Alumnus 2014

ALUMNUS Maskinteknologsektionens alumnitidning - 2014

Sektionen fyller 45 책r!

Alumnus around the world Mentorskapsprogrammet p책 maskinteknologsektionen

4

Ledare

5

Ordförande har ordet

29

6

MPiRE

Sektionen fyller 45 år!

21

8

FM

Hittat i arkivet

22

9

EMMA

Sektionen i siffror

24

ALUMNUS 2014

Ansvarig utgivare

Kristin Ulding alumni@embassaden.liu.se Tryckeri Larsson Offsettryck Alumnus ges ut med ett nummer varje år. Alumnus ges ut av Maskinteknologsektionens alumniutskott i sammarbete med infoutskottet.

Kristin Ulding

Innehåll

14

Krönika

Varför ett år utomlands?

Året i bilder

10

Ett utbytesår

14

Mentorskapsprogrammet

16

Alumnus around the world

25 26

M10 Chefredaktör/Alumniansvarig

Kontaktannonser

28

M-yran

29

Vårt år

30

Finns det en maskinare för dig?

Sektionens egen arbetsmarknadsdag Alexis Almawi

Anna Woxlin

M13 DPU13 Eventansvarig/Skribent Skribent

Johanna Simonsson

M10 Mentorskapsansvarig/ Skribent

Maja Birch-Tyrberg

DPU13 Skribent

Nikodemus Rudolfsson

Sophie Sandberg

DPU12 M13 Eventansvarig/Skribent Skribent

Jacob Hjelmqwist DPU13 Layout

Nu och då

21

4

5

Ordförande har ordet

Ledare

Foto: Louise Lindberg

Foto: Louise Lindberg

När jag gick på som alumniansvarig 13/14 hade jag många vilda planer om vad jag ville göra med mitt år. Jag tänker ”sikta mot stjärnorna så kanske du landar på månen”. Mitt fokus har varit: hur får man alla utexade att bli medlemmar i alumninätverket samt mentorskapsprogrammet. För att marknadsföra alumninätverket bjöd vi i höstas in femmorna på maskinsektionen till alumnijulbordet, till våren kommer femmor vara inbjudna till alumniträffen i Stockholm. Att bygga ett alumninätverk går inte på ett år och inte heller på två, men kan man marknadsföra sig mot de som går ut nu så kommer nätverket till slut att innehålla alla som tagit examen!

Mentorskapsprogrammet på maskinsektionen är relativt nystartat och det har lite fått sköta sig själv tidigare. I år har vi försökt ha adept-träffar samt haft en

obligatorisk halvtidsutvärdering. Till nästkommade års mentorskapsprogram finns många bra idéer så se till att anmäla ditt intresse som mentor!

Idag har vi deadline på första utkastet till den här tidningen. Tidningen har jag fruktat mest utav de uppgifter som jag har som alumniansvarig. Som tur är har jag sex stycken helt underbara människor i mitt utskott. Johanna är mentorskapsansvarig. Hon har gett sig dän på att förstå mentorskapsprogrammet och hon har funderat ut hur programmet kan bli bättre. Det är tack vare henne som programmet kommer bli bättre än någonsin nästa år. Anna, Maja och Sophie har jobbat hårt och fått ihop den här tidningen, alla de större artiklarna är skrivna av någon av de här tre. Alexis och Nikodemus är tillsammans ansvariga för alla event, de här två gör allt för att ni som alumner

ska kunna träffas och nätverka. Nikodemus har också varit min vice, min högra hand, utan den här killen vet jag inte vad jag skulle ha gjort. Tillsammans har mitt utskott gjort mitt år som alumniansvarig till ett helt jäkla underbart år och jag kan bara säga TACK!

Kristin Ulding Alumniansvarig 2013/2014

I 45 år har maskinteknologer engagerat sig för att skapa ett mervärde för varandra under sin studietid. Sektionen har sysslat med allt från att arrangera utlandsresor och fester till att driva caféverksamhet och biluthyrning. Allt för att skapa en känsla av gemenskap och helt enkelt ha kul vid sidan av sina studier. Det är tack vare alla engagerade på sektionen i form av föreningar och utskott som allt detta är möjligt. Nästan 150 av våra drygt 850 medlemmar har valt att engagera sig i något av våra utskott eller föreningar under detta läsår. Utan alla dessa har vi varken Le Mans, Nolle-P, gästföreläsningar, utbildningsbevakning, godis i embassaden, ventilation i tenta-P, en egen arbetsmarknadsdag, pubar, en fungerande bil, jubileumsfirande, nya studenter som söker våra program, hemsidan, en snygg fotokatalog (i färg), caselösning, mentorer och sköna masterstudenter, för att bara nämna ett axplock av allt som händer på sektionen.

Utan aktiva är inget av detta möjligt och som alumn och säkerligen före detta aktiv kan du säkert också minnas vad den tiden har gett dig.

Under det senaste verksamhetsåret har maskinteknologsektionen arrangerat en riktigt lyckad arbetsmarknadsdag kallad M-yran för medlemmarna. Det är under sådana tillfällen studenterna får chansen både att lära känna framtida arbetsgivare men även alumner från våra utbildningsprogram. Att som alumn visa på vad man kan jobba med i framtiden är ovärderligt för studenterna för att inte tala om att man som arbetsgivare också får en möjlighet att lära känna framtida medarbetare.

Vi ska däremot inte dunka varandra i ryggen och helt glömma bort varför vi är en studentsektion. Målsättningen är att ha kul och att hitta något för alla.

Av den anledningen instiftades nyligen en detektivgrupp med syfte att luska reda på spännande saker som hänt. Har

du något bidrag till dem? Maila då till ib@embassaden.liu.se. Förhoppningen är att m-teknologerna i framtiden kan komma med fler roliga idéer till projekt.

Kanske en gyckelgrupp? Det görs till exempel inga försök att bygga ”väldens största” längre. Är det så att det inte är roligt att bygga enorma prylar längre?

Eller har vi kanske glömt varför vi är en studentsektion? Oavsett vilket kan jag stolt meddela att ”vägmärke” har renoverats och att många av oss fortfarande vet hur man har kul.

Avslutningsvis önskar jag rikta ett tack till alla er som är eller har varit aktiva i denna förening. Det är tack vare alla er den här föreningen finns och i år kan fira sitt 45:e jubileum.

Amer Ali Ordförande 13/14

6

Mexico City har 21 miljoner invånare. Vatten­ utmaningarna är lika enorma som staden.

Det totala behovet ligger på 81,9 m³/sek.

MPiRE-13

BEHOVET

AV RENT VATTEN KOMMER

HÅLLA OSS

SYSSELSATTA I

Linköping 10 februari 2014 Klockan är 23.14.03.π och jag sitter hemma i soffan för att skriva MPiREs artikel till årets upplaga av Alumnitidningen. Jag har pluggat in ”We are the people” med det australienska syntpop/new wave-bandet Empire of the sun i öronen, och börjar fundera på vad jag ska delge er läsare.

Det finns så mycket som jag skulle kunna berätta om det år som gått. T.ex. hur William (general MPiRE13) fick både mig och Sebastian (Tryck MPiRE13) att stupa på sommarträffen, eller hur vi i början på oktober kl.05.00 började förfesta tillsammans med CM och banvakterna inför lördagen på Le Mans. Det har verkligen varit ett händelserikt år. Jag tänkte hur som helst berätta om en av de mest minnesvärda dagarna som jag tror att alla i MPiRE13 kommer komma ihåg länge!

Det var mitten av augusti, solen sken och där stod vi uppställda och nervösa utanför Campushallen och väntade på att Nollan, som vilket ögonblick som helst, skulle komma ut från ljusshowen och hälsa på oss för första gången. Det kändes som en evighet att stå där, fötterna somnade och man började känna sig yr av den gassande solen. Till slut kom de, oj vad många de är

tänkte jag. Det är alltså de som skall bedöma vårt sju månaders långa arbete. Hoppas de kommer tycka om det vi planerat och slitit för.

Efter ett tag hade alla Nollan vandrat vidare och var på väg till sina respektive upprop. Vi marscherade snabbt bort till D-huset, för att på så sätt smita ner i kulverten och småspringa upp till hålet där vi höll till, för att fixa det sista innan vi skulle möta Nollan i C1.

Jag kommer ihåg hur hårt hjärtat slog när vi stod uppradade i trapporna i C1 med Nollan endast på en armlängds avstånd från oss. ”Håll masken!” sa jag till mig själv, om du viker en min nu kommer du få höra det tills du dör! Generalen höll sitt tal för Nollan och de fick lära sig att hälsa på oss. Det första mötet var lyckat, Nollan var nog mer nervösa och räddare än vad vi var. Det här kommer gå bra, tänkte jag för mig själv när vi marscherade över corson, för att förbereda dagens sista händelse, Nolleeden.

Efter att ha sprungit runt hela eftermiddagen i Vallamassivet och ordnat inför Nolleeden, stod vi tillsammans med massa pateter uppe i skogen och tände våra fack-

lor. Nu var det dags. Vi hörde hur trumman drog igång och vi började vandra bort mot backen. Nu gällde det att hålla facklan rätt och inte ramla på vägen ner.

Vi ställde upp oss och generalen började sitt tal, som han övat på hela dagen och endast lyckats få både sig själv och oss att skratta.

MÅNGA GENERATIONER TILL.

Eden var svuren och vi hade tagit oss tillbaka i skydd av träden. Första dagen var avklarad, och detta var endast den första dagen av två kommande veckor som kom att bli det roligaste och mest minnesvärda vi gjort under vår studietid.

Vi önskar nu våra efterträdare lycka till och hoppas att de kommer få två, minst så lika, roliga veckor som vi fått.

Hälsningar MPiRE13 Genom

Vi är världsledande inom vattenteknologi och applikationsteknik.

Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.

Carl Rabenius, Infoansvarig MPiRE13

Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs

Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen.

Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.

8

9

Från symöte till sektionsmöte

Ett fartfyllt festeriår med massvis av höjdpunkter Festmaskineriet 13/14 består av tolv stabila original från landets alla hörn. Vi fann varandra under sena SOF-nätter utklädda till ”webbpirater”, en Valborg utan dess like och ett dussintal andra hejdlöst roliga fester under förra våren. Mycket tack vare våra söta föräldrar i Force Majeure, ni är fantastiska. Den nyfunna gemenskapen mynnade sedan ut i ett ytterst trevligt Hemliga ÄvMtyret i trakterna kring Norrköping där deltagarna fick prova på allt från kofotboll till skogsdragkamp innan vi festade natten lång i den hyrda stugan.

Sommarträffen ägde rum i Närkes djupa skogar och resulterade i det största Le Mans genom tiderna med Panda da Panda på scen, himmelriket-tema, sockervadd & utökat lagdeltagande. Vi är evigt stolta och glada över att ha fått genomföra Le Mans 2013!

Förutom att vi har reppat redigt på diverse tackfester under hösten har vi även hunnit med den traditionella turen till Göteborg och de Galliska skogarna. Även där representerade vi MTS på bästa möjliga sätt, i gott sällskap av vår käre fisk Malte. Inte nog med att vi fick en maskot – vi fick även lära känna våra festeristvänner i CM, Y6 & Bi6 ännu bättre (kanske lite för bra).

Fantastisk helg med minnen som aldrig kommer raderas från hjärnan. Vi hann även med en tur till Lund för att spela F1Röj och även om vi inte tog oss hela vägen till vinsten är det en helg att minnas.

I skrivande stund är vi bara en liten bit in på vårterminen, men ändå har det hänt en hel del för Festmaskineriet. Vi rivstartade terminen med en vinterpub utöver det vanliga i äkta Harry Potter-anda. Det bjöds på rosa potatisgegga, kycklingklubbor och grön slemmig sås toppat med en groda. Till detta skulle vi serverat honungsöl, men Kårallen hade tyvärr problem med den leveransen så det fick bli

vanlig mugglaröl - till alla besökares stora lättnad.

Sist men inte minst har vi VSR 2014, årets kanske hittills bästa fest! FM taggade igång tidigt med en like-bomb till promotefilm och diverse toplessbilder i Vallamassivet – vilket sedan lönade sig då VI VANN TÄVLINGEN! Fantastiskt! Vi vann även pris för bästa konstruktion (igen) så som ni förstår var det inte ett öga torrt under prisceremonin. Än är vår tid som FM inte över utan ni kan förvänta er fler stordåd av oss. Snuttefilmen går av stapeln i mars och sedan är det fullt fokus på Ölstopet som i år kommer äga rum den 15:e maj. Snart får vi dessutom förstärkning i form av tolv små muttrar och vi kan knappt bärga oss från att bli föräldrar!

För att följa oss under den kommande våren, knappa in FM-skvaller på facebook.

Väl mött & ha ett fortsatt trevligt 2014!

Festmaskineriet 13/14

Det är kanske många av er där hemma i vardagsrummet, på ert jetplan, framför skrivbordet på ert kontor eller varthän ni än har valt att sätta er ned för att avnjuta detta exemplar av Alumnitidningen som undrar vad det egentligen är som EMMA gör. Kanske är ni så rutinerade att ni var med redan på 70-talet då EMMA grundades i ett lyckat försök till att stärka sammanhållningen mellan tjejerna på maskin bland annat genom sina månatliga sykvällar. Minns ni detta så får jag nog konstatera att ni troligtvis vet betydligt mer än jag om den här perioden. Det mesta jag vet om den byggs på några få urblekta tidningsutklipp och legendartade hörsägner som berättats, ändrats och finslipats av emmor genom åren. Så därför ska jag låta det som varit berättas av de som kan den bäst och istället försöka hålla mig till saker som jag vet något om nämligen EMMA som det ser ut idag.

Sedan starten 1973 har EMMA genomgått stora förändringar, från att vara en syförening med en handfull medlemmar till att i år gå in under sektionen med ett medlemsantal på över 200. Aktiviteterna som vi anordnar har förändrats något och numera måste vi bara kriga med symaskiner en gång om året. Varje år får det nyinvalda EMMA-styret lätt panik när de inser att det är på deras axlar som ansvaret för att de nyintagna maskinarnas overaller ska sys ihop enligt konstens alla regler. Vi som inte sett röken av en symaskin sedan syslöjdstiden förväntas plötsligt veta allt om sicksackstygn och spolfunktioner.

Att allt inte ser ut som det alltid har gjort är kanske inte så konstigt, tiderna förändras och det gör också EMMA. Medlemmarna har under de senaste åren börjat fokusera mer på vad som kommer att hända i framtiden. Efterfrågan på mer utbyte med näringslivet och mer kvinnliga gästföresläsare

har ökat. Eftersom medlemmarnas ord är vår lag så har även EMMA-styrets visioner ändrats, från att vara en förening som fokuserat på nutiden så har blicken lyfts och börjat söka framåt och i en mer företagsorienterad riktning. Event som lunchföreläsningar, ölprovningar och inspirerande frukostseminarium har i år kvalat in på vår prio-lista. Marknadsföring både internt och externt är också något som vi har försökt lyfta fram mer i år. Framförallt genom att medverka vid olika gymnasiebesök på skolan i ett försök att värva nya kvinnliga talanger till sektionens program.

Nu tänker kanske ni som gamla maskinare ute i arbetslivet att visst företagsevent och lunchföreläsningar i all ära men att jobba med företag ska man göra resten av livet, vad hände egentligen med allt det som är studentikost? Det där som skapar de oförglömliga minnena? Ni kan vara lugna, trots vår nya aningen mer företagssuktande image är vi fortfarande samma studentförening. Vi levererar fortfarande oförglömliga evenemang såsom den mytomspunna höstmiddagen, den mysiga julpuben och det anrika stilettracet som i år kunde ståta med en bana som närmast kan liknas vid en genväg till akuten. Kvar lever också det viktigaste av allt nämligen en vilja att föra tjejerna på maskin lite närmare varandra och ge dem chansen att utveckla ett givande kontaktnätverk

bestående av både framgångsrika föreHälsningar EMMA 13/14 tagsrepresentanter och klasskamrater…

Genom Maja Carlsson och vem vet inom bara några år kanske de är samma sak.

Hälsningar EMMA 13/14 Genom Maja Carlsson

10

Innan E-postens tid

Lärde känna studenter från hela världen

Namn:

Namn:

Susanne Selin

Anna Köppen

M90

M97

Utlandsstudier:

Utlandsstudier:

Ett år vid University of Bordeaux, Frankrike

En termin i Newcastle upon Tyne, England

Pluggade:

När Susanne Selin, M90, åkte på en två veckors språkkurs i Frankrike på lovet efter första året här på LiTH, insåg hon att vistelse i landet var ett krav för att få flyt i språket. Väl hemma igen tog tankarna på att spendera ett helt utbytesår i landet och samtidigt lära sig franska, fast på riktigt! Önskan att få flyt i språket gjorde att Susanne tog chansen att läsa sitt fjärde år under utbildningen i Bordeaux, Frankrike, innan hon som färdig maskiningenjör började jobba först på Scania och sedan på Sandvik.

Susanne berättar att hon inför intervjun, hade plockat fram en pärm där hon samlat tidningsutklipp, foton, broschyrer och andra minnen från året i Frankrike, för att drömma sig tillbaka en liten stund.

-Det var spännande saker man var med om, säger hon eftertänksamt. Ett äventyr!

-Att anpassa sig till maten och kulturen i Frankrike vara inga svårigheter. Det franska köket har inte precis ett dåligt rykte

och att få lära känna landet från insidan och inte som en turist var väldigt roligt.

När jag väl lärt mig språket, bott i landet ett tag och kunde ta mig runt helt och hållet på franska, kändes det nästan som man var fransk. Det var väldigt häftigt.

- Jag började mitt år i Frankrike med en tre veckors kurs i franska för utlänningar.

Det är något jag verkligen rekommenderar att göra. Då får man på köpet kontakt med andra som också är nya i landet och är öppna och nyfikna på andra människor. Av dem jag umgicks med under tiden i Bordeaux var nog 50 procent utbytesstudenter (inte svenskar). Vi alla satt i samma båt och hjälptes åt med att lösa varandras problem.

När jag frågar Susanne om vad hon tror är den största skillnaden mellan att åka idag och när hon åkte svarar hon med eftertänksamhet: -Att hålla kvar kontakten med de man träffar under utlandsstudierna är mycket enklare idag, tack vare alla sociala medier.

Pluggade:

Men samtidigt är det nog också mycket svårare att släppa taget om livet i Sverige under tiden man är iväg, och det kan nog vara en nackdel.

Varför åkte du på utlandsstudier?

Jag har alltid velat studera eller jobba utomlands och såg det som en perfekt möjlighet att göra en termin utomlands.

av både under exjobbet och på jobbet. Jag har också ett bra självförtroende när det gäller språket vilket jag har nytta av hela tiden i jobbet.

- Jag var i Frankrike innan Facebook ens var påtänkt och man kanske fick ett mail en gång i veckan, om ens man ägde ett sådant konto. Det gjorde att jag snabbt kom in i det franska vardagslivet. Om man vill “maxa” sitt utbytesår tror jag det är viktigt att tänka till och verkligen ta alla chanser man får och se alla möjligheter som ges. Det är trots allt en begränsad tid som man är utomlands.

Vad har du tagit med dig från utbytesåret in i karriären?

Det är nog flera saker, den engelska kulturen och de många olika andra kulturer som jag lärde känna igenom andra utbytestudenter. Jag lärde mig skriva bra på engelska i och med två större projekt som jag gjorde där och det har jag haft nytta

Några tips till dagens studenter?

Börja planera i tid och väl på plats, gå med i ”international society” om det finns något sådant, där lärde jag känna väldigt många studenter från hela världen. Vi gjorde många resor och annat roligt tillsammans.

Susanne berättar att hon exempelvis råkade upptäcka en segelklubb på skolan som, vilket hon förstod långt senare, egentligen bara var till för anställda och inte för studenter. Med klubben fick hon möjlighet att segla i Biscayabukten över midsommarhelgen.

Ville prova på något annat Namn:

Anna-Klara Andresson Fredell

-För en utbytesstudent, kan det ibland vara accepterat att göra undantag, säger Susanne och syftar på segelklubben. Jag kan nästan höra henne le på andra sidan av telefonen. Är det något du vill tipsa dagens studenter om?

-Ta chansen! Ta chansen att studera utomlands. Det är ett unikt tillfälle att lära känna ett nytt land innefrån, träffa människor från andra delar av världen, knyta nya kontakter och se sig omkring. Som utbytestudent har man utanför studierna en tom agenda och har möjlighet att ta in många nya intryck både socialt och med nya aktiviteter. Så om ni kan: ta vara på möjligheten att åka på ett utbytesår under er studietid.

Pluggade:

M97 Utlandsstudier:

Ett år i Oklahoma, USA

Varför åkte du på utlandsstudier?

Jag gick från gymnasiet direkt till högskolan och kände att jag ville prova på något annat - mitt år blev fyllt av yoga, konststudier, tennis på schematid, roliga fester och härliga bekantskaper, amerikansk fotboll och spännande semestrar över hela USA, ja förutom studierna.

Har utbytesåret påverkat vad du valet för arbete arbete under karriären?

Klyshan att man måste åka bort för att finna sig själv - jag blev nog mer säker på vad jag ville. Kanske att jag gärna ville arbeta

i ett globalt företag till att börja med. Att jag blev mer säker på att jag ville få in organisation och human factors i mitt jobb och så vidare.

Några tips till dagens M-studenter angående utlandsstudier?

Tag chansen att prova något nytt - lära sig ett språk bättre, och att kunna “börja om på nytt” är kanske det bästa!

11

12

Från väst till öst

Köpenhamn

Namn:

-En skön stad

Arvid Eriksson Pluggar:

M11

Ska studera ett år vid: Danmarks Tekniska Universitet, Köpenhamn

Utlandsstudier: Kyung Hee University, Seoul, Sydkorea

När jag träffar Arvid har han varit hemma i Sverige drygt en månad och han har hunnit komma in i plugget igen och har mycket att stå i.

-Men det löser sig nog, säger han och ler lite.

För Arvid var det en självklarhet att åka på utbyte eftersom han inte hann resa någon längre tid innan han påbörjade ingenjörsstudierna direkt efter gymnasiet: -Det var väldigt roligt och skönt att få komma iväg och se något annat, vidga vyerna och träffa folk från andra delar av världen.

Sydkorea, var det ett självklart val?

-Nja, inte riktigt men jag hade aldrig varit så långt bort som i Sydkorea och tänkte att om jag nu ändå får chansen att åka bör jag ta den. Jag hade pratat med några äldre kursare som redan hade varit där på utbytesår. Därför tyckte jag att jag visste lite om Sydkorea och Kyung Hee University redan när jag åkte. Men nu med facit i hand inser jag att man aldrig på förhand kan veta hur det kommer att vara och vad man kommer att uppleva! Alla gör sina egna unika erfarenheter.

-I början var det mycket som skulle fixas med kurser, boende, kontakter, ett helt nytt språk och kultur. Stundvis kunde det vara lite klurigt, eftersom jag inte hade hjälp av allt det där man tar förgivet i Sverige; ett kontaktnät och koll på hur man gör de mest vardagliga saker och ting i landet.

-Lägger man bara ner lite tid i början, löser sig allt på något vis. Det var väldigt roligt att få komplettera ingenjörskurserna med annat så som språk och samhällsvetenskapliga kurser. Jag läste bland

Oscar Nilsson Pluggar:

EMM10

Enligt Högskoleverkets statistik från 2011/2012 väljer allt fler svenska studenter att läsa en eller två terminer utomlands, Asien har i synnerhet ökat i popularitet bland studenterna. Arvid Eriksson, EMM10, tog chansen att läsa en termin i Seoul, Sydkorea, under studietiden på LiTH.

Namn:

annat en kurs som hette “Corporate Socialety Responsibility”, vilket inte är en kurs jag skulle läst i Sverige. Men det är ändå en kurs som kan vara användbar för studenter som läser Energi Miljö Management.

-Jag lärde mig mycket genom kurserna, men det är främst allt det där utanför studierna som har gjort störst intryck, poängterar Arvid. Att få ett nytt och ifrågasättande perspektiv: “det finns inte bara ett rätt sätt att göra saker och ting på”, att träffa människor från världens hörn och få ta del av deras tankar och kulturer.

-Jag hade mycket fritid och tog då möjligheten att resa runt i Sydkorea, både med skolan och på egen hand. Jag testade exempelvis på att leva som munk uppe i bergen under ett dygn och så reste jag upp till gränsen mellan nord och syd.

Det är mycket sådant jag tänker tillbaka på, nu när jag är hemma. Och framför allt alla människor jag lärde känna, som man kan hälsa på. Mitt kontaktnät blev mycket vidare, rent geografiskt sett. Det känns som jag hann med så mycket på bara ett halvår!

Hur känns det att komma hem igen?

-Det är skönt att komma hem, man vet hur allt fungerar här. Men samtidigt har jag fått blodad tand och hade gärna åkt utomlands igen. Men först ska jag bli klar med studierna här och försöka hitta ett spännande exjobb! Om man får chansen att åka, bör man ta den. Det är värt det alla dagar i veckan.

Varför valde du Köpenhamn?

Valet av universitet var mest baserat på vilka kurser och vilken kvalitet jag tror undervisningen skulle ha. Jag gillar att plugga maskin, det passar mig som handen i handsken. Som utgångspunkt hade jag Europa och det slutade i att jag sökte till två universitet i Danmark. Köpenhamn är en skön stad som jag tror att jag kommer att trivas i.

Hur tror du man kan förbereda sig inför ett utbytessår?

Ett öppet sinne tror jag är en bra start.

Det lätt att man blir stressad över allt som ska fixas. Då tror jag det är smart om man skriver upp allt som ska göras så man får lite överblick, det brukar ge mig lugn. Sen ordnar sig allting, men ibland så får man lägga lite energi på det bara.

Hur var ansökningsprocessen?

Lite klurigt att hitta all information som man behöver. Det är en del jobb att hitta kurser och sånt men bara man tar sig samman och får det gjort så är det inga problem.

Kul att åka ut på äventyr Namn:

Frida Christenssen

Pluggar:

DPU11

Ska studera ett år vid: Nanyang Technological University, Singapore Varför åker du på utbytesår?

Jag visste egentligen redan innan jag började plugga att jag ville åka på utbyte. Efter tre år i Linköping ska det bli kul att åka ut på lite äventyr igen innan man kommer ut i “verkligheten”. Jag ser det som en chans att göra en del av det jag inte hann med åren innan universitetet.

Varför valde du Singapore?

Det som lockade med Singapore var dels det geografiska läget som är utmärkt om man gillar att resa, och dels att jag hört positivt från många som varit där. Dessutom hade skolan ett bra kursutbud vilket också bidrog till valet.

Hur var ansökningsprocessen?

Jag fick min plats via skolan och började därför med att söka utbytesplatser.

Det var lite av en djungel att sätta sig in i olika skolors system och förstå om man skulle kunna läsa något vettigt (och på rätt språk) eller inte på vissa skolor, det tog en hel del tid. När man blivit nominerad ska man söka till själva universitetet.

Jag har kollat upp kurser noggrannare och fått dem godkända. Nästa steg är att skicka iväg ansökan under mars månad.

Det verkar väldigt smidigt och allt görs via internet.

Text: Maja Birch-Tyrberg

13

14

Mentorskapsverksamhet på M-sektionen Under de senaste 5 åren har Maskinteknologsektionen haft ett mentorskapsprogram som är till för studenter som går 5:e året. Varje student tilldelas en mentor, en alumn, som finns där som ett stöd när adepten, studenten, ska ta sig ut i arbetslivet. Här får vi höra lite om vad Karin Dahlström och Henrik Melin, som själva är adept respektive mentor, tycker om programmet och vad de har fått ut av det.

Vad hade ni för förväntningar av programmet när ni gick med?

Karin Mina förväntningar var väldigt höga men relativt ospecificerade. Jag hoppades på att få en bra relation med min mentor och möjligheten att bolla många av de frågor och funderingar jag hade/har/skulle få inför examensarbetet och vart jag kommer hamna i framtiden och de olika yrkesvägar som dyker upp. Jag var intresserad av att höra hur en annan maskinares bana genom olika arbeten och roller utvecklat sig och få en bredare inblick i de otroligt olika möjligheter som finns.

Henrik Jag trivdes mycket bra på Maskinteknologsektionen under min studietid och därför känner jag att jag gärna vill ge till-

baka och försöka hjälpa till om det finns något som jag kan bidra med. Det känns även som ett bra tillfälle att få chansen att praktiskt få coacha en student. Man lär sig mycket om sig själv när man coachar andra. Egentligen hade jag ingen riktig förväntning mer än att få höra hur en student tänker och att själv få minnas den tiden. Det blir väldigt nostalgiskt.

Har ni haft någon användning av programmet?

Karin För mig har det varit otroligt givande och vissa gånger bitvis jobbigt att bolla tankar med Henrik, jag har lärt mig väldigt mycket om både hur jag uppfattas och om hur jag själv egentligen funderar kring karriär och yrkesval. Det har varit kul att diskutera igenom många frågor och få respons, inte alltid det jag väntat mig. För mig är mentorskapet bland annat en hjälp att verkligen tänka igenom vad jag själv vill, och hur jag tar mig dit.

Henrik Jag har fått insikter i hur en student tänker och vilka frågor som är relevanta när man söker jobb. Detta har hjälpt mig i min nuvarande och framtida roll som rekryterare av studenter.

Namn:

Karin Dahlström Examensår:

2014 Exjobb på:

ABB-SA products

Har ni lärt er någonting och i så fall vad?

Karin Jag får svara här med att det alltid är intressant att höra feedback och förhålla sig till den. En viktig aspekt som jag upplever har varit väldigt intressant är att höra hur någon som arbetat sig fram genom många olika platser och uppdrag ser på respektive period av sitt yrkesliv. Det är intressant att se vad olika personer tar med sig från sina erfarenheter. En sak jag har reflekterat över är också hur två helt olika synsätt kan ge mycket intressanta diskussioner och funderingar.

Henrik Rent praktiskt så har jag själv börjat tänka kring hur jag själv agerar och tänker i situationer som jag och min “adept” har diskuterat. Exempelvis: Hur man tänker kring att formulera en ansökan, nätverkande, prioriteringar etc. Jag har även fått öva på att coacha och ge feedback, det är alltid nyttigt.

Text: Johanna Simonsson

Namn:

Henrik Melin Vill du också vara ett stöd för en student som ska göra sig redo för arbetslivet?

Gå in på www.embassaden.liu.se/alumni och anmäl ditt intresse!

Examensår:

2004 Arbetar på: McKinsey & Company

16

17 Cecilia Larsson, M92

-Doktor inom konstruktionsmaterial 97-04

Alumnus around the world

Varför ville du plugga i Linköping?

Jag tycker om LiTH och Linköping som stad.

Vad var det bästa med att plugga här?

Trevliga kurskamrater och många engagerade lärare.

The alumnus from the association of mechanics does not only end up in Sweden.

We asked a few of those who ended up elsewhere to answer five questions!

Vad jobbar du med just nu?

Undervisar 3D CAD med Autodesk’s Inventor för Seminole State College i Florida USA. Var bor du just nu?

Orlando Florida, USA.

Peter Sedin, M90 Why did you study in Linköping?

Have to admit that it was by coincidence. My 1st choice when applying was Maskinteknik in Linköping, 2nd Handels in Stockholm and 3rd Juridik in Uppsala.

What was the best part about studying here?

Many students are coming from other cities making the campus life great.

Vilken var din favoritplats att plugga på när du läste på universitetet?

Embassaden.

What do you work with now?

My title is “Vice President Industrial Strategy” at Volvo Construction Equipment HQ. Where are you living right now?

Belgium

Nicholas Vinod, Exchange student M10

What was your favorite place to study at the university?

The library downtown was good, but I have to say that I focused the best when I every night before I went to sleep reviewed all notes from the same day.

Madeleine Aminoff, M00 Varför ville du plugga i Linköping?

Jag valde Linköping för att det är ett stort och väl erkänt universitet med inte bara tekniska linjer utan även möjligheter att lära känna människor som studerar läkare, ekonomi, lärare, etc. En av anledningarna var också att min bror pluggade i Linköping och trivdes väldigt bra.

Vad var det bästa med att plugga här?

Innovativa och inspirerande professorer och möjlighet att i laborationer testa det man lär sig. Det är bra sammanhållning mellan studenterna och ett riktigt bra studentliv fast det är en “riktig” stad, Linköping. Ett brett urval av kurser även utanför Maskinprogrammet. Många kommer från andra städer än Linköping och är öppna för att lära känna nya vänner och vara student.

Vad jobbar du med just nu?

Jag är projektledare på ett internationellt företag och min roll är att planera för och installera och bygga upp av vår R&D utvecklade tryckanläggningar, från papper till textil. Det handlar om 500-700 kvm automatiserade anläggningar som installerad i våra produktionsanläggningar i Kanada, Australien, Holland, Indien, eller Kina.

Var bor du just nu?

Zürich, Schweiz Vilken var din favoritplats att plugga på när du läste på universitetet?

C-salarna tror jag de heter, det var stora fönster ut mot baksidan av Kårallen.

Why did you study in Linköping?

Around the time I began considering doing my master’s degree abroad, I developed an interest in multidisciplinary design optimization and allied areas of research. During my initial literature survey in this field, I found quite a few research articles from Linkoping University. This made me interested enough to want to find out more about the university and eventually decide that this is where I would like to earn my masters.

What was the best part about studying here?

The best parts for me was my experience with the teaching faculty, the choice of courses and the opportunity to be part of a diverse international student group.

What do you work with now?

I now work as a lead engineer in an engineering services company in the domain of semiconductor manufacturing.

Where are you living right now?

I now live in Bangalore, India.

What was your favorite place to study at the university?

A lot of my time at LiU was spent in A-huset, I did a lot of my studying in the rooms around Bifrost and Valhall.

18

19

22

21

8

>10 3 - 10 1-2

M-ALUMNER I VÄRLDEN

Grafik: Maja Birch-Tyrberg

20

21

Grattis alla maskinare!

Mikael Hagtorn, M73 Why did you study in Linköping?

I made my military service first at T4 Hässleholm, as I am from Scania (from birth, school and tradition) and then at T1, in view of a future specialization in logistics. At the term of that I did not really have any fixed idea of my carrier and opted for Engineering. My father had been to KTH and despised everything in Lund.

My choice was thus LiTH, specialized in Mechanical Engineering.

What do you work with now?

I’m retired but still represent an Italian firm who develop carosserie accessories for Peugeot SA and Renault SA. My carrier passed by Valeo Clauthces and Lighting, Labinal Knorr Bremse and Faurecia, a.o.

What was the best part about studying here?

To my opinion the campus site, comprising the living in Ryd, and the pioneer feeling of creating a new tradition.

What was your favorite place to study at the university?

Most of my studies were work in my student dormitory. Kårhuset came only second.

År 1969 öppnade Linköpings universitet dörrarna för en ny sektion, Maskinteknologsektionen. I år är det 45 år sedan, något som vi på sektionen vill fira. Men mycket har hänt sedan starten av sektionen. Till en början bestod sektionen endast av killar och det dröjde till år 1971 som de första tjejerna började, varav den första att ta examen gjorde det år 1975. Dessutom har utbildningen från att ha varit fyra år blivit fem år, vilket den blev i samband med Bolognaprocessen år 2007. Maskinteknologsektionen har även blivit bredare och större med två program till: Energi Miljö Management som tillkom 2009 och Design och Produktutveckling som startades 2007.

Where are you living right now?

Since 1979 I’m in France. But I could do with a change....

För att fira sektionen har en grupp med studenter från sektionen tillsats och Filippa Zetterström som går fjärde året på Maskinteknologsektionen har blivit jubileumsansvarig för M45. Filippa har redan innan varit aktiv inom sektionen med erfarenhet från MPiRE och som utskottsmedlem.

Suzana Curic, M90 Why did you study in Linköping?

I knew I wanted to get a technical degree with a masters in science. But what program to choose? Maskinlinjen would give me a broad knowledge base and then later with possibility to either specialize in technical subjects or less technical.

Linköping was attractive as the city is not too big, you could bike to all places.

What do you work with now?

I work as Head of TV Practice in Ericsson Region Mediterranean. Located in Madrid, Spain.

What was the best part about studying here?

For me the best part was the intense life as a part of FM in 1992, in between studies and exams. The Erasmus scholarship to Darmstadt in 1994 where I met my Spanish husband, happily married 20 years later.

What was your favorite place to study at the university?

I mostly studied at home…in my flat at Alsättersgatan just opposite of Ryds Herrgård. We also spent time in the area close to Kårallen …and also Embassaden, when we had to do group works.

Where are you living right now?

Right now I am living in Madrid with my husband and 2 daughters. Just back from a 6 months stay in Rome, Italy.

Stolt M-Alumn?

Kan du tänka dig att stötta din gamla sektion?

Vill du få ditt namn på en tavla eller kanske gå på M-Aktivas?

M-sektionen kommer i september, läsår 14/15, starta upp Alumni-Fonden. Alternativen till vad man kan donera till är många så där finns säkert något DU kan tänka dig att donera till!

Beroende på hur stor donation man ger så får man olika förmåner.

Så klart kan donationen göras anonymt.

Text: Kristin Ulding

“Vi vill anordna en vecka av roliga händelser som folk ska minnas och prata om långt efteråt” Jag träffar Filippa Zetterström i Stålkulan, en måndagsmorgon över en kopp kaffe från Baljan. Förra året fyllde Baljan 25 år och det jubileet var mycket uppskattat vilket har gjort att M45 har tagit inspiration från det när de har planerat för jubileet. Inspiration när jubileet har planerats har även tagits från det uppskattade Y-sektionens 40-årsjubileum och Maskinteknologssektionens 40-årsjubileum.

Något som Filippa poängterar vikten av är att engagera och nå ut till så många som möjligt under jubileet.

- Under en vecka vill vi i M45 verkligen bidra till större gemenskap och samanhållning inom Maskinteknologsektionen, säger Filippa.

För att lyckas med det ska Maskinteknologssektionens 45-årsjubileum firas med pompa och ståt under en hel vecka i mars med både dags- och kvällsaktiviteter. I och med att jubileet hålls för att fira Maskinteknologssektionens 45-årsjubileum kommer fokus hållas på oss inom sektionen, men det kommer också hållas en torsdagskravall där Filippa hoppas att även folk från andra sektioner kommer.

Temat under veckan kommer självklart vara de 45 år som sektionen har funnits, men något som Filippa poängterar är att under planeringen har M45 främst tänkt på att sektionens medlemmar ska ha så kul som möjligt.

- Vi vill anordna en vecka av roliga händelser som folk ska minnas och prata om långt efteråt, säger Filippa.

Filippa avslutar intervjun med att tacka alla alumner för allt de har bidragit till för att bygga upp och stärka Maskinteknologsektionen. Hon hoppas verkligen att många kommer och hälsar på i Linköping, främst under jubileumsveckan, men även under terminerna.

- Det är något vi studenter uppskattar mycket, säger Filippa.

Text och foto: Sophie Sandberg

22

23

HITTAT I ARKIVET

Under en intensiv period i början av de nya studenternas tid på universitetet testas nollans matematikkunskaper i Grunken, kvaliteten av nolle-brickorna i nollebrickstestet och öl dricks på Münchenhoben. Om nollan gör något misstag under denna period kan det vara så att Supernollebrickan blir nollans bricka nästa dag!

Drat i spat har alltid varit en riktigt viktig tävling för maskinarna där finalen ofta står mellan industriell ekonomi och maskinteknik.

Bild på FM: 88-89

Målandet av Embassadens skylt.

Att bonga öl är en förmåga som alla imponeras av.

Raster mellan lektioner har alltid varit viktigt, inte minst när den här bilden togs.

Bild på MPiRE: 01-02

24

25

Sektionen i siffror

: a ik

n ö r K

Procentuellt sett har antalet M-studerande tjejer varit nästintill konstant, runt 18 % sen 20 år tillbaka, medan DPU och EMM har höjt andelen till totalt 34 % tjejer på hela M-sektionen.

I M-sektionens tjejförening, EMMA, har antalet medlemmar mer än tredubblats från 1990 till 2013.

Embassadens (obevakade) godisförsäljning, sålde läsk och godis för 66 230 kr förra läsåret och bara fram till november detta läsår har det sålts för 22 022 kr.

Hela M-sektionen hade senaste året en omsättning på 2 922 379 kronor.

Vid varje nytt läsår tar M-sektionen in 292 nya studenter, vilket är nästan dubbelt så många som togs in för tio år sedan.

Antalet registrerade maskinalumner idag kan uppmätas till 4

500 stycken.

Höstterminen 2013 var intagningspoängen till Maskin 19.70, DPU 20.60 och EMM 20.80. Detta gör EMM till det civilingejörsprogram som har näst högst söktryck på LiU, tätt följt av DPU. Sektionernas egna café, Baljan, omsätter cirka 1 320 000 kronor per år och säljer kaffe för 5 kronor koppen. I Baljan köptes det cirka 267 000 koppar kaffe förra året, där M-sektionen vanligtvis ligger i topp bland konsumenterna.

Det finns för tillfället 1 146 studerande på M-sektionen varav 54 % går M, 29 % på DPU och 17 % EMM programmet.

Text: Anna Woxlin

Utlandsstudier Vad är det som lockar?

Utlandsstudier. Något vi studenter tar till då vi känner att tillvaron här i Linköping inte längre stimulerar oss tillräckligt. Utifrån intressen framstår somliga länder mer lockande än andra, i ett fåtal fall kanske ändå mer lockande än gratissaker. I följande text ska vi beskriva ett par bidragande anledningar till varför vi studenter söker oss till länder långt, långt bort.

För personen med en ihärdig äventyrslust så är otvivelaktigt asiatiska länder det givna resmålet för utlandsstudierna. Här finner hen den utomordentliga utmaningen att inte bara matens annorlunda karaktär skiljer sig, utan även att man får klara sig utan kniv och gaffel. Därtill så antas utmaningen, utan hänsyn till bristen på tilldelade högskolepoäng, att klara sig med endast ett par pinnar till hjälp.

Köttbullar, korvstroganoff och köttfärssås är alla typexempel på svensk husmanskost som ofta finnes i studentens mer eller mindre färgglada matlådor. Den dagliga lyxen får sedan istället uppfyllas med en kopp kaffe och möjligtvis ett klägg, eller kaka om man så vill. Såklart kan man lägga ner mer eller mindre tid på sin matlåda och deras variation, men i slutändan är det ändå den svenska husmanskosten som är esset i rockärmen, ofta till resultat av att tiden eller lusten inte räcker till. Med ovanstående faktum är det inte så svårt att föreställa sig en viss längtan att söka sig utomlands, för att där se vad som kan konkurrera med den svenska husmanskosten om en plats i matlådan.

Utifrån ett mer allvarligt perspektiv, till varför svenska studenter väljer utlandsstudier, finns det säkert andra faktorer som har en större slagkraft än matkulturen. Kan det vara för livserfarenhet, bredda valmöjlighet, knyta kontakter eller kanske bara skapa fantastiska minnen för livet? Motiveringen till att en svensk student tar en utlandstermin, eller ett år, är olika för varje individ, men det lockar allt fler studenter i det svenska universitetsväsen- det till att söka kunskaper på distans.

Genom att besöka platser, träffa nya människor och möta andra kulturer är det kanske en första insikt i hur livsförhål- landena ser ut ur ett globalt perspektiv. Den nyfikna studenten får insikt i hur andra delar av världen arbetar, hur dem förhåller sig till sin utbildning och framförallt plockar hen med sig kunskap från andra människor under resans gång.

Så varför plugga utomlands? Oavsett om det är för maten, människorna eller chansen att upptäcka nya spännande platser är vi båda överens om att en dag ta flyget ut från Sverige!

Text: Nikodemus Rudolfsson och Alexis Almawi

o

Aret i bil der

aja Foto: M

Även om vi inte vann i år kämpade M-power hårt!

yrberg Birch-T

Foto: Christia

n Fickler

dberg

a Lin Foto: Josefin Meihu

Maskinsektionens tjejfö rening EMMA firade med pompa och ståt sitt 40år s jubileum. ern tog hem seg a rn te te a -p FM s, ga av LeMan i årets uppla melrikets im som gick i H tema.

Foto: MTS

Det hölls regelbundna Pub-M för att hålla maskinteknologerna nöjda och glada.

Foto: MTS

es tackad . a v i t k tionsa ngress De sek onsert & Ko K av på

erg

Foto: Louise Lindb

Foto: Albin Klan

g

r kön En solig dag i maj va till det längre än någonsin t. uppskattade Ölstope Foto: Chris

r att å hajk fö ns p e t k å e a M-aktiv kutera sektion is d h leka oc framtid. tian Fickle

r

Foto: MTS

Foto: Simon Wincrantz

Första dagen på Nolle-p och M-nollan hade redan lärt sig att inte gå på det röd-gula märket i Märkesbacken.

Nollans overaller invigdes en blöt och lerig novemberkväll efter deras första tenta-p.

Maskinsektionens arbetsmarknasdsdag, M-Yran, annordnades för första gången.

Text och grafik: Anna Woxlin

29

Den 17 november slår portarna upp för andra omgången av M-yran. M-yran är en nystartad arbetsmarknadsdag för alla studenter på m-sektionen, både unga som gamla, med fokus på personliga kontakter.

Med en mässa som enbart riktar sig mot maskinteknologsektionens studenter kan företagen tydligt profilera sig mot studenterna inom maskinteknik, design -och produktutveckling samt energi -och miljömanegment. Ett upplägg som tydligt uppskattades av förra årets utställare och pålästa mässbesökare.

Med innovativa och spännande företagsevent har alla studenter oavsett årskurs något intressant att hitta. Det kan handla om allt mellan exjobb och att få en inblick i vad utbildningen kan leda till i framtiden.

Efter mässdagen fortsätter kvällen med en avslappnad och trevlig mingelkväll där kontakter fortsätter att knytas.

Om du har några frågor, tveka inte att höra av dig. Jag hoppas att jag träffar dig och ditt företag på M-yran 2014!

Jesper Kalldin Projektledare M-yran 2014 070-2415152

projektledare.m-yran@lists.embassaden.liu.se Foto: M-yran

30

Vårt år Hösten 3 oktober 2013: Kickoff mentorskapprogrammet Inledandet av läsåret innebar en sittning i Gasquen för Mentorskapsprogrammet.

Här bjöds de anmälda mentorskapsparen på en fin trerättersmeny bestående av en räk och avokadoförrätt, ugnsbakad lax med ört och yoghurttäcke som serverades tillsammans med ugnsgrillade rotfrukter.

I hyllning till årstiden serverades till efterrätt en äppelpaj gjord på svenska höstäpplen.En sittning på Campus är inte en sittning utan gyckel. För dessa har vi EMMA och Styret att tacka.

12 december 2013: Julbord på HG för alumner och 5:or När julen närmade sig och med den slutet på första terminen, anordnades ett julbord på HG för både alumner och 5:or. Tanken var att 5:orna skulle få en möjlighet att få träffa några av alumnerna och kunna ställa frågor, och att alumnerna skulle känna hur mycket vi på sektionen uppskattar dem. Julbordet bestod av, förutom det traditionella julbordet, fördrink i form av glögg och en efterrätt som bestod av bl.a. ostkaka som avnjöts med en kopp kaffe.

10 december 2013: Halvtidsmingel för Mentorskapsprogrammet Eventet anordnades med tanke på att adepterna skulle få en möjlighet att sätta sig ner och utvärdera mentorskapsprogrammet så långt. Till utvärderingen bjöds det på en fin baguette och till minglet därefter bjöds det på kaffe. Under träffen informeras även om nästkommande termins upplägg.

Våren 12 mars 2014: Inspirationsföreläsning

17 april 2014: Stockholmsresan

Nu när våren nalkar sig långsamt fram tänkte vi i aluminiutskottet anordna en inspirationsföreläsnings för Linköpings maskinstudenter. Målet med denna föreläsning är att inspirera våra maskinstudenter till de alla fina karriärsmöjligheter som finns tillgängliga ute i arbetslivet.

Ett av de större eventen som Alumniutskottet ska anordna är den så kallade Stockholmsresan, som kommer äga rum i mitten april. Det är en resa vars huvudsyfte är att låta gamla alumner träffas och ha det trevligt över en utsökt måltid.

3 april 2014: Informationsföreläsning för mentorskapsprogrammet Vill du få karriärsvägledning av en tidigare maskinstudent som kan leda till ett exjobb och ett brett kontaktnät inom näringslivet? Då är mentorskapsföreläsningen något som du som maskinstudent inte får missa.

Text: Nikodemus Rudolfsson och Alexis Almawi Foto: Anna Woxlin

Årets alumn

Är du med?

Linköpings universitets alumninätverk är en mötesplats för alla före detta studenter vid LiU. Gå med genom att registrera dig på www.liu.se/alumni. Då får du inbjudningar till våra alumnievent, nyheter om LiU och kan hålla kontakten med studiekompisar. Medlemskapet kostar inget. Som medlem får du även tidningen LiU magasin hem i brevlådan.

Bli medlem på www.liu.se/alumni Spex och event

Alumnimingel