Biblioteket också ett makerspace – så gjorde vi

BIBLIOTEKET OCKSÅ ETT MAKERSPACE – så gjorde vi

Text: Maria Andersson, Per Andersson, Therese Hammarsten och Maria Eriksson, Eslรถvs kommun 2019.

Illustrationer: Johanna Gustavsson, www.jojograf.se

Ett bibliotek är på många sätt alltid ett bibliotek: ett demokratiskt informationsoch kulturcentrum. Sedan kan innehållet förmedlas och delas på tusen olika sätt.

Kreativiteket är ett makerspace på Eslövs stadsbibliotek. I Kreativiteket arrangerar vi aktiviteter som tänjer på fantasins ramar, som kräver utrymme och som tillåter att det skräpas ner. Stående inslag är slöjdklubb och teknik-fika varvat med visningar av verktyg och olika typer av workshops. Under bibliotekets öppettider kan användarna fritt använda Kreativiteket och utrustningen som finns där.

Vi invigde vårt Kreativitek i september 2016 efter att cirka två år tidigare börjat leka med tanken på ett maker-projekt. Invigningen skedde efter mycket planering och en rad aktiviteter med maker-inriktning.

På vår väg till att förverkliga ett makerspace har vi begått flera misstag och i gengäld dragit många lärdomar. Av detta vill vi dela med oss och förhoppningsvis låta andra bli inspirerade av våra erfarenheter.

Den här texten är därför skriven för dig som är nyfiken på makerspace-verksamhet på bibliotek och kanske själv vill komma igång och bli en maker.

Vi har valt att dela upp texten i två delar. Den första delen är verksamhetsnära och handlar om alla de faktorer som varit viktiga för att implementera en helt ny typ av verksamhet i vårt bibliotek. Den andra delen är en samling teorier som inspirerat oss och utvecklat våra tankar om ett eget makerspace.

– Maria, Per, Maria och Therese bibliotekarier, Eslövs kommun

3

IMPLEMENTERA

Gör det själv & dela nya kunskaper Maker-rörelsen baseras på DIY, Do It Yourself. Det är en gör det själv-kultur där grundtanken är att alla kan skapa utifrån sina egna förutsättningar.

Drivkraften för DIY varierar. Det kan vara glädjen av att skapa, att det saknas kommersiella alternativ, en reaktion mot konsumtionskulturen eller någon annan anledning som får dig att gå igång och testa något nytt.

Liksom drivkrafterna kan variera, kan formerna för en maker-verksamhet vara många – allt från att renovera hus till att starta ett band.

Däremot finns det en gemensam grund för all maker-verksamhet: lärandeprocessen tar avstamp i praktiskt arbete. Formell utbildning är inte nödvändig. I stället kommer lärandet under arbetets gång och sker genom experimenterande eller självstudier utifrån specifika problem som dyker upp under förloppet. Den sociala lärandeprocessen är viktig, vilken innebär kunskapsdelning när vi skapar tillsammans.

Det informella lärandet är en av folkbibliotekets grundpelare och förmodligen anledningen till att maker-rörelsen har letat sig in i folkbiblioteksvärlden. Samtidigt består en stor del av bibliotekariens profession av formell utbildning. Under projektets gång har vi utforskat bibliotekariernas och annan bibliotekspersonals roller utifrån ett maker-perspektiv.

Inventera personalens kreativa förmågor Liksom många andra gör det själv-projekt föddes vår resa till att bli makers i brist på ekonomiska resurser. För samtidigt som vi började planera Kreativiteket och vilka aktiviteter vi ville ha där insåg vilka begränsningar projektets ekonomiska ramar innebar. En del pengar fanns

5

till materialinköp, men skulle vi hålla regelbundna workshops var det vi själva som skulle stå för dem. Det skulle helt enkelt inte finnas ekonomiska resurser till att köpa in den typen av tjänster i den omfattning som vi ville.

De kreativa kompetenserna bland bibliotekspersonalen skulle visa sig vara ganska spretiga – allt från stickning till programmering – vilket gav en intressant spridning av vilken typ av aktiviteter vi kunde erbjuda. Samtidigt hade ingen av oss några expertkunskaper. Det resulterade i att vi fick lära oss en mängd saker, både inom våra egna och andras områden för att på ett hjälpligt sätt stötta upp de arrangemang vi och våra kollegor höll i.

Du kan!

Omständigheter som dessa bidrog till ökade insikter om lärandeprocesser och om självförtroendets roll i sådana förlopp. Utan att gå djupare in på de sociala mekanismernas betydelse konstaterar vi att styrkan i det självförtroendet en får med sig från uppväxten kan variera. Medan vissa har en grundmurad tro på sin egen förmåga, har andra en svag tilltro till att lära sig något nytt. Vi tror att en nyckel till att stärka sitt självförtroende är att lyckas med saker, att kunna luta sig mot ”Jag klarade det!”. Här har Kreativiteket en viktig funktion. Att skriva sin första fungerande kod, sy sin första tygkasse, eller koppla ihop sin första krets kan få saker som först framstår som svåra att bli greppbara och visa på en värld som inte endast består av problem utan också av lösningar.

Aha-upplevelsen efter att ha lyckas öppnar inte bara en värld av möjligheter, utan också en värld som inte endast består av problem utan också av lösningar: ”Jag har skapat en grej – hur gör jag den bättre?”

Inventera målsättningarna för biblioteksverksamheten När den slutgiltiga produkten inte är tydligt definierad kan ett projekts legitimitet vara svår att skapa. Det uppfattas som vagt och konturlöst, som en fantasifull idé som saknar en stabil grund. Är projektet verkligen något som vi ska lägga vår tid på?

Folkbiblioteken har flera riktlinjer att förhålla sig till, riktlinjer som regleras av bibliotekslagen och av kommunala målsättningar. Dessutom drivs folkbiblioteken ofta med knappa resurser. Därför blir verksamhetens styrdokument och verksamhetsmål viktiga att förhålla sig till när det kommer till projekt som vill utveckla biblioteket i en riktning som kanske inte är helt given. De har därmed en central roll för hur projektets grund kan legitimeras.

6

Genom att utgå från bibliotekets målsättningar tydliggörs hur en ny typ av verksamhet kan passa in såväl i bibliotekets som i kommunens vision samt på vilket sätt denna verksamhet skapar nya möjligheter att uppnå de mål som finns. Förankringen som då skapas berättigar inköp och personalkostnader.

Vilka styrdokument som går att använda för att understödja projektets legitimitet kan variera från kommun till kommun. Du som vill bli en maker och skapa ett makerspace på biblioteket kan därför med fördel börja med att granska verksamhetens riktlinjer.

Utan den tydliga kopplingen till målen – som till exempel att biblioteket ska verka för kulturupplevelser och digital kompetens – hade vårt makerspace-projekt förmodligen aldrig fått det stöd det behövde för att kunna implementeras till en permanent verksamhet.

Skriv en programförklaring Vårt nästa steg blev att skriva en programförklaring där vi kopplade olika delar av maker-rörelsen till bibliotekets och förvaltningens mål, till bibliotekslagen samt till Eslövs kommuns biblioteksplan. Vi klargjorde också varför vi såg maker-verksamhet som en utveckling av biblioteksverksamheten. Programförklaringen presenterade vi för bibliotekschefen och för förvaltningscheferna, som tyckte idén var intressant och gav oss klartecken att vidareutveckla projektet, trots att detaljerna om exakt vad projektet skulle innehålla länge var otydliga och snarare uppstod efter hand.

Kommunicera och förankra Diskussioner om bibliotekets roll och mål är ett måste för att klara av en makerverksamhet som är så osäker, så långt ifrån den traditionella bibliotekarierollen.

Den interna kommunikationen har haft stor betydelse för förankringen av projektet i personalgruppen. Genom att vara lyhörd för alla medarbetares tankar om verksamheten har Kreativiteket blivit en naturlig del av biblioteket. Många är i dag på ett eller annat sätt inblandade i verksamheten och glädjande nog blir fler och fler blir intresserade av att delta i någon form, till exempel genom att bemanna rummet. Andra kommer med förslag på olika evenemang där vi kan marknadsföra verksamheten.

För att involvera personalens tankar och åsikter om projektet lät vi vid ett mötestillfälle alla medarbetarna berätta om sina förhoppningar och farhågor om Kreativiteket. Det skapade en bra diskussion som bidrog till att utveckla verksamheten – det kom input som vi själva inte tänkt på. En sammanställning av våra kollegors tankar ser du på nästa sida »

7

FÖRHOPPNINGAR:

FARHÅGOR:

• Nya målgrupper

• Saknar formell utbildning

• Breddad service genom ett mer levande bibliotek

• Ta resurser från kärnverksamheten

• Stärka bibliotekets roll som folkbildare • Social funktion och mötesplats • Medborgardialog • Kombinera litteratur med kreativ verksamhet • Möjliggöra skaparglädje, återbruk och hantverk

• Teknisk osäkerhet • Risk för stök • Motsättning mellan litteratur- främjande och kreativ verksamhet?

• Trasig utrustning • Konkurrens med befintlig verksamhet

• Vidgad syn på bibliotekariers yrkesroll • Synliggöra informationssökning, kulturförmedling, problemlösning

Ett år senare gjorde vi en uppföljning för att se hur tankarna utvecklats kring Kreativitekets verksamhet och vad som kunnat göras annorlunda. Här några av frågorna och svaren: Förankrades idén i arbetsgruppen på ett bra sätt?

Det gnisslande en del i arbetsgruppen till en början. Det berodde på en osäkerhet kring vad som var på gång och att de tankar en fick ta del av var otydliga. Ganska snart hade dock möten och diskussioner hjälpt upp detta.

Har verksamheten nu integrerats med övrig biblioteksverksamhet?

Ja, Kreativiteket känns nu som en del av verksamheten som kommer att finnas kvar och kunna utvecklas under lång tid. Det krävs att fler i personalen tar till sig rummet och bedriver verksamhet där så att det inte bara hänger på några få personer.

Tack vare att vi har varit noga med att förankra projektets olika steg hos personalen har av makerspacet varit enkelt att etablera.

Trots att vissa farhågor inträffat, som stökiga besökare, så har vi inte drabbats av några större problem. I stället har vi kunnat diskutera och komma överens om lösningar för det vi behövt hantera. Dessutom har vi fått se att de nya möjligheterna till skapande på biblioteket

8

har gjort att personer som vanligtvis inte använder biblioteket har börjat göra det.

Upp på agendan Vi valde att redan från det att vi började med projektet informera på arbetsplatsträffarna om hur arbetet fortskred och mejlade även information till bibliotekspersonalen om aktiviteter och annat som var på gång. Dessutom arbetade vi fram ett dokument; Frågor & Svar, tillgängligt i informationsdisken. På så sätt skapades en grundtrygghet hos all personal eftersom ingen riskerade stå svarslös när besökarna kom med frågor. Vi var också tydliga med att förmedla vem som kunde ge mer information om så önskades.

Fånga upp de kritiska rösterna För många är ett makerspace ett helt nytt koncept. Även om vi ser att kreativa verksamheter sprider sig i biblioteksvärlden, har många besökare aldrig ens hört ordet. Det finns också de som inte ser det som en självklarhet att biblioteket berikas av ett makerspace. Samt andra som med skepticism bemöter förändringar av en sådan stabil institution de anser biblioteket vara. Därför är det viktigt att lyssna på besökarna som ställer sig tvivlande till projektet och att ha information lättillgänglig.

Var tydlig med att förmedla att allt de känner till och uppskattar med bibliotek varken är hotat eller på väg att försvinna.

Vi har fått vissa kritiska frågor, bland annat från biblioteksbesökare om vad som är kreativt med ett makerspace. En besökare uppfattade 3D-skrivaren som inget annat än en dyr leksak, en inte helt ogrundad kritik. En 3D-skrivares kreativa aspekt kan gå förlorad beroende på i vilket sammanhang den används. Tack vare att vi hade en klar tanke kring våra inköp kunde vi förklara att 3D-skrivaren kan hjälpa användarna att förverkliga sina projekt och att det är där det kreativa ligger.

Hittills har några användare skapat prototyper som de avsett att ta patent på, andra har velat skriva ut delar till byggandet av en egen jukebox och förskolor har använt skrivaren till att skriva ut modeller till förskolebarnens stadsplaneringsprojekt.

Skapa en vision När ett makerspace ska utformas finns risken att det finns alltför högt ställda förväntningar. Så hur gör en då för att för att skapa en rimlig och genomförbar verksamhet som samtidigt inte avskräcker de blivande användarna från att tänka stort och tänka nytt? Var drar vi gränsen? Detta

9

går såklart att diskutera, men en fördel är att formulera en tydlig vision för projektet för att på bästa sätt kunna informera biblioteksbesökarna vad det handlar om, vilka ramar som finns och vad vi hoppas uppnå.

I projektets början använde vi en vägg i biblioteket där vi bad besökare att sätta upp post-it-lappar med allt de ville göra i Kreativiteket för att visa våra besökare att vi ville ha dem involverade i verksamheten.

Inte minst var det ett sätt för oss att få reda på vad de potentiella användarna ville ha. Till vår stora förtjusning fick vi många svar, som vi sedan grupperade för att se vilka typer av önskemål som återkom och också för att kunna se gemensamma drag i besökarnas önskemål.

Grupperingar satte vi upp på väggen som en återkoppling för att visa att vi tagit till oss idéerna.

Sök dialoger och partners Viktigt att komma ihåg är att såväl bibliotekspersonal som biblioteksbesökare kan vara bundna till bilden av vad en biblioteksverksamhet brukar innehålla, vilket i sin tur påverkar förslagen. Därför försöker vi att alltid vara lyhörda för idéer och förslag som kan uppkomma exempelvis över eller bakom informationsdisken eller i samtal på andra platser. I den mån det är möjligt, omvandlar vi dessa förslag till handling – oavsett om det är att köpa en strykbräda, att erbjuda en lokal eller att marknadsföra ett evenemang, eftersom vår vision är att Kreativiteket ska vara användarstyrt. Dock ser vi också ett värde i att även arrangera sådant som inte kommit som förslag, för att förändra och bredda bilden av vad ett bibliotek kan vara.

Marknadsför makerspacet Kreativiteket är en annorlunda typ av verksamhet jämfört med vad som brukar vara gängse på biblotek. Därför försöker vi i vår marknadsföring, såväl i tryckt som i digital form, tänka så brett som möjligt för att skapa nyfikenhet och ge en bild av Kreativiteket som något lekfullt.

Vid flera tillfällen har vi valt att marknadsföra Kreativiteket som ett begrepp snarare än att binda det till olika aktiviteter. På så sätt har vi möjliggjort för användare att skapa en egen mening om verksamheten.

Samtidigt kan otydlighet göra det svårt för budskapet att nå fram. Ofta behövs något konkret att förhålla sig till och då är det en fördel att gå ut med mer riktad information. Vi valde därför att som en av de första aktiviteterna att ha en visning av 3D-skrivarna. Inför visningen skrev vi ut sniglar som placerades på olika ställen i kommunen, bland annat i Medborgarhuset och i Stadshuset.

10

Vi har också deltagit i olika evenemang i kommunen – allt från kulturkalas för barn till näringslivsdagar arrangerade av Eslövs kommun – och då skapat relationer med personer utanför biblioteket, som gett oss tips på vad verksamheten kan innehålla.

Det har hänt att vi har drabbats av känslan att ”nu har vi pratat om det här så länge och så mycket, att de flesta förmodligen är trötta på vårt tjat om makerspace”. Men det finns alltid mer att göra eftersom marknadsföring inte sällan missar att nå fram till den enskilde potentiella användaren. Alltså – fortsätt nämn din verksamhet i alla lägen du kan. Grip alla tillfällen till samarbeten och tänk ut situationer där ditt makerspace kan få en plats. Det är och förblir ett ständigt pågående arbete att visa upp verksamheten.

Sök användare Vårt mål har hela tiden varit att hitta användare som vill vara med och utveckla verksamheten och själva kunna hålla i exempelvis aktiviteter eller studiecirklar. Frågan blir då: Hur hittar vi dessa eldsjälar? Det svar vi har kommit fram till är att det tyvärr inte är så lätt. Många användare är fullt nöjda med att spela en mer passiv roll. De vill delta i en aktivitet, men hyser ingen önskan att hålla i den. Vi tror dock att det finns användare som kan tänka sig att ta en mer aktiv roll – det gäller bara att hitta dem. Det kan vara tidskrävande, men en måste vara beredd på att det kan ta tid att utveckla samarbeten med olika intressenter. Dessutom: Ju längre tid som går desto mer känd blir verksamheten i lokalsamhället. Till vårt Kreativitek har det sedan invigningen droppat in en och annan person med önskemål om att inte bara delta utan också att leda olika aktiviteter.

Att skapa ett välbesökt makerspace i en mindre kommun kan vara både en nackdel och en fördel, Eslöv har drygt 33 000 invånare. Nackdelen är att det totalt sett finns färre presumtiva användare, fördelen är att vi arbetar nära våra användare. Det är enkelt att skapa kontakt och lättare än i större samhällen att få en överblick över vad som sker i kommunen och vad som intresserar folk på orten. Oavsett storleken på kommunen är vårt tips att inventera vad som finns i lokalsamhället. Existerar studieförbund som skulle kunna vara intresserade av att hålla i studiecirklar på biblioteket? Hur ser det ut med lokala föreningar? Finns det en kulturskola med möjligheter till utbyte? Eller är någon annan organisation eller privatperson intresserad av att ha verksamhet i Kreativiteket?

11

Kompetensutveckla En stor del av projektet har handlat om kompetensutveckling på olika nivåer. Det går att urskilja två olika spår för den kompetensutveckling som har skett under de år som projektet pågått. Dessa spår kompletterar varandra.

Spår ett: Skapa en gemensam kunskapsnivå för all personal. Vi la från första början stor vikt vid en strukturerad plan för att få med all bibliotekspersonal i utvecklingen av vårt makerspace. I kommunen finns en mötesstruktur som innebär att det varje termin arrangeras gemensamma möten för bibliotekspersonalen där olika teman dryftas i syfte att utveckla biblioteksverksamheten. Vid flera av dessa möten har makerverksamhet diskuterats och workshops arrangerats kring exempelvis 3D-skrivare, sy-maskiner, och Arduino (en typ av miniatyrdator med öppen hårdvara). Det har gett all personal grundkunskaper om vad de olika verktygen kan används till.

Till en början fanns det en del skepsis kring att ta in denna typ av verksamhet på biblioteket då det inte direkt ingår i bibliotekspersonalens formella kompetens. När all personal fick möjlighet att själva prova på ledde det till intressanta diskussioner kring ny teknik och bibliotekens roll, och också till en större gemenskap. Det är ett faktum att samhällets digitalisering har ökat kraven på oss alla att utveckla sina digitala kunskaper. Att få möjlighet att testa nya tekniker, som exempelvis 3D-skrivare eller Arduino, bidrar till att bibliotekspersonalen gör just det.

Spår två: Skapa en lustfylld lärandekultur. Bibliotekariens yrkesroll innehåller traditionellt arbete med det som hen har expertkompetens inom. Att ge sig ut på djupt vatten och försöka lösa något som en inte alls är expert på kan vara skrämmande, men också givande. Att resonera tillsammans med en av användarna om varför 3D-skrivaren inte fungerar som den ska, och att försöka hitta sökvägar för att lösa problemet, kan vara en lärprocess lika god som någon annan.

Vad vi därför vill åstadkomma är att uppmuntra mod till problemlösning, och visa att det inte är farligt om något går fel. Här har det kollegiala lärandet stor betydelse. Kunskaper som är beroende av en enstaka person gör verksamheten sårbar och ett dåligt alternativ att investera tid och pengar i. En viktig aspekt att ha med sig är därför att försöka dela så mycket kunskap som möjligt med varandra, så att inte alltför mycket hänger på en enstaka person. Detta går att genomföra genom självständig kompetensutveckling som en finner lämplig, under förtroendetid.

12

Inventera behov och utbud Det är lätt att gå vilse bland alla verktyg som lanseras för makers.

Marknaden är enorm och kräver ett kritiskt förhållningssätt för att inte riskera att köpa något som i slutändan inte är användbart för den egna verksamheten. Det kan också löna sig att göra en enkel undersökning bland kommunens förvaltningar över vad som finns att låna in till olika aktiviteter – det kan ge positiva överraskningar. Och kom ihåg: Det dyraste valet behöver inte vara det bästa, en kan komma långt med relativt enkla medel. Var realistisk och planera långsiktig för att skapa en verksamhet som håller över tid.

Lägg ambitionsnivå efter budget. Om en vet med sig att det inte finns något stort utrymme för inköp kan det vara läge att lägga sin tid på att undersöka alternativ som inte är speciellt dyra att köpa in. Det går att göra mycket med några batterier, dioder, enkla motorer och kopplingssladdar. Pysselmaterial är något som ofta redan finns på biblioteket.

Placering i biblioteket. Detta är en fråga som inte kan understrykas nog.

Vid ett dyrare inköp är det viktigt att i förväg tänka över vad planen är för användningen. Om 3D-skrivare eller datorer ska köpas in, fundera över var de kan vara placerade i biblioteket. Är placeringen realistisk i förhållande till ljudnivå och stöldrisk? Ta även ett beslut om vad som ska vara tillgängligt även när det inte pågår styrda aktiviteter.

Ha koll på tiden. Var tydlig med hur mycket tid en kan avsätta för att hjälpa användarna med de verktyg som köps in och när denna hjälp är tillgänglig. Det är viktigt att ha möjlighet att avsätta tid för att lära sig verktyget, för handledning av användare och dessutom för underhåll. I vilken utsträckning finns tid eller ekonomi för att arrangera workshops med de verktyg som inte kan stå framme hela tiden? Finns alltför mycket material på en och samma gång tillgängligt för besökarna är risken för oreda stor. Ha en tydlig plan för hur detta ska lösas.

Välj smart i det stora utbudet. En fördel är att göra det enkelt för sig och välja verktyg som är välkända och som har blivit använda under lång tid. Kolla upp om det finns lärresurser fritt tillgängligt på webben. Fråga om folks erfarenheter via sociala medier. Kolla även upp vad som gäller för service och underhåll från försäljaren, så det inte kommer några obehagliga överraskningar längre fram.

Bemanna Att ha en fast plats för ett makerspace kan både vara bra och mindre bra. Det kan vara svårt för bibliotekspersonalen att ha koll på vad som händer därinne, det sker att saker försvinner och att det blir stökigt.

13

Samtidigt ger det möjlighet att bedriva högljudda aktiviteter utan att störa användare med andra behov. Utöver detta krävs bemanning. Om en lämnar platsen åt sitt öde kommer inte speciellt mycket att hända och risken ökar för att makerspacet blir en plats som inte används av de som besöker biblioteket. Det kan kännas utlämnande att vara på en plats med oklart syfte om vad en förväntas göra där. Därför är det viktigt att lägga tid på att verksamheten är regelbundet bemannad, åtminstone några timmar i veckan. Då skapas på sikt en relation mellan personalen och de som använder makerspacet, det blir tydligt vart var och en kan vända sig för att få svar på sina frågor. Dessutom bidrar det till att göra makerspacet till en levande plats. Om vi inte haft en permanent plats hade vi kunnat lägga mer tid på att nå ut på andra sätt, genom att arbeta mer med aktiviteter på andra ställen runt om i kommunen.

Ett gott råd till dig som vill starta någon form av maker-verksamhet är alltså att redan i inledningsstadiet fundera över vad som passar bäst till bibliotekets målsättning och till det som just du vill göra.

Att aktiviteter återkommer regelbundet är också viktigt. Under åren har vi haft en del samarbete med några externa personer med gedigen erfarenhet från maker-rörelsen som menat att det är viktigt att återkommande aktiviteter får ta tid att komma igång och nå dem som skulle kunna vara intresserade. När aktiviteter pågår så väcks det också ett intresse hos andra besökare, som ser att något händer. Ännu ett tips är att skylta med resultatet av det som någon användare har målat eller pysslat med för att visa att Kreativiteket är en plats dit besökaren är välkommen att bidra. Attraktiv skyltning kan också skapa ringar på vattnet.

Användarna kommer och går, ibland är där fullt av människor som umgås och skapar, ibland är det tomt. Allt eftersom tiden går inser allt fler att makerspacet blivit en självklar del av biblioteket som därmed ökat sin roll i lokalsamhället.

14

TANKAR & TEORIER

Låt dig insipireras I detta avsnitt nämns kortfattat några olika teorier och metoder som kan vara värda att fördjupa sig i om en är intresserad av varför maker-verksamhet på bibliotek är något att satsa på. Dessa teorier har lagt grunden för vårt arbete och gett oss ytterligare möjlighet att motivera varför vi gör som vi gör. De berör digital kompetens, biblioteksrummet, designtänkande och kreativitet.

Douglas Belshaw är en person som ibland nämns i maker-sammanhang. I sin bok The essential elements of digital literacies förklarar han vad begreppet digital literacy innebär. Han har i sin forskning dragit slutsatsen att det finns många olika digitala litteraciteter samt att de är kontextbundna. Belshaw har ringat in åtta olika element som han menar är beståndsdelarna för att utveckla digital litteracitet och även andra typer av litteraciteter. Samtliga element behövs mer eller mindre vid olika tillfällen. En viktig aspekt som binder dem samman är hur de används. Författaren menar att den optimala aktiviteten för att utveckla digital litteracitet är att remixa och göra om saker. Elementen som Belshaw beskriver är i korthet: Kulturellt. I dag finns det inte några större kostnads- eller tillgänglighetsmässiga barriärer för att kunna använda digitala verktyg. Det som hindrar människor är kulturella och/eller sociala faktorer. Det handlar om att utveckla en förmåga att röra sig mellan olika digitala miljöer och kunna reflektera om när det är lämpligt att använda sig av vad.

Kognitivt. Digitala system är inte uppbyggda efter någon slags ”naturlig” struktur. Vi har ingen medfödd förmåga att till exempel veta hur vi använder en webbplats. Hur förflyttar vi oss mellan alternativen i menyerna? Vad betyder de olika ikonerna? För att kunna använda digitala verktyg på ett framgångrikt sätt måste vi lära oss avkoda dem.

15

Konstruktivt. Ha kunskap om hur en kan bygga vidare på andras arbete och i vilket syfte, samt hur en ackrediterar andras skapande.

Självsäkerhet. Att förstå och dra nytta av på vilka sätt den digitala världen skiljer sig från den analoga utvecklar förmågan att lösa problem och att ta ansvar för sitt lärande i olika typer av digitala miljöer.

Kreativt. Att göra nya saker på nya sätt som skapar ett nytt värde.

Belshaw använder Ewan McIntosh begrepp för att beskriva hur den kreativa aspekten handlar om att göra människor till ”problem finders” snarare än enbart ”problem solvers”, ett perspektivskifte som bidrar till att en vågar prova nya sätt att ta sig an saker på och riskera att misslyckas. Det som är viktigt är att fokusera på processen bakom snarare än systemet i sig.

Kritiskt. Den digitala textmiljön skiljer sig från fysiska dokument på så sätt att den inte är linjär utan består av en mer komplex struktur där hyperlänkar med ljud och video kan vara beståndsdelar. Det ställer krav på kritisk förmåga hos den som möter texten. Symboler som visar att en webbsida är säker, till exempel, är de begripliga?

Medborgerligt (civic). Det som en gör digitalt kan bidra till en positiv samhällsutveckling. Dels genom att organisera sig tillsammans med andra människor med liknande intressen eller åsikter. Dels genom att skapa något som bidrar till det en själv anser gör samhället bättre.

Det är upp till oss själva att ge elementen mening i den kontext där vi befinner oss. Exempelvis innebär det kreativa elementet – att hitta på något nytt som skapar mervärde – inte samma sak för en 10-åring, som precis lärt sig programmera i Scratch, som för en programmerare som arbetar på ett stort företag.

Ett makerspace kan skapa en plattform där nämnda element stimuleras, vissa mer än andra. Genom att arrangera aktiviteter som bygger på att deltagarna uppmuntras att testa egna lösningar för att se vad som sker, avdramatiserar vi förhoppningsvis rädslan för att något ska bli fel vilket för många är en barriär. En vägledande och avdramatiserande attityd till något som går fel, kan förhoppningsvis smitta av sig, eller åtminstone visa på ett annat möjligt förhållningssätt. Att möta varandra, under till exempel en aktivitet med enkel programmering eller 3D-modulering, skapar ett möte där det finns möjlighet att prata om många av de olika elementen som behöver utvecklas för att förfoga över en digital litteracitet.

16

Skapa en plattform Design thinking är en metod som kan vara till stor hjälp när en makerspace-verksamhet ska skapas utifrån deltagarnas behov och intressen. Det är ingen ny metod. Det är heller inte en modell skapad inom biblioteksvärlden utan kommer från det privata näringslivet. Chicago Public Library och Aarhus Kommunes Bibliotek var de som utformade verktyg för att kunna använda metoden på bibliotek. Grundtanken är att skapa en plattform för kreativitet, upplevelser och innovation genom ett starkt fokus på samarbete mellan användarna av Kreativiteket. Design thinking-processen både börjar och slutar med användarnas behov.

Lätt förenklat går processen ut på följande: Steg ett innebär att skapa inspiration – att göra intervjuer, observationer, workshops och liknande och reflektera över det insamlade resultatet. Vad finns det för behov? Vad finns det för tankar och idéer som biblioteket kan ta tillvara för att bättre svara upp mot besökarnas önskemål?

Steg två är att utifrån det som kommit fram i första steget skapa idéer för kommande verksamhet – hur ska vi testa och prototypa idéerna?

Det kan naturligtvis se mycket olika ut beroende på om det handlar om att utforma informationsdisken på ett nytt sätt eller att skapa en ny webbsida.

Tredje steget är att på olika sätt testa hur dessa tankar fungerar i praktiken – sätta upp en testmiljö och ser hur den fungerar i praktiken samt utvärdera. Därefter förändra eller förbättra och så testa igen. Våga testa. Våga omvärdera. Våga göra om.

Att arbeta med design thinking har fördelar utöver det som nämnts ovan, nämligen att tillvarata användarnas behov och idéer. Internt kan design thinking underlätta prioriteringar, skapa större samarbetskultur, bättre beslutsunderlag, ökad nöjdhet hos användarna som därmed blir goda ambassadörer för maker-verksamheten.

Design thinking-metoden passar oss på Eslövs stadsbibliotek mycket bra. Den ger oss möjlighet att tillsammans med våra användare se på biblioteket med andra ögon och ge oss en möjlighet att tänka nytt.

Tänk på bibliotekets olika rum Modellen av bibliotekets rum av Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen och Skot-Hansen är välkänd i biblioteksvärlden. Den är också väl värd att nämna i detta sammanhang. Ska biblioteket förbli relevant också för de nya utmaningar som samhället ställer måste det bidra till att

17

människor får ta del av upplevelser samt vara en plats som ger möjligheter att skapa och känna sig delaktig i, är de tre danska forskarnas tes.

I artikeln “The four spaces – a new model for the public library” presenterar de en idé om bibliotekets fyra rum baserat på sina tankar om bibliotekets fortsatta relevans: Ett rum för möten. Både spontana möten och arrangerade möten för att skapa engagemang och delaktighet.

Ett rum för lärande. Fri tillgång till information och kunskap samt möjlighet till experiment och kreativ verksamhet för att generera förståelse och insikter.

Ett rum för inspiration. Meningsfulla upplevelser i form av olika kulturella uttrycksformer och konstnärliga aktiviteter för att förståelse, insikter, och innovationer ska uppstå.

Ett rum för performativt rum. Möjlighet för eget skapande för att engagemang och innovationer ska utvecklas.

Vi har som utgångspunkt haft idén om dessa rum med oss för att kunna prioritera nya typer av aktiviteter och platser, som traditionellt inte varit självklara, i biblioteket.

Glöm inte kopplingen mellan handen och hjärnan I boken Handen och hjärnan – från Lucys tumme till den tankestyrda robothanden skriver Göran Lundborg, professor i handkirurgi och tidigare överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö, om den viktiga kopplingen mellan handens aktiviteter och hjärnan. Lundgren skriver att en aktiv hand tar större plats i hjärnan än en passiv hand och att aktiva händer stimulerar hjärnan. Det kan vara en förklaring till varför skapande utvecklar ett kreativt tänkande och bidrar till välbefinnande. Att ta tillvara handens intelligens och förmågor passar därför utmärkt på ett makerspace. Här finns möjlighet att arbeta med händerna, testa och prova på. Som Aristoteles sa: ”Vi lär med handen, handen minns”.

Låt processen fortsätta Ju mer virtuella biblioteken blir desto mer synliga och tillgängliga ska bibliotekspersonalen vara med sin kompetens. Det gäller att: • Utveckla framtidens attraktiva bibliotek – med möten, delaktighet och kreativitet • Vara förankrad i verksamhetens mål- och styrdokument • Ha ledningens stöd • Våga vara långsiktig

18

Därför blir detta inte ett avslut. Arbetet med och tänkandet kring fortsatt utveckling av Kreativiteket finns med oss hela tiden – även i det övriga biblioteksarbetet – och är inget avlutat projekt eller färdigt arbetssätt. Det är ett förhållningssätt. Vi har påbörjat en process som förhoppningsvis aldrig blir klar. Vill du också börja, önskar vi dig varmt lycka till.

Läs mer Belshaw, Douglas: The essential elements of digital literacies, 2014 http://www.frysklab.nl/wp-content/uploads/2016/10/The-Essential-Elements-of-Digital-Literacies-v1.0.pdf

Design Thinking på bibliotek: www.aakb.dk/design-thinking

Eslövs kommun: Biblioteket också ett makerspace – så gjorde vi, 2019. Digital version https://issuu.com/eslovskommunkulturochfritid Jochumsen, Henrik: “The four spaces – a new model for the public library”, 2012 https://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1193115/FULLTEXT01.pdf Lundborg, Göran: Handen och hjärnan – från Lucys tumme till den tankestyrda robothanden, 2011

19

En digital version hittar du pĂĽ: https://issuu.com/eslovskommunkulturochfritid

EslĂśvs kommun kommunen@eslov.se 0413-620 00 www.eslov.se