme. Grafikkärnan Mali-G77 använder en ny arkitektur kallad Valhall och ska ha upp till 40 procent högre prestanda vilket gör spel 30 procent snabbare enligt Arms tester. Den är skalbar och kan exempelvis ha mellan 512 kbyte och 2 Mbyte L2-cache. Mali-G77 kan avlasta cirka 15 procent av sitt jobb till skärmkärnan Mali-D77. Mali-utvecklarna – kanske Arms grupp i Lund? – har sneglat på tillämpningar för virtual reality och stöder skärmar på upp till 4320 × 2160 punkter i 90 fps (bilder per sekund) eller 3600 × 1800 punkter i 120 fps. M A S K I N I N L Ä R N I N G (ML) tycks vunnit en permanent plats invid cpu och gpu när Arm lanserar kärnor för systemkretsar. Men även cpu och gpu i sig har trimmats dramatiskt för ML. Om du vill klara dig utan en dedikerad neuronkärna har A76 och A77 tillsammans enligt Arm ökat prestanda för ML 35 gånger medan G77 är 60 procent vassare på ML än sin föregångare, allt annat lika. Tidigare versioner av maskininlärningskärnan ML finns i 250 miljoner Androidtelefoner, enligt Arm. Den nya ska leverera dubbelt så många Tops/W (biljoner operationer per sekund per watt) och ska kunna laddas med lika stora neuronnät på en tredjedel av minnesutrymmet. Den ska dessutom kunna läggas i ett kluster om åtta kärnor som tillsammans ger 32 Tops.

JAN TÅNGRING jan@etn.se



Uppdaterade oscilloskop i mellanklassen n TEST&MÄT De nya oscilloskopen 3 Series MDO och 4 Series MSO från Tektronix har hämtat många egenskaper från sina storasyskon i 5- och 6-serierna. Det gäller bland annat de stora pekskärmarna och användargränssnittet, som i mångt och mycket liknar en mobiltelefon.

I reklamfilmen låter Tektronix en grupp studenter bekanta sig med de nya instrumenten. Det som verkar imponera mest på dem är att man kan zooma på samma sätt som i mobilen, med två fingrar. Användargränssnittet är hämtat från de dyrare oscillo­ skopen i 5- och 6-serien. 3 Series MDO har två eller fyra kanaler och finns med fem bandbredder från 100 MHz till 1 GHz. Den maximala samplingshastig-

heten är 5 GSa/s. Som tillval går det att få 16 digitala kanaler, spektrumanalys på 1 GHz eller 3 GHz liksom funktionsgenerator och olika analyspaket för bland annat databussar. 4 Series MSO har fyra eller sex kanaler med en upplösning i amplitud på 12 bitar. Genom signalbehandling går den att höja till 16 bitar. Familjen finns med fem bandbredder från 200 MHz till 1,5 GHz. Den maximala samplingshastigheten är 6,25 GSa/s. Som tillval går det att få 48 digitala kanaler, en funktionsgenerator och spektrumanalys liksom olika analyspaket för bland annat databussar. De börjar på 3 850 dollar respektive 7 550 dollar. PER HENRICSSON per@etn.se

ADI hävdar hetast 5G-paket n SÄNDTAGARE Analog Devices påstår sig släppa industrins mest integrerade 5G-lösning för 24 GHz till 29,5 GHz. Syftet är att det ska bli enklare att konstruera nätinfrastruktur för milli­ metervågskommunikation.

Accelerera och förenkla vägen till 5G-infrastruktur är vad ADI påstår sig vilja med det nya krets­ paketet, som företaget hävdar är ensamt i sitt slag. Här ingår tre kretsar för frekvensområdet för 24 GHz till 29,5 GHz. Den ena kretsen, ADMV4821, är en lobformare med 16 kanaler och ­dubbel polarisation. Den andra, ADMV4801, är också en lobformare med 16 kanaler, men har

enkel polarisation. ADMV1017 är en upp- och nedkonverterare (UDC), skräddarsydd för båda ovan nämnda kretsar. En av lobformarna och UDC-kretsen bildar en 3GPP 5G NR-kompatibel front-end. De adresserar frekvensbanden n261 (27,50–28,35 GHz) , n258 (24,25–27,50 GHz) och n257 (26,50–29,50 GHz), som även går under benämningen Ka- och K-bandet samt LMDS. ANNA WENNBERG anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


NYA PRODUKTER

Arduino får SIM-kort n UPPKOPPLAT Det ska vara enkelt att koppla upp ett Arduinokort via mobilnätet. Det är tanken bakom Arduino SIM, ett SIM-kort med samma taxa i hundra länder.

Det nya SIM-kortet nyttjar Arm Pelion ­Connectivity Management och ger uppkoppling till Arduinos IoT-moln. Kortet kommer med 10 Mbyte data som kan användas kostnadsfritt under tre månader. Därefter behövs ett abonnemang som i den enklaste versionen startar på 1,5 dollar per månad för 5 Mbyte. SIM-kortet fungerar med Arduinokortet MKR GSM 1400 för 3G-nätet men det går över till 2G om så är nödvändigt. Systemkretsen SAMD21 kommer från Atmel och baseras på en 32-bitars CortexM0+. För uppkopplingen står Ublox med mobilmodulen SARAU201. KO R T E T H A R S TÖ D för autenti­ sering via TLS och X.509 vilket gör det enklare att koppla upp på ett säkert sätt utan att man behöver skriva egen kod. Nästa kort som fungerar med Arduino SIM blir MKR NB 1500. Det kommunicerar över LTE-nätet med Cat-M eller NB-IoT. I planerna finns också tredjepartkort för cellu­ lär uppkoppling men inget sägs om hur långt fram i tiden de ligger. Arduino SIM får premiär i USA och släpps i Europa under sommaren.

PER HENRICSSON per@etn.se

Matar medtek säkert n KRAFT Powerbox släpper tre ­serier DC/DC-omvandlare som levererar 15 W, 20 W och 30 W. Totalt handlar det om 105 varianter för krävande ­medicinska tillämpningar.

De tre serierna heter PMM15, PMM20 och PMM30, och har en isolationsspänning mellan in- och utgång på 5 000 Vac. Tillsammans med fritt utrymme och krypavstånd på 8 mm, samt en typisk läckström på 2 μA, kan Powerbox garantera säkerheten i medicinska tillämpningar. De är dessutom certifierade enligt den medicinska säkerhets­ normen IEC/EN/ANSI/AAMI ES 60601–1, 3:e utgåvan, och dimensionerade för den högsta

patientskyddsnivån, 2 x MOPP. Omvandlarna finns att få för brett inspänningsområde – med andra ord 9–18 V, 18–36 V och 36–75 V – eller ultrabrett inspänningsområde, vilket innebär 9–36 V och 18–75 V. Alla är fullt reglerade och finns för utspänningarna 5 V, 12 V, 15 V, 24 V, ±5 V, ±12 V och ±15 V. Reglernoggrannheten från noll last till full last är ±0,2 procent vid enkel utgång, och ±0,5 procent vid dubbla utgångar. Verknings­ graden är upp till 90 procent. E N H E T E R N A H A R ett stort antal skyddsfunktioner, däribland mot över- och underspänning, överbelastning, kortslutning samt shut-down vid för hög temperatur.

PMM15 och PMM20 har måtten 40,6 × 25,4 × 10,2 mm och väger 24 gram. PMM30 har måtten 50,8 × 25,4 × 10,2 mm och väger 32 gram. S E R I E N Ä R KO N S T R U E R A D för omgivningstemperaturer från –40 till +105 °C, och har ett internt övertemperaturskydd inställt på +115 °C på höljet. PMM15 och PMM20 har ett MTBF (mean-time-beforefailure) på två miljoner timmar, medan PMM30 har 1,1 miljon timmar – allt beräknat enligt MIL-HDBK–217F, vid full last och +25 °C. Serien levereras med fem års garanti.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

Ingenjör? Vässa kunskaperna inom inbyggda system! Kostnadsfri ettårig yrkeshögskoleutbildning på distans med flexibelt lärande. Utmärkt kompetensutveckling för ingenjörer i hela Norden! • Konstruktion med VHDL • Hårdvarunära Cprogrammering • FPGA-design • Avancerad HW/SWsystemkonstruktion • Teknisk dokumentation

Utbildningsstart: 26 augusti 2019 Sista ansökningsdag: 15 maj 2019, CSN-berättigande www.yh.agstu.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19




Figur 1. Översikt av det föreslagna datacentrerade IoT-ramverket för massiv och bredbandig IoT [1].

FORSKNING: IoT

Ett datacentrerat ramverk Av Yu Liu, Kahin Akram ­Hassan, Magnus Karlsson, ­Shaofang Gong, Institutionen för ­teknik och naturvetenskap, ­Linköpings universitet, Norrköping och Zhibo Pang, ABB Corporate ­Research, ­Västerås I. INTRODUKTION Målet med sakernas internet, IoT, är att samla in data och att skapa intelligent funktiona­ litet baserat på denna data. Framsteg som gjorts på beräkningsområdet för molntjäns­ ter gör att allt mer data kan lagras, processas och analyseras direkt i molnet. På grund av heterogeniteten i maskinvaru- och kommu­

Yu Liu är doktorand i kommunikationselektronik vid Linköpings universitet. Han forskar om molnbaserade IoT-lösningar inklusive in­ bäddade system och trådlösa sensornätverk.

Kahin Akram ­Hassan är doktorand i informationsvisualisering vid Linköpings universitet. Han forskar om multidimen­ sionell data­ visualisering.

Magnus ­Karlsson är universitetslektor i kommunikationselektronik vid Linköpings universitet. Hans forskning innefattar antennteknik, radio front-end design och trådlös kommunikation.

Shaofang Gong är professor i kommunikations­ elektronik vid Linköpings universitet. Han forskar primärt om trådlös dataöverföring med höga hastigheter och trådlösa ­sensornätverk för sakernas internet.

Zhibo Pang är Principal ­Scientist i trådlös ­kommunikation vid ABB Corporate Research. Han är biträdande handledare vid både Kungliga tekniska högskolan och Linköpings ­universitet.

Figur 2. Lokala enheter och nätverk.



ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


FORSKNING: IoT

REFERENSER [1] Y. Liu, K. Hassan, M. Karlsson, Z. Pang and S. Gong, ”A Data-Centric Internet of Things Framework Based on Azure Cloud”, IEEE Access, DOI: 10.1109/ACCESS.2019. 2913224, 2019. [2] Y. Liu, Z. Pang, G. Dan, D. Lan and S. Gong, ”A Taxonomy for the Security Assessment of IP-Based Building Automation Systems: The Case of Thread”, IEEE Transactions on Industrial Informatics, Vol. 14, No. 9, pp. 4113-4123, 2018. [3] Y. Liu, K. Hassan, M. Karlsson, O. Weister and S. Gong, ”Active Plant Wall for Green ­Indoor Climate Based on Cloud and ­Internet of Things”, IEEE Access, DOI: 10.1109/ACCESS.2018.2847440, 2018. Figur 3. En digitaliserad växtvägg med sensorer och elektriska ställdon länkade till Azures moln.

för alla typer av IoT-noder II. DATACENTRERAT IOT-RAMVERK Som framgår av Figur 1 är det datacentre­ rade IoT-ramverket [1] indelat i två olika delar, lokal respektive molnrelaterad infra­ struktur. Lokalt är sensorer, ställdon, routrar med mera uppkopplade med trådlösa kom­ munikationsprotokoll som wifi, Thread och Lorawan, vilka stöder LAN-, PAN- och WANnätverk för olika typer av IoT-applikationer. Ett starkt lokalt nätverk förlänger räckvidden för internetaccessen och har en datakapa­ citet som täcker både massiv IoT med låg datahastighet och bredbandig IoT med hög datahastighet. NYC K E L F U N K T I O N E R hos det datacentrerade IoT-ramverket: l Ramverket omfattar både hårdvara och mjukvara med stöd för tre protokoll för

LAN, PAN och WAN, med inbyggda hög­nivåsäkerhetsfunktioner [2]. l Förenklad kompatibilitet, samexistens, ­enhetshantering och datahantering ­genom stöd för molnplattformen ­Microsoft Azure. l Validerat med en användning för ­digitalisering av en grön växtvägg. III. IMPLEMENTATION För att uppnå full kompatibilitet mellan olika protokoll har vi förenat enhetshantering och dataprocessning genom att implementera stöd för Azure IoT Hub för datacentrerade system. Ett användarfall där IoT-ramverket implementeras på en så kallad aktivväxt­ vägg för kontroll och övervakning av inom­ husmiljö presenteras nedan.

Bli medlem i SER nu! SER är föreningen för Sveriges Elektro-, Data- och IT-ingenjörer. Vi arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier för våra medlemmar där du får möjlighet att höra det senaste inom olika teknikområden. Genom oss kan du utöka ditt kontaktnät och möta nya intressanta företag. I medlemskapet ingår även Elektroniktidningen, Nordisk Energi samt vår egen medlemstidning Elteknik. Läs mer om oss på www.ser.se Du kan även mejla oss på ser@ser.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19



▲ ▲

nikationsprotokoll i IoT-världen har dock in­ teroperabilitet och kompatibilitet mellan oli­ ka länkskiktprotokoll, delsystem och tjänster blivit en stor utmaning. Den här utmaningen kan inte lösas en­ bart av molntjänstföretagen eftersom deras kapacitet främst omfattar programvara och plattformstjänster på serversidan, och kan därför knappast täcka alla tänkbara klienter längst ut i nätverket. I den här artikeln före­ slår vi ett datacentrerat IoT-ramverk med stöd för massiv IoT och bredbandig IoT i lokala (LAN), personliga (PAN), samt glo­ bala (WAN) nätverk. Genom att dra fördel av molnplattformen Microsoft Azure, har vi utvecklat ett ramverk med en enhetlig data­ modell för olika typer av klienter. Vi har också gjort en implementation för att demonstrera möjligheter för praktiska tillämpningar.


’’

FORSKNING: IoT

”Målet med sakernas internet, IoT, är att samla in data och att skapa intelligent funktionalitet baserat på denna data. Framsteg som gjorts på beräkningsområdet för molntjänster gör att allt mer data kan lagras, processas och analyseras direkt i molnet.”

ANSLUTNING AV LOKALA ENHETER Figur 2 visar hur olika sensorer och elektriska ställdon är anslutna till Thread PAN-nätver­ ket (nRF52840 DK från Nordic Semiconduc­ tors som ändenhet och KW41Z från NXP som router), och till wifinätet (Arduino Uno WiFi), så väl till en edge-enhet (Raspberry Pi3) med trådbunden LAN-anslutning. Edgeenheten är ansluten till molnet via en wifiaccesspunkt. Sensorer kan också anslutas till Lora-noder i ett WAN-nätverk med låg effekt­ förbrukning, och data sparas i en Lora-server via en Lora-router (MultiTech Conduit AP) och sedan skickas vidare till molnet. Dessut­ om är andra typer av sensornätverk länkade till molnet via en meddelanderouter. IoT-ramverket har framgångsrikt använts för att skapa en digitaliserad växtvägg för styrning och övervakning av inomhusklimat. Som Figur 3 visar är växtväggen en vertikal konstruktion täckt med tät vegetation. Be­ vattning, belysning och ventilation finns integrerat för att plantorna ska få allt de be­ höver för att växa. Integrerat finns också flera miljösensorer som kan mäta temperatur, luftfuktighet, ljus, vattennivå i vattentanken, mikropartiklar, koldioxidhalt (CO2) och åtta andra typer av gaser. En detaljerad studie av systemet och dess möjligheter finns pre­ senterat i [3]. Implementation av systemet har gjorts på växtväggar placerade i olika miljöer. Ett system har implementerats i en pilotanläggning i ett laboratorium på LiU, Campus Norrköping, på ett äldreboende, i en verkstad för metallarbeten och på ett an­ tal andra platser runt om i Sverige där växt­ väggens tillverkare Vertical Plants System i Norrköping gjort installationer.

Figur 4. Molnplattform och visualisering av data.

IV. MOLNTJÄNST Som framgår av Figur 4a så är huvudkompo­ nenten i molnplattformen IoT Hub som skö­ ter enhetshanteringen. Baserat på praktiska behov kan en rad tjänster och funktioner läggas till och integreras direkt i IoT Hub med olika plugin. All inkommande sensor­ data passerar genom molnroutern i IoT Hub för att genomgå autentisering och för att slussas till rätt tjänst för vidare processning, lagring och visualisering. Som exempel är en webbapplikation för växtväggen i Figur 3 utvecklad och paketerad som en container­ tjänst för att visualisera data i realtid, visa his­ toriska data samt tillhandahålla administra­ tiva hanteringsfunktioner för slutanvändare, se Figur 4b.  n



ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/19


Svensk Elektronik – först in i framtiden. På gång i Svensk Elektronik. Svensk Elektroniks Vårmöte. Vilken intressant och spännande dag! Vi fick gå på djupet i gruvan hos Atlas Copco, lyssna till intressanta föreläsningar om digitalisering, världsekonomin och teknik i framkant. Stort tack till Atlas Copco för det fina värdskapet och till er alla som deltog och bidrog till en inspirerande och givande dag!

Swedish Embedded Award – anmäl er senast 26 augusti! Swedish Embedded Award är ett utmärkt tillfälle att synas. Lysande bra möjlighet för företag och studenter att synas med sina kreativa lösningar! Delta med era smarta embeddedlösningar i de tre kategorierna Företag, Student och IoT. Bästa bidragen nomineras och får ställa ut på Skandinaviens största embeddedkonferens Embedded Conference Scandinavia som vi arrangerar 5–6 november, där också prisutdelningen hålls. Tipsa företag och studenter som ni känner. Bästa studentbidrag får ett stipendium på 50 000 kronor och får något riktigt fint till sina CV. Sista anmälningsdag är 26 augusti. www.swedishembeddedaward.se Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag är väl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stärker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

Se till att bli medlem och ta del av våra förmåner! KALENDARIUM

Embedded Conference Scandinavia 5–6 november. Boka plats på Skandinaviens största embeddedkonferens Embedded Conference Scandinavia 5–6 november 2019, Kistamässan. Om du vill vara med som utställare eller medverka i programmet är det dags att anmäla sig nu. Du som är medlem har självklart förmånlig rabatt, som vanligt. www.embeddedconference.se Boka upp Stora Elektronikdagen den 12 september som anordnas tillsammans med Smartare elektroniksystem och den årliga summiten. Programmet startar kl. 10 och slutar kl. 17 med e­erföljande AW. Det finns fyra huvudblock i programmet: • Ishtar Touailat är med och diskuterar ”Vad kan digitalisering och AI göra för vårt samhälle och hur påverkas elektronikbranschen”. Ishtar Touailat har blivit utsedd till bl.a. Framtidens kvinnliga ledare, Sveriges mäktigaste affärskvinna, Supertalang och Årets IT-kvinna. Ishtar har uppmärksammats stort för sitt entreprenörskap och ledarskap. Idag är Ishtar innovationschef på Nordens största IT-bolag. • Resultat från nyligen avslutade projekt. • Dialog med forskningssatsningar, Skolverket och utbildningsanordnare om hur vi kan attrahera framtidens arbetskra­ till elektronikbranschen. • Redovisning av en uppdaterad kartläggning av elektronikbranschen. Hur har den utvecklats de senaste 6 åren?

26 augusti Sista anmälning till Swedish Embedded Award. 12 september Stora Elektronikdagen med SUMMIT. 5–6 november Embedded Conference Scandinavia. 5 december Direktivsdagen. svenskelektronik.se/ kalendarium

Scandinavian Electronics Event – S.E.E. 2020 Följ med in i framtiden – produktion, utveckling och digitalisering möts på S.E.E. den 5–7 maj 2020, Kistamässan. Du som är medlem har självklart förmånlig rabatt, Boka din plats redan nu! Tycker du att det vi gör är bra och värdefullt, hoppas jag att ditt företag ser till att vara medlem i Svensk Elektronik så vi tillsammans kan göra än mer för ditt företag och branschens konkurrenskra­!

Mikael Joki, ordförande Svensk Elektronik


POSTTIDNING B Returadress: Elektroniktidningen Folkungagatan 122, 4 tr 116 30 Stockholm

With highest precision. Hidden truths brought to light. The new R&S®ZNA vector network analyzer. The ¸ZNA vector network analyzer features outstanding RF performance, a broad range of software functions and a unique hardware concept. With its innovative dual-touchscreen and DUT-oriented operating concept, the ¸ZNA is a powerful, universal test platform for characterizing active and passive DUTs. www.rohde-schwarz.com/product/ZNA

Profile for ETNdigi

Elektroniktidningen juni 2019  

Elektroniktidningen juni 2019  

Profile for etndigi