MENTALA STÖRNINGAR, TRAUMAN OCH AMNING Mammans depression eller ätstörning och amning
nen och orsaka fysiskt illamående. Hon kan tycka att det är motbjudande att röra vid babyn. Amningen kan till och med framkalla icke-verklighetsförankrade upplevelser. Mamman kan sitta och amma överdrivet länge och förlora tidsuppfattningen och dygnsrytmen. Vissa mammor har symptom bara på natten. Saklig information om att reaktionerna beror på traumat kan hjälpa mamman att anpassa sig till situationen och bättre förstå sina egna reaktioner.
De amningsrelaterade faktorer som skyddar mot förlossningsdepression är starkast åtta veckor efter förlossningen och börjar försvagas efter åtta månader. För mammor som hade varit deprimerade under graviditeten verkar redan fyra veckors helamning skydda från förlossningsdepression. Forskning har visat att risken för förlossningsdepression ökar hos mammor som har haft depressionssymptom redan under graviditeten och som inte har planer på att amma.
Sexuella trauman kan påverka den blivande mamman redan under graviditeten. Förlossningen kan vara svår och lång och kännas mycket smärtsam för mamman. Förlossningsförloppet och upplevelsen av den, påverkar hur amningen kommer igång. För mammor som har blivit sexuellt utnyttjade kan det vara svårt att börja amma. Det kan kännas motbjudande att amma. Om mamman vill amma, är det viktigt att du försöka stötta henne och inge tro att amningen kommer att lyckas. En mamma som har blivit utnyttjad kan ha dåligt självförtroende och svag tro på sin egen förmåga och tror nödvändigtvis inte att hennes kropp kan fungera ordentligt. Amningen kan ändå bli en helande upplevelse för mamman när hon märker att hennes kropp kan nära babyn och göra hen nöjd.
Amning kan också skydda babyn medan mamman är deprimerad. Det har konstaterats att mamman har nära kontakt med babyn och vidrör babyn när hon ammar. Det är också mer naturligt för henne att smeka babyn medan hon ammar än medan hon matar ur flaska. Enligt undersökningar ökar smekning och beröring mammans sensitivitet för babyn och sensitiviteten i sin tur minskar på föräldrabeteende som känns påträngande för babyn. Deprimerade mammor helammar sina babyer en kortare tid och övergår lättare till flaskmatning än mammor som inte är deprimerade. En deprimerad mamma kan också börja ge babyn fast föda tidigare än näringsrekommendationerna föreskriver.
De känslor som hormonet oxytocin väcker under amningen, såsom att det kniper eller kittlar i bröstvårtorna, kan vara förvirrande för mammor som har varit med om trauman. Du kan berätta för mamman att känslorna beror på oxytocinets verkan och att det är bra att oxytocin utsöndras, eftersom det betyder att mammans kropp fungerar som den bör. Utsöndringen av oxytocin för mamman och babyn närmare varandra. När mamman förstår att känslorna är normala kan det vara lättare för henne att stå ut med dem.
Fortgående problem med ätandet och ätstörningar kan gå vidare till nästa generation. Om mamman har lidit av eller fortfarande lider av en ätstörning ökar risken för att barnet ska få en ätstörning. Om mamman begränsar och kontrollerar sin kost kan det bidra till att hon helammar en kortare tid.
Psykiska traumans inverkan på amningen
Om amningen väcker traumatiska minnen hos mamman, kan ni tillsammans fundera ut modeller för hur hon kan komma över obehagliga tillstånd och känslor. Exempel på metoder som kan hjälpa mamman: • Att använda bröstgummi, så att bröstvårtan inte stimuleras så kraftigt. • Att sluta amma på natten och låta partnern sköta
Mammor med traumabakgrund kan ha svårt att anpassa sig till en förtrolig klientrelation och kan lätt börja känna skam och skuld. Det är bra att vara medveten om det också då man talar om amning. För en mamma med traumabakgrund kan amning väcka traumatiska min-
19