Issuu on Google+

Samhälle Låt oss höra dina åsikter

Ekonomi Visionen styr budgeten

Kultur Kungen av lilla scenen

Öster Teamet som ger stöd vid demens

såklartborås vinter 2013

»

En trygg famn vid sidan av familjen Pelle Barrstrand Norén har tagit emot åtskilliga familjehemsbarn


Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson 033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

Grafisk form Charlotte Ohlsson Layout Studio Desktop Ansvarig utgivare Marie Ingvarsson Omslagsbild Emelie Asplund Tryckeri Responstryck Webb boras.se/saklart

god jul

Illustration: ida brogren

såklartborås

Lyssna på såklartborås: boras.se/saklart

Se hit om du är nyinflyttad Nu är vi snart 106 000 invånare i Borås! Det firar vi med att ge alla nyinflyttade ett nykomponerat välkomstpaket – med chans till ett unikt och personligt mottagande. De nya boråsarna har möjlighet att vinna ett speciellt välkomnande och det finns fyra specialupplevelser att välja mellan. Att bli välkomnad till Borås av fotbollsspelaren Stefan Ishizaki, cheerleadertruppen Musketeer Funky Cheer, skådespelaren Lars G Svensson Borås Symfoniorkester De nyinflyttade tävlar om välkomnandet på boras.se/nyinflyttad. Som sig bör får alla nyinflyttade en blomma, levererad antingen direkt till dörren eller som en blomstercheck. De får dessutom erbjudanden om att besöka badhusen, konstmuseet, stadsteatern och djurparken till rabatterat pris.

» » » »

Var med och rösta fram vinnaren.

2

Unga boråsare redo för högskola och arbetsliv I jämförelser med hela Sverige så står sig eleverna som slutat i Borås Stads gymnasieskolor mycket väl. En undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting gjort visar att eleverna från Borås ligger ordentligt över genomsnittet när det gäller andelen elever som kommit ut på arbetsmarknaden två år efter sin gymnasieutbildning. Boråsgymnasisterna ligger också väldigt bra till i högskolebehörighet. En tredjedel av Boråseleverna har jobb två år efter examen. Riksgenomsnittet ligger på 27 procent. För Borås del är det ett stort framsteg: från 26 procent förra året till 33 i år. Borås bästa resultat gäller behörigheten till högskolestudier, där Boråsgymnasisterna ligger stabilt över 90 procent, fem procentenheter över riksgenomsnittet.

Snövit får sällskap av sju miffon på Borås Stadsteaters scen. Familjeföreställningen spelas från den 7 december och fram till efter jul. Läs mer på sidan 9. Såklart Borås är en tidning från Borås Stad


Ledare

Fler lever på lön i stället för bidrag En svår uppgift för alla kommuner är att ge förutsättningar så att så få personer som möjligt är beroende av ekonomiskt bistånd. Borås Stad har fått stor uppmärksamhet nationellt för sitt goda arbete. Borås Stad fortsätter sänka både antalet biståndstagare och kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2013 visar dessutom att både antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd samt antalet unga vuxna med bistånd har sjunkit. – Vår konsekventa strävan efter att ge jobb i stället för bidrag visar resultat, säger ansvariga kommunalrådet Lena Palmén (S). Borås Stad använder sig av sin egen metod ”växla bidrag mot jobb” och har hittat flera framgångsfaktorer. Få klienter per handläggare och tydlighet i kraven för att få ekonomiskt bistånd är några. Det ska också vara tydligt att den som är låginkomsttagare ska ha mer pengar på fickan än den som lever på bistånd. Försörjningsenheten i Borås Stad har fått stor uppmärksamhet i Sverige för resultaten. Det senaste året har Borås kunnat sänka andelen personer som har ekonomiskt bistånd från 4,4 till 4,1 procent. Andelen barnfamiljer och unga vuxna med bistånd visar en motsvarande sänkning. Även andelen bland biståndstagarna som är långvarigt beroende av biståndet har sjunkit, från 40,9 till 39,2 procent.

Ta en titt på budgeten På boras.se kan du hitta Budget 2014. Du kan ladda ner den eller läsa den i webbläsaren. På sidorna 6–7 i det här numret av Såklart Borås kan du också läsa om några nyheter i nästa års budget.

Jämför innan du väljer skola Du vet väl att du kan jämföra för-, grundoch gymnasieskolorna i Borås. Underlaget kommer från skolorna och omfattar kommunala såväl som fristående skolor. Du går in på boras.se/jamfor Där kan du också jämföra äldreomsorg och annat omsorgsboende.

Ta häng på en medarbetare Om du är nyfiken på att arbeta i kommunen – eller bara vill se vad som händer till vardags på den största arbetsplatsen i Borås – kan du titta in på Borås Stads instagramkonto Jobbar i Borås Stad. Där kan du följa en ny medarbetares vardag, arbetsvecka efter arbetsvecka. Hittills har du till exempel kunnat följa fritidspedagog, kommunikatör, förvaltningschef, lärare, assistent, enhetschef och marknadsförare.

N V

Ö

Vissa verksamheter sköts av stadsdelarna för hela kommunens räkning. Läs mer om detta på sidorna 11–17.

Resultat tack vare våra medarbetare

H

östen innebär budgetarbete för många politiker och tjänstemän i kommunen. Debet och kredit för 2014 ska gå ihop. Inte alltid en enkel resa när viljor och önskemål står mot varandra och kan vara nästan lika många som vi är boråsare. Då är det tryggt att veta att de som i slutändan förverkligar fattade beslut är alla engagerade medarbetare i Borås Stad. Det borgar för ett gott resultat utifrån givna resurser. Vi möter den kommunala verksamheten varje dag, till exempel skola, bibliotek, fritid, barn- och äldreomsorg i våra stadsdelar. Men stadsdelarna kan mer än så. De har också utvecklingsansvar för olika specialområden för hela Borås. Det får vi en inblick i, i detta numrmer av Såklart Borås. Mycket har hänt sedan sist. Roligast är nog invigningen av den framröstade lekplatsen i Stadsparken men också internationalisering i bemärkelsen samarbete över nationsgränserna. Det kunde vi uppleva när 215 deltagare, från 39 länder deltog i en FN-konferens för hållbara städer. Platsen var Textile Fashion Center och att konferensen hölls i Borås har sin förklaring i det framgångsrika arbetet i Waste Recovery som är ett samarbete mellan Borås Stad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Högskolan i Borås och Borås Energi och Miljö AB. Att med bibehållen ödmjukhet skriva om när Borås uppmärksammas positivt i olika sammanhang är alltid lika roligt. Värt att uppmärksamma är dels att tidningen Sport & Affärer utsett Borås till Sveriges främsta breddidrottskommun. Just bredden i vårt arbete, att ge invånarna möjlighet till idrott på sina egna villkor, skall vi fortsätta med och även känna stolthet över. Det andra är vårt lyft i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Kommunkompassen där en betygsättning av kommunerna görs. Bland annat bedöms tillgänglighet, effektivitet, demokrati och resultat. Ett bättre kvitto på att systematiskt kvalitetsarbete lönar sig är svårt att få. Viktigt att påpeka igen är att utan alla ambitiösa medarbetare skulle vi aldrig kunna ha den utvecklingen. Nu stundar lucia, jul och nyår. Traditioner som sitter djupt i folksjälen. Det brukar också innebära att många passar på att ta lite ledigt. Det är min förhoppning att alla får möjlighet att njuta av såväl helger som ledighet. Och visst skall ni unna er den där extra lusse­bullen eller peppar­kakan.

Ulf Olsson (S) Kommun­ styrelsens ordförande i Borås Stad

3


samhälle

Diskutera med politikerna

Dialog pågår! Våra politiker vill ha med dig i beslutsprocessen för att själva göra ett bättre jobb. Under nästa år ska minst 32 organiserade medborgardialoger hållas – dialoger där du får säga ditt. Välkommen att delta! Genom medborgardialogen blir vi alla vinnare. Samtidigt som du ger de folkvalda i Borås ett bättre och bredare underlag för att fatta bra beslut, kan du själv lära dig mer om den demokratiska processen i kommunen. Medborgardialoger är enkla och informella samtal som görs på ett strukturerat sätt. Struktur gör bland annat att den som är med på ett dialogcafé eller en framtidsverk- Ingegerd Eriksson stad får återkoppling efteråt och att både Borås Stad och medborgarna kan utvärdera resultatet av samtalen. Under höstmarknaden ifjol tog flera folkvalda chansen att prata med boråsare ute på stan. – Politikerna var positivt överraskade över att många engagerade sig och gjorde sina röster hörda, både via kommunens hemsida, sms och genom att träffas, säger Ingegerd Eriksson, chef på Stadskansliet Kvalitet och utveckling. – Vi vill nå många, utmaningen är att ge alla människor möjlighet

att delta, särskilt de som berörs av beslut men kanske inte varit så aktiva tidigare. Eftersom medborgardialoger tar upp aktuella ämnen är innehållet för de 32 dialogerna som ska hållas 2014 långtifrån klara. Men några kommer att handla om Nedre Norrby. – Politikerna vill få Norrby och centrum att hänga ihop bättre och för att göra det på bästa sätt vill de tidigt höra medborgarnas åsikter, Marie Persson bland annat om hur Nedre Norrby ska bebyggas, säger Marie Persson, hållbarhetsstrateg på Stadskansliet. 2014 börjar arbetet för att hållbarhetscertifiera Norrby och Nedre Norrby. De ska alltså bli ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsdelar. I arbetet med att få en stadsdel hållbarhetscertifierad är medborgardialog en naturlig och nödvändig del. – Nu har politikerna både en möjlighet och en skyldighet att gå från ord till handling. Engagemanget från invånarna är väldigt viktigt, säger Marie Persson. anna vörös lindén

Medborgardialog Exempel på olika metoder och olika nivåer av medborgardialog. Ofta kan flera metoder användas i samma fråga. Konsultation: I en geopanel får du uttrycka åsikter till exempel om var kommunen ska bygga en ny lekplats eller cykelväg. Du lämnar förslag t ex genom att markera på en karta. Andra former: fokusgrupp, medborgarpanel. Dialog: På ett dialogcafé träffar du politiker och samtalar i avslappnad och bekväm miljö, även om arbetet dokumenteras. Andra former: rådslag, öppet områdesmöte.

4

Inflytande: På trygghetsvandringar går man runt i ett område för att analysera otrygga miljöer och därefter göra en åtgärdsplan. Förutom boråsare och politiker kan även förvaltning, bostadsbolag och föreningar delta. Andra former: framtidsverkstad, samråd. Medbeslutande: Metoden medborgarbudget kan användas och innebär att boråsare (allmänt eller en utvald grupp) inbjuds att komma med synpunkter, förslag och i vissa fall får medbeslutande när det gäller ekonomiska prioriteringar på ett visst område. Läs mer på www.boras.se, klicka på rutan Mötesplats i högerspalten. I vänsterspalten på nästa sida finns ”Medborgardialog”.


Illustrationer: ida brogren

Lämna ditt förslag på vår webbplats Har du en jättebra idé som du vill dela med fler? Tyck till om något som du vill förbättra i vardagen för dig själv och andra som bor i Borås. Skriv en e-petition! Med en e-petition har du möjlighet att bidra med förslag i den politiska beslutsprocessen i Borås. Du lämnar ditt förslag skriftligt på kommunens webbplats, efter att ha registrerat dig. Stadskansliet ser efter att förslaget dels handlar om en fråga som kommunen har hand om, dels att det inte finns formuleringar som till exempel är stötande eller rasistiska. När förslaget sedan lagts ut på webbplatsen kan den som håller med, eller vill kommentera, göra det.

– Därefter hanteras förslaget som andra förslag, alltså hos berörd nämnd, säger Bertil Ekwall, blocksekreterare i Stadskansliet. Sedan då? Ja, förslaget kan läggas fram inför berörd nämnd som kan ta ett beslut. Eller så kan förslaget bli en del av en politikers motion och komma upp i Kommunfullmäktige. Cykelvägar, buller, skolmat, trafikfrågor. Vad går du igång på? – Vi hoppas att e-petitioner ska göra fler boråsare ännu mer delaktiga i vad som händer. Borås är bland de tio första kommunerna i landet som inför e-petitioner. Vi är förväntansfulla och ser fram emot många bra förslag, säger Bertil Ekwall. Anna Vörös Lindén

5


eko nomi En kommunal budget för ofta tankarna till kronor och ören men egentligen är den ett dokument fyllt av mål och visioner. Därför har visionen Borås 2025 nu flyttat in i fullmäktiges budget. Om visionen inte är en del av budget så blir det svårt – för att inte säga omöjligt – att nå den drömbild vi tillsammans satt upp för Borås.

Budget med visioner – För att det ska bli konkret och tydligt har vi valt att koppla budgeten till visionens målområden, säger budgetchef Roger Cardell, Borås Stad. En kommunal budget har ofta de stora verksamheterna som rubriker. Kulturen får ett kapitel, skolan får ett och äldreomsorgen ett. Ungefär så har även Borås Stads budget sett ut fram till nu. Från och med nästa år blir det ett nytt upplägg. Nu är det vart och ett av de sju strategiska målområdena i visionen som står för de övergripande rubrikerna. Under dessa ska all verksamhet rymmas oavsett vilken kommunal nämnd det gäller. De sju målområdena är: • Människor möts i Borås. • Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga.

’’

Det krävs framsynthet för investeringar som gör Borås både effektivt och lockande Ulf Olsson, Kommun­styrelsens ordförande (S)

Här är 2014 års siffror

• Företagandet växer genom samverkan. • Livskraftig stadskärna. • Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande. • Goda resvanor och attraktiva kommunikationer. • Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt. Det här betyder förstås inte att kommunen slutar med den service som den tidigare gett. Men det finns ett tydligt fokus på att göra målbilden som Borås 2025 målar upp till verklighet. Kommunfullmäktige bestämmer det mest övergripande i sin budget. Sedan är det upp till nämnderna att se hur pengarna ska fördelas inom nämndens eget ansvarsområde. Om Kommunfullmäktige till exempel bestämmer hur många elever i grundskolan som ska klara målen, så kan de tre stadsdelsnämnderna – Öster, Väster och Norr – var för sig besluta om hur skolorna ska arbeta för att nå målet. Från och med budget för 2014 måste nämnderna koppla även sin budget till visionens målområden. – När verksamheterna kopplas ihop med visionen i budgeten så här, kommer den att nötas in undan för undan. Så får vi visionen att leva, säger Roger Cardell.

Kommunstyrelsen

Utbildningsnämnden

458 700 tkr

Fritids- och folkhälsonämnden

Kulturnämnden

(464 900 tkr)

Samhällsbyggnadsnämnden

Sociala omsorgs­nämnden

Tekniska nämnden

Stadsdelsnämnderna

Arbetslivsnämnden

Övrigt (2013 års siffror inom parentes)

214 400 tkr (210 400 tkr)

97 950 tkr 60 850 tkr (61 600 tkr)

(94 400 tkr)

143 200 tkr

142 750 tkr

(140 200 tkr)

(139 350 tkr)

37 100 tkr (39 200 tkr)

33 400 tkr (32 700 tkr) 

58 100 tkr (57 200 tkr)

, , r g d en en og rag lsa rte na k sam t d ä nin et o g nd i s nd n t d h a g , p b e e r e n k m m s g y s i l l e ä n n sl in sb nä fo llmä ning em mh gsn äll lln ed m ontra mu skan ivs ng rksa a ch e l å n h u r o i s m h t s ö m m e g r F Ko Stad tid ldn be Sa mm v Pe Vä rker Ar Fri tbi Ko a U p

6

c

So


Budget 2014 i siffror

Vi reder ut begreppen!

l Ökar nämndernas ekonomiska utrymme med 3,6 procent.

Borås 2025 – vision och strategi Det mest övergripande av alla Borås Stads styrdokument. Alla beslut som tas och allt som görs i verksamheterna ska gå i linje med visionen.

l Nettokostnaderna, efter intäkter, passerar för första gången fem miljarder kr och blir nära 5,2 miljarder, inklusive avskrivningar. l Skatteintäkterna väntas öka med drygt hundra miljoner till 4,1 miljarder, och statsbidragen budgeteras till 1,1 miljarder.

Budget Borås Stads viktigaste planeringsdokument. Budgeten visar hur kommunen har beslutat att använda sina pengar och vad man vill uppnå. Budgeten handlar alltså inte bara om pengar, utan preciserar även verksamheternas mål.

l Resultatet är budgeterat till 52 miljoner, med planerat uttag ur utjämningsreserven blir det ca 80 miljoner.  l Kostnaderna når för första gången över sex miljarder kronor brutto. l Investeringsbudgeten är på 390 miljoner kr. Här finns bland annat de nya förskolorna Milstensgården och Johannelundsgatan, om- och nybyggnad av Bodaskolan och Kristinebergskolan, renovering av Sandaredsbadet och byggandet av orangeriet i Stadsparken. Till detta kommer utbyggnad av industriområden.

Årsredovisning I årsredovisningen redovisas om planerna i budgeten verkligen genomfördes och uppfylldes och hur det gick med ekonomin. Indikator Ett mätetal som visar om vi är på väg att nå de mål vi satt upp. Det finns olika indikatorer för visionens alla målområden. En indikator är till exempel hur många elever som uppfyller målen i nionde klass.

1 104 000 tkr (1 067 900 tkr)

1 031 500 tkr

Nämnd Här sitter de politiker som bestämmer över en viss verksamhet. Utbildningsnämnden beslutar till exempel om gymnasieskolan. De tre stadsdelsnämnderna beslutar bland annat om grundskolan och om äldreomsorgen.

(1 001 400 tkr)

Förvaltning De beslut som politikerna fattar genomförs av de anställda i förvaltningen.

Ingen ska vara bostadslös i Borås.

648 400 tkr En kraftsamling för att fler elever blir godkända i alla ämnen och behöriga till gymnasiet.

(621 250 tkr)

567 300 tkr (525 900 tkr)

Inom kulturen märks främst satsningen på Textil­museets nya lokaler.

Förskolorna får 20 miljoner för att minska antalet barn per vuxen.

151 600 tkr

147 600 tkr

(151 400 tkr)

(132 500 tkr)

111 250 tkr 121 750 tkr (109 600 tkr)

(117 050 tkr)

75 600 tkr (70 000 tkr)

ur

lt Ku la

S

ia oc

en

om

gsn sor

ä

d mn

d

un

Gr

lan

sko

r

et

r ete n h e m m m itid ksa mun erk eo eo r r j v r f l e i d , Äl a v i kom am on fam ns rig ati h e r v c t Ö s o em ini idng v m u i d A Ind mm Ko

lan

o rsk

n

ge sor

n

ge sor

ltu

u ,k

h sam

7


kultur

’’

Jag strävar inte efter att verka smart men tycker om att utmana självklarheter

Erik Holmström är kungen av lilla scenen i vinter. Han vill ge oss underhållning med innehåll, och sätta berättelsen i centrum. Tur då att han kan regissera, skriva och spela.

Lilla scenen är hans Det började som en önskan från en skådespelare till teaterchefen. Ur den önskan växte tre teateruppsättningar fram – alla på lilla scenen på Borås Stadsteater. David Rangborg ville göra en monolog. Han föreslog Erik Holmström som regissör. Dåvarande teaterchef Monica Wilderoth gillade idén och frågade om Erik Holmström kunde tänka sig att göra något mer. Det kunde han. Nu spelas den nyskrivna monologen Teatermannen förändrar världen, som följs av Djävla nuläge! och en föreställning med Fanny Hill i centrum. – Det känns som det är jag som förfogar över lilla scenen just nu. Det är härligt att få den kontinuiteten och verkligen lära känna scenen, säger Erik Holmström. Han ser teatern som en viktig arena för samhällsdiskussion men hans angreppssätt skiljer sig från många andras. Det kanske är intellektuell teater men den är samtidigt lätt att ta till sig. – Jag strävar inte efter att verka smart men tycker om att utmana självklarheter. Jag tycker att vi ska angripa komplicerade saker men ser ingen poäng i att göra det mer komplicerat än det är. Det värsta jag vet är att känna mig dum. Det är okonstruktivt. Men jag vill inte förenkla. Jag vill kommunicera, säger han. Kombinationen av intellekt och underhållning är hans ideal. Och hittills har det gått väldigt bra. Erik Holmström hade stora framgångar på Turteatern i Stockholm, bland annat med uppsättning av SCUMmanifestet.

8

– Det är väldigt skojigt att komma till en stor teater. Det är fantastiskt att ha de resurserna som finns här – en verkstad och kunnig personal med specialister för rekvisita, kostym och mask. Man kan tänka lite större. Tidigare har jag snickrat ihop något själv, säger han. Det fyra gånger två meter stora modellandskap som är scenografin i Teatermannen är ett sådant exempel. – Det är så fantastiskt fint. Det enda könet av Katerine Kielos fanns på läslistan inför arbetet med Teatermannen. Det är något av mannens kulturhistoria som berättas och monologen tar avstamp i historien om Odysseus. – Teatermannen vill förändra bilden av oss själva som opåverkbara. Han vill lyfta fram vår längtan att vara tillsammans och påverkas. Men så börjar han problematisera. Vem vill han förändra? Publiken? Vem är då han? Eftersom han har höga krav på sig själv får han börja om många gånger. Det finns en humor i botten, så som det ofta gör hos Erik Holmström. – Jag är förtjust i humor. Det finns något väldigt kommunikativt i det. Parallellt med Teatermannen förändrar världen arbetar Erik Holmström med manuset till Djävla nuläge! Uppsättningen är ett samarbete mellan Borås Stadsteater och Counterforce produktion/CP – som också låg bakom SCUM-manifestet – Djävla nuläge! är inspirerad av kabaréformen. Det kan handla om det fruktansvärda faktum att vi alla ska dö, eller saker som faktiskt


Bild: charlotte ohlsson

Färgstarka miffon på Stadsteatern Det blir dans, musik och färgstarka kostymer när Snövit och sju miffon intar scenen på Borås Stadsteater – en familjeföreställning som spelas hela december. Pjäsen handlar om att vilja vara ”normal”. Och om hur vi värderar den som avviker och är udda. Grunden i historien känner vi från sagan om Snövit som bor med sin styvmor, den elaka drottningen. Kloker, Glader och de andra dvärgarna är en grupp funktionshindrade som har anställning på slottet. Drottningen har en talande spegel som säger att hon är vackrast i världen. Men här, på stora scenen i Borås, har hon en egen stylist som hjälper henne. Det kommer också en prins på besök. Han är från världens rikaste kungahus, landet Borra-Barra.

i vinter går att påverka som samhällsstruktur och förhållandet mellan män och kvinnor. Jag har en förkärlek för frustration, speciellt kvinnlig frustration. Kvinnor har över lag lite mer att spy ur sig, tror jag, säger han. Men det blir inte någon kräkshow, det är själva den uppkäftiga attityden han är ute efter. En sorts rening, som både kan vara plump och smart. – Just nu försöker jag se om vi kan basera det på Hamlet. Förutom Odysseus i Teatermannen så har Erik Holmström arbetat med klassiker tidigare. Nyligen skrev han till exempel pjäsen Nya gudomliga komedin baserad på Dantes Den gudomliga komedin. – Jag tycker att det kan vara ett konstruktivt sätt att använda klassiska verk, att göra nya pjäser.

Dan Kandell berättar: – De fick frågan från vår ensemble om de tyckte att karaktärerna var för överdrivna. Vi vill inte göra narr av någon. Men de svarade att ”ni är väldigt roliga, men inte alls så tokiga som vi.” Så i föreställningen kan skådespelarna Gustav Berg, Hannah Canvert, Eva Claar, Mikael Dahl, Lennart Eriksson, Simon Rodriguez Strömberg, Gunilla Rydholm-Eriksson, Natalie Sunde­ lin och Lars G Svensson släppa loss all sin barnslighet och sin ”normalstördhet”. För egentligen är det nog så att vi alla är lite onormala. Snövit och sju miffon har premiär 7 december och spelas över julhelgen. Anna Ardelius står för dans, musik och kostym. Scenbild med projektioner har skapats av Ludde Falk. Bild: namn namn

Erik Holmström ligger bakom manus till alla tre uppsättningar han gör på Stadsteatern i vinter. Men han tvekar att kalla sig dramatiker.

Snövit och de sju dvärgarna vet vi vad det är, men Snövit och sju miffon? Får man egentligen säga miffon? I den här pjäsen av Gunilla Boëthius är det personer med olika funktionshinder som blir kallade miffon av drottningen. På senare tid har vi kunnat se Miffo-TV, där programledarna själva kallar sig miffon för att avväpna och ta över ordet. För hur ordet tas emot, beror så klart på hur man säger det. När pjäsen sattes upp första gången, med samme regissör som i Borås, Dan Kandell, bjöds en grupp från Moomsteatern in som provpublik. (Moomsteatern är en professionell teatergrupp i Malmö, där skådespelarna har någon form av intellektuell funktionsnedsättning.)

En helt annan sorts klassiker ligger till grund för Erik Holmströms tredje uppsättning på Stadsteatern. Erica Jongs Fanny eller Den sanna berättelsen om Fanny Hackabout-Jones öden och äventyr, boken som i sin tur bygger på Fanny Hill, en glädjeflickas bekännelser. – Erica Jongs bok är humoristisk och superteatral med pirater och häxor och allt möjligt. Alla berättelser bär ju på ideologier och politik. Jag vill att en uppsättning ska sätta igång någonting. Tankeverksamhet. Det måste inte all teater göra men det är vad jag är intresserad av, säger Holmström. Charlotte Ohlsson

Teatermannen förändrar världen, på teatern nu. Djävla nuläge!, samarbete med CP. Med Andrea Edwards, Gunnel Fred och Erik Holmström. Premiär i mitten av februari. Den nya människan, premiär den 11 april.

Snövit och sju miffon är en familjeföreställning som vrider och vänder på frågan om vad som är normalt.

9


Bild: kulturförvaltningen

kultur Förändra din världsbild en måndag

Många kom för att delta vid Förintelsens minnesdag i januari 2013.

Till minne av Förintelsens offer Förintelsens minnesdag är den 27 januari. Då högtidlighåller Borås Stad minnet av dem som förlorade livet och dem som fick fortsätta sina liv, bland annat i Borås. Efter andra världskriget kom en stor grupp judiska överlevare till Borås. De var ofta yngre personer som började sina liv på nytt. Borås erbjöd möjlighet till arbete och en chans att starta om livet i skuggan av kriget. Många äldre boråsare kan i dag minnas de nyinflyttade som grannar, arbetskamrater eller skolkamrater. I Borås bildades en större judisk församling enbart av överlevande efter andra världskriget, vilket är unikt. De judiska överlevarna gifte sig, bildade familjer. Barnen växte upp med ett ben i den judiska traditionen och det andra i det Borås som på många vis erbjöd det svenska. Här växte en pionjäranda och en vilja att återupprätta sin värdighet. Nytt land och en främmande kultur och helt nya livsvillkor blev det öde som mötte dem som överlevt. – Som barn upplevde vi förstås att våra föräldrars levnadshistoria skilde sig från våra vänners och skolkamraters. Men det fanns en gemenskap i att vi var så många som delade detta och på så vis kändes det som en självklarhet att betrakta varandra som besläktade

10

och familj, menar Susanne Sznajderman-Rytz, boråsare och barn till föräldrar som överlevt Förintelsen. Föräldrarna värnade om de traditioner som de burit eftersom dessa var det enda påtagliga arv de kunde förmedla till nästa generation. Efter att ha förlorat föräldrar, syskon och barn var det viktigt att återskapa trygghet och gemenskap. Borås gjorde detta möjligt. – Här bjöds arbetstillfällen, vänliga grannar, skolgång och social hjälp. I Borås blev våra föräldrar och vi en del av Sverige och det som kanske mest präglade oss var en stark känsla av identitet och att det fanns en stark framtidstro, säger Susanne Sznajderman-Rytz. Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades 1945. Minnesdagen lyfter fram engagemanget hos alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. På Kulturhuset i Borås blir det i form av utställningar, minnestal och musik. Program för Förintelsens minnesdag hittar du på boras.se i början av januari.

Det kan handla om ett Sverige som blir ifrågasatt, om en värld som stänger ute eller den där livshistorien som bara måste lyftas fram. Det viktigaste med måndagsscenen är att ämnena ska vara aktuella och relevanta. – Det tycker jag att vi lyckats med. Vi försöker lyssna av Lena Sundström omvärlden och har vid flera tillfällen lyckats fånga in det där som är aktuellt precis just nu fastän vi lägger programmet flera månader i förväg. Så någon slags fingertoppskänsla har vi nog, säger Marie-Louise Weise, producent. Våren 2014 kommer att handla om världsbilder. Hur upplever vi och tolkar det vi ser och hör? Varifrån inhämtar vi kunskap och information om världen? Hur nyanserad är bilden? Från måndagsscenen ska många röster höras. En är journalisten och författaren Lena Sundström. I höstas gav hon ut boken ”Spår”. En hyllad dokumentär thriller om två egyptiska män som en eftermiddag i december 2001 grips i Sverige, ett land de sökt sig till för att fly förföljelsen i hem­ landet Egypten. De förs till Bromma flygplats där masker­ ade män skär sönder deras kläder, kör upp stolpiller för att de ska hålla sig lugna samt sätter på dem overaller, huvor och handfängsel. Därefter förs de ut ur Sverige. Historien kunde vara hämtad från en amerikansk agentfilm, men är i stället svensk verklighet. Måndagar startar igen den 20 januari. Vårens alla gäster hittar du på www.boras. se/måndagar i slutet av december.

Många jubileer att fira 2014 Nästa år är det många av Borås kulturinstitutioner som fyller jämnt: Röda Kvarn fyller 100 år, Borås Museum 100 år, Kulturskolan 70 år och Borås Stadsteater blir 50 år. Dessutom firar föreningen Hemgården 70 år, Kulturföreningen Tåget 30 år och Rockborgen 40 år. Det kommer att firas på många olika sätt under nästa år.

Bild: ola kjelbye

Måndagar på Kulturhuset är scenen för möten med människor och historier.


Vårt gemensamma ansvar

Bild: anna sigge

Bild: anna sigge

Bild: Emelie Asplund

I Borås ansvarar de tre stadsdels­förvaltningarna för fritid, kultur, förskola, grundskola, kost, lokal­vård, social­tjänst barn och familj samt äldre­omsorg inom sitt geografiska område. Men varje stadsdelsförvaltning arbetar också med N frågor som rör hela kommunen. Stadsdelsförvaltningen Norr ansvarar för utvecklingen av den kommungemensamma grund- och förskolan, V Ö Väster för barn- och familjeomsorgen samt kost och Öster för äldreomsorgen och viss funktionshinderverksamhet. Att samla kompetensen och låta den arbeta nära verksamheten ger förhoppningsvis bästa resultat. I det här numret av Såklart Borås handlar stadsdelsförvaltningarnas sidor enbart om deras kommun­gemensamma verksamheter – det vill säga det som stadsdelen arbetar med för hela kommunen.

Kommungemensam skola: Norr

Kommungemensam barnoch familjeomsorg: Väster Kommungemensam äldreomsorg: Öster

11


väster Ninni och Pelle Barrstrand Norén (och hunden Viska förstås) är Hampus familjehem. Borås Stad söker alltid efter personer som kan ta emot barn och unga i sitt hem – familjehem.

Familj med rum för barn – Mamma, vad har du i ögonen? – Det är mascara, jag ville vara lite fin i dag. Du såg direkt att något var annorlunda! Familjen skrattar och fnissar och hunden Viska delar glatt ut blöta pussar. Ett familjehem är en plats öppen för barn och unga som behöver ett tryggt ställe vid sidan av sin vanliga familj. I Borås Stad har Stadsförvaltningen Väster ansvar för verksamheten.

V

Ninni och Pelle Barrstrand Norén möter upp på sitt hunddagis som de driver tillsammans. – Verksamheten är bra ur ett familjehemsperspektiv, eftersom många barn mår bra av att vara nära djur, säger Ninni N Barrstrand Norén. Parets familjehemsbarn Hampus är inget undantag. I dag är åttaårÖ ingen med på jobbet och klappar oavbrutet kungspudeln Viskas grå­ lurviga päls. Paret har tre pojkar som bor hos dem på heltid men sjuttonåringen och nittonåringen valde att stanna hemma. Ninni och Pelle får ofta höra att de gör en heder­värd insats, men själva ser de det inte så. – Det är ju vårt naturliga tillstånd, vår vardag. Eftersom min mamma bott i familjehem som liten och berättat om sina upplevelser, känns det självklart att ta emot barn som behöver det,

Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Sofia Cullberg e-post: sofia.cullberg@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

12

säger Ninni, som är uppvuxen med familjehemsbarn hemma.   Det första barnet som kom till Ninni och Pelle Barrstrand Norén var en femårig pojke, som de senare fick frågan om att bli familjehem för. De minns den noggranna utredningen som gjordes. – De frågade om allt mellan himmel och jord och vissa frågor var obekväma. Men det är viktigt att vara så öppen som möjligt, säger Pelle. Efter flera djupintervjuer och kontroll i polisens belastningsregister blev de godkända som familjehem. Det är Familjehemsenheten i kommunen som rekryterar, utreder och utbildar blivande familjehem. Den ansvarar också för att det barn som behöver placeras får ett så passande familjehem som möjligt. En gång om året ordnas en familjehemsträff, där familjehemmen kan utbyta erfarenheter. – Vi har haft bra kontakt med enheten under alla år och känner att vi kan vända oss dit när vi undrar över något. Vi har också regelbunden handledning för att utvecklas och må bra. Något som kan vara skönt att prata om med andra i samma situation är att familjehemmen saknar juridiska rättigheter. – Vi kan till exempel inte bestämma att barnet ska få spruta mot mässlingen, om inte de biologiska föräldrarna samtycker.

  Barn som placeras i familjehem har upplevt jobbiga saker. Därför är det viktigt att finnas där när barnet vill prata, men inte ställa för många frågor, tror Ninni. Men hon tror också att det är viktigt att ha förståelse för de biologiska föräldrarna. – Att tvingas inse att man som förälder inte är kapabel att ta hand om sitt eget barn måste vara något av det svåraste som finns. Vi är måna om relationen med de biologiska föräldrarna, det är viktigt – för barnens skull – att vi kommer överens. Föräldrarna är alltid välkomna hos oss.   Ninni och Pelle har haft åtta barn som bott hos dem över en längre tid. Har man en gång varit barn i Hunnaryd, är man alltid välkommen tillbaka. – Alla ”våra” barn är betydelsefulla för oss och är alltid välkomna även när de flyttat ut. Ninni berättar också att de inte kallar sig för mamma och pappa. – Barnen får säga det som de tycker känns bäst, men det här kan vara en känslig fråga för de biologiska föräldrarna, att barn ser någon annan som sina föräldrar. Vi är ju inte ute efter att ta deras plats, utan ser oss hellre som bonusföräldrar. Ninni berättar att folk ibland tror att de är familje­hem för att de inte kan få egna barn. Men så är det inte.


Bild: Emelie Asplund

Krydda aptiten med njutbar mat

Bild: bildarkivet.se

Krydda aptiten var temat när kommunens verksamhetsutvecklare för kostfrågor pratade om mat för äldre. Både vid senior­ dagen och vid de informativa träffarna för 80-åringar fanns det möjlighet för de äldre och andra intresserade att få tips kring bra mat. Att äta protein- och D-vitaminrik mat med mycket energi var några av råden, men viktigaste budskapet var att välja den mat man själv tycker om och njuta av den.

Christina-projektet ser barn som far illa

– Vi har funderat en hel del kring det och kommit fram till att vi ändå inte äger våra barn och då spelar det inte någon roll om de är biologiska, adopterade eller inte, så vi valde bort det.   Trots glöden och det stora engagemanget är det tufft ibland. – Ovissheten om hur lång en placering blir kan vara jobbig både för barnet och familjehemmet.   De berättar också att de inte alltid ser

vilken nytta de gör för barnen, förän de blivit vuxna och flyttat. Då är det trevligt med återkoppling. – En dag fick vi ett meddelande från en tjej som bodde hos oss för över tio år sedan. Hon ville att vi skulle veta hur mycket året hos oss betytt för henne. Och om hon själv fick barn, ville hon uppfostra dem i samma anda som vi bemött henne. Ett bra kvitto på att det vi gör är betydelsefullt.   Sofia Cullberg

Familjehemsenheten en del i de kommungemensamma verksamheterna I Stadsdelsförvaltningen Väster arbetar drygt 100 personer med de kommungemensamma verksamheterna inom Socialtjänst barn och familj och Kostverksamheten. Den kommungemensamma delen av Socialtjänst barn och familj kan erbjuda familjer ett brett stöd. Stadsdelsförvaltningen Väster har bland annat ansvar för familjehemsenheten, familjerådgivningen, familjerätten, Missbruksenheten Cedern, arbetet mot våld i nära relationer och sociala jouren. Man driver också ungdomsboenden och boenden för ensamkommande barn. Läs mer på boras.se/socialtjanstbarnochfamilj. Inom den kommungemensamma kostverksamheten jobbar områdeschefen för kost och en verksamhetsutvecklare övergripande med att utveckla kosten inom förskola, skola och äldreomsorg. De arbetar med allt från upphandlingsfrågor till utbildning av personal och information till brukare. Mer information ges av Pernilla Landström, områdeschef för kost, 033-35 83 08.

Stadsdelsförvaltningarna Väster och Öster deltar i Christina–projektet, som ska synliggöra och uppmärksamma barn som far illa och barn som lever med våld i nära relationer. Christina-projektet ska se att barnen får skydd, stöd och behandling. Målet är att utveckla en god och effektiv samverkansmodell mellan barnavårdscentral, folktandvård och socialtjänst, samt att modellen efter projekttidens slut ska erbjudas och införas i hela Västra Götalandsregionen.

Idrotten stöd för ensamkommande I en satsning som görs tillsammans med Sisu Idrottsutbildarna i Sjuhärad, erbjuder IFO Asyl* under hösten 2013 ensamkommande ungdomar att prova på olika idrotter inom det lokala föreningslivet. Många av de ensamkommande barn och ungdomar som anländer till Sverige mår psykiskt dåligt. I sitt hemland har många av dem haft en knackig skolgång. Ungdomarna behöver ofta socialt stöd och hjälp i språkinlärningen för att få en fungerande vardag. Med idrottssatsningen hoppas man att fler ensamkommande barn och unga ska hitta en aktiv fritid som bidrar till bättre hälsa, fler sociala kontakter, en ökad inblick i det svenska samhället och möjligheter att lära sig svenska i ett vardagligt sammanhang.

*IFO står för individ- och familjeomsorg.

13


öst er

Kommungemensam äldreomsorg och funktions­ hinderverksamhet Stadsdelsförvaltningen Öster ansvarar för den kommun­ gemensamma äldreomsorgen och vissa delar av funktionshinder­ verksamheten. Förutom utvecklingsoch kvalitetsfrågor så drivs det verksam­het i form av till exempel bostadsanpassning, demensteam och anhörigkonsulenter. Här finns också en gemensam natt- och larmorganisation och bemannings­ pool för sjuksköterskor. Ungefär 70 personer, med olika anställningsformer, arbetar inom den kommungemensamma äldreomsorgen.

Det gäller att stå inom markerat område när kulan kastas iväg.

Vill du veta mer om den kommun­ gemensamma äldreomsorgen och funktionshinder­verksamheten kontakta områdeschef Annika Olausson 033-35 82 86.

Kulorna är märkta i två olika färger så att alla lätt ska se skillnad på lagen.

NÄR MINNET SVIKER Demens­teamet är ett stöd för hela familjen I entrén till boulehallen sitter ett gäng pensionärer i en soffa och laddar inför en eftermiddag med boulespel. Fler kommer in i entrén och det kramas och hälsas. Att ungefär hälften av dem har en sjukdom är ingenting som syns utanpå. Inte heller talet eller hur de agerar avslöjar till en början att flera av dem har ett minne som inte längre fungerar så bra som det en gång gjorde.

V

Det är Borås Stads demensteam som står bakom eftermiddagen i boulehallen. På demens­teamet arbetar en sjuksköterska, en arbets­terapeut och två unN dersköterskor med att stötta demenssjuka och deras anhöriga, Ö där den sjuka fortfarande bor hemma. Målet är att man med rätt stöd ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador.

Stadsdelsförvaltningen öster redaktör: Emma Svensson e-post: emma.svensson@boras.se boras.se/stadsdeloster

14

Sjukdomen kan visa sig på olika sätt men vanligt är att minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor försämras. Att arrangera olika aktiviteter och samtalsgrupper både för anhöriga och sjuka, är en av demensteamets huvuduppgifter. Och i dag är det alltså boule som står på schemat. En del är erfarna boulespelare och har med sig egna kulor, handskar och måttband, boule är tydligen en riktig materialsport. För andra är det första gången de spelar. Efter att lagen delats upp är spelet i full gång och en blandning mellan lek och tävlingsinstinkt fyller den stora hallen och det skrattas mycket. På dagens träff är det någon deltagare som varit med i flera år medan någon annan är där för allra första gången. Att kontakta demens­teamet kräver inget mer än att lyfta på luren och ringa, inga blanketter behöver fyllas i och inga bistånds­beslut behövs.

– Vi gör allt för att det ska vara lätt att ta kontakt med oss och alla som har frågor kring demens kan ringa till oss, säger Jessica Engkvist som arbetar som arbetsterapeut på demens­ teamet. Helene Arvidsson är undersköterska och säger att demensteamet gärna vill vara med under hela insatsen. Till exempel kan de hjälpa till i kontakt med biståndshandläggare om det blir aktuellt. – Vi vill få en tidig kontakt med dem som behöver stöd för att sedan kanske inte behövas alls i perioder och efter en tid när det blir jobbigare så kommer vi åter in och stöttar, berättar Helene Arvidsson. Jessica Engkvist och Helene Arvidsson återkommer hela tiden till vikten av att vara lättillgängliga och synas. Flera gånger om året går de ut och ställer sig på vårdcentraler, i sjukhus­entrén och på kommunala träffpunkter för att visa att de finns. – Att prata lite allmänt och ta en broschyr är ofta ett bra sätt att börja en kontakt, säger Helene Arvidsson. Efter boulen är det fika i kaféet utanför. Pelle Toresson är i början av sin demenssjukdom och är här tillsammans med sin sambo Anja Persson. – Det är svårare att lösa sudoku nu, ibland går


Bild: anna sigge

Förbättrad vård i livets slutskede Äldreomsorgen i Borås arbetar med att förbättra vården i livets slutskede. Ett arbete som gett resultat, 2013 ligger Borås på sjätte plats i Sverige när det gäller palliativ vård, enligt statistik från Svenska Palliativregistret. – I slutet av en människas liv handlar det om att skapa välbefinnande och lindra eventuella obehag från till exempel smärta och ångest. Dessutom är det viktigt att erbjuda samtal med närstående efteråt för att höra hur de upplevde vården, säger Maria Björkman, verksamhetsutvecklare, Borås Stads äldreomsorg. Samtalen är en del i förbättringsarbetet och något som lyfts fram i nationella styrdokument för god vård i livets slut.

Helene Arvidsson

Jessica Engkvist

det men ibland bara tittar jag på sifforna och förstår ingenting, säger Pelle Toresson. Anja Persson berättar att han tidigare var väldigt duktig på huvudräkning och hade ett bra lokalsinne men att det försvunnit. Och så är det minnet. – Det som hände förr i tiden minns jag, det är närtiden som är det svåra, säger Pelle Toresson. De tycker båda två att demensteamet har varit och är av stor betydelse. Anja Persson berättar att hon även är med på anhörigcirklar. – Det är jättebra, där får jag träffa andra i

samma situation och höra om andras erfarenheter och så får jag mer kunskap om sjukdomen. Pelle Toresson och Anja Persson tycker det är viktigt att kunna prata öppet om demenssjukdom. Demensteamet arbetar mycket med att få bort tabun kring sjukdomen som kan leda till isolering. Samtidigt har personalen stor förståelse för att det kan vara svårt att prata om den och de märker att det fortfarande finns en skamkänsla kring sjukdomen. – Det har blivit bättre men det finns fortfarande mycket att jobba med, säger Helene Arvidsson. Och jobba kommer de fortsätta att göra, det märks att de brinner för sitt arbete. – Det bästa med jobbet är alla fantastiska människor som vi möter, säger Jessica Engkvist och får medhåll från Helene Arvidsson. – Ja verkligen! Den ena dagen är inte den andra lik och all mänsklig kontakt är unik, säger Helene Arvidsson. emma svensson

Demensteamet arrangerar: Anhörigcirklar är precis som det låter bara för anhöriga. Varje cirkel är sex träffar där det pratas och fikas. Personal är med och varje träff har olika teman att utgå ifrån i samtalet, men de anhöriga bestämmer själva vad de vill prata om. Dessa träffar hålls på dagtid. Gruppträffar finns för anhöriga i tre olika former. En för barn mitt i livet med demenssjuka föräldrar. En för partner till yngre demenssjuk och en för barn till yngre demenssjuka. Varje grupp träffas vid några tillfällen per termin och det brukar vara cirka 20 personer i varje grupp. Aktiviteter är för både anhöriga och demenssjuka och arrangeras ungefär två gånger per månad. Till exempel har man varit i Bagarstugan i Sandhult och i ridhuset.

Säkrare hemtjänst med nyckelfria lås Just nu pågår ett arbete med att införa nyckel­fria lås i Borås Stad. Alla som har någon form av hemtjänst eller trygghetslarm berörs av det nya systemet som ersätter dagens nyckelhantering. – Systemet har många fördelar, det finns inga nycklar att tappa bort och när någon larmar kan personal komma snabbare, eftersom de inte behöver åka till någon lokal för att hämta nyckel. Det sparar tid och är bra för miljön, säger Fredrik Arvevik, projekt­ ledare för nyckelfria lås. Den boende får en enhet monterad på insidan av ytterdörren, det blir ingen skada på dörren och det syns inget från utsidan. Personalen låser upp enheten med en mobiltelefon. Inga fler nycklar Personal kan bara låsa som kan tappas upp dörrar de har bebort när nyckelfria hörighet till, för att låsa lås införs. upp en dörr krävs en kod, så om personal skulle tappa sin mobiltelefon finns ingen risk att någon annan kan använda den för att låsa upp dörrar. Installationen av nyckelfria lås har börjat som ett pilotprojekt i Viskafors och om systemet uppfyller Borås Stads krav så kommer det att installeras i hela kommunen efter årsskiftet. Det medför inga kostnader för den som får ett nyckelfritt lås. Har du frågor kontakta Fredrik Arvevik på 033-35 30 95 eller läs mer på boras.se.

15


norr Kommungemensam skola och förskola I Stadsdelsförvaltningen Norr arbetar 180 personer inom de kommun­ gemensamma verksamheterna inom förskola och skola. Vid Stadsdelsförvaltningen Norr finns dessutom en utvecklingsenhet för skola och förskola som ansvarar för uppföljning och utvärdering av resultat samt för att genomföra insatser i syfte att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten vid förskolor och skolor i Borås Stad. Den kommungemensamma enheten ansvarar för grundskola för elever med funktionsnedsättning, grundsärskola och Centrum för flerspråkigt lärande, CFL, (mottagningsenhet för nyanlända elever) och Specialpedagogiskt Kompetenscentrum, SPKC.

Första steget in i skolan Tänk dig att du kommer till ett land där du inte kan språket som talas. Du har inte gått i skola tidigare så du kan varken läsa eller skriva. Inte ens på ditt modersmål. Hur gör du dig förstådd i det nya landet? Den här situationen ställs många människor inför över hela vår värld, varje dag. Även i Borås. För att överbrygga de problem som den Ö som kommer till Borås ställs inför när han eller hon ska gå i skolan har Borås Stad ungefär 90 personer speciellt anställda för att göra övergången så bra som möjligt. De arbetar i det som kallas Centrum för flerspråkigt lärande, CFL. Medarbetarna i CFL är själva flerspråkiga – tillsammans talar de 32 olika språk. – Vår verksamhet består av tre delar, säger Stefan Eriksson, rektor för CFL. Det är modersmålsundervisning, studiehandledning och mottagande av nyanlända barn. Ett barn som kommer från ett annat land

N V

Stadsdelsförvaltningen norr redaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabet.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

behöver komma in i skolan i det nya landet så fort som möjligt. Forskning visar att det är bra för ett barn att ha något att göra, speciellt i en ny situation. Målet är att barnet ska komma till skolan inom tre dagar. Här finns två val för alla rektorer. Antingen kan barnet komma till en så kallad förberedelseklass eller så kommer hen direkt till en vanlig klass. För att få reda på hur barnet bäst bör få hjälp, görs en kartläggning som består av samtal och information till hela familjen och sedan testas barnets matematik-, engelska- och modersmålskunskaper. – Kunskaperna i just modersmål är viktiga att ha kännedom om eftersom det visat sig att personer som är duktiga på sitt modersmål ofta har större förutsättningar att lyckas bra i andra ämnen, säger Stefan Eriksson. En av dem som jobbar med förberedelse­klasser är Nalin Unsal. Hon är lärare i svenska som andraspråk och har arbetat inom CFL sedan 2011. Just denna höst arbetar hon med en grupp om 14 barn på Engelbrektskolan som nyligen kommit till Sverige. Ingen av dem har gått i skola tidigare. Dagens lektion handlar om klockan. Nalin Unsal håller upp en stor klocka, ställer in visar­ na och frågar om det är någon som vet vad klockan är. Nästan alla räcker upp handen. Vid

Nalin Unsal undervisar en grupp på 14 elever som tidigare inte gått i skolan.

nästa pass handlar det om att para ihop bilder med ord. Katt, hus, hund. Eleverna får läsa upp ordet och sedan skriva själva på tavlan. Alla gör rätt. – Man får så otroligt mycket tillbaka i det här jobbet, säger Nalin Unsal. I början är det mycket kroppsspråk, men barnen lär sig fort och är fantastiskt duktiga. Det handlar om fantasi och uppfinningsrikedom bland både lärare och elever. Men det handlar också om smarta hjälpmedel. Under hösten kommer alla nyanlända barn att få låna läsplattor under ett halvår. Läsplattorna är utrustade med smarta hjälpmedel – pedagogiska program där barnen på enkla sätt får lära sig ämnen som matematik och svenska. Det finns också bra översättningshjälpmedel. För ett barn som inte kan skriva på sitt eget språk kan läsplattan bli en ovärderlig hjälp eftersom eleven kan prata in ett ord eller en fras. Programmet översätter frasen och skriver ut den på skärmen, eller läser upp översättningen. Efter förberedelseklassen, som varierar i längd – ibland går eleven bara ett par veckor, ibland några månader – placeras eleven i en ordinarie klass. Här tar studiehandledarnas ansvar vid. Det är viktigt att eleven klarar att nå målen, och


Bild: anna sigge

Skola även för elever med autism Under hösten har en särskild undervisningsgrupp startat på Bodaskolan för elever med autismspektrum-tillstånd, det vill säga elever som till exempel har Aspergers syndrom. Tidigare har de eleverna inte kunna få det stöd de behöver i skolorna i Borås och har därför gått i skolor i andra kommuner. Stödet förbättras nu så att eleverna slipper åka från sin hemstad för att gå i skolan. Bland annat ska en skola i varje stadsdel speciellt anpassas för att ta emot elever med autismspektrum-tillstånd. Det arbetet ska starta under läsåret 2013/2014.

Läsa är en sak – att förstå är en annan

då får inte språkbrister stå i vägen. Därför finns studiehandledarna som kan förbereda vissa lektioner och stötta eleven på olika sätt. Just detta läsår är det runt 300 elever i Borås som får studiehandledning. Det märks att rektor Stefan Eriksson trivs med sitt arbete. Han är stolt. Flera delar av verksamheten är unika i Sverige. Som till exempel detta med modersmålsundervisning. Här är Borås Stad ensam i Sverige om att följa en fastslagen timplan för all modersmålsundervisning. Mellan 40 och

Bild: bildarkivet.se

För några år sedan visade resultaten i läsförståelse i de nationella proven att grundskolorna behöver göra mer för att hjälpa elever att utveckla sin läsförståelse. Att förstå och tolka en text är grunden i all undervisning, även i praktiska ämnen som slöjd och idrott. Därför startades ett omfattande läsprojekt som fortfarande pågår och som går ut på att stötta lärare till en ännu bättre form av läsundervisning. Hittills är det alla låg- och mellanstadieskolor som jobbar med ökad läsförståelse, men nytt för i höst är att arbetet även påbörjats bland några högstadieskolor. Tanken är att samtliga grundskolor ska arbeta med läsprojektet på sikt.

upp till 80 minuters modersmålsundervisning varje vecka får varje barn, beroende på i vilken årskurs de går. – Jag tror på kulturkompetens, säger Stefan Eriksson. Detta att vi utbildar flerspråkiga personer som får kompetens inom minst två, kanske flera, kulturer är bra för Borås och bra för Sverige. Elisabeth Eliason

Vill du veta mer kontakta rektor Stefan Eriksson, stefan.eriksson@boras.se eller 033-35 51 34.

Centrum för flerspråkigt lärande l 90 medarbetare, motsvarande 50 heltidstjänster jobbar inom Centrum för flerspråkigt lärande, CFL. l 1 989 elever fördelade på 238 grupper deltar i undervisningen. l Under 2013 kommer cirka 450 nyanlända elever till Borås. l 93 av dessa 450 barn går just nu i en av läsårets fem förberedelseklasser. l CFL tar hand om elever från förskoleklass upp till gymnasiet. l CFL arbetar för både kommunala och fristående skolor i Borås.

Förskolan är ständigt bedömd Inom alla kommunala förskolor i Borås Stad arbetar personalen med egenkontroll. Syftet är att förbättra kvaliteten genom att bedöma verksamheten. Metoden som används kallas för ECER (Early Childhood Environment Rating Scale) och går ut på att klargöra styrkor och svagheter. Det viktigaste arbetet sker genom att fokusera på styrkorna och det handlar om verksamheten som helhet, inte enskilda barn eller medarbetare. Om du vill veta mer, kan du läsa i kvalitetsrapporten ”Undervisning och resultat 2013” som finns på boras.se.

15 17


lättläst Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklart borås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter. Eleverna i grundskolan väljer mellan 31 utbildningar Det finns 31 olika utbildningar på gymnasierna i Borås. Det kan vara svårt för eleverna i grundskolan att veta vad de ska välja. Varje år gör Borås Stad en kampanj för att hjälpa dem göra ett bra val. I år får de hjälp av 31 elever från de olika utbildningarna på gymnasiet som har fotograferat på sin skola. Bilderna läggs ut på Instagram. Kampanjen heter ”Här är mitt liv”. Det finns även filmer om utbildningarna på webben, boras.se/härärmittliv Sidan 20 Borås ordnar skolor för elever med autism I höst har elever med autism kunnat få undervisning på Bodaskolan. Under läsåret ska fler skolor anpassas för att ta emot elever med autism. Tidigare har de eleverna gått i skola i andra kommuner, men nu ska de slippa resorna och få gå i skola i Borås. Sidan 17 Många elever kan läsa men har svårt att förstå Många elever i grundskolan kan läsa men har svårt att förstå vad de läser. Därför försöker skolorna i Borås bli bättre på att lära eleverna läsa. Ännu har bara årskurserna ett till sex arbetat med detta, men i höst börjar även högstadiet arbeta med mera läsning. Sidan 17

18

27 januari en minnesdag för Förintelsens offer Under andra världskriget dödades ungefär sex miljoner judar, många av dem i särskilda läger dit de fördes av nazisterna. Det kallas för Förintelsen. Cirka 300 tusen judar lyckades fly från Tyskland. Några av dem kom till Borås. Här kunde de skapa ett nytt liv med arbete och skola. Varje år den 27 januari ordnas en minnesdag för Förintelsen. Programmet för minnesdagen i Borås kommer att finnas på webben, boras.se Sidan 10 Budgeten visar vilka mål Borås Stad ska nå 2014 I budgeten 2014 bestäms hur Borås Stad ska använda sina pengar nästa år. Men budgeten handlar inte bara om pengar utan också om vilka mål kommunen ska nå. De mål som budgeten handlar om är samma som i visionen för Borås år 2025 som Borås Stad har beslutat om. Kostnaderna för Borås Stad nästa år väntas bli över sex miljarder kronor. Det mesta betalas av kommunalskatten, som blir över fyra miljarder kronor. Sidan 6

Barn från många länder börjar skolan i Borås Varje år kommer cirka 450 barn till Borås från olika länder. En del av dem har aldrig gått i skola. I Borås Stad arbetar 90 personer med att ta hand om barnen och hjälpa dem att börja skolan här. Barnen får förbereda sig i en särskild klass innan de börjar i en vanlig skola. De får också undervisning i sitt eget modersmål. Sidan 16 Helene och Jessica hjälper dem med demens Om man blir sjuk i demens får man svårare att minnas saker och att göra enkla sysslor. Helene Arvidsson och Jessica Engkvist arbetar i Borås Stad för att hjälpa både demens-sjuka och deras anhöriga. De anordnar olika träffar där man kan prata med andra som har samma problem. Alla som vill får vara med. Det är bara att ringa till Helene eller Jessica. Sidan 14 Hemtjänsten låser upp dörren med sin mobiltelefon De som har hemtjänst i Borås Stad kommer att få ett nytt lås på dörren som kan låsas upp utan nyckel. Personalen i hemtjänsten låser upp med en kod på sin mobiltelefon. Det sparar tid för personalen att inte behöva hämta en nyckel när de får larm från en vårdtagare. Sidan 15


korsord Vad tyckte du mest om att läsa i Såklart Borås?

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 15 januari så har du chans att vinna ett litet pris.

Namn Gatuadress Postadress

GÖR DEN SOM HAR NÅGOT

EJ UTNYTTJAT

GARDINER PÅ SCEN

SÅ KAN DET GÅ ÅT DANSK Ö SKOGEN

ERBJUDER KROPPSVÅRD

VANLIGT GRÄS

VALPENS MAMMA

SES I BANA KRING PLANET

ZLATAN EFTER JOBBET EJ SLUTA TÄTT

STOR APA

STAD I TEXAS

POJKE

© 2013

Ulf Thorén

-------

OHYFSAD OCH NÅGOT BRUTAL

SKA GE GODA RELATIONER

SPARSÖR PAUS I SKOLAN

DRA PÅ MUNNEN

SITTPLATS HUTT ÄR COLLIE BLAND HUNDAR

RESER MAN TILL RIGA

HUNDRA ÅRS TID NONSENS ÖVERHUS

DELFIN KÄRL MED LOCK KAPTEN PÅ BÅT BEGER SIG AV

VINGBRED FÅGEL ENKELT MATSTÄLLE SLAG I TENNIS

LÄTTARE SLAGSMÅL

JORD I VATTEN

LIVLIGA

GUNGANDE SÄNG

VIMMELKANTIG GÖR SYLT TJOCKARE

HEYERDAHLS BÅT

GÅR DU NOG TYST PÅ ENKELT SJAPP

HAL FISK

FÖLJER OFTA PÅ OLYCKA HOJTA

URNA FÖR ASTER HÖRS MÅNGEN MOPED

ENERGISLAG VERB OM HÄSTAR

FÖRANKRAR VÄXTEN ORANGUTANG ÄR JU EN DEL FJÄDRAR

KÄRLEKS FULL

S L Ö

HALVGRÄS VANLIG PIPPI

FISK OCH INSEKT HÄRAD FÖR GINGRI

DEN SES ÄVEN PÅ CYKELSTYRE

TILLLÄGGSPLATS

HAR DEN JÄTTESOM JOB- STEG BAT DÄR ROVLÄNGRE FÅGEL

OJÄMN RAD I VÄNTAN BLEV VISSA TYGER

OBESTÄMD

OCKSÅ ETT OCK

I SLUTET PÅ BREV

SVÄLJER MÅNGEN MÖRT UTAN TVEKAN

KAN DU UPPLEVA PÅ ÅBY FLOCKDJUR I HAGEN

HÅLLER SIG NÄRA FÖL

SIMHUDSFÅGEL

KRYPIN BRUFÖR KAR MEFRUSEN CENAT NALLE

tre vinnare från xxxnumret:

FYLLS IBLAND I KUDDVAR

TANKAR KRING MORAL

19


såbraborås Ersan Drenica

Medan Julia Berggren gärna har fotat arbetsmaterial och kreativa resultat har Ersan Drenica velat visa hur han jobbar på lektionerna och tagit hjälp av en klasskamrat för att ta bilden som han fått en idé om.

Julia Berggren

En annorlunda del av informationskampanjen inför gymnasievalet är att niondeklassare har möjlighet att bli ”filmstjärnor” i en reklamfilm som kommer att visas på Biostaden 2001 nu i december. Alla nior har fått ett vykort om det.

Vardag på gymnasiet med sina mobiler och lägger ut bilderna på Instagram, en gratis mobilapp med mer än 100 miljoner användare. En minut senare finns elevernas bilder på boras.se/härärmittliv. – Det var ett realflöde av bilder, som visade det som hände precis då i elevernas liv, säger Anna Kjellgren, informations- och marknadsansvarig på Utbildningsförvaltningen. I informationskampanjen, som tagits fram i samarbete med reklambyrån Mecka, är motorn en webbplats där niorna hittar fakta om gymnasievalet och filmer om samtliga program. Det finns även möjlighet att ställa frågor till studie- och yrkesvägledare. Mer information fick niondeklassarna när de besökte gymnasieskolorna i slutet av november.

Den 31 januari är sista dagen att söka till gymnasiet inför nästa läsår. – Valet är inte alltid så lätt. Förhoppningsvis bidrar vår kampanj till att den som går i nian kan göra ett så bra och rätt val som möjligt ut­ifrån sina intressen och tankar inför framtiden, säger Anna Kjellgren. ANNA VÖRÖS LINDÉN

nr 341.234.

Hon har fotograferat affischer som hon har tryckt själv. Han har tagit bilder från praktiken som träslöjdslärare. Julia Berggren och Ersan Drenica går på Viskastrandsgymnasiet, på grafisk teknik och design respektive finsnickare på hantverksprogrammet. I ett par månader har de varit experter med ett viktigt uppdrag: att med hjälp av bilder från sin skolvardag stötta niondeklassare i valet till gymnasiet. – Jag har fotat det kreativa, det färdiga resultatet. Det är kul att få visa vad man gör på utbildningen, säger Julia Berggren. – Jag fick många frågor av niorna när jag praktiserade, säger Ersan Drenica. De var nyfikna. Ersan och Julia fotograferar skolvardagen

Under besöksdagarna ställde ”Instagrameleverna” frågor om gymnasievalet till de nior som hade lust att vara med på film. Filmsnuttarna laddas upp på boras.se/härärmittliv. Fram till den 2 december kunde alla rösta på sitt favoritklipp. – Vinnarnas filmklipp kommer att sättas ihop till en reklamfilm som visas på Biostaden 2001 i december, när bland annat filmen ”Hobbit 2” går upp, säger Anna Kjellgren. En bonus för Ersan Denica och Julia Berggren är några roliga och oväntade upptäckter. – Tack vare bilderna ser jag hur långt jag har kommit. Det gör mig glad och stolt över mig själv, säger Ersan. Julia har upplevt samma sak.

13.11

Just nu får alla niondeklassare extra smart hjälp inför det viktiga gymnasievalet. Under hösten har en elev från vart och ett av de 31 gymnasieprogrammen i Borås Stad delat med sig av bilder från sin vardag i informationskampanjen ”Här är mitt liv”.


Såklart Borås - vinter 2013