Vägen till mer energieffektiva fastigheter

i n s p i r at i o n s b o k

Vägen till mer energieffektiva fastigheter

Energikontor Norr är en oberoende kompetensresurs inom energi och klimat som ägs av Region Norrbotten och Norrbottens samtliga kommuner.

Vi driver projekt inom förnybar energi och energieffektivisering och hjälper företag och offentlig verksamhet i energiomställningen. Energikontor Norr har i tre år drivit ett EU-projekt som kallas LEK3 – Hållbar fastighetsanvändning genom samverkan. Det är vi i projektet som ligger bakom det ni nu har framför er.

Vänd blad och låt er inspireras!

Vi som genom samverkan har deltagit i projektet LEK3: » AB Bostaden i Umeå » BRF Södra hamnen i Piteå » Bodens kommun » Fastighetsägarna MittNord » Fourfact » Hyresgästföreningen » Lindbäcks fastigheter AB » Luleå Energi » Norsjö kommun » PiteEnergi » Piteå kommun » Region Norrbotten » Region Västerbotten » Sunderby Folkhögskola » Stiftelsen Åselehus » Umeå Energi AB » Åsele Energiverk » Åsele kommun

LEK3 - H책llbar fastighetsanv채ndning genom samverkan har finansierats av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Energimyndigheten, Region Norrbotten, Region V채sterbotten och L채nsstyrelsen Norrbotten samt alla huvuddeltagare.

INNEHÅLL

Intro 6-7 LEK3-modellen 10-27 Samverkansgrupper 30-37 Verktygslåda 40-47 Tips & checklistor 50-71 Slutord 74-77 Ordlista 78-81 Intervjuer s.8 s.28 s.38 s.48 s.60 s.72

Jessica Oderstål, Stiftelsen Åselehus Thomas Edström, AB Bostaden i Umeå Roger Jansson, Åsele Energiverk Kurt Nordberg & Gun Lindkvist, BRF Södra hamnen i Piteå Jens Lundqvist, Sunderby folkhögskola Daniel Eriksson, PiteEnergi

Inspirationsbok | 2019

5.

INTRO

Hej! Jobbar ni med fastigheter? Är ni nyfikna på hur ni kan arbeta strategiskt och integrerat med energieffektivisering i era fastigheter?

Perfekt, då ska ni fortsätta läsa.

6.

Inspirationsbok | 2019

INTRO

I detta material hittar ni nämligen: 1) Inspiration till att göra er fastighet mer lönsam och hållbar.

2) Exempel på hur ni kan gå vidare med era projekt inom energieffektivisering.

Ni är inte ensamma i arbetet, med er i strävan mot minskad energianvändning har ni driftspersonal, förvaltare, lokalhyresgäst/hyresgäst och energibolag med flera som i sina roller kan samverka med er för att nå bästa hållbara resultat. För vi tror att ni, och de andra, vill att eran fastighet ska bestå längre, ha låga driftskostnader och bra hyresnivå, ha bästa komfort med så lite klimatpåverkan som möjligt och att de som vistas där ska må så bra de bara kan.

Helt enkelt att er fastighet ska bidra till att fler kan leva ett bra liv!

På följande sidor kommer ni att få reda på hur vi har gjort och hur det har gått för våra grupper som arbetat med energieffektiviseringsarbete genom samverkan i sina fastigheter. Ni kommer även få med er flera energismarta tips och goda anledningar till att maximera energieffektiviseringen i er fastighet!

I projektet LEK3 har vi arbetat med och tagit fram en samverkansmodell som utgår från att intressenterna kring en fastighet samarbetar för att minska den onödiga energianvändningen.

Modellen är framtagen ur fastighetsägarnas perspektiv, men vi har sett att alla i gruppen medför viktiga perspektiv och att alla kan bidra till minskade kilowattimmar (kWh) och kronor. Att aktivt jobba med energieffektivisering medför även mervärden som kan vara större än själva energieffektiviseringen. Det är därför vi vill få fler att inse fördelarna med att jobba tillsammans för en mer hållbar fastighetsanvänding!

Kontakta oss gärna på Energikontor Norr om ni vill veta mer eller ha stöd med energieffektivisering!

E N E R G I KO N T O R N O R R . S E

Inspirationsbok | 2019

7.

I N T E RVJ U

– Intervju

Jessica Oderstål

Stiftelsen Åselehus

8.

Inspirationsbok | 2019

I N T E RVJ U

Vad har varit det roligaste med projektet LEK3?

– Det roligaste har varit att vi fått utrymme till samverkan med bland annat Åsele kommun och Åsele Energiverk. Att få sitta ner och diskutera dessa frågor har varit väldigt givande.

Vad var målet med att gå med i projektet?

– Dels kände vi att vi hade en del hus med hög energianvändning som vi vill få bukt med, och dels ville vi förbättra personalens kompetens inom drift, styrning och reglering. Att få hjälp och expertis utifrån såg vi som en unik möjlighet.

Hur planerar ni att jobba vidare med frågorna framöver?

– Samverkansträffarna som genomförts under projektets gång kommer vi att fortsätta med även framöver. Vi har redan några träffar inbokade eftersom vi ser att det är ett givande forum, särskilt för oss som är en liten fastighetsförvaltare.

www.aselehus.se

» Det roligaste har varit att vi fått utrymme till samverkan med bland annat Åsele kommun och Åsele Energiverk.« Vad är dina bästa råd till andra som ska påbörja en liknande resa?

– Projektet är otroligt bra eftersom det innehåller ett nära samarbete mellan olika aktörer. Det är viktigt att ta med fastighetsskötarnas infallsvinkel, de är de som tar hand om den dagliga driften av våra fastigheter och de som också har bäst koll på hur husen mår.

Vad har ni g jort för att spara energi i era fastigheter?

– I de tre hus vi valt ut har vi bland annat bytt fönster och balkongdörrar, samt tilläggsisolerat på vinden. Alla dessa tre hus delar på en värmecentral och för att kunna mäta förbrukningen i respektive hus har vi även satt in undermätare. Dessa insatser har totalt lett till besparingar i cirka 11 procent av vår årsförbrukning.

Inspirationsbok | 2019

9.

L E K 3- M O D E L L E N

LEK3-

modellen

LÃ… NG SIK TIG H E T E NE RG IA N SVA R KUN SK AP/KOMPE TE N S/ KRE AT I V I T E T

L E K 3- M O D E L L E N

LEK3-m od e

Bรถrja om!

ll e n

L E K 3- M O D E L L E N

Intro

Ett framgångsrikt arbete med hållbar fastighetsanvänding omfattar hela kedjan – från ägare till brukare (lokalhyresgäst/hyresgäst) och energibolag. Processen innehåller två viktiga ingredienser i form av samverkan och ömsesidig förståelse.

12.

Inspirationsbok | 2019

L E K 3- M O D E L L E N

Begreppet hållbarhet är komplext och inrymmer flera dimensioner.

Lite förenklat kan vi säga att hållbarhetens yttersta ramar sätts av den ekologiska hållbarheten, vilken sätter gränserna för allt liv på jorden. Innanför den har vi den sociala hållbarheten, vilken utgår från de mänskliga behoven. I mitten, hamnar den ekonomiska hållbarheten, som är den nivå där vi människor har mest makt eftersom det är vi som skapat de ekonomiska systemen. Alla dessa dimensioner finns med i användningen av fastigheter.

En lyckad och hållbar fastighetsanvändning är då vi har en effektiv och klimatsmart energiförsörjning samtidigt som fastighetsanvändarna trivs och mår bra.

När dessa faktorer uppfylls samtidigt som kostnaden är så låg som möjligt kan fastighetsanvändningen anses vara hållbar.

Inspirationsbok | 2019

13.

L E K-3M O D E L L E N

Sätt ihop ett startkit

14.

Inspirationsbok | 2019

››

L E K 3- M O D E L L E N

VÄ L J UT E N FA ST I G H E T

Välj ut en eller ett par byggnader som ni vill energieffektivisera.

Var realistiska med valet av byggnad. Börja med en byggnad som känns hanterbar att börja testa arbetsprocessen med. Vad som styr valet av byggnad bör vara klart och tydligt för alla som sedan ska jobba tillsammans med energieffektiviseringen.

Se tidigt över vilken form av dokumentation ni har på fastigheten och vad ni eventuellt behöver ta reda på för att komma igång.

SAMVER KA N SGR U P P

Kartlägg de som verkar i och kring byggnaderna samt vilka som påverkar energianvändningen.

Det kan exempelvis vara: » Fastighetsägare » Hyresvärd » Lokalhyresgäster/hyresgäster » Energibolag » Driftpersonal, vaktmästare etc.

Vilka som är lämpliga att ingå i samverkansgruppen beror på deltagarnas tid, mandat och engagemang.

Vem äger fastigheten, använder den, har mandat att påverka och kan få med sig andra på tåget?

Ingår energieffektivisering i deltagarnas ordinarie uppdrag eller måste det frigöras tid?

Kom igång!

Inspirationsbok | 2019

15.

INTRE SSE

Är det av intresse att jobba med energieffektivisering?

Be de personer som är intresserade att delta i gruppen att skatta sig själva med hjälp av formeln nedan. Lägsta insatsen är 0 och den högsta är 5 i varje kategori.

Exempel

L E K 3- M O D E L L E N

TID JAG K A N LÄGGA

0

5

MA ND AT J AG HA R

0

5

INTR E SS E AV ATT VA RA MED

0

5

TOTA LT: 4x 2 x4 = 3 2 P

T ID x M A ND AT x I N T R E SSE = E N G AG E MA N G

Innan projektet startar bör ni ha satt er ner och diskuterat vilken lägsta poäng som är godtagbar för att vara med i gruppen. Det gör att ni minskar avhopp eller missvisande förväntningar.

Ni kan också upprätta ett enklare avtal för att säkerställa gruppens fortlevnad och att åtgärderna genomförs. Vad som händer om någon inte längre vill ingå i samverkansgruppen, samt vem som ersätter den som eventuellt kliver av är sådant som är bra att diskutera i förväg.

16.

Inspirationsbok | 2019

Det minimerar kaos och struliga situationer. Ni tjänar mest på att vara ärliga och skapa en långsiktig strategi redan från start.

Tidigt bör det också framgå hur mycket nedlagd tid som förväntas av alla deltagare, vilken typ av insats det gäller och hur snabbt ni förväntar er leverans och resultat. Hur många möten ska ni ha och vem ska ansvara för dessa?

Vem sammankallar och ansvarar för dokumentation?

Dela upp ansvarsområden och turas om att ha mandat i olika frågor. Det finns många sätt att sätta ramar kring en samverkansgrupp, men det viktigaste är att ni i gruppen bestämmer hur ni vill göra och vad som gäller för er.

L E K 3- M O D E L L E N

ROLL ER

Tydlighet i fråga om ansvar och roller är A och O för arbetet med energieffektivisering i fastigheter.

Detta för att inget viktigt ska falla mellan stolarna.

Genom att svara på frågorna nedan kan ni få en överblick av hur det ser ut i er fastighet.

Vem har huvudansvaret för fastighetens energianvändning?

Vem/vilka ansvarar för: » Avtal, abonnemang och överenskommelser rörande fastighetens energianvändning? » Kontroller, mätningar och uppföljning av fastighetens energianvändning?

KO M P E T E N S

Hur ser det ut med kompetensen i gruppen?

Stäm av vilken bakgrund alla har och vilka tidigare erfarenheter som finns.

Känner ni att ni behöver höja kompetens kring energieffektivisering så se till att åka på studiebesök.

Ingår energibolaget i gruppen så kan det vara ett första bra studiebesök.

Hur ser de nätverk ut som ni har runt om er? Är det möjligt att kolla hur de har gjort och träffas för att utbyta erfarenheter?

Ta tillfället i akt, i och med en samverkansgrupp så kommer ni ha möjligheten att skapa ert eget kvalificerade bollplank.

» Inköp/upphandlingar avseende fastighetens energianvändning?

Är ovanstående ansvar och roller tydligt kommunicerade till: » Ledning, förvaltning/drift, lokal-/hyresgäster?

Finns det fastställda rutiner för: » Avtal, abonnemang och överenskommelser rörande fastighetens energianvändning? » Kontroller, mätningar och uppföljning av fastighetens energianvändning?

Fördela ansvaret.

» Inköp/upphandlingar avseende fastighetens energianvändning?

Inspirationsbok | 2019

17.

L E K 3- M O D E L L E N

DR IVKRAF TER

Alla intressenter runt er fastighet har olika drivkrafter för att spara energi. Ta reda på vilka drivkrafter ni har i gruppen och i era olika roller.

Här är några exempel:

» Skriv ner era drivkrafter och ha dem i bakhuvudet vid utvärderingen.

18.

Inspirationsbok | 2019

» miljö Minskad miljöpåverkan i och med minskad energianvändning, minskad påverkan på fastigheten etc.

» ekon omi Sparade pengar genom åtgärder, lägre hyra, mindre slitage på fastigheten, färre akutinsatser etc.

» attrak tiv itet Ökat värde på boendet pga miljömedvetenhet/ modernt, ökat förtroende etc.

» komfort & tr ivs el Bättre inomhusmiljö genom bättre/ tryggare belysning, bättre ventilation etc.

L E K 3- M O D E L L E N

» Tack vare projektet har vi fått ett nytt tänk och kompetens samt nya inspel och perspektiv. « En av deltagarna i LEK3

Inspirationsbok | 2019

19.

L E K 3- M O D E L L E N

Har ni koll på läget?

20.

Inspirationsbok | 2019

››

L E K 3- M O D E L L E N

KOLL PÅ LÄG E T

» Koll på fastigheten Skaffa koll på utgångsläget genom att se över befintlig statistik, obligatorisk ventilationskontroll, energideklarationer och annat. Ta reda på hur energianvändningen ser ut idag med hjälp av en energikartläggning, energideklarationer eller räkna själv.

Ta en rundvandring i fastigheten med energiglasögonen på och se vilka områden som kan förbättras. » Koll på verksamheten Vilken typ av verksamhet bedrivs i fastigheten? Är fastigheten anpassad för verksamheten? Har det skiftat mellan olika verksamheter i fastigheten? Det kan vara bra att lista vilka typer av verksamheter som lämpar sig för de olika fastigheterna som en har i sitt bestånd. Även lista de som skulle lämpa sig för ombyggnationer och vad som är möjligt att göra.

T I P S P Å VER K T Y G

» Koll på uppföljning Hur följs energianvändningen upp idag? Kan det göras bättre, i så fall hur? Vilka mätare finns?

Ett tips är att kolla på energibolagens Mina sidor. » Koll på avtal Se över hyresavtal och energiavtal (säkringsstorlek, effektkostnad, energipris).

Kan avtalen förändras så att incitamenten för berörda parter ökar för att sänka energianvändningen?

» http://bit.ly/verktygstips På länken ovan finns exempel på handlingsplan/ åtgärdsplan samt sex olika exempel på livscykelkostnadsberäkningar (LCC). Alla länkar är klickbara i den digitala versionen av boken som finns på www.energikontornorr.se

» Koll på målet Sätt mål för arbetet efter att ha bildat er en uppfattning av läget. Vad vill ni uppnå med energieffektiviseringen?

Prioritera de viktigaste åtgärderna och gör sedan en handlingsplan.

Börja med att utforska utgångsläget.

Inspirationsbok | 2019

21.

L E K 3- M O D E L L E N

Sätt igång med åtgärder

22.

Inspirationsbok | 2019

››

L E K 3- M O D E L L E N

F ÖR ST O C H FRÄ M ST

T O P P LI S T A ÅT G Ä R DS F Ö R S L AG

Börja genomföra åtgärderna i handlingsplanen och fortsätt att följa upp energianvändningen.

Nedanstående åtgärder är sådana som ofta förekommer i en energikartläggning och där det finns energi att spara.

Det är också viktigt att tänka energi i samband med underhåll.

Ofta är det lämpligt att kombinera energieffektiviseringsåtgärder med andra underhållsåtgärder.

När åtgärderna börjar genomföras är det viktigt att följa upp det som händer. Dokumentera om det avviker. Vad är det sagt att åtgärden ska ge i besparing?

Vad händer om besparingen uteblir eller blir mindre? Vad kan det bero på? Försök utreda om verksamheten förändrats eller om det är något fel med en eventuell installation.

k l i m ats kal » Isolering av tak.

Dokumentera det som händer, vare sig det går bra eller dåligt.

Det är så lätt att glömma!

» Byte av fönster.

v en til ation » Anpassa drifttider och flöden, dessa går ofta att reducera.

» Se över och åtgärda otäta portar, dåliga tätningslister och andra otätheter.

» Säkerställ att inget är på i onödan, till exempel genom att gå en runda utom verksamhetstid.

vä r m esystem Ute i lokalerna: » Byte av termostatventiler.

tappvar mvatten » Snålspolande munstycken.

» Se över annan reglering – är det onödigt varmt?

öv r igt » Tidsstyrning av motorvärmare.

» Reducera inomhustemperatur/ ha rätt inomhustemperatur. » Injustering av värmesystem.

I undercentralen: » Pumpstopp/sommarstopp för värmeproduktion. Stopp vid utomhustemperatur på 17 grader är ofta lämpligt. Det behövs sällan värme över denna temperatur. » Värmekurva – se över framledningstemperaturen i förhållande till utomhustemperaturen, jämför med andra hus, onödigt hög kurva ger onödiga förluster.

belys n ing » Byt till LED. » Närvarostyrning.

» Utbildning av fastighetsansvarig/drifttekniker, börja följa upp och hålla koll på energianvändningen. » Se över energiavtal.

Räkna rätt på åtgärder.

Se energiåtgärder som investeringar.

Räkna på livscykelkostnaden på er energiinvestering istället för Payoff-metoden, särskilt vid större investeringar.

Inspirationsbok | 2019

23.

L E K 3- M O D E L L E N

Fira, utvärdera & kommunicera

24.

Inspirationsbok | 2019

››

L E K 3- M O D E L L E N

U T V Ä RD E RA

KO M M UN I C ER A

Kommunicera ut vad ni har gjort och hur det går.

Vad har fungerat bra?

Kommunicera även det som gått mindre bra för lärandeprocessens skull.

Så kan ni kommunicera: » Broschyr i brevlådan » Affisch i trapphuset » På hemsidan » Sociala medier » Under möten

Vad har fungerat mindre bra?

Kan det göras för fler byggnader?

Ja!

Det måste vi undersöka.

Nej!

F I R A! Har ni sparat så mycket energi och pengar som det var tänkt?

Ja!

Mer än vi tänkt.

Mindre än vi tänkt.

Vilka mervärden har kommit fram av insatserna?

Fira stora som små segrar och låt alla känna sig delaktiga.

Tips på hur att fira: » Kvartersfest för hyresgästerna » After work med alla inblandade » Bjud på fika! Kanske tårta?

Njut av framgången!

Inspirationsbok | 2019

25.

L E K 3- M O D E L L E N

Börja Välj en ny byggnad och upprepa det som varit framgångsrikt!

26.

Inspirationsbok | 2019

L E K 3- M O D E L L E N

om!

Om projektet varit lyckat, varför inte börja om på nytt med en annan fastighet? Eventuellt behöver ni sätta ihop en ny samverkansgrupp. Kanske kan ni passa på att välja ut flera byggnader på samma gång.

Inspirationsbok | 2019

27.

I N T E RVJ U

– Intervju

Thomas Edström

Bostaden, Umeå

28.

Inspirationsbok | 2019

I N T E RVJ U

» Anledningen till att vi gick med var att vi ville jobba systematiskt med energi- och hållbarhetsfrågor. « Vad har varit det bästa med projektet LEK3?

– Helt klart varit möjligheten att samverka, både internt och med andra parter i projektet. Vi har bland annat haft workshops där vi samverkat kring energifrågor och kompetenshöjt drifttekniker och kvartersvärdar inom energieffektivisering.

Vad var ert syfte med att gå med i projektet?

– Anledningen till att vi gick med var att vi ville jobba systematiskt med energi- och hållbarhetsfrågor. Sedan projektstarten har vi energikartlagt och genomfört en rad olika energieffektiviseringsåtgärder på sju av fastigheterna i vårt bestånd.

Berätta, vad har det varit för typ av åtgärder?

– Ett exempel är att vi har installerat temperaturmätning i fastighetens lägenheter, för att bättre kunna styra inomhustemperaturen vilket har skapat ett bättre inomhusklimat för våra hyresgäster.

Vi har också installerat snålspolande kranar och duschmunstycken. Förutom de konkreta åtgärderna har vi delat ut en informationsbroschyr och knackat dörr på ett område där vi tipsat om hur man kan spara hushållsel i vardagen. Det har varit väldigt uppskattat bland våra hyresgäster.

Några månader efter dörrknackningen såg vi att energianvändningen sjönk med åtta procent så det gav effekt!

Hur planerar ni att jobba vidare med frågorna efter projektets slut?

www.bostaden.umea.se

– Min ambition är att fortsätta träffas i samverkansgruppen. Det har varit ett bra forum för att dela erfarenheter, många av våra medarbetare ute i verksamheten har många bra idéer som vi vill fortsätta lyfta fram.

Inspirationsbok | 2019

29.

30.

Inspirationsbok | 2019

Samverkansgrupperna har jobbat med energieffektivisering utifrån rådande förutsättningar.

En del grupper har under resans gång befunnit sig mitt uppe i omorganiseringar vilket har gjort att energieffektiviseringsåtgärder inte hunnits med eller att enbart mindre åtgärder gjorts under projekttiden.

Många av åtgärderna ligger i pipen för kommande år.

De samverkansgrupper som befunnit sig i en omorganisering har alla satt in en energiansvarig i sin organisation.

Det lovar gott i strävan efter en hållbar fastighetsanvändning.

De sex olika samverkansgrupperna på följande sidor är anonymiserade.

Potentiell energibesparing för samverkansgruppernas valda byggnader, förutsatt att alla energikartläggningsåtgärder genomförs:

3 230 000 kWh/år Typer av fastigheter som grupperna valde ut till projektet: » Skolor » Industrier » Flerbostadshus; kommunala och privatägda » Lokaler

Samverkansgrupper

Samverkansgrupperna i projektet LEK3 har varit sex stycken till antalet och funnits på lika många olika orter. Alla grupper har sett olika ut och de har valt att jobba med olika typer av fastigheter.

Inspirationsbok | 2019

31.

SAMVERKANSGRUPPER

Samverkansgrupp 1 Gruppen har träffats sju gånger och diskuterat åtgärderna som framkom vid energikartläggningen av de två utvalda byggnaderna. En kompetenshöjning av drifttekniker har genomförts och de har energironderat de utvalda byggnaderna.

Fastighetsägaren har med hjälp av en informationsträff och informationsblad talat om för sina lokalhyresgäster att de varit med i projeket och vad projektet har gått ut på.

När energikartläggningen var genomförd och presenterad för gruppen valde de att ta ett helhetsgrepp om åtgärderna. De har också valt att se över hyresavtalen, för att möjliggöra att hyresgästerna själva ska kunna påverka sin energianvändning.

E NE RG I KA R T L ÄG G N I N G E N V I SA D E AT T :

366 000 kWh/år kan sparas i de valda byggnaderna förutsatt att alla åtgärder genomförs.

Utöver åtgärdsförslagen fick gruppen en lista på ett flertal observationer som kan, om de åtgärdas, innebära ytterligare energibesparing.

Minskad energianvändning 2018 i de valda byggnaderna, jämfört med basår.

9%

minskade energianvändningen i en av byggnaderna medan den andra byggnaden ökade med 6 procent.

M E D I SA M V ER K A N S GR UP P E N

» Miljö- och byggchef » Driftchef » Drifttekniker » Energiansvarig » Lokalhyresgäster

32.

Inspirationsbok | 2019

LY C KO S AM T

Detta är en liten organisation och de har fått loss pengar för alla åtgärder i energikartläggningen.

SAMVERKANSGRUPPER

Samverkansgrupp 2 Denna grupp valde att jobba med åtgärderna utifrån energikartläggningen och beta av dem allt eftersom de hinner. De har även gått över till ett jobba med ett fastighetssystem för att få in felanmälningar på ett och samma ställe.

Gruppen har haft 10 möten tillsammans och utöver energikartläggningen har de kompetenshöjt drift- och vaktmästeripersonal, gått en energirondering, gjort studiebesök och haft en inspirationsdag för studenter och lärare.

Studiebesöket var hos en närliggande kommun för att få en inblick hur de jobbade med energifrågorna på fastighetssidan.

Gruppen har informerat personal och studenter om projektet.

E N ER G I K A R T L ÄG G N I N G E N VI S A DE AT T :

93 000 kWh/år

kan sparas i de valda byggnaderna förutsatt att alla åtgärder genomförs.

Utöver åtgärdsförslagen fick gruppen en lista på ett flertal observationer som kan, om de åtgärdas, innebära ytterligare energibesparing.

MED I S AM VER K A N S GR UP P E N

» Ekonomi- och fastighetschef » Studierektorer » Lärare » Driftspersonal » Studenter

17%

Minskad energianvändning 2018 i de valda byggnaderna, jämfört med basår.

LY C KO S AM T

Då både personal och studenter engagerat sig har det lett till att de minskat sitt klimatavtryck på flera sätt än enbart minskade kilowattimmar. Även i undervisningen har det genomsyrats att verksamheten som helhet har ett intresse för hållbar utveckling.

Gruppen har uttryckt att det har varit roligt att diskutera energifrågor tillsammans.

Inspirationsbok | 2019

33.

SAMVERKANSGRUPPER

Samverkansgrupp 3 I denna grupp valde den ena fastighetsägaren att beta av de åtgärder som energikartläggningen pekade på och den andra plockade ut enstaka åtgärder.

Den mindre fastighetsägaren har bland annat skruvat och trimmat in ventilation, bytt termostateter samt installerat solceller på ett av taken. Den större fastighetsägaren har sett över elabonnemanget i de fastigheter som ingick i projektet men såg även över det i resterande bestånd. I samband med när den större fastighetsägaren skulle göra nya energideklarationer för sina fastigheter har de sett till att en hel del av de effektiviseringsåtgärder som identifieras ska genomföras.

Denna grupp har totalt haft 10 möten.

De har gjort en energikartläggning och genomfört en kompetenshöjning för drifttekniker. De har informerat sina hyresgäster om projektet samt arrangerat en kväll med fokus på energifrågor, där de bland annat delat ut broschyrer med energispartips.

34.

Inspirationsbok | 2019

E NE RG I KA R T L ÄG G N I N G E N V I SA D E AT T :

110 000 kWh/år

kan sparas i de valda byggnaderna förutsatt att alla åtgärder genomförs.

Utöver åtgärdsförslagen fick gruppen en lista på ett flertal observationer som kan, om de åtgärdas, innebära ytterligare energibesparing.

M E D I SA M VER K A N S GR U P P E N

» Boende » VD » Drifttekniker » Energibolag » Hyresgästföreningen » Ordförande » Vice ordförande

5% Minskad energianvändning 2018 i de valda byggnaderna, jämfört med basår.

LY C KO S AM T

Detta har varit en engagerad grupp med ett högt mötesdeltagande och en mycket god dialog. Dialogerna mellan alla parter har sporrat verksamheterna på olika sätt. Energibolaget har börjat se över nya tjänster via deras nystartade avdelningen.

Hyresgästföreningen har bevakat hyresgästperspektivet. Intresset att jobba med energieffektivisering finns i hela gruppen och de kommer att fortsätta att jobba med frågorna både tillsammans i olika sammnahang och enskilt.

SAMVERKANSGRUPPER

Samverkansgrupp 4 Under projektets gång har en stor omorganisering pågått i denna grupp, vilket har legat till grund för att de valt att jobba mer med energiledning och systematiskt arbete än med enskilda åtgärder.

Denna grupp har haft åtta möten totalt och de har gjort en energikartläggning samt genomfört kompetenshöjning för både drifttekniker och fastighetsskötare.

De har informerat sina lokalhyresgäster om projektet.

Enligt politiskt beslut ska de minska sin energianvändning med 2-3 procent per år, vilket de gör.

E N ER G I K A R T L ÄG G N I N G E N V I S A DE AT T :

250 000 kWh/år kan sparas i de valda byggnaderna förutsatt att alla åtgärder genomförs.

Utöver åtgärdsförslagen fick gruppen en lista på ett flertal observationer som kan, om de åtgärdas, innebära ytterligare energibesparing.

2% Minskad energianvändning 2018 i de valda byggnaderna, jämfört med basår.

LY C KO S AM T

M ED I S AM VER K A N S GR UP P E N

» Fastighetschef » Enhetschef drift » Driftchef fastighetsförvaltningen » Projektledare » Drifttekniker/energicontroller » Bygglovsinspektör/kommunal energi- och klimatrådgivare

På eget initiativ har de haft fler tillfällen med kompetenshöjning och hela organisationen har tydligt satta mål när det gäller energieffektivisering.

De har omorganiserat verksamheten och sett till att en i personalen har ett uttalat energiansvar.

De håller även på att implementera ett fastighetssystem som innehåller olika moduler, en modul behandlar energi.

Inspirationsbok | 2019

35.

SAMVERKANSGRUPPER

Samverkansgrupp 5 Denna grupp har tillsammans minskat sin energianvändning med 11 procent och de två fastighetsägarna har minskat ungefär lika mycket i sina respektive byggnader.

Gruppen har som ambition att fortsätta träffas för att diskutera energifrågor.

Totalt har gruppen haft 13 möten tillsammans där de bland annat har diskuterat de energikartläggningar som gjorts. Gruppen har haft kompetenshöjning för driftspersonal, gått en energirondering i ett par andra byggnader och haft informationsträffar för brukare. Det har även delats ut informationsblad och en broschyr med energispartips riktade till hyresgäster. Två studiebesök har genomförts.

E NE RG I KA R T L ÄG G N I N G E N V I SA D E AT T :

322 000 kWh/år kan sparas i de valda byggnaderna förutsatt att alla åtgärder genomförs.

Utöver åtgärdsförslagen fick gruppen en lista på ett flertal observationer som kan, om de åtgärdas, innebära ytterligare energibesparing.

11% Minskad energianvändning 2018 i de valda byggnaderna, jämfört med basår.

LY C KO S AM T M E D I SA M VER K A N S GR U P P E N

» Teknisk chef » Teknisk ingenjör » Energiansvarig drifttekniker » Förvaltare » Driftspersonal » VD energibolag

36.

Inspirationsbok | 2019

Gruppen har haft ett högt deltagande vid mötena och goda diskussioner vilket har lett till att en energitjänst håller på att utvecklas. I ett första skede vänder sig energitjänsten till privatpersoner men i nästa steg även till företag.

De har energieffektiviserat i flera fastigheter utöver de som ingått i projektet.

Ambition för fortsatt samverkan mellan de olika organisationerna finns och de har bokat in möten.

SAMVERKANSGRUPPER

Samverkansgrupp 6 Denna grupp har bestått av en fastighetsägare som gick in i projektet med väldigt många byggnader. De valde ut ett par av dem och fokuserade på vad de kunde göra med relativt enkla medel som bland annat optimering av värme och snålspolande kranar och duschar.

Denna grupp har haft 14 möten och de har bland annat med hjälp av energikartläggningarna för byggnaderna kompetenshöjt driftspersonal och kvartersvärdar m.fl. Information har gått ut till boende i flera omgångar.

Dörrknackning i tre områden har gjorts där en broschyr med energispartips delades ut. Detta genomfördes tillsammans med andra projekt.

Ett antal träffar har genomförts med boende för att samtala om projektet och energieffektivisering. I denna grupp har även en student fått göra sitt examensarbete med fokus på de mervärden, utöver minskad energianvändning, som en energieffektivisering kan föra med sig.

E N ER G I K A R T L ÄG G N I N G E N V I S A DE AT T :

2 090 000 kWh/år kan sparas i de valda byggnaderna förutsatt att alla åtgärder genomförs.

Utöver åtgärdsförslagen fick gruppen en lista på ett flertal observationer som kan, om de åtgärdas, innebära ytterligare energibesparing.

MED I S AM VER K A N S GR UP P E N

» Energistrateg » Driftchef » Drifttekniker » Kvartersvärdar » Områdeschefer » Boende

1%

Minskad energianvändning 2018 i de valda byggnaderna, jämfört med basår.

LY C KO S AM T

Denna grupp har varit engagerad och har sedan tidigare ett inarbetat sätt att jobba med energieffektivisering.

Organisationen är aktiv i olika projekt och gruppen vill fortsätta träffas i denna konstellation.

Inspirationsbok | 2019

37.

I N T E RVJ U

– Intervju

Roger Jansson

Ă…sele Energiverk 38.

Inspirationsbok | 2019

I N T E RVJ U

Vad har varit det bästa med projektet LEK3?

– För oss som kommunalägt energiföretag har det varit givande att få en helhetssyn på energifrågor i vår kommun. Som leverantör av el och värme är det lätt att spekulera i vad kunderna behöver, men det är inte alltid den bilden stämmer överens med verkligheten. Projektet har skapat ett forum för att föra dialog om dessa frågor på ett transparent sätt. Extra bra är att Energikontor Norr har varit med och hållit i taktpinnen, det har gjort det lättare att fokusera mot ett mål och veta vilka frågor vi ska diskutera.

Vilka råd kan du ge till de som ska påbörja en liknande resa?

– Det är så lätt att och tro man har facit, men att prata med andra ger ofta en anledning till att tänka nytt. Tårtan är rund och består av mer än bara tårtbitar.

Var öppen och lyhörd, lyssna på varandra.

www.asele.se

» Tårtan är rund och består av mer än bara tårtbitar. Var öppen och lyhörd, lyssna på varandra. « Vad kan ni se för positiva effekter?

– Efter samverkansträffarna med Åselehus och Åsele kommun har vi börjat ta fram ett serviceavtal för våra fjärrvärmekunder. Vi ser att många av våra kunder själva skruvar och grejar med sin anläggning trots att det är många som inte kan. Att vi tar ett större ansvar för service och reparation gör att vi får en bättre temperatur i systemet och bättre verkningsgrad hos kunderna, vilket gör att vi i förlängningen kan hålla ett lägre pris till konsumenterna. Tack vare den dialogen vi haft i projektet förstår vi konsumenterna bättre och kan inom kort börja presentera vårt nya serviceavtal för kunderna.

Inspirationsbok | 2019

39.

» LEK3-modellen har gett större förståelse och medvetenhet hos personal och brukare i fastigheterna. « En av deltagarna i LEK3

40.

Vägen till en hållbar fastighetsanvändning | 2019

VerktygslĂĽda Inspirationsbok | 2019

41.

V E R K T YG S L Å D A

Energieffektiviseringens mervärden Det finns fler mervärden med energieffektivisering än minskade kostnader och minskad klimatpåverkan.

Dessa kan många gånger ha ett större värde än själva energibesparingen i sig. IEA (International Energy Agency) uppskattar att dessa värden är värda 2,5 gånger mer än värdet av energibesparingen, baserat på en modell de arbetat fram.

WSP har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram ett verktyg som baseras på IEA:s modell. Det riktar sig till kommuner och andra offentliga aktörer och bygger på att det är ni själva som värderar hur stor betydelse de olika mervärdena får när ni energieffektiviserar.

Ni som användare besvarar ett antal frågeställningar och verktyget hjälper er att tydliggöra och visualisera mervärdena.

Det kan också finnas negativa effekter med modellen.

42.

Inspirationsbok | 2019

Verktyget ger en utökad analys av planerade energieffetiviseringsåtgärder och en uppföljning av de åtgärder som genomförts. Om en grupp tillsammans analyserar mervärdena via verktyget ökar kunskapen och samsynen om de planerade och genomförda åtgärderna. Även om ni är en privat aktör finns det godbitar i verktyget som ni kan ha nytta av. På sidan 52 kommer en enklare modell för mervärden beskrivas, en modell för småhus som är framtagen av innovationsklustret Besmå.

V E R K T YG S L Å D A

E N ERG IB E SP A RI NG Innebär minskad energianvändning.

Exempel – Ett skolkök energieffektiviserar och får minskad energianvändning men serverar lika många skolluncher.

F ÖR SÖRJ NI NG ST RY G G H E T Innebär minskat beroende av en enskild energikälla eller en energikälla från en specifik region. Samhället blir mindre sårbart generellt sett då energianvändningen minskar.

Exempel – Egenproducerad el kan bli extra lönsam och förknippat med en lägre risk, under förutsättning att det lokala /egna elnätet har möjlighet att fungera i ödrift (som ett avgränsat nät) när kopplingen till regionnät eller stamnät försvinner.

R E S UR S H A N T ER I N G Omfattar bland annat minskad användning av resurser såsom vatten, eller kemikalier, eller positiv påverkan på biologisk mångfald.

Exempel – När energieffektiva tappvarmvattenarmaturer sätts in minskar inte bara behovet för att värma varmvatten, även mindre vatten används.

D I S P O N I B EL I N KO M S T Kan påverkas genom hyresnivåer.

Exempel – Där hyresgäster betalar kallhyra påverkas uppvärmningskostnaden vid exempelvis byte till mer energieffektiva vitvaror. Även när hyresgäster inte står för uppvärmningskostnader kan energieffektiviseringsåtgärder leda till att energikostnaderna ändras, t.ex. i samband med gröna hyresavtal.

U T S L ÄP P AV VÄX T H U S G AS ER Minskade utsläpp av koldioxid, metan, ozon m.fl.

Exempel – I de flesta fall bidrar energieffektiviseringsåtgärder, inklusive transporter, till minskat växthusgasutsläpp. Detta är uppenbart när användningen av fossila bränslen minskar men ur ett livscykelperspektiv har även förnybara bränslen en viss klimatpåverkan.

M AKR O EKO N O M I S K P ÅVER K A N Är förändringar i landets sysselsättning, BNP, handelsbalans etc., något som inte är utfall från lokala eller regionala projekt.

H Ä L SA & V Ä LB E F I NNA ND E En bred grupp av mervärden som omfattar positiv påverkan på inomhustemperatur, ljus- och ljudförhållanden, arbetsskador m.m.

Exempel – Vid tilläggsisolering av byggnaden skyddas den mot både för höga och för låga inomhustemperaturer samt ger ett jämnare inomhusklimat.

Detsamma gäller för nya fönster med bättre värmeisoleringsförmåga som också ger bättre ljudisolering.

LU F T F Ö R O R E N I N G A R Omfattar partiklar, marknära ozon och vissa kolväten m.fl.

Exempel – Marknära ozon bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, främst vid starkt solljus och vid avgaser från biltrafiken. Åtgärder som minskar biltrafiken leder till minskning av marknära ozon.

Inspirationsbok | 2019

43.

V E R K T YG S L Å D A

E NERG IPRI S Möjlighet att påverka energiprisutvecklingen.

Exempel – Om ett projekt leder till att fjärrvärmeanvändningen hos befintliga kunder minskar kan den frigjorda energin användas till att ansluta nya kunder. Fjärrvärmenätet eller produktionsanläggningen behöver inte byggas ut i och med att energibehovet minskar och möjliggör att fler kan ansluta och i förlängningen bör det ge lägre energipriser.

IND USTRIEL L PRO D U KT I O N Innebär exempelvis lägre produktionskostnader, lägre riskkostnader, minskade driftskostnader, lägre riskkostnader.

Exempel – Införande av energiledningssystem och energieffektiviseringsprojekt kan bidra till förbättrade arbetsprocesser och leda till minskade driftsstopp, olyckor, arbetsskador m.m.

Om företagets resepolicy förändras och resor ersätts med resfria möten minskar resekostnader samt att medarbetarens arbetstid blir effektivare.

SYSSEL SÄTTN IN G Innebär arbetstillfällen inom ramen för åtgärden.

44.

Inspirationsbok | 2019

E NE RG I LE V ER A N S Kan vara möjligheter för energileverantörer till exempel för nya energitjänster eller affärsmodeller.

Exempel – kan innebära minskade kostnader för energileverantörer vid energieffektivisering i och med att de annars hade behövt vidta åtgärder som till exempel förstärka elnätet eller möta miljökrav.

V Ä RD E T AV T I L L G Å N G A R Omfattar till exempel ett företags/organisations eller en byggnads värdeförändring.

Exempel – Bland de fastighetsägare med stark miljöpolicy ger energieffektivisering en möjlighet att nå en större del av marknaden vilket i sin tur ger bättre ekonomiska förutsättningar.

O FFE NT LI G A S EK T O R N S BUDGE T Innebär till exempel förändring av kostnader i kommunala budgeten.

Exempel – Mest uppenbara effekterna är när energieffektiviseringsåtgärder genomförs inom offentlig sektor som genererar lägre energianvändning och därmed lägre energikostnader, till exempel effektivare belysning i skolor och på sjukhus.

Hämtat från ENERGIMYNDIGHETEN.SE

V E R K T YG S L Å D A

M A K R O E KO N O M I S K PÅV E R K A N S Y S S E L S ÄT T N I N G VÄ R D E T AV TILLGÅNGAR

E N E R G I B E S PA R I N G

OFFENTLIGA SEKTORNS BUDGET

E N E R G I FAT T I G D O M

ENERGIPRIS F Ö R S Ö R J N I N G S T R YG G H E T

Mervärden

H Ä L S A & VÄ L B E F I N N A N D E

INDUSTRIELL PRODUKTION

D I S P O N I B E L I N KO M S T RESURSHANTERING

LUFTFÖRORENINGAR

ENERGILEVERANS

VÄ X T H U S G A S U T S L Ä P P

Inspirationsbok | 2019

45.

V E R K T YG S L Å D A

Mervärden av energieffektiva småhus

Forskning kring mervärden

I ett projekt av Besmå – innovationskluster för energieffektiva småhus - har en enklare modell tagits fram för att visualisera mervärden av energieffektivisering. Denna modell grundar sig i en förstudie som Besmå gjort 2016 samt i den generella modell som Energimyndigheten har tagit fram.

Nedan följer ett antal tips till förstudier och rapporter inom energieffektiviseringens mervärden, en del mer riktat mot industrin men innehållande intressant läsning:

Denna modell har fem mervärdeskategorier; » Energianvändning » Klimat- och miljöpåverkan » Energiförsörjning och energipris » Boendekostnad och tillgångars värde » Hälsa och välmående Har ni småhus och är intresserad av att veta mera om detta? Gå in på deras hemsida. Där finns mycket bra information. Bland annat en delrapport som kom ut 2018 från Besmå. Där finns en analys av möjligheterna att kvantifiera mervärdena, i kronor, vid en energieffketivisering. www.energieffektivasmahus.se

46.

Inspirationsbok | 2019

http://bit.ly/lagenergihus-mervarden http://belok.se/verktyg-hjalp/ http://bit.ly/energy-procedia http://bit.ly/energyefficiency-book http://bit.ly/energy-policy-book Alla länkar är klickbara i den digitala versionen av boken som finns på www.energikontornorr.se

V E R K T YG S L Å D A

Energiledningssystem

Hur en organisation ska jobba systematiskt för att förbättra sin energiprestanda beskrivs av ett energiledningssystem.

Mål, handlingsplan och regelbunden uppföljning ger organisationen ett effektivt verktyg för att minska på energianvändningen, driftskostnader och miljöpåverkan.

Energiledningssystemet är uppbyggt i en cyklisk process med faserna planera, genomföra, följa upp och förbättra enligt PDCA-metodiken. Detta kan användas fristående men går utmärkt att integrera med organisationens övriga ledningssystem.

Det finns ett antal tolkningar på energiledningssystem. Det här är vår tolkning utifrån ett av marknadens konsultföretag.

Den internationella standarden för energiledningssystem ISO50001 kom 2011.

www.energieffektivasmahus.se

AGERA KO N T R O L L E R A

PLANERA GENOMFÖRA

» pl an era För åtgärder som företaget ska genomföra är det viktigt att kartlägga behoven noggrant och hur dessa, på bästa sätt, kan tillgodoses. Samma behov kan kanske ha flera olika tillvägagångssätt att tillgodoses på eller kanske behoven kan minskas på något vis. Hur uppföljning och mätning ska kunna ske behöver också planeras. Att beräkna med hjälp av livscykelkostnad kan vara ett bra sätt för att se över hur olika lösningar påverkar resultatet över tid. Energieffektiva lösningar kan ofta vara något dyrare i investeringsskedet men på sikt lönsamma.

» kon trollera/st udera Fungerar det som det är tänkt?

Studera och kontrollera systemen så att det funkar som det är tänkt. Data behöver samlas in och utvärderas. Gör en bedömning om förändringen lett till en förbättring. » agera Om lösningarna fungerar som det var sagt och tänkt så ska de implementeras samt standardiseras i den ordinarie verksamheten. Förhoppningsvis har förändringen lett till att verksamheten fungerar bättre.

Om ytterligare förbättringar ska uppnås behövs ett nytt planeringsstadium sättas igång.

» gen omföra När identifieringen av de bästa lösningarna är klar, genomför åtgärderna i enlighet med planeringen.

Inspirationsbok | 2019

47.

I N T E RVJ U

– Intervju

Kurt Nordberg & Gun Lindkvist BRF Södra Hamnen i Piteå 48.

Inspirationsbok | 2019

I N T E RVJ U

» Energikontor Norr har varit otroligt bra på att stötta oss genom hela projektet. « Gun, hur kommer det sig att ni gick med i projektet?

– Vi hade jobbat en del med energieffektivisering sedan tidigare, bland annat bytte vi värme- och ventilationssystem år 2012. Genom projektet såg vi en möjlighet att få hjälp med finjusteringar i systemet.

Hur kommer ni att jobba vidare med energifrågorna framöver?

Kurt: Vi är alltid nyfikna på nya innovationer.

Framöver sneglar vi nyfiket på möjligheten att lagra energi så att vi ytterligare kan dra nytta av vår solcellsanläggning.

Gun: Något vi har kvar att göra är att bygga om ventilationen i vårt samlingsrum, det kommer att spara både pengar och energi.

Vi ska bland annat byta ut en fläkt som inte är optimerad för lokalen. Vi ska också lägga upp en åtgärdsplan för glastaket över vår stora ljusgård.

www.brfsodrahamn.se

Vad har varit det roligaste?

Gun: Jag som är teknikintresserad har verkligen uppskattat de gemensamma träffarna med kompetenshöjning och konferenser. Det känns också värdefullt att vi byggt ett nätverk inom energioptimering.

Energikontor Norr har varit otroligt bra på att stötta oss genom hela projektet.

Kurt: Jag är glad över att vi som enda bostadsrättsförening nappade på erbjudandet. Vi har ett speciellt hus med inglasad ljusgård, det skapar unika utmaningar för oss. Det har varit värdefullt att få hjälp med optimeringen genom hela projektet.

Kurt, vad har ni sett för positiva effekter?

– Inom ramen för projektet har vi bland annat installerat solceller på taket av fastigheten med hjälp av Pite Energi.

Nu kan vi i realtid se våra nivåer av sparade kilowattimmar per dag, månad och år.

Sett över ett år sparar vi ungefär 40 procent av vår totala energiförbrukning tack vare solcellerna.

Inspirationsbok | 2019

49.

» Mandat är viktigt.

Annars hade det gått väldigt trögt. Att ha någon som driver är viktigt. « En av deltagarna i LEK3

50.

Inspirationsbok | 2019

Tips & Checklistor Inspirationsbok | 2019

51.

TIPS & CHECKLISTOR

SÃ¥ lyckas ni med samverkan och samarbete i en grupp!

52.

Inspirationsbok | 2019

TIPS & CHECKLISTOR

En grundförutsättning för en bra samverkan är en gemensam målbild och gemensam förståelse för nyttor, engagemang i arbetet och stegvisa resultat.

» Samla in så mycket kunskap och erfarenheter som möjligt kring en aktuell frågeställning, problemställning, utmaning eller ett utvecklingsarbete som gruppen står inför.

» Alla deltagare i gruppen bör vara involverade tidigt och vara med i att etablera reglerna kring er samverkan. Att ansvarsfördelningen är tydlig från start är viktigt för att alla ska förstå vad som krävs av en själv och andra.

» Utöva ett rättvist och inkluderande beslutsfattande.

Ju fler personer som bidrar till ett beslut, desto mer data och information finns för att fatta bra beslut.

» Variera mellan att vara aktiv, passiv, lyssna och ställa frågor. » Var aktiv genom att bidra med ditt perspektiv, delta i dialogen och uppmuntra dina kollegor att göra detsamma. » Alla är lika viktiga och bidrar till att uppnå mötets syften och mål. » Utforska genom att ställa öppna frågor och följdfrågor, så att alla viktiga aspekter kommer fram. » Bjud in dem som är tysta och hjälp varandra att komma till tals.

» Om det som diskuteras är komplicerat är det extra viktigt att få fram fakta och information av många olika slag.

» Hantera eventuella konflikter rättvist och snabbt. Konflikter kan lösas rättvist med hjälp av en medlare. » Ge mandat till självbestämmande. Självständiga medarbetare och team kan lättare ändra mål och arbetssätt för att hantera föränderliga miljöer.

En grupp skapas bäst med tydliga mål.

» Boka in ett tillfälle då ni utvärderar hur ni arbetar.

Det kan vara i samband med avslutningen av en uppgift eller ett arbetspass, alternativt som en avstämningspunkt under ett pågående projekt. Diskutera hur ni arbetat hittills och vad ni skulle behöva ändra för att arbetet ska bli mer effektivt i framtiden. » I vissa frågor kan det vara svårt för deltagarna att få så pass bra kännedom om en fråga att de kan komma med egna inspel och förslag. Ett sätt att ge deltagarna inflytande är då att presentera olika alternativ till beslut för dem. » För att skapa ett demokratiskt möte måste ni ha en nolltolerans mot härskartekniker.

Bjud in och uppmuntra till dialog, så att alla i gruppen är aktiva, lyssnar och blir lyssnade till.

» Uppföljning. Det är viktigt för alla i organisationen att få en överblick av vilka beslut som fattades. Att följa upp blir ett sätt att knyta ihop säcken kring mötet.

Inspirationsbok | 2019

53.

TIPS & CHECKLISTOR

Personlighetstyper Ibland träffar vi på personer i vår vardag som vi inte förstår eller som frustrerar oss. För att kunna samverka med varandra krävs det också att vi har förståelse för varandras olikheter.

De allra flesta människor tillhör en eller flera av fyra DISC-profiler: Dominans (röd), Inflytande (gul), Stabilitet (grön) och Konformitet (blå).

Vad skiljer dem åt? Och hur kan ni använda dessa kunskaper när ni kommunicerar med de specifika personlighetstyperna?

D E N G U LA

DE N B L Å

Livet är en fest och jag är bjuden!

Hellre rätt än fort!

Typiska personlighetsdrag: Utåtriktad, verbal, entusiastisk.

Går igång på: Känslor och kommunikation, bekräftelse och beröm, omväxling.

Blir frusterad av: Stränga regler, att bli avvisad, sura personer, ensamhet.

54.

Med till exempel verktyget DISC-analys kan ni utveckla er egen självkännedom och öka er förståelse för olika personers sätt att interagera med varandra.

Inspirationsbok | 2019

Vill bli bemött: Med ett leende! Med beröm och vänlighet. Överraskningar och genuint intresse för mig.

Arbetar ofta inom: Kommunikation, försäljning, kundservice, kreativa yrken.

Typiska personlighetsdrag: Plikttrogen, diplomatisk, tydlig, noggrann, kritisk, konservativ.

Går igång på: Korrekthet! Struktur, fakta, logik, saklighet.

Blir frusterad av: Osäkerhet, pressade situationer, irrationella människor.

Vill bli bemött: Med fakta och tydliga argument, ärlighet och respekt. Erkännande för arbetsinsatser.

Arbetar ofta inom: Ekonomi eller revision, psykologi, forskning, försvarsmakten.

TIPS & CHECKLISTOR

D E N GRÖ NA

DE N R Ö DA

En sak i taget!

Livet är en tävling och jag tänker vinna!

Typiska personlighetsdrag: Vänlig, lagspelare, tålamodig, lojal.

Går igång på: Trygghet, säkerhet, stabilitet.

Blir frusterad av: Konflikter, snabba förändringar, otydlighet och otrygghet.

Vill bli bemött: Med tålamod, tid för anpassning, lojalitet och lugn.

Arbetar ofta inom: Vården, polisen, utbildningsbranchen, HR, ekonomi.

Typiska personlighetsdrag: Extrovert, handlingskraftig, dominant.

Går igång på: Kontroll, makt, resultat & effektivitet.

Blir frusterad av: Misslyckande, segt tempo, känsliga personer.

Vill bli bemött: Snabbt & effektivt! Rak kommunikation utan för personliga känslor.

Arbetar ofta inom: Ledarpositioner, försäljare, politiker, börsmäklare, elitidrottare eller liknande yrkesroller.

Inspirationsbok | 2019

55.

TIPS & CHECKLISTOR

För er som fastighetsägare A N SVA R & ROLL E R

Tydlighet i fråga om ansvar och roller är A och O för arbetet med energieffektivisering i fastigheter. Detta för att inget viktigt ska falla mellan stolarna. Genom att svara på frågorna nedan kan ni få en överblick hur det ser ut i er fastighet.

Vem har huvudansvaret för fastighetens energianvändning?

Är ansvar och roller tydligt kommunicerade till:

Ledning Förvaltning/drift Brukare/hyresgäster

Finns det någon policy för fastighetens energianvändning?

Vem/vilka ansvarar för: Ja!

Nej

Ja!

Nej

Avtal, abonnemang och överenskommelser rörande fastighetens energianvändning?

Används någon form av energi-/miljöledningssystem som stöd i arbetet med fastighetens energianvändning?

Kontroller, mätningar och uppföljning av fastighetens energianvändning?

Inköp/upphandlingar avseende fastighetens energianvändning?

Ja!

Finns det några mål uppställda för fastighetens energianvändning?

Ja!

56.

Inspirationsbok | 2019

Nej

Nej

TIPS & CHECKLISTOR

E N ERG I A NV Ä ND NI NG

Det är den faktiska energianvändningen som ska minskas. Vissa säger att mäta är att veta.

Hur ser det ut i er fastighet?

Hur mäts elanvändningen i dag?

Hur mäts värmeanvändningen i dag?

Sker någon uppföljning?

Sker någon uppföljning?

Ja! Ja!

Nej

Nej

Hur mäts vattenanvändningen i dag?

Behöver mätningarna och uppföljningarna av värme, el och vatten förbättras?

Ja!

Nej

Vet ni när det används som mest energi i er fastighet?

Sker någon uppföljning?

Ja!

Nej

Behöver mätresultaten kommuniceras bättre?

Ja!

Nej

Ja!

Nej

Används energin även när det egentligen inte borde användas?

Ja!

Nej

Inspirationsbok | 2019

57.

TIPS & CHECKLISTOR

KUN S K AP & KO M P E T E N S

Vem har i dag den kunskap som behövs för beslut avseende fastighetens energianvändning?

Räcker det med den kunskapen?

Ja!

Nej

Hur sker kompetensutvecklingen inom fastighetsrelaterade energi-, miljö- och klimatfrågor i dag?

Vet du var du kan vända dig för att få tag på ytterligare kompetens?

Ja!

Nej

Känner du att du förstår anledningen till varför det är bra både för dig och för miljön att göra dessa insatser/ investeringar?

Ja!

58.

Inspirationsbok | 2019

Nej

TIPS & CHECKLISTOR

» Kan det finnas okända energitjuvar i fastigheten? » Dokumenteras alla ombyggnader och åtgärder som kan påverka energianvändningen? » Finns det en plan för att minska energianvändningen? » Anlitas extern hjälp för att minska energianvändningen? » Finns det en plan för att öka andelen förnybar energi?

Inspirationsbok | 2019

59.

I N T E RVJ U

– Intervju

Jens Lundqvist

Sunderby folkhögskola 60.

Inspirationsbok | 2019

I N T E RVJ U

Var har varit det bästa med LEK3?

– Projektet har gjort att vi fått bra och objektiv vägledning kring hur vi kan jobba med både små och stora åtgärder för energieffektivisering. En energikartläggning är exempelvis något vi inte hade gjort på egen hand, men den har varit ett bra underlag för vilka åtgärder vi ska satsa på.

Finns det några exempel på hur ni har sparat energi i projektet?

– Hittills har vi bland annat bytt ut och justerat några av våra ventilationsaggregat samt installerat nya silar i kranarna vilket spar mer vatten. Det har resulterat i att vi sparat mellan 9 och 17 procent i fjärrvärmeoch energiåtgång. Trots att vi i projektet har fokuserat på två av våra huskroppar kan vi ta med oss det vi lärt oss även till våra övriga fastigheter.

www.sunderbyfolkhogskola.se

» Genom samverkan med andra aktörer har vi fått många bra tips på åtgärder att satsa vidare på. « Vad har varit mest givande för er?

– Som en i sammanhanget liten men ändå långsiktig fastighetsägare är vi i behov av att göra genomlysningar av våra fastigheters energianvändning. Utmaningen är att vi inte har muskler till att göra allt på egen hand. Tack vare projektet har vi fått ärliga, bra och kloka inspel som har hjälpt oss att lyfta blicken på vad vi kan göra för att energieffektivisera på både kort och lång sikt.

Vad väntar härnäst?

– Genom samverkan med andra aktörer har vi fått många bra tips på åtgärder att satsa vidare på. På sikt hoppas vi bland annat kunna införa smartare installationer som optimerar styrning för värme och ventilation. Men framförallt har projektet gett oss en större medvetenhet kring hur vi kan jobba med energibesparing. Nu börjar vi komma in i tänket att spara energi i varje underhållsåtgärd.

Inspirationsbok | 2019

61.

TIPS & CHECKLISTOR

Enkla tips som sparar energi!

+5° -18°

Rätt temperatur i kyl och frys.

Varje grad kallare än nödvändigt ökar energianvändningen med 6 %.

Avfrosta frysen regelbundet, och rengör baksidan av kyl och frys.

Dammiga baksidor ökar energianvändningen med upp till:

25% Koka upp vatten med locket på, eller använd vattenkokare (om du inte har induktionshäll).

Tina upp frysvaror i kylen och låt varma matlådor svalna innan de sätts in i kyl eller frys.

62.

Inspirationsbok | 2019

Tänk på vilken temperatur du tvättar i. Genom att tvätta i 40° istället för 60° halveras din energianvändning!

Undvik att möblera framför element.

Värmen får då svårare att sprida sig i rummet.

Vid byte av belysning, köp effektiva ljuskällor. Släck belysning i rum när ingen vistas i dem.

En LED-lampa håller 20 gånger längre än en gammaldags glödlampa.

Var noga med dina vanor, släck efter dig och undvik standby-drift.

TIPS & CHECKLISTOR

Energispartips

E N ERG I G LA SÖ G O N

E N ER G I R O N DER I N G

Vad menas med att ta på sig energiglasögon?

Rondera i era byggnader med energiglasögonen på.

Jo, det innebär att börja tänka energi när en går runt i sin fastighet. Att se fastigheten ur energisynpunkt.

Gå tillsammans med flera personer då en ser olika saker. Har ni energikartlagt så kan det ju vara bra att använda den som stöd när ni vandrar runt. Bocka av det som är gjort och fyll på med det ni hittar och som inte finns som åtgärdsförslag. Är det så att ni inte har någon kartläggning men en energideklaration, ja då fungerar det också bra. Rondera kontinuerligt för att uppnå bästa resultat.

N ÄT VER K A N DE

Har ni inventerat vilka nätverk ni har inom ert företag eller bland personalen?

Vilka aktiva nätverk finns det inom er region eller inom er stad som skulle kunna tillföra er verksamhet en hel del och vice versa? I de flesta fallen så behöver en inte uppfinna hjulet igen utan det handlar om att ta de bästa idéerna från andra!

ST UD IEB E SÖ K

Undersök vilka möjliga och intressanta studiebesök som går att göra i er närhet .

Det är ett enkelt sätt att få lära sig mera och som inte kräver så mycket tid. Under dessa år har vi gjort flertalet studiebesök tillsammans med samverkansgrupperna.

H US G U I DE N

Här finns tips på över 50 stycken energiåtgärder som kan minska kostnader och miljöpåverkan samt förbättra både inomhusmiljö och komfort. > WW W . M I N H US G U I DE. S E

Inspirationsbok | 2019

63.

TIPS & CHECKLISTOR

Underlag inför en energirondering eller en energikartläggning

Här följer ett antal checklistor för er som vill göra en energirondering eller är i behov av att inventera energianvändning, ventilation med mera inför en energikartläggning.

ALLMÄNT

1. Företagsnamn 2. Verksamhet/produktion

Källa: Proeff Energismart Skåne 3. Fastighetsägare 4. Yta på uppvärmda lokaler

m2

5. Ålder på verksamhetens fastighet 6. Ålder på installationer i verksamheten 7. Ålder på produktionsutrustningen 8. Antal anställda 9. Arbetstider

st Dagtid vardagar: Skift: Andra tider:

64.

Inspirationsbok | 2019

TIPS & CHECKLISTOR

S T AT I S T I K

1. Energianvändning de senaste åren

20 _ _

20 _ _

20 _ _

Fjärrvärme

kWh

El

kWh

Olja

m3

Biobränsle

ton

Gas

kWh

Annat 2. Har ni g jort någon energiutredning?

Ja!

Om ja, när gjordes den:

Nej

Om nej, när planerar ni att göra en:

3. Fördelning år 20 _ _ Uppvärmning

kWh

Varmvatten

kWh

Kyla

kWh

Belysning

kWh

Komfortventilation

kWh

Processventilation

kWh

Tryckluft

kWh

4. Har ni uppgifter om tomgångsförbrukning i verksamheten?

Inspirationsbok | 2019

65.

TIPS & CHECKLISTOR

STRATEG I SK T A RB E T E

B ELY S N I N G

1. Används miljö och/ eller energiledningssystem?

1. Har någon beräkning g jorts på installerad effekt?

2. Finns det någon energiansvarig?

Ja!

Nej

3. Utbildas personal i energirelaterade frågor?

Ja!

Nej

4. Hur engageras personalen i energifrågorna?

5. Har ni en energipolicy?

Ja!

Nej

6. Har ni fastställda energimål?

Ja!

Nej

7. Använder ni nyckeltal för beräkning av energieffektivitet?

Ja!

Nej

8. Hur ser energitrenden ut för ert företag?

9. Vilken prisutveckling på energi ligger till grund för era investeringar?

10. Hur tar ni hänsyn till energianvändningen vid ombyggnationer, installationsbyte, köp av ny utrustning m.m.?

66.

Inspirationsbok | 2019

Ja!

Nej

Ja!

Nej

6. Kan närvarostyrning införas i vissa lokaler?

Ja!

Nej

7. Är det lämpligt med timers i vissa lokaler?

Ja!

Nej

2. Vilken typ av belysning finns?

3. Finns det rätt dimensionerad belysning överallt?

4. Finns förutsättningar för sektionering av belysningen?

5. Finns det onödig belysning i lokaler som inte används?

8. Är belysningen optimalt placerad eller sitter den t.ex. dold?

TIPS & CHECKLISTOR

UPPVÄ RM NI NG

1. Hur värms lokalerna upp?

BYGGNAD 1:

BYG G NAD 2 :

BYG G NAD 3 :

3. Hur är lokalerna isolerade?

Vilken typ av isolering av väggar?

Ev. kompletterande uppvärmningskälla?

BYGGNAD 1:

BYG G NAD 2 :

BYG G NAD 3 :

Vilken typ av isolering av tak?

Vilken typ av isolering av fönster? U-värde?

Nyckeltal yta/kWh

BYGGNAD 1:

BYG G NAD 2 :

BYG G NAD 3 :

Vilken typ av isolering av portar? U-värde?

2. Om olja eller el används, finns det planer på att konvertera till ett annat system?

Har en LCC-analys g jorts på investeringen?

Ja!

3. Finns det stora öppna portar som kan läcka värme? Kan slussar installeras eller ett effektivare stängningssystem för portarna införas?

Nej

Vad skulle det kosta?

Ja!

Nej

Finns det möjlighet att ansluta fjärrvärme eller kan eventuell befintlig oljepanna konverteras till pellets?

Byggnad 1: Byggnad 2: Byggnad 3:

Inspirationsbok | 2019

67.

TIPS & CHECKLISTOR

UPPVÄ RMN IN G 5. Hur varmt är det i lokalerna?

PRO DUKT IO N

KONTOR

Under arbetstid:

C°

C°

C°

Efter arbetstid:

C°

C°

C°

6. Hur ser uppvärmningen ut i lokaler som inte används så mycket?

Finns det möjlighet att sänka temperaturen några grader i dessa utrymmen?

6. Går värmecirkulationspumpar för ev. radiatorer även på sommaren eller då värme inte behövs?

Används tryckstyrda pumpar?

LUF TKON D I TI ON ERI NG /KY LSY ST E M 1. Finns det möjlighet att reducera kylbehovet med solskydd etc.?

2. Finns det möjlighet att använda frikyla istället för kylmaskiner, t.ex. på natten eller under vintern?

3. Finns risk för samtidig kylning & uppvärmning av lokaler?

68.

LAGE R

Inspirationsbok | 2019

TIPS & CHECKLISTOR

V E NT I L AT I O N 1.Vilken typ av ventilation?

Självdrag (S)

Från- & tilluft (FT)

Frånluft (F)

Från- & tilluft med värmeåtervinning (FTX)

Kommentarer:

2. Har någon översyn g jorts för att se om ventilationssystemet är rätt dimensionerat samt om det används på rätt sätt och att till- och frånluftsdon sitter rätt placerade m.m?

Används punktutsug?

3. Går ventilationen när ingen jobbar?

Ja!

Nej

Om den gör det, finns det något behov p.g.a. gasbildning eller annat?

4. Behovsstyrd ventilation (ex. på temperatur eller CO) 5. Tidsstyrd ventilation?

6. Finns det värmeåtervinning på frånluften?

Ja!

Nej

Ja!

Nej

Ja!

Nej

Om inte, finns det möjlighet att installera?

Inspirationsbok | 2019

69.

TIPS & CHECKLISTOR

M ASK IN ER M. M.

1. Är drifttiderna anpassade efter verkligt behov? Har ni kontrollerat att utrustningen är rätt dimensionerad?

2. Byts gamla fläktar och pumpar ut mot nya energieffektiva enheter?

3. Finns maskinutrustning som är mer energieffektiv än den ni använder?

Tittar ni på detta då ni investerar i nya maskiner?

4. Återanvänds värmen från energikrävande processteg med mycket spillvärme t.ex. torkar, kylmaskiner och avlopp?

5. Återanvänds kylan i ev. kylkrävande processer, t.ex. utgående kylt spillvatten som kyler ingående processvatten?

6. Används frekvensstyrning?

70.

Inspirationsbok | 2019

TIPS & CHECKLISTOR

E LA NVÄ N DN I N G 1. Följer ni up elanvändningen?

2. Har ni detaljerade elräkningar där ni kan se timvärden?

Ja!

Nej

3. Om uppgifter finns för timvärden, hur ser effektuttaget ut när produktionen inte är igång?

4. Har ni tittat över toppar i energianvändning dvs. den högsta effekten som företaget har?

Inspirationsbok | 2019

71.

I N T E RVJ U

– Intervju

Daniel Eriksson PiteEnergi 72.

Inspirationsbok | 2019

I N T E RVJ U

» Rent konkret har projektet bland annat lett till att vi levererat solceller till BRF Södra Hamnen i Piteå. « www.piteenergi.se

Hur kommer det sig att ni gick med i projektet?

– Vi var med redan från början, i projektets styrgrupp inför uppstarten. Det som kändes tilltalande var att projektet inkluderade alla led – leverantörer, energibolag, fastighetsägare och brukare. Vi såg ett stort värde i att samverka och utveckla nya tjänster tillsammans.

Vad har varit det bästa?

– Det bästa är att vi lärt oss så mycket av varandra. Att få sitta tillsammans i en samverkansgrupp ger en ökad förståelse för hur behovet ser ut hos våra kunder. Rent konkret har projektet bland annat lett till att vi levererat solceller till BRF Södra Hamnen i Piteå, där vi tillsammans gjort en insats för att få ner husets energianvändning.

Vad har hänt hos er sedan dess?

– Under 2018 startade vi bland annat upp en avdelning som heter energitjänster.

Dit hör numer bland annat drift av solcellsanläggningar, installation av laddstolpar för elbilar, batterilager och annat som för oss är relativt nya tjänster.

Här ser vi en stor potential i att växa.

Projektet LEK3 har gett oss en sporre att fortsätta utveckla våra affärer och serviceavtal till kunderna.

Vad är ditt bästa råd till de som ska påbörja en liknande resa?

– Ge projektet tid och engagemang!

Samverkan är otroligt viktigt för att lyckas. Här på Pite Energi har vi varit flera involverade i projektet vilket gör att vi alltid funnits representerade i möten och träffar.

Inspirationsbok | 2019

73.

L E K 3- M O D E L L E N

74.

Inspirationsbok | 2019

L E K 3- M O D E L L E N

Tiden går fort när en har roligt!

Att jobba med projekt är otroligt givande och vi på Energikontor Norr har haft äran att få lära känna en rad härliga människor från de 16 deltagande organisationerna, som med olika ingångar jobbat med att minska på den onödiga energianvändningen.

Detta är en del av de resultat som vi tillsammans har kommit fram till och som vi vill dela med alla som jobbar med energieffektivisering. Vi hoppas även att resultaten inspirerar er som ännu inte hunnit börja jobba med energifrågan!

För att minska vårt klimatavtryck är fastigheter ett av de prioriterade områdena som vi bör satsa på. Sektorn bostäder och service står för hela 40 procent av energianvändningen i Sverige.

Samverkan och en ömsesidig förståelse är två viktiga ingredienser för att nå en hållbar fastighetsanvändning. Det är något som vi har sett i LEK3. Alla som påverkar energianvändningen i en fastighet är viktiga pusselbitar.

En bra beskrivning av en hållbar fastighetsanvändning är de fall då vi lyckas ha en effektiv, resurssnål och klimatsmart försörjning och användning av energi samtidigt som fastighetsanvändarna trivs och mår bra. När dessa saker uppfylls, samtidigt som kostnaden är så låg som möjligt, kan användningen ses som hållbar.

Grunden till detta arbete bör helst vara byggd på delaktighet, engagemang och tydliga gemensamma mål.

Det mesta och de flesta påverkar energianvändningen.

De som äger, förvaltar, bor eller på annat sätt verkar i en fastighet påverkar fastighetens energianvändning. Vi har sett att det är viktigt att få med alla i energieffektiviseringsarbetet och att det även är viktigt att känna till alla intressenters drivkrafter och olikheter. För att skapa samsyn kring vilken väg framåt som är den bästa för alla berörda parter, gäller det att ha en öppen och respektfull dialog. Om alla ska kunna bidra till en hållbar fastighetsanvändning behöver det bli tydligt redan i ett tidigt skede vilken uppgift alla har utifrån sin roll, sitt ansvar och sina befogenheter.

Vi på Energikontor Norr vill rikta ett stort tack till de 16 deltagande organisationerna, finansiärerna och alla som på ett eller annat sätt bidragit med sina klokheter till projektet!

Inspirationsbok | 2019

75.

O R D L I S TA

Ordlista B BBR

Boverkets byggregler.

C Cirkulär ekonomi

Att sakerna används så länge som möjligt och går de sönder lagas de, görs om till något annat eller återvinns.

Kretsloppstänk där jordens resurser används så lite som möjligt. Minimera och eliminera begreppet "slit och släng"!

E Energikartläggning

En metodisk genomgång av den faktiska energianvändningen.

Syftet är att statusbestämma och optimera energianvändningen samt identifiera förbättringsåtgärder med avseende på energieffektivisering, ekonomi och miljöpåverkan. Ger en nulägesanalys över hur mycket energi byggnaden använder och vad energin används till.

En energikartläggning innehåller även förslag på energieffektiviserande åtgärder.

Energirondering

Att gå runt i sina fastigheter och se över att det står rätt till med värmekurvor, termostater, ventilationen, klimatskal, belysning m.m. Allt som påverkar energianvändningen i fastigheten bör ses över med jämna mellanrum. En checklista kan vara bra att ha för att notera det som måste åtgärdas.

76.

Inspirationsbok | 2019

Energideklaration

Ger en enklare översikt över hur mycket energi fastigheten använder. Går enkelt att jämföra med likvärdiga byggnader.

En energideklaration kan även innehålla åtgärdsförslag.

Energianvändning

Nyttiggörande av elektrisk energi, värme eller annan energiform.

Energieffektivisering

Att med minskad energianvändning uppnå samma nytta eller att med samma energianvändning uppnå större nytta än tidigare.

Energiindex

Fungerar på samma sätt som graddagar men tar hänsyn till mer än bara temperaturen t.ex. solinstrålning och vind.

O R D L I S TA

E Energiprestanda

Talar om hur mycket energi som krävs för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsel i för hållande till ytan.

Effekt

Mängd arbete uträttat per tidsenhet, mäts i watt (W).

Elcertifikat

Ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el.

Producenterna kan få ett elcertifikat för varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el och sedan kan de säljas vidare på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. På så sätt kan elcertifikaten ge en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver vanlig elförsäljning.

EKL

Lagen om energikartläggning i stora företag.

F Frånluftsventilation

I princip ett självdragssystem som kombineras med en fläkt i frånluftskanalen.

G Global uppvärmning

När mängden växthusgaser i atmosfären ökar förstärks växthuseffekten vilket leder till att jordens medeltemperatur ökar. Temperaturökningen kallas global uppvärmning och det är den som är orsaken till att klimatet ändras. Det finns flera anledningar till att mängden växthusgaser ökar i atmosfären men den största anledningen är förbränningen av fossila bränslen.

Graddagar

Summan av dygnsmedeltemperaturens avvikelser från en referenstemperatur.

Används för att korrigera energianvändningen mot utomhustemperaturen (se Normalårskorrigering).

H Hållbarhet

Hållbarhet har tre dimensioner; ekologisk, ekonomisk och social. När det gäller hållbar utveckling, enligt Brundtlandrapporten, så är det en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

K Klimatskal

Utgörs av en byggnads tak, golv, väggar, fönster och dörrar.

Koldioxidekvivalenter

Den mängd gas som motsvarar klimateffekten av koldioxid. Ett sätt att översätta olika gasers bidrag till global uppvärmning till en enhetlig skala. Växthusgaser ökar växthuseffekten olika mycket. 1 kg metan ökar växthuseffekten lika mycket som 23 kg koldioxid.

Korsströmsvärmeväxlare

Till- och frånluft passerar varandra i ett lamellpaket bestående av veckade aluminiumplåtar. Den varma frånluften värmer upp aluminiumplåtarna och den kalla tilluften tar upp värmen.

Inspirationsbok | 2019

77.

O R D L I S TA

K kWh

Energienhet, effekten gånger tid.

Kelvin

Färgtemperatur för ljuskällor, har med ljusets effekt att göra; varmt eller kallt vitt. Varmt vitt 2200-3300 K och kallt vitt 33005500 K.

L Lumen

Ljusflöde, ett mått som talar om hur mycket ljus en ljuskälla avger.

M Mekanisk från- och tilluftsventilation

Ventilation med två fläktar, en för frånluften och en för tilluften. Ger möjlighet till energiåtervinning genom användning av en värmeväxlare.

N Nyckeltal

Ger möjlighet att göra jämförelser över tid. Nyckeltalen hjälper att följa upp mål som en satt och det kan vara nödvändigt med flera olika nyckeltal för att en ska förstå vilka vinsterna blir.

Lux

Belysningsstyrka, ett mått som talar om hur stort ljusflöde som träffar en viss yta. Används vid planering av belysningsanläggningar.

M Mervärden/plusvärden

När en energieffektiviserar kan det i sig få fler effekter än minskade kilowattimmar eller minskade kostnader. T.ex. ökad folkhälsa, minskade utsläpp av växthusgaser, bättre inomhusklimat. m.fl.

78.

Inspirationsbok | 2019

Nudging

Att knuffa/styra/arrangera valsituationer som kan påverka människors beteende.

Normalårskorrigering

Energianvändningen korrigeras med graddagar eller energiindex för den ort byggnaden är lokaliserad och ger ett mått på hur uppvärmningen skiljt sig från ett normalår.

O Obligatorisk ventilationskontroll

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ska göras regelbundet i de flesta byggnader. Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar. OVK ska göras av en certifierad kontrollant och kontrollanten ska också ge förslag på hur energiåtgången kan minskas för ventilationen utan att inomhusmiljön försämras.

P Primärenergi

El och/eller värmesom inte har omvandlats till annan form av energi, t.ex. sol, vind, råolja och stenkol.

Primärenergital

Mått på en byggnads energiprestanda som beräknas med utgångspunkt i den levererade energin till byggnaden.

Prosument

En (energi-) konsument som även producerar energi för egna och andras behov.

PBL

Plan- och bygglagen.

O R D L I S TA

R Roterande värmeväxlare

Har roterande hjul som består av veckade aluminiumprofiler där varm frånluft värmer upp rotorn och som därefter värmer upp kall tilluft. Kan finns en risk för överläckning av förorenad frånluft till luftbehandlingsaggregatets tilluftssida. Förhållandevis enkla att rengöra.

S Sekundär energi

Primärenergi som har omvandlats till mera användbara former som t.ex. el eller finare bränslen.

Samverkan

Flera parter tillsammans försöker uppnå ett gemensamt mål.

Självdragsventilation

Finns inga fläktar för till- och frånluft i ett självdragssystem utan det bygger på temperaturskillnader mellan ute och inne.

Vanligtvis är inneluften varmare än uteluften och den varmare luften stiger uppåt.

Via ventilationskanaler leds frånluften uppåt, oftast, ut via en takhuv på taket. Undertryck kan skapas av vinden vid kanalmynningen på taket och bidra till att suga ut luften. Tilluften, frisk uteluft, tar sig in via ventiler i väggar och fönster samt genom springor och otätheter. Systemet fungerar bättre i ett flervåningshus än i ett enplanshus.

T Till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning

Ett system med fläktstyrd frånluft och tilluft. Värmen från inneluften tas tillvara på och används för att värma den kalla tilluften. Detta sparar 60-80 procent i energi jämfört med ett system som saknar värmeåtervinning. Energibesparingen kan ökas ytterligare om ett så effektivt aggregat som möjligt väljs.

V Växthuseffekten

Atmosfären runt jorden består av flera gaser, t ex vattenånga, metan, koldioxid och lustgas, vilka kallas växthusgaser. De kan absorbera vissa våglängder av den värmestrålning som är på väg att lämna jorden. Värmen i växthusgasen återstrålas sedan vid en längre våglängd och som absorberas igen osv. Växthusgaserna gör så att värmestrålningen stannar kvar i atmosfären till den har en så lång våglängd att den inte längre kan absorberas utan strålar ut i rymden. Fenomenet kallas växthuseffekten och den är nödvändig för allt liv på jorden.

Utan den naturliga växthuseffekten skulle jorden vara ca 30 grader kallare än den är i dag. Växthusgaserna funkar som ett täcke som håller vår planet lagom varm.

Inspirationsbok | 2019

79.

KAPITTEL

80.

Inspirationshandbok | 2019

INTRO

Inspirationshandbok | 2019

81.

Är ni nyfikna på hur ni kan arbeta strategiskt och integrerat med energieffektivisering i era fastigheter?

Då är detta boken för er!

Här beskriver vi hur ni kan energieffektivisera fastigheter på flera olika sätt genom samverkan.

D E T TA P R O J E K T H A R F I N A N S I E R AT S AV: