ES Sverige 2: Lärande 2.0

Page 1

ILLUSTRATION AV SAMHÄLLSPROJEKTET VID STIFTELSEN INFOCENTRO, CARACAS, VENEZUELA. © FELIPE GARCÍA

Teknikens dolda ansikte • Digitalt lärande: möjligheter och konflikter • Små insatser för hållbar IT-användning, applikationer, webquests, nätverk, pedagogiska resurser och spel för en hållbar utveckling

2

Lärande 2.0 NUMMER 2

| VINTERN 2010 | 80kr |


Innehåll Nr 2 · Lärande 2.0 · Vintern 2010 LÄRANDE 2.0

4

Tips för hur du kan använda Internet i praktisk undervisning och råd för att främja kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete mellan studenter och lärare med hjälp av 2.0-verktyg. Juan José de Haro, IKTsamordnare och lärare, gymnasieskolan Amor de Dios, Barcelona.

es-online.info

sverige Redaktör · Heloise Buckland Ansvarig utgivare · Anders Sundvall Nationell samordnare · Marcus Lind

TEKNIKENS DOLDA ANSIKTE

Digitalt lärande: möjligheter och konflikter

ALLMÄNNYTTANS FÖRDELAR

REDIGERING OCH ÖVERSÄTTNING · Miguel

En genomgång av utvecklingen av lärande för hållbar utveckling i Sverige från Stockholmskonferensen 1972 fram till idag. Carl Lindberg, särskild rådgivare till svenska Unescorådet.

DESIGN OCH LAYOUT · Marta Altieri CREATIVE DIRECTOR · Alexis Urusoff Ramos TRYCKERI · VTT Grafiska, Vimmerby ISSN · 2013-5726 DISTRIBUTION OCH PRENUMERATIONER

Education and Sustainability Sverige Stiftelsen Teknikdalen Box 760 · 781 27 Borlänge www.es-online.info/se · ess@barcelonya.com TEL. (+46) 31 799 95 75 · FAX. (+34) 93 301 2831 INTERNATIONELL SAMORDNING

Arbetskooperativet Barcelonya www.barcelonya.com · www.rce-barcelona.net

ÖM Ä R K ILJ

T

M

341 189 För en bättre miljö

16

Utbildning äger oftare rum utanför än inne i klassrummet och utbildningssystemet kan inte längre undvika de informella lärandeprocesser som Internet erbjuder. Juan Freire, professor vid universitetet i La Coruña.

Redaktionskommitté · Harriet Axelsson, Inger Björneloo, Hans Ljungqvist, Marilyn Mehlmann, Monika Månsson, Marie Neeser, Per-Arne Nilsson, Kerstin Sonesson

Herrador, Marcus Lind, Jaume Mas, Marta Moreno, Miriam Salvatierra, Mia Stålgren

8

En översyn av det ”verkliga” priset för teknologin, från energiförbrukningen för att tillverka ett datachip till de mänskliga kostnaderna i samband med utvinning av coltan. David López, professor vid fakulteten för datavetenskap, UPC, Barcelona.

18

Sociala entreprenörer utnyttjar det gemensamma utrymmet som Internet erbjuder för att skapa social förändring. David Franquesa, doktorand vid UNESCO:s Centrum för hållbar utveckling, UPC, Barcelona.

LHU i Sverige – en återblick

Rädda jorden med tangenterna!

24

30

Ett experiment där eleverna själva är med och skapar miljöer för lärande för hållbar utveckling. Shefali Atrey, Aradhana Singh och Shivani Jain från Council for Environmental Education, Indien. Små insatser för hållbart användande av elektroniska apparater

13

Klimatserier!

14

Den hållbara nallen

22

Inspiration till handling – expeditionsverige.se

26

Treemagotchi

27

Visions – Kreativt lärande i informationssamhället

28

LÄRARENS GUIDE TILL IT-GALAXEN

36

Startnycklar till LHU

38

RESURSER ·

Pedagogiska resurser #40 Organisationer #44 kurser #46 Kalender #47 ordlista #48 vi rekommenderar #50 ekologiska fotavtryck #51

Education and Sustainability Sverige publiceras under en Creative Commons-licens. Du får kopiera och sprida vidare innehållet samt skapa nytt innehåll ur det så länge du anger tidskriften som källa, licensierar det nya materialet under samma villkor och inte använder det för kommersiella syften. Bilderna som står under denna licens är märkta med symbolen ©©; de resterande bilderna saknar tillstånd från dess upphovsmän att kopieras eller spridas vidare. Mer info på www.creativecommons.org


Digitala medborgare: aktörer för förändring

F

ick du en mobiltelefon i julklapp? Eller väntade du till rean med att köpa en ny bärbar dator som ”inte väger någonting”? Den obekväma sanningen är dock att dessa produkter har ett tyngre bagage än vad vi tror. Låt oss titta närmare på mobiltelefonerna. Först behöver cirka 30 olika metaller utvinnas, var och en med sina tillhörande kostnader. För att utvinna ett ton platina krävs till exempel 950 000 ton råmaterial. Dessutom är utvinningen av coltan (varav 80 procent kommer från Demokratiska Republiken Kongo) knuten till vapenhandel och barnarbete. Därefter kommer tillverkningsprocesserna för telefonen. För varje chip används cirka 3 200 liter vatten, 72g av diverse kemikalier, 700g kväve etc., och när det gäller CO2-utsläpp räknar man med 6kg från tillverkningen och 99kg från användningen. Som från alla typer av informations- och kommunikationsteknologier (IKT), kommer cirka 80 procent av mobiltelefonernas klimatpåverkan från användningen, inte från tillverkningen. Och vad händer med våra gamla telefoner mot slutet av dess ”användbara” liv? Man räknar med 50 miljoner ton elektroniskt avfall varje år i världen, varav huvuddelen hamnar i länder som Kina och Indien. Där samlas avfallet ofta in av barn, samtidigt som det förorenar floder och gör hela befolkningar sjuka. Uppenbarligen väger inte försäljningspriset in alla ”verkliga” kostnader för IKT, och det tar inte heller hänsyn till deras geografiska eller sociala fördelning. Till exempel har 52 procent av befolkningen i Europa tillgång till Internet och 111 procent har mobiltelefon (många har fler än en), medan motsvarande siffror för Afrika endast är 7 respektive 28 procent. Så vad bör vi göra med de nya teknologierna som har kostat så mycket för att nå våra händer, när vi nu är medvetna om deras sociala och miljömässiga effekter och ojämlika fördelning? Vilket är vårt ansvar som pedagoger, föräldrar och digitala medborgare?

De följande sidorna ägnas inte åt att beklaga allt elektroniskt avfall i vårt samhälle, utan åt hur vi kan använda den nya teknologin mer hållbart och rättvist, hur vi kan återanvända och omfördela resurser där så är möjligt och framför allt hur vi kan dra nytta av de kollektiva, interaktiva och öppna lärprocesser som den nya tekniken erbjuder. När vi vet att lärande i större utsträckning sker utanför klassrummet - och att vi lär oss genom en aktiv konstruktionsprocess som är kopplad till personliga erfarenheter - har sociala nätverk och interaktiva applikationer stor potential att bidra till utvecklingen av alla typer av förmågor, färdigheter och attityder. Hemligheten är att veta hur man ska vägleda eleven till en egen lärandeprocess, som innebär att hon kan experimentera och utforska sin egen omgivning och dra nytta av den passion, kreativitet och självständighet som Internet kan väcka. Det finns oändliga möjligheter att skapa webbaserade lärmiljöer för att förbereda övergången till en mer hållbar framtid. Vi kan ta klassen till en tropisk skog, designa scenarier mot klimatförändringen, delta i en demonstration, skapa egna filmer och seriestrippar för klimatet, eller uppmuntra stadsdelen till en lokal förändringsprocess – vi är mer sammankopplade än någonsin. Men utan en digital kompass riskerar vi istället att bli mättade med information, att bli distraherade från vårt mål och att förlora den mänskliga kontakten. Därför erbjuder vi här ett urval av praktiska idéer, pedagogiska verktyg och metoder för att dra nytta av de stora möjligheter som Lärande 2.0 erbjuder.

Heloise Buckland Redaktör

Redaktionskommittén ansvarar inte för de åsikter som de enskilda författarna uttrycker i tidskriften.


REFLEKTION

Lärande 2.0 Hur man kan använda Internet som verktyg

för lärande

4

I denna artikel diskuterar vi lärande 2.0, som anspelar på begreppet Webb 2.0O, och lyfter fram de lärandeverktyg som erbjuds av sociala nätverkO. Ett utvecklat, kreativt och kritiskt tänkande hos eleven, förmåga att samarbeta och framförallt förmåga att kommunicera är några av fördelarna med dessa nya medier för socialt lärande.

Lärare och IKT-samordnare Gymnasieskolan Amor de Dios, Barcelona

Lärande 2.0

jjdeharo.blogspot.com

W

ebb 2.0 bygger på system som främjar informationsspridning och samarbete mellan individer för gemensam kunskapsgenerering, d.v.s. kunskap som produceras av många och inte bara av enstaka individer. Konceptet är starkt präglat av altruistiska och demokratiska ideal och detta sätt att se på kunskap har även spridit sig till pedagogiken, som beskrivs här nedan:

Lärande 2.0

Juan José de Haro

Attityder

Färdigheter

Kompetenser

Verktyg för Web 2.0 Antalet Internetapplikationer är enormt stort och växer ständigt. Se t.ex. ’Learning Tools Directory’1 där över 3 000 nätapplikationer för lärande finns listade, som framför allt har följande egenskaper:2

Altruism

Att kunna bidra till kunskapsproduktion och göra denna tillgänglig för andra.

Samarbete

Kunskapssamhället skapas och utgörs av de personer som arbetar med att kontinuerligt ta fram kunskap, samt genom att ständigt utvärdera denna.

Respekt

Att kunna navigera i kunskapssamhället, känna till och respektera andras arbete, inte roffa åt sig andras verk utan istället bygga vidare på redan befintlig kunskap.

Ett kreativt tänkande

Producera kunskap och utveckla innovativa och originella produkter.

Ta ansvar för det egna lärandet

Sätta egna mål och ansvara både för det egna lärandet och för innehållet i detta lärande.

Ett kritiskt tänkande

Lösa problem, planera projekt och forskaruppgifter, samt genomföra dem.

Forska

Utvärdera och välja ut informationskällor, lägga upp strategier för forskningsuppgifter, bearbeta material och generera resultat.

sociala medier

Känna till olika sociala medier, som wikis,O bloggar,O sociala nätverk, e-postgrupper, delade dokument, etc.

Producera

Digitala objekt av olika slag och ge dem dess slutgiltiga form; inte bara i text och bild utan även andra former som uppstår då olika medier blandas.

Kommunicera

Med andra för att hålla sig informerad och gemensamt skapa innehåll.


REFLEKTION

De är gratis att använda, i alla fall delvis. De gör det möjligt att vidarebefordra information genom prenumeration och att kategorisera information med hjälp av taggar eller bokmärken (folksonomiO). I grova drag kan dessa verktyg kategoriseras på följande sätt: Verktyg för att skapa innehåll. Med dessa verktyg kan information presenteras på olika sätt, t.ex. i form av bilder, video- och ljudklipp, presentationer etc. som kan presenteras i kronologisk ordning.

System som kan hantera information på ett effektivt och automatiserat sätt och som tar hänsyn till vilken typ av medium som används. I stort sett alla internetapplikationer har egna sociala nätverk som gör det möjligt att kommunicera och samarbeta. Bland de sociala nätverken3 finns många system som är optimala för att organisera och administrera övriga nätapplikationer.

5

Produktion och publicering av innehåll Bloggar, wikis, sajter för att gemensamt skapa webbplatser, dela dokument, etc.

Verktyg för att skapa innehåll Bilder, kartor, ljudklipp, filmer, presentationer...

Återskapande av information Folksonomi

Personliga relationer och relationer inom nätverk/samhällen Sociala nätverk, microblogging

Education and Sustainability

Produktion och publikation av innehåll. Dessa verktyg syftar till att ge innehållet dess slutgiltiga form och publicera det, t.ex. genom bloggar, wikis eller andra system för att skapa webbplatser.

Utbyte av gemensamma erfarenheter vid stiftelsen Infocentro, Caracas, Venezuela. ©© Felipe García

De främjar deltagande, gör det möjligt att dela information, interagera, samarbeta och gemensamt skapa innehåll.


REFLEKTION

Sociala nätverk och lärande Sociala nätverk syftar till att skapa virtuella mötesplatser för människor med gemensamma intressen och åsikter. De gör det möjligt att: (1) skapa en publik inom ett avgränsat system, (2) skapa en lista över de användare som är uppkopplade och (3) ha tillgång till sin egen länklista, samt de länkar som används av andra inom systemet.4

6

Skolans utbildningsform karaktäriseras av relationen mellan eleverna och deras lärare, med kunskapen som det gemensamma elementet. Detta är ett mikrosamhälle som hålls samman av ett gemensamt intresse, vilket ger optimala förutsättningar för att använda sociala nätverk. Sociala lärandenätverk kan användas på många olika sätt beroende på behov, lärarens kreativitet och medlemmarnas dagliga användande.

Öppna sociala nätverk

Lärande 2.0

Öppna sociala nätverk är system som inte isolerar någon av dess medlemmar. Den som tillhör ett öppet socialt nätverk kan bli “vän” med vem som helst inom nätverkets användarkrets. Twitter, Tuenti, MySpace och Facebook är exempel på öppna sociala nätverk. Nackdelen med öppna sociala nätverk vad gäller lärandesyften är allt “oväsen” som

Läranderelationer

uppstår inom nätverket. Det fria flödet av meddelanden och andra former av digitala objekt som förekommer inom dessa nätverk gör det lätt att bli distraherad och svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Men den här typen av nätverk är intressanta, framför allt för att de främjar debatt och samtal om lärandeformer mellan vuxna. Vad gäller Twitter har nätverket använts för vissa tillfälliga skolarbeten där eleverna behöver samarbeta för att lösa olika uppgifter.5

Stängda sociala nätverk Stängda sociala nätverk tillåter avgränsning och exklusivitet för grupper inom nätverket. Till de stängda sociala nätverken räknas Ning, Grou.ps, Elgg och vissa system för microbloggingO, t.ex. Shoutem, Edmodo, Blellow, etc. Ning är utan tvekan det nätverk som erbjuder flest tjänster för lärandesyften. Inom Grou.ps går det inte att skapa avgränsade elevgrupper vilket gör att det enbart kan användas för hela klasser. Elgg är ett av få sociala nätverk med gratis mjukvara som särskilt designats för lärandesyften. Men det innehåller många av de mekanismer som gör det möjligt att länka samman användare som också är medlemmar i andra nätverk. Dessutom behöver det installeras på den egna servern.

Sociala relationer

Blogg Diskussioner Kommentarer

Musik

Privata meddelanden

Profil

Externa applikationer

Foton

Länkar

Kommentarer

Podcast

Chatt

+

+

Formellt lärande

Informellt lärande Samband mellan de pedagogiska och de sociala aktiviteterna inom ett lärandenätverk. De stora figurerna representerar lärarna och de mindre figurerna representerar eleverna.6


REFLEKTION

7

Nätverk av erfarenheter av populära kommunikationsmedier. ©© Felipe García

Att använda sociala nätverk inom lärandet

En av de mest intressanta funktionerna med sociala nätverk är möjligheten att skapa lärandegrupper inom nätverket, som eleverna kan använda för att göra grupparbeten, dela dokument och länkar, samt utbyta idéer.

2. De Haro, J. J. (2008). Aplicaciones 2.0. EDUCATIVA. Återskapad 11 juli 2009, finns på jjdeharo.blogspot.com 3. T.ex. Ning, Elgg, Facebook eller Twitter. 4. Boyd, D. M., & Ellison, N. B. (2007). Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship. Journal of Computer-Mediated Communication, 13 (1). Återskapad 22 november 2009. Finns på jcmc.indiana.edu

Möjligheterna med sociala nätverk är många eftersom det även går att lägga till verktyg och funktioner utifrån, från dokumentation, från olika webbsidor som finns länkade till olika grupper och genom länkar till mest använda resurser. Det sociala nätverket fungerar som plattform utifrån vilken det går att bygga på med alla de resurser som vi använder i vår undervisning, precis som vi gör i klassrummet där eleverna är fysiskt närvarande.

8-49

O, Se ordlista på s.4

iala TAGS / Web 2.0, soc av Debatt / Vilka typer

5. edutwitter.wikispaces.com 6. De Haro, J. J. (2009). Algunas experiencias de innovación educativa. Arbor, CLXXXV (Extra), 71-92. doi: 10.3989/arbor.2009. extran1207.

e

g, kollektivt deltagand

nätverk, microbloggin

lle du vilja använda

2.0-applikationer sku

, 36, 41, 53 / 6, 14, 21, 24, 25, 35 Pedagogiska resurser n gör en webquest: WEBQUEST / Hur ma.), www.webquestblog.com (eng.) (sv t.se sho ead w.h ww

under 2010?

(se s. 40-43)

EDUKIT

Men ett socialt nätverk behöver vissa uppförandekoder eftersom interaktionen mellan dess medlemmar är kontinuerlig. Detta gör det möjligt för nätverkets medlemmar att lära sig om virtuella relationers begränsningar och bara detta syfte gör sociala nätverk till viktiga medel för socialt lärande. En annan fördel med sociala nätverk är att de underlättar för kommunikationen mellan elev och lärare.

1. c4lpt.co.uk/Directory

Education and Sustainability

Till skillnad från andra medier tillåter sociala nätverk att dess medlemmar kan skapa en egenkonstruerad personlighet inom nätverket, inte bara genom det de skriver, utan även genom den identitet de presenterar genom ett medvetet val av musik, videos och foton på sina egna hemsidor. Denna digitala identitet, som enbart finns inom nätverket, är en av de faktorer som gör sociala nätverk särskilt attraktiva för ungdomar.

Varje ämne kan också ha en egen grupp, genom vilken läraren kan dela ut och samla in arbetsuppgifter, dela viktig information, skapa chattforum kring specifika ämnen, etc. Det går också att skapa tvärvetenskapliga grupper, för handledning eller grupper för specifika uppgifter, som t.ex. för att skapa en skoltidning.


REFLEKTION

8

Teknikens dolda ansikte Lärande 2.0

En obekväm sanning

David López Professor vid fakulteten för datavetenskap vid UPC, Barcelona www.upc.edu/sostenible2015

Precis som månen verkar tekniken enbart visa oss sin bästa sida - de möjligheter den erbjuder. Men det finns även en dold sida, som har en social och miljömässig kostnad och som vi måste vara medvetna om för att se till att tekniken inte bara förblir användbar och effektiv utan även hållbar.

Zabhoor Khan (14), Karachi, Pakistan. © Robert Knoth, från serien «Att leva med elektroniskt avfall» i samarbete med Greenpeace.


REFLEKTION

D

en nya tekniken är fantastisk. Den erbjuder oss mycket användbara verktyg som har gjort det möjligt för oss att ta stora kliv framåt inom medicin, byggnadskonst, lärande och kommunikation. Men tekniken har också sina nackdelar. När man talar om dessa nackdelar fokuserar man ofta på “det dåliga användandet av tekniken”, ett felaktigt användande som kan vara förödande för människor: t.ex. för personer som blir beroende av Internet eller mobilanvändande, arbetares stress över att regelbundet behöva anpassa sig till nya verktyg, förlorad mänsklig kontakt, osv. Alla dessa problem existerar, men det finns också andra problem som vi inte ger tillräcklig uppmärksamhet. Vi är inte medvetna om den påverkan tekniken har på samhället och på miljön. I den här artikeln reflekterar vi kring teknikens verkliga kostnad och vad vi kan göra för att minska den.

9

Kostnaden för att tillverka en dator

För att tillverka ett chipO med 32 MB RAMminneO behövs ström som genererats av 1,6 kg fossila bränslen, 72 gram olika kemiska produkter, 3 200 liter vatten och 700 gram kväve. Allt detta för att framställa en produkt som väger 2 gram.2

En av de mest anmärkningsvärda uppgifterna är att energin som krävs för att tillverka detta chip uppgår till 41 megajoule (MJ), men

Education and Sustainability

!

Har du hört talas om coltan?O Coltan är ett mineral ur vilket tantalit utvinns, som i sin tur är oumbärligt för att tillverka högteknologiska elektroniska produkter. Du har tantalit i din dator, mobil, TV, iPod, i din digitala almanacka, din tvättmaskin och även i bilen. Problemet med coltan är att världens största coltanreserv (ca 80 %) finns i Demokratiska Republiken Kongo och utvinningen av mineralet är nära sammanlänkat med väpnade konflikter, tvångsarbete bland krigsfångar och barn, en katastrofal påverkan på det lokala djur- och växtlivet, hälsoproblem bland arbetarna p.g.a. svåra arbetsförhållanden, etc.1 Och utöver utvinningen av själva råvaran är förädlingsprocessen mycket kostsam. Vi vill inte tråka ut dig med siffror, men uppgifterna nedan ger dig en uppfattning om vad det handlar om.

1. Lunar, R. och Martínez Frias, J.; Coltan: Vetenskap och Samhälle, tierra.rediris. es/coltan eller Datorindustrins påverkan på miljön och samhället, Universitetet i Michigan, sitemaker.umich.edu 2. Smil, V. Energi i natur och samhället: generellt om energi i komplexa system. The MIT Press 2008, p. 290-291.


REFLEKTION

Tusentals ton elektroniskt avfall hamnar varje år i Afrika och Asien, där det förorenar floderna och befolkningen däromkring. © Robert Knoth

10

under hela sin livslängd (4 år) konsumerar det bara 15 MJ. Med andra ord går 63 % av energiförbrukningen i detta chips livscykel åt för att tillverka det!

Lärande 2.0

Om vi dessutom tar med den mänskliga faktorn i beräkningen sker den största delen av tillverkningen i länder som Mexiko, Filippinerna eller Kina, där lönenivåerna är låga, där arbetstiderna ofta är oreglerade och där fackföreningar är så gott som otillåtna. Många av de produkter som behövs för att tillverka en dator (mineraler och olika sorters plaster) är väldigt giftiga och även om det är de personer som sätter ihop datorerna som utsätts för dessa gifter är riskerna ännu större med dessa ämnen när datorn skruvas isär.

Kostnaden för att göra sig av med en dator

3. Kunskapsbas för elektroniskt avfall: ewasteguide.info 4. Informationsteknologins effekter och kommunikation om mänskliga rättigheter, www.icdh.org 5. Giftig teknik. Inte på vår bakgård. www.greenpeace.org 6. Global E Waste Market To Cross 11 Billion By 2009. www.electronics.ca 7. Elektronik: Giftigt högteknologiskt avfall. www.greenpeace.org

Elektroniskt avfall, eller el-avfall, är ett ständigt växande problem. Det första vi måste komma ihåg när vi ska göra oss av med en dator är att lämna in den till någon av kommunens insamlingscentraler (avdelningen för el-avfall). Om datorn hamnar på den vanliga soptippen kan det läcka ut ämnen som bly, kvicksilver, arsenik, kadmium och beryllium3, som både är förödande för miljön och för våra grundläggande mänskliga rättigheter.4 Förbränningen är ett annat problem. Koppar är en av de viktigaste katalysatorerna för bildandet av dioxider och de digitala kretskorten innehåller plaster och självutlösare som ger upphov till några av de farligaste dioxidbild-

ningarna. Detta gör att förbränningen av dessa produkter har en oerhört stor miljöpåverkan. År 2008 samlades 8,7 miljoner ton el-avfall in i de 27 europeiska länderna5 och detta representerar 1 % av den totala mängden insamlat avfall. Det uppskattas även att denna siffra ska uppgå till 2 % i slutet av 2010.6 Men vad händer med det elektroniska avfallet? Majoriteten av de rika länderna kan inte hantera sitt avfall på ett sätt som är förenligt med deras lagar. Därför separerar de och återvinner vissa delar, medan de delar som innehåller de farligaste ämnena exporteras till utvecklingsländer, där miljö- och arbetarlagar inte är lika skarpa eller helt enkelt inte implementeras. Varje timme genereras 4 000 ton giftigt avfall i världen; majoriteten i USA, Europa och Japan. En stor del produceras också i Kina, Indien och Pakistan.7 Ett paradigmatiskt exempel är Guiyuregionen i Kina där det elektroniska avfallet har blivit den främsta näringen – och praktiskt taget den enda. Befolkningen tar till vara detta avfall utan ens den minsta kännedom om hur man hanterar riskavfall. T.ex. bränner man sladdar för att utvinna det koppar som finns under plastbelägget, helt utan att använda skyddsmask. Avfallet samlas nära floderna, vilket gör både luften, marken och vattnet i området till de mest förorenade i hela världen. Djurhållning och jordbruk är numera omöjligt i området på grund av all förorening. Det vatten som befolkningen dricker måste varje dag hämtas från Nanjin

!


REFLEKTION

Hadj Bajir (40) bränner kablarna för att sälja den koppar som går att utvinna ur askan. © Robert Knoth

som ligger tre mil därifrån. Dessutom har man mätt och funnit alarmerande halter av bly hos 80 % av barnen i området.8

Kostnaden för att använda en dator

Men det finns ytterligare en dimension av hållbarheten som vi ofta glömmer: det goda användandet av datorn. Vi måste vara medvetna om att många timmar framför datorn kan påverka

Det vi först och främst bör göra är att ta oss ur den mentalitet som säger att vi måste byta dator eller mobil stup i kvarten, trots att den nyare modellen är billig och “ger oss mer”. Innan du köper en ny dator, tänk efter om det verkligen är nödvändigt, eller om det räcker med att du byter ut någon komponent i den du redan har för att få den att fungera bättre. Och om du verkligen behöver en ny dator så finns det många organisationer som samlar in datorer och skänker dem till utvecklingsprojekt eller samhällen med knappa resurser. Och om maskinen verkligen är trasig, ta den alltid till kommunens särskilda avfallscentral som plockar isär och tar tillvara på dess olika delar på rätt sätt. I vardagen kan du försöka minska energiförbrukningen och även förbättra din hälsa om du hushåller med energin på ett kontrollerat sätt. Det ligger i dina händer att se till att tekniken inte bara är användbar utan även hållbar.

11

9. Mankoff, J. et al. Some Computer Science Issues in Creating a Sustainable World. IEEE Computer Magazine 41(8) p. 102-105. Augusti 2008. 10. Se de små notiserna på sida 13 för fler idéer.

O, Se ordlista på s.48-49

energi, ergonomi mänskliga rättigheter, iskt avfall, giftigt avfall, TAGS / Coltan, elektron dator? egentliga priset på din DEBATT / Vilket är det 43) 46, 51, 54, 55 (se s. 40SER / 4, 7, 8, 13, 22, 32, PEDAGOGISKA RESUR ter: Konfliktresurser resources.asp WEBQUEST / Barnsoldaolbus.un.org/childsoldiers/webquest/conflict_ cyberscho

EDUKIT

Den stora mängden energiförbrukning går enkelt att minska genom ändrade vanor. Vi slösar stora mängder energi, många gånger helt utan att vara medvetna om det. Och många gånger är utbildning det bästa för att minska denna förbrukning. Genom att sätta datorn i viloläge varje gång vi låter den stå oanvänd i mer än en halvtimme kan vi minska energiförbrukningen drastiskt. Att inte skriva ut alla dokument, eller att inte skicka vidare alla roliga meddelanden vi får i vår inkorg, sparar också energi.10

Slutsats: Vad bör vi göra?

8. Leung et al. Heavy Metals Concentration of Surface Dust from e-Waste Recycling and Its Human Health Implications in Southern China, Environment Science Technology, 2008.

Education and Sustainability

Datoranvändandet har också en kostnad. Under 2007 stod informationsteknologin för 2 % av världens totala koldioxidutsläpp. Detta är lika mycket som flygindustrin.9 Av dessa procent står den storskaliga informationstekniken (stordatorer, serverparker, etc.) endast för 14 %, medan persondatorer, skärmar, skrivare, etc. står för 49 %. En annan häpnadsväckande siffra är att återstående 37 % kommer från Internettrafiken. Att skicka en mapp med foton eller att posta något på Facebook har en kostnad: informationen cirkulerar via modem och servrar som förbrukar mycket energi.

vår kropp och vår hälsa. Att ha ergonomisk kringutrustning, bra hållning, eller att hålla på arbetsmiljölagarna är viktigt för att inte datorerna ska vara en börda för samhället.


I KORTHET

Virgin Radio is Energy Efficient ©© adambowie

©© St Augustine’s primary school, Australia

FEM - Förnybar energi, Energieffektivisering, Miljö är ett EU-projekt som ska bidra till att utveckla kompetens och ökad forskning inom förnyelsebar energi och energieffektivisering. I oktober 2009 startade FEM:s utbildningsinitiativ Energiutmaningen, ett skolprojekt som ska synliggöra och länka samman frågor inom energi, hållbar utveckling och entreprenörskap. De deltagande klasserna får utföra olika experiment och får nära kontakt med näringslivet. FEM undersöker också möjligheterna för att utveckla program för distansutbildningar och användning av Internet och interaktiva lösningar, där en effektiv användning av IKT är en central del.

Nätets mobiliseringskraft 12

Energiutmaningen

I ett samhälle som tack vare ny teknik kan vara ständigt uppkopplat är det enkelt att mobilisera ett stort antal medborgare. Under 2009 har tusentals ungdomar som samlats via rörelsen Powershift 09 uppmanat USA att kräva att Barack Obama ska visa ett starkt engagemang för förnybar energi och ren teknologi. 350.org är en kampanj som har lett till hundratals evenemang runt om i världen för att öka medvetenheten i samhället, i media och hos politiska ledare inför klimatmötet i Köpenhamn. www.powershift09.org www.350.org

www.femweb.nu

China ©© Marco Antonio Torres

Bildskärmar ©© Olga Diez

Lärande 2.0

Unga solidariska surfare

En dator till varje elev Runtom i Europa ger ett växande antal skolor en dator till varje elev under devisen en-till-en. I Sverige finns det ingen nationell strategi för detta utan det är upp till varje kommun att satsa som de vill. I Nacka kommun har skolorna gått in i en-till-en i olika utsträckning, men antalet datorer ökar hela tiden. På YBC-gymnasiet i Sickla har varje elev varsin laptop redan idag. Lärarna upplever undervisningen som effektivare, roligare och mer kreativ än tidigare. Dessutom upplever man att eleverna har blivit duktigare på att söka och värdera information. Mängden papper och böcker har också minskat. Andra kommuner som har kommit långt är Stenungsund, Umeå och Falkenberg. skoldator.wordpress.com

Att låta barn samarbeta med hjälp av ny teknologi i kampen mot klimatförändringarna är en angelägenhet för många internationella organisationer. UNICEF har lanserat initiativet Unite For Climate, ett informationsnätverk som medborgare i alla åldrar kan engagera sig i. Connecting Worlds är en annan virtuell mötesplats designad av Oxfam som vill skapa medvetenhet och deltagande hos de yngsta kring de problem som kommer ur den rådande ohållbara utvecklingen. För sin del driver UNESCO rörelsen Utbildning för Alla, som handlar om att främja allmän tillgång till information och kunskap för en hållbar användning av IKT. uniteforclimate.org www.conectandomundos.org www.unesco.se


I KORTHET

Små insatser

bättre säkerhet och ergonomi

minskad energikonsumtion

för en hållbar användning av elektroniska apparater Energi- eller ekocertifiering: använd datorer märkta med Energy Star eller TCO – deras ekologiska fotavtryck är mindre. Platta skärmar (TFT): de drar mindre ström, deras livscykel är mer ekologisk och de avger mindre strålning än de traditionella skärmarna (CRT).

Stäng av alla tillbehör som du inte använder (externa hårddiskar, skrivare, mobilladdare, etc.). 13

Stäng av skärmen: bildskärmen är det tillbehör som drar mest ström. Stäng av den helt om du inte ska använda datorn inom 15 minuter. Stand-byläget sparar ingen ström, och viloläget konsumerar fortfarande lite energi (ca 5 till 15 procent av normal drift).

Stäng av datorn om du lämnar den mer än en halvtimme. Om du inte vill vänta länge på att datorn ska starta igen kan du använda alternativet “vänteläge” som inte heller drar någon ström alls (alternativet “viloläge” gör samma sak men drar fortfarande lite ström). Stäng av datorn helt minst en gång varje vecka för att undvika att operativsystemet slits ut.

Ställ in skärmen så att den övre delen är i höjd med ögonbrynen på ett avstånd på mellan 45-65 cm från dig. Undvik för mycket ljusreflexer.

Armarna bör vila mot skrivbordet och bör inte vara hängande i luften. Använd någon av de specialdesignade kuddar som är till för att ge stöd åt handlederna.

Försök att inte spänna dina muskler, och sträck då och då på benen och vila ögonen. Att arbeta med en dator kan orsaka besvär som muskelinflammationer, speciellt vid alltför monotona upprepningar.

Istället för att köpa en ny dator kan du installera ett kostnadsfritt operativsystem som Linux, uppdatera några komponenter (hårddisk, minne, grafikkort, etc.) eller lägga till nya (till exempel DVD-läsare/ brännare). Ge din gamla dator till en organisation som samlar in dem och skickar vidare dem till hjälporganisationer eller missgynnade grupper (Se organisationskatalogen på sida 44). Lämna din trasiga dator på en av kommunens återvinningsstationer så att den tas om hand på rätt

För att undvika mer allvarliga skador kan du använda ergonomiska tangentbord och möss. Försök att alltid arbeta med bra tangentbord och möss, bärbara datorer är inte designade för att arbeta med under lång tid. Använd handsfree för mobiltelefonen för att undvika direkt strålning.

sätt. Lämna aldrig datorer i vanliga skräpcontainers på gatan, eftersom de innehåller giftiga ämnen som påverkar hälsan och miljön. Återvinn din mobiltelefon på kommunens återvinningsstation som “el-avfall” eller hos din närmaste återförsäljare.

Framför allt, försök att förlänga de elektroniska apparaternas livslängd och byt inte ut dem av fåfänga, utan bara om du verkligen behöver det.

Education and Sustainability

Undvik att vrida på huvudet hela tiden och se till att vinkeln aldrig blir större än 35°. Placera tangentbordet rakt framför skärmen och om du behöver läsa en text under tiden som du arbetar är det bättre att sätta sig i en fåtölj.

återvinning

Konfigurera ditt operativsystem till att dra mindre ström (energiinställningar finns under “Kontrollpanelen” i Windows, “Inställningar” i Linux och “Systeminställningar” i Mac OS X).


REFLEKTION

Klimatserier! Joe Labero-effekten © Constance Holmbäck

14

Joe Labero-effekten uppstår när vi känner oss miljövänliga.

Vi upplever stora förändringar i det vi gör.

Detta bidrar till en illusion. Som inte minskar utsläppen.

Serieverksamheten på Kvarnby folkhögskola firar 10 år i år och är en viktig kugge i ”Seriestaden Malmö”. Under namnet Serieskolan ryms den ettåriga grundkursen, ett projektinriktat påbyggnadsår och ett antal platser inom ”kreativt friår”. Här berättar Lars Qvist om den nya distanskursen ”Klimatserier!” och om hur man kan lägga upp en distanskurs.

Lärande 2.0

Lars Qvist Kvarnby folkhögskola www.kvarnby.fhsk.se

D

et var Malmö stads miljöförvaltning som inom ramen för sin klimatverksamhet sökte pengar för ett lärandeprojekt kring klimatfrågor och serier i samarbete med Kvarnby folkhögskola. Det var också de som fick oss att inse att detta borde utformas som en distanskurs över Internet. Kursen Klimatserier! tog form under några intensiva augustiveckor i ett tätt samarbete mellan kursarrangörerna och Miljöförvaltningen. Kursens tematisering var redan från början uttalat förankrad i det kommande stora klimattoppmötet i Köpenhamn. I efterhand är vi också överens om att den tydliga tematiseringen av kursen på klimatfrågor varit starkt bidragande till framgången trots att många av de sökande inte alls var speciellt intresserade av klimat- och miljöfrågor på förhand.

Vi hade också deltagare som bodde spridda över hela landet, från Malmö ända upp till Överkalix. Även som kursarrangör är flexibiliteten en klar fördel då man inte behöver känna sig begränsad av att ha tillgång till fysiska lokaler på heltid.

Den stora fördelen med att i huvudsak lägga kursen på distans över Internet är flexibiliteten. Det gäller både ur ett deltagar- och arrangörsperspektiv. En distanskurs går att kombinera med jobb och andra studier och det spelar ingen större roll var i landet du bor.

För distansperioderna har vi haft ett virtuellt klassrum på Folkbildningsnätet som använder FirstClass som plattform. Dessa perioder har varit en blandning av dialog i form av feedback på uppgifter och mer gemensamt samtalsbaserat lärande. Under kursens gång

Helgträffar Kursen har löpt på halvfart och på distans med en helgträff i månaden. Under helgträffarna har vi varvat hands-on-övningar i serieteckning och Photoshop med föreläsningar och studiebesök på klimattemat. Ett viktigt inslag har också varit de återkommande gemensamma genomgångarna av distansperiodens uppgifter och de serier som dessa resulterat i.

Distansperioder


REFLEKTION

Albedo-effekten © Constance Holmbäck

15

När solljuset når Ijusa områden på jorden reflekteras den största delen av värmen bort från jordytan.

Däremot, när solen träffar en mörk yta absorberas värmen av jorden.

Detta bidrar till att vattnet blir varmare, isen smälter och jorden får fler mörka ytor som absorberar mer värme.

Viktigt att tänka på när du skapar en distanskurs Skapa tydliga regler och uttalade förväntningar vad

gäller

delaktighet och aktivitet i kursen.

Distansveckorna var inrutade mot onsdagsrapporten då deltagarna var uppmanade att skicka in en rapport med skisser och resonemang kring hur långt de kommit med uppgiften. Det andra navet var torsdagssnacket där vi i ett särskilt rum diskuterade ett givet ämne på klimattemat. Som utgångspunkt använde vi oss av kortare föreläsningar över internet från t.ex. TED, filmer på YouTube, radioprogram på Sveriges Radio och tv-program på svt-play. Deltagarna på kursen har förutom dator och internetuppkoppling behövt ha tillgång till Photoshop, GIMP eller annat bildbehandlingsprogram och en scanner eller i nödfall en digitalkamera.

n-

Skapa det virtuella klassrummet så att strukturen gy nar gemensamma öppna samtal. Ha god framförhållning och planering.

Visa i bild hur saker går till genom skärmdumpar eller skärmfilmer av program eller webbsidor. Använd t.ex. gratisprogrammet Jing till detta. Använd gärna Internet som lärresurs! Nästan allt som kan göras i närkurser kan göras på om

distans. Grupparbeten och expertmedverkan såväl s

nda i

socialt småprat. Skapa gärna en yta för det sistnäm det virtuella klassrummet.

Sms och telefon är viktiga verktyg för distanspedago ger. Inte minst när enskilda kursdeltagaredeltagare

uteblir

för länge eller inte deltar tillräckligt i alla kursmoment. gör Var gärna två kollegor som arbetar tillsammans. Det liteter kursen mindre sårbar för sjukdom eller andra eventua och även lärare blir mer kreativa med ett bollplank.

Education and Sustainability

har deltagarna fått jobba med individuella uppgifter under rubriker som “Min klimatutmaning” och “klimatfaktaserier”, grupparbetsuppgifter och en kampanjuppgift som inriktade sig mot bestämda åldersmålgrupper. Den sista examensuppgiften bestod i att göra en poster och två seriesidor som sedan trycktes och ställdes ut under klimattoppmötet.


REFLEKTION

Digitala medier,

konflikter och möjligheter

16

Juan Freire

Lärande 2.0

Professor vid universitetet i La Coruña

Internet växer fram som en plattform där informella lärandeprocesser utvecklas som ännu inte ryms inom vårt utbildningssystem. Detta är en ny källa både till konflikter och möjligheter som måste tas till vara och skötas på rätt sätt. Men det finns ett glapp mellan verklighet och vision, som brukar kunna lösas av det offentliga samtalet.

Risk regulation in an inter-connected world - Learning from each other. ©© Bertelsmann Stiftung


REFLEKTION

S

amtidigt som en allt större del av befolkningen lever allt mer ”digitala liv”, i en vardag med starkt beroende av teknologi och digitala medier, finns uppfattningen att Internet för med sig ett antal faror som kommer att bryta ner våra sociala liv och vår kultur. Denna oro riktas särskilt mot ungdomarna som å ena sidan är de som mest intensivt använder teknologi i sina kulturella liv och aktiviteter, och även för sitt lärande, men som å andra sidan ses som passiva subjekt av samhället som öser sin oro över dem i form av utbildning. Det går inte att utforma effektiva lärandestrategier som är anpassade till den digitala eran med ryggen vänd mot våra nya verkligheter.

Det börjar gå att urskilja viktiga tendenser inom samhällsvetenskapen som pekar på hur ungdomar använder och lär sig genom digitala medier. Inom projektet Digital Youth Research1, visar resultaten att digitala medier används intensivt på alla möjliga sätt för att skapa relationer inom två olika typer av web communities och nätverk.

17

Det mest intressanta med Digital Youth Research är de konsekvenser som dess resultat får för hur lärandet utformas. Men också för de pedagogiska institutionernas roll och funktion, som bör främja denna kritiska lärandeprocess så att eleverna kan skaffa sig de kompetenser de behöver för att utvecklas. På grund av detta bör vi acceptera de sociala experiment och det utforskande som kännetecknar de digitala medierna. Lärandet sker idag i större grad utanför än inne i klassrummet och detta gör att de traditionella institutionerna måste anpassa sig för att fortsätta vara relevanta i denna nya kontext.

8-49

O, Se ordlista på s.4

ativitet lärande, autonomi, kre community, informellt ine onl liv, t ital dig / TAGS sociala nätverk i ativa passion inom a ungdomarnas kre led n ma kan r Hu / DEBATT en hållbar riktning? 53 (Se s. 40-43) / 14, 15, 35, 36, 49, Pedagogiska resurser ”, ur Digital Media with Digital Mediaho ’ Informal Learning .isc ol.berkeley.edu ids uth “K lyo 1. / ita dig ur, rth Referenser iative, Fundación MacA and Learning Init

Ett sammandrag av introduktionen till “Den digitala kulturen och de kreativa praktikerna inom lärandet” Vol. 6, nr. 1 (2009) i tidskriften Revista de Universidad y Sociedad del Conocimiento de la Universitat Oberta de Catalunya och dess Unescoprofessur för e-learning. rusc.uoc.edu

Education and Sustainability

Det är i den senare typen av nätverk som de kreativa färdigheterna utvecklas och som det erbjuds kanaler för att synliggöra och visa upp dessa färdigheter. I intressenätverken finns många olika sätt att delta som stimulerar det informella lärandet som grundar

Till skillnad från klassrummet föredrar ungdomarna de digitala utrymmena för den autonomi och frihet som de erbjuder, men också för att status och auktoritet beror på färdigheter och inte på redan etablerade hierarkier.

EDUKIT

Å ena sidan finner vi de lokala nätverken med personer som blir medlemmar eller fans i lokala aktiviteter och organisationer. Medlemmarna i dessa virtuella grupper kommunicerar med varandra genom mobilsamtal, SMS och olika chattfunktioner under de stunder de inte befinner sig på samma fysiska plats. Å andra sidan utvecklas globala intressenätverk där ungdomarna skapar relationer med andra personer med liknande intressen (unga som gamla), oavsett var de befinner sig geografiskt.

sig på samarbete, utforskande och genom att testa sig fram. Allt detta sker vid sidan av de pedagogiska institutionerna. Alltså, ungdomarna skaffar sig framför allt sina digitala kompetenser och teknologiska färdigheter inom dessa informella digitala utrymmen och deras aktiviteter är ytterst sociala och passionerade.


REFLEKTION

18

Allmännyttans fördelar De sociala entreprenörerna bryter ny mark

Lärande 2.0

Lärande för en ansvarsfull och transparent hantering av offentliga tillgångar

David Franquesa Doktorand vid Unesco:s Centrum för hållbar utveckling, UPC, Barcelona. upc.edu/sostenible2015

I

en artikel av Garret Hardin från 1968 hänvisas till ”De offentliga tillgångarnas tragedi”. Artikeln handlar om en grupp människor som genom att handla individuellt och rationellt, men enbart med egna intressen för ögonen, gör slut på en gemensam och begränsad resurs.

www.information-works.es

Den klassiska debatten står mellan de som menar att offentliga tillgångar alltid bör privatiseras, när detta är möjligt, och de som försvarar att offentliga myndigheter och institutioner åtar sig ansvaret för de resurser som är intressanta för allmänheten. Som ett mellanting mellan privatisering och centralisering föreslår Nobelpristagaren Elionor Ostrom, begreppet ”förvaltande för

användarna”. Med andra ord, ett kollektivt förvaltande av offentliga tillgångar genom de parter som nyttjar dessa tillgångar på ett direkt sätt, t.ex. så som fiskreserverna nyttjas av fiskarna eller betesmarkerna av jordbrukarna. Ju mer tillit det finns till denna förvaltningsmodell, desto mer berättigat blir det att använda olika slags resurser för att lära om en ansvarsfull och transparent hantering av de offentliga tillgångarna. Ett exempel på lärande kring detta sätt att se på och förvalta offentliga resurser är projektet Young Energy People1. Projektet syftar till att skapa medvetenhet bland medborgarna kring klimatförändringar. Genom att göra energirevisioner vid skolor och, som i Spanien – i kommunen, strävar man efter att främja energibesparingar.


REFLEKTION

19

Det är goda tider för de gemensamma utrymmena. Alltmer främjas lärande för en ansvarsfull hantering av de offentliga tillgångarna. Fri information, kunskap och teknik för hållbarhet utvecklas ständigt, och ett effektivt resursanvändande premieras mer och mer. Dessa nya möjligheter använder skolor, företag och sociala entreprenörer för att skapa en god, långvarig och djupgående social förändring. Zebror och bufflar, Tanzania. ©© Stig Nygaard

Som informationskälla kan inte Internet jämföras med något annat. Internet är också en växande kunskapsbank. Mängden resurser och teknologi, som wikis,O sociala plattformar, 2.0-verktyg, tematiska sökmotorer, web feeds,O bloggarO och microbloggarO etc., formar kollektiv kunskap. Tillämpningen av denna kunskap med hänsyn till hållbarhet kallas ”ekologisk intelligens”3. Med detta menas vår förmåga att använda våra kunskaper om människan och hennes aktiviteter för att orsaka minsta möjliga skada för ekosystem och människor. Detta är kunskaper som hela mänskligheten måste lära sig och som är en gemensam tillgång som vi måste skydda.4

Ett exempel på att skydda och bygga vidare på vår kulturella kunskap är Mångfaldsatlas5, ett pedagogiskt redskap som lanserats av Narcís Vives, som prisbelönats genom Ashokarörelsen. Redskapet fungerar genom ett nätverk av skolor som har tagit fram en databas över kulturell mångfald i världen. I databasen finns information om vad som är unikt och intressant för olika platser och regioner i världen. Allt är utvalt utifrån deltagarnas egna kriterier och uppfattningar. Informationen och kunskapen som finns på Internet ger oss också möjligheten att hitta nya modeller, produkter och tjänster som kan möta behov som idag inte täcks av politiska och ekonomiska institutioner. Nätverket Custodia del Territorio (Skydda Jorden)6, som genomför aktioner via olika portaler är ett exempel på ett sätt att möta

1. www.youngenergypeople.com 2. Wagensberg, J. (2006). Mer hur, mindre varför. 747 reflektioner för att förstå det grundläggande, det naturliga och det kulturella. Barcelona: Tusquets Editores, Metatemas, 92, sid. 59. 3. Goleman, D. (2009). Ekologisk intelligens. Kairós S. A 4. Ostrom, E. i Charlotte, H. (2006). Understanding Knowledge as a Commons: From Theory to Practice. The MIT Press, Cambridge, Massachusetts. 5. www.atlesdeladiversitat.net 6. www.xct.cat för tekniska teman, och www.dpcxct.org för företag och entreprenörer som vill starta verksamheter och göra investeringar inom områden som har nytta för samhället och naturen.

Education and Sustainability

Kollektiv kunskap om hållbarhet på Internet


REFLEKTION

20

Grameens mikrokreditinitiativ har gjort det möjligt för tusentals indiska kvinnor att arbeta. © Yosita

ett behov som inte kunnat mötas tidigare. I projektet deltar Jordi Pietx, som också vunnit pris genom Ashoka. Custodia de Territorio skapar nya sätt att bevara jorden, vilket gör det möjligt för de privata ägarna och det civila samhället, snarare än offentliga institutioner, att ansvara för bevarande och ett gott förvaltande av ett områdes naturliga, sociala och kulturella resurser och värden.

Lärande 2.0

Hur kan man lära sig om hållbarhet?

7. www.rescomanager.org

IKTO revolutionerar hur vi gör saker; hur vi kommunicerar, hur vi relaterar till varandra, hur vi uppfinner nya saker och framför allt hur vi kan bli mer hållbara. Detta är syftet med projektet RescoManager7, som är en informationsapplikation genom vilken man hoppas kunna främja användandet av förnybar energi. Projektet kan användas i bärbar utrustning som designats för ungdomar i länder i Syd, på samma sätt som initiativet ”One Laptop per Child”, (Läs mer om en-till-en på s. 12). Framtida versioner av applikationen kommer även att ha interaktiva funktioner så att eleverna kan lära sig hantera utrustning som drivs av förnybar energi, samt lära sig hantera dess tekniska, logistiska och finansiella aspekter på ett effektivt sätt. Man hoppas även att det ska gå att dela information för att underlätta för

det tekniska underhållet, samt för att kunna jämföra olika produkters lönsamhet. Den interaktion som sker mellan användaren av dessa informationsapplikationer och programmet bakom, gör det möjligt att skaffa sig kunskap och färdigheter vad gäller effektiv resurshantering. Den fria tillgången till information om teknisk styrning, läge och analys kan även främja lönsamheten för den som tillverkar och utvecklar produkter, samt att de parter som finansierar olika elnätsprojekt på landsbygden lättare kan följa upp och utvärdera sitt arbete.

Börja motivera till socialt företagande redan i grundskolan! I skolan kan en inre ordning av värden, prioriteringar, etik, samt kunskaper och färdigheter kring ekologisk och social ekonomi skapas. Om eleverna utvecklar färdigheter som att tillägna sig resurser, att ta eget ansvar och att analysera och förbättra sina konsumtionsvanor eller ej beror på skolan, hemmet och samhället. Den sociala entreprenören koncentrerar sig på att skapa något med ett socialt värde, vilket motiverar honom eller henne att öppet dela med sig av sina resultat och uppfinningar.


REFLEKTION

21

Kvinnliga flyktingar från Conakry, Guinea, pratar om sina problem i lokalradion. ©© Ami Vitale / Världsbanken

Centret Jacint Verdaguer i Sant Sadurní d’Anoia i Katalonien använder sedan 2002 IKT i undervisningen och som ett sätt att delta i lärandesamhället. De framhåller att informationen finns på nätet och att det är där som de stora förändringarna sker. Det viktiga är pedagogernas nya roll, när de går från att vara informationshandläggare till att vara de som skapar utrymmen och platser för lärande, där individuella kunskaper och samarbete är jätteviktiga funktioner.

O, Se ordlista på s.48-49

Education and Sustainability

Grundläggande för projektets pedagogiska styrning och organisation är att man har tänkt systematiskt utifrån ett individperspektiv, men med material som respekterar mångfald, olika arbetstempon, och samarbete som medel för att utveckla kunskaper och relationer.

Avslutningsvis tror jag att för att motivera entreprenörskap redan i skolan måste man få eleverna att skapa grupprojekt, som inte beror på briljanta idéer, utan snarare på motivation och en nära emotionell relation mellan idén i sig och personen som arbetar med den. Samtidigt måste skolan underlätta för elevernas lärande och engagera sig emotionellt i elevens arbete så att eleven kan genomföra sina projekt, och ta det från idé till verklighet.

ektiv kunskap, ekologisk

ar, kollektiv förvaltning, koll

TAGS / Offentliga tillgång intelligens.

ER / PEDAGOGISKA RESURS

a dig åt?

eprenör? Vad skulle du ägn

al entr DEBATT / Vill du bli en soci

14, 16, 21, 25, 26, 33, 36,

n bra för de fattiga? WEBQUEST / Är kapitalisme htm out. and webquest/h

53 (se sid. 40-43) ivities/

www.fte.org/capitalism/act

EDUKIT

Men förändring måste ske på många olika områden samtidigt. Denna insikt fick dem att reflektera kring det faktum att det inte räckte med ny teknik i klassrummen eller med lärarens goda vilja, utan att det också var nödvändigt att omorganisera de fysiska utrymmena, metoderna, hur arbetsgrupper organiseras, scheman, alltså hela utbildningen och infrastrukturen. Syftet var innovation och förbättring, och förändringen hade mer att göra med grund och innehåll än med form.

Josep Maria Esteve, som är skolans rektor, sammanfattar: ”…men alla förändringar är långsamma och antalet skeptiker som vi måste övertyga är många medan kunskaperna om det som väntar är få. Det är ingen enkel uppgift att etablera detta, men vi är mitt i processen och det finns ingen återvändo.”


REFLEKTION

Den hållbara nallen Mathias Demetriades 22

Internationella Programkontoret, Den Globala Skolan www.denglobalaskolan.com

Webquest: Make IT Fair Ålder: 14 - 16 år

fi, ekonomi Relevanta ämnen: samhällskunskap, geogra hop för att upptäcka hur mobils egen sin skapa Utmaning: Eleverna måste få fram råvaror med kundernas man kan balansera problemet att ansvarsfullt krav. r.se makeitfair.org/webquest / www.fairtradecente

A

llt fler får upp ögonen för ekologiska varor. Krav- och rättvisemärkta produkter finns i allt större utsträckning. Idag finns en uppsjö av produkter som lanseras som hållbara alternativ. Rättvist kaffe, te och choklad har onekligen fått bra genomslagskraft både medialt och i den lokala matbutiken. Men hur är det egentligen med IT-produkter? Sverige är ju som bekant ett av de mest mobiltäta områdena i världen (112 % - många har fler än en mobil). Vår kära ”nalle” ligger där i fickan och vibrerar och ringer dagarna i ända. Många unga (och vuxna) skulle inte överleva en dag utan att sms:a, ta kort och lyssna på musik på mobilen. Och, handen på hjärtat, visst är det bekvämt att kunna bli nådd var man än befinner sig, eller?

Global utbredning

Lärande 2.0

Tidsåtgång: 2 timmar

Det finns totalt 4,1 miljarder mobilanvändare i världen och hälften av mobiltelefonerna tillverkas i Kina. Andelen invånare som har en mobiltelefon varierar kraftigt mellan olika delar av världen: # Europa: 111% (många personer har mer än en) # USA: 72% # ASIEN: 38% # AFRIKA: 28%

Men hur ser egentligen arbetsvillkoren ut för de som tillverkar mobilerna och annan IT-utrustning? Hur hanterar man de miljöfarliga ämnen som krävs för att producera IT-produkten? Finns det en ekologisk, social och ekonomisk aspekt av det hela? Finns det rättvisemärkta IT-produkter i handeln?

Arbetsvillkor | Minimilöner, långa arbetsdagar, kränkningar av mänskliga rättigheter och otillräckliga säkerhets- och hälsoförhållanden på arbetsplatsen är typiska omständigheter vid produktion av mobiltelefoner.

Råmaterial | Det behövs upp till 30 olika metaller för att producera en mobiltelefon, varav huvuddelen utvinns i Afrika och Asien - ofta i konfliktområden där vinsten från metallutvinningen används för att finansiera vapeninköp. Återvinning | Varje år produceras 50 miljoner ton elektroniskt avfall i världen, men inte mer än 3 % av användarna återvinner sina mobiltelefoner. Om fyra miljoner användare över hela världen skulle återvinna åtminstone en telefon, skulle 240 000 ton råvaror kunna återanvändas (vilket motsvarar de utsläppsbesparingar som skulle uppnås om man tog bort 4 miljoner bilar från våra vägar). I Sverige är vi världsbäst på att samla in ”smått elavfall”, men ändå hamnar 12 000 ton direkt i soporna varje år. Återvinn din mobil som elavfall på kommunens återvinningscentral eller lämna tillbaka den till närmaste återförsäljare. Mer info finns på www.sopor.nu. Den Globala Skolan har i ett antal seminarier under 2009 samlat pedagoger för att lyfta just frågor kring IT och hållbar utveckling. Det har skett i nära samarbete med projektet makeITfair, en internationell kampanj som arbetar för hållbar produktion och konsumtion av elektronik. I deras rapporter framgår att elektronikföretagen flyttat tillverkningen till länder där arbetskostnaderna är låga och miljöreglerna inte är så strikta för att pressa priserna på IT ytterligare. I Sverige är Fair Trade Center, SwedWatch och Svenska kyrkan aktiva i projektet. I våra seminarier har även Utbildningsradion deltagit med föreläsningar, material och filmer som på olika sätt belyser arbetsvillkoren i andra länder inom IT-industrin. Det här är frågor som berör och engagerar såväl lärare som elever. Det är något konkret som visar på hur vår värld krymper. Nallen i fickan blir således global och genom att vara en medveten konsument kan man göra skillnad för människor i länder som Filippinerna, Kongo och Kina.


I KORTHET

Pojke släpar el-avfall © Basel Action Network 2005.

Varje år återlämnar varje svensk i genomsnitt 16 kilo el-avfall, vilket gör Sverige världsledande. På Sopor.nu finns mycket information kring sophantering och återvinning. Där finns även länkar till olika utbildningsresurser från organisationer och kommuner. El-kretsen har i uppdrag att följa upp producenternas återvinningsansvar och att omhänderta elektronik som satts på marknaden. Avfall Sverige är branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Testa gärna dina kunskaper kring återvinning på deras kampanjsajt! Din skola kan också delta i European Week for Waste Reduction. www.sopor.nu

Sida IKT © Bengt Oberger

Slänger du något värdefullt?

IKT för lärande och utveckling IKT har inneburit en revolution för kommunikation och tillgång till information i stort sett i hela världen. Även i fattiga länder har mobiltekniken haft ett stort genomslag, medan tillgång till datorer med internetuppkoppling fortfarande är mycket begränsad. IKT har ännu inte betydande effekt i skolor i de fattiga länderna om man bortser från de allra rikaste miljöerna. Flera försök med att introducera IKT i utbildningen görs runtom i världen. I de fattiga länderna har det ofta resulterat i kostsamma felsatsningar med liten effekt för kvalitetshöjning. Sida stödjer bl.a. en organisation som heter Global E-school Initiative som har till uppgift att hjälpa Sidas samarbetsländer att fatta kloka beslut om IKT-frågor i skolan. Dessutom stödjer Sida flera initiativ inom utbildningssektorn med miljöinriktning, såsom SADC, som har stor nytta av att använda IKT för lärande och utvecklingsarbete.

www.el-kretsen.se www.avfallsverigekampanj.se www.ewwr.eu

23

www.sida.se www.gesci.org www.sadc-reep.org.za

©© Världsmedborgaren

Världen 20 år från nu. © Lia Jin Páramo Durández.

Avstånd är inget hinder: eTwinning För bara några år sedan var det svårt att tänka sig att en gymnasieskola i Kungsbacka och en skola i Frankrike skulle kunna samarbeta i ett gemensamt utbildningsprojekt kring hållbar utveckling. Men genom EU-initiativet eTwinning, som vill dra nytta av Internets utveckling och fördelar, är det enkelt att hitta samarbetspartners från hela Europa. Detta initiativ gör det möjligt för skolorna att diskutera olika ämnen tillsammans och med hjälp av IKT delas uppgifter mellan klasserna på ett överskådligt sätt.

www.etwinning.net

På Strandskolan i Malmö installerades ett smart energisystem i samband med en nybyggnation. Värmesystemet är sammankopplat med larmsystemet, vilket gör att rörelsedetektorer, sensorer och fönsterlarm bidrar med information som hjälper till att reglera temperatur och ventilation. Rektor Pär Blondell säger att systemet väcker frågor och nyfikenhet hos eleverna, eftersom alla kan se aktuell temperatur och energiförbrukning på en display i matsalen. Skolan sparar mycket energi med närvarogivare i klassrummen och genom att det finns ljusrelän i korridorer som styrs av ljusstyrkan utomhus.

www.malmo.se/klagshamn

Education and Sustainability

Sveriges smartaste skola?


REFLEKTION

LHU i Sverige – en återblick

24

Carl Lindberg ger här en genomgång av utvecklingen av lärande för hållbar utveckling i Sverige från Stockholmskonferensen 1972 fram till idag.

Carl Lindberg

Lärande 2.0

Särskild rådgivare för svenska Unescorådet Medlem av UNESCO:s High-Level Panel för FN:s Årtionde för LHU 2005-2014

L

ärande för hållbar utveckling i Sverige kan sägas ta sin början i förberedelserna inför Stockholmkonferensen för den mänskliga miljön 1972. Inom FN-familjen övertog sedan UNESCO ansvaret för att utveckla miljöutbildningarna bland annat genom konferenser i Tbilisi 1977, Moskva 1987 och Thessaloniki 1997. I de svenska nationella läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan från 1980 finns krav på miljöutbildning inom olika ämnen som en del av den svenska skolans ordinarie undervisning. Kravet på miljöutbildning skärptes ytterligare 1990, tre år efter Brundtlandkommissionens rapport, genom att det infördes en paragraf i skollagen som ålade alla som var verksamma i skolan att verka för en respekt för vår gemensamma miljö. De nationella läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan som antogs av riksdagen år 1994, två år efter det att Agenda 21 antagits av Rio-konferensen för miljö och utveckling, var till vissa delar inspirerade av kap 36 i Agenda 21. Men när begreppet hållbar utveckling omnämns som ett av målen i läroplanen syftar detta i första hand på den miljömäs-

siga dimensionen av begreppet. De grundläggande idéerna för de andra dimensionerna, de ekonomiska och sociala, återfinns dock som tydliga värden för den svenska skolans arbete. Lärande för hållbar utveckling kan därför sägas ha haft ett tydligt stöd i den svenska läroplanen sedan dess. År 1996 tog den dåvarande svenska miljöministern initiativ till att utveckla en Agenda 21 för Östersjön och angränsande länder – Baltic 21. Man insåg dock att Baltic 21 även borde omfatta utbildning på alla nivåer och inom alla samhällssektorer för att främja lärande för hållbar utveckling. Ett sådant arbete genomfördes från 2000 till 2002 under ledning av Sverige och Litauen och det resulterade i Baltic 21 Education. Där förs krav fram på omfattande insatser för lärande för hållbar utveckling i regionen. Detta skedde strax innan toppmötet i Johannesburg om hållbar utveckling. Av särskild vikt för att främja utbildning för hållbar utveckling blev antagandet av det japanska förslaget att FN borde proklamera ett särskilt årtionde (2005 – 2014) för att främja utbildning för hållbar utveckling.


REFLEKTION

Ur svensk synvinkel kom statsminister Göran Perssons tal vid konferensen att få en särskild betydelse. Statsministern framförde då ett erbjudande att Sverige skulle arrangera en internationell konferens om utbildning för hållbar utveckling. Denna konferens genomfördes sedan i Göteborg 2004 med 350 deltagare från 75 olika länder under namnet ”Learning to change our world”. Sverige drev denna fråga även inom Nordiska Ministerrådet genom att vår ordförandeskapskonferens i Karlskrona i juni 2003 hade detta tema. ”Learning to change our world” kom att få särskilt stor betydelse både i Sverige och internationellt. Den förbereddes och genomfördes av en kommitté som även hade till uppgift att ge förslag på åtgärder i Sverige för att främja lärande för hållbar utveckling. Dessa förslag presenterades i rapporten ”Att lära för hållbar utveckling” för regeringen i november 2004. Flera av dessa förslag har nu förverkligats eller inspirerat till att liknande åtgärder vidtagits. Tre av dem har varit särskilt viktiga.

2. Det andra var att Sverige skulle inrätta ett institut för att inom svensk biståndsverksamhet främja ett utbildningsbistånd som är präglat av perspektivet hållbar utveckling. Detta institut, SWEDESD, inledde sitt arbete under 2008. 3. Det tredje är att den statliga utmärkelsen för förskolor och skolor ändrats från Miljöskola till Skola för hållbar utveckling. Det innebär att kriterierna för att få denna utmärkelse breddats till att omfatta alla tre dimensionerna i begreppet hållbar utveckling. Handlingsplanen Baltic 21 Education ledde till att FN:s regionala organisation för Eu-

I Sverige i dag sker en omfattande verksamhet för att främja ett lärande för hållbar utveckling. Vissa av våra universitet är särskilt aktiva, men fortfarande finns det många universitet och inom dem fakulteter som skulle kunna göra oerhört mycket mer. Flera nätverk mellan särskilt aktiva forskare och lärare har utvecklats för att stärka och inspirera varandra.

25

Ett universitetsnätverk som kan anges som ett exempel är Baltic University Programme med sekretariat vid Uppsala universitet till vilket över 200 universitet i Central- och Östeuropa är anslutna. Universiteten i Göteborg, Chalmers och Göteborgs universitet, har varit särskilt aktiva för att följa upp konferensen i Göteborg i maj 2004. De har varit ansvariga för att genom internationellt samarbete och fem konferenser ta fram The Gothenburg Recommendations (2008) där särskilt vikten av förskolan framhålls som grund för lärande för hållbar utveckling. På skolområdet görs på motsvarande sätt stora insatser av engagerade lärare, där många av dem slutit sig samman i nätverk för att inspirera varandra. Det finns många goda exempel på skolor som i sin strävan att erhålla och behålla utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” utvecklar sitt skolarbete med höjd utbildningskvalitet som resultat. Min mycket bestämda uppfattning är att EU och dess medlemsstater måste göra oerhört mycket mer för lärande för hållbar utveckling för att leva upp till de åtaganden som gjordes i Johannesburg. Till stöd för detta finns ”Bonndeklarationen” från 2009, som tydligt visar vad som måste göras av oss alla under andra delen av FN-årtiondet för utbildning för hållbar utveckling.

Education and Sustainability

1. Det första var förslaget att göra ett til�lägg i högskolelagen som innebär att alla universitet i Sverige från den 1 feb 2006 i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling, som innebär att ”nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.”

ropa (UNECE) tillfrågade Sverige om vi tillsammans med Ryssland kunde inleda arbetet med att utveckla en strategi för utbildning för hållbar utveckling inom UNECE och vid ministerkonferensen i Vilnius, Litauen i mars 2005, antogs den strategi för utbildning för hållbar utveckling som nu gäller inom alla 56 medlemsstater i UNECE.


INTERVJU

Inspiration till handling På expeditionsverige.se kan man ladda upp sina egna bilder och berättelser om upplevelser av den svenska naturen. Här svarar Expedition Sveriges digitala expeditionsledare på frågor kring vad som krävs för att skapa en attraktiv web community.

26

Jasper Hein Nordling

Lärande 2.0

Digital expeditionsledare expeditionsverige.se

↘ Vad vill ni uppnå genom att skapa en web community på Expeditionsverige.se?

↘ Hur kan lärande främjas genom web communities i allmänhet?

Vi vill föra samman människor som värderar och uppskattar skönheten i Sveriges natur genom att låta dem berätta sina egna historier genom ord och bilder som de publicerar på nätet. På så sätt hoppas vi kunna inspirera människor att tillbringa mer tid i naturen. Projektet startades av den internationellt erkände National Geographic-fotografen Mattias Klum, som fortsätter att vara vår främsta ambassadör för sajten.

Det bästa sättet att främja lärande genom online communities är att begränsa innehållet så att användarna har något pedagogiskt att debattera och diskutera. Idag är communities i allmänhet starkt, om inte uteslutande, beroende av graden av social interaktion, så det är viktigt att erbjuda något relevant och stimulerande för medlemmarna att prata om. Annars har en community egentligen inte tjänat sitt syfte.

↘ Hur skapar er web community mervärde för sajtens medlemmar?

↘ Hur hjälper er web community till med att främja lärande för hållbar utveckling?

Vår tekniska plattform är optimerad för social interaktion och är mycket lätt att använda. För att börja samverka laddar besökarna helt enkelt upp sina naturbilder, deltar i bloggar och kommenterar andra användares aktiviteter. Expeditionsverige.se har också sin egen journalist som skriver om miljöfrågor på ett sätt som lockar vår främsta målgrupp: unga vuxna i åldern 15-25 år. På det sättet skapar vi en ”newsmill” som är både intressant och lärorik. Och vi lanserar ständigt tävlingar och andra aktiviteter för att göra utbildningskomponenten roligare.

Vår web community främjar lärande för hållbar utveckling genom strategiska partnerskap med olika sponsorer. Med deras hjälp kan vi nå ut till många skolor och institutioner med hållbart utbildningsmaterial. Till exempel har Lärarnas Riksförbund gjort det möjligt för oss att ordna en turné med Mattias Klum som kommunicerar behovet av en hållbar utveckling, samtidigt som vi kan informera om vår community.

Intervju av Marcus Lind


REFLEKTION

Treemagotchi hållbar livsstil via sociala medier

27

Många människor vill idag leva och bete sig mer hållbart. Men det kan ofta vara svårt att komma till skott, att veta var man ska börja och om det verkligen kommer att göra någon skillnad. Treemagotchi är ett webbaserat program som hjälper människor att utföra konkreta handlingar som leder till en mer hållbar livsstil.

T

reemagotchi har till viss del inspirerats av Tamagotchi, det japanska digitala husdjuret. Men i det här fallet är husdjuret ett virtuellt träd som hålls vid liv och blomstrar genom ägarens handlingar. Själva trädet är en så kallad widget som man kan lägga in på sin egen hemsida, blogg, på Facebook eller något annat socialt nätverk.

Treemagotchi har utvecklats av en holländsk stiftelse som heter Kairos Tools Foundation. Dess grundare Moniek och Egon de Bruin ville hjälpa människor att ändra sitt beteende genom att hjälpa dem att utföra hållbara handlingar. Styrkan med Treemagotchi är att det verkligen fungerar. Vi frågade våra användare i Nederländerna varför de medverkar och svaret blev att det är lätt och roligt och att man märker effekten när många människor gör saker samtidigt.

Att faktiskt agera är mycket mer kraftfullt än att bara få en massa information om vad du kan göra. Aktivt lärande leder till ett förändrat beteende. Kairos Tools samarbetar även med Global Action Plan (GAP), ett internationellt nätverk som jobbar med hållbara beteendeförändringar, för att sprida Treemagotchi vidare ut i världen. Under 2010 kommer Treemagotchi att spridas till andra europeiska länder. Vår dröm är att användare i massor av länder inom några år kommer att använda Treemagotchi och ha roligt samtidigt som de tar ansvar för vår planet. I Sverige är GAP Sverige huvudpartner och just nu arbetar de med att hitta fler samarbetspartners för att kunna lansera Treemagotchi i Sverige under 2010.

Bodil Lundmark Frilansjournalist globalactionplan.se www.treemagotchi.nl

Education and Sustainability

Deltagaren får regelbundet uppmaningar till att utföra olika handlingar som ger poäng. Det kan exempelvis vara att ta reda på effekterna av sina matvanor, kolla sitt elbolags miljöprofil, byta till en etisk bank eller äta mindre kött.

Med hjälp av några musklick kan du avbeställa din telefonkatalog, kolla din bank i Fair Banks Guide, och kanske byta till ett grönt elbolag. Det verkar enkelt men vår statistik visar att det faktiskt förändrar beteendet hos deltagaren under en längre tid.


VISIONS

Kreativt lärande i informationssamhället

Här presenterar vi tre visioner kring de möjligheter IT och Internet erbjuder för att främja en hållbar utveckling genom utbildning.

When East meets West © Monica L. Shulman

28

IT – ett viktigt verktyg för lärarna i klimatarbetet Metta Fjelkner Ordförande Lärarnas Riksförbund www.lr.se

Lärande 2.0

Klimathotet och miljöutvecklingen är den absolut viktigaste frågan vi har i samhället, både just nu och för lång tid framöver. Lika tveklöst är att kunskap och engagemang är våra viktigaste vapen. Informationsteknologin är central för att lärare och elever enkelt ska kunna få tips och idéer kring hållbar utveckling i skola och undervisning. Jag önskar att regeringen satsar på vidareutbildning – i ämnesutbildning för lärare i naturvetenskap, men också i form av bredare fortbildning för övriga lärargrupper. Det behövs också en integrering av IT och miljöarbete. Om det ska finnas förutsättningar för Sverige att nå klimatmålen och främja en hållbar utveckling så måste arbetet börja i skolan. Alla elever inom högstadiet och gymnasiet bör utbildas till miljö- och klimatmedvetna

medborgare. Det är cirka 400 000 ungdomar som då ska nås av en kvalificerad utbildning. Det är en utmaning som betyder något. En ökad och genomtänkt användning av ny teknik och IT såväl i undervisningen som i samhället i stort kan givetvis också bidra till att vi minskar på resande och kanske även når det papperslösa kontoret som det länge talats om. Jag är övertygad om att ju mer klimatfrågorna diskuteras bland oss vuxna, i medierna och också på skolgårdarna, desto viktigare blir det att öka kunskapen. Var och en av oss måste komma till insikt om att allt hänger ihop, att vi är en del av naturen och att naturen är en del av oss. Genom att lära känna vår egen miljö kan vi bidra till att förändra hela världen. Det går att påverka klimathotet, vi kan förbättra och skydda vår miljö. Men för att vi ska lyckas krävs både kunskap och visioner. Här är IT ett viktigt hjälpmedel.


VISIONS

TÄNK NYTT – OCH FÖRVERKLIGA GODA FANTASIER MED HJÄLP AV IT! Per Johansson Fil. dr. i humanekologi www.infontology.org

IT i skolan – en möjlighet Heléne Oskarsson IT-pedagog Kyrkmons skola www.nikt.sundsvall.se

För de flesta av dagens människor är en urban, högteknologisk omgivning den givna miljön. Den har blivit ett ofrånkomligt ”hölje” runt människan, som tidigare omgavs av växter och djur, skogar och ängar. Vårt beroende av naturen är för de flesta endast en abstrakt kunskap. Därför behöver skolan skapa medvetenhet om vårt beroende.

Dagens unga är digitala invånare födda i informationssamhället. För dem är tekniken en naturlig del av deras vardag. Skolan måste följa med i deras nutid och använda den nya tekniken på ett pedagogiskt sätt. IT ska ses som ett likvärdigt och naturligt verktyg, jämförbart med allt annat som skolan erbjuder.

Vi är delar av naturen i varje andetag, varje gång vi äter, varje gång vi går på toa. Sedan kan man fråga sig varifrån maten kommer, hur den kommer till oss och vad som händer med den och förpackningarna när allt har passerat våra händer och magar. Detta kan idag göras mycket tydligt visuellt. Lägg sedan till allt annat vi köper och använder. Var kommer det ifrån? Vart tar det vägen när vi kastar det och köper nytt? Med hjälp av olika IT-applikationer skulle det genom enkla mätningar och beräkningar gå att göra detta åskådligt. Det skulle bli tydligt vilka typer av konsumtion som skadar de ekologiska systemen, och man skulle börja förstå att vi själva behöver skapa alternativa sätt att försörja oss på.

En betydelsefull bit är rättviseaspekten, att alla elever får samma möjlighet att använda sig av datorn i sin inlärning. Tyvärr är det idag stora skillnader mellan skolor, dels när det gäller tillgången, men även i att använda IT på ett pedagogiskt sätt. Detta medför att eleverna inte får samma förutsättningar och därför inte heller likvärdiga kunskaper.

Det är inte längre en viss typ av teknikanvändning som sätter upp ramar och gränser för vad som är möjligt. Mer än någonsin tidigare hänger framtiden på vår förmåga att tänka nytt. Att fantisera i nya banor. Och att med teknikens hjälp förverkliga våra goda fantasier.

En skola som satsar på IT får redskap som underlättar skolarbetet, gör det mer meningsfullt och tvingar fram ett förändrat arbetssätt som utmanar och ger nya förutsättningar för informationssökning, bearbetning, presentation och kommunikation. Education and Sustainability

Nu kan IT användas för att lära av varandra, oberoende av de etablerade intressen som verkar i en ekologiskt destruktiv riktning. Dagens sociala medier gör det möjligt för enskilda och grupper att snabbt utbyta och pröva alla tänkbara idéer och praktiska lösningar. Det går också att med hjälp av IT koordinera lokala aktiviteter som gynnar ekologisk hållbarhet.

29

Sociala medier växer snabbt och är något som skolan kan använda sig av för att låta eleverna lyssna, diskutera och argumentera. IT kan vara till hjälp för att ”resa” ut i världen, eleverna kan ha utbyte med elever i andra länder. Det ger en möjlighet att på ett roligt sätt ta del av hur ungdomar har det i andra kulturer med skilda levnadsvillkor. Vad behövs då för att få en rättvisare skola med dessa möjligheter? Jo, lärare måste vara införstådda med IT:s möjligheter och för det behövs bra fortbildning, som t.ex. PIM1. Sedan måste naturligtvis skolledarna leda utvecklingen och se till att de ekonomiska förutsättningarna finns. 1. PIM: Praktisk IT och Mediekunskap.


REFLEKTION

Rädda världen med tangenterna

30

Lärande 2.0

Innovativ teknologi i indiska skolor

I den här artikeln presenteras ett experiment som undersöker effektiviteten hos IKT- och GIS-understödda undervisnings- och inlärningsmetoder som syftar till att skapa en inlärningsmiljö i klassrummet som främjar självständigt lärande, och som i förlängningen hjälper till att förverkliga målen för utbildning för hållbar utveckling i formell utbildning.

Shefali Atrey, Aradhana Singh i Shivani Jain GIS-avdelningen, Centre for Environment Education, Ahmedabad, Indien

E

nligt konstruktivismen är lärande en aktiv och kontextualiserad process som innebär att bygga upp kunskap baserad på egna erfarenheter, snarare än att förvärva den från någon annan. Kunskap skapas utifrån personliga erfarenheter och antaganden utifrån det givna sammanhanget. Elever testar dessa hypoteser kontinuerligt genom sociala förhandlingar och var och en når sin egen tolkning och konstruktion av kunskapsprocessen. Egenkonstruerad och validerad kunskap leder till ett bättre och livslångt lärande. I klassrummet kan den konstruktivistiska synen på lärande komma till stånd genom

en rad olika undervisningsmetoder. I pedagogisk mening skulle det betyda att uppmuntra eleverna att använda aktiva metoder (experiment, dataanalys och -tolkning, verklighetsbaserad problemlösning etc.) för att skapa sig en egen världsbild som bygger på deras egna erfarenheter och sedan be dem reflektera över och prata om vad de gör och hur deras förståelse förändras. Lärarnas roll i en sådan situation blir att underlätta arbetet, att ge eleverna lämpliga erfarenheter, att vägleda dem genom dessa erfarenheter och att sedan hjälpa dem att bygga vidare på dem. LHU handlar om att hjälpa eleverna att bli globala medborga-


REFLEKTION

31

Keyboard and cress. ©© wetwebwork

re med egenskaper som kritiskt tänkande, känslighet och respekt för naturen och att ha en pragmatisk attityd till den socioekonomiska miljön.

I januari 2009 bestämde sig Centre for Environment Education (CEE)1 för att gå i spetsen när det gäller direkt tillämpning av IT-verktyg för att stödja skolans läroplan. Programmet som kallas CEE ka Biscope är en utbildningsmodul avsedd för studenter i åldersgruppen 10-16 år. Väsentligt för filosofin bakom denna modul är att använda praktikbaserat lärande för att tolka den lokala miljön och omgivningen. Modulen innehåller moment där eleverna får jobba med kartor, satellitbilder och flera olika digitala dataanalysprogram, lämpligt kombinerade med andra undervisningsmetoder som studieresor, lektioner i klassrummet, spel och aktiviteter.

Konceptet: från kunskap till attityder Pilotprojektet genomförs i en skola i Ahmedabad i delstaten Gujarat i Indien med cirka 90 barn (45 åt gången) i var och en av de två årskurserna 7 och 8. Hypotesen för pilotstudien är att användning av IKT i skolan inte enbart kommer att leda till en implementering av den senaste teknologin i skolan, utan att det kommer att garantera elevcentrerat, verklighets- och erfarenhetsbaserat lärande. Förhoppningen är att en sådan inlärningsmiljö efter en tid kommer att påverka elevernas känsloliv som i sin

Education and Sustainability

Teknologi som främjar praktikbaserat lärande

Eftersom verksamheten bygger på läroplanen och läroböcker, gör också CEE ka Biscope det möjligt att använda Internetanslutna datorsalar på skolorna för att uppnå inlärningsmålen i flera ämnen. Med fokus på livslångt lärande syftar modulen till att främja det tvärvetenskapliga samarbetet mellan miljökunskap, naturvetenskap, matematik och samhällsvetenskap.


REFLEKTION

tur kommer att främja en positiv attityd- och beteendeförändring hos dem. Hela idén med att använda IKT (inklusive GIS) kretsar kring att försöka presentera verklighetsbaserad information om elevernas omedelbara närområde genom ett medium som den unga generationen är välbekant med, men som de oftast använder för interaktion och aktiviteter utanför skolan.

Metod: två sätt att integrera IKT i skolplanen 32

I de två årskurserna (7 och 8) används två olika metoder för att integrera IKT- och GISanvändning i skolarbetet.

Lärande 2.0

En av metoderna har försökt att följa skolans undervisningskalender, som planerats av ämneslärare (naturvetenskap och samhällsvetenskap) i början av skolans läsår. Detta tillvägagångssätt har krävt en enorm insats från de olika ämneslärarna eftersom projektgruppen inte begränsade sig till något särskilt tema. Flera olika sätt att använda IKT och GIS-kunskaper i ett planerat schema har redan uppfunnits av andra. Genom denna metod har pilotprojektet lett till innovativa tillämpningar av IKT för att stödja undervisning i flera ämnen, inklusive matematik, naturvetenskap, historia, geografi och miljökunskap. Det var spännande att lära sig av och notera elevernas respons på den här typen av erfarenhet. Sammantaget tyckte eleverna att det var mycket uppfriskande att få använda IKT och GIS på ett innovativt sätt, eftersom de blev introducerade till ett ämne på ett nytt sätt och de tyckte också att inlärningsprocessen var verklighetsbaserad. I den högre årskursen experimenterade projektgruppen med att använda IKT- och GISapplikationer i ett utpekat tema. Naturligtvis togs temat från skolans kursplan. Denna modul, som var utspridd på 14 lektioner (80 minuter vardera) på 7 månader och

Koncept och modell: Mei Gomez Terrades (7) från Lladó. © Petra Vlasman

som fokuserade på temat Jordbruk (som ingår i både naturvetenskap och geografi i åk 8), planerades gemensamt av elever och lärare. Elevernas synpunkter visar att de återupptäckte de vetenskapliga och konstnärliga aspekterna av jordbruk på ett sätt som var väldigt annorlunda mot hur de framställdes i deras textböcker eller diskuterades i deras vanliga klassrum. I denna modul fanns, utöver teoribaserade lektioner, även praktiska övningar som genomfördes i datorsalar där eleverna använde sig av globala kartläggningsverktyg, animationer och olika sätt att tolka och analysera en viss uppsättning data. På en studieresa fick eleverna träffa en grupp bönder, både rika markägare och fattiga jordbrukare. Här användes IKT och GIS som tolkningsverktyg som hjälpte eleverna att fastställa samband mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter av jordbruket, den största ekonomiska aktiviteten i deras land.


REFLEKTION

33

©© Alba Morollón Vila (11) från Cabanes

Tendenser: verklighetsbaserat lärande fungerar

Förutom detta har projektet också uppmuntrat till ömsesidigt lärande mellan eleverna i klassrummen.

CEE ka Biscope har varit en lärorik erfarenhet för projektgruppen i att utforska och experimentera med användandet av modern IKT för att skapa en lärandemiljö som stödjer eleverna till att främja sitt eget lärande genom att utforska, upptäcka, analysera och tolka verklighetsbaserade data. , realtid, närområde, GIS , självständigt lärande e åren? e förändrats de senast ingarna i ditt närområd DEBATT / Hur har odl (se s. 40-43) 25, 26, 29, 32, 39, 53 SER / 3, 16, 21, 23, 24, PEDAGOGISKA RESUR

TAGS / Konstruktivism

tat institution som har arbe on, Indien (CEE) är en rg for Environment Educati in på www.ceeindia.o gå , tion rma info mer i över tjugo år. För för hållbar utveckling

REFERENSER / 1. Centre för lärande

EDUKIT

Under de sista fyra månaderna av det här pilotprojektet verkade de flesta eleverna ha förbättrat sina analys-, tolknings- och visualiseringskunskaper. Dessa färdigheter och den direkta interaktionen med och tolkningen av data från närområdet har gjort eleverna motiverade att agera för att bevara och uppskatta deras omgivning.

Användningen av IKT har gjort det möjligt att omvandla informationen om närområdet till kunskap hos eleverna, vilket i sin tur förhoppningsvis leder till en attitydförändring hos dem gentemot deras egen närmiljö.

Education and Sustainability

Pilotprojektet är fortfarande igång och synpunkter från elever och lärare har varit uppmuntrande för både projektgruppen och skolan: de tendenser som har kunnat utläsas av de synpunkter som hittills har tagits emot stöder också pilotprojektets hypotes.

På Petra Vlasmans fotoworkshops får barn lära sig att tänka kritiskt och att se med andra ögon.


I KORTHET

34

WEEE man ©© oftmachine

En ansvarstagande IT-sektor Inom näringslivets högsta kretsar finns starka rörelser för en hållbar utveckling av informations- och kommunikationsteknologi. Detta gäller inte minst GeSI (Global e-Sustainability Initiative), ett nätverk som vill hjälpa IT-sektorn att utveckla sina produkter på ett sätt som orsakar minsta möjliga miljömässiga och sociala konsekvenser. GeSi är samordnat med FN:s miljöplan och många av de största multinationella företagen deltar i dess verksamhet. Studien Smart 2020: ”På väg mot en ekonomi med låga koldioxidutsläpp i informationsåldern” är ett exempel på en startpunkt för att nå fram till en vedertagen metod för att hitta lösningar på den globala uppvärmningen inom ITsektorn. www.weeman.org www.gesi.org

Hållbarhetsutbildning startar i hemmet Global Action Plan startades 1992 i syfte att höja energieffektiviteten och minska effekterna av det avfall som produceras i hemmet. I Baskien har GAP genomfört fyra kampanjer sedan 2003 med 25000 hushåll i 170 kommuner och uppskattningsvis har CO2-utsläppen från dessa hushåll minskat med 6 000 ton. Projektet, som leds och utvecklas av pedagogiska experter och psykologer, har inte bara

omfattat en handbok med konkreta åtgärder utan även uppföljning av utvecklingen av varje hushåll via resultaten från några enkla frågeformulär. Nu ger en ny interaktiv webbportal alla medborgare full tillgång till olika manualer och frågeformulär som kan användas för att förbättra planeten från det egna hemmet. www.programagap.es

Lärande 2.0

www.globalactionplan.se

Grön och sympatisk teknologi?

Radio i Uganda ©© Radios For Africa

Freeplay Foundation är en internationell ideell organisation som redan har hjälpt mer än åtta miljoner människor i Afrika söder om Sahara genom att sprida enkel och ren teknologi driven av solcellsbatterier. The Lifeline Radio, transistorradion som redan har distribuerats i mer än 200 000 enheter och som nått en fantastisk social acceptans, är mest representativ för detta initiativ och syftar till att förbättra tillgången till information och utbildning, som är viktiga faktorer för utvecklingen av dessa länder. Små radiostationer levererar utbildnings- eller annat informativt innehåll som varje dag blir till värdefulla resurser för skolor, läger eller arbetsgrupper. www.freeplayfoundation.org


I KORTHET

Kursdeltagare B PROsIT © Lars Hansson, PRO:s Folkhögskola

Chattar du med morfar? Under hösten år 2000 inledde Pensionärernas Riksorganisation (PRO) folkbildningssatsningen PROsIT för att minska den digitala klyftan mellan generationerna. Ett studiematerial särskilt anpassat för äldre utarbetades i studiecirkelform. Cirkelledarna utbildades vid PRO:s folkhögskola i Gysinge och cirklarna startades sedan av olika PRO-föreningar och hittills har över 65 000 personer gått en eller flera cirklar.

Man börjar med ett ordbehandlingsprogram för att lära känna datorn, och övergår sedan till Internet och E-post. Vid PRO:s folkhögskola ges veckokurser på olika nivåer i datakunskap, ordbehandling och Internetfunktioner. Det finns också möjligheter att lära sig om digitalt foto. Skolan ingår också i EU-projektet ICT as a tool to activate senior education tillsammans med organisationer i Polen och Lettland. www.pros.fhsk.se

Datautbildning på hjul

www.google.co.in/intl/en/landing/internetbus www.sewasanskarkendra.org

Certifierad tillgång Initiativet för Internettillgång, WAI, kommer ur förutsättningen att även människor med olika typer av funktionshinder ska kunna navigera och interagera på Nätet. Det finns många saker som begränsar eller omöjliggör detta idag. Därför har man tagit fram vissa riktlinjer för tillgänglighet som tar hänsyn till användarens villkor. Att kraven uppfylls kan enkelt kontrolleras med hjälp av ett automatiskt utvärderingsverktyg. Om en webbplats uppfyller den standard som krävs får den bära logotypen för WAI och dra nytta av fördelarna med detta nätverk.

www.w3.org/WAI

Det handlar om människor – inte teknologi Organisationen Bridges uppdrag är få utvecklingsländer att använda IKT för att förbättra viktiga områden som utbildning, hälsa och hållbarhet. Dess verksamhetsfält är framför allt Uganda och Sydafrika och dess aktiviteter innefattar studier om den digitala klyftan och digital kompetensutveckling, tillgång till kartor, digitala databaser och bibliotek. En viktig del av arbetet är också att utbilda och involvera regionens befolkning i hur den nya teknologin kan användas.

www.bridges.org

Education and Sustainability

Från och med 2009 har Google tagit med digital integration som en viktig komponent för arbetet med deras Internet Bus. Efter lanseringen i Indien turnerade Internetbussen runt på landsbygdsområden kring 15 städer under sex veckor. Med hjälp av satellitanslutning erbjöd man små lektioner i hur Internet kan användas för dagliga uppgifter. SEWA är en organisation som vänder sig till de fattigaste kvinnorna på den indiska landsbygden. De har tagit fram en Multipurpose Van, en lastbil som åker runt i de olika distrikten och erbjuder tjänster som sjukvård, datorträning, försäljning av olika SEWAprodukter samtidigt som den ger tillgång till TV, Video och Internet.

©© David Denis

Wifi ©© When I was a bird

Internet bus ©© Niki Cheong

35


I KORTHET

Lärarens guide till IT-galaxen 10 underhållande webbsidor med matnyttigt innehåll för lärande för hållbar utveckling.

Miguel Herrador Barcelonya 36

O

m det är något som har kännetecknat Internet från dess uppkomst på 80-talet tills idag så är det kollektivt deltagande. Företag, offentliga institutioner och privatpersoner har fyllt Internet med saker som de ansett viktiga och intressanta att dela med sig av till övriga användare världen runt. Med tanke på detta är det inte svårt att föreställa sig att Internet har samlat på sig en massa material under dessa trettio år, från det mest obetydliga till det mest häpnadsväckande, det mest provokativa och makabra till det mest komiska och absurda.

Lärande 2.0

Innan man ger sig ut för att surfa lite är det numera nästan så att man måste ha med sig en karta i bagaget för att inte helt tappa bort sig i informationsflödet. Vågorna av information piskar hårt mot våra datorskärmar och dunkar in i våra huvuden att det som är nytt idag kommer att vara gammalt imorgon, bortglömt och begravt i virtuella massgravar. Det är svårt nog för oss vuxna att inte irra bort oss i detta, tänk då hur det måste vara för barnen och ungdomarna! Det var med denna tanke som bakgrund som den här artikeln föddes. Men detta är inget försök att rita upp en karta över ett konkret område på den vida ocean som Internet är. Snarare en önskan om att visa upp några av de öar av didaktiska resurser som genom kluriga uppgifter, noggrann bearbetning, smakfullhet och vettigt innehåll finns till för att påminna oss om att lärande för hållbarhet kan vara allt annat än tråkigt.

Food Force

01

· Behov · Svenska · Alla åldrar

v HONOLOKO

02

· Sökande · Svenska · Alla åldrar

CONSUMÓPOLIS

03

· Simulator / Test · Spanska · Alla åldrar

ECO-EGO

04

· Simulator · Engelska · Alla åldrar

Vi måste rädda vattnet!

05

· För samtal · Engelska · Från 11 år

Green thing

06

· Interaktion / Videos / Berättelser · Engelska · Alla åldrar

GREEN PATCH

07

Vi ska ta en titt på några av de tio mest spännande destinationerna, som erbjuder både äventyr och vägledning.

· Facebookapplikation · Engelska · Alla åldrar

BREATHING EARTH

08

· Virtuell semester · Engelska · Alla åldrar


vv

http://ff.fighthunger.org/se

En allvarlig krissituation har utvecklats i Indiska oceanen, på ön Sheylan. FN skickar in dig som del av ett team som ska hjälpa FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP) att förse miljoner människor med mat och på sikt bygga upp ett hållbart samhälle.

I KORTHET

09 Ecokalendern www.ecocalendar.info

· iPhoneapplikation · Engelska · Från 11 år Det skulle vara naivt att avsluta denna lista utan att ta med den begynnande trenden att surfa via olika bärbara manicker, som t.ex. iPhone. Ekokalendern strävar efter att öka människans förståelse för sin omgivning, främja kontakten mellan människan och hennes omgivning genom punktlig och kontinuerlig information om olika naturfenomen som månens kretslopp, tidvattnet, meteoritregn, etc…

honoloko.eea.europa.eu/Honoloko.html

I Honoloko förvandlas du till en pixlad figur som måste svara på frågor om konsumtion och ansvar angående hälsa och miljö för att ta dig till nästa etapp på din resa. Dessutom måste du vara uppmärksam på de vishetsord som de fyra knepiga husdjuren ger.

www.consumopolis.es

Consumópolis tar dig med på en tur i en ung människas vardag där hon konfronteras med vanliga utmaningar och tvivel som handlar om hållbarhet. Spelet är designat för att spela själv eller i grupp, och använder sig av didaktiska anteckningsböcker och det finns även delar som bara är till för läraren.

www.marukin-ad.co.jp/ecoego

Eco-ego tillhör det senaste inom pedagogiska dataspel. Det är också enkelt och snyggt designat. I spelet måste du iklä dig rollen som en liten alv, vars uppgift är att så gott det går skapa balans mellan maximal personlig nytta och minsta möjliga skada för miljön.

10

37

Los Sostenibles www.jugalia.es

· Kommersiella videospel · Spanska · Grundskolan

www.unicef.org/voy/wes

Detta samtalsäventyr ger dig möjlighet att arbeta sida vid sida med UNICEF:s volontärer för att lösa problemet med otillräckliga vattentillgångar i olika områden i Afrika. Med dina förkunskaper och din påhittighet bestämmer du över vattenhanteringen som avgör hela byars överlevnad.

www.dothegreenthing.com

Los Sostenibles är ett videospel som är avsett för lite mer sofistikerade PC:s och är även tänkta att användas vid särskilda lärandecenter. De karismatiska gröna varelserna som figurerar i spelet kommer att följa med dig under ditt forskningsarbete om hur du kan spara mer resurser och minska utsläpp i vardagen. Education and Sustainability

Green Thing är en offentlig tjänst som syftar till att inspirera människor till att leva ett grönare liv. Med hjälp av smarta filmer och inspirerande berättelser från kreativa människor och samhällsmedborgare från olika delar av världen fokuserar Green Thing på sju olika saker du kan göra, och dessutom ha kul!

apps.facebook.com/greentrees

350 miljoner personer är redan medlemmar i historiens största sociala nätverk, Facebook. Mer än 1,5 miljon av dessa interagerar regelbundet genom applikationen GreenPatch, som du kan använda för att ge små gåvor till dina vänner i form av små fruktfigurer som du själv odlar. Allt detta går ut på att samla in medel för ändamål som skogsplantering eller för att bevara känsliga ekosystem.

www.breathingearth.org

För dig som någon gång drömt om att bli astronaut kommer Breathing Earth vara genialiskt. Genom en enkel och diskret animation får vi ta del av helt nya holistiska perspektiv på vår jord som visar element (i nutid) som är vitt skilda från varandra, men samtidigt starkt sammanlänkade. T.ex. de tonvis med avfall och utsläpp som produceras och de dödssiffror som beror på torka i olika delar av världen.

Jag hoppas att jag lyckats väcka tillräckligt intresse för att du ska vilja kasta dig in i att upptäcka dessa och många andra Internetdestinationer. Nu återstår bara att påminna om att möjligheter på en plats beror mer på den som besöker platsen än på platsen själv. Och naturligtvis – trevlig resa!


REFLEKTION

Startnycklar för lärande för hållbar utveckling Att som lärare arbeta med hållbar utveckling är en komplex uppgift. Därmed är också lärande för hållbar utveckling en utmaning för alla som är involverade i lärarutbildning. Vid Göteborgs universitet har vi därför valt att kombinera hållbar utveckling med en projektarbetsuppgift som inkluderar IT.

38

Johan Boman Institutionen för kemi Göteborgs universitet

Lärande 2.0

johan.boman@chem.gu.se

Mikael Olsson Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet

U

tgångspunkten för dessa projektarbeten är att studenterna ska använda kunskap och observationsmetoder från tidigare delkurser när de väljer ut sitt projekt. De ska också få en ökad förståelse för argumentationens betydelse, liksom att träna skriftlig kommunikation med hjälp av olika digitala media. I projektarbetet ska studenterna arbeta i grupp med ett didaktiskt perspektiv på hållbar utveckling. Studenterna kan också koppla sitt arbete med hållbar utveckling till sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Här får studenterna träna sig i hur man genom didaktisk kompetens kan utveckla ett engagemang för hållbar utveckling i den valda målgruppen.

mikael.olsson@dpes.gu.se

Bildspel på webben Resultatet av projektarbetet har blivit dels en rapport och dels ett bildspel, som i de flesta fall har skapats i PowerPoint och sedan konverterats till Flash. Alla kan hitta inspiration och idéer till ett mer hållbart samhälle bland dessa ”startnycklar” för lärande för hållbar utveckling, eftersom bildspelen och en tillhörande sammanfattning ligger tillgängliga på webben: www2.dpes.gu.se/education/lau160. Till webbplatsen finns en sökmotor kopplad så att man kan söka på antingen olika åldersgrupper, olika teman eller olika aktiviteter.

Tekniska hjälpmedel Studenterna verkar nuförtiden ha egen utrustning som fungerar bra för dessa projekt. Trots att vi inte erbjuder någon form av datorstöd har alla grupper lyckats producera ett bildspel. Personal från Multimediabyrån vid Skolverket medverkar i kursen genom en föreläsning om hur man kan arbeta med text, bild och ljud i skolan. Bilder och ljudillustrationer är antingen producerade av studenterna själva eller har hämtas från Multimediabyråns bild- och ljudarkiv.

Pedagogisk koppling Under kursens gång får studenten utveckla ett självständigt arbetssätt, ta ansvar för det egna lärandet, skaffa ett kritiskt förhållningssätt samt samverka med andra i grupp. Vidare ger kursen studenten möjlighet att utveckla källkritiken som verktyg, förmågan att inta ett problematiserande och analyserande förhållningssätt samt förmågan att anlägga olika perspektiv på omvärlden, vilket är viktigt när man behandlar begreppet hållbar utveckling. För utveckling av professionskompetens tränas studenterna också i att objektivt betrakta olika lärandesituationer och diskutera vilka faktorer som påverkar dessa.


I KORTHET

Från E-avfall till E-konst Rodrigo Alonso är en ung chilensk designer som har fått erkännande för sina exklusiva möbler i plast som kommer från e-avfall. I södra Wales har Susannah Dwyer specialiserat sig på att göra alla typer av smycken och accessoarer av ”skräp”, medan australiensiskan Alison Schutt lyser upp med sin spektakulära installation av lampor från kasserade kretsar. Dessa tre konstnärer är bara ett urval ur en växande rörelse, liksom många av de verk på temat konstnärlig återvinning som visades upp på festivalen Drap Art. Få saker kan överträffa människans fantasi. www.musuchouse.com www.haasch.biz susannahdwyer.com www.drapart.org

39

©© Rodrigo Alonso

Video: förändra världen på en minut

IT-företagens svarta lista

I SFI-undervisningen i Göteborg har lärare möjlighet att använda ett bildbaserat undervisningsmaterial som har utvecklats på Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad med stöd av miljömålsrådet. Bildspel med lärarhandledningar om vatten, avfall, boende, tobak, klimat samt mat och miljöfrågor kan laddas ner gratis via webben. Foton och illustrationer används för att förmedla samband när lärare och elever talar olika språk. Om storbildsprojektorer inte finns tillgängliga i skolan kan lärare undervisa medan eleven följer med på sin egen skärm. Eleverna kan även använda materialet själva vid sin dator eller i grupp. Bilderna och texterna kan lätt omarbetas eller kompletteras till förhållanden i andra kommuner.

Greenpeace uppdaterar årligen sin analys av teknikföretag utifrån deras avfall och utsläpp. Under 2009 behåller Nokia sin position som nummer ett på listan, mycket tack vare sitt återvinningsprogram som omfattar 84 länder. En fjärdedel av all den energi de använder kommer från förnybara källor. Samtidigt fortsätter Dell, HP, Lenovo och Nintendo att använda PVC och andra giftiga material. Kolla också in Greenpeace Cool IT Challenge – en ny kampanj som vänder sig till företagsledare inom ITsektorn.

www.farnebo.se www.concursvideomansunides.org bdsjs.com

www.goteborg.se/miljokunskapibild

www.greenpeace.org/electronics

Education and Sustainability

Färnebo folkhögskola i samarbete med Film i Väst håller på att utveckla en film om kollektiv förändring mot en mer hållbar samhällsmodell. Det är ett av många exempel på audiovisuella initiativ som växer fram i ett samhälle där vi ständigt utsätts för olika typer av visuell stimulans. I Spanien organiserar Manos Unidas tävlingen Förändra världen ur din synvinkel som består av kortfilmer på en minut som handlar om miljö och fattigdom. I USA har Benjamin Drummond och Sara Joy Steele visat sin videokonst om klimatförändringen för skolor i hela landet.

En bild säger mer än tusen ord


PEDAGOGISKA RESURSER

Pedagogiska resurser Ett urval av pedagogiska resurser som drar nytta av olika IKT-applikationer för att främja lärande för hållbar utveckling i skolan, i hemmet eller i andra sammanhang. Eftersom resurserna går att använda inom både formell och informell utbildning är de kategoriserade efter åldersgrupper.

40

Vi skiljer på tre typer av resurser: referensmaterial till lärare, föräldrar och utbildare, didaktiskt material och material som vänder sig direkt till eleven. I våra Edukits finns referenser till relevanta resurser enligt numreringen nedan.

3 till 11 år

I FOKUS

Web 2.0

Conectandomundos

1. The Bobbie Bigfoot Quiz

Intermon Oxfams utbildningsplattform för solidaritet mellan elever i åldrarna 6 till 17 år från olika geografiska, kulturella, ekonomiska och sociala sammanhang.

Interaktivt verktyg för att jobba med konceptet ekologiska fotavtryck i klassrummet. www.kidsfootprint.org · eng. · didaktisk

www.conectandomundos.org · eng. / it. / spa.

2. Food Force

Datorn i utbildningen Sveriges enda specialtidskrift om IT och lärande. Har speciellt fokus på digitala kompetenser i skolan och strategier för att integrera IT i lärandet på alla nivåer. www.diu.se · sv.

FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP) och svenska FN-förbundet har tagit fram ett webbaserat spel som går ut på att lösa världens hungerproblem och på sikt bygga upp ett hållbart samhälle. ff.fighthunger.org/se · eng. / sv. / m.fl. · didaktisk

Headshot – webquests För dig som funderar över hur man kan använda Internet som ett verktyg för lärare. Här kan du lära dig att göra din egen webquest.

3. The Greens Interaktiva applikationer, spel, animationer och en blogg om hållbarhet, ekologi, miljö och social rättvisa. meetthegreens.pbskids.org · eng. · didaktisk

Lärande 2.0

www.headshot.se · sv.

Infontology

4. Gräv upp vår skräpiga historia

Infontology publicerar regelbundet artiklar om informationsanvändning och hur ny teknik förändrar vår verklighet och vår kultur. Infontology förespråkar ett integrerat, ämnesöverskridande perspektiv och propagerar för det praktiska införandet av ett sådant på alla utbildningsnivåer.

Bli en miljömedveten arkeolog med hjälp av Håll Sverige Rents material där arkeologen och författaren Jonathan Lindström berättar hur du med enkla medel ordnar en arkeologisk utgrävning. Lärarhandledning ingår. www.hsr.se · sv. · didaktisk

infontology.typepad.com · sv.

5. MonarchLive

IT i skolan Skolverkets webbsida där myndighetens samtliga IT-resurser finns samlade för dig som är pedagog och vill använda IT i undervisningen. www.skolverket.se/itiskolan · sv.

WikiEducator Stiftelsen The Open Education Resource (OER) vill hjälpa utbildningsorganisationer i hela världen att minska sina kostnader genom fritt och öppet utbildningsmaterial som lärare kan återanvända, utveckla och anpassa utan restriktioner. www.wikieducator.org · eng.

Interaktiv resa i spåren av monarkfjärilens migration från Kanada till Mexiko. monarch.pwnet.org · eng. / spa. didaktisk.

6. NIKT NIKT står för ”Naturligt användande av IKT” och är både en policy, en materialbank och ett förhållningssätt till inlärning. NIKT drivs av Sundsvalls kommun och är till för att alla som arbetar inom förskola och skola ska få hjälp att använda sig av IKT som ett naturligt verktyg. www.nikt.sundsvall.se · sv. · referens, fördjupning


PEDAGOGISKA RESURSER

7. Rena Skräpspelet Avfall Sveriges interaktiva spel om avfall och miljö. Det är speciellt anpassat för elever mellan 9 och 12 år. Under våren 2010 kommer en ny, fräsch version - håll utkik! www.avfallsverige.se · sv. · didaktisk

Multimedia 8. Avfallsundersökning Interaktivt spel om avfall och om hur det har producerats under hela mänsklighetens historia. educalia.educared.net · eng. / spa. · didaktisk.

9. Ecoville Spel där man ska bygga en virtuell stad för att göra studenterna medvetna om behovet av att leva och konsumera på ett mer hållbart sätt. www.ecovillelejeu.com eng. / fra. / it. / spa. / port. · didaktisk.

10. GreenPeace Games Interaktiva spel på olika miljöteman och -frågor (energi och kärnvapen, utrotningshotade arter, klimatförändringen, etc.). www.greenpeace.org · eng. · didaktisk

11. Honoloko Interaktivt spel om våra handlingars konsekvenser på miljön och vår hälsa. honoloko.eea.europa.eu · eng. / fra. / spa. / sv. · didaktisk.

12. Pipo Games Animationer, videoklipp, bilder och spel som behandlar teman som vatten, luft, klimat och energi.

13. Trazan & Banarne och de gömda batterierna I Batteriinsamlingens film återuppstår Trazan och Banarne och delar med sig av sina batterikunskaper på ett lättsamt och lekfullt sätt. I materialet ingår en nyinspelad DVD-film, ett elevhäfte och en lärarhandledning med tips och idéer samt facit till elevhäftet. batteriinsamlingen.se/skola/skolmaterial · sv. · didaktisk

Sociala nätverk 14. Educators’ Network Stort nätverk av lärare och utbildare som är engagerade för lärande för hållbar utveckling där resurser, aktiviteter och upplevelser utbyts. www.earthday.net · eng. · referens, didaktisk

15. Spring Alive Europeisk online-community bestående av barn som observerar flyttfåglar. Inkluderar utbildningsmaterial för klassrummet. www.springalive.net · eng. / fra. / spa. · didaktisk

Web 16. Ambientech Utbildningsportal för naturvetenskap, teknik och miljö med över 300 multimediaaktiviteter och animationer vars innehåll kan användas i ämnen som biologi, kemi, fysik och samhällsvetenskap grundskolan och gymnasiet. www.ambientech.org · eng. / spa. · didaktisk

17. Barnbarnens advokat En blogg som vill skärpa nivån på tänkandet kring hållbar utveckling. Här kommenteras och länkas till aktuella debattämnen, framför allt på området miljögifter. ecoprofits.blogspot.com · sv. · fördjupning

41

18. Ecological Footprint Quiz Interaktiv webbsida som hjälper studenterna att mäta sina egna ekologiska fotavtryck. Inkluderar en lärarhandbok och klassrumsmaterial. www.myfootprint.org · eng. / fra. / spa. · didaktisk.

19. EnviroHealth Connections Ger tillgång till lärresurser och forskningsresultat på temat hälsa och miljö. Inkluderar klassrumsmaterial. www.thinkport.org · eng. · didaktisk

20. Enciclopedia del Clima Ett webbaserat uppslagsverk kring klimatförändringen med informationsmaterial och aktivitetsidéer. www.atmosphere.mpg.de · eng. / spa. · fördjupning

21. Jag lär mig teknik En blogg från e-mentorerna i Södertälje som vill hjälpa pedagoger att integrera IT i klassrummet. Där presenteras olika program, applikationer och företeelser som förklaras genom frågorna “Vad är det här?” och “Hur integrerar du det här i klassrummet?”. jaglaermigteknik.blogspot.com · sv. · didaktisk

22. Naturskyddsföreningens gröna guide Grön Guide på Naturskyddsföreningens webbsida ger mycket fakta och information om återvinning av exempelvis batterier och el-avfall. www.naturskyddsforeningen.se · sv. · referens

23. Närmiljö – 9 kreativa uppgifter Fem IKT-studenter från Uppsala universitet har tagit fram nio webbaserade övningar på temat närmiljö som presenteras på Håll Sverige Rents webbportal. gronflagg.hsr.se/narmiljo · sv. · didaktisk

Education and Sustainability

www.pipoclub.com (CD-Rom) · eng. / spa. · didaktisk.

11 till 16 år


PEDAGOGISKA RESURSER

24. Pedagogiskt centrum

33. Teacher on demand

Södertälje kommun driver en webbsida som är fullspäckad med länkar, lärresurser, bloggar och dessutom ett socialt nätverk för kommunens pedagoger. Det finns även ett nätverk av e-mentorer som hjälper till att utveckla IT i undervisningen.

Ett skolutvecklingsprojekt i Falköpings kommuns regi som erbjuder support kring filmproduktion och filmkonvertering i syfte att förenkla för både lärare och elever att använda videofilmer i olika undervisningssammanhang.

sites.google.com/site/epedagogik · sv.

teacherondemand.se · eng. / sv. · didaktisk, fördjupning

25. Uggleblogg På Uggleblogg finns en samling resurser, webbsidor, program och idéer som kan vara till glädje i skolan. Innehållet är främst inriktat på IT och medier i skapande och kommunikation. uggleblogg.skolbloggen.se · sv. · referens, fördjupning

26. Young Reporters for the environment 42

Internationell webbsida som är skapad för att elever ska kunna presentera och dela med sig till andra skolor av sin egen undersökning och rapportering om lokala miljöproblem. www.youngreporters.org · eng. · didaktisk

Multimedia

Virtuellt realityspel som simulerar effekten av våra dagliga beslut om klimatet. alba.jrc.it/vgas · eng. / fra. / it. / port. / spa. · didaktisk.

Sociala nätverk 35. GLOBE Program Internationellt nätverk av studenter, lärare och forskare som arbetar tillsammans för att studera och förstå miljön. www.globe.gov · eng. / fra. / spa. · referens, didaktisk

36. 350.org

27. The Climate Mystery Interaktivt lärverktyg som har utformats gemensamt av flera lärare som tar upp frågan om klimatförändringar och dess effekter på framtida generationer. Inkluderar ett simuleringsspel för COP15. www.climatemystery.com · eng. · didaktisk

Socialt nätverk som kämpar för att minska CO2-koncentrationen i atmosfären till 350 ppm (nu 390). Det har över 66 000 medlemmar och webbsidan omfattar bl.a. videofilmer, spel och information. www.350.org · eng. / sv. · didaktisk, fördjupning

Publikationer

28. FLOD – Flexible Learning On Demand

37. Hållbar framtid

FLOD ger tillgång till över 6 000 filmer, en mängd radioprogram och över 4 miljoner tidningsartiklar från Affärsdatas databas m.m för direkt användning i klassrummet. FLOD är webbaserat och kan nås var helst där det finns tillgång till bredbandsuppkoppling med tillräcklig hastighet för streaming.

En tidning från Håll Sverige Rent som presenterar deras arbete för hållbar utveckling i skolan genom intervjuer, artiklar och reportage från Grön Flagg-skolor m.m.

www.flod.nu · sv. · didaktisk, fördjupning

Lärande 2.0

34. V Gas: Energi, livsstil och klimat

29. Interaktiv multimedia om klimatförändringen Mycket omfattande animation om klimatförändringen med grafik, kartor och länkar till fördjupningsmaterial. www.eitb.com · eng. / fra. / spa. · fördjupning

30. Learning Games to Change the World Ett urval av 26 multimediaspel som alla tar upp samhälls- och miljöfrågor. www.missiontolearn.com · eng. · didaktisk

31. Power Up Videospel där eleverna måste rädda den undergångshotade planeten Helios genom olika insatser med anknytning till energi och vatten. www.powerupthegame.org · eng. · didaktisk

www.hsr.se · sv. · referens, fördjupning

Över 16 år Web 38. Engineering Sustainable Solutions Program (ESSP) Utbildningsprogram som syftar till att integrera viktiga hållbarhetsfrågor i tekniska yrken som omfattar teman som el-avfall, eko-social ingenjörskonst, energieffektivitet och klimatförändringar. www.tnep.net/ESSP.aspx · eng. · didaktisk

39. ESPON 2013 Programme Online-observatorium som granskar den fysiska planeringen i Europa. Olika vetenskapliga verktyg finns att ladda ner. www.espon.eu / mcrit.com/espon_scenarios/index.htm eng. · fördjupning

40. ICT4ESD

Interaktiv luftkvalitetssimulator som är baserad på ett flertal miljöfaktorer, som föroreningar och olika markanvändning.

En blogg från Asien-Stillahavsområdet som erbjuder en plattform för utbyte av idéer, information och resultat i samband med hållbarhetsundervisning och lärande, forskning, politik och ytterligare ämnen med anknytning till lärarutbildningen.

www.smogcity2.org · eng. · didaktisk

esdnet.wordpress.com · eng. · referens, fördjupning

32. Smog City 2


PEDAGOGISKA RESURSER

41. LearnIT

48. Climate Change Challenge

LearnIT är KK-stiftelsens forskningsprogram för studier av sambandet mellan lärande och informationsteknik. Verksamheten ska bidra till att ge stöd till kunskapsutbyte mellan högskolan, samhället och näringslivet och till att stärka forsknings- och utvecklingsarbete vid nya högskolor. I tillägg driver LearnIT forskarutbildningskurser och främjar användningen av informationsteknik inom högskolan, i fortbildning och i andra sammanhang.

Interaktivt verktyg för att visualisera de ökade utsläppen av CO2 från år 1950 till 2007.

www.learnit.org.gu.se · sv. · fördjupning

www.dothegreenthing.com · eng. · didaktisk

www.seed.slb.com · eng. · didaktisk

49. Do the green thing Interaktiv webbsida med videos och berättelser som främjar en hållbar livsstil på ett roligt sätt.

42. Tool box for sustainable design education

50. Gapminder

En verktygslåda utformad för att införa hållbarhetsbegrepp i undervisningen, utifrån åtta tematiska sektioner.

Interaktiv webbsida med kartor och diagram som visualiserar alla typer av statistik mellan olika länder.

www.lboro.ac.uk/research/susdesign/LTSN/Index.htm eng. · didaktisk

www.gapminder.org · eng. · didaktisk 43

51. Miljöresan

43. Umeå Live Umeå Live är ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet, Umeå kommun, Vinnova, Länsstyrelsen i Västerbotten och ett antal näringslivspartners. Det består av människor som använder IT i sitt vardagsliv, företag som utvecklar produkter och tjänster, forskare som följer förändringarna i samhället, myndigheter och organisationer som vill förstå och få kunskap för att kunna ta bättre beslut. www.umealive.se · sv. · fördjupning, referens

I Miljöresan utforskar David de Rothschild vad som händer med några av våra vanligaste vardagsprodukter på resan från tillverkning till avfall. Vilka effekter kan vi se redan nu i vår miljö och hur påverkas vår hälsa av hanteringen runt dessa produkter? www.svtplay.se · eng. / sv. · didaktisk, fördjupning

52. Planet in Peril Interaktiva realtime-simuleringar om tillståndet på planeten. Innehåller miljö- och befolkningsstatistik.

Web 2.0 44. Assessing Energy’s Footprint and Carbon Emissions Interaktivt verktyg för att beräkna ekologiska fotavtryck från energiförbrukning och CO2-utsläpp från användning av fossila bränslen. www.rprogress.org/energyfootprint · eng. · didaktisk

45. The Habitable Planet

www.learner.org · eng. · didaktisk, fördjupning

46. STEP. Sustainable Technology Education Project Utbildningsprojekt för design- och tekniklärare som syftar till att klargöra begreppet hållbar teknik och till att träna eleverna att känna igen de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av ny teknik. www.stepin.org · eng. · didaktisk

Multimedia 47. The Breathing Earth Webbsida med en simulator som visar CO2-utsläppen från alla länder i världen i kombination med deras födelse- och dödstal i realtid. www.breathingearth.net · eng. · didaktisk

Sociala nätverk 53. IKT i Skolan Ett nätverk för lärare, pedagoger, forskare etc. med intresse av att dela idéer, frågor och erfarenheter om IT i skolan. iktskola.ning.com · sv. · referens, fördjupning

Publikationer 54. Toxic Tech: Not in our Backyard Djupgående undersökning av den globala försäljningen av elektroniska produkter och en utvärdering av hur mycket avfall som har genererats och vart det har tagit vägen. Greenpeace, 2008 www.greenpeace.org (PDF) · eng. · fördjupning

55. Från gruva till mobil Expterter från Enough Project visar hur vägen ser ut för de metaller som kallas för ”the 3Ts” – tenn, tantalum och tungsten – samt guld, från gruvorna i östra Kongo och hela vägen till din mobiltelefon. Enough Project, 2009. www.enoughproject.org/publications eng.· fördjupning

Education and Sustainability

Webbsida som riktar sig till lärare, utbildare och universitetsstudenter som är intresserade av att fördjupa sig i aktuella miljöfrågor genom ett systematiskt tillvägagångssätt.

www.thewisdomacademy.org · eng. · didaktisk


PEDAGOGISKA RESURSER

Organisationer Återanvändning och återvinning El-kretsen El-Kretsen är näringslivets servicebolag och har som uppgift är att uppfylla producentansvaret inom elektriska och elektroniska produkter samt batterier. Deras verksamhet är att organisera och administrera insamling och återvinning av elprodukter och batterier samt rapportera resultaten till sina kunder och berörda myndigheter. www.el-kretsen.se · sv. 44

Ny teknologi till Afrika En organisation som samlar in gammal datorutrustning och skickar den till utbildningscenter eller andra enheter i olika afrikanska länder. www.ntafrica.org · eng. / spa.

Ingenjörer utan gränser Organisation som arbetar med utvecklingssamarbete, och som försöker använda tekniken i utvecklingens tjänst för att bygga upp ett rättvist och mänskligt samhälle. www.isfvbv.es · eng. / spa.

IKT och social aktion Enough Project The Enough Project arbetar för att bygga upp ett permanent folkligt stöd för att förhindra folkmord och brott mot mänskligheten. enoughproject.org · eng.

Free Software Foundation Frivilligorganisation som ägnar sig åt att sprida och främja fri programvara.

RECICLANET

www.fsf.org · eng.

Utbildningsorganisation som arbetar inom återvinning och återanvändning av datorer och som främjar användningen av fri programvara i lokala och internationella solidaritetsprojekt. www.reciclanet.org · eng. / spa.

IKT och länder i syd Asociación para el progreso de las comunicaciones (APC) Internationellt nätverk av enheter inom det civila samhället som stödjer sociala rörelser och enskilda personer i användningen av IKT för hållbar utveckling, social rättvisa, deltagandeprocesser och miljö i Nord och Syd.

Good Electronics Medlemmarna i Good Electronics nätverket har en rad gemensamt utarbetade krav som berör hela produktionsprocessen av elektronisk utrustning, från råvaror till produktion, till el-avfall och återvinning. www.goodelectronics.org · eng.

Indymedia Internationell plattform för oberoende information och diskussion som är väl insatt i olika lokala gruppers situation. www.indymedia.org · eng. / fra. / spa. / tys.

Lärande 2.0

www.apc.org · eng. / fra. / port. / spa.

Association e-Développement (AEDEV) Förening som främjar användningen av IKT i länder i Syd för en hållbar utveckling.

Information Society Observatory Unescos portal som innehåller diverse information och resurser kring de sociala effekterna av IKT. www.unesco-ci.org · eng. / fra.

www.aedev.org · fra.

Medierådet

Bridges Frivilligorganisation som arbetar i västra och södra Afrika med uppdraget att minska den digitala klyftan och främja användningen av IKT i syfte att förbättra hälsa, utbildning och ekonomisk utveckling. www.bridges.org · eng.

Freeplay Foundation Stiftelse som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för människor i Syd med hjälp av hållbar, ren och självförsörjande teknik. www.freeplayfoundation.org · eng.

Medierådet arbetar främst med att inhämta och sprida kunskap och fakta om fördelar och risker med alla typer av medieanvändning, samt att anordna utbildningar. www.mediaradet.se · sv.

SEWA SEWA – Self Employed Women’s Association är en fackförening för fattiga, kvinnliga arbetstagare i Indien som registrerades år 1972. SEWA insåg tidigt potentialen hos ny informationsteknik för att underlätta kapacitetsutveckling, stödja samarbeten och minska sårbarheten för sina medlemmar genom att öka tillgången till information. www.sewa.org · eng.


PEDAGOGISKA RESURSER

SIP – Samhällsförändring i praktiken

Weee Forum

Nätverket SIP är en nyskapande framtidsorganisation som arbetar med digitala medier och ny metodik i sitt stöd till utbildning och entreprenörskap. Nätverket genomsyras av inspiration, ett hållbart tankesätt och arbetssätt.

Ideell förening som bedriver forskning om olika system för insamling och återvinning av avfall från elektriska och elektroniska produkter i Europa. www.weee-forum.org · eng.

www.natverketsip.se · sv.

Web Accessibility Initiative (WAI)

Wii

WAI är en gren av World Wide Web Consortium som säkerställer tillgänglighet och möjlighet att ansluta till Internet oberoende av fysiska eller mentala funktionshinder.

World Internet Institute (Wii) är ett forskningsinstitut som bedriver samhälls- och beteendevetenskaplig forskning med fokus på Internet och dess påverkan på människa och samhälle.

www.w3.org/WAI · eng.

www.wii.se · sv.

IKT och miljön

IKT och utbildning

Basel Action Network

Global Kids

BAN är en organisation som fokuserar på att konfrontera de globala miljörelaterade orättvisorna och den ekonomiska ineffektiviteten hos handeln med skadliga ämnen (giftigt avfall, relaterade produkter och teknik) och dess förödande konsekvenser.

Ledande aktör när det gäller användning av digitala medier för att främja global medvetenhet och samhällsengagemang bland ungdomar.

www.ban.org · eng.

Climate Savers Computing Enhet som initierats av Google och Intel för att främja utveckling, utbyggnad och implementering av smart teknik för att förbättra datorers effektivitet och minska dess energiförbrukning. www.climatesaverscomputing.org · eng./ fra./ spa./ tys.

Global e-Sustainability Initiative Enhet som bildades år 2000 med syfte att identifiera och främja aspekter av IKT som kan bidra till ökad hållbarhet.

Hållbar avfallsforskning

www.globalkids.org · eng.

Living Routes Utbildning för universitet som uppmärksammar ekologiska städer och byar och som gör det möjligt att förvärva kunskap, färdigheter och inspiration för att skapa en mer hållbar livsstil. www.livingroutes.org · eng.

Silicon Valley Toxics Coalition Organisation som ägnar sig åt forskning, opinionsbildning och samhällsorganisering i syfte att främja människors hälsa och miljömässiga rättvisa för att möta den snabba tillväxten av högteknologisk industri. www.svtc.org · eng.

Ung Kommunikation

I projektet Hållbar Avfallshantering arbetar drygt 25 forskare från olika högskolor, universitet, institut och företag runt om i Sverige. www.hallbaravfallshantering.se · sv.

Ung Kommunikation är ett femårigt utvecklingsprojekt som stöds av KK-stiftelsen som vill bidra till att öka kunskapen om digitala ungdomskulturer och på vilket sätt dessa påverkar undervisning och lärande. www.ungkommunikation.se · sv.

Less Watts En grupp som utvecklar sätt att spara energi för operativsystemet Linux. www.lesswatts.org · eng.

Sveriges avfallsportal På sopor.nu finns information om hur man sorterar sitt avfall och varför det bör sorteras, var avfallet ska lämnas och vad som händer sedan. Sopor.nu är ett samarbetsprojekt mellan Naturvårdsverket, El-Kretsen, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen samt Avfall Sverige. www.sopor.nu · sv.

Education and Sustainability

www.gesi.org · eng.

45


PEDAGOGISKA RESURSER

Kurser Eco Universitat

Utbildning för hållbarhet

Universitat Oberta de Catalunya

London South Bank University

Erbjuder tvärvetenskapliga onlineutbildningar ur ett hållbarhetsperspektiv i följande ämnen: miljö, urban ekologi, klimatförändringen, energi och energieffektivitet, en ny vattenkultur, liksom eko-design, eko-arkitektur, hälsa, alternativ medicin och etisk förvaltning.

Masterutbildning med olika kombinationer av distans- och campusbaserade utbildningar med femton års erfarenhet. Omfattar moduler om förändrings- och ledningsprocesser, vetenskap och kultur, miljö- och utvecklingsperspektiv, värderingar och delaktighet, samt forskning om utbildning för hållbar utveckling.

www.ecouniversidad.eu · eng. / spa.

www.lsbu.ac.uk · eng.

IKT och Lärande

46

Uppsala universitet

Utbildning 2.0 för skolan

Kursen IKT och Lärande genomförs på ILU i Uppsala i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent. Den är ett exempel på hur aktiv samverkan med externa aktörer stärker kvalitén i lärarutbildningen. I kursens projektarbete, som utgör halva kursen, ges studenterna i uppdrag att producera ett webbaserat pedagogiskt material kring temat hållbar utveckling.

Webbsida som erbjuder gratis utbildning för lärare i att skapa och utveckla verktyg och applikationer för onlinekurser.

krita.ilu.uu.se · sv.

Integrated Water Resources Management United Nations University

Distanskurs med syfte att bygga upp kapacitet för utveckling och att införa hållbara strategier för vattenhantering i utvecklingsländer. www.inweh.unu.edu · eng.

PIM

Young Masters Programme on Sustainable Development International Institute for Industrial Environmental Economics / Lunds Universitet

Internationell masterutbildning på distans som riktar sig till ungdomar i åldern 16 till 18 år som handlar om hållbar utveckling och miljöförebyggande strategier. Inkluderar flera distansmoduler, ett praktiskt grupprojekt och deltagande i Global Environmental Youth Convention. Gratis. www.iiiee-ymp.org · eng.

23 saker

Skolverket

Lärande 2.0

www.edu20.org · eng. / fra. / it. / spa. / port.

PIM – Praktisk IT- och mediekompetens är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. Det webbaserade studiematerialet består av tio handledningar som visar hur olika programvaror kan användas praktiskt i skolans verksamhet. Idag studerar 150 kommuner och stadsdelar med tillsammans över 70 000 pedagoger i PIM:s examinationsmiljö. www.pim.skolverket.se · sv.

Teaching and learning for a sustainable future UNESCO

Ett program för lärare, utbildningsansvariga politiker, läromedelsförfattare m.m. kring lärande för hållbar utveckling. Programmet omfattar 100 timmar och är indelat i 25 moduler. www.unesco.org/education/tlsf (CD-ROM eller webb) · eng.

Fortbildningskursen 23 saker är ett lättillgängligt sätt att sätta sig in i vad webb 2.0 och den nya tekniken är och hur man använder den privat eller i sin yrkesroll. goteborg23.wordpress.com · sv.


KALENDER

KALENDER 2010 Konferenser och aktiviteter med koppling till IT, utbildning och hållbar utveckling. Den här gången väljer vi att fokusera på virtuella alternativ, eftersom det hjälper oss att minimera våra ekologiska fotavtryck.

Februari 9 / online

Maj 17 / Hela världen

Internationella dagen för telekommunikation och informationssamhället Den 17 maj firas årsdagen av det första avtalet för det internationella telegrafkonventet år 1865 och etableringen av Internationella Telekommunikationsunionen.

SMART ICT Den första i en serie onlinekonferenser (Sustainability Virtual Summits) som fokuserar på den nyckelroll som IKT-industrin har för att främja effektivitet och ett minskat beroende av kol och olja. www.sustainabilityvirtualsummits.com

24-25 / Madrid

Expoelearning 2010 Internationell konferens inriktad på e-lärande och webbaserade distansutbildningar. Målet är att främja kunskapsutbyte och samarbete mellan utbildare, företag, utbildningscentra, offentliga myndigheter och studenter. www.expoelearning.com

47

www.itu.int

17–19 / New York

Uptime Institute Symposium 2010 Internationell kongress om datacenters effektivitet och grönt lärande inom IKT-sektorn i syfte att se till att teknologin är tillgänglig och hållbar även fortsättningsvis. Här utdelas utmärkelsen ”Green Enterprise”. symposium.uptimeinstitute.com

Juni 14-18 / Karlstad

Mars

World Summit on Media for Children and Youth

15-18 / Barcelona

eHealth Week 2010 www.ehealthweek2010.org

www.wskarlstad2010.se

April Juli

V.17 / Hela Sverige

Nationella Skräpplockardagarna 2010

18–22 / Braga

Håll Sverige Rent bjuder varje år in till Skräpplockardagarna. Det är en kampanj som är öppen för alla, såväl privatpersoner som skolor, företag och organisationer. Det enda som krävs är att man genomför någon form av aktivitet som bidrar till en skräpfriare miljö.

Den digitala klyftan och den ekonomiska krisens effekter på nya teknologier är några av de teman som skall diskuteras vid den årliga kongressen för den internationella organisationen för forskning i medie- och kommunikationsvetenskap.

www.hsr.se

www.iamcr2010portugal.com

Kommunikation och medborgarskap

Education and Sustainability

Syftet med denna kongress på ministernivå är att skapa en europeisk plattform som ska främja e-hälsa (e-Health) i Europa.

World Summit är en världskongress som ger dig den senaste kunskapen om barn och ungdomar i dagens mediesamhälle. Det hålls vart tredje år och har sedan starten 1995 i Melbourne ägt rum i London, Thessaloniki, Rio de Janeiro och Johannesburg. I takt med den teknologiska utvecklingen har World Summit handlat alltmer om nya teknologier som datorer och mobiler.


PEDAGOGISKA RESURSER

Ordlista

För att du inte ska gå vilse i RAM-djungeln En terminologisk guide för informationsteknologi och hållbar utveckling. Fraserna som efterföljs av symbolen “O” i övrig text är förklarade och definierade här.

ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line)

Internetuppkoppling som använder sig av analoga telefonledningar för att ta emot och sända digital information.

Bredband

Frekvensband vars dimensioner tillåter överföring av bl.a. ljud- och videosignaler i hög hastighet genom användande av olika frekvenser.

Bit per sekund

Enhet som används för att ange storleken på informationsflödet per sekund i ett datanätverk eller inom telekommunikationssystem.

Blogg

Webbsida som generellt sett har en av ägaren satt personlig prägel, är uppbyggd i kronologisk ordning och som uppdateras regelbundet.

Coltan (kolumbittantalitmineral)

Mineral som tillkommit genom en blandning av kolumbit eller niobium och tantalum. Från denna metall utvinner man tantalum som används i tillverkningen av de flesta elektroniska apparater.

Creative Commons (CC) licens

Licens som ger upphovsmän möjligheten att tillåta andra att citera, reproducera, vidareutveckla eller publicera sina verk. Upphovsmannen kan också ange olika begränsningar, exempelvis att verket inte får användas i kommersiellt syfte.

Cyberrymden

Den virtuella verklighet som existerar i världens samlade datorer och nätverk, ett vanligt förekommande begrepp inom sience-fiction.

Digital klyfta

Socioekonomisk skillnad mellan de länder och samhällen som har och inte har tillgång till Internet.

Digital Whiteboard

Teknologiskt system som generellt sett integrerar en dator och en bildprojektor för att sedan kunna projicera bilder – ideala för bild- och videopresentationer inför grupp.

E-lärande

Användande av IT för förbättrad och effektivare pedagogik och inlärning. Det kan antingen innebära ett hjälpmedel vid direkt undervisning eller utbildning på distans med Internet som kommunikationsmedel.

Folksonomi

Klassifikation av information genom samarbete i en platt utformad organisation, utan hierarkier eller förutbestämda roller, så som t.ex. delicious.com (favoritlänkar) och Flickr.com (foton) är utformade.

Freeware (gratis mjukvara)

Programvara som kan användas, kopieras, studeras, förändras, utvecklas och distribueras fritt.

Lärande 2.0

48

HTML

Märkspråk for strukturering av datakod med vilken webbsidor är uppbyggda.

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

En gruppbenämning för teknologi och instrument som används för hantering och förmedling av information, huvudsakligen datorer, Internet och telekommunikation.

Internetleverantör (ISP Internet service provider)

Organisation som har en server med permanent Internetuppkoppling till vilken användaren kan koppla upp sig för att få tillgång till nätet och genom detta komma åt andra tjänster.

LAN (Local Area Network)

IT-nätverk i ett geografiskt begränsat område där alla användare är ihopkopplade med varandra.


PEDAGOGISKA RESURSER

Tjänst som tillåter publicering och vidarebefordran av korta meddelanden (140 tecken) genom webbsidor, SMS, snabbmeddelanden eller ad hoc applikationer.

Modem

Elektroniskt system som omvandlar digitala signaler till analoga signaler och tvärt om så att två digitala IT-system sammanlänkade med en analog koppling kan kommunicera med varandra.

Monitor

En extern skärm som visuellt visar de processer som den dator den är kopplad till jobbar med. De kan antingen vara av den traditionella typen CRT (bildrörsskärm), LCD (Liquid Crystal Display) plattskärm eller den för närvarande modernaste typen TFT (Thin Film Transitor).

Operativsystem (OS)

Dataprogram som kontrollerar grundfunktionerna i en dator såsom uppstart av program och applikationer, uppgifter sparade på RAM-minnet och anslutningarna till externa enheter.

Podcast

En radioinspelning som lyssnare kan prenumerera på via RSS och sedan lyssna på när som helst efter det att programmet har sänts.

Program

En sammanställning av kodad data och instruktioner som tillsammans uppfyller kraven för att starta upp ett datasystem.

RAM (Random Access Memory)

Minnet varifrån processorn får sina instruktioner och där den sedan sparar resultaten av de uppgifter som är färdigställda, detta utgör även det arbetsområde där det mesta av arbetet med mjukvara sker i en dator.

Server

Dator som har till uppgift att ge olika tjänster till andra datorer anslutna till dess nätverk samtidigt som den skall hantera egna uppgifter.

Social software (social programvara)

Samling av kommunikationsverktyg som förenklar interaktion och samarbete. Innefattar e-post, snabbmeddelanden, bloggar, wikis, nyhetsgrupper, folksonomi etc.

Videokonferens

System som möjliggör videokommunikation mellan individer som befinner sig på geografiskt skilda platser.

Webb 2.0

Andra generationens webb där ett stort antal användare utnyttjar tjänster som möjliggör ett smidigt och effektivt utbyte av information mellan användarna.

Web Feed

Applikation på en webbsida som underlättar spridning av sidans innehåll till de läsare som prenumererar på webbsidans olika uppdateringar (t.ex. nya blogginlägg). RSS och Atom är de mest kända av dessa applikationer.

Webquest

Aktivitet inom pedagogik och lärande som bygger på att elever ska leta reda på information på Internet.

Widget

Grafisk symbol som kan placeras på en webbsida och som möjliggör interaktion mellan användaren och datorn (rullningslista, knapp etc.).

Wiki

Teknologi designad för kollektiv och öppen publicering där textarbetet sker genom ett öppet samarbete via en specialdesignad webbsida och via länkade ord och fraser.

Öppen källkod (open source code)

Mjukvara som är fri för vem som helst att utveckla och distribuera.

49

Education and Sustainability

Microblogging


VI REKOMMENDERAR

WEBZINE

BÖCKER

Coltan

50

Alberto Vázquez-Figueroa

Från wikis till mattefilmer om IKT i skolan

John Hunt Publishing, 2009. Eng.

Lärarförbundets förlag Stockholm, 2009. Sv.

Lena Vestlin (red.)

Remix – Making art and commerce thrive in the hybrid economy Lawrence Lessig Bloomsbury Academic 2008. Eng.

I tolv skolreportage från olika delar av landet presenteras här goda exempel, alla hämtade ur skolans vardag. Fem forskare delar också med sig av sina erfarenheter på området. Boken vill inspirera dig att våga pröva nya verktyg i samspel med eleverna.

I sin sista bok om copyright visar Lawrence Lessig – grundaren av Creative Commons – vägen till en framtid där kommersiella företag kan dra nytta av ekonomier som bygger på ett delande av resurser. Lessig menar att en sådan framtid kommer att gynna både handeln och samhället. Om vi blev av med alla copyrightjurister skulle detta kunna bli en framtid värd att fira.

WALL-E

Coltan - blodig handel

Det dolda priset

Andrew Stanton. Pixar Animation Studios, 2008.

Patrick Forestier i Paul Comiti. Tac Presse Productions, 2008. www.javafilms.fr 54 min. Fra. / eng. / spa.

Hannu Puttonen, 2001. www.fairtradecenter.se

Coltan har blivit det nya svarta guldet från Afrika. 80 procent av världens tillgångar finns i Demokratiska Republiken Kongo där efterfrågan från Väst bidrar till allvarliga konflikter. Denna dokumentär vägleder oss genom det ljusskygga nätverk av intressen som omger handeln med coltan.

Filmen ”Det dolda priset” handlar om människorna som tillverkar och återvinner din telefon. I utkanten av den indiska huvudstaden New Delhi arbetar män, kvinnor och ungdomar med livsfarlig återvinning av skrotad elektronik, varav en del har exporterats från Europa. Filmen, tillsammans med en utförlig lärarhandledning, går att köpa från Fair Trade Center för 180 kronor och får inte visas i vinstdrivande syften.

Coltan är en viktig mineral som används i tillverkningen av elektroniska komponenter. Denna roman, som är full av action, intriger och parallella drama, utspelar sig i en turbulent värld full av internationella militära uppdrag. Författaren drar paralleller mellan krigen i Irak och Kongo och kritiserar samtidigt de stora transnationella företagens makt över värdefulla naturtillgångar.

Our World 2.0 ourworld.unu.edu www.youtube.com/user/UNUChannel

En prisbelönt blogg skapad av FN-universitetet som erbjuder en rad videoklipp på ämnen som klimatförändringen, livsmedelsförsörjning, biologisk mångfald och överkonsumtionen av olja. Syftet är att främja användningen av kollektiv kunskap, teknik och design för att underlätta kreativitet, innovation och framför allt samarbete för hållbarhet. Materialet är licensierat som Creative Commons och har sin egen Youtube-kanal.

Lärande 2.0

FILMER

96 min. SV. / Fra. / eng. / spa.

Utsedd till bästa animerade film 2008. Denna romantiska sciencefictionkomedi följer roboten WALL-E som är designad för att samla skräp på jorden efter det att den har förstörts och övergivits av människorna. Han förälskar sig i den kvinnliga roboten EVE som har blivit sänd till jorden för att undersöka livet på den här planeten.

59 min. Eng. / sv.

The Digital Dump & Exporting Harm Basel Action Network, 2005. www.ban.org 22 min. / 23 min. Eng.

Vad händer med våra datorer, mobiler och tv-apparater när vi slänger dem i soporna? Dessa två dokumentärer från Basel Action Network utforskar den allra mörkaste av IT-industrins bakgårdar. Efter att ha sett dessa filmer kan man ifrågasätta hur producenterna och politikerna tar sitt ansvar för el-avfall och internationella regelverk, men också hur vi medborgare tar vårt ansvar för att vår konsumtion inte leder till sjukdom och död i andra delar av världen.


Ekologiska fotavtryck

Vad är det? logisk ES nr 3: Bio ld fa g n må

Ekologiska fotavtryck

r 2010 till året fö FN har utsett år r rfö dä r ha vi gfald och biologisk mån er m m nu a na hela näst beslutat att äg era Skicka gärna in åt detta tema. idéer till ya.com ess@barcelon

Det är en indikator som mäter hur stort område och hur mycket vatten en befolkning behöver för att försörja sig och för att absorbera det avfall som den genererar. Annorlunda uttryckt så är det ett sätt att räkna ut det tryck som vi utsätter vår planet för. För tillfället så behöver vi 1,3 jordklot för att varje år kunna generera de resurser vi behöver och absorbera det avfall som är resultatet av vår aktivitet på jorden.

Det globala fotavtrycket från IKT-sektorn

Internt fotavtryck Fotavtryck från användning

GtCo2e

2002

0,11

2007

0,18

0,43 0,64

0,35

2020 CAGR +6%

0,53 0,83

2 % av det totala fotavtrycket

1,08

1,43

*

År 2010 så kommer denna sektor att ansvara för 2,8 % av de totala globala CO2-utsläppen och som ni kan se i grafiken nedan så kommer inte den största delen av dessa utsläpp att komma från tillverkningen av de elektroniska apparaterna (internt fotavtryck) utan från användningen. Förutom detta så tillkommer elavfall från telekommunikation, skrivare, persondatorer och datanätverk.

Årlig tillväxt (%)

*

Smart 2020, The Climate Group (2008)

51

Hur stort fotavtryck lämnar en mobiltelefon eller en dator?

32 m2 764 m2

Om vi delar upp jordens yta så att alla dess invånare får ett lika stort område att försörja sig på så kommer var och en att disponera 1,8 hektar för att kunna täcka sina årliga behov. Denna “landportion” är lika mycket som två fotbollsplaner. Din mobiltelefons fotavtryck (om man räknar in tillverkning och ett års användning) upptar 1 % av denna yta medan din dator upptar 4 %.

Din “landportion”: 1,8 hektar Om vi räknar in skrivare, TV, radio, MP3spelare, tv-spel etc. så kommer vi att se att hemelektroniken börjar ta upp en stor del av de 1,8 hektar som vi har att leva på och allt detta utan att ta hänsyn till de andra faktorer som vi behöver för att leva: kylskåp, värme, mat, resande...

Källa: Smart 2020; Mot en ekonomi med låga nivåer av koldioxidutsläpp i den nya IT-eran. Information från The Climate Group på uppdrag av Global eSustainability Initiative, 2008.

▢ ▢

3 nummer - 199kr (ord. pris 285kr) 6 nummer - 349kr (ord. pris 570kr)

Kontakta oss för speciella erbjudanden för hela skolor!

Ange dina uppgifter:

Namn: .......................................................................................................... (Org: .........................................................Org.Nr: ....................................) Adress: ........................................................................................................

Antal prenumerationer: ............ st

Postnummer och ort: .....................................................................................

Summa totalt: ............ kr

Telefon: ........................................................................................................

Betalningsform:

Kontant

Via faktura

E-post: .......................................................................................................... Du kan också skicka in din anmälan på något av följande sätt: Post: ESS - Stiftelsen Teknikdalen, Box 760, 781 27 Borlänge Telefon: 031-799 95 75, Fax: (+34) 93 3012831

(Priset inkluderar moms och porto inom Sverige)

Online: ess@barcelonya.com, www.es-online.info/se

Jag vill prenumerera på Education & Sustainability Sverige!

Education and Sustainability

Jag vill prenumerera på Education & Sustainability Sverige!


ttebara tebarans ans test testamente tamentte

PEDAGOGISKA RESURSER

Sanningens Sanninge ens stund för Borne Borneo eo utställning av een n u t s tä l l n i n g a v

Natio National onal Geogr Geographic-fotografen aphic-fotogrrafen Mattia Mattias as Klum 13 ffebruari 13 ebruari - 228 8m mars, ars, 22010 010 raoul wallenbergs wallenbergs torg, torg, stockholm s to c k h o l m raoul

52

Lärande 2.0

un visnidnermater gs ial för

högs gymna tadiet och sie tillgä t Finns ngligt

©M Mattias at t i a s K Klum lum

P PostkodLotteriet ostkodLotteriet o och National Geogr Geographic raphic aphic Magazine är stolta över att a presentera presentera en särskild utomhus-utställning fotografer. utomhus -u utställning av en av världenss ledande fotogr afer. Mattias Klum, som är en Young Young Global bal World och ofta bidrar med bilder National Geographic Magazine, LLeader eader fför ör W orld EEconomic conomic FForum orum o ch ssom om o fta b idrar m ed b ilder ttill ill N ational G eographic M agazine, kkommer ommer prisbelönta bilder nästan dokumentation aatt tt vvisa isa p risbelönta b ilder ffrån rån n ästan 220 0 åårs rs d okumentation av av ett ett aavv vvärldens ärldens kkänsligaste änsligaste eekosystem. kosystem. Utställningen frågor klimatförändringen, U tställningen tar upp fr ågor som klima atförändringen, förlusten av arters livsmiljöer och biologisk gisk mångfald. levererar försiktighet,, uppmanar oss att minska vår våra Den lever e ar ett omvälvande budskap er p som manar till försiktighet åra ekologiska fotavtryck och att överväga vilket arv vi lämnar över åt dem som m kommer k efter oss.

LLadda adda n ner er llektionsplaner: ektionsplaner: w www.tierragrandeevents.com/borneo ww.tierragrandeevents.com/borneo

www.natgeo.se www.natgeo o.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.