KOKSIDIOSE HOS KALVER
Diaré hos kalver kan ha mange årsaker. En av de vanligste årsakene til diaré hos kalver som er eldre enn 2 1/2 uker er koksidiose. Koksidier forekommer i alle besetninger og er et økende problem.
Smittestoffer som kan gi diaré
Patogener Navn 1 uke
Reference: https://www.landbrugsinfo.dk/public/c/e/3/avl_reproduktion_disse_smitstoffer_giver_kalven_diarre_kend_dem_og_bekemp_dem
HVA ER KOKSIDIOSE?
Koksidiose hos kalver skyldes små encellede parasitter – koksidier – som finnes overalt i fjøset. De tas opp gjennom munnen og føres til tarmkanalen der de trenger inn i cellene i tarmslimhinnen. Her formerer de seg og ødelegger dermed et stort antall av cellene. Slimhinnen får åpne sår og kalven får diaré, med økt risiko for sekundære bakterieinfeksjoner.
FLERE TYPER KOKSIDIOSE
Det finnes flere forskjellige typer koksidiose, men de mest vanlige er fjøskoksidiose og beitekoksidiose. Begge typer gir diaré og sterkt nedsatt vekst, og noen kalver blir ikke friske igjen. De ulike typene av koksidiose skiller seg imidlertid fra hverandre på visse områder.
Koksidier er artsspesifikke. Det vil si at kalver som er smittet med koksidier, ikke kan smitte andre dyrearter – og omvendt.
Symptomer på koksidiose:
• Diaré
• Mistrivsel
• Dehydrering
• Større mottagelighet for andre sykdommer
• Eventuelle dødsfall
En kalv med coccidiose kan afsætte mange millioner occyster, der skal modnes i flere dage, inden de kan smitte besætningens andre kalve.
En kalv med koksidiose kan utskille mange millioner oocyster som må modnes i flere dager før de kan smitte de andre kalvene i besetningen.
Koksidiers livssyklus
Koksidiers livssyklus
Hvornår?
Hvor?
Symtomer
Opptak av oocyster
Oocystenes utvikling i omgivelsene
Stald- coccidiose (E.zuernii, E.bovis)
Udbindings- coccidiose (E.alabamensis)
(Eimeria zuernii, Eimeria bovis)
Fra 3. leveuge
Fra 3. leveuke
Påvirker blindtarm og tyktarm
Påvirker blindtarmen og tykktarmen
Blodtilblandet til blodig diarré
3-4 uger efter smitte, vægttab, dårlig trivsel, dehydrering, død
Blodblandet til blodig diaré 2 1/23 uker etter smitte, vekttap, dårlig trivsel, dehydrering, død
Beitekoksidiose (Eimeria alabamensis)
Hos førstegangsgræssende kalve
Hos kalver som beiter første gang
Påvirker tyndtarmen
Påvirker tynntarmen
Vandig, ildelugtende diarré 4-7 dage efter udbinding, evt. død
Vandig, illeluktende diaré 6-8 dager etter utplassering på beite, evt. død
Elektronmikroskopfoto af tarm-trevler hos kalve inficeret med E. zuernii
Elektronmikroskopfoto av tarmepitel hos kalver som er infisert med E. zuernii
a)
a)
Foto af tarm-trevler 16 dage efter infektion med E.zuernii.
Lett skadet tarmvegg (16 dager etter infeksjon).
b)
b)
Foto 21 dage efter infektion – med tab af overfladisk slimhindelag.
Skadet tarmvegg (21 dager etter infeksjon).
c)
c)
Alvorlig skadet tarmvegg (26 dager etter infeksjon).
Foto 26 dage efter infektion med beskadigelser af det overfladiske slimhindelag.
OVER KOKSIDIOSEN
Kalvene kan få i seg koksidier mange forskjellige steder: fra fjøsgulvet, gjødselsforurenset underlag, vannskål, matfat, beitemark osv. Parasittene finnes overalt hvor husdyr er samlet, noe som gjør dem vanskelig å bli kvitt. De kan blant annet overleve flere år på en beitemark eller på et fuktig fjøsgulv, og de er motstandsdyktige overfor de fleste desinfeksjonsmidler. Det er derfor umulig å bli helt kvitt koksidiene – men man kan minimere risikoen for at kalvene blir syke og i verste fall dør.
Sterke kalver blir ikke så lett syke. Tilførsel av råmelk den første timen etter kalving er derfor avgjørende for å redusere risikoen for koksidiose. Det samme gjelder hygienen i fjøset. Men det er også andre områder man bør satse på for å unngå koksidiose i besetningen.
SÅ DU
SÅ HÄR MINSKAR DU RISKEN FÖR KOCCIDIOS
SÅ HÄR MINSKAR DU RISKEN FÖR KOCCIDIOS
kalvar blir inte Att timmen kalvningen är Hygienen stallet att undvika cidios
Motståndskraftiga kalvar blir inte lika sjuka. Att ge kalvarna råmjölk inom den första timmen efter kalvningen är därför avgörande för att minska risken för koccidios. Hygienen i stallet är också mycket vigtig. Det finns även andra åtgärder som bör sättas in för att undvika koccidios i besättningen.
Motståndskraftiga kalvar blir inte lika sjuka. Att ge kalvarna råmjölk inom den första timmen efter kalvningen är därför avgörande för att minska risken för koccidios. Hygienen i stallet är också mycket vigtig. Det finns även andra åtgärder som bör sättas in för att undvika koccidios i besättningen.
KALVINGSBINGE
Sørg alltid for rene og tørre kalvingsbinger som reduserer
KALVNINGSBOXEN
KALVNINGSBOXEN
Se alltid till att kalvningsboxarna är rena och torra. Det minskar gödselsmitta från underlaget via nedsmutsade juver.
Se alltid till att kalvningsboxarna är rena och torra. Det minskar gödselsmitta från underlaget via nedsmutsade juver.
RÅMJÖLK I TILLRÄCKLIG MÄNGD
FÔRINGSHYGIENE
RÅMJÖLK I TILLRÄCKLIG MÄNGD
UTFODRINGSHYGIEN
UTFODRINGSHYGIEN
UTFODRINGSHYGIEN
Unngå at fôret blir forurenset av gjødsel, og sørg for adgang til rent grovfôr.
Se till inte förorenas
finns helst höhäck.
Se till att fodret inte förorenas av gödsel och att rent stråfoder finns tillgängligt – helst från en höhäck.
BEITEMARKSROTASJON
Se till att fodret inte förorenas av gödsel och att rent stråfoder finns tillgängligt – helst från en höhäck.
R G u t o
Ge rikliga mängder råmjölk under kalvens första levnadstimme: 4 liter till stora raser och 3 liter till mindre.
Ge rikliga mängder råmjölk under kalvens första levnadstimme: 4 liter till stora raser och 3 liter till mindre.
GOD HYGIEN I KALVENS
NÄRMILJÖ
Flytta kalvarna till rengjorda, torra boxar där vatten- och foderskålar är placerade så att de inte förorenas av gödsel.
SEPARERADE ÅLDERSGRUPPER
Undvik att blanda djur från olika åldersgrupper.
R G u t o B U
Unngå å sette kalvene på samme beitemark flere år på rad.
BETESROTATION
BETESROTATION
BETESROTATION
B U s r
Undvik att låta kalvar gå på samma betesmark flera år i rad.
Undvik att låta kalvar gå på samma betesmark flera år i rad.
Undvik samma flera i rad.
FOREBYGGING AV
EVENTUELL SMITTE
FÖREBYGG EVENTUELL SMITTA
FÖREBYGG EVENTUELL SMITTA
FÖREBYGG SMITTA Isolera tan inte all som
Isolera sjuka kalvar så att smittan inte sprider sig och rengör all utrustning som har använts till sjuka djur.
Isolera sjuka kalvar så att smittan inte sprider sig och rengör all utrustning som har använts till sjuka djur.
Isoler syke kalver så smitten ikke sprer seg. Rengjør alt utstyr som har vært brukt til de syke dyrene. Unngå spredning av smitte via støvler eller verktøy.
GOD
GOD BEHANDLING AV SJUKDOM
GOD BEHANDLING AV SJUKDOM
VED SYKDOM
Sørg for rask og tilstrekkelig behandling ved sykdom. Væske og elektrolytter er viktig.
Se till att behandling sätts in snabbt sjukdom. Vätska, elektrolyter och eventuell kompletterande antibiotikabehandling är viktigt.
Se till sätts snabbt elektrolyter pletterande antibiotikabehandling viktigt.
Se till att behandling sätts in snabbt vid sjukdom. Vätska, elektrolyter och eventuell kompletterande antibiotikabehandling är viktigt.
BEHANDLING AV KOKSIDIOSE
Forebygging er alltid bedre enn behandling, men er kalvene først syke med koksidiose, skal de behandles og dette kan gjøres med godt resultat. Det er imidlertid viktig å behandle så tidlig som mulig i forløpet for å få best mulig effekt. Har kalven først hatt diaré i flere dager vil det være alvorlige skader i tarmkanalen som det kan være umulig å rette opp igjen.
Syke kalver skal isoleres fra resten av gruppen. Disse trenger ofte tilsyn av veterinær.
Effekt av legemidler mot koksidier Fjøskoksidiose
Effekt av legemidler mot koksidier
Infeksjonstidspunkt
Utsetting på beite (= infeksjonstidspunkt)
Dager
