Djuret - Mitt liv som ko

5

år är en vanlig livslängd för korna i mjölkindustrin.

1

dag minst ska den nyfödda kalven vara kvar hos kon enligt KRAVs regler. För lite, enligt Djurens Rätt.

Mitt liv som ko

Kosläpp kan bli ett minne blott.

av Anna Harenius

84

av konsumenterna i Sverige tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att korna och andra djur får vistas utomhus.

Kons liv i mjölkindustrin

Hon måste föda en kalv för att producera mjölk. Hon blir dräktig genom insemination och föder ungefär en kalv om året. Det är vanligt att kon och nyfödda kalven skiljs från varandra direkt, vilket är mycket stressande och går stick i stäv med deras naturliga beteenden. Mjölken säljs till ett mejeri. När kon inte längre ses som lönsam skickas hon till slakt, största delen av nötköttet i Sverige kommer från mjölkindustrin.

Det här gör Djurens Rätt

Djurens Rätt arbetar för en värnad och utökad betesrätt. Fler djur behöver få rätt till mer utevistelse och bete, inte färre eller mindre. Djurens Rätt arbetar också för att kor inte ska hållas uppbundna och för att ko och kalv ska hållas tillsammans. Så vill kon leva

Kor är mycket sociala. En flock består av några kor som ofta är systrar samt deras kalvar. De rör sig flera kilometer om dagen när de betar eller söker efter bra betesmarker. Större delen av den vakna tiden ägnar korna åt att beta gräs och idissla. Kalven har ett stort sugbehov och diar fem till tio gånger per dygn den första månaden. Först vid sex till tolv månaders ålder slutar kalven att dia kon.

Kampen om betesrätten

Delar av mjölkbranschen vill försvaga kornas betesrätt. I höstas tog LRF beslut om att arbeta för att kor i lösdrift inomhus (därmed de flesta kor i Sverige) inte ska behöva släppas ut på bete. Lösdrift inomhus kan inte ersätta betesgång. På bete kan de röra på sig och umgås med varandra på ett helt annat sätt än inomhus och det mjuka underlaget är bra för kornas ben och klövar. Kor är starkt motiverade att få komma ut på bete och betet ökar deras välbefinnande.