KLIMAT REDOVISNING 2024
RIKTIGA ELEKTRIKER. INGET ANNAT.
Vi är precis vad vi heter, riktiga elektriker, med en sak gemensamt.
Vi kan el. På riktigt.
Vi hjälper privatpersoner, bostadsrättsföreningar, kommuner eller företag med allt från enklare elinstallationer till komplexa helhetslösningar. Vår samlade kompetens inom kedjan gör att vi kan erbjuda allt från traditionell installation, fastighets- och industriautomation till lösningar inom Smart Energi som till exempel solceller, laddning, batterilagring, IMD, gemensamhetsel och mycket mer.
Vi är en stor och rikstäckande aktör med egen grossistverksamhet, men de som köper våra tjänster och produkter möter alltid de lokala installatörerna. Med 160 medlemsföretag och fler än 1900 elektriker på 200 orter är vi en av Sveriges största rikstäckande kedjor för elinstallatörer.
Om Elkedjans klimatredovisning
Pågående klimatförändringar för med sig potentiella risker för oss som bolag, våra kunder, våra medarbetare och våra delägare.
Den här redovisningen beskriver vår grossistverksamhets mål kopplade till klimat och hur vi arbetar med de utmaningarna. Rapportens struktur är utarbetad tillsammans med Hållbarhetsteamet i Sverige AB och täcker arbete som gjorts under 2024.
1 SAMMANFATTNING
För verksamhetsåret 2024 beräknas Svenska Elkedjan AB ha gett upphov till utsläpp motsvarande knappt 9 700 000 kg fossila CO2-ekvivalenter i scope 1, 2 och 3.
Utsläppen för verksamheten är fördelade enligt diagrammet nedan:
Den största utsläppsdrivande aktiviteten är enligt beräkningen inköp av företagets material som står för 99 % av bolagets totala utsläpp. Värt att nämna är att flera antaganden och förenklingar har gjorts i delscope 3.1 – inköpt material och resultatet bör därför tas i beaktning med försiktighet.
Återkommande klimatberäkningar är ett stöd i arbetet att minska verksamhetens klimatpåverkan och resultaten indikerar tydligt att det finns stor utvecklingspotential och möjligheter att göra betydande framsteg. Genom att identifiera de största utsläppskällorna, särskilt inom inköpt material, kan vi fokusera våra insatser på de områden där de kommer att ha störst positiv påverkan.
2 INLEDNING
2.1 Bakgrund
Klimatberäkningen har genomförts som en del i vår hållbarhetsstrategi och syftar till att generera kunskap om verksamhetens klimatpåverkan samt ge underlag för åtgärder för minskad klimatbelastning.
Klimatberäkningar kan genomföras på många olika sätt med variationer avseende avgränsningar, emissionsfaktorer, källor för data med mera. Olika beräkningssätt kan också motiveras även om samtliga görs enligt de krav som ställs via tillämpade klimatberäkningsstandarder. Resultatet av denna klimatberäkning visar vilka utsläppskällor som är viktiga och vilka som är av marginell betydelse. Av beräkningarna framgår också i vilken storleksordning klimatbelastningen är från verksamheten.
2.2 Bolagets verksamhet
Svenska Elkedjan AB är en rikstäckande medlemsägd installationskedja och elgrossist med cirka 160 elinstallatörsföretag på 200 orter runt om i Sverige.
I sortimentet finns allt från grundläggande elinstallationsmateriel till smarta energiprodukter som solceller eller energilagring för olika typer av verksamhet.
Det finns många osäkerheter och kunskapen om klimatpåverkan från olika källor utvecklas kontinuerligt, liksom att avgränsningar påverkar resultatet av beräkningen. Resultat som presenteras är framför allt underlag för beslut om hur vi kan arbeta med att minska verksamhetens klimatpåverkan.
Vår klimatberäkning är tänkt att möjliggöra mätning av förändring över tid och beräknas därför på liknande grunder vid upprepade tillfällen.
I den mån verksamhetens klimatpåverkan presenteras, görs det tydligt och transparent genom man redovisar eventuellt ungefärliga uppgifter och de antaganden, avgränsningar och förutsättningar på vilka beräkningar baserats.
Klimatberäkningen som här redovisas är baserad på Elkedjans grossistverksamhet i Anderstorp samt i Eskilstuna.
I Anderstorp och i Jönköping finns även huvudkontor respektive lokalkontor.
3 METOD
3.1 Varför genomförs klimatberäkningar?
Växthuseffekten
Runt vår planet finns en atmosfär som består av en rad olika gaser, så som vattenånga, koldioxid, metan och lustgas. Dessa gaser har egenskaper som medför att de absorberar vissa våglängder av den värmestrålning som är på väg att lämna jorden, vilket resulterar i att jordens yta värms upp. Detta fenomen kallas växthuseffekten. Växthuseffekten är naturlig och möjliggör ett tillräckligt varmt klimat på jorden så människor, djur och växter kan leva som vi gör idag.
När växthusgaserna i atmosfären ökar utöver det naturliga flöde som sker förstärks växthuseffekten, vilket i sin tur leder till att medeltemperaturen ökar mer än vad den hade gjort naturligt. Detta påverkar samtliga ekosystem vi är beroende av, oftast på ett negativt sätt.
Idag sker en stor onaturlig ökning av dessa växthusgaser i atmosfären, mycket på grund oss människor genom exempelvis förbränningen av fossila bränslen.
Keelingkurvan
Genom att bland annat analysera koldioxidinnehållet inuti luftbubblor i isborrstavar från polarisar har man kunnat mäta ökningen av koldioxidhalten i atmosfären över en mycket lång tid.
Grafen nedan påvisar den utveckling som skett i atmosfärens koldioxidkoncentration under de senaste 800 000 åren. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har under de senaste 800 000 åren varierat mellan ca 200 och 300 parts per million (ppm), bland annat på grund av mängden solinstrålning. Det är denna variation som bidragit till att istider kommit och gått.
Koldioxidhalten har, under den tid vi har haft möjlighet att mäta tillbaka i tiden, dock aldrig överstigit 300 ppm. Men, sedan 2015 har koncentrationen av koldioxid passerat 400 ppm och är idag ca 420 ppm. Detta är något man kan se längst till höger i grafen där den svarta linjen skjuter i höjden. Grafen visar nödvändigtvis inte vad förändringen innebär, däremot visar den att dagens koldioxidhalter i atmosfären saknar motstycke sett till de senaste 800 000 åren, och därmed under hela människans livstid.
Figur 1. Keeling-kurva med förändringar i CO2-koncentration i atmosfären över en 800 000 års period (Scripps Institution of Oceanography).
Parisavtalet & 1,5-graders målet
Parisavtalet är en global överenskommelse som antogs under FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) år 2015. Målet med Parisavtalet är att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader Celsius (Europeiska Rådet, 2023).
Syftet är att försöka hålla uppvärmningen så låg som möjligt, med tanke på de allvarliga konsekvenser som kan uppstå vid en högre temperaturökning.
3.2 Hur är klimatberäkningen genomförd?
Beräkningsstandarden
Klimatberäkningar och rapportering är genomförda i enlighet med standarden ISO 14 064 (SIS, 2019). Riktlinjerna för klimatberäkning upprättades ursprungligen som GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) och blev 2006 antagna som en ISO-standard. GHG-protokollet och ISO 14 064 (hädanefter benämnt som standarden) innehåller därmed samma riktlinjer för genomförande av klimatberäkningar och är den mest använda internationella redovisningsstandarden för klimatberäkningar.
Tabell 1. De fem principerna från ISO 14 064.
Relevans
Fullständighet
Jämförbarhet
För att begränsa den globala uppvärmningen krävs åtgärder på individuell, nationell och bolagsnivå. Genom en klimatberäkning kan företag kartlägga sina utsläpp, sätta ambitiösa mål för utsläppsminskningar och bidra till att minska den totala klimatpåverkan i linje med Parisavtalets mål. Dessutom kan företag med sina insatser påverka andra aktörer, inspirera till förändring och främja omställningen till en mer hållbar och klimatvänlig ekonomi.
Standarden är ett verktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläpp av växthusgaser och syftar till att hjälpa organisationer minska sin klimatpåverkan.
Standarden bygger på fem principer, se tabellen nedan, vilka utgör utgångspunkten för ramverket. För att uppfylla principerna är det viktigt att man har kunskap om och dokumenterar hur underlag till beräkningarna är framtagna.
Rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla företagets eller organisationens utsläpp så att den kan fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt.
Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.
Metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras.
Transparens All bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras.
Noggrannhet De beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt.
Beräkning av växthusgaser
Standarden omfattar de sex växthusgaser som identifierats av kyotoprotokollet: koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N20), kvävetriflourid (NF3), svavelhexaflourid (SF6) och fluorerade växthusgaser så som HFCs, PFCs m.fl.
Gaserna har olika stor påverkan på växthuseffekten då de har olika potential att fånga värmestrålning. Detta kallas för gasens ”Global Warming Potential”. För att kunna jämföra gaserna med varandra räknas de om till en gemensam enhet som kallas koldioxidekvivalenter (CO2e). Denna enhet påvisar hur mycket koldioxid som utsläppen av en viss gas motsvarar, baserat på gasens uppvärmningspotential.
I tabell 2 nedan framgår vilken Global Warming Potential tre olika växthusgaser har, vilket är grunden för omräkningen till den gemensamma enheten CO2e. För att beräkna utsläpp av växthusgaser används så kallade emissionsfaktorer. En emissionsfaktor anger hur stora utsläpp per enhet (tex. liter, kWh eller kg) en viss utsläppskälla (t.ex. bränsle, el eller material) ger upphov till. Eftersom olika utsläppskällor bidrar till olika typer av växthusgasutsläpp, anger emissionsfaktorerna oftast utsläpp i den gemensamma enheten kg CO2e.
Tabell 2. Globala uppvärmningspotentialer för en handfull växthusgaser, IPCC’s femte utgåva.
Relevans Global Warming Potential
Koldioxid (CO2) 1
Metan (CH4) 28
Lustgas (B2O) 265
Emissionsfaktorer erhålls från leverantörer och databaser, och kan även tas fram för specifika aktiviteter/ utsläpp. I denna beräkning har emissionsfaktorer hämtats från licensierade databaser och bolagets leverantörer. Det viktiga vid val av emissionsfaktorer, speciellt när de erhålls från leverantörer, är att kontrollera så att de har hög trovärdighet och att viktiga delar av påverkan inte har ”uteslutits” vid framtagande av emissionsfaktorn.
Scope & Delscope
Standarden delar in utsläpp av växthusgaser i tre så kallade scope, beroende på vart i leverantörskedjan ett utsläpp sker. Syftet med indelningen i dessa tre är att tydliggöra vilka utsläpp som är direkta (scope 1) respektive indirekta (scope 2 och 3) och bidra till en transparent redovisning av utsläppen. Vidare underlättar indelningen i olika scope jämförelser mellan olika företag. Vid eventuella jämförelser är det dock viktigt att ha i åtanke att scope 1 och 2 är en miniminivå för redovisning enligt standarden medan scope 3 är frivilligt. Indelningen i olika scope förtydligar också bilden av inom vilken del av verksamheten som förändringar i utsläpp har skett.
I tabell 3 görs en beskrivning av respektive scope. Utöver dessa scope finns även en indelning i en rad delscope. En mer utförlig beskrivning av scopen samt delscopen presenteras i Bilaga 2 – Scope & delscope enligt GHG-protokollet.
Tabell 3. Beskrivning av scope 1, 2 och 3.
Scope Omfattning
1
2
3
Direkta utsläpp från källor som ägs/ kontrolleras av företaget.
Indirekta utsläpp från köpt energi.
Övriga indirekta utsläpp. Dessa är en följd av verksamhetens aktiviteter, men kommer från källor som inte ägs eller kontrolleras av företaget.
Fossila & Biogena Utsläpp
Exempel
Utsläpp från egen produktion av energi, så som produktion av el och värme, utsläpp från bränsleförbrukning från ägda fordon, samt utsläpp som genereras i tillverkningsprocessen
Utsläpp från energi som produceras av andra och som köps in av företaget. Exempelvis el, fjärrvärme, fjärrkyla och ånga.
Transporter, tjänsteresor, utvinning av råvaror och produktion i leverantörskedjan, produktion och transport av de drivmedel som förbränns i verksamhetens tjänstebilar m.m.
Enligt standarden ska alla utsläpp av växthusgaser som förorsakats av mänsklig aktivitet beräknas och rapporteras. Standarden delar in dessa utsläpp i fossila respektive biogena utsläpp. Medan fossila utsläpp är de som uppstår vid förbränning av fossila energikällor, så som olja, naturgas och kol, är så kallade biogena utsläpp sådana som uppstår vid förbränning av biomassa så som trä och växter.
Enligt standarden ska biogena utsläpp rapporteras separat från de fossila. Anledningen är att utsläppen från biogena källor ingår i ”kolets kretslopp” och att motsvarande mängd kol binds in i ny biomassa (t.ex. träd) som växer upp där skog huggits ned (Naturvårdsverket, n.d.).
3.3 Vad rapporteras?
Systemgränser
I enlighet med standarden ska bolaget upprätta systemgränser som ska ligga till grund för det underlag som beräkningen av bolagets klimatpåverkan baseras på och vilka av de beräknade utsläppen företaget rapporterar. För att kunna definiera dessa systemgränser måste bolaget identifiera, kvantifiera och dokumentera de direkta och indirekta utsläpp som kan kopplas till dess verksamhet. Medan utsläppen från scope 1 och scope 2 är obligatoriska att rapportera, är utsläppen från scope 3 mer frivilliga och beror bland annat på vad som anses väsentligt att inkludera.
Den process som bolaget använt för att avgöra vilka utsläpp som anses vara väsentliga att inkludera i klimatberäkningen ska dokumenteras och de kriterier som använts för att avgöra väsentligheten skall definieras och förklaras. Ifall utsläpp som anses vara väsentliga att inkludera, har exkluderats från beräkningen ska detta förklaras och motiveras.
Vilka kriterier som används för att bedöma om utsläpp är väsentliga att inkludera, beror först och främst på klimatberäkningens avsedda användning. Ofta baseras kriterierna på volym av utsläpp, företagets möjlighet att påverka utsläppen, tillgång till information om utsläppen, hur exakta beräkningarna av utsläppen är, risker och möjligheter som kopplas till utsläppen, om utsläppen är av betydelse för den specifika sektorn, och om utsläppen i övrigt är av stor betydelse för bolaget.
Väsentlighetskriterier
I denna klimatberäkning har bedömningen av om utsläpp ansetts vara väsentliga att inkludera främst baserats på följande kriterier:
Volym av emissioner:
Utsläppen från en specifik utsläppsdrivande aktivitet anses väsentliga att inkludera om de överstiger 5 % av de totala utsläppen. Denna nivå rekommenderas för utsläpp från leverantörskedjan i ”The 1,5°C Business playbook” (Exponential Roadmap Initiative, 2020). Om denna nivå appliceras innebär det dock att utsläppen från ett flertal utsläppsdrivande aktiviteter anses oväsentliga att inklu-
dera. Därför har även en specifik utsläppsnivå använts som kriterium för väsentlighet.
Utsläpp från en specifik utsläppsdrivande aktivitet anses vara väsentliga att inkludera om de överstiger 10 000 kg CO2e.
Rådighet:
En utsläppsdrivande aktivitet bedöms vara väsentlig att inkludera om företaget har rådighet över den utsläppsdrivande aktiviteten och således har stor möjlighet att påverka utsläppen.
Tillgång till information:
Om det inte finns tillräckligt med information kopplat till en viss utsläppsdrivande aktivitet kan denna anses vara oväsentlig att inkludera då beräkningarna blir för svåra att genomföra eller kan leda till för missvisande resultat.
Organisatoriska avgränsningar
I syfte att avgränsa klimatberäkningarna på organisationsnivå har konsolideringsmetoden operationell kontroll tillämpats. Det innebär att bestämmelser om utsläpp som tillskrivs det rapporterande företaget görs baserat på organisationens rådighet över respektive utsläppsdrivande aktivitet.
För utförd klimatberäkning har Svenska Elkedjans verksamhet i Anderstorp och Eskilstuna samt lokalkontor i Jönköping inkluderats. Medlemsbolag i Elkedjan har exkluderats då detta skulle innebära involvering av ett stort antal aktörer
3.4 Förutsättningar
Antaganden & Förenklingar
Enligt GHG-protokollet ska/bör de antaganden och förenklingar som gjorts vid insamlandet av data, samt val av emissionsfaktorer, presenteras och förklaras. Vid genomförd beräkning har följande antaganden och förenklingar gjorts:
Scope 1
Gällande utsläpp från egen mobil förbränning har schabloner använts för literförbrukningen från bensin/hybrid- samt dieselbilar. Bensin/hybrid är satt till 0,56 l/milen och diesel 0,67/mil.
Scope 2
För den förnyelsebara andelen i Elkedjans energimix har en emissionsfaktor som innehåller en mix av förnybara energikällor använts.
För inköpt fjärrvärme har en generell emissionsfaktor för fjärrvärme använts.
Scope 3
För delscope 3.1 inköpta varor är siffran för vikt för 2024 betydligt mer tillförlitlig, med anledning av det är siffran mycket lägre än föregående år. Antaganden har gjorts för att fördela inköpen i olika sorters material. Emissionsfaktorer har således också antagits. Då detta delscope är det största utsläppsdrivande delscopet bedöms beräkningar även med betydande osäkerheter ge ett resultat vara mer relevant och närmare verklig klimatbelastning än att exkludera detta delscope.
Beräkning av andelen som Elkedjans elbilar laddas på jobbet respektive hemma har gjorts baserat på användarnas laddningsappar för 2024. Resultatet visade att
68% av laddningen sker antingen hemma eller genom publik laddning. Beräkning av belastningen för den laddning som sker hemma/publikt genomfördes med en emissionsfaktor för svensk elmix.
Elkedjans samtliga transporter har summerats i delscope 3.9. För transportören Boman Express har ett genomsnitt tagits fram för varje leverans. Detta eftersom man endast har totalsiffror för mängd leveranser, vikt och körsträcka.
För 2024 har transportören DANX angett sina siffror som ”well-to-wheel”. Därför är siffran för 2024 betydligt högre än för 2023.
Organisation för datainsamling, beräkningar och granskning
Från Svenska Elkedjan har insamling av data genomförts av Matz Gustafsson och Linda Duda. Notera att beräkningarna ej validerats av tredje part.
Rapporteringsperiod och förändringar
Beräkningar har genomförts för år 2024. Redovisningen inkluderar mätdata för år 2023.
4 BERÄKNADE UTSLÄPP
4.1 Fossila utsläpp
Nedan redovisas Elkedjans beräknade fossila utsläpp för år 2024. Notera att siffrorna endast avser fossila utsläpp och ej biogena då de, i enlighet med standarden, presenteras separat i avsnitt 4.2. Elkedjans fossila CO2e-utsläpp år 2024 har beräknats enligt nedan.
I tabell 5 framgår att vårt totala utsläpp år 2024 var ca 9 688 700 kg CO2e.
5. Fossila utsläpp per scope (kg CO2e).
TOTALA FOSSILA UTSLÄPP KG CO 2E
1
2
Vidare syns i figur 2 att majoriteten av dessa utsläpp (99,6%) kommer från scope 3. I sektionen nedan framgår vad dessa utsläpp består av och således varför scope 3 står för majoriteten av vårt utsläpp.
Tabell
Figur 2. Procentuell fördelning av fossila utsläpp per scope.
Nedan redovisas Elkedjans fossila utsläpp fördelat på respektive utsläppsdrivande aktivitet från varje scope.
Scope 1
I tabell 6 och figur 3 redovisas de fossila utsläppen från scope 1 fördelat på de utsläppsdrivande aktiviteter som var inkluderade i klimatberäkningen år 2023.
Tabell 6. Fossila utsläpp per aktivitet i scope 1 (kg CO2e).
2024 2023
Stationär förbränning
Flyktiga utsläpp
Mobil förbränning 31 600 48 000
Figur 3. Procentuell fördelning av fossila utsläpp per aktivitet i scope 1.
FOSSILA UTSLÄPP PER AKTIVITET I SCOPE
1
Stationär förbränning 0,00% Flyktiga utsläpp 0,00%
De fossila utsläppen i scope 1 kommer endast från Elkedjans egen mobila förbränning. Förbränningen avser våra egenägda och leasade fordon. I figur 3 framgår att utsläppen från scope 1 (31 600 kg CO2e) endast är 0,33% av Elkedjans totala utsläpp för 2024.
Tabell 7. Fossila utsläpp per aktivitet i scope 2 (enhet, kg CO2e).
2024 2023
Inköpt energi 6 600* 6 400
Scope 2
I tabell 7 och figur 4 redovisas de fossila utsläppen från scope 2 fördelat på de utsläppsdrivande aktiviteter som var inkluderade i klimatberäkningen år 2024.
De fossila utsläppen från scope 2 kommer endast från Elkedjans inköpta el för verksamheterna i Anderstorp samt Eskilstuna. I figur 4 kan vi se att utsläppen från scope 2 (6 600 kg CO2e) endast är 0,06 % av våra totala utsläpp för 2024.
Under 2024 har produktionen av solel från solcellsanläggningen på fastigheten i Anderstorp producerat ca 12 600 kWh. Detta genererar i sig ingen klimatbelastning utan har istället minskat behovet av inköpt el då verksamheten delvis försörjts av denna el.
Figur 4. Procentuell fördelning av fossila utsläpp per aktivitet i scope 2.
FOSSILA UTSLÄPP PER AKTIVITET I SCOPE 2
Inköpt fjärrvärme 0,00%
Inköpt fjärrkyla 0,00%
Inköpt el 100,00%
Scope 3
I tabell 8 och figur 5 redovisas utsläppen från scope 3 fördelat på de utsläppsdrivande aktiviteter som var inkluderade i klimatberäkningen år 2024.
I figur 5 kan vi se att utsläppen från scope 3 (9 650 000 kg CO2e) står för hela 99,6 % av vårt totala utsläpp för 2024. Utsläppen i scope 3 domineras av inköpta varor som står för cirka 96% av den totala utsläppsmängden i detta scope följt av bolagets godstransporter på 2,42%.
Tabell 8. Fossila utsläpp per aktivitet i scope 3 (kg CO2e).
4 BIOGENA UTSLÄPP
4.1 Biogena utsläpp
Bolagets biogena CO2e-utsläpp år 2024 har beräknats till följande:
Tabell 9. Biogena utsläpp per scope 3 (kg CO2e).
Inköpta varor 9 305
Figur 5. Procentuell fördelning av fossila utsläpp per aktivitet i scope 3
De totala biogena utsläppen år 2024 var ca 63 800 kg CO2e. Figur 6 visar den procentuella fördelningen mellan scopen där vi kan se att den största delen av utsläppen sker i scope 3 (81%). I scope 2 sker de biogena utsläppen från våra inköp av fjärrvärme och i scope 3 genom förbränning av trä/flis.
Figur 6. Procentuell fördelning av biogena utsläpp per scope.
BIOGENA UTSLÄPP
5 TILLFÖRLITLIGHETSANALYS
5.1 Metod
För att kunna bedöma klimatberäkningens tillförlitlighet har en analys genomförts i enlighet med standarden. Vid analysen har nedanstående kriterier använts.
Tabell 10. Tillförlitlighetskriterier
Område Begrepp
Verkliga mätdata
Använd mängd
Uppskattade mätdata
Hög tillförlitlighet
Emissionsfaktor
Låg tillförlitlighet
Beskrivning
Beräkningar baseras på mätdata som med hög grad kan påvisas som verkliga förbrukningar, såsom uppmätt elförbrukning, inköpta mängder etc.
Beräkningar baseras på mätdata som uppskattats, exempelvis utifrån schablonvärden eller bokförda värden som kan ge vägledande nivåer.
Beräkningar av emissionsfaktorer är genomförd med ett helhetsperspektiv utan att väsentliga utsläppskällor exkluderats.
Exempelvis har hela värdekedjan inkluderats i beräkningen av emissionsfaktor, såsom WtW (Well-to-Wheel) för transporter.
Betydande förenklingar/exkluderingar har genomförts vid beräkning av emissionsfaktor.
Exempelvis har endast del av värdekedjan inkluderats, såsom TtW (Tankto-Wheel) för transporter som endast omfattar utsläpp under själva lastbilstransporten och där hela värdekedjan omfattande utvinning och raffinering av olja är exkluderad.
Med hjälp av kriterierna ovan delas de beräknade utsläppen från respektive utsläppsdrivande aktivitet in i klasser, se tabell 11. På så sätt ges en indikation på hur tillförlitliga de beräknade utsläppen är.
Tabell 11. Tillförlitlighetsklasser
Klass Beskrivning
1
2A
2B
3
Beräkningen baseras på verkliga mätdata och emissionsfaktorer med hög tillförlitlighet.
Beräkningar baseras på verkliga mätdata och emissionsfaktorer med låg tillförlitlighet.
Beräkningar baseras på uppskattade mätdata och emissionsfaktorer med hög tillförlitlighet,
Beräkningar baseras på uppskattade mätdata och emissionsfaktorer med låg tillförlitlighet.
5.2 Beräkningarnas tillförlitlighet
Tillförlitligheten i genomförd klimatberäkning har bedömts vara låg då majoriteten av utsläppen finns i klass 2A och 3 och till stor del baseras på uppskattad data och emissionsfaktorer med låg tillförlitlighet. I takt med att leverantörerna förser oss med korrekt data förbättras tillförlitligheten.
göras i delscope 3.1. De beräknade utsläpp med tillförlitlighet klass 3 återfinns alla förutom ett i delscope 3.1 vilket också är den klart största utsläppskällan.
De beräkningar som erhållit tillförlitlighetsklass 1 är de uppgifter man fått direkt från olika aktörer där de själva har uppgifter om klimatpåverkan. Det resulterar också i hög tillförlitlighet i beräkningen när bolaget har skapat förstahandsdata från den utsläppsdrivande aktiviteten. Ett exempel är våra transportörer där data erhålls via årliga rapporter.
Förbättring av underlaget
Orsaken till klimatberäkningens låga tillförlitlighet är de stora antaganden och förenklingar som behövde
Vi på Elkedjan arbetar kontinuerligt för att förbättra tillförlitligheten i kommande beräkningar. Vi ser en stor potential i att underlag från samarbetspartners och leverantörer i framtiden kommer innehålla bättre och verklighetsbaserad data för inköpta produkter som till exempel vikt och material samt information om klimatbelastning. Vi ser därför att vi i framtiden kan undvika att stora antaganden och förenklingar behöver göras.
Tabell 12. Tillförlitligheten av beräknade utsläpp.
6 SLUTSATSER
De fossila utsläppen under 2024 uppgick till ca 9 688 700 kg CO2e. Nedan följer fem övergripande slutsatser från beräkningen.
1. Scope 3-dominans: Resultatet av klimatberäkningen tydliggör den stora betydelse som scope 3-utsläpp har på organisationens totala klimatpåverkan. Detta understryker behovet av att fokusera på scope 3- utsläpp och inköpt material som det primära området för åtgärder och förbättringar.
2. Låg tillförlitlighet: Det är viktigt att notera att klimatberäkningen för 2023 genomfördes med sämre tillförlitlighet på grund av felaktiga viktangivelser i affärssystemet, särskilt inom delscope 3.1 (inköpt material). Precisionen i beräkningarna för 2024 har förbättrats och vi ser stora möjligheter att stärka tillförlitligheten i framtida klimatredovisningar. Ett viktigt steg för att tydliggöra samt minska organisationens framtida utsläpp.
3. Utvecklingspotential: Denna klimatberäkning markerar början på Elkedjans resa mot att minska verksamhetens klimatpåverkan. Resultaten indikerar tydligt att det finns stor utvecklingspotential och möjligheter att göra betydande framsteg. Genom att identifiera de största utsläppskällorna, särskilt inom inköpt
6.2 Inför framtiden
Att minska scope 3-utsläpp, särskilt relaterade till inköpt material, är en utmanande men viktig uppgift för att förbättra en organisations hållbarhetsprestanda. Nedan presenteras några åtgärder och strategier som vi på Elkedjan planerar eller redan arbetar med för att minska våra utsläpp:
1. Fortsätta arbeta proaktivt med intressenter Öka leverantörsansvar: Genom att arbeta nära leverantörer kan vi förstå deras klimatpåverkan och uppmuntra dem att mäta och minska sina utsläpp. Detta kan inkludera att ställa krav på hållbarhetsmålsättningar och samarbete för att minska utsläpp i hela leveranskedjan.
material, kan vi som arbetar inom organisationen fokusera insatserna på de områden där de kommer att medföra störst positiv påverkan.
4. Grundläggande förståelse: Att genomföra en klimatberäkning är ett grundläggande och nödvändigt steg för att lokalisera vår klimatpåverkan. Detta visar Elkedjans engagemang för att ta ansvar för verksamhetens miljöpåverkan och börja arbeta mot en mer hållbar framtid.
5. Långsiktig strategi: Resultaten av klimatberäkningen är en grund för vår långsiktiga hållbarhetsstrategi. Genom att fortsätta att samla in data och förbättra beräkningsmetoderna kan vi i framtiden bättre planera och genomföra åtgärder för att minska verksamhetens utsläpp över tiden.
Extern samverkan: Samarbeta med andra organisationer och branschgrupper för att driva förändringar inom hela sektorn. Detta kan inkludera gemensamma initiativ för att minska utsläppen inom branschen.
2. Produkter och tjänster
Produkt- och tjänsteffektivitet: Vi för regelbunden dialog med leverantörer för att identifiera möjligheter till effektivisering för produkter och tjänster. Kan produkterna designas för att vara mer energieffektiva, hållbara eller återvinningsbara? Kan tjänsterna anpassas för att minska klimatpåverkan?
Cirkulär produktutvecklingsprocess: Genom att beakta cirkularitet i produktutvecklingsprocessen ökar fokus på hållbarhet i stort och klimatbelastning specifikt. Genom att öka andelen återvunnet material som har en betydligt lägre klimatpåverkan än jungfruligt material kan produkternas klimatbelastning minska i betydande omfattning.
Inköpsstrategi: Genom att använda miljövänliga kriterier vid val av leverantörer och material kan vi fokusera på att minska eller ersätta de mest utsläppsintensiva materialen med mer klimatsmarta alternativ.
3. Övriga interna åtgärder
Vi arbetar med att systematisera insamling av data och implementera system för att proaktivt samla in data för att rapportera och följa upp klimatbelastande utsläpp. Detta underlättar möjligheten att identifiera förbättringsområden och tydliggöra förbättringar över tid.
Investeringsbeslut: Vi utvärderar löpande investeringsbeslut med hänsyn till dess klimatpåverkan på lång sikt.
Effektivisera transport: Vi arbetar löpande med att optimera transporter, inklusive användning av mer bränsleeffektiva fordon, minskning av onödiga transporter och övergång till mer hållbara bränslen. För att på sikt minska utsläppen från leveranser och distribution.
En minskning av scope 3-utsläpp kräver långsiktiga åtaganden och ett brett engagemang från oss i organisationen. Genom att ta dessa åtgärder i beaktande kan Elkedjan bidra till att minska verksamhetens klimatpåverkan och stärka organisationens hållbarhetsarbete.
Främja alternativa transportsätt: Elkedjan främjar användningen av miljöanpassade transportsätt genom cykelförmåner för de anställda.
Elkedjan har implementerat flexibla arbetsarrangemang. Genom möjligt distansarbete minskar antalet pendlande resor och bidrar därmed till att minska koldioxidutsläppen samt förbättra arbetslivets balans för de anställda.
Genom att öka medvetenheten hos anställda kan företaget inspirera till en mer hållbar pendling och uppmuntra till att utforska alternativa transportsätt. Därför är det viktigt att fortsatt utbilda och informera anställda om fördelarna med hållbara transportsätt och hur deras val påverkar klimatet.
2. Minska utsläppen från egenägda och leasade fordon
Elkedjan har som målsättning att senast 2025 ha bytt ut samtliga fossildrivna fordon till el alternativt el/ hybrid.
Elkedjan har upprättat en policy/riktlinjer för hållbarhetsaspekter gällande inköp av de fordon och arbetsmaskiner som ägs/leasas av bolaget.
3. Koldioxidneutralitet i scope 1 och 2:
Koldioxidneutralitet innebär kortfattat att det ska finnas balans mellan koldioxidutsläpp och absorberingen av koldioxid från atmosfären. Det som går ut måste tas in.
Klimatförändringar är en av de största globala utmaningarna idag, och Elkedjan som företag har en viktig roll att spela i att minska utsläpp och bidra till en hållbar framtid.
Genom att satsa på koldioxidneutralitet i Scope 1 och 2 visar Elkedjan sitt engagemang för att minska egna utsläpp och bidra till att bekämpa klimatförändringar.
7 REFERENSER
Elkedjan_Klimatberäkning_2024
Scope & delscope enligt GHG-protokollet
Ecotree. (u.å.). Hur mycket koldioxid binder ett träd? https://ecotree.green/sv/hur-mycketkoldioxid-binder-ett-trad
Ellen Macarthur Foundation (u.å.). introduction till circular design. https://ellenmacarthurfoundation.org/news/an-introduction-to-circular-design
Europeiska Rådet. (2023) Parisavtalet om klimatförändringar. https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/climate-change/paris-agreement/ Exponential Roadmap Initiative. (2020). The 1,5°C Business playbook. https://exponentialroadmap.org/wp-content/uploads/2020/09/1.5C-business-playbookversion-1.1.pdf
Greenhouse Gas Protocol [GHG-Protocol]. (2013). Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions. (1st ed). https://ghgprotocol.org/sites/default/files/standards/Scope3_Calculation_Guidance_0.pdf
My Climate. (2021). Calculate your flight emissions! https://co2.myclimate.org/en/flight_calculators/new Naturvårdsverket. (u.å.-a). Beräkna klimatpåverkan. https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/luft-och-klimat/beraknaklimatpaverkan/ Naturvårdsverket. (u.å.-b). Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-skogen/ biogena-koldioxidutslapp-och-klimatpaverkan.
Research Institute of Sweden [RISE]. (u.å.). Klimatkartläggning enligt Greenhouse Gas Protocol [bild]. https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/expertiser/greenhouse-gas-protocol Scripps Institution of Oceanography. (n.d.). The Keeling Curve. https://keelingcurve.ucsd.edu
Swedish Standards Institute [SIS]. (2019). Svensk Standard SS-EN ISO 14064-1:2019.
Se även bilaga 1, beräkningsdokument ”Elkedjan_Klimatberäkning_2022” i vilken referenser anges för använda emissionsfaktorer.