Starka verb & passiva agenter - Maja Bergqvist

Page 1

ETT SMAK PROV

Starka verb & passiva agenter En lite annorlunda lärobok om det svenska språket

Maja Bergqvist


Älskade ordklasser

Beloved word classes

Ibland funderar jag på vilken ordklass jag tycker bäst om. Men det är omöjligt att avgöra, alla ord har ju klass.

Sometimes I wonder about which word class I like best. But it’s impossible to determine, all words have class.

Substantiv är vackra, för vem gillar inte gemenskap, omtanke, kärlek, glädje, humanitet, värme och livskraft. Men det är adjektiven som smyckar substantiven så att de blir vackra, ståtliga, känsliga, oslagbara, häpnadsväckande, omtänksamma och kärleksfulla. Utan verb kan vi varken se eller höra, inte heller sjunga, älska, inkludera, hoppas, andas, glädjas, leva och läka.

Nouns are beautiful, who does not like fellowship, care, love, joy, humanity, warmth and vitality. But it’s the adjectives that adorn the nouns so that they become beautiful, grand, sensitive, unbeatable, astonishing, caring and loving. Without verbs we can neither see nor hear, sing, love, include, hope, breathe, rejoice, live or heal.

Konjunktionerna och subjunktionerna är oumbärliga. De rustika byggstenarna men, eller, därför att och ifall förenar de enklaste ord och satser till långa utsmyckade fraser. Att leva utan räkneord går ju inte heller. Hur skulle vi annars veta vilket år det är eller hur många ljus vi ska tända den fjärde advent? För att inte tala om pronomen, de är själva grundvalen till att vi ens existerar, både du och jag och våra medmänniskor.

The conjunctions and subjunctions are indispensable. The rustic building blocks but, or, because and if, combine the simplest words and sentences into long ornate phrases. Living without numerals is not possible either. How else would we know what year it is or how many candles we should light the Sunday just before christmas (“fjärde advent”)? Not to mention pronouns, they are the very foundation of our existence, both you and I and our fellow human beings.

Adverbet är dirigenten. Med sin taktpinne visar adverbet vänligt men bestämt var alla ord ska stå och avgör inte bara på vilket sätt saker och ting ska utföras, om de ens ska utföras, utan också var och när.

The adverb is the conductor. With its wand, the adverb kindly but firmly shows where all the words should stand and decides not only how things should be done, if they should even be done, but also where and when.

Prepositionerna är pricken över i:et. Ett liv utan dessa hjälpredor hade varit synnerligen förvirrande. Var ligger boken, på hyllan eller under bordet? Väntar du i parken eller utanför? Är jag online eller inline?

The prepositions are the icing on the cake. A life without these helpers would have been extremely confusing. Where is the book, on the shelf or under the table? Are you waiting in the park or outside? Am I online or inline?

Jo! Men visst! Tvi vale! Säga vad man vill om interjektioner, men det är de som gör det möjligt att skrika Aj! när det gör ont eller Oj! när du blir förvånad, men framför allt Hej! till den du möter.

Yes! But sure! No! Say what you want about interjections, but they are the ones that make it possible to shout Ouch! when it hurts or Wow! when you are surprised, but above all Hi! to the one you meet.

12


1. Fakta om Sverige

Statsskick

Energi

● Sverige är en monarki.

● Den största andelen av energiproduktionen i Sverige kommer

● Sveriges kung Carl XVI Gustaf (uttalas Carl den sextonde

● ● ● ●

från kärnkraft, vattenkraft och vindkraft.

Gustaf) härstammar från ätten Bernadotte. Han är gift med drottning Silvia. Kungen och drottningen har tre barn: kronprinsessan Victoria, prins Philip och prinsessan Madeleine. Kronprinsessan Victoria är den som ärver tronen efter sin pappa. Kronprinsessan Victoria är gift med prins Daniel och de har två barn, prinsessan Estelle och prins Oscar. Sveriges nationaldag äger rum den 6:e juni till minne av när Gustav Vasa valdes till kung år 1523. Nationaldagen firas också till minne av regeringsformen som instiftades den 6:e juni år 1809.

Nobelpriset ● Alfred Nobel föddes i Stockholm år 1833. Han blev världs-

berömd som uppfinnaren av dynamit, vilket gjorde honom väldigt rik. Efter sin död testamenterade han en stor del av sin förmögenhet till en fond, vars avkastning skulle delas ut till människor som gjort något stort för mänskligheten. Nobelpriset delas ut årligen, den 10:e december, till minne av Nobels dödsdag. Priset delades ut första gången år 1901. Man kan tilldelas Nobelpriset i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt fredsarbete. Fredspriset delas ut i Oslo, Norge, medan övriga priser delas ut i Stockholm. Dessutom delar Riksbanken varje år ut ett pris i ekonomi till minne av Alfred Nobel.

Klimat ● Sverige är ett avlångt land med olika växtzoner. Det är stor

skillnad på klimatet i norra Sverige och södra Sverige. ● På grund av Sveriges utsträckta placering på norra halvklotet

är det stor skillnad på antalet timmar per dygn som solen är uppe i norra respektive södra Sverige. ● I nordligaste Sverige kan man under sommarhalvåret uppleva så kallad midnattssol. Dessa dygn går solen aldrig ner under horisonten. ● I nordligaste Sverige kan man under vinterhalvåret uppleva så kallad polarnatt. Dessa dygn går solen aldrig upp över horisonten.

21


2. Användbara fraser och uttryck

På kontoret / på jobbet - Jag kommer på mötet. - Vi har konferens idag. - Kan du ta anteckningar? - Kan du hälsa att jag blir sen till mötet? - Jag blir nog sen till konferensen i eftermiddag. - Budgeten håller inte! - Budgeten ser bra ut! - Kan jag få löneförhöjning? - Det är snart dags för medarbetarsamtal. - Hänger du med på en after work-öl i dag? - Varför är leveranserna försenade? - Vem är leverantören? - Kopieringsapparaten fungerar inte. - Vi måste beställa mer toner till kopiatorn. - Vilka kunder kommer i dag? - Vilka patienter har vi i dag? - Jag hinner tyvärr inte! - Hur går det med ...? - Kan vi hålla mötet digitalt? - Vilken tjänst/operatör brukar du använda vid digitala möten? - Har du mejlat mig? - Jag mejlade dig i går. - Hen jobbar hemifrån. - Jag ska vara föräldraledig. - Jag har sagt upp mig. - Jag ska ta semester. - Jag behöver semester!

30


7. Användbara ord

INREDNING, SUBSTANTIV MÖBLER

KÖKSMASKINER

singular, plural (flera)

singular, plural (flera)

en bokhylla, bokhyllor

ett, flera soffbord

en bakmaskin, bakmaskiner

en byrå, byråer

en spegel, speglar

en diskmaskin, diskmaskiner

en bäddsoffa, bäddsoffor

en spjälsäng, spjälsängar

en elvisp, elvispar

en divan, divaner

en stol, stolar

en frysbox, frysboxar

en fåtölj, fåtöljer

en säng, sängar

ett, flera frysskåp (en frys, frysar)

en garderob, garderober

ett, flera sängbord

en hushållsmaskin, hushållsmaskiner

ett, flera köksbord

en tv-bänk, tv-bänkar

en, flera kaffekokare

en kökssoffa, kökssoffor

en vagga, vaggor

en kaffemaskin, kaffemaskiner

en lampa, lampor

ett, flera vitrinskåp

ett, flera kylskåp (en kyl, kylar)

ett, flera matsalsbord

en våningssäng, våningssängar

en mikrovågsugn, mikrovågsugnar

en matta, mattor

en mixer, mixrar

ett, flera nattygsbord

en spis, spisar

en pall, pallar

en ugn, ugnar

ett, flera skrivbord ett, flera skåp

en, flera vattenkokare ett, flera våffeljärn

en skänk, skänkar

en, flera torktumlare

en soffa, soffor

en tvättmaskin, tvättmaskiner

BOENDE, ADJEKTIV

dammigt, hemtrevligt, mysigt, möblerat, organiserat, städat, stökigt BOENDE, VERB

att bo, bygga, dekorera, fixa, flytta, flytta in, hyra, hyra ut, inreda, köpa, laga, låna, låna ut, montera, möblera, möblera om, pynta, renovera, städa, återvinna

45


9. Huvudsats och bisats

Ordföljd vid satsadverbial I huvudsatser står satsadverbialet efter subjektet och efter det första verbet. ● Du spelar inte tennis. ● Varför kom han inte till skolan i går? ● Jag promenerar gärna.

● I dag ska du väl inte gå bort?

● Han var nog hungrig.

● Somnar hon aldrig före klockan tolv på natten?

I bisatser står satsadverbialet direkt efter subjektet och före det första verbet. HUVUDSATS

BISATS

Jag vill

att du alltid lyssnar.

Han är glad

trots att han inte har vunnit på Lotto.

Vi är hemma

även om vi inte får gäster.

Jag är rädd

för att jag inte har ett larm.

Hon sa

att hon inte visste något om saken.

Jag kokar inte kaffe

eftersom jag inte tycker om kaffe.

Jag springer gärna

trots att vädret aldrig är fint.

Jag är nog hungrig

vilket tyvärr gör att magen kurrar.

BISATS

HUVUDSATS

För att vi inte ska komma fram för tidigt

kör han alltid den långsamma bilen.

När våra barn inte är sjuka

är vi verkligen lyckliga.

Om de verkligen hittar en bra film

ska de förmodligen gå på bio.

Eftersom Bosse aldrig kommer

kastar Olle bollen jämt till Ulla.

För att hon alltid vill motionera mera

spelar Greta gärna tennis.

73


10. Positionsschema/satsschema

Ordföljd bisats Vanliga bisatsinledare Bisatsinledarna med asterisk* kan också fungera som frågeord i huvudsatser, exempelvis: Vad heter du? Där kan också fungera som ett platsadverbial: Där bor jag. Observera att därför inte är en bisatsinledare. att där därför att eftersom

fast att fastän för att hur*

huruvida ifall innan medan

när* om på grund av att som

så att tills trots att vad*

var* varför* vart* vem*

vilket* även om

Exempelmeningar 1

2

3

4

5

ÄVEN ANDRA ADVERBIAL - huvudsats - subjekt

bisatsinledare/ subjunktioner

subjekt

satsadverbial

HUVUDSATS

6

OBJEKT/ KOMPLEMENT verb 1, 2, 3 alla verb

p a r t i k e l

- direkt objekt - indirekt objekt - predikativ - egentligt subjekt

adverbial adverbial räknas ibland som en del av objektet/ komplementet

BISATS när bisatsinledare

bokhandeln subjekt

inte adverbial

är öppen verb

sats

medan bisatsinledare

Birgitta subjekt

huvudsats

HUVUDSATS för oss objekt

blir vi uttråkade

indirekt

läste verb

84

tidningen objekt

i går adverbial

direkt

tids

läste jag mina läxor


11. Väder, väderlekar

Mulet och grått Det har varit mulet och grått väder på sistone. På sistone har det varit mulet och grått väder.

Det är grått och mulet i dag. I dag är det grått och mulet.

Det blir mulet och grått i kväll. I kväll blir det mulet och grått. Det kommer att bli mulet och grått på semestern. På semestern kommer det att bli mulet och grått.

Det är åska i dag. I dag är det åska. Det åskar för fullt!

Det ser ut att bli åska vilken minut som helst. Vilken minut som helst ser det ut att bli åska.

Oväder

Åska Det var åska nyligen. Nyligen var det åska. Det kom åskskurar i natt. I natt kom det åskskurar. Hörde du åskan i natt?

Det kommer åskskurar i dag. I dag kommer det åskskurar.

Det åskade och blixtrade i går.9 I går åskade och blixtrade det. I går åskade det10 och blixtrade.

Det åskar och blixtrar i dag. I dag åskar och blixtrar det. I dag åskar det och blixtrar.

Det är/finns risk för åska/åskskurar framåt kvällen. Framåt kvällen är/finns det risk för åska/åskskurar. Det kommer att åska och blixtra i natt. I natt kommer det att åska och blixtra.

Det är ett opersonligt/expletivt subjekt och åskade, regnade är opersonliga verb. Satsen saknar både ”vanligt”, formellt och egentligt subjekt. Läs fler exempel under rubriken Opersonligt subjekt och opersonliga verb i kapitel 8: Satsdelar. 10 Läs mer om placeringen av det i kapitel 10: Positionsschema/satsschema. 9

92


14. Adjektivets komparation

Exempel på böjning av adjektivet och substantivet vid en-ord och ett-ord. obestämd form singular

bestämd form singular

obestämd form plural

bestämd form plural

en fager pojke en läcker måltid en mager människa en vacker bild

den fagra6 pojken den läckra måltiden den magra människan den vackra bilden

flera fagra pojkar flera läckra måltider flera magra människor flera vackra bilder

de fagra pojkarna de läckra måltiderna de magra människorna de vackra bilderna

ett fagert ansikte ett läckert bakverk ett magert utbud ett vackert bord

det fagra ansiktet det läckra bakverket det magra utbudet det vackra bordet

flera fagra ansikten flera läckra bakverk flera magra utbud flera vackra bord

de fagra ansiktena de läckra bakverken de magra utbuden de vackra borden

Adjektiv som innehåller u i positiv form och slutar på ng Adjektiv som innehåller u i positiv form och slutar på ng kompareras enligt nedan. positiv, en-ord

positiv, ett-ord

komparativ

superlativ

tung ung

tungt ungt

tyngre yngre

tyngst yngst

Exempel på böjning av adjektivet och substantivet vid en-ord och ett-ord.

6

obestämd form singular

bestämd form singular

obestämd form plural

bestämd form plural

en tung sten en ung flicka

den tunga stenen den unga flickan

flera tunga stenar flera unga flickor

de tunga stenarna de unga flickorna

ett tungt beslut ett ungt barn

det tunga beslutet det unga barnet

flera tunga beslut flera unga barn

de tunga besluten de unga barnen

A-formen på adjektivet kan användas oavsett kön (istället för den fagre pojken).

122


16. Verb

Supinum Supinum används när något har eller hade inträffat. Supinum är verbformen som används tillsammans med hjälpverben har och hade, det vill säga perfekt och pluskvamperfekt. Denna form slutar alltid på t. Supinum är en infinit verbform. Presens brukar kombineras med perfekt och futurum, det vill säga presenssystemet. Preteritum brukar kombineras med pluskvamperfekt och konditionalis 1, det vill säga preteritumsystemet.11 Pluskvamperfekt används om handlingen är villkorad på något sätt. Pluskvamperfekt används också när handlingen ändras. perfekt och presens / pluskvamperfekt och preteritum ● Jag har hoppat långt, men jag hoppar ännu längre nästa gång. ● Jag hade hoppat långt, om jag inte hade så ont i benet. ● Vi har bakat en god kaka, som vi äter med glädje. ● Vi hade bakat en god kaka att bjuda på, men den blev uppäten av hunden. ● Han har städat sitt rum och nu städar han sin systers rum. ● Han hade städat sitt rum, men hans syster stökade till det igen. ● De har tittat på tv, men nu lyssnar de på radio istället. ● De hade tittat på tv en lång stund innan hen stängde av den. perfekt och futurum / pluskvamperfekt och konditionalis 1 ● Monica har varit glad hela förmiddagen. Hon kommer att vara glad i eftermiddag också. ● Monica hade varit glad även om lotten inte skulle ge någon vinst. ● Johannes har spelat tennis i flera år och det ska han fortsätta med. ● Johannes hade spelat badminton i flera år, men skulle gärna vilja spela tennis istället. ● Erik har simmat snabbt, men vill simma ännu snabbare. ● Erik hade simmat långt, men skulle egentligen simma ännu längre. ● Sanna har köpt en vaniljglass, men ska köpa en chokladglass nästa gång. ● Sanna hade köpt en vaniljglass, men skulle hellre äta en chokladglass. Ibland fungerar det att kombinera perfekt och pluskvamperfekt. ● Jag har hoppat långt, men jag hade hoppat ännu längre om jag hade fått vila. ● Sanna har köpt en vaniljglass, men hade hellre köpt en chokladglass.

11

Läs mer om futurum (presens+infinitiv) samt presens- och preteritumsystemet i detta kapitel under rubriken Verbets tempus/tidsformer. Läs mer om konditionalis 1 (skulle+infinitiv) i detta kapitel under rubriken Fler verbformer: imperativ, konditionalis, particip. 139


16. Verb

Ett predikativt presens particip måste kombineras med ett annat verb. Ett predikativt presens particip motsvarar engelskans -ingform (is singing, are sittning, come running), men fungerar inte alltid lika bra i svenskan som i engelskan. Här kommer några exempel på när formen fungerar bra. haren kom hoppande beskrivningen är målande erbjudandet är frestande tjuven kom cyklande fågeln kom flygande han blev sittande publiken är stående vi kom gående

143


17. Tempusböjningar och verbgrupper

Tempus plus infinitiv och konditionalis Exempel på huvudverb att vara to be PRONOMEN/SUBJEKT

SUPINUM INFINITIV

PLUSKVAMPERFEKT

skulle+infinitiv

skulle+ha+supinum

jag att vara du han, hon, hen, den, det vi ni de

är

var

har varit

hade varit

ska vara/ kommer att vara

skulle vara would or should

skulle ha varit would or should

I you he, she, it they (singular, nonbinary) we you they

am are is are are are are

was were was were were were were

have been have been has been have been have been have been have been

had been had been had been had been had been had been had been

will be/am going to be will be/are going to be will be/is going to be will be/are going to be will be/are going to be will be/are going to be will be/are going to be

would be would be would be would be would be would be would be

would have been would have been would have been would have been would have been would have been would have been

att ha to have PRONOMEN/SUBJEKT

FUTURUM

KONDITIONALIS 2

PRETERITUM

to be to be to be to be to be to be to be

PERFEKT

KONDITIONALIS 1

PRESENS

SUPINUM INFINITIV

PRESENS PRETERITUM

PERFEKT

PLUSKVAMPERFEKT

FUTURUM

KONDITIONALIS 1

KONDITIONALIS 2

skulle+infinitiv

skulle+ha+supinum

jag att ha du han, hon, hen, den, det vi ni de

har

hade

har haft

hade haft

ska ha/ kommer att ha

skulle ha would or should

skulle ha haft would or should

I you he, she, it they (singular, nonbinary) we you they

have have has have have have have

had had had had had had had

have had have had has had have had have had have had have had

had had had had had had had had had had had had had had

will have/am going to have will have/are going to have will have/is going to have will have/are going to have will have/are going to have will have/are going to have will have/are going to have

would have would have would have would have would have would have would have

would have had would have had would have had would have had would have had would have had would have had

to have to have to have to have to have to have to have

156


17. Tempusböjningar och verbgrupper

Fler exempel från verbgrupp 2a SUPINUM

finita fomer

INFINITIV

IMPERATIV

PRESENS

PRETERITUM

infinit form

PERFEKT

PLUSKVAMPERFEKT

infinit form

infinit form

FUTURUM

ringa

Ring!

ringer

ringde

har ringt

hade ringt

ska/kommer att ringa

slänga

Släng!

slänger

slängde

har slängt

hade slängt

ska/kommer att slänga

ställa

Ställ!

ställer

ställde

har ställt

hade ställt

ska/kommer att ställa

stänga

Stäng!

stänger

stängde

har stängt

hade stängt

ska/kommer att stänga

säga

Säg!

säger

sa/sade

har sagt

hade sagt

ska/kommer att säga

sälja

Sälj!

säljer

sålde

har sålt

hade sålt

ska/kommer att sälja

välja

Välj!

väljer

valde

har valt

hade valt

ska/kommer att välja

163


18. Partikelverb

229. 230. 231. 232. 233. 234. 235. 236. 237. 238. 239. 240. 241. 242. 243. 244. 245. 246. 247. 248. 249. 250. 251. 252. 253. 254. 255. 256. 257. 258. 259.

gå om gå på gå runt gå sönder gå till gå tillbaka gå under gå upp gå upp för gå upp i gå ut gå utför gå ut på gå ut över gå åt gå över göra av med göra bort sig göra om göra sig av med göra sig till göra upp göra åt ha emot ha för sig ha över haka på haka upp sig på hinna med hinna upp hitta på

260. 261. 262. 263. 264. 265. 266. 267. 268. 269. 270. 271. 272. 273. 274. 275. 276. 277. 278. 279. 280. 281. 282. 283. 284. 285. 286. 287. 288. 289. 290.

hoppa av hoppa i hoppa in hoppa på hoppa till hoppa över hugga av hugga in hugga ner hugga till hugga till med hugga upp hyra in hyra ut hålla av hålla efter hålla fast hålla fast vid hålla i hålla igen hålla igång hålla ihop hålla in hålla sig inne hålla inne med hålla i sig hålla kvar hålla med hålla om hålla på hålla på med

291. 292. 293. 294. 295. 296. 297. 298. 299. 300. 301. 302. 303. 304. 305. 306. 307. 308. 309. 310. 311. 312. 313. 314. 315. 316. 317. 318. 319. 320. 321.

180

hålla sig undan hålla sig uppe hålla till hålla undan hålla upp hålla uppe hålla ut hälla i hälla i sig hälla upp hälsa på hämta in hämta ner hänga av sig hänga efter hänga för hänga ihop hänga med hänga på hänga sig på hänga upp hänga upp sig hänga ut hänga över härda ut häva upp häva ur sig höra av sig höra efter höra hit höra ifrån


19. Pronomen

I hushållet Domestic matters (fortsättning) POSSESSIVA PRONOMEN

REFLEXIVA POSSESSIVA PRONOMEN

GENITIV (av personliga pronomen)

3:e person singular

3:e person singular

Hon dammar sin hylla. She dusts her (her own) shelf.

Hon dammar hennes hylla. She dusts her (someone else’s) shelf.

Hon dammar sitt skrivbord. She dusts her (her own) desk.

Hon dammar hennes skrivbord. She dusts her (someone else’s) desk.

Hon dammar sina skåp. She dusts her (her own) cabinets.

Hon dammar hennes skåp. She dusts her (someone else’s) cabinets.

3:e person singular

3:e person singular

Hen tvättar sin tvätt. They wash their (their own) laundry.

Hen tvättar hens tvätt. They wash their (someone else’s) laundry.

Hen tvättar sitt överkast. They wash their (their own) bedspread.

Hen tvättar hens överkast. They wash their (someone else’s) bedspread.

Hen tvättar sina kläder. They wash their (their own) clothes.

Hen tvättar hens kläder. They wash their (someone else’s) clothes.

3:e person singular

3:e person singular

Den/katten sover i sin korg. It/the cat is sleeping in its (its own) basket.

Den/katten sover i dess korg. It/the cat is sleeping in its (someone else’s) basket.

Den/katten sover i sitt hörn. It/the cat is sleeping in its (its own) corner.

Den/katten sover i dess hörn. It/the cat is sleeping in its (someone else’s) corner.

Den/katten sover med sina ungar. It/the cat is sleeping with its (its own) kittens.

Den/katten sover med dess ungar. It/the cat is sleeping with its (someone else’s) kittens.

193


22. Stavning och uttal

k uttalas som k

k uttalas som tj (sh in English)

HÅRDA VOKALER

HÅRDA VOKALER

MJUKA VOKALER

MJUKA VOKALER

a, o, u, å

a, o, u, å

e, i, y, ä, ö

e, i, y, ä, ö

kort vokalljud

långt vokalljud

kort vokalljud

långt vokalljud

en kạm kạll

en kamera kal

kẹmi ett bẹkymmer

en kemtvätt kela

en kọrall (o-ljud) en kọfta (å-ljud)

en ko (o-ljud) en kola (å-ljud)

en kịnd en kịsta

en kil kisa

en kụpp en kụst

en kur en kula

en kỵrka kỵssa

en kyla ett kylskåp

kånka Kållered

en kåpa ett kåseri

känna (e-ljud) en kärve (ä-ljud)

en käke (ä-ljud) kär (ä-ljud)

en köld körvel

köra ett kök

sk uttalas som sk

sk uttalas som sj

HÅRDA VOKALER

HÅRDA VOKALER

MJUKA VOKALER

MJUKA VOKALER

a, o, u, å

a, o, u, å

e, i, y, ä, ö

e, i, y, ä, ö

kort vokalljud

långt vokalljud

kort vokalljud

långt vokalljud

en skạtt ett skạll

en skata ett skal

ett skẹpp skẹdde

en sked ett sken

skọdd (o-ljud) ett skọtt (å-ljud)

en skola (o-ljud) en sko (o-ljud)

en skịnka en skịllnad

en skiva en skida

en skụld en skụldra

en skuta skura

en skỵlt en skỵmt

en sky skyla

skålla skånskt

en skål ett skåp

ett skämt (e-ljud) en skärm (ä-ljud)

ett skäl (ä-ljud) skär (ä-ljud)

en sköld skötte

skön skör 225


24. Ett avslutande potpurri

24. Ett avslutande potpurri A concluding potpourri Ibland går det, ibland inte, att översätta engelska till svenska och vice versa, på ett logiskt och begripligt sätt. Efter att ha undervisat i svenska som andraspråk i många år har jag, det vill säga författaren till denna bok, fått erfara att vissa uttryck är extra utmanande, av olika anledningar. Detta kapitel är skrivet för att underlätta många av de tillfällen då översättningen mellan de två språken inte är så uppenbar. I detta kapitel får du också olika tips på hur man kan uttrycka sig i olika sammanhang. Sometimes it’s possible, sometimes not, to translate English into Swedish and vice versa, in a logical and understandable way. After teaching Swedish as a second language for many years, I, the author of this book, have experienced that some expressions are extra challenging, for various reasons. This chapter is written to facilitate many of the occasions when the translation between the two languages isn’t so obvious. In this chapter you will also find different tips on how to say things in different situations.

Kortsvar Short answers Ja- eller nejfrågor som inleds med har eller hade. Yes or no questions that, in Swedish, begin with have/has or had, in English do, does or did. frågor

ja-svar

nej-svar

Har du ont i huvudet? Do you have a headache?

Ja, det har jag. Yes, I do. Yes, I have.

Nej, det har jag inte. No, I don’t. No, I haven’t.

Har han en cykel? Does he have a bike?

Ja, det har han. Yes, he does. Yes, he has.

Nej, det har han inte. No, he doesn’t. No, he hasn’t.

Har du några pengar? Do you have any money?

Ja, det har jag. Yes, I do. Yes, I have.

Nej, det har jag inte. No, I don’t. No, I haven’t.

Hade du ont någonstans? Did you have pain somewhere?

Ja, det hade jag. Yes, I did. Yes, I had.

Nej, det hade jag inte. No, I didn’t. No, I hadn’t.

Hade han en cykel? Did he have a bike?

Ja, det hade han. Yes, he did. Yes, he had.

Nej, det hade han inte. No, he didn’t. No, he hadn’t.

Hade du några pengar? Did you have any money?

Ja, det hade jag. Yes, I did. Yes, I had.

Nej, det hade jag inte. No, I didn’t. No, I hadn’t. 233


Starka verb & passiva agenter

En bok för dig som vill lära dig mer svenska Starka verb & passiva agenter riktar sig till dig som är nybörjare i det svenska språket, men också till dig som redan är en bit på väg. Bokens syfte är att göra det svenska språket förståeligt genom att lägga mer fokus på att exemplifiera, och mindre vikt vid att förklara. Exemplen är hämtade från vardagsspråket och flera är skrivna både på svenska och engelska. Även många av förklaringarna är översatta till engelska.

Starka verb & passiva agenter is written for you who are a beginner in the Swedish language, but also for you who already are on the go. The purpose of the book is to make Swedish comprehensible by putting more focus on exemplifying, and less focus on explaining. The examples are taken from everyday language and several are written in both Swedish and English. Many of the explanations are also translated into English.

Denna bok passar även dig som redan behärskar det svenska språket, men som vill lära dig terminologin bakom. En gång i tiden visste du kanske namnen på alla grammatiska begrepp, men nu är de bortglömda. Du vet att det heter “sprang” men vet kanske inte att springa är ett starkt verb, vilket i sin tur gör att det heter sprang, inte springde. Agenter kan du ofta läsa om i spänningsromaner, men faktum är att de dyker upp även i svensk grammatik. Vem som helst kan bli en agent, men bara i passiva satser.

This book also suits those of you who already know how to use the Swedish language, but who want to learn the terminology behind it. Once you may have known all the grammatical terms, but now they are forgotten. You know that it’s called “ran” but may not know that run is a strong verb (in English more known as an irregular verb), and that makes it called ran, not runned. Agents you can often read about in suspense novels, but they do appear even in Swedish grammar. Anyone can become an agent, but only in passive clauses.

Du kan också använda denna bok som stöd när du hjälper dina barn med svenskläxan och engelskläxan. Jag, författaren bakom boken, är legitimerad lärare och har undervisat i svenska och svenska som andraspråk i mer än tjugo år. Dessutom är jag utbildad journalist. Numera driver jag mitt eget företag som språklärare.

Maja Bergqvist

You can also use this book as a support when you help your children with their homework in Swedish and English. I, the author of this book, am a certified teacher and I’ve been teaching Swedish and Swedish as a second language for more than twenty years. Furthermore, I’m a trained journalist. Nowadays, I run my own business as a language teacher.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.