ersta diakoni årsred 2005 sista versionen

Årsberättelse och årsredovisning 2005

Innehåll Årsberättelse Direktors inledning Bättre beredskap i tsunamins spår Trygghet i vården Väcka opinion Vårdutveckling är en dold skatt Ingen ska hamna mellan stolarna Vi vill göra skillnad!

Ersta sjukhus Social verksamhet Ersta Sköndal högskola Ersta kyrka Ersta diakonkår Ersta fastigheter Våra medarbetare En blick framåt

5 6 7 8 9 10 11 12 16 18 20 22 23 24 27

Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkningar Balansräkningar Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Noter Styrelsens avslutning Revisionsberättelse Ledning och styrelse Organisation

28 31 32 34 35 35 39 40 41 42

Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

På rätt väg Den vision som styrelsen lade fast våren 2000 innebar bland annat att resultatet år 2005 skulle uppvisa ett överskott på 10 miljoner kronor. Avsikten var att förbättra många års negativa resultat för att bereda marken för nyinvestering och utveckling. Så här i efterskott kanske man kan säga att visionen var en aning för ambitiös med tanke på det korta tidsperspektivet.

I relation till ambitionen år 2000 var dock år 2005 ett bra år samtidigt som man lätt kan konstatera att det inte räcker. För att Ersta diakoni ska leva livskraftigt in i framtiden; våga investera, våga satsa nytt och våga expandera, krävs att rörelseresultatet för kärnverksamheterna är positivt. Ett mål som fortfarande ligger en bit bort, men som är nödvändigt. Ändå vill jag påstå att Ersta diakoni är på rätt väg. Erstabacken är ett tydligt exempel på vart vi vill gå - en ny verksamhet som saknar motsvarighet i Sverige, som länkar samman vård och omsorg och som är behövd i ordets alla bemärkelser. Samarbetet med Läkare utan gränser för att hjälpa till med gömda flyktingars sjukvård är ett annat exempel där många medarbetare med hög professionell kompetens gjort en betydande insats.

Det framgångsrika arbetet med att lägga anbud på nya sjukvårdsavtal visar vägen mot expansion, likaså ombyggnadsarbetet av hus 06, den tidigare matsalen, som skapar förutsättning för nya vård- och omsorgsverksamheter. De mångåriga planerna på att skapa en mer hållbar organisation för Ersta Sköndal högskola tog fart under året och högskolan

ombildades till ett aktiebolag med start i januari 2006. Det är med spänning vi ser fram emot en högskola som tar en alltmer tydlig position i den akademiska världen.

Att vara på rätt väg innebär också att gå tillbaka till rötterna. Ett bra exempel på detta är att Ersta diakonis insamlingsverksamhet etablerats tydligt. Rådgivargruppen för insamling av stora gåvor etablerades under året och deras arbete har börjat ge resultat.

Opinionsbildning har stått i fokus och vi har varit representerade på så gott som alla partiernas kongresser inklusive en tydlig insats under politikerveckan i Almedalen.

Engagemanget i FAMNA, branschorganisationen för non-profitorganisationer inom vård och omsorg har också gett nya politiska plattformar.

Likaså beslutet att satsa på utveckling av nya verksamheter genom att avsätta resurser för omvärldsanalys och spaning efter nya tänkbara utvecklingsobjekt visar att Ersta diakoni inom en rimlig framtid är berett att inta en tydligare tätposition vad det gäller diakonal utveckling, socialpolitiskt ansvarstagande och förmåga till upptäckt av nya utmaningar.

Det känns att Ersta diakoni är på rätt väg.

Direktor Thorbjörn Larsson

”våga investera, våga satsa nytt och våga expandera...”

Thorbjörn Larsson Direktor

Bättre beredskap i tsunamins spår

Referenspunkt Ersta erbjuder stödgrupper för drabbade – både överlevande och sörjande – av flodvågskatastrofen i Thailand på annandag jul 2004, men utbildar också gruppledare över hela landet i psykosocialt omhändertagande vid katastrofer.

en stor olycka med många drabbade, ska vi ha en gemensam grund och därmed lättare kunna hjälpa varandra med de insatser som behövs.

Under året har sex utbildningsdagar i att leda sorggrupper genomförts och fem utbildningsdagar har haft som tema att ta hand om traumadrabbade människor. Totalt har 200 gruppledare från hela landet utbildats.

Varje onsdag har öppet hus hållits för alla drabbade och anhöriga som vill komma.

- Initiativet togs dagarna efter tsunamin och vi startade den första stödgruppen alldeles i början av februari, säger verksamhetschefen Kristina Brandänge, som från början är präst och senare utbildad både till psykiater och psykoanalytiker.

Men även om Referenspunkt Ersta kom till i akutskedet efter tsunamin är syftet också att förstärka den psykosociala katastrofberedskapen i hela landet och få till stånd en enhetlig nationell utbildning. Verksamheten finansieras genom Allmänna Arvsfonden.

Under 2005 började Referenspunkt Ersta rekrytera regionombud med uppgift att bilda nätverk och inventera vad som krävs i form av utbildning i det egna länet. Tanken är att Sverige om ett par år ska ha fått ett mer enhetligt psykosocialt omhändertagande vid katastrofer.

- I många kommuner och landsting finns redan en bra kris- och katastrofberedskap, säger Kristina Brandänge. Där vill vi samarbeta genom våra regionombud. Men det är inte lika bra ställt överallt. Om en liten ort råkar ut för

Helgträffar har ordnats för deltagare från mindre orter i hela landet. Vid slutet av 2005 hade Referenspunkt Ersta 22 grupper i gång och planerade för ytterligare tre. Gruppstorleken varierar från fem till tolv deltagare.

Många är barn och tonåringar i olika åldrar.

- En sak som jag lärt mig efter tsunamin, trots mina erfarenheter från Estoniakatastrofen, säger Kristina Brandänge, är att det behövs grupper också för mor- och farföräldrar. De har förlorat sina barnbarn och därmed mycket av sitt framtidshopp, samtidigt som de försöker vara ett stöd för sina barn i deras sorg. Detta är något vi vill utveckla under 2006.

I dag gläder sig Lillemor Ruberg åt att kunna leva ett vanligt liv tillsammans med sin man Nils.

Trygghet i vården År 1997 drabbades Lillemor Ruberg av cancer i ändtarmen och blev opererad på Ersta sjukhus.

I september 2005 var det dags igen, eftersom hon råkat ut för en inte helt ovanlig komplikation vid ingrepp i buken, nämligen sammanväxning av vävnader.

- Jag fick svåra smärtor som påminde om tarmvred, säger Lillemor Ruberg. I perioder var det besvärligt eftersom jag kräktes mycket. Till slut tyckte min läkare Mikael Machado att det var ohållbart, så vi bestämde att han skulle göra en ”by pass”, en konstgjord väg förbi förträngningen i tarmen.

Då och då känner Lillemor Ruberg av att medicineringen inte riktigt hjälper. Men de besvär hon har blir små när hon tänker på vad som hade kunnat hända, säger hon.

- Jag hade väldig tur, för min cancer var av den snällaste sorten. Jag är också väldigt

glad för att jag har fått så bra hjälp med de komplikationer som blev.

- Ja, Lillemor hade tur, säger Mikael Machado, överläkare på Mag-tarmcentrum vid Ersta sjukhus. Hennes tumör satt högt upp i tarmen och därmed slapp hon påse på magen.

Tjock- och ändtarmscancer tillhör de vanligaste tumörformerna i den industrialiserade världen. I Sverige insjuknar varje år cirka 5 600 personer. De flesta är över 60 år.

På Ersta sjukhus görs drygt 200 sådana ingrepp varje år. Andelen återfall i ändtarmscancer är bland de lägsta i landet. Mikael Machado tycker det är vanskligt att ange några exakta siffror, eftersom statistiken kan tolkas olika.

- Vi jämför oss med oss själva istället, säger han. Då är det solklart att resultatet har blivit mycket bättre. Cirka 4 procent får ett lokalt återfall idag jämfört med uppemot 25 procent under 1980-talet. Men detta är en generell trend i Sverige vid ändtarmscancer.

Tillsammans med den snabba medicinsk-

tekniska utvecklingen är framgången på Ersta sjukhus ett resultat av en rad olika åtgärder.

- En sådan var att vi bildade Mag-tarmcentrum och beslutade att sektionera oss, säger Mikael Machado. Alla ska inte syssla med allt, utan vi ska specialisera oss. Detta avspeglar sig i det förbättrade resultatet.

Kontinuitet är en annan faktor som är viktig för kvaliteten i sjukvården, anser Mikael Machado.

- Mår man bra i själen, så mår man också bra kroppsligt.

Att det är så, kan Lillemor Ruberg intyga.

Hon tycker att det kändes tryggt att alltid få träffa samma doktor och sköterska.

- Det märks att personalen trivs och månar om sina patienter. Dagarna efter operationen kändes det nästan som om de slogs om att få ta hand om mig. ”Har du redan varit och tvättat dig, det skulle ju jag hjälpa dig med”, kunde det låta och jag kände att det kom från hjärtat.

Väcka opinion Ersta diakoni har under 2005 arbetat aktivt för att öka kunskapen om våra verksamheter och de frågor vi arbetar med. Genom konkret handling och opinionsbildning vill Ersta diakoni vara med och påverka samhällsutvecklingen. En ny logotyp och grafisk profil infördes under året. En ny hemsida lanserades i juni och nytt informationsmaterial har tagits fram. Fyra debattartiklar publicerades under året i Svenska Dagbladet, Nerikes Allehanda, Dagens Nyheter och Aftonbladet.

För att sätta fokus på bristen på resurser för våldsutsatta kvinnor och som uppföljning till debattartikeln SvD i maj hölls ett mycket välbesökt seminarium på temat ”Får kvinnor kosta?” den 22 augusti på Ersta diakoni.

Med stöd av Riksbankens Jubileumsfond kunde vi den 14 november arrangera en heldag som belyste nonprofitsektorns bidrag till välfärden. Här samtalar förre biskopen Jonas Jonson och Dan Brändström, vd för Riksbankens jubileumsfond.

Under politikerveckan i Almedalen arrangerade Ersta diakoni ett seminarium om ”Förtroenderelation eller affärskontrakt – ett samtal om konflikter och vägval i den moderna sjukvården.” I panelen medverkade: Wanja Lundby-Wedin, ordf. LO Thorbjörn Larsson, direktor Ersta diakoni Eva Nilsson Bågenholm, ordf. Sveriges Läkarförbund Nina Rehnqvist, generaldirektör SBU Göran Rosenberg, journalist och författare

Hösten inleddes med en turné som utställare i samband med folkpartiets, moderaternas och socialdemokraterna partikongresser. På socialdemokraternas kongress höll Ersta diakoni tillsammans med SKTF ett seminarium om morgondagens äldreomsorg.

Thorbjörn Larsson, direktor Ersta diakoni, Anitra Steen, vd Systembolaget och statsminister Göran Persson i Ersta diakonis monter.

- Jag ser de goda möjligheter för tvärvetenskaplig forskning som skapas genom kopplingen mellan högskolan, sjukhuset och äldreomsorgen inom Ersta diakoni, säger professor Britt-Marie Ternestedt.

Vårdutveckling är en dold skatt Professor Britt-Marie Ternestedt forskar och undervisar i omvårdnad vid Ersta Sköndal högskola, men är sedan tidigare också knuten till Örebro universitet.

Under många år var tyngdpunkten i hennes forskning vård i livets slutskede även om den innefattar även andra kritiska livshändelser.

- Människor kan hamna i en svår situation och behöva stöd också när de får för tidigt födda barn. En av doktoranderna lade fram en avhandling just på det området under 2005.

Britt-Marie Ternestedt leder ett tvärvetenskapligt projekt som fått forskningsstöd från Vårdalstiftelsen. Det belyser hemmets betydelse i vården av äldre personer nära livets slut. En av de fyra doktoranderna inom projektet disputerade 2005 på hur par upplever den första tiden efter att en av dem fått diagnosen demenssjukdom.

- Många äldre människors vardag består av tristess, till och med torftighet, vågar jag säga, bland annat till följd av ensamhet och övergivenhet. Det, tycker jag så här långt, kan sammanfatta en del av forskningsresultaten.

- Problemet är ofta bristen på mänsklig kontakt. Personalen kan bli kritiserad för att inte bry sig om hur de äldre har det. Men orsaken måste i stället sökas i den ekonomistyrning som resulterat i ”rutinisering” och ”slimmade” organisationer. De anställda får för lite stöd, handledning och utbildning.

- Jag skulle också önska att samtalet återupprättades inom äldreomsorgen och vården.

Volontärinsatser och väntjänster är viktiga

inslag. Inte för att personalen inte skulle klara av det, utan för att få in ”vanlighet” i vården.

- Att få behålla sin identitet även som äldre och beroende av andra, är en mycket viktig del i omsorgen. På hospicekliniken vid Ersta sjukhus försöker man arbeta utifrån en vårdplaneringsmodell som främjar människors möjlighet att ha kvar sitt jag, även när kroppen sviktar. Att få visa vem man är genom att berätta om sitt liv och den jämförelsevis kraftfulla person man en gång var, ger bättre livskvalitet.

Vårdutveckling och omvårdnadsforskning är prioriterade forskningsområden vid Ersta

Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

- Karaktäristiskt för vår forskning är därför att den sker i samverkan med vården och omsorgen och nära patienterna och deras anhöriga. Jag är övertygad om att vi måste hitta ett sätt att på allvar ge patienter och närstående en mer tydlig plats i vårdplaneringen. Vårdutveckling är en dold skatt, summerar Britt-Marie Ternestedt.

Ingen ska hamna mellan stolarna - Inom Ersta diakoni har vi kompetent sjukvård och kvalificerat socialt arbete, som kombineras här på Erstabacken, säger Ebbe Lindström, socionom och verksamhetschef.

Erstabacken, som är det första medicinska stödboendet i Sverige för svårt sjuka personer utan bostad, invigdes den 14 mars 2005.

Ett symboliskt band knöts mellan Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. De delar lika på kostnaderna för att komma till rätta med strukturproblem för att människor inte ska ”hamna mellan stolarna”.

- Vi är till för hemlösa personer, män och kvinnor, med svåra sjukdomar. De allra flesta har också psykiatriska besvär eller missbruksproblem, eller både och. Attityden från personalen är respektfull och flexibel, vi försöker se till individerna.

På Erstabacken arbetar 13 personer med olika kompetenser: socionomer, sjuksköterskor och undersköterskor och mentalvårdare.

Alla som ska flytta in på Erstabacken måste ha ett så kallat biståndsbeslut från sin socialförvaltning.

- I början var vi oroliga för att de boende skulle gå härifrån när de tyckte det kändes för krävande, säger Ebbe Lindström. Men så har det inte blivit. De flesta säger att de trivs.

Därmed öppnas möjligheter till förändring av den egna livssituationen. Vi har redan kunnat

10

slussa några vidare till eget boende, vilket är ett av syftena med Erstabacken.

Läkaren Christel Lundh är medicinskt ansvarig på Erstabacken. Hon berättar att några av de vanligaste diagnoserna hos de boende är missbrukrelaterade sjukdomar som

skuld och ”brända broar” i vägen. Personalen får bli de som lyssnar och finns till hands när den boende så småningom börjar öppna sig.

Personalen äter tillsammans med de boende, vilket ger bra tillfällen att skapa tillit.

- Två av våra platser är tänkta som hospice-

Christel Lundh, läkare, och Ebbe Lindström, verksamhetschef, i samspråk på Erstabacken

gulsot, skrumplever, hjärtproblem, diabetes och bensår. Under året har en av de boende haft cancer och fem har varit hiv-smittade.

- Det handlar inte så ofta om att bota, däremot om att lindra och trösta, säger Christel Lundh. De flesta har ingen kontakt med anhöriga, det finns för mycket skam,

platser, säger Ebbe Lindström. Två personer har gått bort här under året. Det känns bra att kunna ge också så utsatta människor som kommer till oss en värdig död med omvårdnad, trygghet och mänsklig närhet.

Vi vill göra skillnad!

Under 2005 tog Ersta diakoni de första stegen mot en mer utåtriktad och omfattande insamling av såväl små som stora gåvor och bidrag. I juli fick Ersta diakoni godkänt som innehavare av 90-konto vilket innebär att vår insamling kontrolleras av Stiftelsen för insamlingskontroll.

Till stöd i insamlingsarbetet har en Rådgivargrupp bildats. Rådgivarna har haft stor betydelse för att skapa närmare relationer med personer, organisationer och företag som är intresserade av att tillsammans med Ersta diakoni göra skillnad i samhället.

Ersta diakoni vill skapa goda och långsiktiga relationer med olika aktörer och givare. En viktig start var att Länsförsäkringar beslutade att stödja ett forskningsprogram om tillit på Ersta Sköndal högskola med början år 2006.

Flera stiftelser och fonder som troget har stött Ersta diakonis sociala arbete och forskning har också valt att ge än större bidrag under året.

Dessutom har Ersta diakoni fått många minnes- och gratulationsgåvor.

Rådgivargruppen för insamling Gruppen har letts av Marianne Nivert. Övriga ledamöter är: Staffan Bohman, Dan Brändström, Birgitta JohanssonHedberg, Jonas Jonson, Tomas Nicolin, Björn Svedberg, Meg Tivéus och Bengt Winblad. Styrelsen för Ersta diakonisällskap har varit representerad genom sin ordförande Åke Dahlman.

Pg 90 00 54-8

Tack!

Genom att stödja Ersta diakoni gör du skillnad för andra människor. Ditt bidrag är betydelsefullt för att vi ska kunna driva och utveckla verksamheter där den offentliga finansieringen inte är tillräcklig eller saknas helt. Under året har Ersta diakoni mottagit 35,4 miljoner kronor från privata bidragsgivare.

Genom gåvor, bidrag och testamenten har vi bland annat: • drivit stödgrupper för anhöriga till drogmissbrukare • inrett ett lekrum för barn på besök på hospiceklinken • genomfört forskningsprojekt om magen och tarmens sjukdomar • gett kvinnor som utsatts för våld ett professionellt omhändertagande • stött utveckling av behandling för flickor som blivit sexuellt utsatta.

11

Ersta sjukhus Ersta sjukhus ska finnas till för att visa nya vägar i sjukvården och ligga i frontlinjen när det gäller behandling och omvårdnad. Med remiss kan patienter från hela Sverige tas emot på Ersta sjukhus.

Sjukhuset har vårdavtal med Stockholms läns landsting inom somatisk sjukvård, rehabilitering, psykiatri, hospice-verksamhet och medicinsk service. Den producerade vården har till cirka 71 procent finansierats genom dessa avtal. Övriga kunder är andra landsting, kommuner och försäkringsbolag. Gåvor och bidrag är också betydelsefulla för sjukhusets verksamhet.

All verksamhet utgår från patientens behov. Då är personal med hög kompetens och ett personligt bemötande förutsättningen. Ambitionen är bland annat att patienterna ska få träffa samma läkare och sjuksköterska vid varje besök. Samtidigt som den specialiserade vården ska vara av högsta klass, har sjukhuset också ambitionen att vara en god vårdgivare för ”vardagspatienter”, de som kommer till sjukhuset för mindre ingrepp och mindre komplicerade besvär.

Att vara öppen för nya medicinska och tekniska rön är nödvändigt liksom att kontinuerligt utveckla behandlingsmetoder och omvårdnad. Att erfarenheter och kompetens

1212

ständigt måste underhållas och utvecklas kännetecknar sjukhusets kliniker. Omfattande forskning bedrivs därför bland annat vid sjukhusets Mag-tarmcentrum och under 2005 inrättades en professur i omvårdnad vid Ersta Sköndal högskola. Därmed uppfylldes en av målsättningarna i samarbetet mellan sjukhuset och högskolan inför året.

För att motsvara patienternas förväntningar och krav på vården infördes under 2005 årliga patientenkäter på sjukhusets alla avdelningar.

Enkäterna kallas KUPP (Kvalitet Ur

Patientens Perspektiv) och är ett instrument för att utvärdera kvaliteten i vården. I slutet av året beslutades att sjukhuset under kommande år ska utarbeta och implementera ett ledningssystem för systematiskt patientsäkerhetsarbete.

Ersta sjukhus har en lång tradition av att arbeta utifrån en etisk medvetenhet. Det innebär att kontinuerligt pröva de värderingar som styr vården och mötet med patienter och närstående. En metod för detta är Värdedialogen eller det systemiska mötet, ett arbete

som har fortsatt under 2005.

Den bygger på att dialoger förs mellan vårdens medarbetare och beslutsfattare från olika nivåer inom och utanför sjukhusets organisation.

Medarbetare och ledning utforskar gemensamt vårdhändelser och arbetar fram förslag till handling vars syfte är att förbättra vården för patienterna. Värdedialogerna görs i samarbete med Stockholms läns landsting och totalt har 26 Värdedialoger genomförts under året.

Ett arbete med miljöförbättringar med inriktning mot en framtida miljöcertifiering inleddes under året. Att Ersta sjukhus ska vara bland de bästa även på det området är ytterligare en ambition.

Ett fortsatt bekymmer under året har varit det ansträngda ekonomiska läget. Flera

åtgärder har vidtagits, men trots detta visar bokslutet ett betydande underskott. Detta beror bland annat på för låg produktion inom vissa områden och för stort antal slutenvårdsplatser på Mag-tarmcentrum medan hospicekliniken och den psykiatriska kliniken inte får full kompensation för den vård som utförts.

En utvidgning av sjukhusets verksamhet är ett sätt att skapa en stabilare grund att stå

på. Under året genomförde Stockholms läns landsting en upphandling av somatisk specialistvård. I enlighet med styrelsens ambition om att utöka verksamheterna inom Ersta diakoni lade Ersta sjukhus ett anbud på Kirurgisk specialistvård och Specialistmottagning i närsjukvård Södermalm. Ersta sjukhus vann upphandlingen av dessa objekt och tar över verksamheterna med start 1 april 2006.

• Röntgenkliniken är helt digitaliserad och utför undersökningar av inre organ såväl som skelettröntgen och bentäthetsmätningar.

• Psykiatriska kliniken har sjukvårdspersonal med psykiska problem och stressrelaterade tillstånd som främsta målgrupp.

• Neurologiska kliniken – Erstagårdskliniken erbjuder neurologisk rehabilitering riktad till personer med neurologiska sjukdomar eller skador, t ex stroke, hjärntumörer,huvudvärk, MS eller Parkinsons sjukdom.

• Inom sjukgymnastiken arbetar vi särskilt med att förebygga, undersöka och behandla funktionsstörningar som begränsar individens rörelseförmåga.

Om Ersta sjukhus På Ersta sjukhus bedrivs kvalificerad vård inom flera olika områden.

• Mag-tarmcentrum erbjuder högt specialiserad medicinsk och kirurgisk sjukvård för patienter med sjukdomar i tarm och mage. Enheten utför också allmänkirurgiska ingrepp. Här finns också en anestesi- och intensivvårdsklinik.

• För patienter med hjärtsjukdomar, diabetes och endokrinologiska sjukdomar finns en specialistmottagning. Under 2006 kommer Ersta sjukhus också att ta över specialistmottagningar i gynekologi, ortopedi, urologi och öron näsa hals.

• Hospicekliniken är inriktad på svårt sjuka och döende patienter som är i behov av vård i livets slutskede. Vi arbetar speciellt med yngre patienter och barnfamiljer.

www.erstasjukhus.se tfn 08-714 65 00

13

Ett annat viktigt beslut som tryggar sjukhusets möjligheter att verka mer långsiktigt var att Stockholms läns landsting under årets sista månader beslutade att direktupphandla somatisk sjukvård, hospicevård och psykiatri.

För sjukhuset innebär det kommande året tydligt fokus på att skapa en ekonomi i balans men också vårdutveckling.

Prestationer Somatisk sjukv. besök varav läkarbesök varav övriga besök Operationer varav slutenvård varav öppenvård Vårddagar

2005

2004

44 538 32 822 11 716

41 899 31 599 10 303

4 301 4 426 2 264 2 489 2 037 1 937 7 422 8 256

Rehabilitering Antal besök totalt 12 416 11 897 varav läkarbesök 1 152 831 varav övriga besök 11 264 11 066 Vårddagar 18 527 19 481 Dagvårdsbesök 0 1 246 Psykiatrin Antal besök totalt 11 060 8 682 varav läkarbesök 5 308 4 204 varav övriga besök 5 752 4 478 Vårddagar 5 970 6 408 Dagvårdsbesök 3 043 2 835 Hospice Vårddagar 18 321 17 542 varav avdelning 5 780 6 015 varav hemsjukvård SAH 12 541 11 527 Dagvårdsbesök 1) 311 732 Medicinsk service Undersökningar 24 515 22 388 varav röntgen 14 450 12 911 varav endoskopi 10 065 9 477 1) T.o.m juni 2005, sedan nedlagd

Ekonomifakta Externa intäkter Interna intäkter Externa kostnader Personalkostnader Interna kostnader Avskrivningar och internränta Dispositioner Resultat

2005

2004

382 446 17 509 -67 304 -259 791 -69 544

376 338 27 294 -68 825 -255 200 -77 293

-5 724 -5 908 -8 316

-7 803 -2 910 -8 399

575

556

Antal anställda (inklusive interna transaktioner)

Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges

1414

Bättre och säkrare vård

- Vårdprogrammen ska också fungera som arbetsredskap för vårdpersonalen, säger Cecilia Håkansson.

Här samtalar hon med Henry Nyhlin, chefläkare vid Ersta sjukhus.

Cecilia Håkanson är kvalitetssamordnare på Ersta sjukhus. Sedan januari 2005 pågår ett arbete med att ta fram vårdprogram för alla diagnoser som behandlas på sjukhuset.

I nationella och regionala vårdprogram anges bland annat vad som ska ingå i en utredning av en patients sjukdomsbild, tydliga kriterier för diagnosen och vilka behandlingar som är lämpligast.

- Vi vill komplettera de nationella och regionala vårdprogrammen med mer handfasta och konkreta anvisningar som är anpassade till vår verksamhet, säger Cecilia Håkanson. Vi vill att vårdprogrammen ska

fungera som arbetsredskap för vårdpersonalen.

Ett av Ersta sjukhus mer omfattande vårdprogam kallas ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) och beskriver vad som ska hända tiden före, under och efter operation av tjocktarms- och ändtarmscancer. ERAS, liksom de andra vårdprogrammen, är evidensbaserade, det vill säga bygger på aktuell forskning. Allt ingår från narkosbedömning till vad som ska göras när patienten skrivs ut från sjukhuset.

- Tack vare ERAS återhämtar sig patienterna mycket fortare och vårdtiderna har blivit kortare.

- Att Ersta sjukhus blir närsjukvårdscentrum på Södermalm från och med våren 2006 ser vi som något väldigt positivt. Vi vill ju att patienterna ska kunna göra ”hela sin resa” hos oss, säger Cecilia Håkanson.

15

Social verksamhet

16

Genom ett sammanhållet socialt och diakonalt arbete för människor i alla åldrar ska Ersta diakonis sociala verksamhet utveckla, pröva och sprida metoder och arbetssätt så att människors levnadssätt och livskvalitet kan förändras.

Ersta diakonis äldreomsorg under de kommande åren.

Ersta diakoni hemtjänst startades under 2004 och fick ordentlig fart under 2005.

Verksamheten drevs inledningsvis i liten skala. Förtroendet för tjänsterna ökade dock stadigt. Vid 2005 års början var antalet utförda timmar 781 och vid årets slut 1814 timmar per månad.

Nya verksamheter startades och befintliga konsoliderades eller utvidgades under 2005.

Men åtgärder fick också sättas in för att öka efterfrågan på platser. Under andra halvan av 2005 märktes därför en tydlig förbättring av beläggningsgraden både inom Ersta diakonis äldreomsorg och på behandlingshemmen.

Med starten av Erstabacken, som invigdes i mars 2005, nådde Ersta diakoni ett efterlängtat mål; att få möjlighet att överbrygga klyftan mellan sjukvård och socialt arbete.

På Erstabacken får svårt sjuka människor utan bostad vård, boende och socialt stöd.

För Ersta Vändpunkten inriktades arbetet på att skapa förutsättningar för ytterligare expansion när det gäller antalet grupper, typ av grupper och pedagogisk modell. Här finns ett stort behov – väntelistan till grupperna ligger ständigt runt 300 personer. Äldreomsorgen är ett viktigt utvecklingsområde för Ersta diakoni. För att driva arbetet framåt och möta behoven om fem till tio år, gjordes en kartläggning av framtida äldreomsorgsbehov i Stockholm under 2005 av Stiftelsen Äldrecentrum. Rapporten, som lades fram i maj för Ersta diakonis styrelse, resulterade i beslut om en offensiv satsning på

För Ersta flickhem med Marsta gård och Lännahemmet var beläggningssiffrorna låga i början av året. En kartläggning visade att allt fler kommuner av kostnadsskäl undviker långvariga placeringar till förmån för alternativa behandlingsformer. För att möta kommunernas behov breddades Lännahemmets inriktning till att omfatta även traumatiserade tonårsflickor som inte nödvändigtvis har utsatts för sexuella övergrepp.

Också Ersta härbärge hade periodvis problem med beläggningen. Orsaken är vanligen att kommunerna anser dygnspriset för högt i relation till andra alternativ. Skillnaden i pris beror framför allt på att Ersta härbärge har utbildad personal dygnet runt. För att fler kvinnor ska få hjälp och också stanna längre inleddes en undersökning om vad som skulle ske om priset till kommunerna sänktes väsentligt. Mellanskillnaden ska täckas genom gåvor och donationer.

Förutom Erstabacken, som finansieras gemensamt av Stockholms stad och Stockholms läns landsting, har de sociala enheterna ingen garanterad finansiering.

Ersta härbärge och Ersta flickhem är beroende av att kommuner gör så kallade placeringar av kvinnor respektive flickor. Äldreboendet har ett ramavtal med Stockholms stad fram till 30 juni 2006. Ett sådant avtal gör det möjligt för stadsdelarna i Stockholm att köpa plats för de personer som beviljats biståndsbeslut. Även Ersta diakoni hemtjänst har avtal med Stockholms stad till och med 2006. Till Ersta Vändpunkten har sedan år 1999 Stockholms stad gett ett verksamhetsbidrag, vilket motsvarar ca 20 procent av verksamhetens kostnader. Gåvor och donationer har därför stor betydelse för att kvaliteten i Ersta diakonis sociala arbete ska kunna garanteras.

Ekonomifakta

2005

2004

Externa intäkter 73 363 62 940 Interna intäkter 2 317 3 058 Externa kostnader -10 737 -9 145 Personalkostnader -61 200 -53 057 Interna kostnader -9 835 -10 262 Avskrivningar och internränta -220 -240 Dispositioner 0 797 Resultat -6 312 -5 909

Antal anställda 137 129

(Inkl. interna transaktioner) Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

Om social verksamhet (siffror inom parentes är föregående års)

Äldreomsorgen omfattar hemtjänst, dagverksamhet för personer med demenshandikapp och särskilt boende för äldre på Mariahemmet och Villa Cederschiöld.

Antalet boende: 71 (57,7) Yngst: 71 (75) år Äldst: 104 (103) år Medianålder: 92 (93) år Antal personer under 80 år: 8 (5) Ersta härbärge är ett skyddat boende med personal dygnet runt för kvinnor med barn som utsatts för våld eller hot. Ersta härbärge har plats för fem kvinnor och deras barn.

Antal boende under året: 38 (41) kvinnor 38 (34) barn Genomsnittstid för boendet: 32 (33) dagar Antal nationaliteter: 13 (14) Ersta Vändpunkten erbjuder pedagogiskt inriktade grupper som syftar till att ge stöd och kunskaper till anhöriga om hur alkohol- och drogberoende påverkar både individ och familj och andra närstående.

Antal grupper: 16 (14) Antal deltagare: 191 (193) Stödsamtal: 110 (150)

Ersta flickhem består av två behandlingshem, Lännahemmet med 6 platser och Marsta gård med 5 platser. Här erbjuds behandling för flickor som till följd av sexuella övergrepp eller andra kränkningar fått allvarliga psykosociala problem.

Lännahemmet: 3,4 (2,9) flickor Marsta gård: 4,1 (4,0) flickor Erstabacken är ett medicinskt stödboende för svårt sjuka hemlösa personer.

Antal platser: 8

17

Ersta Sköndal högskola Ersta Sköndal högskola, som ägs gemensamt av Ersta diakoni och stiftelsen Stora Sköndal, ska vara en öppen akademisk mötesplats för utbildning och forskning inom diakoni, etik, kyrkomusik, socialt arbete, det civila samhället och dess organisationer, teologi och vårdvetenskap.

Genom sin undervisning vill högskolan stimulera till dialog i centrala tros- och livsåskådningsfrågor. Högskolans institutioner är fördelade på två campus med tillsammans cirka 1000 studenter.

Under 2005 har fokus legat på att omvandla Ersta Sköndal högskola till en egen juridisk person.

I januari tillträdde en ny rektor och en oberoende utredning tillsattes med uppdrag att föreslå en lämplig organisationsform.

I slutet av året fattades beslut om att ett aktiebolag skulle bildas per den 1 januari 2006.

Utbildningarna vid Ersta Sköndal högskola ger arbete. En rapport från Högskoleverket 2005 visade att 96 procent av de utexaminerade vid högskolan hade etablerat sig på

18

arbetsmarknaden ett år efter avslutad utbildning, vilket är den högsta siffran i landet.

Sökandetrycket till utbildningarna är också stort i en jämförelse över landet.

Under hösten redovisades på regeringens uppdrag den tredje befolkningsstudien sedan 1992 om svenskens ideella engagemang.

Studien visar att engagemanget är oförändrat starkt och att anhöriga står för omvårdnaden av sina närstående i högre utsträckning än någonsin tidigare.

En nysatsning utifrån Hamiltonfondens donation till vårdetisk forskning gjordes under året. Ett årligen återkommande Hamiltonseminarium inrättades, där det senaste inom vårdetisk forskning i Sverige presenterades.

Samtidigt instiftades ett stipendium för bästa vårdetiska uppsats. Ambitionen är att arrangemanget ska bli en uppskattad mötesplats för vårdetik i den svenska forskarvärlden.

Högskolans utbildningsplatser finansieras genom anslag från utbildningsdepartementet.

Ersta Sköndal högskola bedriver också uppdragsutbildningar av olika slag. Under 2005 gavs till exempel en handledarutbildning för socialsekreterare med inriktning på arbete med kontaktfamiljer, en utbildning i att möta sorg, och en om stressrelaterad ohälsa.

För forskningen saknas statligt garanterad, grundläggande finansiering. Anslag för olika forskningsprojekt söks därför i konkurrens med andra forskare från både privata och offentliga finansiärer. Högskolan utför också relativt omfattande utvärderingsuppdrag för kommuner och ideella organisationer.

Jan-Håkan Hansson, som är rektor för Ersta Sköndal högskola sedan januari 2005, arbetar för att högskolan ska få samma ekonomiska villkor för forskningen som andra högskolor i landet.

Ekonomifakta Campus Ersta

2005

2004

Externa intäkter 48 944 49 501 Interna intäkter 6 845 6 000 Externa kostnader -12 175 -12 576 Personalkostnader -30 191 -31 082 Interna kostnader -15 718 -15 638 Avskrivningar och internränta -621 -626 Dispositioner -9 4 Resultat -2 925 -4 414

Antal anställda 58 61

(Inkl. interna transaktioner) Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

Om Ersta Sköndal högskola Campus Ersta Sjuksköterskeexamen 120 p Kandidatexamen i omvårdnad 120 p Magisterexamen i vårdvetenskap 40 p Specialistsjuksköterskeexamen i psykiatri 40 p Högskolexamen i teologi 80 p Karitativ profilutbildning (diakoniutbildning på uppdrag av Svenska kyrkan) 40 p Campus Sköndal Socionomexamen 160 p Magisterexamen i socialt arbete 40 p Högskoleexamen i kyrkomusik 80 p Kandidatexamen i kyrkomusik 120 p

Samordnat 4-årigt socionom- och sjuksköterskeprogram med inriktning mot äldreomsorg 160 p som leder till socionomexamen respektive leg sjuksköterska med specialistexamen inom vård av äldre.

Forskning Två forskningsavdelningar i vårdvetenskap (campus Ersta) respektive socialt arbete (campus Sköndal).

5 professorer, 6 docenter samt ett 20-tal doktorander inskrivna vid olika institutioner på Stockholms universitet, Karolinska institutet, Örebro universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet.

Profiler: • Det civila samhället och dess organisationer • Utvärderingsforskning och praktiknära forskning i vård och socialt arbete • Vårdetik, vårdvetenskaplig livsåskådningsforskning och etik för socialt arbete • Psykiskt funktionshinder och sociala/psykiatriska stödformer • Vård i livets slutskede – Hospice-verksamhet

19

Ersta kyrka undervisar på högskolan, håller gudstjänster och förrättar dop, vigslar och begravningar.

- Vi i kyrkan vill precis som alla andra här på Ersta diakoni fånga det nya och vara framåtsyftande, säger diakonen Mikael Halldin.

Förutom de återkommande arrangemangen hölls flera viktiga sammankomster i kyrkan: • En stor diakonikonferens med namnkunniga forskare hölls i februari. Diakoner från församlingar, organisationer, högskolor och från de andra diakonutbildningarna i Härnösand och Göteborg samlades.

• I kyrkan hölls två sjuksköterskeavslutningar under året. En klass diakonistudenter firade sändningsmässa innan de spred sig till olika stift i landet.

• Lunchmusiken i Ersta kyrka har blivit allt mer välbesökt under hösten.

- En kyrka ska vara en andning och en rytm i människors vardag. Därför har vi morgonbön varje dag, högmässa på söndagar, veckomässa på onsdagar och middagsbön på fredagar. Alla som arbetar inom Ersta diakoni, människor som bor runtomkring och besökare ska veta att kyrkan alltid är öppen, säger Mikael Halldin.

20

Mikael Halldins titel är av hävd ”kyrksyster”, eftersom det alltid varit kvinnor som haft tjänsten.

- Men jag kallar mig helt enkelt diakon, berättar Mikael Halldin.

Han finns på plats och ordnar med det praktiska vid sammankomster i kyrkan. Till hans uppgifter hör också att medverka liturgiskt i gudstjänster och förrättningar. Ofta är det han som leder morgonbönen. Men alla de andra i arbetslaget, som består av prästen, diakonkårens ledare och två organister medverkar regelbundet liksom och en rad frivilliga och studenter vid diakonutbildningen. Andra präster inom Ersta diakoni, till exempel direktor, sjukhusets präst och de som

• Flodvågskatastrofen i Thailand på annandag jul 2004 avsatte spår i verksamheten under året. Många kom till kyrkan för gemenskap och tröst. Både halvårs- och helårsminnet av tsunamin uppmärksammades.

2005

2004

Högmässor Totalt antal deltagare

52 2285

57 2648

Onsdagsmässor Totalt antal deltagare

50 1211

52 1137

Begravningar 44 Vigslar 9 Dop 8 Konserter 52

39 19 10 30

Övriga gudstjänster, mässor och andakter samlade ytterligare 6829 personer till kyrkan.

Mikael Halldin kom till Ersta kyrka på heltid i juni 2005, direkt efter sin diakonutbildning.

Oblatbageriet

Under året har drygt 2,2 miljoner oblater tillverkats vid Ersta oblatbageri. Arbetet har utförts hantverksmässigt av 2,5 anställda och 11 volontärer. Överskottet går till Ersta diakonis sociala verksamheter.

Ersta oblatbageri är det största i landet och försörjer merparten av församlingarna med oblater, även Svenska kyrkan i utlandet.

Fler och fler beställer den glutenfria sorten, som numera utgör nästan 80 procent av hela tillverkningen.

Klippska klubben 25 år

Frimärksavdelningen har funnits i mer än 100 år och är en välkänd institution med stort kontaktnät bland filatelister. Frimärken som skänks av privatpersoner och företag säljs vidare och blir ett bidrag till Ersta diakonis verksamhet. I november 2005 firade ”klippska klubben”, som är filatelister med stor kunskap och erfarenhet, sitt 25-årsjubileum och ordnade en särskild försäljning som gav 26 000 kronor.

Ersta museum

Ersta museum speglar sjuksköterskornas och diakonernas första historia. Museet är inte öppet dagligen, men grupper är välkomna efter bokning genom Ersta konferens & hotell.

Vårdskolor och konfirmandgrupper är en stor besöksgrupp, liksom konferensgäster.

21

Ersta diakonkår Diakonkåren är en gemenskap för diakoner, grundad i den kristna tron och kallelsen. Den ska vara till stöd i tjänsten och till vidare fördjupning i uppdraget som diakon. Ersta diakonkår hade vid slutet av året 534 medlemmar.

- Diakonins uppgift är att skapa förutsättningar för varje enskild människa som söker sig till oss att ta tillvara sina egna inneboende resurser, säger Margareta Hardenfalk, ledare för diakonkåren. Vi har ett stort kontaktnät genom våra kretsar över hela landet.

Kontakterna mellan diakonin i de nordiska länderna har utvecklats under året. Det är ett värdefullt erfarenhetsutbyte, tycker Margareta Hardenfalk, eftersom länderna har kommit olika långt i sin modernisering på diakoni­ institutionerna.

Under året har kårens organisation diskuterats. I mars antogs nya reviderade grundregler och ett treårigt samverkansavtal slöts mellan diakonkåren och Ersta diakoni.

Vinterkursen, en diakonal fortbildning den 9-11 mars hade rubriken ”En evig försoning” och samlade ett stort antal deltagare.

Vartannat år arrangerar diakonkåren försäljning av gåvor från medlemmarna, till exempel handarbeten som de själva tillverkat.

Den inbringade 2005 cirka 80 000 kronor.

Försäljningen av hemstöpta ljus bidrog under året med cirka 34 000 kronor.

22

Julkrubban i Ersta kyrka firade 100-årsjubileum 2005. Utöver gudstjänstbesökarna kom cirka 1 500 personer för att se och glädja sig åt den första julkrubban i Sverige.

Diakonipenningen, medlemmarnas årliga kåravgift, används för att stödja någon av Ersta diakonis sociala verksamheter. År 2005 blev summan 67 000 kronor.

- Genom regelbundna personliga kontakter, till exempel kretssamlingar eller genom telefonsamtal och rundbrev, håller jag kontakten med diakonkårens medlemmar, berättar Margareta Hardenfalk.

Ersta fastigheter Ersta fastigheters uppdrag är att stödja verksamheterna inom Ersta diakoni med lokaler, konferensmöjligheter och fastighetsnära tjänster, som IT och telefoni. Uppdraget är också att utveckla och förvalta Ersta diakonis fastigheter så att resurserna används på bästa sätt.

Ekonomifakta

2005

2004

Externa intäkter 31 677 31 253 Interna intäkter 64 530 59 944 Externa kostnader -41 602 -35 798 Personalkostnader -16 003 -21 742 Interna kostnader -12 205 -9 864 Avskrivningar och internränta -21 058 -22 945 Dispositioner 0 – Resultat 5 339 848

Antal anställda 39 45

(Inkl. interna transaktioner) Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

- Vi har bildat en grupp som träffas regelbundet för att diskutera de övergripande miljöfrågorna, berättar Faiza Essa.

Fastighetsbeståndet består av cirka 75 000 kvm. Det finns 240 lägenheter och 4 425 kvm lokaler som hyrs ut externt.

Inför 2005 fick Ersta fastigheter i uppdrag att samordna miljö- och säkerhetsfrågorna inom Ersta diakoni. Rutiner för hur man ska agera vid t.ex. brand, strömavbrott, stillastående hiss, krånglande datorer o.s.v. har uppdaterats och dokumenterats.

I februari anställdes en säkerhets- och miljösamordnare, Faiza Essa. Hon har skapat rutiner och upprättat ett miljöledningssystem - i första hand för sjukhuset, berättar Anette Sand, chef för Ersta fastigheter.

- Vi började med sjukhuset, eftersom kraven från landstinget är mycket höga, säger Anette Sand.

Efter noggrann miljöanalys prioriterades åtgärder när det gäller miljöfarliga utsläpp som alstras av tvätt- och mattransporterna till och från sjukhuset, övergång till mer miljövänliga mediciner och andra kemikalier och för att öka andelen återvinningsbart förbruk-

ningsmaterial. Till exempel är engångshandskar av vinyl ett besvärligt miljöproblem.

Faiza Essa tycker att arbetet kommit en bra bit på väg.

– Sjukhuset har satt upp övergripande miljömål och antagit en miljöpolicy. På varje avdelning har ett miljöombud utsetts, berättar Faiza Essa.

Ersta konferens och hotell har också förstärkt sitt miljöarbete under året, vilket lett till miljödiplomering.

Att ställa krav på leverantörernas miljöarbete är en självklar del i Ersta diakonis miljöarbete.

Förbrukningen av olja, vatten och el och hur avfallshanteringen organiseras har stor betydelse för miljön.

- Det vi gjorde under 2005 som kanske har störst betydelse för miljön, är att vi gick över från eldningsolja till rapsolja. Det blir billigare, men framför allt är rapsoljans påverkan på miljön mycket mindre, säger Anette Sand.

Ersta konferens & hotell Konferensrum: för 2 - 160 personer.

Hotell: 22 enkel- och dubbelrum

Ersta konferens & hotell erbjuder konferensmiljö och hotellboende utöver det vanliga i en unik historisk miljö och med fantastisk vy över Stockholm.

Konferensbesökare Bokade konferenser Hotellnätter

2005

2004

26 422 1 221 3 780

24 814 1 177 3 012

2323

Våra medarbetare Ersta diakonis medarbetare ska utvecklas både i sin yrkesroll och som individer.

Personalidé

Personalförändringar under året (Tillsvidareanställda): nyanställda 92 slutat 91 Medelålder: Medianlön per månad: Kvinnor Män

Personalarbetet har under 2005 inriktats på att följa upp och komplettera Ersta diakonis arbetsmiljöpolicy. Dessutom har riktlinjer för arbete kring alkohol, kränkande särbehandling och hot och våld antagits.

Arbetet med att minska ohälsa och sjukskrivningar har fortsatt under året genom samarbetet med egna kontaktpersoner inom Försäkringskassan och företagshälsovården. För att ge alla medarbetare möjlighet att förbättra sin hälsa införde Ersta diakoni under året subventioner för friskvårdsaktiviteter.

Under året inleddes ett utbildningsprogram för att ge alla medarbetare grundläggande kompetens inom data och IT. Ett intranät – InErsta – infördes under hösten och kommer att vidareutvecklas under 2006.

Anna Andersdotter och Sanna Möller är båda socionomer och enhetschefer inom hemtjänsten.

24

2005

2004

Antal anställda personer: 845 821 Varav kvinnor 718 700

Sjukdagar per anställd: Kvinnor Män Sjukkostnader: Könsfördelning: Styrelse (12 fr.o.m 2005) Ledningsgruppen (2 vakanser 2005) Chefer

70 117

46,7 år

46,5 år

23 000 kr 27 900 kr

22 488 kr 26 760 kr

41,50 44,56 24,68 3,79 mnkr

39,83 42,14 26,78 3,8 mnkr

6 kvinnor, 6 män

7 kvinnor, 9 män

4 kvinnor, 2 män

6 kvinnor, 2 män

50 kvinnor, 14 män

49 kvinnor, 17 män

Hans Lindgren, Ersta sjukhus Röntgen­kliniken Sedan november 2005 är Hans Lindgren chef för röntgenkliniken på Ersta sjukhus.

Han kommer närmast från landstingsdrivna Norrtälje sjukhus, men har också erfarenhet av privat verksamhet.

– Jag tycker det finns fördelar med privat drift, som här på Ersta sjukhus, säger Hans Lindgren, eftersom det ofta ger ett utrymme att agera snabbare.

Som röntgenläkare vill jag vara ”allätare”, men jag är mycket intresserad av den inriktning på mag- och tarmsjukdomar som är en av Ersta sjukhus specialistkompetenser.

En annan sak som lockade mig är det goda namn som Ersta diakoni har bland många som jag kommer i kontakt med genom mitt yrke. Den process som inletts mot ett närsjukvårdscentrum på Södermalm upplever jag som mycket stimulerande.

Hans Lindgren, chef för röntgenkliniken vid Ersta sjukhus.

Anna Andersdotter och Sanna Möller, Ersta diakoni hemtjänst Ersta diakoni hemtjänst startades för två år sedan. Inom äldreomsorgen i Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning, som är hemtjänstens etableringsområde, finns numera ”kundval”.

Det innebär att man själv får välja vem som ska utföra hemtjänsten.

- I stadsdelen finns 28 utförare av hemtjänst säger Sanna Möller. Vår fördel är att vi har vår bas på Södermalm. Dessutom har

Ersta diakoni gott rykte, så många äldre personer väljer just oss. Samtidigt är det förpliktigande, eftersom alla vi inom Ersta diakoni ska vara bäst. Vi söker hela tiden efter nya bättre metoder.

- Att vara med och utveckla metoderna så att de kan komma alla äldre personer till gagn, det är drivkraften för mig, säger Anna Andersdotter. Här har vi snabbare besluts-

gång jämfört med kommunal verksamhet, men därmed ligger också större ansvar på var och en. Det betyder att man som anställd kan göra skillnad.

25

Ersta diakoni ska se, identifiera och arbeta för och med människor vilkas livserfarenhet och människovärde är hotade.

Vision

Ersta diakoni ska utifrån en kristen humanistisk grundsyn vara en diakonal mötesplats som utan vinstintresse bedriver modellskapande hälso- och sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning.

Ersta diakoni ska kännetecknas av diakonalt engagemang, etisk medvetenhet, professionalitet och öppenhet för kulturell mångfald.

Verksamhetsidé

Att göra mer - Varje verksamhet i sig innehåller möjligheter till utveckling, säger Kristina Telerud, som har lång erfarenhet av att arbeta med sociala frågor, senast som socialchef inom Ersta diakoni. Nu har hon som ansvarsområde att utreda möjligheter till utveckling av nya verksamheter.

Ett helt nytt projekt som har vuxit fram under året är ”Alzheimers café”. Det är en träffpunkt för yngre personer med Alzheimers sjukdom och deras anhöriga.

26 26

Verksamheten kommer att erbjuda föreläsningar av intresse för besökarna och kulturella inslag.

- Förhoppningsvis kommer cafémiljön att underlätta sociala kontakter mellan människor. Vår målsättning är att kunna starta hösten 2006, berättar Kristina Telerud.

Ett annat område med stor potential för utveckling är att använda Ersta Vändpunktens pedagogik för andra grupper

än miss­brukare och deras anhöriga. Till exempel barn till psykiskt sjuka och svårt cancersjuka eller vuxna som har föräldrar med demenshandikapp som de inte förstår.

Kristina Telerud har också drömmar om att mer arbete i framtiden ska göras över gränserna mellan vård och omsorg, och i nära samarbete med forskare, i centrumbildningar.

- Här har Ersta diakoni en särskild möjlighet att bidra, säger Kristina Telerud.

En blick framåt

Ersta diakoni har alltid trott att det finns en plan med varje människas liv. Att varje människa är önskad just därför att hon existerar.

Denna tro kommer ur den kristna människo­ synen och är ett omistligt värde för vår framtid. I en tid där stora förändringar är att vänta är det viktigt att komma ihåg att människan alltid måste sättas i centrum. Utifrån vår vision och mission är det dessutom väsentligt att i första rummet ställa den människa som på olika sätt hamnar utanför trygghet, gemenskap och värdigt liv. Vi vill genom vårt arbete synliggöra för dem vi möter, precis som duvan gjorde för Noa i Gamla Testamentet, att det alltid finns ett hopp om liv.

De närmaste åren kommer vår framtid att avgöras av vår egen förmåga till anpassning, vilja att pröva nya vägar och ta oss an nya utmaningar. Politiken kommer med stor sannolikhet att förändras. Från att ha varit en marginalanteckning långt ner på den politiska agendan kommer non-profitorganisationer och ideellt engagemang bli både rumsrent och högt prioriterat i många nya sammanhang.

Konkurrensen mellan olika vård- och omsorgsgivare kommer att öka i takt med att denna del av Välfärdssverige blir större och fler aktörer dyker upp. Vi behöver öva oss i ödmjukhet inför de nya och snabbfotade

konkurrenter som kommer att se dagens ljus, men vår ambition är också att ta en större del av ansvaret för vård och omsorg i Sverige.

En tätare sammanhållning mellan olika non-profitorganisationer både nationellt och internationellt är nödvändigt. Ännu mer fokus på fundraising, kommunikation och opinionsbildning kommer att vara en självklarhet liksom ett systematiskt arbete med volontärer.

Framtiden är både osäker och svår men med de förändringar som går att skönja i samtiden kommer den säkerligen att vara oändligt spännande och utmanande.

27

Förvaltningsberättelse Styrelsen och direktorn för Ersta diakonisällskap får härmed avge sin årsredovisning för år 2005.

Inledning

Ersta diakonisällskap är en ideell förening som har till ändamål att driva verksamhet inom vård, omsorg, utbildning och forskning. Föreningen har verkat sedan år 1851. Professionellt driven sjukvård och socialt arbete tillsammans med en högskola ger Ersta diakonisällskap unika förutsättningar att verka både inom och utom välfärdssystemet.

Ersta diakonis verksamheter finansieras huvudsakligen genom avtal med staten, landsting, kommuner och kyrkan. Gåvor och bidrag är ett värdefullt stöd som kommer att få allt större betydelse.

De eventuella överskott som uppstår går tillbaka till verksamheten för utveckling av den egna verksamheten i form av vård, omsorg, utbildning och forskning. Under år 2005 har den negativa resultattrenden vänts och för första gången på många år visar sällskapet ett positivt resultat. Vinsten uppgår till 2 mnkr på en total omsättning på 566 mnkr. Förklaringen står dock framför allt att finna i att finansförvaltningen har gett ett mycket positivt tillskott medan flera av kärnverksamheterna fortfarande går med underskott.

Ekonomin under året som gått

Frågan om ekonomisk stabilitet parallellt med en utvidgning av verksamheten för att öka intäkterna har präglat ledningens arbete under året. Under 2005 inleddes en expansion av kärnverksamheterna, framför allt inom sjukhuset, enligt den strategi som styrelsen tidigare beslutat om för de närmaste åren. Utvidgningen kommer fortsatt att kräva såväl investeringskapital, som fokuserat ledarskap i form av styrning, kontroll, utvärdering och uppföljning.

I syfte att öka intäkterna för sjukhuset och ge möjlighet för idéburen vård att växa, deltog Ersta diakonisällskap i ett antal upphandlingar inom Stockholms läns landsting. Bland annat lades anbud på delar av somatisk specialistvård; Kirurgisk specialistvård samt Specialistmottagning i närsjukvård Södermalm. Ersta sjukhus vann upphandlingen av dessa båda objekt, vilka omfattar 8 mnkr respektive 25 mnkr.

Sjukhusets resultat, - 8,3 mnkr, förklaras i huvudsak genom för låg produktion och för stort antal slutenvårdsplatser samt ofinansierade forskningskostnader på Magtarmcentrum (MTC). Överproduktion utan kompensation från Stockholms läns landsting på Hospicekliniken och den Psykiatriska kliniken har medfört förluster på 3,4 mnkr.

I mars startade Erstabacken, vård och boende för svårt sjuka hemlösa personer, ett uppdrag som Ersta diakoni fått av Stockholms läns landsting och Stockholms stad i samverkan. Här samverkar sjukvården och den sociala verksamheten. Avtalet garanterar finansieringen även om beläggningen inte skulle vara jämn över tiden.

Den sociala verksamheten har haft ekonomiska problem även under

28

detta år bland annat beroende på låg beläggning på Ersta flickhem, Ersta härbärge och Mariahemmet. Genom utökning av verksamhetsinriktningen för Lännahemmet, som bättre motsvarar de placerande kommunernas behov uppnåddes viss förbättring. För härbärget ledde den låga beläggningen till en diskussion om förändrad prissättning för kommande år som utgår från att verksamheten måste gåvofinansieras, liksom Ersta Vändpunkten.

På Mariahemmet finns ett inneboende strukturellt problem då sjukhemsplatser och ålderdomshemsplatser blandas i samma lokaler vilket innebär att bemanning måste ske utifrån sjukhemsplatsbehoven men ersättningen är differentierad. Det skapar ett behov av översyn av bemanning och organisation.

Hemtjänsten fortsätter sin utvidgning och många gamla efterfrågar Ersta diakoni som sin leverantör.

En ny viktig satsning under året var starten av Referenspunkt Ersta med uppgift att ordna samtalsgrupper för människor som drabbats av trauman, som flodvågskatastrofen i Thailand i slutet av 2004. Ett övergripande uppdrag för Referenspunkt Ersta är att förstärka den psykosociala katastrofberedskapen i landet och skapa en enhetlig nationell utbildning. Verksamheten finansieras genom Allmänna Arvsfonden.

Vid Ersta Sköndal högskola präglades året av arbetet med att finna en organisationsform som bättre skulle passa verksamheten. I slutet av året beslutades att högskolan skulle omvandlas till ett aktiebolag och verksamheten överföras per den 1 januari 2006. Resultatet är fortfarande negativt men ansträngningar under året för att förbättra den ekonomiska situationen har lett till att det är ett mindre underskott än tidigare år.

Fastighetsavdelningen arbetade fortsatt med kostnadsbesparingar och rationaliseringar. Inför 2005 fick avdelningen uppdraget att starta ett genomgripande miljöarbete inom Ersta diakoni. Under första året prioriterades verksamheten på sjukhuset, för att väl förbereda förväntade krav om miljöcertifiering från Stockholms läns landsting. Övergång till mer miljövänlig och billigare energislag betydde mycket för driftskostnaderna under året.

Under året inleddes också den satsning på förstärkning av kommunikation och insamlingsverksamhet som styrelsen angett som ett viktigt medel för att stärka verksamheterna ekonomiskt. Fokus har legat på att skapa en bas för kommunikation, extern såväl som intern. Insamling av gåvor har intensifierats och strukturerats för att på sikt generera större ekonomiska tillskott.

Styrelsen har under året, genom sin kapitalplaceringskommitté, valt att vara mer aktiv än tidigare på de finansiella marknaderna. För att generera högre avkastning utan att förändra risknivån nämnvärt har en övergång skett till mer aktierelaterade värdepapper. Portföljens värde uppgår till 497 mnkr och avkastningen har varit 6,4% under året.

Styrelsens placeringsstrategi för värdepappersportföljen innebär även

fortsatt att placeringarna ska ske till låg risk med en hög direktavkastning.

Resultatet är positivt på verksamhetsresultatnivå men justerat för erhållna gåvor är verksamhetsresultatet negativt även år 2005, och har endast förbättrats med 3 mnkr jämfört med år 2004 då verksamhetsresultatet uppgick till - 9 mnkr.

Styrelsens arbetsformer

Styrelsen har sammanträtt 9 gånger under året. En av de stora frågorna under året har varit arbetet med Ersta Sköndal högskolas organisationsform. Ett särskilt fokus har legat på att stödja sjukhuset och möjligheterna till expansion. Andra viktiga frågor har varit en strategi för utvecklingen av äldreomsorgen inom Ersta diakoni och ombyggnationer av gamla matsalen i berget under administrationsbyggnaden.

Medlemmar i sällskapet

Antalet medlemmar i Ersta diakoni var vid årsskiftet 2005/2006 966 (992), varav 534 (454) diakonissor/diakoner.

Förvaltade stiftelser

Nedan redovisas det egna kapitalet i de av Ersta diakonisällskap förvaltade stiftelserna per bokslutstillfälle. Stiftelserna har egen årsredovisning och revisionsberättelse.

Stiftelsen Friherinnan Maria Rappe 555 Stiftelsen Brita Afzelius 1 786 Stiftelsen Eleonora von Höpken 926 Stiftelsen Sten H Bertheaus gåvofond 459 Stiftelsen Sjukhusets frisängsfond 858 Stiftelsen Sjukhemmets frisängsfond 583 Stiftelsen Emil, Frida och Stina Hultstrands fond 2 219 Stiftelsen Annie och Fritz Tjus donationsfond II 4 360 Anna Wikströms Stiftelse 1 684 Stiftelsen Hemmets Fristad 292 Henrietta Cannings Stiftelse 87 Margaretha Hamilton af Hagebys Fond 3 852 Nödhjälpskassan i Stockholm Samfond 48 411 Stiftelsen Bethelhemmet 2 149 Summa

68 221

Stiftelser som förvaltas av bank men vars avkastning tillfaller Ersta diakonisällskap: Stiftelsen Adolf och Gurli Johnssons fond för Ersta diakonisällskap 2 100 Linnea Carlssons Stiftelse 26 673 Summa

28 773

29

Ekonomisk sammanfattning (siffror inom parentes avser år 2004. Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.)

Sammanfattning av 2005 års resultat- och balansräkning.

Omsättning och nettoresultat per verksamhetsområde framgår av not 2.

Som framgår av resultaträkningen uppgick Erstas diakonis intäkter till 566 mnkr (530). Av dessa utgjorde 18,0 mnkr (3,8) gåvor och bidrag inkl medlemsavgifter i diakonisällskapet.

Rörelsens kostnader exklusive avskrivningar och jämförelsestörande

Flerårsöversikt Nettoomsättning Gåvor och bidrag, exkl. statsbidrag till högskolan Personalkostnader Årets resultat Likvida medel

30

poster uppgick till 540 mnkr (519). Efter avskrivningar och finansiella poster redovisas ett överskott på 18,8 mnkr (-3,1). Värdepappersportföljen har framförallt varit placerad i räntebärande värdepapper men under året har en hel del aktierelaterade placeringar förekommit.

Som framgår av balansräkningen uppgick Erstas diakonis omslutning per 31 december 2005 till 817 mnkr (790). Det egna kapitalet uppgår till 416 mnkr (398).

2005 489 780 36 839 392 647 2 295 6 771

2004 471 737 20 669 386 744 -5 567 3 751

2003 466 551 18 034 377 313 -7 331 1 138

2002 438 771 23 133 370 846 -53 441 5 065

2001 441 967 10 987 383 060 -60 046 13 340

Resultaträkningar

Not

2005

2004

Verksamhetens intäkter Årsavgifter 300 268 Kollekter, testamentsmedel och gåvor 17 666 3 484 Erhållna bidrag 1 58 401 54 427 Nettoomsättning 2 489 780 471 737 Övriga rörelseintäkter 22 Summa verksamhetens intäkter

566 169

529 916

Verksamhetens kostnader Övriga externa kostnader -147 619 -132 427 Personalkostnader 3 -392 647 -386 744 Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar 6,7 -17 774 -19 799 Övriga rörelsekostnader - -45 Summa verksamhetens kostnader

-558 040

-539 015

Verksamhetsresultat 8 129 -9 099

Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar 4 8 365 818 Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 12 616 15 412 Räntekostnader och liknande resultatposter -10 305 -10 207 Summa resultat från finansiella investeringar

10 676

6 023

Årets resultat före dispositioner 18 805 -3 076

Resultatdispositioner Utnyttjande av fonder och ändamålsbestämda medel från tidigare år 15 1 750 2 875 Reservering av fonder och ändamålsbestämda medel till kommande år 15 -18 260 -5 366

-16 510

-2 491

ÅRETS RESULTAT

-5 567

2 295

Alla belopp i tusen SEK om inte annat anges.

31

Balansräkningar Tillgångar

Not

2005

2004

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 6 223 292 224 442 Inventarier 7 13 526 11 309 Pågående nyanläggningar och förskott 8 6 350 341

243 168 236 092

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 9 500 Andra aktier och andelar 10 459 625 452 627 Övriga långfristiga fordringar 11 4 000 4 800

464 125

457 427

Summa anläggningstillgångar 707 293 693 519

Omsättningstillgångar

Varulager Handelsvaror 187 230 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 76 861 73 140 Övriga fordringar 14 295 8 117 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

32

12

11 560

10 762

102 716

92 019

Kassa och bank

6 771

3 751

Summa omsättningstillgångar

109 674

96 000

SUMMA TILLGÅNGAR

816 967

789 519

Eget kapital och skulder

not

2005

2004

Eget kapital 15 Bundet eget kapital Förvaltade fonder 3 916 3 907 Kapitalbehållning 200 000 200 000

203 916 203 907 Fritt eget kapital Egna disponibla fonder 30 369 29 206 Ändamålsbestämda medel 24 620 9 282 Balanserade vinstmedel 154 381 161 448 Årets resultat 2 295 -5 567

211 665

194 369

Summa eget kapital

415 581

398 276

Avsättningar Avsättningar för pensioner 179 944 182 932 Långfristiga skulder 14 Skulder till kreditinstitut 102 047 102 051 Övriga skulder 22 22

102 069

102 073

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 23 032 14 752 Övriga skulder 23 326 24 101 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 73 015 67 385

119 373

106 238

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 816 967 789 519

Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar 155 223 155 223 Värdepappersdepå 82 000 82 089

237 223 237 312 Ansvarsförbindelser Pensionsgaranti FPG 3 598 3 659

33

Kassaflödesanalys

Not

2005

2004

Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat före finansiella poster 8 129 -9 099 Avskrivningar 6,7 17 774 19 799 Reaförlust (+), reavinst (-) på anläggningstillgångar 139 546 Ökning (+), minskning (-) av långfristiga avsättningar -2 988 -3 117 Minskning av långfristiga fordringar 11 800 800 Kassaflöde före räntor och utdelningar mm 23 854 8 929

Erhållen ränta 13 220 15 951 Erlagd ränta -10 298 -10 038 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 26 776 14 842

Rörelsekapitalets förändring Ökning (-),minskning (+) av kortfristiga fordringar -10 472 -17 624 Ökning (-), minskning (+)av lager 43 -40 Ökning (+), minskning (-) av kortfristiga skulder 13 128 21 500 Ökad (-), minskad (+) bindning i rörelsekapital

2 699

3 836

Kassaflöde från den löpande verksamheten 29 475 18 678

Investeringar Investeringar i materiella anläggningstillgångar 6,7,8 -24 989 -8 289 Investeringar i värdepapper 10 -617 463 -407 291 Försäljning av värdepapper 10 617 501 400 919 Summa nettoinvesteringar -24 951 -14 661

Kapitalöverskott (+) Kapitalbehov (-) 4 524 4 017

Finansiering Lämnade aktieägartillskott -1 500 Ökning (+), minskning (-) av långfristiga skulder -4 -1 404 Finansiering netto -1 504 -1 404

Ökning (+), minskning (-) av likvida medel 3 020 2 613 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

34

3 751 6 771

1 138 3 751

Redovisningsprinciper Sällskapets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.

Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.

Anläggningstillgångar. Materiella och immateriella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda nyttjandetiden.

Leasingavtal. Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som operationell leasing, dvs. leasingavgifter kostnadsförs löpande.

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det innebär att det redovisade kassaflödet endast omfattar transaktioner som medför in- och utbetalningar. Kassaflödet redovisas uppdelat på den löpande verksamheten, investeringar och finansiering.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp och har kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Gåvor i form av tillgångar som ej utgör kontanter, t.ex. fastigheter, aktier och andra värdepapper värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället.

Intäkter i form av årsavgifter intäktsförs när de inflyter och efter periodisering av förutbetalda intäkter.

Intäkter i form av kollekter intäktsförs i anslutning till insamlingstidpunkten.

Intäkter i form av gåvor och testamentsmedel intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd.

Intäkter i form av bidrag intäktsförs när bindande beslut finns från bidragsgivaren.

Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod, periodiseras bidraget över denna period. Bidrag som avser stöd vid förvärv av anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Nettoanskaffningsvärdet utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek.

Avskrivningsprinciper

Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd.

Avskrivningar enligt plan %:

Byggnader Inventarier

2005

2004

1,50 – 5,00 10,00 – 33,00

1,50 – 5,00 10,00 – 33,00

Noter

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.

Not 1

Erhållna bidrag

Bidragsgivare

2005

2004

Statsbidrag Landstingsbidrag Kommunbidrag Kyrkofonden Bidrag från fonder Bidrag från stiftelser Övriga bidragsgivare

39 228 37 242 433 277 1 000 1 000 2 436 2 725 9 799 1 985 3 463 8 885 2 042 2 313

Summa

58 401

54 427

35

Not 2

Sällskapets nettoomsättning och resultat

Resultatet redovisas efter dispositioner men före eliminering av interna transaktioner.

2005

Ersta sjukhus Sociala verksamheten Ersta Sköndal högskola, campus Ersta Ersta fastigheter Övriga verksamheter Summa

Not 3

2004

Omsättning

Resultat

378 671 66 961 6 645 31 677 5 826

-8 316 -6 312 -2 925 5 339 14 509

489 780

2 295

Omsättning

Resultat

366 181 -8 399 54 675 -5 909 9 012 -4 414 31 253 849 10 616 12 306 471 737

- 5 567

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Medelantalet anställda i Sverige

2005

2004

Antal anställda

Varav män

Antal anställda

Varav män

768

(126)

766

(115)

2005 2004

Löner och andra Sociala Löner och andra Sociala

ersättningar kostnader ersättningar kostnader Styrelse och direktor 1 413 992 1 690 1 109 Varav pensionskostnader 434 443 Övriga anställda 249 526 132 477 241 590 128 557 Varav pensionskostnader 47 969 36 103 Summa

Sjukfrånvaro %

36

250 939

133 469

2005

2004

Total sjukfrånvaro i förhållande till total arbetstid 9,22 -varav andel överstigande 60 dagar 72,16 Sjukfrånvaro kvinnor 10,02 Sjukfrånvaro män 5,12 Sjukfrånvaro i ålderskategori - 29 år 7,26 Sjukfrånvaro i ålderskategori 30 - 49 år 8,32 Sjukfrånvaro i ålderskategori 50 - år 10,30

9,01 73,02 9,66 5,68 5,37 7,32 11,06

243 280

129 666

Not 4

Resultat från övriga värdepapper och fordringar

Bidragsgivare

2005

2004

Erhållna utdelningar 829 Realisationsresultat vid försäljning av andelar 7 536

121 697

Summa

818

8 365

Not 7

Inventarier

2005

2004

Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Årets utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

134 024 10 046 -35 680

148 219 5 853 -20 048 -

144 715

134 024

121 563 7 795 -1 680

131 339 9 817 -19 593 -

130 037

121 563

2005

2004

Räntor

12 616

15 412

Summa

12 616

15 412

Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Årets utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade avskrivningar

1 152 -

1 152 -

2005

2004

Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar

1 152

1 152

Ingående anskaffningsvärde 627 954 Årets inköp 8 819 Omklassificeringar 10 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 636 783

623 645 2 121 2 188

Utgående bokfört värde

13 526

11 309

Bidragsgivare

2005

2004

Belopp vid årets ingång Under året nedlagda kostnader Omklassificeringar Årets utrangeringar

341 6 124 -10 -105

2 307 314 -2 188 -92

6 350

341

Not 5 Ränte- och övriga finansiella intäkter

Not 6 Byggnader

Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar

627 954

239 683 9 979

229 701 9 982

249 662

239 683

Not 8

Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer

Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar

163 829 -

163 829 -

Utgående bokfört värde

163 829

163 829

Not 9 Andelar i koncernföretag

Utgående bokfört värde

223 292

224 442

Taxeringsvärde -varav byggnader -varav mark

128 275 57 979 70 296

127 906 57 700 70 206

Namn Ersta Sköndal högskola AB org.nr 556688-5280

Röst- andel %

Kapital- andel %

Antal andelar

50 %

50 %

5 000

2005

2004

Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

0 500

0 0

500

0

Utgående bokfört värde

500

0

37

Not 10 Andra aktier och andelar

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2005

2004

452 627 616 963 -609 965

445 558 407 291 -400 222

459 625

452 627

Aktier Ersta diakonisällskap 2005 Bokfört värde 82 505 Börsvärde eller motsvarande 93 764

2004 14 51

Ernst Tigerschöld Bokfört värde 408 Börsvärde eller motsvarande 8 000

408 6 763

Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Årets avyttringar Utgående bokfört värde

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Ersta diakonisällskap Bokfört värde Börsvärde eller motsvarande

2005 376 712 395 794

2004 452 205 467 328

Not 11 Övriga långfristiga fordringar

2005

2004

Upplupna vårdintäkter Upplupna intäktsräntor Förutbetald försäkringspremie Övriga poster

5 007 3 731 413 2 409

3 530 3 506 349 3 377

Summa

11 560

10 762

Not 13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupen semester- kompoch övertidsskuld Upplupna arbetsgivaravgifter Periodiserade projektkostnader Periodiserade utvecklings- och omstruktureringskostnader Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa

2004

19 435 14 062 27 833

18 505 12 611 9 019

2 638

2 956

9 047

24 294

73 015

67 385

Not 14 Checkräkningskredit 2005

2004

Ingående anskaffningsvärde Årets amorteringar

4 800 -800

5 600 -800

Utgående bokfört värde

4 000

4 800

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 25 000 (25 000).

Not 15 Eget kapital

Förvaltade Kapital- Disponibla

fonder behållning fonder

38

2005

Ändamåls- bestämda medel

Balanserade vinstmedel/ årets resultat

Belopp vid årets ingång 3 907 200 000 29 206 9 282 Lämnade aktieägartillskott Avsättning till förvaltade fonder 9 Avsättning till disponibla fonder 1 651 Ianspråktagande av disponibla fonder -488 Avsättning till ändamålsbestämda medel 16 600 Ianspråktagande av ändamålsbestämda medel -1 262 Årets resultat

155 881 -1 500

Belopp vid årets utgång

156 676

3 916

200 000

30 369

24 620

2 295

Styrelsens avslutning Ersta diakoni - att göra den märkbara skillnaden

Styrelsen har under en treårsperiod kontinuerligt arbetat med att formulera och finslipa strategierna för verksamheterna.

Behovet av väl genomtänkta, konsekventa och långsiktigt fungerande planer för Ersta diakoni är uppenbart. Det är ett faktum att många av våra verksamheter upphandlas under konkurrens via offentliga upphandlingar som kräver låga priser, hög kvalitet och ekonomiskt risktagande i form av investeringar – utan att man samtidigt får långsiktiga åtaganden för framtida intäkter. Därför måste Ersta diakonis ekonomiska modeller vara skarpa och vår riskhantering god och vi måste ständigt arbeta med vår effektivitet.

Vi konkurrerar på den ”fria” vårdmarknaden – med aktörer som har ett tydligt vinstintresse och gör sina val styrt av detta.

Men Ersta diakoni nöjer sig inte med det. Vi har visionen och målet att leverera något extra. Detta extra betyder att människor som vi arbetar för känner att vi bryr oss lite mer, att vi skapar en känsla av respekt, omvårdnad och livskvalitet. Det är det vi menar med den märkbara skillnaden.

Det är styrelsens uppgift att se till att vi kan behålla denna särprägel, som vilar på vår diakonala grund, även när ekonomiskt bistra vindar pressar oss till anpassningar.

Ersta diakoni expanderar och vi gläds åt detta – samtidigt ser vi att vikten av att bibehålla en stabil grund även ökar. Därför har vi också ökat vårt engagemang i vår omvärld.

Vi samtalar med politiker, näringslivsrepresentanter, våra köpare och våra kollegor i non-profit sektorn på ett mer målinriktat sätt. Vi visar på behovet av Ersta diakoni. Vi vet att de som känner oss uppskattar oss och därför försöker vi se till, att så många som möjligt som har makt att stötta oss har kännedom om oss.

Under året har Ersta Sköndal högskola blivit ett bolag och förutsättningarna för tillväxt, synergiutveckling och fortsatt god kvalitet har tydliggjorts.

Ersta sjukhus expanderar inom nya områden och når en större volym, vilket också är viktigt för att skapa framtida konkurrenskraft.

Under år 2006 väntar nya utmaningar.

Styrelsens ambition är att fundamentet för Ersta diakonis verksamhet ytterligare ska förtydligas och stabiliseras, samtidigt som de olika verksamheterna måste fortsätta att effektiviseras. Vi ska kunna fortsätta att ge en påtaglig och märkbar känsla av att människan är det viktigaste för oss som vårdgivare och utbildare.

Stockholm 2006-03-06

Åke Dahlman Ordf.

Erik Blennberger

Erik Hafström

Stig Hanno

Birgitta Norell

Gun Olsson

Inga-May Petersson Vice ordf.

Nina Rehnqvist

Björn Sprängare

Lars-G. Ståhl

Gunnel Wingård Mellqvist

Gunilla Åberg

39

Revisionsberättelse Till årsmötet i ERSTA DIAKONISÄLLSKAP Org. nr. 802000-6717 Vi har granskat årsredovisningen, bokföringen samt styrelsens förvaltning för år 2005.

Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpats vid upprättande av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla

uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rätt-visande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Vår revisionsberättelse har avgivits 2006-03-11

40

Ulf Järlebro BDO Nordic Stockholm AB Registrerat revisionsbolag

Laila Söderlund

Ledning

Bakre raden: Jan-Håkan Hansson (Rektor), Rein Nyman (Personalchef ), Thorbjörn Larsson (Direktor) Främre raden: Charlotte Rydh (Chef Kommunikation och insamling), Lisbet Nord (Sjukhuschef ), Anette Sand (Fastighetschef ), Helén Källholm (Ekonomichef )

Styrelse

Bakre raden: Lars-G Ståhl, Erik Hafström, Åke Dahlman (ordf.), Erik Blennberger Mellanraden: Birgitta Norell, Thorbjörn Larsson (direktor), Nina Rehnqvist, Gunilla Åberg Främre raden: Björn Sprängare, Stig Hanno, Gunnel Wingård Mellqvist, Inga-May Peterson (v ordf.) Saknas på bild: Gun Olsson

41

Ersta diakonisällskap Årsmöte

Styrelsen Svenska kyrkans centrum för familjerådgivning

Ersta kyrka, Museum, Oblatbageri, Frimärksavd., Ersta diakonkåren

Direktor Referenspunkt Ersta Personal Ekonomi

Ersta sjukhus

42

Fastigheter, inkl. konferens & hotell

Kommunikation & Insamling

Social verksamhet

Ersta Sköndal högskola AB

Gör skillnad Det finns flera möjligheter för dig att göra skillnad för någon annan människa genom Ersta diakoni.

Du kan: Ge en gåva

Du kan också:

Ge en gåva om stöd till Ersta diakoni eller någon av våra verksamheter.

• boka konferens eller hotellrum – tfn 08-714 63 41 • skänka frimärken eller frimärkssamlingar – tfn 08-714 63 44 • köpa litteratur och musik i vår bokhandel • ge ett bidrag till kollekten i Ersta kyrka

Hedra eller gratulera Hedra någons minne, eller gratulera på en högtidsdag, genom en gåva.

Testamentera

Pg 90 00 54-8

Din sista vilja har betydelse. Många väljer att testamentera pengar, aktier, fast egendom eller annan kvarlåtenskap till Ersta diakoni.

Har du frågor om hur du kan stödja Ersta diakoni?

Kontakta oss på Tfn 08-714 60 60 E-post donation@erstadiakoni.se

Ersta diakoni Besöksadress: Erstagatan 1 Box 4619, 116 91 Stockholm Tfn 08-714 61 00, Fax 08-714 66 71 www.erstadiakoni.se

44

Vill du bli medlem i Ersta diakonisällskap?

Ring 08-714 61 20

Pg 90 00 54-8