Page 1

Skola Rektorer får renodlad pedagogisk roll

Samhälle Det textila arvet förvaltas här

Kultur Snart öppnar Sveriges textilmuseum

Väster En vuxen vän för tonåringen

såklartborås VÅR 2014

Johanna och Ellie trivs på familjecentralen


såklartborås Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson 033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

Grafisk form Charlotte Ohlsson Layout Studio Desktop Ansvarig utgivare Marie Ingvarsson Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri Responstryck Webb boras.se/saklart

Lyssna på såklartborås: boras.se/saklart Bild: BILDARKIVET.SE

Lämna din synpunkt Felanmäl på telefon: Om du vill göra en felanmälan är det här bra nummer att ha: Borås Energi och Miljö AB,
Kundcenter 020-97 13 00 Borås Elnät AB, elnät 033-13 07 15,
 Bornet bredband 033-13 35 76 Sandhult-Sandared
Elektriska ek förening,
elnät 033-23 37 55 Vattenfall Västnät AB, hela dygnet 020-25 52 25 Tekniska förvaltningen,
gator och vägar, trafiksignaler med mera
(dygnet runt) 033-35 75 00.
Vintervägberedskap (dygnet runt) 033-35 75 02, 35 75 00 Lokalförsörjningsförvaltningen, kommunens fastigheter
 (kontorstid) 033-35 39 00 Övriga tider i brådskande ärenden 031-703 16 75 Fritids- och folkhälsoförvaltningen, idrottsanläggningar
 (vardagar 16–07 och helger)
AB Securitas 033-13 63 20

Bild: DAN EK

ELUND

Vill du lämna synpunkter på kommunens tjänster och verksamheter så finns ett nytt formulär på vår webbplats. Om du inte vill skriva in dina synpunkter digitalt så finns en blankett du kan skriva ut och fylla i för hand. Självklart kan du prata med någon av kommunens anställda också. Vi arbetar för att ge den bästa service vi kan. Om vi vet mer om vad du saknar eller önskar, kan vi utvecklas i rätt riktning. Om du vill lämna ett förslag eller ställa frågor som rör politiska beslut ska du navigera dig till Mötesplats på vår webb. Där kan du enkelt komma i kontakt med kommunpolitikerna. När det gäller felanmälan, det vill säga om de rör sig om till exempel gatubelysning, el eller vatten som inte fungerar, så finns det en sida för felanmälan på vår webbplats. • boras.se/synpunkt • boras.se/motesplats • boras.se/felanmalan PS Tillsammans blir vi smartare! Om du tänkt på något du tror vi kan göra bättre på ett annat sätt, så hör gärna av dig. DS

Din guide i skog och mark

Vill du känna doften av multnande löv, titta på vårprakten i ett natur­reservat eller hitta någonstans att sova i vindskydd så finns en genväg. Gå in på Borås digitala friluftsguide. Där kan du hitta badplatser, vandrings- och cykelleder, elljusspår, fiskemöjligheter, grillplatser och friluftsgårdar och annat som är bra att veta när du vill vara ute i naturen. Borås friluftsguide hittar du på webbplatsen boras.se/friluftsguiden.

2

Såklart Borås är en tidning från Borås Stad


Ledare

Rapportera skräp med app Om du kommer till en plats där någon dumpat skräp eller ställt ut en skrotbil kan du medverka till att det snabbt blir upp­städat med hjälp av Håll Sverige Rents mobilapp. Genom ett samarbete mellan Miljöförvaltningen, Borås Stad och Borås Energi och Miljö kan skräpet städas upp med en gång, ofta samma dag, som en anmälan kommer in. Appen finns både för iphone och android. Sök på ”Håll Sverige Rent” i respektive appbutik för att ladda ner.

Goda råd i energifrågor Borås Stad har ny energi- och klimatrådgivare. Det är Jenni Lehto som hjälper dig i frågor runt energi, uppvärmning och klimat. Hon kan ge råd och tips om hur Jenni Lehto du kan minska din energianvändning och klimatpåverkan. Och du kan ställa frågor om till exempel energikällor, fönster, belysning, mat och konsumtion. Rådgivningen vänder sig till alla boråsare, organisationer och små och medelstora företag. Och du, rådgivningen är gratis!

Energi- och klimatrådgivning: 033-35 30 99 eller via e-post jenni.lehto@boras.se.

Borås – stad i ständig utveckling

M

an kan ha olika uppfattning om kommunal verksamhet, vad den ska innehålla, hur och av vem den ska utföras. Men en sak borde man vara överens om – den bör aldrig stå still utan vara i ständig rörelse. I Borås kan vi tänka på allt från skulpturbiennalen och läsutvecklingsarbete på biblioteken via dygnet runt-omsorg om våra äldre och luncher i skolorna till snöröjda vägar och vatten i våra kranar. Kanske kan man säga att det är de mångas insats som gör en kommun till just en kommun. I detta nummer av Såklart Borås vidgas vyerna ytterligare med artiklar om utvecklingsarbetet inom skolan, mentorer för unga, finskspråkig förskoleavdelning och Textile Fashion Center. 2014 är valår i Sverige, med så många som fyra val. Det är något som bara sker vart tjugonde år, med nuvarande val­ kalender. En majoritet kan bestå eller ersättas med en ny – därför måste vissa mer långsiktiga beslut hålla över tid. Åter kan vi konstatera att ingenting står stilla utan tillvaron består av ständiga händelser och skeenden. Kalla det gärna utveckling. Något som är roligt att uppmärksamma är pendelstråket Borås – Göteborg med över 1,6 miljoner resor. Det är en fördubbling av kollektivtrafikresorna på sträckan sedan 2007. Inte konstigt att en ny järnväg är efterlängtad. En annan sak som sticker ut är att Borås första fiberföreningsnät är invigt. Det är Tärby Komlösa Finnekumla förening som invigt 65 kilometer fiber som nu kan användas för telefoni, bredband och tv. Just utbyggnaden av bredband är en av strategierna i visionen Borås 2025: ”en väl utbyggd datakommunikation gör det möjligt att leva och etablera företag även i mindre samhällen”. Mycket har hänt under senare år som påverkar och är av betydelse för den enskilde, för grupper eller för oss alla. Mot bakgrund av den positiva anda man möter vid besök på olika arbetsplatser i Borås, finns inget skäl att tvivla på fortsatt positiv utveckling i Borås under 2014. Där finns ett engagemang som törs anta – och inspireras av – de utmaningar som ligger framför oss.

Om du går med i Team Borås har du chansen att få sportupplevelser utöver det vanliga. Att delta som funktionär gör att du ser Borås och evenemanget på ett helt annat sätt än en vanlig åskådare har möjlighet att göra.

Det kommer säkert att finnas skäl att återkomma till Borås 2025 och hur vi alla tillsammans lever upp till de strategiska målområdena. Men visst kan man med fog säga att början pekar åt rätt håll. Borås är definitivt i rörelse!

Anslut dig till Team Borås I Borås anordnas årligen ett flertal evenemang, i år går SM-veckan i Borås och nästa år pågår orienteringsfesten O-ringen i kommunen. Även om du inte tillhör idrottseliten kan du dela erfarenheten av ett stort sportevenemang. Som volontär garanteras du en upplevelse utöver det vanliga. Förutom erfarenheten får du utbildning och intyg genom Team Borås. Ansök på teamboras.se.

Ulf Olsson (S) Kommun­ styrelsens ordförande i Borås Stad

3


skola

’’

I dag är risken att rektorerna är splittrade mellan arbetsuppgifter Anna Stenström

Rektorn ska leda lärandet framåt Borås Stad arbetar intensivt med att utveckla skolan. Om handlingsplanen för skolan, Lust att lära, möjlighet att lyckas, antas kommer det att förändra rektorernas arbete. De ska ha fullt fokus på att vara skolans pedagogiska ledare. Sedan ett halvår tillbaka pågår arbetet med att göra grundskolan i Borås Stad den bästa den kan vara. Visserligen fick Borås Stad utmärkelsen Årets skolkommun förra året, efter att ha stigit i placering fyra år i rad i Sveriges kommuner och landstings mätning av de bästa grundskolorna i Sverige. Men det räcker inte, eftersom det var 128 elever som Anna Stenström inte nått kunskapsmålen och alltså inte kunde komma in på ett vanligt gymnasieprogram. Alla elever ska nå kunskapsmålen. I den handlingsplan som nu ligger färdig poängteras att rektorns roll i skolan är att leda det pedagogiska arbetet. I dag har rektorn det övergripande ansvaret för all verksamhet i skolan, på ungefär samma sätt som en vd har för ett företag. Att vara den pedagogiska ledaren över skolans lärare är bara en del av Anna Stensson många arbetsuppgifter. I det nya förslaget ingår en rektorsinstruktion som tydligt säger att rektorns uppgift är att leda skolans pedagogiska arbete. – Det är vårt ansvar att skapa förutsättningar i alla led: att rektorn ger läraren schyssta arbetsförutsättningar så att läraren i sin tur ger eleven möjlighet att nå kunskapskraven. Och då måste Borås Stad ge rektorerna chansen att utöva sitt pedagogiska uppdrag. I dag är risken Viktoria att rektorerna är splittrade mellan arbetsuppHolmsten gifter, säger Anna Stenström, utvecklingsledare, kommungemensam skola och förskola i Stadsdelsförvaltningen Norr, och före detta rektor. För att rektorn ska koncentrera sig på det pedagogiska arbetet måste de ha en stab runt sig för att kunna delegera till exempel administrativa uppgifter. Antalet rektorer kommer att minska. – Det finns väldigt höga förväntningar på vad det här kommer att

4

innebära för oss. Rektorsinstruktionen är väldigt, väldigt bra eftersom det är tydligt vad som ska prioriteras i rektors uppdrag, säger Viktoria Holmsten, rektor på Sparsörsskolan. Blir det stor skillnad mot i dag? – Det beror på vilken skola och vilken rektor vi pratar om. Det finns rektorer som redan jobbar så, medan det för andra är bra att få den nya rektorsinstruktionen, säger Anna Stensson, rektor på Sandaredsskolan. Förslaget förtydligar vad en rektor i Borås Stad ska göra konkret. En pedagogisk ledare ska tillsammans med lärarna hitta det bästa sättet för att eleverna ska nå sina mål. Att undersöka vad som görs, vad som fungerar och vad som ska fortsätta att göras, men också vad som måste utvecklas. Det är ett viktigt uppdrag eftersom rektor har helikopterperspektiv och kan se vad som händer på hela skolan. Kommer eleverna att märka någon skillnad? – Ja, det hoppas jag. Om rektor kan jobba efter rektorsinstruktio-


LUST ATT LÄRA, MÖJLIGHET ATT LYCKAS Handlingsplanen Lust att lära, möjlighet att lyckas i skolan arbetar med tre områden: • rektors uppdrag • läraryrkets status • resultaten I fokus finns elevens lärande. Det ska bli mer likvärdighet mellan Borås Stads skolor och måluppfyllelsen för varje elev ska öka. Processen med att göra skolan bättre pågår ständigt men under ett år, fram till halvårsskiftet, pågår ett intensivt arbete med att skapa en bättre grund för fortsatt skolutveckling. Bo Drysén, tjänstledig stadsdelschef Stadsdelsförvaltningen Norr, leder arbetet direkt under kommunchef Svante Stomberg. I den politiska styrgruppen sitter Lena Palmén (S) och Annette Carlson (M). Det är Stadsdelsförvaltningen Norr som fattar beslut om den föreslagna handlingsplanen eftersom det kommungemensamma utvecklingsarbetet av skola och förskola ligger där.

Edcamp fångar skolintresset I skolan, och i utvecklingsarbetet runt skolan, pratas det mycket om läraryrkets status.

De har arbetat på samma skola tidigare, så de kände redan varandra. Nu var de sugna på att träffa andra de haft utbyte med på twitter. – Att få ett ansikte på orden är värdefullt. Och att dessutom få ett kunskapsutbyte över skolgränserna tycker jag är så bra, säger Susanne Nystedt. – Och att kunna prata mer – och mindre kortfattat – om intressanta frågor, säger Hanna Holmén Löfqvist.

LO TT

E

OH LS SO N

På olika sätt jobbar Lust att lära, möjlighet att lyckasprojektet med att renodla lärarnas roll som pedagoger. Men för att få en höjd status behövs också en önskan om förändring och förbättring inifrån. Susanne Nystedt, Viskaforsskolan och Hanna Holmén Löfqvist, Sjömarkenskolan, brinner för sitt yrke. Båda har upptäckt att mikro­bloggen twitter kan vara ett väldigt bra verktyg i utvecklingsarbetet och använder det flitigt. På twitter kan du dela med dig av egna erfarenheter eller hänvisa till sådant du sett. Det är ett öppet forum men du måste få ut ditt budskap på högst 140 tecken. Just suget efter att få prata mer var en grogrund för idén med att ordna ett edcamp. – Susanne slängde ut en fråga om det inte skulle vara kul med ett edcamp i Borås. Jag hade hört talas om det och svarade henne direkt ”Jag är på, vi kör”, säger Hanna Holmén.

nen så tror jag absolut att eleverna kommer att märka det. De får duktiga lärare som utvärderar eleven och utifrån analysen jobbar vidare. Det gynnar eleverna, säger Anna Stensson och får medhåll av Anna Stenström. – Förhoppningen är att varje elev och förälder känner att eleven möts på det bästa sättet för att han eller hon ska växa så mycket som möjligt. Läraren är trygg i sin roll och vet att rektorn kan stötta och utmana henne i hennes yrkesroll. – Förhoppningsvis märker elever och föräldrar att fokus ännu mer ligger på pedagogiken och måluppfyllelsen, säger Viktoria Holmsten. – Det långsiktiga målet i Borås Stad är att en rektor inte ska ägna någon tid till administration utan helt gå upp i rollen som den pedagogiska ledaren han eller hon är, säger kommunchef Svante Stomberg.

Edcamp är en slags konferens där deltagarna själva sätter agendan när de är på plats. De kommer laddade med sin nyfikenhet och sitt engagemang. Det är lärare – och den som är intresserad av skolutveckling– som deltar, genom att sätt upp ämnen hen vill diskutera. Sedan blir det runda bords-samtal där lärare, skolledare och andra intresserade utbyter erfarenheter. I Borås var Susanne Nystedt och Hanna Holmén Löfqvist först med att genomföra ett edcamp. Bakom idén ligger önskan om att stärka stoltheten bland lärare i Borås Stad och att sprida de goda exemplen. – Edcamp blev så mycket bättre än jag kunnat tänka mig. Bra och lärorika diskussioner med kollegor som verkligen älskar och vill utveckla skolan, säger Hanna Holmén Löfqvist. Den kommungemensamma utvecklingsenheten för skola och förskola såg till att det fanns passande lokaler, marknadsföringsmaterial och det viktiga fikat till minglet mellan diskussionstiderna. Annars var det de 43 deltagarna själva som gjorde edcamp den 29 januari till ett lyckat möte. Nästa edcamp blir den 23 april, klockan 16.00 till 19.00 i Stadsdelsförvaltningen Norrs lokaler.

CHARLOTTE OHLSSON

CHARLOTTE OHLSSON

on ati str Illu

AR CH

5


sam hälle

Kultur, kunskap och företagande möts på Textile Fashion Center i Simonsland.

Textile Fashion Center. Smaka på orden. Det är något av den stora världen som kommit till Borås. Och något av den stora världen som möter Borås. Den textila tradition som funnits i generationer har nu en tummelplats som kan locka människor från regionen, nationen och världen. Och bakom det hela står faktiskt du.

Växthus för idéer Textile Fashion Center var från början bara en tanke i en fastighets­ ägares huvud med massor av kvadratmeter gamla fabrikslokaler centralt i stan. Mitt emellan det som är stadens kärna och det som så många förknippar med Borås – Knalleland. Genom att få med sig Borås Stad och Högskolan i Borås så har platsen där textilfabriker en gång stod nu utvecklats till en mötesplats för människor, idéer och företag. Textile Fashion Center är ett centrum för kreativa verksamheter inom mode, textil och design. Men det är också en science park med ett intressant knix, här finns kulturen. Dels genom att utbildning och forskning med textil inriktning på olika nivåer och inriktningar finns under samma tak, dels genom att företag i alla former från minsta lilla mikroidé till etablerade tillväxtföretag kan mötas. Men framför allt därför att Textilmuseet som bäst håller på att flytta in. Museet håller textilhistorien vid liv men låter också blicken falla på vår samtid. Det blir både smarta textilier, mode och konst i Textil­museet.

6

Självklart kostar det att satsa på något i den här omfattningen. Men förhoppningen är att när människor med driv och kreativitet möts så föds nya tankar och företag. – Vi bygger en infrastruktur för idéer som kommer att hålla i många, många år, säger Christer Johansson, ekonomichef i Borås Stad. Annica Berg är tillförordnad vd för det nystartade kommunala bolaget BSTF. Bolaget har ansvar för den gemensamma informationen om och marknadsföringen av Textile Fashion Center men är också motorn för samverkan i huset, det som i förlängningen gör att det verkligen ska löna sig att vara en del i Textile Fashion Center. Hon tror inte Borås har råd att låta bli att göra den här sortens satsningar. – Som stad tävlar vi på en internationell marknad om att vara en attraktiv plats som kan locka talanger och ge förutsättningar för nya företag att växa fram. För att överleva måste vi kunna locka de kreativa, kompetenta och högutbildade. Här kan Textile Fashion Center spela en roll. Vi behöver sätta Borås i ett större perspektiv, säger hon.


Bild: ANNA SIGGE

Simonsland visar på många sätt inte bara den lokala utvecklingen utan hela Sveriges. Från lantgård till industri och så vidare till en mötesplats för kunskap och kreativitet.

 och kreativitet Miljön är lockande. Det är industrimiljö som förädlats och förändrats för att passa de verksamheter som finns innanför väggarna. Granne ligger högskolan och det planerade kongresscentret, tillsammans bildar de en triangel av möjliga möten. Kommunen finansierar direkt eller indirekt flera verksamheter i Textile Fashion Center. Textilmuseet drivs av Borås Stad och BSTF är ett helägt kommunalt bolag. I Inkubatorn är Borås Stad en av finansi­ärerna. Medan Drivhuset, Connect Väst och Modeinkubatorn, Modeink delfinansieras genom Sjuhärads kommunalförbund där Borås Stad är en av kommunerna. Enligt Christer Johansson, som brukar hålla hårt i den kommunala plånboken, har Borås Stad satsat stort i Textile Fashion Center, men det är en smart satsning. – Vi satsar genom att till största delen föra in befintlig verksamhet till huset. Vi bygger på det vi redan har. Det ska löna sig att finnas i den kreativa miljön. På en arena dit många hittar, säger han. – Textilhögskolan har redan i dag en unik position. Nu kan Textilmuseet växa och bli starkare och viktigare i ett nordiskt perspektiv.

Klustret blir större och stärker Borås Stads varumärke inom och utom landets gränser, säger Annica Berg. Det blir den där trippelhelix som det pratas om: när det offentliga, akademin och näringslivet samverkar så stärks alla tre. – Vi hämtar hem det vi faktiskt redan har i Borås. Vi återuppväcker vår textila stolthet som sträcker sig lång tid tillbaka. Vi är redan en textilstad och med Textile Fashion Center kan vi locka andra företag att komma hit och etablera sig, säger Annica Berg. Förutom att det finns många möjligheter till utbildning i Textile Fashion Center – gymnasie- och yrkeshögskoleutbildning, högskola och forskning – kan företag gro, växa och utvecklas. Och i och med att akademin möter näringslivet och det offentliga kan nästan vad som helst hända. – Alla kan mötas här. Den up and coming-modedesignern, barn­ familjen och gästprofessorn. Ur ett inspirationsperspektiv är det här en plats som får människor att växa. Och våga göra verklighet av sina drömmar, säger Annica Berg. CHARLOTTE OHLSSON

7


kultur

Den 23 maj är det dags för invigning av Textil­ museet. I de ombyggda industrilokalerna finns bland annat maskiner från olika epoker i textilhistorien.

FÄRGSTARKT MUSEUM Färgsprakande, sprudlande, pedagogiskt och med utrymme för kreativitet – Textilmuseet i Simonsland är starten på något nytt. Allt presenterat i snyggt industriruffiga lokaler. Platsen kunde inte vara bättre. Textilmuseet ligger i Textile Fashion Center tillsammans med bland andra Textilhögskolan och gymnasie­utbildningen Textil design, vilket ger goda möjligheter för samarbete. Textilmuseets intendent Annika Cross är entusiastisk, när hon visar runt. – Det här ska vara en levande plats, säger hon. Inte tillrättalagd, utan hellre humoristisk och respektlös. Vi har varit med och utformat lokalerna ända från ritningsstadiet. Det betyder mycket. Därför har vissa utställningshallar placerats med fönster mot norr, som ger det bästa utställningsljuset. Man har också skapat två svarta rum som är både klimat- och ljusanpassade för att ta emot extra känsliga textilier. Och det finns en stor gör-det-själv-yta med kläder att prova och utrustning för att inspirera besökarnas egen skaparlust. Vi tittar in i lokalerna innan inflyttningen är helt klar. Det är en maffig gammal industrimiljö som fräschats upp. De flesta väggarna är vita, men några sticker ut i var sin stark färg – cerise, gul och orange. I inredningen används gamla industrivagnar och andra attiraljer med ett oslipat, rått stuk.

– Det saknas en permanent arena för textil konst i Sverige, säger Annika Cross. Och den ska förstås ligga här. Runt omkring sprudlar verksamheten redan nu. Hantverkare och museipersonal diskuterar, konstruerar, bygger och skapar. Flytten har planerats i flera år, med behovsanalyser, studiebesök och många idéer om hur museet ska göras så bra som möjligt. Ett mål är att locka hit besökare bara för att sitta en stund i det nya Textilmuseets inbjudande miljöer. Kanske läsa, jobba eller umgås. Därför kommer det att finnas sittplatser utanför den gräns där man behöver betala entréavgift. Alla ska känna sig välkomna, och hela lokalerna är tillgängliggjorda för människor i alla åldrar och förutsättningar. Vad är det du grunnar mest på just nu? – Det är vår butik och vilket utbud den ska ha, säger Annika Cross. Den ska ha ett nytt tilltal och gärna vara överraskande och pigg. Men jag tänker också på helheten. Det ska vara textil överallt och spraka av färg. Textil berör alla och det ska kännas när man kommer in här. LENA M FREDRIKSSON

Museet kommer att ha fem inriktningar: mode, textildesign, textilkonst, textilindustri och innovativa textilier. – Vi är Sveriges textilmuseum och det ska kännas när man kommer hit, säger Annika Cross. Dessutom ska textilproduktionens villkor då och nu lyftas fram, både i anslutning till den fasta utställningen med textilmaskiner och som samarbete i projekt om nutida textilproduktion utomlands. – Vi berättar om textilhistorien i Boråsområdet. Utifrån intervjuer med före detta textilarbetare och direktörer kan vi berätta intressanta historier. Vi brukar skämtsamt säga att textilhistorien slår vilken dokusåpa som helst. Vi ska också berätta om arbetskraftsinvandringen från Finland och lyfta fram de personliga berättelserna. Även textil konst får utrymme på det nya museet.

8

TEXTILMUSEET BORÅS ÖPPNAR I TRE OLIKA OMGÅNGAR 23 maj 2014 öppnar receptionen, butiken, utställning om textil design, gör-det-själv-ytan och en internationell tillfällig mode/ konstutställning. Detta sker i samband med den officiella invigningen för hela Textile Fashion Center i Simonsland 2015 öppnas textilindustriutställningen, som förutom maskinerna ska säga något om livet runt dem. 2016 ska hela museet vara öppet, då även mode­utställningen med konfektionsfokus ska vara klar.


Lappar till tusen – det är vad textilkonstnären Sandra Magnusson har fått till sitt förfogande. Hon ska göra en installation av de närmare 1 000 lappar som allmänheten efter ett upprop har skickat in till Textilmuseet. Sandra Magnusson sitter på golvet i en ateljé på museet bland öar av lappar i olika färger: rött, gult, svart. Broderade lappar, virkade lappar, vävda lappar, batikfärgade lappar, klistrade lappar. Lappar som collage, spetsar och till och med hopvikta skjortor i miniformat.

Bild: ANNA SIGGE

Ett lappverk tar form – Jag är överväldigad över alla bidrag som har kommit in, säger hon. Och de flesta har skickat med små kommentarer med sina lappar. Det är så häftigt! Nu ska hon förvandla lapparna till en installation som ska hänga centralt på Textilmuseet, i ett schakt genom två våningar med omkring 15 meters höjd. – Än så länge är jag i planeringsstadiet, men jag tänker på detta och testar olika varianter i mitt huvud hela tiden. Men eftersom installationen ska vara hemlig fram till invigningen berättar jag inte vad det är jag tänker på! LENA M FREDRIKSSON

9


kultur

Späckad vår på Röda Kvarn Spännande teman, explosiva ämnen, roliga barnmatinéer – och flera livesändningar. Säsongen på Röda Kvarn är i full gång och programmet är som vanligt fullspäckat med en bred repertoar av kvalitativa kulturupplevelser. Mars månad börjar med slaveriskildringen 12 Years a Slave (i dag och i morgon), som visas i samband med Oscarsgalan där den förväntas vara inblandad i tätstriden om flera tunga staty­ etter. Det gör även Last Stop Fruitvale Station (16–18 mars), en independentfilm som prisats på festivaler och bygger på en verklig händelse där en ung svart man blev ihjälskjuten på ett avrättningsliknande sätt av en vit polis.

I höst firas också att Röda Kvarn fyller 100 år i år, som en av Sveriges äldsta och bäst bevarade biografer. Kalaset kommer att gå av stapeln under en helg i slutet av oktober för att sammanfalla med det faktiska öppnandet för ett sekel sedan. Men mer om det i höst. Nu kan du passa på att njuta av filmvåren istället!

Bild: FREDRIK SCHENHOLM

Men här finns också genremässiga mot­poler av betydligt lättare slag, som till exempel komedin Frances Ha (30 mars till 1 april) som liknats med succé-tv-serien Girls. Blå är den varmaste färgen (13–15 april) är förra årets Guldpalmenvinnare och handlar om den passionerade kärleken mellan två unga tjejer. Och när vi ändå är inne på ämnet; säsongen avslutas med en av årets mer kontroversiella filmer; Lars von Triers Nymphomaniac (11–13 maj), om en kvinnas sexuella upplevelser genom livet.

Även om Röda Kvarns kärnverksamhet är filmvisningar så är den enskilt största nyheten för säsongen kanske ändå de utökade livesändningarna. I samarbete med Dalsjöforsparken och Folkets Hus och Parker har redan två livesändningar ägt rum, baletten Förlorade illu­ sioner direkt från Bolsjojteatern i Moskva och teaterföreställningen War Horse från National Theatre i London. Härnäst väntar Don Giovanni från Kungliga Operan den 22 mars och därefter jubileumsföreställningen av Phantom of the Opera, från Royal Albert Hall. Under hösten planeras nya arrangemang.

Kom och träffa Nicke Nyfiken I april är det Barnbokens vecka i Borås. Biblioteken i Borås går samman och berättar om böcker och läsning för alla barn och familjer. Med åren har raden av barnboksfigurer utökats. Först ut var Mamma Mu och Kråkan – numera finns en lång rad kända barnboksfigurer med. Årets nytillskott är Nicke Nyfiken och mannen med den gula hatten. Bakom arrangemanget står barnbibliotekarier som turnerar runt och besöker bibliotek, familjecentraler och öppna förskolor. Bokbussen och figurerna finns på Stora torget och i Knalleland fredagen den 25 april och i Djurparken på söndagen. Barnbokens vecka är ett evenemang som lockat många besökare under flera år. Alla är välkomna! Barnbokens vecka pågår 22 till 26 april.

Påsklov med gatukonst

Tagen av Mount Everest På toppen av Mount Everest klockan 11.30 den 16 maj 2006 trampade Tomas Olsson och Tormod Granheim ner i sina bindningar. Deras dröm hade gått i uppfyllelse; att stå på toppen av Mount Everest och de börja skidåkningen längs Norton Couloiren – ett åk på 3 000 meters höjd. Det blev Tomas Olssons sista åk. 300 meter under toppen omkom Tomas. Tagen av Mount Everest består av tio bilder och visas på P A Halls terrass 18 mars–15 april. Kompletterande bilder finns i Kulturhusets entré fram till 1 april.

10

Kanske träffar du Bu och Bä under barn­ bokens vecka. De håller till på Stora torget.

Under påsklovet kommer Brygghuset att förvandlas till ett mecka för alla sorters gatukonst. Det blir några intensiva dagar med möten, föreläsningar, workshops och skapande. Lär dig grunderna i graffiti, stencil art eller varför inte en textil uttrycksform som vävgraffiti? I filmrummet Studio 14 kommer två filmer att visas. Den ena är Kolbjörn Guwallius dokumentärfilm ”Rätten till staden” där vi får följa några aktiva gatu­ konstnärer. De berättar om sina verk och sin syn på det offentliga rummet. Den andra filmen är ”Exit through the gift­ shop” om den anonyme men världskände graffiti-konstnären Banksy. Gruppen Kravallslöjd håller en slöjdworkshop enligt mottot att det viktigaste inte är vad det blir, utan att det blir. Det är fri entré och arrangemanget riktar sig till nybörjare såväl som den rutinerade gatukonstnären.


vision

Illustration: IDA BROGREN

Extra fokus på barn och unga I år kommer Borås Stad att fokusera extra på Borås 2025s strategiska målområde Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga. Om vi är många som ser till att barn och unga i Borås trivs och får en bra uppväxt, lär sig mycket och känner sig trygga så är mycket vunnet. Bland de satsningar som görs finns så klart Lust att lära, möjlighet att lyckas, Borås Stads plattform för en ännu bättre skolutveckling. Men det stannar inte där. I budgeten får skolan extrapengar i år och kommunen investerar i nya förskolor och förskoleavdelningar. Dessutom har det öppnats två nya familje­ centraler – där många verksamheter som rör barn och unga samlas – i stadsdelarna. Det blir lättillgängligt och enkelt för alla familjer att ta sig dit så att de kan få den hjälp och det stöd de behöver. Under året ger Borås Stad ut ett magasin som visar på flera sätt som vi som bor och verkar i Borås arbetar med att ge barn och unga de bästa uppväxtvillkor. Ett sätt är till exempel att ta till vara ungas entreprenörsanda, medan ett annat är att företag låter skolelever få veta mer om deras spetskompetens.

11


väster MENTORSPROGRAMMET Mentorerna Mentorsprogrammet sträcker sig under ett år och vänder sig till den som vill ha fler vuxna relationer och till vuxna volontärer (mentorer) som känner att de vill ställa upp och vara en god förebild för en tonåring. Goda och många vuxen­ relationer är en skydds­faktor mot psykisk ohälsa. Mentorparet bestämmer själva hur ofta man vill träffas och vad de vill göra. Organisationen Borås Stad har genom samarbete med den ideella organisationen Mentor Sverige startat mentorskap för ungdomar. Mentorskapet är till för alla ungdomar, både den som mår bra och den som är i behov av extra stöd. Mentorsprogrammet fokuserar på det positiva, på att ge ungdomar en ökad självkänsla och stötta dem. Vill du vara mentor? Borås Stad behöver fler som vill ställa upp som mentor för våra unga! Tycker du att detta låter intressant? Mer information ges av Edina Biser, 0766-23 09 50 och edina.biser@boras.se eller Jonas Erdogan 0729-89 37 15, jonas.erdogan@boras.se. Du kan också läsa mer på boras.se/mentor.

En vän för vuxenlivet Många tonåringar saknar någon i sin närhet som de kan prata med. Det nya mentorsprogrammet i Borås Stad ger tonåringar och vuxna möjlighet att träffas på ett annorlunda sätt. Nu kan den som är mellan 13 och 17 år få en vuxen kompis i form av en egen mentor. För Shejla Atic och Hiba Fawaz blev det fullträff Ö när de matchades ihop och det är lätt att tro att de känt varandra länge när de skrattande kliver in genom cafédörren. – Jag ville ha en yngre mentor eftersom jag tänkte att vi kanske skulle ha mer gemensamt då, och åldern är nog en anledning till att vi kommer så bra överens, vi har mer en kompis­ relation än vuxen-barn-relation. Sedan är vi lika på många sätt, vi är sociala och skrattglada som personer och vill nog ha ut samma sak av mentor­skapet, nämligen att skapa nya kontakter, säger Shejla Atic.

N V

Shejla Atic går i nian på Daltorpskolan och anmälde sitt intresse till Mentor Borås, som samordnas av Stadsdelsförvaltningen Väster, efter att ha sett en film på sin skola om mentorsprogrammet. Hon tyckte att tanken på en vuxen

Stadsdelsförvaltningen väster kontakt: Ritva Lidskog e-post: ritva.lidskog@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

12

kompis kändes bra och det är just det som är tanken med mentorskapet, att erbjuda en vuxen vän med liknande intressen som finns där, vill vara där och kan lyssna när det behövs. Hiba Fawaz blev nyfiken på mentorprogrammet efter att ha jobbat som aktivitetsledare för språkresor. – Jag ville fortsätta jobba med och för ungdomar nu när jag har ett annat jobb, och såg på Linkedin att man sökte mentorer här i Borås. Jag skickade in en anmälan och strax efter fick jag komma på intervju så att de kunde lära känna mig och matcha mig med en passande ungdom. Det är upp till deltagarna vad de hittar på och hur ofta de träffas. – Första gången hade vi bestämt att ses över en fika, och vi var både nervösa och lite oroliga för om det skulle bli så där besvärande tyst. Det slutade med att vi satt och pratade i tre timmar, säger Hiba Fawaz och skrattar. Vid andra träffen stod skridskor på schemat och kanske blir det reptilmuseum nästa gång. – Vi har bestämt att vi ska göra och prova på nya saker, som vi kanske inte skulle gjort i vanliga fall. Vi är äventyrliga båda två och gillar att utmana oss själva, säger Shejla Atic. Hiba Fawaz och Shejla Atic vill rekommen­ dera både vuxna och unga att söka sig till programmet. – Det krävs inte mycket av dig, men du får

Mentorn Hiba Fawaz och Shejla Atic har mycket gemensamt och också mycket kul tillsammans.

mycket tillbaka! Du lär känna en ny person och kan få goda råd och lära dig nya saker. Men det handlar inte bara om att lära, utan faktiskt om möjligheten att få en ny vän och ”bara” ha roligt tillsammans, säger Shejla Atic. De tycker att en grundförutsättning för att vara mentor är ett öppet sinne och att vara en god lyssnare.


Stadsdelsförvaltningen Väster planerar flera större förskolor de närmaste åren, för att anpassa till ett ökat barnantal och för att kunna byta mindre och sämre lokaler mot nya fräscha som anpassas till verksamheten. Först ut är förskolan Kärnhuset, som jobbar med naturvetenskap och teknik som grund för barnens lärande. – En av de största fördelarna med att satsa på större enheter är att det ger mer samlade resurser som kommer barnen till nytta, säger områdeschef för förskola i Stadsdelsförvaltningen Väster, Marie Gerdin. Bild: LOTTA ANDERSSON

Bild: EMELIE ASPLUND

Kärnhuset har öppnat

Naturvetenskap och teknik är grunden för barnens lärande på nya förskolan Kärnhuset.

Succé för dans på Kristineberg Mötesplats Kristineberg har startat ett samarbete med Studiefrämjandet. Samarbetet gäller olika danser för att öka integrationen. Det erbjuds också barnpassning under den timme dansen pågår för de föräldrar som behöver det. Dansen har blivit en succé och nästa termin kommer även en grupp kvinnor från Norrby att ha sitt danspass på Kristineberg. Personalen har sett effekter som ökat socialt nätverk, ökad hälsomedvetenhet och även träning i svenska språket.

Lättare version av årets budget – Och man måste ge varandra en chans att lära känna varandra och sedan våga vara öppen och personlig med sina erfarenheter. Först trodde de båda att mentorskapet bara var för utsatta unga, men så är det ju inte. Man behöver inte ha det dåligt hemma för att ha behov av en vuxen kompis, tycker Shejla Atic.

– Att ha en mentor är inte bara till för de som är utsatta, även om det naturligtvis är jätteviktigt att den möjligheten också finns. För min del var det mer att jag ville lära känna en till vuxen person som jag kunde lära mig saker av men också ha roligt tillsammans med, säger Shejla Atic.

Är du nyfiken på hur pengarna fördelas i stadsdelen, men tycker att en läsning i budgeten är för abstrakt och invecklat? Du är inte ensam! Därför ger Stadsdels­ förvaltningen Väster ut en förkortad version av budgeten. Den ska också vara mer lättförståelig för den som inte är insatt i alla verksamheter och siffror. Du kan ta del av budgeten på stadsdelens webb, boras.se/stadsdelvaster.

SOFIA CULLBERG

13


Bild: ANNA SIGGE

öst er

Amanda och Emil trivs både med vännerna och med Sari Tiainen och resten av personalen på finska förskolan.

Lek och lärande på ”Viisi pientä ankkaa” sjunger barnen på Bäckaryds finska förskoleavdelning i Borås. De kan sången om de fem små ankorna och vet när de ska kvacka, stampa i golvet och klappa i händerna. För Amandas, Jolines, Siiris, Hildas och Emils föräldrar var det självklart att barnen skulle gå på finsk förskola. Natalie Berggren sitter gärna med i ringen intill dottern Amanda när pedagogerna leder barnen i sånger, ramsor på finska. Hemma Ö ärrimdetochAmandas pappa som talar finska, även om mamma Natalie också har finskt påbrå. – Min pappa är finsk, men jag lärde mig bara lite finska som barn. Det känns väldigt bra att

N V

Stadsdelsförvaltningen öster kontakt: Göran Carlsson e-post: goran.carlsson@boras.se boras.se/stadsdeloster

14

Amanda får gå här, att jag kan bidra till att hon får den gåva som ett extra språk är. Sandra Eriksson, mamma till tvååriga Joline, håller med. – Här får Joline ett språk gratis, sin pappas språk. Han har talat finska med henne sedan hon föddes, men efter att Joline började på förskolan i augusti har finskan verkligen exploderat. Jag tror att hon redan kan lika mycket finska som svenska. Natalie Berggren har träffat familjer som känt oro inför att sätta barnen på finsk förskola. – De är rädda att svenskan ska komma i skymundan, men så är det inte. Susanna Kyllönen, som har femåriga Siiri, instämmer: – I dag visar all forskning att det är bra för barns utveckling att vara tvåspråkiga. Precis i början kan ordförrådet vara mindre än hos den

som bara har ett språk, men då har de å andra sidan ordförråd på två språk. På Bäckaryds förskola finns de fem avdelningarna Sköldpaddan, Sjöhästen, Hajen, Valen och ”Hylje”, Sälen. Inne på ”Hylje” är barnen omgivna av finska. Pedagogerna Eeva Veteläinen, Sari Tianinen och Erja Alho talar språket. Böcker, cd-skivor, spel, filmer och tv är på finska. På en vägg sitter en karta över Finland och här och var syns mumintroll på textiler och som mjukisdjur. Det finns små skyltar uppsatta, så att de barn som har lärt sig att läsa kan se vad till exempel ”dockskåp” heter på finska. Tanken är att barnen ska leka fram språket och lusten att tala det. Föräldrarna blir då och då inbjudna att fira finska traditioner tillsammans med barn och personal. I december var det ”pikku joulu”, lilljul, med knytkalas. Den sista april firas ”vappu”, och alla barn får lära sig att göra de obligatoriska, färgglada vipporna som hör till den festliga högtiden. Susanna Kyllönen säger att det aldrig handlar om att förneka det svenska, bara bejaka det som är finskt. – När barn får bejaka sin kulturella identitet hjälper det dem att utveckla en bra självbild. Det är väldigt positivt.


BORÅS FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE l Borås Stad är en av 52 svenska kommuner som är finskt förvaltnings­ område. Borås blev det 2010. l Finsktalande i Borås har rätt att använda finska språket i kontakten med myndigheter samt få kommunal service som förskola och äldre­ omsorg på sitt eget språk. l Syftet är att främja den finska kulturen, det finska språkets fortlevnad samt stärka sverigefinnars ställning som nationell minoritet i Sverige. l

Kommuner som är finska förvaltningsområden får statsbidrag.

finska I ett skåp i kapprummet finns tygpåsar med barnböcker på finska som familjerna kan låna med sig hem. – Vi lånar hem böcker då och då, säger Marie Tomperi, mamma till Hilda och Emil. Sedan får min man läsa godnattsagor på finska. Familjen Tomperi bor i Dalsjöfors, så Marie hör till de föräldrar som har längst att åka för att barnen ska få gå på finsk förskola. – Jag vet att en del funderar på avståndet, men vi tycker att det är värt det. Hon får medhåll av de andra. – Våra barn kan prata med sina finsk­ talande far- och morföräldrar på deras språk, säger Natalie Berggren. Det är vanligt att den generationen bryter eller kanske har lite svårt med svenskan. Tack vare att barnen kan finska blir det färre missförstånd. – Med ett gemensamt språk bekräftar man varandra och skapar starka band, säger Susanna Kyllönen. I Marie Tomperis knä sitter familjens senaste tillskott Ville, som kommer att börja på förskolan till hösten. Sandra Eriksson och

Ut och gå tillsammans Att det är bra för hälsan att röra på sig är väl ingen nyhet för någon. Ändå kan det vara svårt att komma till skott. Nu erbjuder träffpunkterna i Stadsdelsförvaltningen Öster promenader i grupp. Promenaderna utgår från träffpunkterna och utrustning så som broddar, regnponchos och stavar finns att låna. Personal från träffpunkterna följer med på promenaderna som anpassas efter gruppens önskemål. Det hela avslutas med fika. Tider och startplatser för promenaderna: Dalträffen måndagar klockan 10.15 Träffpunkt Vågen måndagar 13.30 Svärdfästet torsdagar klockan 10.00

Hässleholmen får stadsdelsvärdar

Natalie Berggren är gravida och ser fram emot att också deras minstingar kommer till Bäckaryd. – För Joline och hennes syskon blir det positivt och tryggt att gå de här åren på förskolan ihop, säger Sandra. – Vi vill absolut att Amandas syskon också ska få en plats, säger Natalie. Den här förskolan är så speciell och gemenskapen är så fin. ANNA VÖRÖS LINDÉN

Vill du veta mer kontakta Vivi-Ann Weineland, förskolechef Bäckaryd, 033–35 38 99.

BÄCKARYDS FINSKA AVDELNING l I dag går 16 barn på avdelningen och det finns plats för fler. l Barnen är andra eller tredje generationens invandrare från Finland. l Avdelningens tre pedagoger arbetar enligt den svenska läroplanen och Borås Stads styrdokument.

Fyra stadsdelsvärdar har anställts för att ge stöd till de boende på Hässleholmen och skapa trygghet i området. – De ska fungera som en länk mellan invånarna och övriga verksamheter på Hässleholmen, en viktig uppgift är att prata och lyssna på de boende, säger Mohammad Saadoun, projektledare för urbant utvecklingsarbete på Stadsdelsförvaltningen Öster. Stadsdelsvärdarna är anställda genom Arbetslivsförvaltningen och är ett samarbete mellan Stadsdelsförvaltningen Öster och AB Bostäder. I dagsläget är det ett projekt under ett års tid men förhoppningen är att kunna bygga en långsiktig verksamhet.

Ny förskola på Milstensgatan Nu byggs det för fullt på en ny förskola på Milstengatan i Borås. Den nya förskolan kommer att ha plats för 140 barn uppdelade på sju avdelningar. En av avdelningarna kommer att ha dag- och nattverksamhet, för barn med föräldrar som arbetar på obekväma tider. Förskolan beräknas stå färdig vid årsskiftet 2014/2015.

15


norr

Anna Eklund

FAMILJECENTRALEN SJÖBOS ÖPPETTIDER: Måndag 9–16 Öppen förskola (lunchstängt 12–13) Onsdag 9–12 Babycafé Torsdag 9–14.30 Öppen förskola Fredag 9–12 Öppen förskola

Träffpunkt för stora Ellie Pengel, 16 månader, har hittat hörnan med roliga kläder och en spegel i barnhöjd. Hon och hennes mamma Johanna Nikulainen befinner sig på Familjecentralen Sjöbo. De besöker öppna förskolan varje vecka och tycker att det bästa är böckerna om Nicke Nyfiken och att det är så varm och trevlig personal.

Stadsdelsförvaltningen norr redaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabet.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

Familjecentraler började dyka upp i Sverige under tidigt sjuttiotal och det är inte konV Ö stigt att de fortfarande finns kvar och blommar, och att det – som i fallet med Familje­ centralen Sjöbo – ständigt öppnas nya. För idén är smart. – Som småbarnsförälder går du in genom en dörr, den som leder in till våra lokaler på Sjöbo Torggata 6, berättar Anna Eklund, samordnare på familjecentralen. Väl inne har du tillgång till barnmorskor, BVC-sköterskor, socialrådgivare, bibliotekarie, förskollärare och fritidspedagoger.

N

Syftet med en familjecentral är att vara en mötesplats för blivande föräldrar och föräldrar med barn mellan 0 och 6 år. Alla föräldrar är välkomna med frågor, stora som små, som rör barn och föräldraskap. Familjecentralen Sjöbo har öppet alla vardagar förutom tisdagar, då det pågår annan verksamhet i form av föräldrakurser, babymassage och liknande. Dessa aktiviteter kan du som förälder anmäla dig till.

Det kostar inget att komma till familjecentralen eller att delta i verksamheterna, förutom att materialkostnad kan tillkomma i vissa kurser. Det erbjuds fika vid varje öppet-tillfälle, ofta med hembakt kaffebröd till självkostnadspris. – Det är roligt att träffa andra föräldrar, säger Johanna Nikulainen. De som jobbar här kommer alltid fram och pratar och tar sig tid för oss som kommer hit. De är trevliga och kunniga. Måndagar, torsdagar och fredagar är det öppen förskola för barn 0–6 år. Du som förälder är välkommen med ditt eller dina barn. Barnen kan leka, och du kan ställa frågor eller bara köpa fika och prata med andra föräldrar. Även mor- eller farföräldrar är välkomna med sina barnbarn. På onsdagar är det babycafé med sångstund för barn upp till ett år. Varje dag kommer mellan 50 och 100 besökare. Det finns en stor hall för parkering av barnvagnar och skor. Ingen kommer över tröskeln med smutsiga skor, men du är välkommen att använda tossor om du inte vill ta av dig skorna. Det finns en rymlig kafédel där intressanta föreläsningar kommer att hållas under våren. Det finns också två stora lekrum med runda, mjuka


Bild: ANNA SIGGE

Fler lägenheter på Margaretagatan 5 Under våren pågår renoveringar på vårdoch omsorgsboendet Margaretagatan 5. Fyra nya lägenheter byggs till så att boendet nu kommer ha totalt 28 lägenheter. Dessutom renoveras restaurangen och det blir nya aktivitetslokaler. Hela fastigheten ska också brandsäkras och ett nytt sprinklersystem ska installeras. Renoveringen beräknas vara klar i april i år.

Tillfällig förskola på Torgilsgatan I januari öppnade en förskola med en småbarnsavdelning på Torgilsgatan 12. Förskoleavdelningen har inrättats eftersom det behövs fler förskoleplatser i centrum. Lokalerna i bottenvåningen på ett hyreshus är tillfälliga under våren. Tanken är att avdelningen framöver kommer att flytta in i permanenta lokaler på en annan adress.

och små mattor, leksaker och ett lokomotiv i trä i snudd på naturlig storlek (nåja – en liten överdrift men det är roligt att krypa in i). – Besökarna kommer från hela Sjöbo, vilket vi är glada för. Det innebär att hälften har sitt ursprung i andra länder än Sverige och vi gillar den mångfalden. Ibland kan det bli roliga situationer när vi inte kan prata med varandra. Det är tur att kroppsspråket är universellt, säger Anna Eklund.

givning, information och stödsamtal. Du kan boka samtal hos henne genom öppna förskolan. Det finns också en bibliotekarie som håller i sagostunder för barnen och som förser familjecentralen med ett småbarnsbibliotek. I skrivande stund finns böcker, förutom på svenska, även på albanska, arabiska, finska, persiska och somaliska. Föräldralitteratur på svenska finns på hyllorna intill.

I och med att Familjecentralen Sjöbos lokaler ligger vägg i vägg med Närhälsan så finns en naturlig närhet till flera yrkeskompetenser och därmed lättillgänglig kunskap. Varje onsdag finns barnmorskor på plats så att du som gravid kan få svar på frågor och funderingar. När du sedan fått barn, är det BVC-sköterskorna som kan svara på dina frågor. Tre BVC-sköterskor från Närhälsan samarbetar med familjecentralen och finns tillgängliga för föräldrar som kommer på besök. Det finns även samarbete med barnpsykologer. Det jobbar en socialrådgivare på Familjecentralen Sjöbo som erbjuder gratis råd-

Anna Eklund och hennes kolleger är väldigt nöjda med Familjecentralen Sjöbo och har egentligen bara ett önskemål. – Vi önskar oss ett våningsplan till så att ännu fler kan få plats här! säger Anna Eklund entusiastiskt. ELISABETH ELIASON

Vill du veta mer kontakta samordnare Anna Eklund, 033-35 39 06, anna.eklund@boras.se. Eller boras.se/familjecentralensjobo och facebook.com/familjecentralensjobo. Besöksadressen är Sjöbo Torggata 6 (lokalen intill Närhälsan).

Bild: BILDARKIVET.SE/JOSEFINE ENGSTRÖM

Det finns mycket att göra på Familjecentralen Sjöbo – leka, fika, prata med andra föräldrar eller få svar på de frågor du eventuellt har.

Schemapussel på äldreboenden På vård- och omsorgsboendena på Gamla och Nya kyrkvägen i Fristad har chefer och personal under hösten jobbat hårt med att göra nya scheman, eftersom alla anställda i Borås Stad från och med augusti 2014 kommer att ha en heltidsanställning i grunden. I samband med nya scheman har även delade turer tagits bort, det vill säga att personal jobbar på morgonen, är ledig några timmar under dagen och sedan arbetar ett kvällspass. För en av arbetsgrupperna har detta också lett till det finns utrymme för att ordna gemensamma aktiviteter för de äldre även på helgerna, till exempel dans, filmvisning och frågesport.

15 17


lättläst Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklart borås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter. Borås arbetar mycket med att göra skolorna bättre Borås Stad vill att alla elever ska lyckas i sitt skolarbete och få godkända betyg. Därför arbetar Borås Stad nu mycket för att göra skolorna bättre. Rektorn är viktig på en skola. Nu ska rektorerna få mera tid för det pedagogiska arbetet, alltså hur skolan arbetar med att lära ut. Dessutom ska skillnaderna minska mellan hur olika skolor arbetar. Sidan 4 Du kan använda webben för att kontakta kommunen Vi som jobbar i kommunen vill veta vad du tycker om vår service för att kunna göra den bättre. Vill du ge synpunkter på vår service kan du förstås ringa till oss. Du kan också välja att skicka synpunkter via ett formulär på vår webb på adressen boras.se/synpunkt. Vill du lämna förslag eller ställa frågor till våra politiker kan du göra det också på webben på adressen boras.se/motesplats. Sidan 2 Röda Kvarn fyller 100 år med kalas i oktober Bio Röda Kvarn visar i vår många spännande och aktuella filmer. Det blir också mera ”live” med direktsändningar av operor. I höst fyller Röda Kvarn 100 år, och i oktober blir det kalas på bion. Sidan 10

18

I nya stadsdelen Simonsland kan drömmar bli verklighet De gamla fabriksbyggnaderna i Simonsland har blivit en ny stadsdel i Borås. Dit flyttar nu Textilmuseet och en del andra kommunala verksamheter. Ett exempel är Inkubatorn, som hjälper nya företag att komma igång. Tillsammans kallas alla verksamheterna som nu samlas i Simonsland för Textil Fashion Center. Där ska kommunen och Högskolan samarbeta med näringslivet. – Det här blir en plats som får människor att växa och våga göra verklighet av sina drömmar, säger Annica Berg, som är chef för Textile Fashion Center. Sidan 6 En mentor är en vän för livet som vuxen Många tonåringar behöver någon vuxen som de kan prata med. Nu ger Borås Stad den möjligheten till ungdomar mellan 13 och 17 år. Det heter att man får en mentor. En mentor är en vuxen vän som man kan prata med om allt. Man bestämmer själva hur ofta man träffas och vad man ska göra tillsammans. Både den som vill ha en mentor och den som själv vill vara mentor kan ta kontakt med Borås Stad. Sidan 12

Många möjligheter på familjecentralen Öppen förskola och babycafé, social rådgivning och bibliotek, rådgivning av barnmorskor och av sköterskor från barnavården – det finns många möjligheter på Familjecentralen Sjöbo. Familjecentralen är en mötesplats för förskolebarn och deras föräldrar. Det kostar inget att besöka familjecentralen. Sidan 16 Trio berättar på flera språk om att sortera sopor Tre personer i en husbil åker till olika områden i Borås och informerar om att sortera sopor. De är anställda av Borås Stad i ett ”Mobile info center”. De talar vanliga invandrar-språk, till exempel persiska och somaliska, och kan berätta både varför det är viktigt att sortera sopor och om brand-säkerhet. Sidan 20 Förskola på finska finns på Bäckaryd Barn som vill ha förskola på finska kan få plats på Bäckaryd. Där finns en avdelning med finsk personal. Den finska förskolan är öppen för barn från hela kommunen. Den finska förskolan har 16 barn. Deras föräldrar tycker det är bra att barnen får ett ”extra” språk. Finsktalande i Borås har rätt till kommunal service på sitt språk. Borås Stad får statsbidrag för att främja finska språket. Sidan 14


korsord Vad tyckte du mest om att läsa i Såklart Borås?

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 20 april så har du chans att vinna ett litet pris.

Namn Gatuadress Postadress

LIKGILTIG

FYLLS I MÅNGA HAMNAR NÖTDJUR NYHETSBYRÅ HELIG BILD KAMELHÅR

ENGAGEMANG NÄSTA

LÖVTRÄD

MISSTÄNKA

GÖR SNÖ I VINDEN

KLOK

KOSTSAMMA VERB OM POTATIS

BEDARRA GER DIG DITT LEVEBRÖD

TRIKÅFÖRETAG

MÅNFAS ARM I HAMN

EGEN

GRUVGÅNG

STICKLING LÄNGDENHET

INTAS MITT PÅ DAGEN UTROP NÄR DU HAR ONT

TRÄD I BJÖRKSLÄKTE MOBBA BLIR KVAR AV OST

KALL VIND I BEREDSKAP

TECKEN FÖR JÄRN I KEMIN FYLLD MED STOPPNING

DET GÖR CHOKLADHJULET TIO CM

MODETS HUVUDSTAD

ÄLDRE HJÄLMTYP INSEKTER SOM ÖVERFÖR POLLEN

SOLOSÅNG

FLACKAR RUNT FYND PÅ REAN

DJUP KVINNORÖST

SPELA- ORD ANDE FÖR VÄNT I FÖRSTA MODEGÅNGEN VÄRLDEN

OBSERVERA

FRÖVÄXT

VÄDERSTRECK

FRAMFÖRES SOM TYP AV KRITIK

KÄNT VARUHUS

VISST! DEMONSTRATION

SKÄNKA SES RUNT GARDIN

FYLLS MED STARKVARA

LÄR MAN UT I KÖK HÄR FRAM- STOR STÄLLER KRÅKMAN KAFFE FÅGEL

FÖRVÅNADE SÄGS NORRMÄN GÅ PÅ ÖVERNATTAR I TÄLT SLUMRANDE

ORANGUTANG METALL

YTTERPLAGG PÅSTÅR GULAKTIGA SLANTAR

HAR DE FLESTA ÖVER HUV´ET

MUSIKINTERVALL UTFORMA ANTIKT PLAGG CYPRESSVÄXT LIGALAG I LONDON

BLI AV MED

SALUFÖR LÄKEMEDEL

© 2014

Ulf Thorén

TEKNIK AV IDAG

KASKELOT KALL NEDERBÖRD LÄTT KYLIG

MALTDRYCK

tre vinnare från vinternumret: Enno Jakobson, Borås, Rune Larsson, Borås och Kerstin Berver, Sandared.

FÄSTER PAPPER PÅ VÄGG

19


Bild: ANNA SIGGE

såbraborås

Vi informerar på albanska, arabiska, persiska och somaliska. Ne informojm në gjuhë të ndryshme. Farsi (Iran) , Arabisht, Shqip, Somalisht dhe Suedisht. Waxaan ognahay oo la wargeliyo luqadaha soo socda – Arabic, Persian, Albaaniyaan – af Soomaali iyo Swedish.

Mobile Info Center kommer med sin bil till ditt bostadsområde i Borås. Praktikanten Farhiya Salah och informatörerna Ismet Xhemajli, Esmieel Sileh och Masoud Jalilzadeh Marzoumi talar somaliska, albanska, arabiska och persiska.

De har informationsmaterial på flera olika språk, men ibland är en pratstund bättre än en broschyr. – Jag minns första gången jag mötte persisktalande personer och lätt kunde förklara hur de skulle sopsortera. De var jätteglada att få prata om det på persiska, säger Masoud Jalilzadeh Marzoumi.

På deras husbil och på deras gula västar står det ”Mobile Info Center”. Borås Stad har ett rörligt informationscenter på fyra hjul. – I början trodde en del invånare att vi hade med mobiltelefoner att göra, säger Masoud Jalilzadeh Marzoumi. I dag vet människor vilka vi är. De har arbetat med Mobile Info Center sedan 2011. De åker ut med sin husbil och träffar boende på Hässleholmen, Hulta, Norrby, Sjöbo, Göta och andra områden i Borås. När det är marknad på Stora Torget finns de där. Masoud Jalilzadeh Marzoumi och kollegerna Esmieel Sileh och Ismet Xhemajli visar bland annat hur män­niskor ska sopsortera. – Vi börjar med att förklara att sopor består

De möter också barn i bostadsområdena. I en nyanländ familj är barnen ofta till stor hjälp. – Vi utmanar barnen i små tävlingar, till exempel om var de ska slänga mjölkpaket, säger Masoud Jalilzadeh Marzoumi. – Barnen kan vinna små låtsas-tatueringar, som den här från Håll Sverige Rent. Och så delar vi ut räddningstjänstens tidning med apan Flammy till barnen, säger Esmieel Sileh. Mobile Info Center var tidigare en del av projektet Borås rent och snyggt. Nu har politikerna i Borås Stad sagt att försöket fungerar så bra att det ska finnas hela tiden. Informatörernas löner betalas av Borås Stad, Borås Energi och Miljö, AB Bostäder och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund.

av olika material, som till exempel papper, metall, glas och porslin. Då blir det tydligt, säger Masoud Jalilzadeh Marzoumi. – Många vill göra rätt, men vet inte hur de ska göra, säger Ismet Xhemajli. Efter snart tre års arbete går sopsorteringen bättre. – Många av de boende är själva väldigt nöjda och trivs bättre nu, säger Ismet. Informatörerna arbetar för att Borås både ska bli en renare och tryggare stad. – Människor kan känna större trygghet till exempel när de vet vad man ska göra om det börjar brinna och man behöver ringa 112. Därför informerar vi om det, säger Masoud Jalilzadeh Marzoumi.

ANNA VÖRÖS LINDÉN

14.03

Du som bor på Hässleholmen, Hulta, Norrby, Sjöbo och Göta har chansen att få trevligt besök i ditt bostadsområde. Varje vecka kommer informatörerna Masoud, Esmieel, Ismet och deras praktikanter med sin husbil. De arbetar för Borås Stad och talar persiska, arabiska, albanska, somaliska och svenska. De informerar om sopsortering och brandsäkerhet.

nr 341.234.

Hjälp på flera språk


Såklart Boras vår 2014  

Hushållstidning från Borås Stad

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you