MARS 2022
BEVAKNING AV INDUSTRIBOOMEN I NORR OCH DET NYA LOKALSAMHÄLLET
EN DEL AV
Hemvändare fick drömjobb Hon flyttade från Skellefteå efter gymnasiet, men nu har Amanda Koss tillsammans med sin man Andreas Koss återvänt för ett jobb på Northvolts batterifabrik.
Universitetets nya utbildningar Luleå tekniska universitet har en nyckelroll i samhällsomställningen i norr. Rektor Birgitta Bergvall Kåreborn berättar om de nya utbildningar som LTU skräddarsytt.
Elevernas frågor om gröna framtiden För de gymnasieelever som utbildar sig nu är utvecklingen mycket spännande, men det finns också orosmoln. Moa Menmark frågade ut regeringens samordnare Peter Larsson.
Jobbportalen Minddig tar världen till norra Sverige Jobbportalen Minddig vänder på perspektiven i jakten på kompetens till norra Sverige – och intresset har ökat stort efter lanseringen. Men vi har bara sett början. Bakom kulisserna tar ett unikt och smart system form. ”Vi matchar inte jobb i första hand. Vi matchar liv och drömmar”, säger Markus Gustafsson. EN PRODUKT AV:
I PARTNERSKAP MED:
Stålverk ny granne för barnfamiljen Trebarnsfamiljen Dyrvold i Norra Svartbyn i Boden hamnar nära det nya stålverk som planeras. Familjen stödjer satsningen men oroar sig samtidigt för att deras lugna tillvaro ska påverkas.
2 DEN NYA INDUSTRIALISERINGEN
Norr Medias ansvariga utgivare Peter Lindvall, Helena Strömbro Ershag, Mari Gustafsson och Lenitha Andersson-Junkka vill med Framtidsfabriken berätta mer om industriboomen i norr och det nya lokalsamhället.
Lokalmedia behöver berätta mer – nu bygger vi Framtidsfabriken Det är i Framtidsfabriken som det nya norra Sverige just nu formas. Både bokstavligen, i industrierna som nu grönifieras för att klara en hållbar utveckling, men också mer bildligt, där hela vår region är under förändring och skapar något nytt, något som vi alla är en del av. Det är dags att ta ett större journalistiskt grepp om utvecklingen. Norr Medias ansvariga utgivare berättar varför.
journalistiska jobb och granska, lyfta på obekväma stenar och ställa de kritiska frågorna. För det behövs. Också.
De kommande åren ska mer än 1 000 miljarder kronor investeras i den nya industrialiseringen i norr. Minst lika mycket till kommer att satsas på samhällsutbyggnad av olika slag. Det är inte bara ogreppbart stora summor – bakom miljarderna finns nya konfliktytor, motstridiga intressen, förnyelsebehov och tempon som inte alltid går i takt. Lärdomar som behöver dras, möjligheter som ska utforskas, beslut som ska fattas. I produktionen av framtiden involveras de flesta av samhällets instanser, från kommun och region till politik och akademi, näringsliv, kultur, frivilligsektor och föreningsliv. Hur ska allt gå ihop?
Under fem olika teman kommer Framtidsfabriken att belysa både positivt och negativt. Vi skildrar industriföretagen och etableringarna, företagsledarna, forskarna och visionärerna, men också utmaningarna med kompetensförsörjning, hållbarhet, infrastruktur och det nya lokalsamhälle som måste byggas upp på kort tid för att klara den väntade tillväxten. Dessutom vill vi möta människorna som berörs. Hur blir egentligen livet här i det nya norr? Vi bjuder också på fler perspektiv med en bredd av röster och åsikter som kommenterar det som händer. Här vill vi även ha åsikter från dig som läser. Vad undrar du, vad vill du veta mer om, vad håller du inte med om? Dela gärna dina tankar under med oss!
Som lokalmedia behöver vi berätta mer om det här. Därför är Framtidsfabriken också en redaktionell satsning av Norr Media, en egen digital plattform där vi samlar journalistik som kompletterar vår vanliga nyhetsbevakning med mer fördjupat material. Vi vill ge våra läsare mer kunskap och insikter i de komplexa sammanhang som utvecklingen innebär. Men också skapa mer stolthet över att vara en del i det som sker – för det är något unikt vi är med om nu när världens blickar äntligen riktas mot vår del av landet. Vi kan gott sträcka på oss lite mer. Det betyder förstås inte att allt som händer är bra och fungerar smärtfritt. Vi ska göra vårt
På den digitala plattformen Framtidsfabriken möter du även våra partners – andra samhällsaktörer, myndigheter eller företag som står bakom vår satsning och som själva påverkar utvecklingen och driver frågor som de vill nå ut med. Vi vill att även deras innehåll ska vara så relevant som möjligt för dig som läsare och bidra med ett annat slags värde. Men det är viktigt att komma ihåg att vår journalistisk inte är sponsrad eller anpassad efter Norr Medias kommersiella partners. Journalistik kan aldrig köpas. Inga partners kan friskrivas från granskningar eller kritiska frågor. Våra redaktioner verkar alltid självständig och oberoende, men på bolagsnivå vet Norr
en produkt av Norr Media
Ansvariga utgivare Helena Strömbro Ershag (Norran), Mari Gustafsson (PT) Lenitha Andersson-Junkka (NK) Peter Lindvall (NSD)
Media att vi behöver vara fler som hjälps åt att skapa framgång. Vi ser att det utökade regionperspektivet blir allt viktigare i takt med att kommungränser suddas ut, arbetsmarknaden breddas och det växer fram ett behov av mer samarbete och utbyte över gamla gränser. Med Norrbotniabanan inom räckhåll knyts vi ihop ännu mer. Samtidigt har våra orter olika förutsättningar, visioner, utmaningar och strategier, från en hel samhällsflytt i Kiruna till en överhettad bostadsmarknad i Skellefteå. Vad kan vi lära oss av och om varandra? Norr Medias redaktioner finns precis i området där allt det här händer. Med 90 journalister på plats i Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Arvidsjaur, Arjeplog, Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn, Gällivare, Kalix, Haparanda, Skellefteå, Malå och Norsjö, och i samarbete med VK, kan vi bevaka det mesta som sker i Norrbotten och Västerbotten. Med Framtidsfabriken gör Norran, Piteå-Tidningen, NSD och Kuriren gemensam sak och levererar journalistik som tar ett större, samlat grepp och kan berätta mer om helheten. Vi hoppas med det kunna väcka ett större förståelse hos dig som läsare för den utveckling som sker. Att det inte är så enkelt. Inte så svart eller vitt, men spännande och viktigt. Helena Strömbro Ershag ansvarig utgivare Norran Mari Gustafsson ansvarig utgivare Piteå-Tidningen Lenitha Andersson-Junkka, ansvarig utgivare Kuriren
Redaktör Jonny Vikström, 0920-26 30 17 Formgivning Elin Karlsson, Content Studio Tryck Tryck i Norrbotten
Peter Lindvall ansvarig utgivare NSD
Kontakt framtidsfabriken@norrmedia.se norrmedia.se/framtidsfabriken
s.se
Hello Skellefteå! Hej världen! REGULJÄRT >
BRA till Stockholm
SAS till Stockholm Skellefteå Skellefteå –– Stockholm StockholmArlanda Bromma
SAS: BRA: UppSetill avgångstider fyra dagliga påavgångar. www.flygbra.se www.sas.se
BRA till Stockholm
Ryanair till Stockholm Ryan Wi
Skellefteå – Stockholm Arlanda Skelleft Skell Ryanair: – Avgång måndagBromma och fredag. Från den 30 mars, Ryanair: WizzA Skellefteå Stockholm avgång måndag, onsdag & fredag www.ryanair.com BRA: Se avgångstider på www.flygbra.se
avgång www. m
BRA till Stockholm Turkiet & Grekland med Detur REGULJÄRT >
Turkiet & Grekland med Detur Hello Skellefteå! Hej världen!
BRA till Stockholm
Ryanair till Stockholm Ryanair Wizz Air tilltill Stockholm Gdansk Wiz Thailand med Tui Tha lo SAS Grekland med Apollo Ryanair till Stockholm Wizz Air till Gdansk Skellefteå – Stockholm Arlanda Skellefteå Skellefteå – Stockholm – Gdansk, Polen Arlanda Skelleft till Stockholm
e022
on
22 2
Skellefteå – Stockholm Arlanda Skellefteå –Från Gdansk, Polenden Ryanair: – Avgång måndagBromma och fredag. Från den 30 mars, Ryanair: WizzAir: Avgång Avgång måndag tisdagar ochoch fredag. lördagar från den 30 mars, 21 juni. WizzAir Skellefteå Stockholm Ryanair: Avgång måndag och fredag. Från den 30 mars, WizzAir: Avgång tisdagar och lördagar från den 21 juni.
Skellefteå – Stockholm Skellefteå –2022 Stockholm Bromma Skellefteå Skellefteå – Rhodos, –Arlanda Antalya, 4 maj 4 april – 18 –maj 7 november 2022
Se avgångstider på www.flygbra.se avgång måndag, onsdag & BRA: fredag www.ryanair.com BRA: Se avgångstider på www.flygbra.se Skellefteå Skellefteå – Kreta, – Kreta, 12 augusti 4 april ––31 2 september oktober 2022 2022
SAS: Upp till fyra dagliga avgångar. www.sas.se
Läs Läs mermer ochoch boka: www.apollo.se www.detur.se CHARTER >boka:
Turkiet & Grekland med Detur
Turkiet & Grekland Grekland med Ving Grekland med Apollo med Detur
Skellefteå – Rhodos, 4 maj – 18 maj 2022 Skellefteå – Kreta, 12 augusti – 2 september 2022 Läs mer och boka: www.apollo.se
Skellefteå – Antalya, 4 april – 7 november 2022 Skellefteå – Kreta, 4 april – 31 oktober 2022 Läs mer och boka: www.detur.se
Grekland med Ving
Kroatien med Thailand med Tui Kroatienspecialisten Kroatien med Kroatienspecialisten Skellefteå Skellefteå – Antalya, – Krabi, 425april februari – 7 november 2023 2022 Skellefteå Skellefteå –– Split, –– Rhodos, 244 juli2921 maj augusti 2022 2022 Skellefteå – Rhodos, 29 maj 2022 Skellefteå Skellefteå Kreta, Phuket, april 13 –mars 31 oktober 2023 2022 Läs mer och boka: www.ving.se Läs mer mer och boka: boka: www.kroatienspecialisten.se www.ving.se LäsLäs Läs mer mer ochoch och boka: boka: www.detur.se www.tui.se
Skellefteå – Split, 24 juli- 21 augusti 2022 Läs mer och boka: www.kroatienspecialisten.se
Skellefteå – Antalya, – 7 november 2022 Skellefteå – Krabi, 425april februari 2023 avgång måndag, onsdag & fredagonsdag www.ryanair.com www.wizzair.com www.wizzair.com avgång måndag, & fredag www.ryanair.com Skellefteå Skellefteå – Kreta, – Phuket, 4 april 13 –mars 31 oktober 2023 2022 LäsLäs mermer och boka: www.detur.se och boka: www.tui.se Alltid möjlighet till gratis parkering!
Skellefteå Skelle www.wi Skellefteå Läs me Läs mer o
Andorra med med Ving Amsterdam And Grekland med Voigt Thailand med Tui Andorraspecialisten And
Skellefteå – Krabi, 25 februari 2023 Skellefteå – Phuket, 13 mars 2023 Läs mer och boka: www.tui.se
Skellefteå – Amsterdam, 30 januari-13 mars 2022 Läs mer och boka: www.reseproducenten.com
Amsterdam Thailand medmed Tui Voigt Andorra med Andorraspecialisten
Skellefteå – Krabi, 25 februari Skellefteå – Amsterdam, 302023 januari-13 mars 2022 Alltid möjlighet till Skellefteå Skellefteå – Rhodos, – Andorra, 29 maj 6 mars 2022 2022 Skellefteå – Andorra, 6 mars 2022 Skellefteå Phuket, mars 2023 Läs mer–och boka: 13 www.reseproducenten.com gratis parkering! Läs mer och boka: www.qtravel.se Läs Läs mer mer och och boka: boka: www.ving.se www.qtravel.se Läs mer och boka: www.tui.se
OBS! Reservation för ändringar. För korrekt information gällande destinationer och datum se respektive flygbolags hemsida.
Skellefte Skellefteå Läs mer o Läs mer o
4 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN
Stad och natur på samma plats. Chana Svensson och Markus Gustafsson lyfter fram miljön i norra Sverige som en stark attraktion för att få människor att flytta hit. Foto: Pär Bäckström/frilans
Portalen vänder på allt – och Jobbportalen Minddig vänder på perspektiven i jakten på kompetens till norra Sverige – och intresset har ökat stort efter lanseringen. Men vi har bara sett början. Bakom kulisserna tar ett unikt och smart system form. "Vi matchar inte jobb i första hand. Vi matchar liv och drömmar", säger Markus Gustafsson.
F
ilmklipp och snygga bilder av vacker natur, friluftsliv, gemenskap och stadsliv avlöser varandra på sajten Minddig.com. Tanken: att bli en samlingsplats för det intresse som finns för den gröna industrin i norr. Tilltalet är direkt. "Hitta ditt drömjobb på en av jordens lyckligaste platser". "100 000 jobb. Nio år för att rädda planeten. Och mer pengar än vi kan spendera. Är du med?". "Där livskvalitet möter den gröna revolutionen". Chana Svensson är uppvuxen i Florida och på Hawaii. Hon har använt sig själv som både förebild och målgrupp när hon tillsammas med Luleåentreprenören Markus Gustafsson grundat Minddig. – Vi vill visa vilket liv du kan ha
här. Nära naturen, vandring och skidåkning, promenadavstånd till förskola och samtidigt det mesta en stad har att erbjuda. När jag själv kom hit första gången...vi åkte till Storforsen, och sedan Kiruna. Jag blev helt "blown away". Och den andra biten, människor i dag vill vara en del i något större. Vi kan erbjuda dem att påverka framtiden, en omställning till en grönare värld. Varför skulle de inte vilja komma hit? Norra Sverige är en fantastisk chans, säger Chana Svensson. Vi träffas i Mobilarishuset, nära stationsområdet i Luleå. Ett nybygge enligt toppmoderna hållbarhetsnormer där ett innovations- och teknikkluster växer fram. Exempelvis Mobilaris och avknoppningen Xolaris, som jobbar med digitala positioneringssystem, och Epiroc
som utvecklar teknik och tillverkar utrustning för industrier. Lägg till Minddig, som efter lanseringen i november vuxit till åtta anställda. De största aktörerna inom den gröna industrin är säkrade på längre kontrakt. Bland kommunerna var Boden och Umeå med från början, Skellefteå har lämnat klartecken och fyra ytterligare städer är på ingång. Privatpersoner från hela världen skapar konton. – Nyfikenheten och intresset är stort. Men vi kan bara ta emot fyra till sex större företag i månaden. Det begränsar oss ännu, säger Markus Gustafsson. Lokaliseringen är väl vald för honom, som sitter i styrelsen för både Mobilaris och Xolaris. – Jag kan gå lite mellan verksamheterna. Det passar mig bra. Markus Gustafsson är född och uppvuxen i Luleå, och mest känd för sin bakgrund inom kommunikationsbyrån Prime i Stockholm, där han var delägare och vd i nästan 20 år, trots att han större delen av tiden bodde i Luleå. 2017 sålde han sin andel, fokuserade i stället på uppdragen i Mobilaris och Xolaris, och valdes även in i styrelsen för Luleå tekniska universitet.
Han fick upp ögonen för utmaningarna som väntar norra Sverige redan innan de största planerna var kända. – Jag har ju jobbat ihop med alla industriaktörerna tidigare och kallade ihop ett möte med LTU:s styrelse. Jag frågade hur det ska gå till och vilka lösningar vi trodde på. Alla satt tysta. Det var som ett möte där man ska utse klassföräldrar. Jag sov inte på tre nätter efter det. Därefter tog en plan form. Markus Gustafsson förde ihop Skelleftekraft, Northvolt, LKAB, SSAB, Boliden, Mobilaris och LTU och startade nätverket Talang 25. Syftet: att lösa rekryteringen av arbetskraft. Senare har Vattenfall och H2 Green Steel anslutit. – Vi delar problem och lösningar och agerar med gemensam front mot Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, regeringen och så vidare. Men vi kände att vi behövde en plattform, någon slags databas. Minddig blev lösningen. Men utan Chana Svensson hade ingenting sett ut som i dag. Hennes mamma kommer från Linköping och pappa från USA. Hon har bland annat arbetat som jurist, och grundat ett företag som
arbetat med genteknik (CRISPR) inom jordbruk i Florida. – Hela min familj består av entreprenörer. Slumpen och en tragedi tog henne till Luleå. I samband med en flygning vid ett besök i Sverige 2015 hamnade hon bredvid Johan Svensson, brandman från Luleå. Tycke uppstod, som det heter. När hon i början av relationen hälsade på Johan i Luleå fördes hon och Markus Gustafsson samman över en lunch av en gemensam bekant. – Det blev en lång lunch. Så mycket prat. Jag tror att vi båda kände att vi skulle komma att arbeta tillsammans på något sätt i framtiden, säger Chana. Men livet fanns fortfarande i USA, och efter en tid flyttade Johan Svensson dit. – Vi planerade att stanna. Men så dog min pappa tragiskt i samband med surfing. Samtidigt var jag gravid och Johan hade en längtan hem. Jag kände till det här med de gröna industrierna och tog kontakt med Markus. Tiden var den rätta. Jag hade sålt mitt företag och han hade sålt sitt. Han sa: "Kom, här finns jättemycket att göra". Chana Svensson anlände höggravid till Luleå. Första jobbet blev att kartlägga investerare i projektet
SAMHÄLLSOMVANDLINGEN 5 FAKTA Namn: Chana Svensson. Ålder: 36. Familj: Gift med Johan Svensson, tvåårig son. Bor: Luleå. Född: Florida, USA. Bakgrund: Jurist, konsult inom affärsutveckling, grundare av företaget Soilcea som hon sålt.
Kommuner och företag måste bli bättre på att integrera engelska språket i samhället. ”Alla som flyttar hit kommer att lära sig svenska med tiden, men vi måste få dem att trivas under tiden”, säger Chana Svensson. Foto: Pär Bäckström/frilans
FAKTA Namn: Markus Gustafsson. Ålder: 49. Familj: Gift med Anna Catarina Gustafsson, barnen Agnes och Hugo. Bor/född: Luleå. Bakgrund: Konsult inom industrin, tidigare delägare och vd för Prime. Tidigare delägare av Mobilaris och Xolaris, sitter i styrelserna i båda företagen.
”Vi här uppe behöver bli mer öppna och inbjudande”, säger Markus Gustafsson. Foto: Pär Bäckström/frilans
vi har bara sett början Demo North, kopplat till Invest in Norrbotten. I februari 2020 ledde hon de toppmöten om klimatet som Invest in Norrbotten arrangerade i Luleå, med inbjudna aktörer som Nasa. – Jag har aldrig sett en moderator som fått 4,7 poäng av 5, men Chana fick det. Och hon gjorde det samtidigt som hon sprang ifrån för att amma en baby, säger Markus Gustafsson. – Herregud! Det var min start i Sverige. Kort därefter stängde allt ned på grund av pandemin. Chana Svensson och Markus Gustafsson har satsat fem miljoner var i Minddig. Researcharbetet var noggrant. Bland annat anlitades en tidigare statssekreterare och tre olika psykologer. – Hur får man folk att flytta? Varför flyttar de? Hur känner sig människor uppskattade? Hur fungerar arbetssökande? Vi ville ha svar på så många frågor som möjligt. Ett annat exempel: Hur många länder i världen överproducerar kvinnliga ingenjörer? Svaret är tre, och Sverige är inte ett av dem. Det här handlar inte bara om kvinnor, men det är en del av historien. Vi måste få sjuåriga flickor att förstå att de kan
styra LKAB när de blir stora. Chana Svensson nämner kvinnor i industriföretagen som hon kommit i kontakt med: Maria Persson Gulda, teknikchef vid H2 Green Steel, Katarina Borstedt, ansvarig för tillväxt i Northvolt och Grete Solvang Stoltz, som nyligen lämnade jobbet som LKAB:s HR- och hållbarhetschef. – Fantastiska människor. Förändringen är på gång, men det är lång väg kvar.
CV betyder inget. Vad du vill göra betyder allt. Minddigs matchningssystem ska också utvecklas ytterligare. Chana Svensson ritar på ett papper. Hon beskriver ett läge på sajten där le-
diga jobb och lämpliga personer förs ihop utifrån exempelvis egenskaper, fritidsintressen, bedömda skickligheter och medföljandes yrke. – Ett företag som Northvolt får 6000–10 000 jobbansökningar i månaden. Det är omöjligt för dem att hitta rätt i en databas. Vi måste matcha med mer skicklighet. Och det system vi använder oss av blir smartare hela tiden. Vad vi bygger bakom kulisserna är alltså ett system som blir mer och mer sofistikerat, säger Chana Svensson. – CV betyder inget. Vad du vill göra betyder allt, säger Markus Gustafsson. När är ni redo att presentera den nya metoden? – Sent till våren eller i början av sommaren. Finns det någon sajt som erbjuder något liknande i dag? – Vi har inte sett något exakt likadant. Det finns liknande teknik och enskilda lösningar på några ställen som påminner om vår. Men vi måste nog bygga upp det vi vill göra från "scratch", säger Markus Gustafsson. Visionerna stannar inte i norra Sverige.
– Det som händer här kommer att hända på fler platser. Vi har redan kontaktats av en stad i USA. Om företagen här i den gröna revolutionen säljer till hela världen så kan vi göra det också. Chana Svensson tar fram blocket igen, och ritar streck mellan olika världsdelar. Matchningen ska finslipas ytterligare. – Förenklat kan man säga att om du vill utomlands och är öppen för ett äventyr, så kanske Australien är platsen där du ska jobba. Gillar du däremot skidåkning och vill ha en trygg uppväxt för dina barn, då är norra Sverige ditt ställe. Folk i dag är villiga att flytta på sig. Se bara på mig. – Allt det här handlar egentligen om två saker. 1) Hitta de bästa talangerna. 2) Se till att hålla kvar dem, säger Markus. Där vill duon peka på en viktig pusselbit: kommuner och företag i norr måste bli bättre på att integrera det engelska språket i skolor och verksamheter. – Vi söker arbetskraft från hela världen och då måste vi förbättra erbjudandet. Den sociala biten är oerhört viktig. Skolor med undervisning på engelska är en del. En annan är att företag och kommuner
ska våga anställa engelsktalande. Där har vi ett sidouppdrag från Northvolt, att hitta företag som är villiga att göra det, säger Chana Svensson. De lyfter bland andra fram krögaren Fredrik Sidevärn, som driver Bistron i Luleås Norra hamn. – Han har en engelsktalande och en fransktalande i personalen. Det är skitsmart! – Om du inte kan språket är det inte lätt att trivas. Jag har mig själv att gå till. Jag letade desperat efter en tjejkompis i början. Det var ingen enkel resa men jag har det bra nu och vill göra det enklare för de som kommer efter. Alla som inte talar svenska när de flyttar norrut kommer att lära sig det men vi måste se till att de trivs under tiden, säger Chana Svensson. En annan del av erbjudandet är bemötandet från lokalbefolkningen. Markus skulle gärna se att vi öppnar upp oss mer. – Vi tror att vi är så trevliga och öppna, men vi kan göra så mycket mer. Bjud in någon du aldrig bjudit hem förut. Ge ett leende till en främling. Det är små, små bitar som tillsammans gör skillnad, säger han. Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
6 DEN NYA INDUSTRIALISERINGEN
Gymnasieeleverna Filip Pakkala och Moa Menmark ställde sina frågor till Peter Larsson, regeringens samordnare för den gröna omställningen. Foto: Pär Bäckström/frilans
De ungas frågor: Vågar vi tro på de gröna drömmarna? Gröna industrisatsningar pekar ut en utveckling för norra Sverige som saknar motstycke i historien. Men de kantas av orosmoln. Så vågar vi verkligen tro på framtidslandet? Här är gymnasieelevernas frågor till regeringens samordnare.
M
oa Menmark och Filip Pakkala går fjärde året på tekniska programmet i Luleå. Båda är intresserade av de satsningar som i snabb takt presenterats, och inser att det kommer att påverka deras liv och förutsättningar till jobb. – Mycket arbetstillfällen skapas, och det känns intressant för framtiden med hållbar industri. Det är ju dit vi ska i samhället, säger Filip Pakkala. – Mycket är väldigt positivt, men man undrar också hur det ska lösa sig med inflyttning och bostäder, säger Moa Menmark. Den gröna industrirevolutionen i norr bygger på tillgången till förnyelsebar el och pekas ut som spjutspetsen i samhällsomställningen
mot ett koldioxidfritt samhälle. Den startade i praktiken med bygget av Markbygden i Piteå, som blir Europas största vindkraftspark. Northvolts batterifabrik i Skellefteå blev nästa pusselbit, och sedan följde i rask följd LKAB:s besked om framtidens koldioxidfria järnsvampproduktion, H2 Green Steels satsning på stålverk och vätgasfabrik i Boden och Hybrits etablering i Gällivare. Sammantaget handlar det om industriinvesteringar på över 1000 miljarder som dramatiskt förändrar livet i norr. Som en direkt följd skapas mellan 10 000–15 000 nya jobb. Sedan tillkommer sidoetableringar och andra kringeffekter. Befolkningen spås växa med 100 000 personer till år 2035. Det är en svindlande utveckling
som relativt små kommuner snabbt måste svara upp på i form av nya bostadsområden, skolor, förskolor, VA-ledningar, vägar och annan samhällsservice. Lägg till att de energislukande industrierna ska försörjas av ännu fler vindkraftsparker, och att nya kraftledningar måste dras. Något som är komplicerat, sett till intressen från rennäring, besöksnäring och Försvarsmakten. Det saknas inte utmaningar, alltså. För att få ett helikopterperspektiv, motverka ”proppar” i processen och skaffa sig en snabb länk till kommunerna tillsatte regeringen Peter Larsson som samordnare för omställningen. Lösningsorienterad och med en fast tro på utvecklingen har han sedan december 2020
rest runt och utbytt åsikter och information med kommunerna. Vi passade på att sammanföra honom med de två gymnasieeleverna. Mötesplatsen blev Teknikens hus i Luleå. Moa Menmark och Filip Pakkala hade förberett sig med frågor. Under intervjun passade Peter Larsson på och fråga ut dem också.
platsen och jag tycker det är väldigt roligt att möta ungdomar. Det är något jag gjort återkommande i hela min yrkeskarriär. Ungas åsikter är en indikator och ett sätt för mig att hålla närkontakt i frågor, säger Peter Larsson. Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
Vätgaslagring blir en nyckel i energiomställningen. Det säger Peter Larsson. – Jag mycket om den här Foto: Pär tycker Bäckström/frilans
DEN NYA INDUSTRIALISERINGEN 7
Markbygden utanför Piteå blir Europas största vindkraftspark. Foto: Pär Bäckström/frilans
Här är ungdomarnas frågor om framtiden med Larssons svar: MOA: Hur planerar ni för att locka upp exempelvis barnfamiljer? – Vi vet att det inte kommer räcka med att bara erbjuda jobb. Det måste byggas en annan attraktivitet också. Det gäller miljö, kultur, andra slags jobb, tillräckligt många och eftertraktade bostäder. Sedan måste alla som bor här hjälpa till och vilja vara delaktiga i expansionen. Ofta talar man i termer som ”det är inte så kallt och det är inte så mörkt”. Sluta tala om vad det inte är, tala i stället om allt som finns, med naturen och ett nära liv. Det slås jag av varje gång jag är här. Bara en sån sak som när jag körde efter 97:an i dag. Det var vitt och vackert. Inget slask. En ren njutning. Vi måste hitta ambassadörerna! FILIP: Vilken är din viktigaste uppgift som samordnare? – Att få alla inblandade att gå åt samma håll. Vi har en långt gången decentralisering i Sverige där kommuner och regioner äger många frågor. Normaltillståndet är att jobba vertikalt, men vi har inte tid med det nu. Vi måste jobba horisontellt. Jag har redan medverkat till att Trafikverket tänkt om och prioriterar investeringar i Malmbanan och E 4 genom att sannolikt låna pengar. Ett annat exempel är Svenska kraftnät, som ställt om och nu jobbar parallellt med uppdrag och planering. MOA: Hur tänker ni med kulturlivet, finns det planer på museum eller andra satsningar? Det är sådant som många ungdomar värdesätter. – Kultursatsningar är inte en nationell fråga. Däremot kan vi stimulera till dem och medverka till att samband stärks till en kommun. Jag vet också att det finns en medvetenhet i kommunerna. Många av de aktuella kommunerna bygger kulturhus eller har relativt nya kulturhus. Se på Skellefteå, som tog beslut om sitt nya kulturhus redan innan Northvolt kom till stan. FILIP: Northvolt är beroende av metaller och mineraler. Hur ser du på möjligheterna med nya gruvor i Norrbotten? – Här går jag utanför mitt uppdrag och lyfter min personliga åsikt.
Den är att vi har ett moraliskt ansvar att bidra. Sverige är mineralrikt och vi har möjlighet att bli ett föredöme. Men gruvdrift påverkar marken och det är viktigt att bli överens med rennäringen. MOA: Hur blir det med bostäder, kommer unga att kunna flytta hemifrån när de vill? – Det behöver byggas fruktansvärt mycket bostäder och det är kanske den allra viktigaste uppgiften nu. I Skellefteå säger man ”Vi startade för sent”. De hamnade i en extrem situation som de inte kunnat föreställa sig. Luleå är i en annan sits. Där händer saker och ting inte lika hastigt. Kiruna och Gällivare, där är man vana vid att flytta hela städer, och i Boden har man hjulet i rullning. Det är också intressant att se hur Boden och Luleå växer ihop. Sammantaget: det finns på dagordningen och jag tror att kommunerna löser det. FILIP: Den stora tillgången till el är en konkurrensfördel i norra Sverige. Kommer vi kunna behålla den när de stora industrierna kräver så mycket energi? – Svaret är ja. Förutsatt att vi kan fortsätta bygga ut vindkraft och även solenergi. H-e-l-a landet har ett ansvar här. Nyckeln blir vätgaslagring. Det byggs ett lager i Luleå nu, och det får efterföljare både i norr och i andra delar av Sverige. Vätgaslagren ska bli en integrerad del av elsystemet. MOA: Många unga familjer vill bo på landsbygden. Men då måste det också finnas bra lokaltrafik, skolor, och sånt. – Ökad inflyttning ger kommunerna större möjligheter att tillgodose just det. Skatteunderlaget ökar. MOA: Landsbygden kan bli en stor del i att locka hit folk. Själv bor jag ute i Sörbyarna som har en närhet till vacker natur. – Du har helt rätt. Och det är ju det jag säger: vi slutar tala om vad vi inte är. Du är en ambassadör!
VILL DU TILLHÖRA DEN VÄRLDSLEDANDE HISSTILLVERKAREN?
ETT LYFT FÖR DIN KARRIÄR Vill du arbeta på ett multinationellt företag som är världsledande inom hissar för bygg- och industrisektorn och där medarbetarna spelar en central roll för bolagets fortsatta framgångar? Då är du varmt välkommen söka jobb hos oss. Vi erbjuder attraktiva personalförmåner och flexibla arbetstider. Alimak Group är en världsledande leverantör av vertikala transportlösningar och har varit en pionjär och marknadsledare inom branschen i mer än 70 år. Med en global räckvidd som spänner över fler än 100 länder erbjuder koncernen vertikala transportlösningar som skapar mervärde för kunden genom ökad säkerhet, produktivitet och resurseffektivitet. Ta chansen, bli en världsmästare och sök jobb hos oss:
Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
www.alimakgroup.com/careers/
Alimak Group - 122x360mm.indd 1
2022-02-17 16:36:52
Här är de stora satsningarn Över 1000 miljarder kronor ska investeras i den gröna industrialiseringen som planeras i norra Sverige. Vi har kartlagt de största satsningar som hittills beslutats och som är aktuella i framtiden i Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Pajala, Gällivare och Kiruna. Med hjälp av den här kartan får du snabbt en överblick med fakta om etableringar, befolkning och tillväxtmål för respektive ort.
Kiruna
LKAB har stakat ut vägen mot en fossilfri järnmalmsproduktion år 2045. I Kiruna innebär det bland annat att tre järnsvampverk ska byggas. LKAB planerar även nya gruvor och att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur gruvrester. Investeringarna i Malmfälten uppskattar LKAB till 100-300 miljarder. 3000 årsjobb skapas under 20 års tid. I Vittangi planerar Talga att utvinna grafit och kobolt i en ny gruva. Andra viktiga projekt som planeras i kommunen är utbyggnaden av Malmbanan och E 10. Samtidigt pågår stadsflytten. Befolkning: 22 555 i December, 2021. Målet är under revidering. Skillnad från 2000: -2233
25000 20000
24 788
22 542
22 555
Nov. 2021
Dec. 2021
15000 10000 5000 0
Gällivare
Hybrits demonstrationsanläggning byggs i Malmberget och ska leverera fossilfri järnsvamp 2026. LKAB ska ha ytterligare två järnsvampverk i samma område. Omställningen ska vara klar år 2045. I Malmfälten räknar LKAB med att investera mellan 100 och 300 miljarder, och att 3000 årsjobb skapas under 20 års tid. Andra stora projekt är samhällsomvandlingen i Malmberget, Bolidens planer på att utöka Aitikgruvan och den satsning som planeras på Malmbanan och E 10. Befolkning: 17449 i December, 2021. Målet är 20 000 invånare år 2025. Skillnad från 2000: -3040
Befolkningsutveckling
25000 20000
Jan. 2000
Befolkningsutveckling 20 489
15000
17 468
17 449
Nov. 2021
Dec. 2021
10000 5000 0
Jan. 2000
Boden
Norra Svartbyn är platsen för den första stålverksetableringen i Sverige på 60 år. Området på 550 hektar fick nobben av Northvolt men blev en vinstlott när H2 Green Steel gjorde entré. 25-30 miljarder ska satsas och väntas ge 1500 nya jobb. Ett antal följdetableringar i bland annat verkstadsbranschen är på ingång. Sedan tidigare har Boden sex datacenter på AF1 och gamla A8-området. Även försvarets verksamhet väntas växa, både inom utbildning av värnpliktiga och officerare. Befolkning: 28160 i December, 2021. Målet är 31 000 invånare år 2030 (ska uppdateras i närtid). Skillnad från 2000: -679
30000 25000
Befolkningsutveckling 28 889
28 188
28 160
Nov. 2021
Dec. 2021
20000 15000 10000 5000 0
Jan. 2000
na – och målen för tillväxt Pajala
Pajala tog återigen plats på gruvkartan sommaren 2018, när Kaunis Iron startade om järnmalmsgruvan i Kaunisvaara, som varit stängd efter Northland Resources konkurs. Gruvbolaget planerar att sköta malmtransporterna med ellastbilar från 2025. Kaunis Iron har planer på att öppna ytterligare två gruvor, Sahaavara och Palotieva. Sedan tidigare är vindkraftparkerna Lehtirova och Maevaara i drift. Bland övriga projekt pågår en uppdatering av flygplatsen och planeringen av ytterligare två vindkraftparker. Befolkning: 5973 i December, 2021. Målet är 6 700 invånare år 2030. Skillnad från 2000: -1655
Luleå
Via forskningsinitiativet Hybrit finns Luleås ståljätte SSAB i högsta grad med utvecklingen av fossilfri ståltillverkning. På Hertsöfältet ska Talga igång med en tillverkning av batterianoder. Av andra projekt märks bygget av Facebooks tredje serverhall, 3,5-miljarderssatsningen på muddringsprojektet Malmporten i Luleå hamn, bygget av Norrbotniabanan och planer på en gödselfabrik. Luleå är också aktuell för LKAB:s industripark Reemap. Befolkning: 78 867 i December, 2021. Målet är 100 000 invånare år 2040. Skillnad från 2000: +7
Befolkningsutveckling
8000
7628
7000 6000
5975
5000
5973
4000 3000 2000 1000 0
Jan. 2000
80000 70000 60000
Nov. 2021
Dec. 2021
Befolkningsutveckling 71 232
78 871
78 867
Nov. 2021
Dec. 2021
50000 40000 30000 20000 10000 0
Jan. 2000
Piteå
Markbygdens vindkraftpark utanför Piteå är ett 20-årigt projekt som närmar sig målgång. När den tredje och sista etappen är utbyggd senast 2026 är den Europas största vindkraftpark med investeringar på 60 miljarder. Besked väntas kring en stor etablering i batteribranschen, en stor tomt på Haraholmen finns reserverad. Andra framtidsprojekt är en utbyggnad av hamnen för 250 miljoner, bygget av Norrbotniabanan och utvecklingen av råtalldiesel i Sunpines fabrik. Befolkning: 42 323 i December, 2021. Målet är 46 000 invånare år 2030. Skillnad från 2000: +1 957
50000 40000
Befolkningsutveckling 40 366
42 340
42 323
Nov. 2021
Dec. 2021
30000 20000 10000 0
Jan. 2000
Skellefteå
Allt sedan beskedet om batterifabriken Northvolts etablering leder Skellefteå utvecklingen av den gröna industrirevolutionen. Enbart Northvolts investeringar är på cirka 30 miljarder. Andra verksamheter kopplade till Northvolt har fyllt på, exempelvis återvinningsindustri för batterier, battericellstillverkning och planer på en konstgödselfabrik. Detta beräknas ge minst 3500 nya jobb. Skellefteå är även aktuell för LKAB:s industripark Reemap. Andra stora samhällsprojekt är bygget av Norrbotniabanan, och 500-miljonersinvesteringen i hamnen. Befolkning: 73 393 i December, 2021. Målet är 100 000 invånare år 2040. Skillnad från 2000: +460
80000 70000 60000
Befolkningsutveckling 72 933
73 359
73 393
Jan. 2000
Nov. 2021
Dec. 2021
50000 40000 30000 20000 10000 0
10 DEN NYA INDUSTRIALISERINGEN
Vindkraftsel i norr säljs utomlands: ”Dags att vakna” Samtidigt som oron stiger för en brist på förnyelsebar el säljs kraften från stora vindkraftsparker i norr till utländska företag på långtidskontrakt. Det är dags att även svenska företag vaknar, anser Stefan Lundmark, regeringens förre vindkraftsamordnare i norra Sverige. – Jag frågar mig varför svenska investerare och storföretag inte är mer på tå. Att sitta still och lita på att det ska lösa sig kan vara en farlig väg, säger Lundmark, som bor i Piteå och vars uppdrag formellt avslutades vid årsskiftet. Den gröna industrialiseringen ställer frågan på sin spets. Elbehovet väntas öka markant (se faktaruta). Strategin är att vindkraften är en stor del av lösningen. Och utbyggnaden går fort. De senaste fyra åren har årsproduktionen fördubblats. 2019 var den 19,5 TWh, tolv procent av totalproduktionen, visar en analys från Västra Götalandsregionen. Utländska investeringar i mångmiljardklassen ligger bakom flera av de större vindkraftsparker som uppförts i norr. Tysk-svenska bolaget Svevind har exempelvis projekterat Markbygden, fullt utbyggd Europas största vindkraftspark. Svevind säljer färdiga områden till andra bolag. Det största området, Markbygden ett med 179 turbiner, ägs av statliga kinesiska
”Dags att vakna för svenska företag”, det anser Stefan Lundmark, regeringens förre vindkraftsamordnare i Norrbotten och Västerbotten. Foto: Christoffer Markström
”Mycket förvånande att inte fler svenska investerare sett möjligheterna.”
energibolaget CGN och GE Capital, ett investeringsbolag kopplat till General Electric. Ersträsk ägs av tyska vindturbintillverkaren Enercon och TRIG, en engelsk investeringsfond. Skogberget ägs av Enercon. Markbygdens andra etapp ägs av den schweiziska kapitalförvaltaren EIP och Enercon, och Önusberget i tredje etappen ägs av tyska kapitalförvaltaren Luxcara. Så här ser det ut på fler ställen: Lehtirova, mellan Pajala och Gällivare, ägs av kinesiska CGN och det brittiska investeringsbolaget Hermes. Maevaara, mellan Övertorneå och Pajala, ägs av tyska försäkringsbolaget Allianz. Brännliden och Aldermyrberget, belägna utanför Jörn, ägs av europeiska infrastrukturfonden Marguerite respektive tyska WPD Group, medan Högaliden, norr om Robertsfors, ägs av norska Fred Olsen Renewables. Elen är inte öronmärkt. Den går ut i kraftsystemet och säljs genom avtal eller på elbörsen. Flera bolag har tecknat långtidsavtal med utländska kunder. Norsk Hydro köper el från Markbygden ett till år 2039. Elen från Lehtirova och Maevaara är såld på tio år till Googles finska datacenter i Fredrikshamn, medan elen från Önusberget tecknats av e-handelsjätten Amazon och norska Agder energi. I Västerbotten är bilden delvis en annan. Vattenfall har kontrakt med Brännliden, Boliden köper el från Aldermyrberget medan
De färdigställda områdena med vindkraftverk i Markbygden ägs av utländska bolag. Exempelvis tyska Enercon. Foto: Anders Westergren
Högalidens el säljs på elbörsen. I januari lyftes det sista vindkraftverket på plats i Vattenfalls park Blakliden Fäbodberget. Att en stor del av vindkraften i norr kontrolleras av utländska bolag ser inte Stefan Lundmark som ett problem. – Utan det utländska intresset hade vi haft mindre förnyelsebar el än vi har i dag. Däremot är han frågande till det svaga inhemska intresset. – Mycket förvånande att inte fler svenska investerare sett möjligheterna. Fler svenska storförbrukare borde vara intresserade av att teckna avtal. Det finns idag inget billigare sätt att få fram ny elproduktion än storskalig, landbaserad vindkraft. Lundmark vill inte peka ut enskilda bolag, men säger att det gäller både befintliga stora industriföretag och kommande projekt. – Jag förstår att företagen har en tanke på hur elförsörjningen ska lösas. Men det är långa ledtider för vindkraftsprojekt. Är man inte med på tåget nu finns det risk
att exempelvis all el från Markbygden är intecknad när parken står klar senast 2026. Fredrik Svartengren, enhetschef vid Energimyndigheten, anser att ägandefrågan kan ses i flera perspektiv. – Vi har en avreglerad, sammanlänkad, nordisk elmarknad som också är länkad till Europa. Därför kan man inte prata om Sverige i elmarknadsperspektivet. Vad som finns är ett ständigt flöde av el utan stängda gränser, dock med en del begränsningar. Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med det utländska intresset? – Fördelarna är att vi fått en utbyggnad av ett förnybart kraftslag. I övrigt förhåller vi oss till de regler som finns kring nyetableringar. Vi ser en vits med att olika aktörer kan etablera sig. Att företagen har långsiktiga leveransavtal i andra länder är en del av hur marknaden fungerar. På ett mer generellt plan finns det en målkonflikt som inte är enkel mellan marknad och säkerhetspolitik. Just ägarskap
av samhällsviktig verksamhet är en fråga som diskuterats ganska mycket i olika nationella processer samt inom EU under senare år, säger Svartengren. Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
FAKTA Överskottskapaciteten av elproduktion i Norrbotten och norra Västerbotten är i dag cirka 3000 MW. Behovet för de redan kända, gröna satsningarna Northvolt, H2 Green Steel och LKAB:s järnsvampsproduktion är tre gånger så stort. Vidare väntas utveckling av datacenter, utbyggnad av laddinfrastruktur och fler elintensiva etableringar öka behovet ytterligare. Lägg till att södra Sverige redan har elbehov och att Svenska kraftnät planerar nya ledningar för att överföra el från norr till söder.
H2 Green Steel om uteblivna elavtal: ”Har diskussioner” Inget avtal är klart ännu men H2 Green Steel för dialoger med leverantörer av förnyelsebar el. – Det här är en jätteviktig fråga för oss. Förnyelsebar el är en strategisk resurs, säger Jenny Molvin, HR- och kommunikationschef vid H2 Green Steel. Regeringens förre vindkraftsamordnare Stefan Lundmark anser att svenska företag behöver agera och säkra upp leverans av förnyelsebar el. Risken finns annars att exempelvis all el från Markbygden är in-
tecknad av utländska intressen när parken är färdigbyggd senast 2026. H2 Green Steel är ett av företagen som berörs. – Vi har diskussioner med flera leverantörer i dag. Vi är en stor aktör och kommer att köpa in el från olika leverantörer med olika villkor för att passa vår flexibla hantering av vätgasproduktionen, säger Molvin.
När tror du att ni kan ha ett avtal klart? – För oss är det också kopplat till vår nästa finansierings runda. Då kan vi också teckna kontrakt, säger Jenny Molvin. Är det någon risk att ni är för sent ute? – Det är en mycket viktig fråga och vi är på den redan nu. Mer kan jag inte säga. Jenny Molvin menar att H2 Green Steel och andra aktörer kopplade till den gröna industria-
liseringen lite orättvist målas upp som att de riskerar att sluka all elproduktion som finns i landet. – Genom att vi och andra skapar en efterfrågan så ser vi också till att utbudet ökar. Flera projekt som redan nu är på gång behöver inte vänta längre när de vet att det finns kunder i regionen. Vi kommer också kunna bidra till stabilitet i elnätet genom vår stora kapacitet och lagring av vätgas, säger Jenny Molvin. Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
H2 Green Steel för dialoger med elleverantörer. Det är beskedet från Jenny Molvin. Foto: Ulrika Vallgårda
DEN NYA INDUSTRIALISERINGEN 11
Granne med vindkraftsparken – känner sig lurad Turismföretaget lade han ned när vindkraftsparken etablerade sig. Nu är Anders Henriksson kritisk till att elen som produceras säljs till Google i Finland. – Nu när vi har stora etableringar på gång i Norrbotten och behöver mycket ström hade det ju varit bra om man hade säkrat tillgången lokalt, till våra egna industrier. Logiken i det här övergår min tankeförmåga, säger han. RRRRrrrrrrrrr. RRRRRRrrrrrrrrrr. Han beskriver ljudet från vindkraftverken ungefär som en lastbil som varvar motorn av och till. – Oväsendet var extremt runt halloween. Då var det dis i luften. Man såg inte ens vingarna, men de hördes desto mer. Våra egna barn och barnbarn var och hälsade på och de undrade hur vi står ut med att bo här, säger Anders Henriksson, som bor i Kulmungi i södra delarna av Pajala kommun, omgiven av Maevaara vindkraftspark. Parken ägs av tyska försäkringsbolaget Allianz. Den förnyelsebara elen som de 34 turbinerna producerar har intecknats på ett tioårskontrakt och säljs till Google i finska Fredrikshamn. När Anders Henriksson för ett tio-
Anmäl ditt intresse
tal år sedan avvecklade sitt företag Kulmungi wildmarkscamp och accepterade planerna på en vindkraftspark trodde han att elen skulle komma lokala företag tillgodo.
Jag tog för givet att elen skulle stanna här uppe och komma landet och regionen till godo. – När parken var färdig fick jag höra att elen skulle till Google i Finland. Men jag trodde att det bara var tillfälligt. Det är ju vår mark och vår bygd som vi upplåter och offrar. Jag tog för givet att elen skulle stanna här uppe och komma landet och regionen till
Maevaara vindkraftspark ägs av tyska försäkringsbolaget Allianz, som i sin tur tecknat ett avtal med Google i Finland för den el som produceras. Foto: Maria Engström Andersson
godo. Lite lurad känner jag mig kring den biten. Parken har byggts ut i två omgångar. Först anlades 24 vindkraftverk, sedan ytterligare tio. – Det är de tio senaste som för mest oväsen. Anders Henriksson säger att det knappast spelat någon roll om familjen hade satt sig emot planerna, det hade blivit en vindkraftspark ändå. Men han ångrar
ändå att han sade ja. – Jag förstår ju att vi behöver el, och visst ger parken lite arbetstillfällen. Vi jobbar bland annat med snöröjning och byaföreningarna här och i Aapua får en symbolisk summa varje år från vindkraftsbolaget. Men det lilla det ger ska vägas mot att det låter hela tiden, det hade jag inte förstått, säger han. Familjen har låtit ljudisolera alla fönster i boningshuset. Anders Henriksson sörjer också att djurli-
vet förändrats efter att vindkraftsparken uppfördes. – Sedan fyra år tillbaka har vi inte fått en enda älg på älgjakten. Nej, jag saknar tystnaden och jag rekommenderar ingen att välja samma väg som vi gjorde.
Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
Framtidsdröm Riksbyggen satsar i norr och söker mark
Riksbyggen satsar i norra Sverige och har pågående bostads projekt i Gällivare, Kiruna, Luleå, Piteå och Skellefteå. Under våren har vi fem projekt i norr som sätter spaden i marken. Så anmäl ditt intresse för kommande framtids dröm. Läs mer om våra bostadsprojekt på riksbyggen.se/norr Mark sökes Vi vill gärna bygga ännu mer för att möta efterfrågan på bostäder och söker därför mark att bygga på. Har du eller någon du känner mark, hör gärna av dig, tack! Kontakta Jonas Lundmark, bitr. marknadsområdeschef på 09015 96 23 alt jonas.lundmark@riksbyggen.se Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen du bor och arbetar i, med fokus på en hållbar framtid.
12 DEN NYA INDUSTRIALISERINGEN
Kina miljardsatsar i norra Sverige En stor del av den vindkraft som produceras i norra Sverige ägs och kontrolleras av ett statligt, kinesiskt bolag. Samtidigt kommer signaler om att Sverige kan stå inför en elkris. Oscar Almén, vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), utesluter inte att det delvis finns en politisk agenda bakom miljardinvesteringarna.
Men det kinesiska intresset för vindkraft stannar inte där. I Västernorrland äger CGN vind-
kraftsparkerna Kråktorpet och Nylandsbergen, och i Gävleborg ytterligare två parker i form av Högkölen och Valhalla. Den sammanlagda årliga produktionen för de fyra parkerna är 2,1 TWh. Enligt uppgift som Sveriges radio tagit fram har CGN investerat ungefär 16 miljarder i svensk vindkraft, vilket motsvarar en femtedel av alla vindkraftsinvesteringar i Sverige under åren 2017– 2022. Elförsörjningen kategoriseras som samhällsviktig infrastruktur. De stora investeringar som presenterats kopplat till den gröna industrialiseringen väntas sluka det elöverskott som finns i norra Sverige flera gånger om. Tillståndsprocesser för vindkraftsparker och nya kraftledningar är tidsödande. Tillgången till förnyelsebar el i framtiden är med andra ord oklar. I takt med att vindkraften byggs ut minskar dock den andel av vindkraftproduktionen i landet som CGN kontrollerar. – 2024 kommer den ha minskat till ungefär sju procent. Så länge andelen är liten bedöms också
Kungen gjorde ett besök i vindkraftsparken i Markbygden i oktober 2019. Längst till vänster ses Huang Yuanzheng, högste chef vid det kinesiska statliga bolaget CGN. Foto: Anders Westergren
risken som liten. Om det däremot fortsätter att ske kinesiska investeringar blir det en annan situation, säger Oscar Almén. Risken finns. En fullt möjlig väg är att CGN köper upp någon eller några av de andra vindkraftsparkerna i norr, som till stor del är utlandsägda. – Det skulle kunna göra Kinas ställning starkare och situationen i Sverige mer sårbar, säger Almén. Samtidigt pågår ett arbete på nationell nivå där möjligheterna till att granska uppköp av bolag ska stärkas. En utredning av före detta justitierådet Sten Heckscher har lämnats till regeringen. – Sverige har haft en lucka kring
Vilken sorts påtryckning kan Kina använda sig av kopplat till elförsörjningen? – Det är svårt att säga i det konkreta fallet. Men Kinas regering använder sig ofta av metoder som är svåra att bemöta. Det kan handla om mer eller mindre förtäckta hot mot myndigheter och företag för att få dem att anpassa sig i frågor där Kina har intressen. Är det möjligt att kineserna förutsåg en utveckling där förnyelsebar energi blir hårdvaluta i framtiden? – Jag vet inte om de var före Sverige, men de kan agera kraftfullt genom sin auktoritära styresmodell. Dit den kinesiska staten pekar kan man snabbt mobilisera
andra krafter i samhället, såsom företag. Oscar Almén konstaterar att intresset för vindkraft ingår i en tydlig strategi. – Kina försöker öka sin marknadsandel och bli dominerande på förnyelsebar el. De är starka på solenergi också. Det är dels affärsmässigt. Men också ett sätt att bli självförsörjande inom en kritisk marknad och därigenom minska beroendet till väst. Vi har sökt kommentar av CGN:s europeiska dotterbolag. Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
FAKTA Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är en statlig myndighet under Försvarsdepartementet. Största uppdragsgivare är Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. FOI forskar och gör analyser kring säkerhet på alla samhällsnivåer; nationellt, regionalt och lokalt. Institutet har ungefär 1 000 anställda. Cirka 800 av dessa är forskare på akademisk nivå. Källa: FOI.
Världens framtid finns i Luleå! Det händer här och det händer nu. Den gröna omställningen. Enorma satsningar för en hållbar framtid. I Luleå investeras det som aldrig förr. Vi har naturtillgångarna som driver den gröna industrin. Vi har ett expansivt och nytänkande näringsliv med nya spännande arbetstillfällen. Här finns ett unikt driv och engagemang. Vi har också nära tillgång till naturen, till en stor härlig
skärgård, till ett framgångsrikt och blomstrande idrotts- och kulturliv. I Luleå får vi tillgång till ett bra liv kort och gott. Storstadens puls, universitetsstadens möjligheter och småstadens trygghet. Luleå växer och vi vill bli fler. Nybyggarandan har varit stark sedan staden grundades för 400 år sedan, vad än vi vill göra, kan vi göra det här. Här finns vår gemensamma framtid.
Foto Per Lundström
– Kina har uppenbarligen identifierat elproduktion som en viktig sektor. Den här typen av ägande kan användas som ett påtryckningsmedel i strategiska frågor, säger Almén, som är forskare med fokus på Kina. 2018 köpte det statliga kinesiska energibolaget China General Nuclear Power Corporation (CGN) etappen Markbygden ett, 179 vindkraftverk som kan producera 2,15 terawattimmar (TWh) per år. Detta kan jämföras med att Luleälven producerar 14,5 TWh per år, vilket är en tiondel av elproduktionen i Sverige. CGN äger 75 procent och den amerikanska investeringsbanken GE Capital 25 procent. Vindkraftsparken Lehtirova, på gränsen mellan Gällivare och Pajala, består av 41 turbiner som producerar 0,49 TWh per år. Den stod klar i december 2018 och ägs av CGN (80 procent) och den brittiska investeringsbanken Hermes (20 procent).
detta. När vi gick med i EU försvann tidigare lagstiftning och den har inte ersatts. Så Sverige har varit oskyddat på det viset jämfört med andra länder. Nu sker även en skärpning av säkerhetsskyddslagen när det gäller utländskt ägande, så det sker förändringar på flera plan samtidigt, säger Oscar Almén. Sedan 2019 är det kinesiska företaget svartlistat i USA. Detta efter att USA anklagat CGN för att ha försökt komma över kärnkraftsteknik och material för militärt bruk. – Det är oklart vad det får för konsekvenser i framtiden. Men det skulle kunna ställa till problem om Sverige exempelvis hamnar mellan USA och Kina i någon fråga.
DEN NYA INDUSTRIALISERINGEN 13
Energiministern om utländska intresset Det utländska ägandet i vindkraftsindustrin är inget problem i sig – men Sverige kan behöva skärpa lagstiftningen ytterligare i framtiden av säkerhetsskäl. Det är beskedet från energiminister Khashayar Farmanbar (S). Här är nio frågor och svar. Hur ser du på att stora delar av vindkraftsproduktionen i norr ägs och kontrolleras av utländska intressen? – Två delar. Den ena är att vår elproduktion behöver tillskottet av pengar från utlandet. Det andra som kan uppstå är om det finns investerare som är tveksamma. Då måste vi ha verktyg för att hantera det. Det viktiga är att vi kan kontrollera verksamheten och frigöra risken med ägandet från svenska elkonsumenter. Vad tänker du om att el från stora vindkraftsparker säljs utomlands på långtidskontrakt till bland annat Google i Finland, samtidigt som behovet av förnyelsebar el väntas öka kraftigt i Sverige? – För det första är jag glad över den gröna nyindustrialisering som sker. Jag ser vilken framåtanda det skapar. Sedan är det viktigt att det finns tillräckligt mycket el. Sverige verkar på en elmarknad där vi både köper och säljer el, och vi är nettoexportör. De kommande åren tror vi att elanvändningen fördubblas men att vi även kan bygga ut elproduktionen så att vi fortsatt har ett överskott.
De som får en vindkraftspark som granne vars elproduktion säljs till Finland, hur tror du de ser på saken? – Jag hoppas att de kan se att tack vare samarbetet med Europa har vi under lång tid haft låga elpriser och kommer ha det lång tid framöver. Finns det en risk att den förnyelsebara el som produceras i Sverige inte räcker till de svenska bolagens behov? – Som minister kan jag inte gå in och säga till bolagen att de ska teckna avtal. Min roll är att se till att finns tillräckligt med el. Och det kommer Sverige att ha. Elförsörjningen klassas som samhällsviktig verksamhet. Hur ser du på att det kinesiska statliga kärnkraftsbolaget CGN äger flera stora vindkraftparker i Sverige? – Det kan ses som en utmaning. Men vi har två olika lagar som reglerar hur elproduktionen kan ske och även om man äger en anläggning kan man inte stänga av elproduktionen hur som helst. Vi skärpte säkerhetslagstiftningen och tillsynen i höstas. Nu är
ytterligare ett lagförslag på betänkande som berör stärkt kontroll och begränsning av utländska investeringar som kan vara viktiga av säkerhetsskäl. Vi kan behöva skruva i lagstiftningen ytterligare. Men jag har ”Vi ser riskerna. inga kommentarer innan Det är bland annat remissrundan är klar.
därför vi skärper lagstiftningarna ”
CGN är svartlistat i USA. En expert på FOI säger att det kan finnas en politisk agenda bakom de kinesiska investeringarna. Kommentar? – Vi ser riskerna. Det är bland annat därför vi skärper lagstiftningarna och är redo att göra ytterligare åtgärder.
För 1,5 år sedan sa dåvarande energiminister Anders Ygeman att elproduktion inte är något starkt påtryckningsmedel eftersom vi har ett överskott på el. Anser regeringen att den bilden förändrats i dag, med de stora etableringar som planeras? – Inte minst Rysslands agerande kring naturgasen visar att det fossila beroendet som Europa har är osunt. Även om inte vi använder naturgas för att producera el så påverkas våra priser när tillgången stryps. Med det sagt ser jag inte att vi kommer få elbrist. Vi har just nu ansökningar av bolag som vill investera i havsbaserad vindkraft i södra Sverige motsvarande en produktion på 350 TWh,
”Sverige kommer ha överskott på el även i framtiden”, säger Khashayar Farmanbar. Foto: Pontus Lundahl / TT
alltså mer än dubbelt av vad Sverige förbrukar i dag. Det blir svårt att använda förnyelsebar el som påtryckningsmedel även i framtiden. Planerna på koldioxidfri järnoch ståltillverkning väntas kräva enorma mängder förnyelsebar el. Hur ska energiförsörjningen lösas i framtiden? – Vattenkraften i norr är fortsatt ryggraden. Den kärnkraft vi har fortsätter att producera medan vindkraft och solkraft får en allt större roll. Lagring kommer att ske i högre grad genom bränslen, till stor del vätgas. Jag fattar att all havsbaserad vindkraft i södra Sverige inte blir av, men det är ändå en fing-
ervisning om en enorm potential. Hur ska det lösas i norr? Den markbaserade vindkraftsutbyggnad som planeras här blir mycket komplicerad, med de olika intressen som finns inom exempelvis rennäring, försvar och turism. – Den samlade bilden är att vi bygger ut vindkraft både till havs och på land, och vi bygger även ut elnätet så att vi kan skicka mer el mellan olika delar av landet. Jag har stor respekt för de utmaningar finns, men folk i norra Sverige har alltid varit pragmatiska när det kommit till nationella intressen. Är det någonstans det ska gå att lösa så är det här. Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
Rådgivning sedan 1918 Vi har följt lantbrukare, fastighetsägare och företagare på deras resor i över hundra år och idag forsätter vi den resan med samma breda kompetens. Ekonomi Skatterådgivning Affärsrådgivning Juridik Fastighetsförmedling Kontakta oss på Ludvig & Co Skellefteå 0910-71 75 70, skelleftea@ludvig.se eller ludvig.se/skelleftea Luleå 0920- 23 77 00, lulea@ludvig.se eller ludvig.se/lulea
14 DEN NYA INDUSTRIALISERINGEN
Spelet bakom etableringarna – så arbetar Node Pole Node Poles uppgift är att locka framtidens industrier till norra Sverige. I en stor intervju berättar företagets vd Christoffer Svanberg om hur Skellefteå lyckades få Northvolt på kroken, hur Node Pole jobbar mot utländska företag och att man har ett tiotal projekt på ingång, ett kan presenteras före sommaren.
S
kellefteå blev Northvolts förstahandsval bland de ungefär 40 kommuner som visade intresse för etableringen. Christoffer Svanberg jobbade på Skellefteå Kraft då det kommunala energibolaget blev delägare i Node Pole – och redan då kom en stor del av hans arbetstid att läggas på företaget. Senvintern 2021 blev han vd för Node Pole, som jobbar mot elintensiva industrier. Men den här historien börjar en tid innan dess. 2014/2015 bestämde Skellefteå Kraft sig för att göra en framtidsanalys. – Två saker hände då: Den ena var att E-On berättade att det skulle dela upp företaget i två delar. En skulle innehålla kundaffären och grön produktion. I den andra la Eon kolet, kärnkraften och annat. Fortum berättade också att det skulle sälja sina elnät. Svanberg föreslog för Skellefteå Krafts dåvarande vd Hans Kreisel att titta på varför detta skedde och vilka konsekvenser det skulle kunna få för det lokala energibolaget. Resultatet blev en framtidsstudie med hjälp av omvärldsanalysbolaget Kairos Furures om hur samhället skulle utvecklas de kommande tio åren. Av analysen framgår det att det finns ett antal branscher som växer kraftigt och drivs av digitalisering, elektrifiering och klimatomställning. Vattenfall kom en tid efteråt med en analys som kom till en liknande slutsats. – Gemensamt var att företagen växer så att det knakar och behöver god tillgång på energi – grön el. Det har vi här, säger Svanberg då vi träffas på hans kontor i centrala Skellefteå. Christoffer Svanberg beskriver det som att Skellefteå Kraft och
FAKTA Hösten 2016 tog Vattenfall och Skellefteå Kraft över Node Pole, formellt bolaget Nordic Industry Locations AB, från tidigare ägarna, fyra kommuner och landstinget i Norrbotten. Uppdraget blev då främst att locka elintensiv industri till norra Sverige. Node Pole har kontor i Skellefteå och Luleå.
Vattenfall krokade arm runt frågorna då de gemensamt tog över Node Pole hösten 2016. – I samarbete med Business Sweden skulle vi jobba för att få de elintensiva företagen till Sverige. Vi gjorde en bedömning att trenderna var starka och att det var högst osannolikt att det inte skulle bli så, men det har gått snabbare än vi trodde. Christoffer Svanberg fortsätter: – På senare tid har också ett antal branscher börjat prata om decarbonation. Det handlar om flygbränsle, grön ammoniak och annat. Vattenfall är till exempel igång och arbetar med Cementa sedan länge för att göra deras process grön. Node Pole fick också tidigt kunskap om Northvolt. – Ett av de första tecknen på det för Node Pole var att Vattenfall Eldistribution hade fått väldigt många förfrågningar om möjligheten till stora kraftuttag på många platser i Sverige. Node Pole tog direkt kontakt med Northvolt och berättade att företaget kunde bistå och hjälpa till att titta på vilka platser i Sverige som kunde vara lämpliga. Vid den första träffen med Northvolt fanns inte Skellefteå ens med på listan om tänkbara kommuner. Christoffer signalerade till dåvarande näringslivschefen Bengt Ivansson och Anja Palm, i dag näringslivschef, hörde av en kollega att många av kommuner satt och svarade på Northvolts frågebatteri. Skellefteå såg då till att kommunen kom med och kunde finnas med som möjligt alternativ. – Anja och jag satte ihop svaren på de första frågorna. Det som blev lyckosamt var att vi fick ihop en grupp. Det blev inte att kommunen hade ett spår och Skellefteå Kraft ett spår. De tror jag var lyckosamt. Min roll i gruppen var att jag kanske hade mer ett utifrånperspektiv eftersom jag inte kommer från Skellefteå från början. – Jag tryckte på ett par saker: Vi måste göra allt som krävs för att vinna. Vi måste också vara ”all” in och ha rätt höjd i de saker som vi gör. Det här är en tävling och en möjlighet som inte kommer åter. Christoffer Svanberg tror att det var en styrka att arbetsgruppen med dess olika kompetenser förstod vad som skulle krävas.
”Vi måste göra allt som krävs för att vinna ”
Node pole arbetar med att locka framtidens industrier till norra Sverige. Den här artikeln ger en inblick i spelet bakom kulisserna. Bild: Montage.
– Jag tror att vi hade ett försprång mot många av de andra kommunerna. Vi försökte tänka ett steg före: hur kan vi överleverera. ”Det som är bra för Northvolt är bra för oss.” Om Northvolt lyckas är vi de stora vinnarna och vi måste säkerställa att vi jobbar med saker som är relevanta för Northvolt, säger han. Enligt Svanberg gjorde prioriteringen att det i första skedet inte var en ett förstaval att sälja in livskvaliteten i kommunen då den inte var viktig för Northvolt då. Det ledde bland annat till en film riktad till Northvolt som gjordes med en knapp veckas varsel då batteritillverkarens vd Peter Carlsson skulle komma till Skellefteå första gången. Han möttes då dessutom av digitala skyltar med ”Välkommen Northvolt”, en idé från marknadschefen Helena Renström. Vid ett senare besök fick Northvolt se det som i dag är Bergsbyns Industriområde från helikopter. – Vi kunde själva att det här gick bra och vi kände också att om vi inte får fabriken så har vi alla fall gjort allt vi kunnat. Tanken var ursprungligen att Northvolts Etablering skulle ske på den fastighet där industriområdet Skellefteå Site East ligger på Hedensbyn. I slutändan valdes en grannyta, som Skellefteå Kraft ägde, att presenteras som huvudalternativet. Det gjorde att Skellefteå kunde presentera en plats med både mark och en ledning som löpte genom området. – Vi hade dessutom kraft på
plats. Skellefteå Kraft hade byggt ett nytt ställverk som klarar 600 Megawatt vid stationen i Högnäs. Men den belastades bara med 120 Megawatt så där fanns utrymme att ta ut mer. – Du kan visserligen dra en elledning på ett år, men själva tillståndsprocessen riskerar att dra ut på tiden.
na av Nordlos datacenter, Dongiljn och australiska Ecograf som har en tomt reserverad i Skellefteå. – Många företag ligger ganska långt bort och plötsligt ska de etablera sig i Sverige, ungefär som om Skellefteå Kraft skulle bygga en vindkraftspark i Japan. Det finns väldigt mycket saker som de inte vet. Vi identifierar vad som
En framtidsanalys gjorde att Skellefteå Kraft förstod vad som skulle komma att ske, berättar Christoffer Svanberg. ”Gemensamt var att företagen växer så att det knakar och behöver god tillgång på energi – grön el”. Foto: Lars Andersson
Northvolt är det andra riktiga stora projektet som Node Pole varit med och landat. Företaget var också väldigt engagerat i Microsofts etablering av ett datacenter i Gävle. – Vi marknadsför Sverige för elintensiv industri. Vi har ett tiotal projekt igång. Intresset för Sverige är fortsatt stort. Node Pole har inte varit så engagerat i de stora gruvprojekten i Norrbotten, men väl etableringar-
är risker på riktigt för dem och vi kan hjälpa med. Vi kan leda dem genom byråkratin ganska snabbt. När kommer nästa projekt ni är inblandat i att bli känt? – Förhoppningen är under 2022, kanske redan innan sommaren. Lars Andersson lars.andersson@norrmedia.se
EL | HISS | VITVAROR
EN DEL AV DIN VARDAG SEDAN 1948 Nelab är en trygg och kunnig aktör inom elinstallation, hissar och vitvaruservice. Med basen i Piteå, Luleå och Skellefteå ger våra drygt 60 medarbetare förstklassig service till företag och privatpersoner i Norr- och Västerbotten.
HISSTEKNIKER & MONTÖRER
till Piteå, Luleå & Skellefteå
ELEKTRIKER & PROJEKTLEDARE EL
Vill du bli en av oss? Just nu söker vi
till Piteå
www.nelab.se
|
0911-23 23 23
|
info@nelab.se
Läs mer om tjänsterna på www.nelab.se/jobb
30 JUBILEUM
år
FÖR EN TRYGG & SÄKER TILLVARO Vi är ett rikstäckande familjeföretag med tjänster inom nätverk,
fiberinstallationer, server och lagring, IT-säkerhet, lås,-larm,- och passersystem. Kontakta oss för en trygg och säker tillvaro i hela Norr- och Västerbotten.
LEDIGA
TJÄNSTER JUST NU
TEKNIKER TILL SÄKERHETSAVDELNINGEN I PITEÅ OCH LULEÅ Läs mer om tjänsterna på www.comdate.se/jobb www.comdate.se | info@comdate.se | 0911-23 23 23
HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FÖR FURUNÄSET HOTELL & KONFERENS
Bekvämt boende i anrik byggnad Vårt vackra trestjärniga hotell, enligt Visitas gradering, har uppdaterats med nya sängar, nytt WiFi och nya tv-apparater, allt som gäster med längre boendetid uppskattar. Att bo hos oss är som ett andra hem. Hotellets 35 rum har alla full hotellstandard, generös takhöjd och en trivsam rymd. Under året har vi uppdaterat rummen med nya
ett prisvärt boende
Jensen-sängar och sängutrustning samt satsat på nya stora Philips tv uhd-apparater med inbyggd chromecast. I de flesta rummen så är tv:n antingen 55 eller 65 tum. Vi kompletterar
rum är utrustade med skrivbord och en egen 40 tums hdtv med samma kanalutbud som övriga
detta med ett gediget kanalpaket. Vi har även byggt ut vårt WiFi-nät till ett av Sveriges bästa enligt europas största hotelleverantör Hoist, vilket även gäller den nya tv-anläggningen. Stort restaurangkök och tvättavdelning finns tillgängligt för alla gäster. Furunäset erbjuder ett boende som har allt för en bekväm vistelse över en längre tid.
Vårt Hotell Light-koncept rymmer 17 enkelrum i par med gemensam hall och badrum. Dessa
hotellet. Alla hotellets gäster har full tillgång till ett stort restaurangkök och matsal för egen matlagning och umgänge. I anslutning finns en väl dimensionerad tvättavdelning dubbla Miele Pro-tvättmaskiner och torktumlare att fritt användas av alla gäster. Sammantaget ger boendet den bekvämlighet och hemmakänsla som gör att vistelsen längd inte spelar någon roll. Man blir ett med hotellet. Dessutom till ett oslagbart pris.
Avstånd från Furunäset ▶ ▶ ▶ ▶
Fotbollsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 m Step In Träningsanläggning. . . . . . . . 200 m Busshållplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 400 m Lekplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 450 m
▶ ▶ ▶ ▶
Mataffär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 km Piteå Sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2,8 km Piteå Centrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,7 km Piteå Bussstation . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4,3 km
konferens Furunäset har även en stor konferensavdelning med tre lokaler. Amfiesalen med biosittning tar emot 130 personer. Ytterligare två salar finns att disponera för sammankomster och samlingar när väl pandemilagstiftningen tillåter. Våra stora kapacitet och vår 1800-talsbyggnad gör Furunäset till deltagarnas favorit. Lokaler utrustade med den senaste presentationstekniken gör föredragen smidiga att genomföra och lätta att ta till sig.
HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FÖR FURUNÄSET HOTELL & KONFERENS
För dig som stannar längre
Somna varje natt i doften av en nybäddad hotellsäng. Uppgradera ditt långtidsboende till full hotellstandard.
Norra Sverige står inför stora omställningar. Omfattande infrastrukturprojekt kommer att pågå under lång tid framöver. Här är Furunäset med sitt strategiska läge och rogivande atmosfär rätt val för medarbetare som jobbar långt hemifrån.
långtidsboende för alla
omgivning
Furunäset har ett speciellt koncept för långtidsboende. Våra rum med sina bekvämligheter och
Området runt Furunäset har stora parkliknande ytor och härliga stränder som tillåter rekreation
facilteter kombinerat med den absolut senaste tekniken gör långtidsboende till ett rent nöje,
på alla nivåer. Hotellet erbjuder även möjlighet till träning hos närliggande Step-In. Centrala
både för gästen och företagets ekonomiavdelning.
Piteå ligger bara fem minuter bort. Gemensamt stort kök tillgängligt för alla gäster.
ditt an dr
furunaset_hotell
a hem
Belonasvängen 2 B, 941 52 Piteå 0911-779 50 • info@furunasethotell.se furunasethotell.se • furunasethotell
18 DET NYA LIVET
Amanda Koss och Andreas Koss träffades i Uppsala. De flyttade till Skellefteå när Amanda fick jobb på Northvolt. Foto: Pär Bäckström/frilans
Därför flyttar de norrut: ”Cool En hemvändare i Skellefteå, en kanadensare i Boden och en trebarnsfamilj i Gällivare med rötterna i USA och Finland. De är inflyttare till norra Sverige och kommer från olika håll. Men i deras drivkraft finns en grön tråd.
V
i träffar Amanda Koss i en av de kontorsmoduler som Northvolt byggt upp strax innanför grindarna på industriområdet i Bergsbyn, hennes arbetsplats sedan september 2020. Genom ett fönster skymtar de grå fabriksbyggnaderna som ser ut som byggsatsmodeller. Det är ruschigt vid sidan om oss. Slammer, samtal på engelska och folk med hjälmar och varseljackor kommer och går. – Visst ska det bli skönt när våra riktiga kontor är byggda. Men jag tycker om stöket också. Det är ”fabriken först” som gäller. Det skapar en känsla av teamwork, säger hon. Amanda Koss jobbar som koordinator inom ”onboarding”, introduktion av nyanställda. En omfattande verksamhet, när man som Northvolt startar från noll.
– Det har hänt så mycket. I början var det överväldigande. Samtidigt är det en otroligt cool resa att få vara med på, en del av en förändring för hela världen. Så tror jag nästan alla känner på Northvolt, och då växer man med det. 28-åringen växte upp i Ersmark, och flög söderut efter gymnasiet. Hon studerade på musikalfolkhögskola i Kramfors och i Skåne, jobbade en sväng i Göteborg och sedan mer plugg i Uppsala, där hon också träffade sin man Andreas Koss, som är uppvuxen på Höga kusten. – Sedan stod vi där efter utbildningen. Vi hade köpoäng i Stockholm och i Göteborg, men frågade oss: vad är det viktiga? Vi ville ha nära till havet, fjällen och familjen. Vi valde Umeå. Mitt emellan bådas familjer. Det blev ett liv där vi flängde varje helg fram och tillba-
ka. Så när den här jobbmöjligheten dök upp så kände vi bara att ”nu kör vi”. Andreas Koss jobbar med projektledning inom IT, och hade inga problem att få förflyttning. Efter två månaders pendling fick paret en lägenhet i Kåge. – Det tar oss sju minuter att cykla till havet. Vi har tillgång till båt och har ett liv med bättre balans som vi båda uppskattar. Nu har vi också köpt en tomt i Kåge, där vi ska bygga vårt hus. Utöver det, vad uppskattar du mest jämfört med livet söderut? – Kontakten över generationsgränserna. Jag är fostrad i kyrkan och är van att ha många personer i den närmaste kretsen. Jag dansar också salsa, och hoppas att vi ska bli ännu fler i gruppen. Vad kan du sakna? – I Göteborg hade vi en stark gemenskap i kyrkan bland unga vuxna. Jag hoppas finna eller skapa den gemenskapen här också. Något jag tidigare saknat i Skellefteå, och som jag värdesatt i andra städer, är ett brokigare kulturliv än svensk ”mainstream”. Nu, med alla som flyttar in, så förändras stan. Jag har till exempel en kol-
lega från England som flyttar till Kåge. Vi blir nästan grannar. Allt det här gör Skellefteå lite rikare, säger Amanda Koss. SCB:s befolkningsstatistik visar att Skellefteås befolkning ökade med ungefär 500 personer förra året. Inflyttningen kan vara en del i en större, internationell trend. Det pekar den undersökning som ingenjörsföretaget AFRY presenterade i höstas på. Den visar att unga vuxna i högre grad väljer bort miljonstäder för mindre samhällen. Arbete, bostäder och hållbarhet är viktiga faktorer. Storleken på staden var också avgörande när trebarnsfamiljen Martikainen-Jones för drygt fyra år sedan bestämde sig för att slå ned bopålarna i Gällivare. – Vi ville ha en trygg miljö för barnen och då kändes en mindre stad som det bästa alternativet, säger Anu Martikainen. Hon och hennes man Tristan Jones och döttrarna Verna, Inka och Sylvia bor med tre katter i en vit och grå villa på Mosebacke i Malmberget med Tallbackaskolan runt knuten. – Barnen har bara en kort gångväg till skolan. Det är så praktiskt, säger Anu Martikainen.
– Vi har trivts från första stund. Trevliga grannar, och naturen är fantastisk. Det finns också så mycket för barnen att göra, vilket var lite överraskande för mig. Teater, sport, kulturskolan, aktiva föreningar. Barnen har hållit på med gymnastik och luftgevärsskytte. Sedan är det så klart en fördel om man tycker om vinter och vintersport, säger Tristan Jones. Inga problem alls? – När klockan ställdes om till vintertid kändes det som att det blev mörkt tidigt under det första året. Men det går bra nu. Båda är utbildade gruvingenjörer. Han kommer från Pinconning, Michigan, i USA och hon från Karkkila i södra Finland. De träffades 2006 på University of Missouri i Rolla, bodde tillsammans i USA och arbetade på ett forskningscentrum de sex första åren. Sedan följde en tid när familjen bodde isär. Anu Martikainen fick jobb i en gruva i Kemi. 2014 fick Tristan jobb vid Luleå tekniska universitet. När båda fick jobb på LKAB 2017 föll bitarna på plats. – Vi har alltid sagt att vi vill jobba i samma gruva, säger Anu. Båda arbetar som forskningsingenjörer inom arbetsområdet ”hu-
DET NYA LIVET 19
I en villa med Tallbackaskolan runt knuten bor Tristan Jones och Anu Martikainen med barnen Verna, Sylvia och Inka. Foto: Jonny Vikströmström/frilans
På besök i sin blivande hemstad. Denis Hennessy och Brenda Hennessy flyttar till Boden när H2 Green Steels miljötillstånd blivit klart. Foto: Jonny Vikström/frilans
resa att vara med på” vuddesign gruva”, som går ut på att ta fram metoder för en hållbar brytning. Anu med inriktning mot ventilation och Tristan utvecklar malmtransportsystemet under jord. – Vi flyttade hit före LKAB:s omställning, så det var inte huvudanledningen för oss. Men även om inte vi jobbar inom Hybrit så är större delen av LKAB:s verksamhet i dag inriktad mot omställningen, säger Tristan. – Man märker att många är intresserade. Släkt, vänner, folk man stöter på. Till och med min mamma i Finland följer med i nyheterna. Det känns fint att jobba med något som är viktigt för framtiden, säger Anu. Etableringen av Hybrit innebär att Gällivare behöver öka sin befolkning med mellan 2000 och 3000 personer under de närmaste fem åren. – Det krävs att kommunen, LKAB och andra företag blir bättre på att samarbeta. Annars finns det risk för förseningar. Men jag tror det ska lösa sig och när vi är klar kommer samhället inte se likadant ut. Det är en häftig tanke. Gruvbrytningen förändrar även Malmberget på ett skoningslöst sätt.
– Alla som bor här har rätt att vara sorgsna och besvikna. Men med en sådan här stor omställning är det ofrånkomligt med förändringar. I slutändan tror jag det kommer vara något som vi alla kan känna stolthet över, säger Tristan Jones. Förändringar är även på gång i Boden, där H2 Green Steel ska bygga en vätgasfabrik och ett stålverk för fossilfri ståltillverkning. För att leda arbetet har företaget värvat kanadensaren Denis Hennessy, 48, som har spetskompetens i att bygga upp stålindustri från noll. Likt nordamerikaner svävar han inte på målet. Han säger inte ”om” utan ”när”. – Ett stålverk gör stora saker med ett samhälle. När vi är färdiga kommer Boden ha fler restauranger, hotell, affärer. Det skapar välstånd och förändrar ekonomin hos folket, säger Denis Hennessy. Hans första uppdrag var att bygga upp en pappersindustri i Iroquois, norra Kanada, i slutet av 1990-talet. Därefter har han även deltagit i uppbyggnaden av två stålverk, ett i Columbus, Mississippi, och ett annat i Osceola, Arkansas. Det sistnämnda tillverkar kravcertifierad stål.
– Det är ett stål som ligger mitt emellan det klassiska stålet och det stål som H2 Green Steel ska producera. Båda byggena har varit mycket framgångsrika. Men det här blir min största utmaning hittills, säger Denis Hennessy. Med sig på resan har han hustrun Brenda. Paret har varit gifta i elva år. De har mellanlandet i Stockholm i väntan på flytten till Boden, som sker så fort miljötillståndet är på plats. De räknar med att bo i Boden mellan 3–5 år. – Det ser vi fram emot. Var vi ska bo vet vi inte än, men vill nog gärna ha ett hus med trädgård, säger Brenda Hennessy. Att bli kvar i Stockholm är inget alternativ. – För att bygga upp ett stålverk måste man vara nära hela tiden. Sedan handlar det om respekt mot staden som man verkar i. Det är här man ska bo och betala sin skatt, säger Denis Hennessy. Vi träffar dem i Boden i mitten av januari, deras andra besök i staden. – I går åkte vi runt flera timmar och tittade på omgivningarna. Det är fint och det finns mycket att göra på vintern. Denis har tränat ishockey och jag konståkning,
och vi ser fram emot att ta upp skridskoåkningen igen. Vi tycker också om att resa och att hålla i middagar. Vi är ganska sociala, säger Brenda Hennessy, som kommer från ett mindre samhälle i Kanada medan Denis är uppvuxen i Toronto.
Här har vi en unik möjlighet att göra något speciellt. Det finns flera likheter mellan stålverksbyggena i USA och planerna i Boden. – Båda är mindre städer, Columbus har 25 000 invånare och Osceola 5000. Osceola ligger 20 minuter från en annan stad med ett stålverk, precis som Boden. I Columbus finns också en militärbas, liksom i Boden. Jag har goda erfarenheter av städer med mili-
tär bakgrund. Folk är välutbildade, disciplinerade och erfarna. Denis Hennessy talar om vikten av att leda projektet och anställa rätt människor. – Vi måste skapa en känsla av ”vi mot världen”. Alla som är med hoppar in i elden tillsammans. Det första året är svårast. Om fem år kommer alla tycka det är självklart att Boden har ett stålverk. Den stora utmaningen är vägen dit. Någon rädsla för konkurrens känner han inte. – Det är så mycket som är unikt i det här projektet. Det stora är givetvis platsen. Tillgången till de stora mängder förnyelsebar el som krävs, järnväg och nära till hamn. Det är inte bara att kopiera. Denis Hennessy säger: – Det senaste stålverket i Europa byggdes 1969. Här har vi en unik möjlighet att göra något speciellt. Det är också därför jag är här. Jag vill vara i fronten, där den senaste teknologin utvecklas och används. Om H2 Green Steel vore ett ishockeylag, vilken var din roll? – Då hade jag varit lagkapten. Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
20 FLER PERSPEKTIV
KRÖNIKA
Peter Larsson, regeringens samordnare, skriver en personlig krönika om sitt uppdrag.
”Ni hockeyintresserade får ursäkta”
Vilken är min relation till Skellefteå? Just nu är den högintensiv genom att jag nästan dagligen pratar med någon i Skellefteå. Det gör jag i egenskapen att vara regeringens samordnare för den stora samhällsomställningen i Norrbotten och Västerbotten till följd av de gigantiska klimatinvesteringarna. Men hur började min relation? I de sena tonåren vaknade jag på nattåget mot Kiruna och den hägrande fjällturen. När jag tittade ut genom fönstret såg jag skylten Bastuträsk. Hur hade jag missat denna ort? Jag som ändå alltid haft ”femma” i geografi. Vännen i kupén upplyste mig om att det är här man byter till, just det, Skellefteå. Den orten hade jag i alla fall koll på. Och det var ju tur för mig 45 år senare. Men vad förknippade jag med Skellefteå under alla dessa år? Ni hockeyintresserade får ursäkta, det var inte de svart-gula. Det var istället Rönnskärsverken. Under andra halvan av 1980-talet jobbade jag på Miljödepartementet. Företaget var då inne i en viktig process. Under många decennier hade det varit norra Europas ”hot spot” när det gäller utsläpp av svavel och många farliga metaller. Nu började resan mot att kraftigt minska utsläppen. Mitt intresse för denna anläggning fortsatte och en grå novemberdag 2009 fick jag tillfälle att resa till Skelleftehamn för att göra ett reportage om utvecklingen. Den bild jag hade med mig tillbaka var annorlunda. Det var en helt ny återvinningsverksamhet som höll på att växa fram. Berg av datorer och telefoner som skulle återvinnas. Värdefulla metaller som skulle
kunna brukas på nytt. Spännande och hoppingivande.
Åren gick. Och jag fick anledning att åka till Skellefteå igen i mars 2019. Nu för att Skellefteå kommun utmärkte sig genom att ligga långt framme när det gäller välfärdsteknik för att förbättra kvalitén i äldreomsorgen. Jag gjorde ett utredningsuppdrag för Socialdepartementet och besöket var en inspiration för oss som skrev utredningen. Våra förslag kommer snart att se verklighetens ljus. Men som den tekniknörd jag är stannade jag en dag extra. Jag ville bilda mig om Northvolt. Detta företag som kommit att stå som förebild för den nya moderna industrin. ”Alla” i hela Sverige pratade om denna vågade etablering. Kommunalrådet Lorents Burman blev min guide till att förstå hur det gick till. Men döm om min förvåning – han pratade minst lika mycket om ett kulturhus som snart skulle börja byggas. Att det skulle bli högt. Och dessutom helt i trä. Ja, men det var något det också. En ny bild av Skellefteå hade börjat formas i mitt medvetande. Ytterligare några månader senare ansökte Skellefteå och Västerbotten om att få bli värd för Industridagen. Det är ett event som återkommande ordnas av fack och arbetsgivare inom industrin för ha dialog med hela samhället. Vid varje tillfälle uppmanas regioner att ansöka om att få stå som värd. Det blev hole-in-one för Skellefteå. Det rådde ingen tvekan: kommunen tillsammans med regionen
och Boliden skulle få bli värd för Industridagen 2021. Att den fina miljön sen fick ersättas av ett digitalt event – visserligen i världsklass – är en annan historia. Men nu tecknar vi mars 2022. Sara kulturhus har slagit upp portarna och första batteriet är levererat från Northvolt. Och det byggs som aldrig förr. Förra hösten fick jag en stund för mig själv i kulturhuset. Där kunde jag samtidigt uppleva både det storslagna och den sinnesfrid trämaterialet ger. Det blev så uppenbart vad Skellefteå vill. Processen att lämna stagnation började för länge sedan. Långt före att batterifabriken ens var påtänkt. Spelar det någon roll? Absolut! Viljan att expandera och bygga framtiden fanns innan Northvolt luftlandsattes. Och förmågan att ta emot och härbärgera denna gigaverksamhet har byggts ut i en rasande takt. Det är det som imponerar. Så om jag om säg 15 år gör ett uppehåll vid Skellefteå C, hoppar av Norrbotniabanans snabbtåg från Umeå till Luleå, vad ser jag då? Ett Sara kulturhus med fin patina, javisst. Men också så mycket mer. En stad med ny spännande bebyggelse. Ett myllrande studentliv som hela den gröna omställningen genererat. Människor från många kulturer som jobbar i verksamheter som etableringen av Northvolt skapat. Jag andas den friska härliga luften och upplever närheten till både hav och skog. Ett välkomnande klimat byggt på många år av framtidstro. Och kanske stillar jag min nyfikenhet på hur det gått för Bastuträsk. Har även det samhället, och andra som Boliden och Jörn, levt upp genom den starka utveckling som tog sin fart i 2020-talets början? Peter Larsson regeringens samordnare
Peter Larsson är regeringens samordnare för samhällsomställning vid större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten.
HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FÖR STIFTELSEN SKELLEFTEPRESS
Foto: Anders Westergren
Så tänker ungdomar om mångmiljardsatsningen
Daniella Mosissa.
Det känns skönt att inte behöva flytta för att göra karriär.
Stipendiet visar att det man kämpade för under gymnasiet även uppskattades av andra.
Nu pluggar jag juridik och hoppas kunna jobba som det här.
Hannin Al-Saidi.
Olle Hedman.
STIFTELSEN SKELLEFTEPRESS Hannin Al Saidi, Olle Hedman och Daniella Mosissa har precis lämnat sin gymnasietid bakom sig, där de alla tre fick mottaga Stiftelsen Skelleftepress studentstipendium. Nu är de redo att ta sig an framtiden och upptäcka vad mångmiljardsatsningen har att erbjuda.
A
tt det pågår en mångmiljardsatsning i våra två nordligaste län är det få som missat. Här byggs och planeras det för fullt för att kunna ta emot alla människor som i framtiden förväntas bosätta sig i Norrbotten och Västerbotten i samband med den historiskt stora satsningen på fossilfri industri som just nu växer fram.
tycker att det gått bra, berättar Hannin. Både Olle och Daniella instämmer – att få stipendiet var både oväntat och roligt.
Stiftelsen Skelleftepress är tidigare ägare
av Norran, och har idag en minoritetspost i Norr Media. Genom investeringar i fastigheter och industri bidrar Skelleftepress även till annan utveckling i regionen. Utöver detta delar de ut studentstipendium till gymnasieelever som avslutat sin utbildning, och några som nyligen fick ta emot detta är tre ungdomar från Anderstorpsgymnasiet: Hannin Al Saidi, Olle Hedman och Daniella Mosissa. Först och främst – grattis till ert stipendium! Hur känns det? — Det känns jättekul och det var ingenting jag förväntade mig! Skolan har alltid varit viktig för mig och stipendiet blev som ett kvitto på att det inte bara är jag som
Regeringen tror på en befolkningsökning på 20% i länen.
Vad tror ni om alla satsningar som görs i Norrbotten och Västerbotten just nu? — Jag tycker att det är bra att vi utvecklar vår region och lockar hit fler människor. Det visar även att det inte bara är storstäderna som kan attrahera arbetskraft. I och med den utveckling som sker får vi många möjligheter både till det sociala- och
yrkesmässiga livet, säger Daniella. Även Olle och Hannin poängterar de möjligheter som mångmiljardsatsningen har att erbjuda. — Det ger oss bättre förutsättningar för framtiden och fler chanser att lyckas åstadkomma det vi vill. Över lag blir det
Det är bra att vi utvecklar vår region och lockar hit fler människor bättre städer att bygga ett liv i, menar Olle. — Just jobbmöjligheterna ser jag som en stor fördel dels för de unga som inte vill studera vidare direkt, dels för de som sedan tidigare är arbetslösa eller som vill ändra inriktning och testa på något nytt yrke, säger Hannin. Hur ser ni på framtiden? Tror ni att ni kommer att stanna kvar i Norrbotten och Västerbotten? — Jag tror att vår region kommer att fortsätta växa och att det kommer att bli en plats dit man vill flytta eller stanna kvar på om man redan bor här. Vi är många som ser potentialen i utvecklingen och jag kommer definitivt att vilja stanna kvar här, säger Hannin. Daniella håller med, och ser själv stora
möjligheter till att bo kvar i regionen. — Allt fler kommer att vilja flytta hit och ju fler vi blir desto bättre kommer vi att kunna utveckla våra samhällen. Just nu ser jag ingen anledning till att jag skulle flytta härifrån. Det finns utbildningar, jobb och aktiviteter. Dessutom tror jag att många unga tänker att det är här vi har vuxit upp och det är här vi har våra liv, så varför lämna det nu när vi inte kommer att behöva göra det, menar Daniella. Även Olle ser positivt på framtiden i Norrbotten och Västerbotten. — Det kommer att finnas bra chanser att lyckas här, rent karriärmässigt. Vi kommer att kunna behålla våra liv här och välkomna nya människor till oss, säger Olle.
SKELLEFTEPRESS STUDENTSTIPENDIUM • Stipendiet tilldelas elever som avslutar sin utbildning på Samhällsvetenskapligt-, Ekonomiskt- eller Humanistiskt- program på Anderstorpsgymnasiet. Summan för stipendiet är totalt 8000 kronor som kan fördelas på en eller flera elever. • Stipendiaten ska vara fri i sinnet och tolerant, samt ha visat engagemang i sitt programs karaktärsämnen.
HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FÖR SPARBANKEN NORD
”Vi är regionens bank, för kunderna som bor och lever här, och för de som har hjärtat här uppe”, säger Anna Boström, marknadschef Sparbanken Nord. Här tillsammans med
”Nu riktas världens SPARBANKEN NORD En otroligt rolig tid men också otroligt utmanande. Det konstaterar man på Sparbanken Nord, huvudpartner i Framtidsfabriken. Möt Gunnar Eikeland, Erika Mattsson och Anna Boström som berättar om sparbankens syn på miljardinvesteringarna och dess betydelse för människorna i regionen.
”Som huvudpartner i Framtidsfabriken får vi möjlighet att stötta en satsning som handlar om att visa upp bilden av vår plats, både för de som bor här idag och de som kan tänka sig att bo här imorgon”, säger Gunnar Eikeland.
D
en lokala närvaron är kärnan i Sparbanken Nord – att investera och göra nytta här i norra Sverige, där både banken och kunderna finns. Därför blev det också naturligt att gå in som huvudpartner i Norr Medias satsning Framtidsfabriken. – Regionen är inne i ett gigantiskt förändringsarbete och i alla förändringar är det absolut viktigaste kommunikationen före, under och efter. Framtidsfabriken blir ett starkt kommunikationsverktyg för att beskriva det som händer och lägga fokus på intressanta frågor, något som vi vill backa upp, säger Gunnar Eikeland, vd Sparbanken Nord. Hur ser ni på det som händer i norr just nu? – Det är väldigt inspirerande tider. Det är en skräckblandad förtjusning, samtidigt som det är otroligt roligt så är det också en otrolig utmaning när man ser på magnituden av alla satsningar som ska sys ihop. Allt från infrastruktur, Norrbotniabanan, elförsörjning och sådant som måste på plats vare sig det är i Malmfälten eller i Skellefteå. Det är en oerhört stark positiv kraft i det, men man ser utmaningar i tajmingen,
att kunna göra investeringar och ha kompetensförsörjning som matchar behovet, säger Gunnar Eikeland. Vilka är de största möjligheterna? – Nya hållbara stora satsningar och företag innebär en positiv arbetskraftsoch befolkningstillväxt. En banks verksamhet är en spegling av samhället, får samhället en positiv tillväxt får banken en positiv tillväxt. Det påverkar bostadsbyggande, företag som får nya affärer, och andra investeringar. Det blir en väldigt sund spiral om man lyckas med det på ett bra sätt. Erika Mattsson, chef hållbarhet/ samhälle Sparbanken Nord, lyfter också värdet i att kunna ställa om stora industriella processer till mer hållbara. Något som är positivt lokalt, men också i ett större globalt hållbarhetsperspektiv för att visa att förändring är möjligt. – Det blir en betydelse för platsen, nu riktas Sveriges och världens blickar mot norr. Vi har redan stärkt vår status som plats i besöksnäringen, nu får vi ytterligare en aspekt som stärker platsens självkänsla, säger hon och fortsätter: – Får vi nu en inflytt av internatio-
HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FÖR SPARBANKEN NORD
”Våra kunders val gör skillnad för platsen där vi bor, utan våra kunder vore det inte möjligt”, säger Anna Boström.
Foto: Jens Ökvist Gunnar Eikeland, vd, samt Erika Mattsson, chef hållbarhet/samhälle.
”Vi har redan stärkt vår status som plats i besöksnäringen, nu får vi ytterligare en aspekt som stärker platsens självkänsla”, säger Erika Mattsson.
blickar mot norr” nell arbetskraft och talanger blir det också ett mer multikulturellt område, vilket gör att fler kan bo kvar här men samtidigt arbeta inom multinationella nätverk och företag. När vi får fler människor och företag som går bra så stärks dessutom andra branscher, det blir en större bredd som skapar en känsla av framgång. Vilka frågor tycker ni är viktigast att lyfta just nu? – Första frågan handlar om var alla ska bo. Sen gäller det att titta brett på arbetskraftsförsörjningen, det kanske kommer en kemist och en stålingenjör hit, men den har i regel en respektive som kan ha ett annat yrke än inom industristaketen. Att försöka smidiggöra arbetskraftsmatchningen blir hyperviktigt, säger Gunnar Eikeland. – Sen också att tänka på att kompetensförsörjningen i slutänden handlar om människor, som ska vilja bo, leva och trivas på den här platsen, säger Erika Mattsson. Till det hör frågor som skola och förskola, men också kultur- och idrottsliv. En helhetsekvation som tillsammans
skapar en attraktiv plats som lockar en individ eller familj. Och just de sociala hållbarhetsfrågorna är något Sparbanken Nord fokuserar på i sitt samhällsengagemang.
Vi ser oss som en samhällsaktör och vill vara en positiv kraft i hur samhället utvecklas.
– Vi ser oss som en samhällsaktör och vill vara en positiv kraft i hur samhället utvecklas. Det är därför vi investerar tillbaka en del av vår vinst i olika initiativ, projekt och allmännyttiga organisationer vi uppfattar som positiva för platsen vi bor på, menar Gunnar Eikeland. Hur kan det visa sig rent konkret? – Det kan bottna i något hyperlokalt
som ett nytt utegym i ett bostadsområde. Men också i större regionala projekt om att analysera vad som krävs för kompetensförsörjningen. Vår styrka är att vi har möjlighet att vara nära och vill utveckla den här platsen som vi och våra kunder värnar om, säger Erika Mattsson. Marknadschef Anna Boström poängterar också just kundernas betydelse: – Tack vare att våra kunder väljer en bank som satsar stort på samhällsengagemang så händer det bra saker här. Deras val gör skillnad för platsen där vi bor, utan våra kunder vore det inte möjligt. Genom att bjuda in kunderna till dialog tar Sparbanken Nord reda på vad som är viktigt för dem. – Vi vill lyssna in kunderna och låta dem vara med och påverka våra beslut och satsningar. Ju mer vi berättar om vårt samhällsengagemang desto mer ökar vi kännedomen och fler gör ett aktivt val av oss som bank, säger Anna Boström och fortsätter: – Vi vill vara en bank för privat- och företagskunder i hela Norrbotten och även norra Västerbotten. Vi har en lokal
närvaro och engagemang för platsen, och kan vara en trygg partner för alla våra kunder i den omställning som nu sker.
Om Sparbanken Nord Sparbanken Nord grundades 1852 ur idén att hjälpa människor att skapa en långsiktigt stabil ekonomisk trygghet i tillvaron. Den idén lever fortfarande kvar. Idag har Sparbanken Nord kontorsverksamhet i 10 orter i Norrbotten, samt en hög digital närvaro med ett eget Digitalt kontor. Med en affärsvolym på drygt 60 miljarder kronor och ca 200 medarbetare är det en av landets största sparbanker och en betydande finansiell aktör i regionen där vi verkar. En stor del av vinsten avsätter banken till hållbar utveckling på olika nivåer och i olika områden i lokalsamhället.
24 DET NYA LIVET
Trebarnsfamiljen stödjer etableringen men tycker att industrierna kommer för nära deras hus. Från vänster Ebba Dyrvold, 10, Lina Dyrvold, Meja Dyrvold, 12, och Markus Dyrvold. Saknas gör Josefina Dyrvold, 20. Foto: Petra Älvstrand/frilans
Stålverket delar byn – oro i Oron och ovissheten gnager i familjerna i Norra Svartbyn som kan få ett stålverk som närmaste granne. "Det är en jobbig tid. Man är van att det är tyst och lugnt utanför huset. Men det kommer det knappast vara i framtiden", säger Markus Dyrvold.
S
vartbyleden böjer genom villakvarteren, passerar Fyragårdarshöjden och det mellanområde som avskiljer södra och norra Svartbyn. Uppe på krönet har man sedan Svartbygården och förskolan till vänster, och strax därefter kommer korsningen till Flarkenvägen. Det är en återvändsgränd, säger vägskylten. Efter en knapp kilometer, vid randen till den skog som är tänkt att bilda en barriär mot industriområdet, bor trebarnsfamiljen Dyrvold sedan två år tillbaka. – I grunden är vi positiv till etableringen och jag upplever att H2 Green Steel visar hänsyn. Bolaget har bland annat sagt att man ska göra en parkering och en utsiktsplats för att minska trafik från nyfikna under byggtiden. Och även skapa ett förstärkt bullerskydd av något slag. Men stålverket kommer alldeles för nära
oss, säger Markus Dyrvold. Anledningen är att H2 Green Steel tvingades justera sina ursprungliga planer gällande placeringen på grund av dålig mark. Avståndet från familjens hus till industriområdet blir cirka 300 meter. Johan Melander, ordförande i Norra Svartbyns intresseförening, anser att kommunen och H2 Green Steel sköter sina kort väl. – De vill ha samarbete och lyssnar verkligen på synpunkter. Sedan är de villiga att delta i utvecklingsarbete. Vi har flera grupper igång som identifierar tänkbara problem och lösningar, samt nya projekt och satsningar som kommer bygden till godo, säger Melander. Men det gör inte ovissheten mindre för familjen Dyrvold. Kommer vattnet i den egna brunnen påverkas? Hur mycket märks belysningsmasterna? Hur mycket buller blir det? – Ännu har vi bara sett en bild på
hur det ska bli. Allt känns overkligt, säger Markus Dyrvold. Mäklaren Peder Ledin tror inte att byborna behöver oroa sig för att fastighetspriserna ska dyka. – Hittills har det varit för få försäljningar för att kunna dra några växlar. Men för inte så länge sedan sålde vi en villa som gick upp från 1,9 miljoner till 2,9 miljoner. Och direkt när beskedet kom förra året hade vi en försäljning på gång. Då valde den tilltänkte köparen att hoppa av, men någon månad senare fick säljaren mer betalt. Peder Ledin fortsätter: – Jag tror att utvecklingen blir sådan att de som vill ha skogen som granne säljer och flyttar, medan andra som tycker om området och kanske gillar att bo nära sin arbetsplats flyttar in. Att det blir en utveckling innebär nyproduktion som i sin tur driver upp priser och allting får en sving uppåt. Roger Vidman och Maria Andersson är grannar till familjen Dyrvold. Roger har drivit verkstad och bilförsäljning i Boden, men flyttat hem företaget på senare år. – Jag håller på och trappar ned. Det är lugnt och skönt att jobba hemifrån. Jag har bott 46 år i byn, och jagat på markerna här omkring lika länge.
Roger visar en bullerutredning och breder ut en karta på köksbordet. – Jag är glad över planerna och tycker att stålverket är det bästa som hänt Boden. Men när de kommer så här nära inpå bostadsområdet är det inte idealiskt. De ska ju bland annat smälta skrot och jag befarar att det blir skrammel av hanteringen. Roger Vidman pekar på kartan, och berget norr om industriområdet, där det nedlagda Gammelängsfortet ligger. – Det hade nog gått att förhandla med försvaret om marken. Där är det bättre backe att bygga och spränga i, och avståndet till bebyggelse blir större. Jag har gett dem det förslaget, men det verkar inte vara aktuellt. Han bedömer att merparten av byborna är positiva till stålverket, men säger också att det finns de som reagerat negativt. – Det är klart att det snackas mycket i byn och jag vet de som blivit förbannade och som säger att de ska sälja. Det är ju vi här i Norra Svartbyn som berörs mest av industrin. I södra Svartbyn är de betydligt längre ifrån och de är nog mer positiva. Samtidigt ska det dras en järnväg vid Södra Svartbyn. De som bor närmast den är nog oroliga, säger Roger Vidman.
Stickspåret är en del av den transportkorridor som Bodens kommun planerar och som ska ansluta industriområdet med 97:an och järnvägen. Dragningen är inte klar, men korridoren kan hamna i närheten av Gruvberget och de villakvarter som ligger längst söderut i Södra Svartbyn. Lasse Karlberg (jo, han är döpt till Lasse) och Malin Jansson, tillsammans med döttrarna Nelly och Felicia och hunden Lukas, bor sedan 2017 i ett hus andra änden av Södra Svartbyn, som gränsar till Torpgärdan. – Vi stortrivs. Mycket barn runt omkring och nära till förskolan. Avståndet till industriområdet gör att vi känner oss trygga, men jag hade så klart haft fler funderingar om vi bodde på norra sidan. Vi är mycket kring Gruvberget och nyttjar skog och natur, så det är klart vi även följer ärendet med infrastrukturkorridoren, säger Lasse Karlberg. Han tycker att stålverkssatsningen är viktig för Boden. – Mycket har försvunnit eller minskat sedan vi var unga. Vi har tappat sjukhuset, militären och många arbetstillfällen. Jag har sett hur det påverkat staden. Nu kan det bli mer jobb, handel och bostäder. Vi får möjligheter att hålla kvar ungdomarna och locka nytt folk hit.
DET NYA LIVET 25
TIME to
SKI
2499:
SKINPAKET
Skida: Atomic Vasa Pro Bindning: Atomic PL Shift Pro
(3699:-)
Hans Törnblom och Gunnel Törnblom är positiv till etableringen och tycker inte att Boden kan tacka nej. Foto: Jonny Vikström
4399:
SKINPAKET
Skida: Peltonen Skin Pro Bindning: Rottefella Move
Prisvärd stav med styvt och lätt rör
Praktisk click-rem som du enkelt kan knäppa av
649:
999:
(1299:-)
499: SKIGO XC
Motionsstav med control-rem och korkhandtag.
(5778:-)
(1399:-)
SKIGO ELIT
SALOMON R60 CLICK
Perfekt stav för nybörjare/ motionärer. 60% kolfibrer i röret och en smidig avtagbar handrem.
Motionsstav i 100% kolfibrer. Bra styvhet och fin pendel. Control-rem och korkhandtag.
Roger Vidman anser att det finns bättre mark norr om industriområdet, och då hamnar också industrierna längre bort från bebyggelse. Foto: Jonny Vikström
449:
familjerna Precis vad Boden behöver. Utanför huset träffar vi grannen Stig Rönnbäck. – Jag har då inte hört några negativa synpunkter från någon som bor här. Men vi är ju en bit ifrån, förstås. I grunden är det här bra för Boden och stålet kommer dra med sig fler branscher också, säger han. Vid återvinningsstationen på Fårhagsvägen, där Norra Svartbyn börjar, står paret Gunnel och Hans Törnblom med stavar och skidor i högsta hugg. De ska precis köra Lillträskrundan, en tur på drygt en halvmil. – Vi är positiv till stålsatsningen. Det är en grön industri som kommer ge Boden arbetstillfällen och ett uppsving. Jag kommer från Skellefteå och har sett hur Northvolt påverkat samhället där.
Boden har varit en tjänstemannastad och förlitat sig på staten alltför länge. Vi ska inte säga nej och stå vid sidan av, säger Gunnel Törnblom. – Nu bor ju vi i Södra Svartbyn, och vi har förståelse för att de som kommer närmare stålverket kan ha synpunkter. Men det här är bra för Boden och jag tror de kommer sköta det på ett bra sätt, säger Hans Törnblom. Utanför huset på Flarkenvägen hos Roger Vidman och Maria Andersson står skidorna lutade mot väggen. Paret tar med hunden Polly ut och går en sväng mot skogen. – Det är klart att man funderar på hur det ska bli, säger Maria Andersson. Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
FAKTA H2 Green Steel har lämnat in en ansökan om miljötillstånd till markoch miljödomstolen i Umeå. Den består av ett stort antal handlingar. Bland annat en teknisk beskrivning, preliminär situationsplan, miljökonsekvensbeskrivning, samrådsredogörelse, lokaliseringsutredning, spridningsberäkningar, bullerutredning och artskyddsutredning. Samråd med närboende har hållits i två omgångar. H2 Green Steel hoppas få en så kallad ”byggnadsdom” i förtid, så att bygget kan börja redan till sommaren.
(549:-)
KOLLA PRISET
SWIX P15N SKIN KIT
Smörjnings-kit för underhållning av skidor med integrerade skins.
CUSTOM-SKIN Skinskidorna gör succé i skidspåren och nu tar vi det till nästa nivå! I butiken provar vi ut ett riktigt bra spann på klassiska skidor utifrån din vikt och åkteknik. Vi fräser efter det in skins på din individuellt utprovade fästzon. Givetvis kan vi även fräsa in skins i dina begagnade skidor ifall du vill göra om dessa till skinskidor.
CUSTOM SKIN
999: BODEN, Kungsgatan 43 Tel: 0921-165 50 GALLERIA KALIX, Strandgatan 10 Tel: 0923-101 65 SKELLEFTEÅ, Solbacken, Varugatan 23 Tel: 0910-7010 77
26 NYA KUNSKAPER
Birgitta Bergvall Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet. Foto: Pär Bäckström/frilans
Så matchar LTU:s nya utbildningar de gröna industrierna Luleå tekniska universitet har en nyckelroll för att norra Sverige ska klara kompetensförsörjningen till den gröna industrin. Nu startar LTU fyra nya utbildningar som är styrda mot företagens behov. Fler utbildningar är i planeringsstadiet. Bland annat vill LTU stärka Skellefteå som en nod inom elektrifiering. – Det som är unikt är att vi har jobbat med flera av de här företagen sedan vår start för 50 år sedan. Det gäller energifrågorna, gruvor, stål. Vi är experter. Det är en stor fördel. Viktigt är också att vi finns på plats här i norr, där allting händer, säger LTU:s rektor Birgitta Bergvall Kåreborn. Hon vill samtidigt framhålla att universitets roll bara är en del i den kedja av utbildningsanordnare som krävs för täcka behovet av olika kompetenser som etableringar som Northvolt, H2 Green Steel och Hybrit skapar.
FAKTA Luleå tekniska universitet startar tre nya ingenjörsutbildningar och en ny mastersutbildning hösten 2022 som alla är tydligt riktade för att ta fram kompetens som krävs inom den gröna industrin som växer fram i norra Sverige. Utbildningarna: Klimatfysik, teknik och samhälle, Mineral resource engineering, Hållbar produktion samt Academy of natural resource governance.
Bergvall Kåreborn nämner vuxenutbildningen, teknikcollage och utbildningar på yrkeshögskolor (YH). – De bildar en palett av eftergymnasiala utbildningar. Utmaningar finns dock. Ett arbete pågår med att brygga över gapet mellan YH-nivån och universitetsnivån. – YH-utbildningar är ju tänkta att leda till jobb. Men samtidigt är det inte rimligt att man ska behöva börja om från noll om man kommer på att man vill läsa vidare på en utbildning hos oss. Vi behöver hitta ett sätt att validera den kunskap de redan har. Hösten 2022 startar LTU tre nya, femåriga ingenjörsutbildningar och en ettårig mastersutbildning. Samtliga är tydligt relaterade till den gröna energiväxlingen. Utbildningarna: Klimatfysik, teknik och samhälle, Mineral resource engineering, Hållbar produktion samt Academy of natural resource governance. – Den första fokuserar bland annat på förståelsen för klimatutmaningarna och att få ett helhetsperspektiv. Den andra ger vi på engelska och riktar mot internationell rekrytering. Vi har tagit fram den tillsammans med Boliden, LKAB och
Epiroc. Hållbar produktion är riktad mot framtidens arbetsmiljö och produktion. Det som är unikt med den är att vi har kurser som vi bryter ned i moduler. Det ger fördelen att ett företag exempelvis kan säga att "den tar vi åt våra anställda", och så är de med en vecka. Mixen man får där med övriga studenter ser vi mycket positivt på. Mastersutbildningen är inriktad mot konflikter som uppstår när olika hållbarhetsmål ställs mot varandra. I planeringsstadiet finns ytterligare utbildningar. En är riktad mot cirkulära materialflöden. – Det handlar bland annat om hur ett företag med digital teknik kan följa materialet i sina produkter. Exempelvis att man spårar sig fram till att litium från en viss gruva ger bättre batterier. En annan är riktad mot vätgasindustrin och kopplas till den forskning som LTU bedriver inom projektet Ch2ess. Konkreta planer på ett tiotal doktorandprojekt och kortare kurser finns, men när ett studentprogram kan sjösättas är inte klart. Vid forskningscentret Ace (Arctic center of energy) i Skellefteå finns planer på att ta fram utbildningar mot elektrifiering. Verksamheten bedrivs i samverkan med Northvolt, Skellefteå kommun, Skellefteå kraft och forskningsinstitutet Rise. – Vår förhoppning är att Skellefteå ska bli en kunskapsnod när det gäller elektrifiering, både nationellt och internationellt. Vi
Skräddarsydda utbildningar. LTU:s rektor Birgitta Bergvall Kåreborn berättar om hur universitetet anpassar sig till de gröna industriprojekten. Foto: Pär Bäckström/frilans
vill utveckla verksamheten kopplat till forskning, lärande och industrier och ser en stor möjlighet att växa, säger Birgitta Bergvall Kåreborn. LTU jobbar även med uppdragsutbildningar mot företag. En utbildning på 26 veckor för utlandsfödda mot drift och underhåll, på uppdrag av Northvolt men framtagen av arbetsförmedlingen, har genomförts. 36 studenter togs in, cirka tio har anställts av Northvolt. Två nya utbildningar som tagits fram av arbetsförmedlingen ska igång efter nyår: elkraftsteknik och energiteknik. Intresset är stort, berättar Bergvall Kåreborn. – Vi tar in 30–40 per utbildning. Tanken är att göra dem lite bredare. Vi samverkar med flera olika företag.
Ännu fler planeras tillsammans med bland andra LKAB, Boliden, Epiroc och Vattenfall, riktade mot drift och underhållsteknik, styrrobotik, entreprenadjuridik, arbetsmiljötekniker och materialutmattning. Ytterligare ett verktyg är så kalllade mooc-kurser (står för massive open online course), kortare kurser som LTU tagit fram med hjälp av statligt coronastöd. – När man väl utarbetat dem så sköter de sig själv. Det är inspelade lektioner, övningar gjorda i förväg och automatiserad rättning. Hälften av dem är inriktade mot den gröna industrin, säger Birgitta Bergvall Kåreborn. Jonny Vikström Jonny.vikstrom@norrmedia.se
NYA KUNSKAPER 27
Uppdraget utfört – Hicham fick drömjobbet på Northvolt Han är känd från boken Batterifabriken. Nu skrivs nästa kapitel i Hicham Baammis liv. Han jobbar som underhållsingenjör i Northvolts verksamhet och drömmer om att bygga ett hus i Skelleftehamn.
” Att få jobba i Northvolt och följa utvecklingen mot framtiden känns mycket spännande”, säger Hicham Baammi. Foto: Pär Bäckström/frilans
Vi träffar 34-åringen när han genomför en intern truckförarutbildning på Hedensbyns industriområde. – Jag sköter mitt jobb delvis via dator, men också aktivt med mekanik och elektronik i fabriksområdet. En liten del i att kunna göra arbetet på rätt sätt är att jag kan köra truck, säger han på mycket god svenska. Hicham Baammi är uppvuxen i
Marockos största stad Casablanca, han har studerat vid universitet i Spanien och Frankrike, utbildat sig till maskiningenjör och arbetat i Spanien. I december 2019 flyttade han till Nyköping med sin svenska flickvän. När Norrans före detta chefredaktör Anders Steinvall skrev boken Batterifabriken var Hicham Baammi en av de personer vars his-
Mer värde för din skog Som medlem i Norra Skog är du med och delar på vinsten vi skapar. Dessutom får du förmånlig ränta på de affärer du gör hos oss. På så sätt ser vi till att en levererad kubikmeter aldrig slutar att växa i värde för dig. Lär känna vår förening på norraskog.se
toria fick en plats. Han illustrerade den kompetens bland nyanlända som företagen i de nya industrierna ser som mycket viktiga att snabbt få tillgång till. Han var en av ett 40-tal som togs in på den uppdragsutbildning åt Northvolt som arbetsförmedlingen och Luleå tekniska universitet genomförde första halvåret 2021. Utbildningen gällde drift- och underhållsteknik, hölls på engelska och riktade sig mot utlandsfödda. 7–8 av de som gick snabbspåret är numera anställda vid Northvolt, och en av dem är Hicham Baammi. – Jag ville verkligen ha det här jobbet. Att få jobba i Northvolt och följa utvecklingen mot framtiden känns mycket spännande. Jag blev anställd i juli, 15 dagar efter att utbildningen slutade. Utbildningen var intressant och gav mig flera nya insikter, bland annat när det gäller utformning och design i förhållande till att smidigt kunna åtgärda fel. Men det finns alltid nya saker att lära sig och det är stor skillnad på teori och hur arbetet sker i praktiken, säger han. Tjänsten som underhållsingenjör innebär bland annat att Hicham Baammi arbetar med de maskiner som fyller på kemikalier i batterierna.
– Jag älskar kemikalier. Redan i skolan var jag mycket intresserad av sambandet mellan olika kemikalier. Men det finns risker med hanteringen. Om man öppnar maskinen kan man bli exponerad för kemikalierna, exempelvis. Mitt jobb är hitta säkra arbetssätt och undvika problem. I boken slog Hicham Baammi fast att om han får jobb så flyttar han till Skellefteå direkt, och så blev det. Nu bor han i en lägenhet i Skelleftehamn. – Jag fick bra hjälp av kommunen när jag sa att jag ville flytta upp. Det var mycket värt. Ett boende som innebär att det är nära till jobbet men längre till centrum. – Det är vackert och lugnt, och jag trivs väldigt bra. Jag har bott en stor del av mitt liv i stora städer, men i Nyköping bodde vi på landet och jag visste att det var så jag ville bo här också. Jag hoppas kunna hitta en tomt och bygga mitt hus i Skelleftehamn, säger han. På fritiden ägnar sig Hicham Baammi bland annat åt kampsporten aikido. – Jag var tränare i aikido i Nyköping, men än så länge tränar jag bara här i Skellefteå.
När vi träffas är det runt 15 minusgrader utomhus, och snöflingor som flyger i en isande vind. – Det är jättefint med snö. Jag tycker mycket om vinter. Men det kunde gärna vara lite varmare. En sak som är bra i Sverige är att husen är bra isolerade. När det är kallt ute i Spanien och Marocko så är det också kallt inne, men i Sverige behöver man aldrig frysa inomhus i alla fall (skratt). Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
FAKTA Utbildningen inom drift- och underhållsteknik startade i december 2020 och hölls över 26 veckor. Tanken var att skapa ett snabbspår för utlandsfödda med kompetens som efterfrågades av Northvolt inför starten av batterifabriken i Skellefteå. Den togs fram i samverkan mellan arbetsförmedlingen och Luleå tekniska universitet, där drift- och underhållsteknik är ett forskningsämne sedan 2001.
Nu är det tid för laddbart. Volvo laddhybrider och elbilar.
Nya helt elektriska Volvo C40. Introduktionspris 529 800 kr
Upplev och provkör nya Volvo C40 Recharge Volvo C40 Recharge är en dynamisk crossover med stilren design, upp till 44 mils räckvidd, uppkopplad förarmiljö med Google helt integrerat och härlig körglädje. Nu i en ny Plus Edition-version som är framhjulsdriven, ovanligt välutrustad och mycket prisvärd.
Volvo C40 Recharge
529 800 kr
Introduktionspris
441 km
Räckvidd på el
4,7 sek
0–100 km/h
100 %
Läderfri inredning
Volvo XC40: upp till
Google Helt integrerat
Volvo V60: upp till
418 km räckvidd på el
88 km räckvidd på enbart el
Billån*
5 929 kr/mån
Volvo Business Lease**
5 338 kr/mån
Volvo XC60: upp till
78 km räckvidd på enbart el
Volvo V90: upp till
87 km räckvidd på enbart el
Volvo XC40 Recharge Core Edition
Volvo V60 Recharge T6 Core Edition
Volvo XC60 Recharge T6 Core Edition
Volvo V90 Recharge T6 Core Edition
Introduktionspris
Introduktionspris
Introduktionspris
Introduktionspris
Billån 5 482 kr/mån* Business Lease 4 936 kr/mån**
Billån 5 370 kr/mån* Business Lease 4 835 kr/mån**
Billån 6 432 kr/mån* Business Lease 5 791 kr/mån**
Billån 6 097 kr/mån* Business Lease 5 489 kr/mån**
489 800 kr
479 800 kr
574 800 kr
544 800 kr
Care by Volvo är ett smidigt bilabonnemang utan fast bindningstid, med en fast månadsavgift som inkluderar det mesta du behöver. Välkommen att kontakta oss så berättar vi mer.
Care by Volvo Det flexibla bilabonnemanget
Prisexempel Volvo C40 Recharge Volvo V60 Recharge Volvo XC40 Recharge Volvo XC60 Recharge
Privat (inkl. moms) 4 690 kr/mån 6 590 kr/mån 4 490 kr/mån 6 990 kr/mån
Företag (exkl. moms) 4 549 kr/mån 5 272 kr/mån 4 351 kr/mån 5 592 kr/mån
Care by Volvo abonnemang inkl moms, 1 000 mil/år, 3 månaders uppsägningstid, helförsäkring, service, underhåll, ersättningsbil och vägassistans.
Volvo helt elektriska bilar. WLTP bl. körn. (prel). Förbr: 18,2-23,8 kWh/100 km. Räckvidd: 418-444 km. Inga CO₂-utsläpp under körning. Volvo laddhybrider. WLTP bl. körn. (prel). Förbr: 0,8-2,1 l/100 km. CO₂: 19-48 g/km. Räckvidd eldrift: 45-88 km. *Billån: 20% kontant eller inbyte, 36 månader, restvärde 50% efter 36 månader, ränta 4,75% (effektiv ränta 4,85%). Kostnad för Serviceavtal och försäkring tillkommer. Inga uppläggnings- eller aviseringsavgifter. Prisexempel beräknat på körsträcka 1 500 mil/år. **Volvo Business Lease: Första förhöjd hyra 10%, restvärde 55%. Volvo Business Lease omfattar leasing via Volvofinans Bank, är exkl moms och beräknad på 36 månader och totalt 6 000 mil. Försäkring via Volvia Företagsförsäkringar och lokalt prissatt Volvo Serviceavtal tillkommer. Går att teckna för företag med 1–20 bilar. Priset avser de tre första åren. Transportstyrelsens avgifter tillkommer. Den statliga klimatbonusen är ej inräknad i priserna. Erbjudandet kan ej kombineras med andra avtal och rabatter. Bilarna på bild kan vara extrautrustade. Reservation för eventuella tryckfel.
Gällivare Bilvägen 2 0970-69 93 00
Kalix Stabsvägen 11 0923-692 00
Kiruna Industrivägen 5 0980-39 84 00
Luleå Gammelstadsvägen 23 0920-20 32 00
Piteå Turbovägen 1 0911-22 12 00
Skellefteå Tjärnvägen 7 0910-73 85 00
FORD KUGA PLUG-IN HYBRID NU MED ÄNNU LÄNGRE RÄCKVIDD, UPP TILL 64 KM PÅ EL
Europas mest sålda laddhybrid har nu blivit ännu bättre med utökad elektrisk räckvidd. Perfekt för vardagsresorna och helgens äventyr med hela familjen. Välkommen in och upplev spänningen.
Privatleasing från 2 995 kr/månad*
Bränsledekl. bl. körning 1,0l/100km, CO₂22g/km. (WLTP) Miljöklass Euro 6d-temp. Garanti gäller 5 år/10000 mil. *Erbjudandet gäller Kuga Titanium Phev (ord. pris 453 200 kr). Mån.kost. baserat på 1000 mil/år, max period 36 mån. Nationellt serviceavtal ingår. Kostnader för skatt och vinterhjul tillkommer. Gäller ordertecknade bilar senast 31/3-22. En rörlig leasingavg., uppläggningskost. 695 kr & 60 kr i admin.avg. tillkommer. Bilen på bilden kan vara extrautrustad. Med reservation för felskrivningar och prisändringar.
Gällivare Bilvägen 2 0970-69 93 00
Kalix Stabsvägen 11 0923-692 00
Kiruna Industrivägen 5 0980-39 84 00
Luleå Gammelstadsvägen 23 0920-20 32 00
Piteå Turbovägen 1 0911-22 12 00
HELT NYA
RENAULT MEGANE E-TECH 100% electric
Nu kan du beställa helt nya Renault Megane E-Tech 100% electric. Kontakta oss för mer information!
3 290 kr/mån*
Privatleasing från • Upp till 460 km elektrisk räckvidd • Elmotor på 130 hk/220 hk
Renault Megane E-Tech 100 electric kvalificerar sig som en klimatbonusbil och är såldedesberättigad till den vid 1/4 2021 gällande statlig klimatbonus på upp till 70 000 kr så länge anslag finns. Bonusen är inräknad i privatleasingkalkylen. Renault privatleasing: Kalkyl avser rekommenderad månadskostnad. 0 kr kontant, 36 mån, körsträcka 1 000 mil/år, garanterat restvärde. Fritt privatleasingskydd ingår för privatpersoner 18-63 år. Service ingår under leasingperioden. Kostnad för försäkring tillkommer. Alla priser inklusive moms. Reservation för felskrivningar. Bilden på bilen kan vara extrautrustad.
Allt för ett smidigt bilägande. Luleå, Gammelstadsvägen 23, 0920-20 32 00 | Skellefteå, Tjärnvägen 7, 0910-73 85 00.
HELT NYA
RENAULT KANGOO
Öppen för stora möjligheter
Nya Renault Kangoo Nordic Line Kampanjpris från 198 520 kr (exkl. moms)
Lägg till Ready2Use-paketet för 11 900 kr* • Värmare med tidur • Backkamera • Skyddsinklädnad (Golv + väggar) • Dragkrok
International van of the year 2022 Förbrukning blandad körn: 5,2–6,8 l/100 km, CO2 137–154 g/km (WLTP). Bilen på bild kan vara extrautrustad. Reservation för eventuella tryckfel. *Endast för Nordic Line-versioner, ordinarie pris 26 400 kr.
30 DEN NYA INDUSTRIALISERINGEN
Sandmagasinet i Vitåfors sett från luften. Till vänster klarningsdammen. Foto: Fredric Alm
Sanden ska bli till guld – men viktiga svar saknas ännu Skellefteå, Luleå eller Narvik? Innan sommaren planerar LKAB att fatta beslut om var miljardinvesteringen i en industripark för utvinning av kritiska mineraler hamnar. Men flera processer har dragit ut på tiden och försenat förstudien i Reemapprojektet. – Vi har inga stora marginaler i tidsschemat och vi hoppas att det ska hålla, säger David Högnelid, strategi- och kommunikationschef för affärsområde specialprodukter vid LKAB. Den stora stötestenen i förstudien är att gruvjätten bara haft ett färdigt markanvisningsavtal för den industripark som ska anläggas. Det gäller Skellefteå, där ett område vid Näsudden nära Skelleftehamn är aktuellt. För Svartön i Luleå och hamnområdet i Narvik har markanvisnings-
avtalen dröjt. Ett detaljplanearbete inleddes i Luleå i maj 2021 och markanvisningen blev offentlig först den 23 februari. Detta efter att Luleå hamn uttryckt farhågor för planerna. Narvik dök upp i diskussionen i vintras. – Narvik har egentligen alltid funnits med i bakgrunden. Vi är aktiva i en förhandling om mark sedan en tid tillbaka. Marken kan vara aktuell för Reemap och framtida järnsvampshantering, säger David Högnelid.
Sanden blir till guld i LKAB:s framtidsprojekt. Apatitkoncentrat utvinns ur det gruvavfall som lagras i sandmagasinen i Malmberget och Kiruna. Apatiten kan man sedan vidareförädla till ett antal produkter, bland annat den krititiska varan sällsynta jordartsmetaller (REE) och mineralkonstgödsel. Foto: Fredric Alm
Markbehovet är 100 hektar. Förstudien ska leverera samtliga villkor för projektet till styrelsen. – Det handlar om tekniska möjligheter: kan vi nå våra mål med produkterna? Ekonomisk effektivitet: vilka marknader och produkter tittar vi på? Förutsättningar för att minimera deponier. Exempelvis vill vi inte deponera gips, som bildas i processen, utan det vill vi utveckla till en betalbar produkt. Sedan givetvis kostnader för etableringen. Har vi tillräckligt med landyta och möjlighet till utökad produktion och synergier? Hur ser det ut med logistik och elkraft på de olika platserna? säger David Högnelid. Ytterligare en faktor är de tillståndsprocesser som pågår för bygge av apatitverk i Malmfälten. – För Malmberget har vi en pågående process där målet är att lämna in en ansökan i år. När det gäller Kiruna så avvisades vår ansökan för Kirunagruvan av markoch miljödomstolen i höstas. Vi har överklagat avvisandet och hoppas att vi inte behöver göra om ansökan, men just nu står vi och väntar. Även om det tar tid så är vår förhoppning att det inte ska bli ett hinder för den tidslinje vi tänkt, säger David Högnelid. Produktionsstart är satt till 2027. – Eventuellt kan apatitverken vara i drift redan 2026. Det omskrivna projektet har alla rätt i den gröna omställningen. Gruvavfallet i LKAB:s sandmagasin i Malmberget och Kiruna ska bildligt talat förvandlas till guld. I anläggningsskedet skapas ett
tusental jobb, och i drift handlar det om upp till 500 arbetstillfällen. Dessutom har LKAB flaggat för att klusterbildning kan bli aktuell med ytterligare etableringar. Affärsidén är denna: Sanden förädlas i apatitverk, som ska byggas i anslutning till järnmalmsförädlingen i Malmberget och Kiruna. Nästa steg är att apatitkoncentratet transporteras till kusten via järnväg för att vidareförädlas. Detta ska ske i en industripark, som innehåller en hydroanläggning, ett svavelsyraverk, ett ammoniakverk, en vätgasfabrik, en anläggning för förädling av mineralgödsel, samt produktionsanläggningar och lager för tillverkning av fluorprodukter, jordartsmetaller och gips. Processen sker med saltsyra, fossilfri svavelsyra, tillverkad av pyritkoncentrat från Bolidens Aitikgruva, och vatten, vilket innebär att det i stort sett inte bildas någon koldioxid. Mineralgödsel pro-
duceras genom tillförsel av grön ammoniak till fosforsyra. LKAB räknar med att kunna producera fem gånger Sveriges behov av mineralgödsel och 30 procent av Europas behov av sällsynta jordartsmetaller.
Här är alla processer som ingår i Reemap. Foto: Anders Humlebo/TT:s nyhetsbyrå
Jonny Vikström Jonny.vikstrom@norrmedia.se
FAKTA Projektnamnet är sammansatt av två av huvudprodukterna som ska återvinnas från LKAB:s avfallssand. REE är en förkortning från engelskans ”rare earth elements”, vilket på svenska benämnds sällsynta jordartsmetaller. MAP är en fosforsbaserad mineralgödselprodukt. Båda är identifierade som kritiska råmaterial. Sällsynta jordartsmetaller importeras exempelvis till 98 procent från Kina. Källa: LKAB.
DEN NYA INDUSTRIALISERINGEN 31
Experterna tittar i kristallkulan – så går det för de gröna pionjärerna
Hur ska de gå för de gröna projekten i norra Sverige? Fyra experter tittar i kristallkulan. Foto:Leif R Jansson/SCANPIX
"Inne i ett helt avgörande skede". "Var ska de köpa råvaran"? "Konceptet kunde knappt vara bättre". Så låter det när fyra experter tittar i kristallkulan och ger sitt omdöme om de tre gröna industriprojekten Northvolt, H2 Green Steel och LKAB/Hybrit. En av de som vi tillfrågat är Magnus Ericsson, adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet. Han följer jätteprojekten i norra Sverige noga och ser stora vinster för regionen om allt går i lås. – Ett spännande grönt teknologikluster håller på att bildas med nya ideer och nytt folk som kompletterar och bygger på de etablerade bolagen och deras projekt och erfarenheter. Detta kommer att sporra alla inblandade till nytänkande och en hälsosam direktkonkurrens. Det kommer att finnas möjligheter till spännande utbyten av personal och ideer, säger han. Ericsson tror dock att tillståndsprövningen riskerar att bli besvärlig för de två stålprojekten. – Nya tag behövs både från tillståndsgivande myndigheter och bolag. Det gäller att kunna minimera utsläpp och störningar men samtidigt främja innovationer och nytänkande. Det går inte med stelbenta attityder utan en ny samarbetsanda kommer att krävas för att de nya projekten ska lyckas. Projektens storlek, framförallt tagna tillsammans, kan skapa problem på flera nivåer, uppger Magnus Ericsson. – Brist på samhällsservice, knapp tillgång på arbetskraft och andra resurser, kanske framförallt el, flaskhalsar i transporter och andra kommunikationer. Allt det kan medföra kostnadsökningar och att budgetar och tidsplaner inte kan hållas.
Andra bedömare som tycker till är Anders Hägerstrand, nyhetschef vid Dagens Industri, Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör vid Region Västerbotten och Jesper Gyberg Ek, klimatansvarig vid Svenskt näringsliv. Så här säger de:
Northvolt ett, batterifabrik i Skellefteå: ME: ”Superspännande projekt där man jobbat på ett annorlunda sätt, utgått från att ”det här ska vi fixa” och hittills har det gått väldigt bra. Har en styrka i att det finns en klart definierad efterfrågan på batterier. De frågetecken jag ser är var Northvolt ska hitta sina råvaror och vilka avtal man kan sluta. När det gäller kobolt så finns inte så många leverantörer. Kongo är helt klart den största producenten”. AH: ”För trovärdigheten och självförtroendet i projektet är man nu inne i ett helt avgörande skede. Northvolt måste bevisa att man kan få upp produktionen i industriell skala och få lönsamhet i tillverkningen. Det är en lång väg att vandra. På pappret har man gjort allt rätt hittills, och tidsplanen har hållit. Men det är fortfarande nu det avgörs”. AP: ”Affärsidén och konceptet kunde nästan inte vara bättre. Det blir Europa första ”gigafactory” och intresset från marknaden visar att tajmingen är perfekt.
Northvolt har redan tagit in mycket stora ordrar för lång tid framöver. Företaget har starka partners, och det cirkulära perspektivet från början till slut, där man tar tillvara på uttjänta batterier och restprodukter, stärker affärsidén ytterligare. Det kan bli ett riktmärke för hur kommande industriella satsningar ska genomföras”. JGE: ”Bidrar med en produkt som är extremt viktig för elektrifieringen. Något tvivel om att det finns en efterfrågan på deras produkter finns inte, sedan beror det givetvis på vilka volymer det handlar om. Men Northvolt ligger längst fram i utvecklingen bland projekten i norra Sverige och efterfrågan på batterier kommer bara öka”.
H2 Green Steel, produktion av fossilfritt stål i Boden: ME: ”Samma tänk och samma människor som i Northvolt, bara att man omsätter sina idéer på ett nytt fält. Det stärker projektet. Jag hoppas man lyckas, för det behövs friskt blod i norra Sverige. Att det finns risker är helt klart. Hur mycket mer är bilbranschen beredd att betala för det gröna stålet? Var ska man köpa den högkvalitativa järnmalm som behövs? Jag är osäker på om LKAB vill leverera till en konkurrent. Det kan bli Kallak, om det blir klartecken för en gruva. Eller Kaunis Iron, men de kan troligen bara leverera mindre volymer. Jag tror en lösning inledningsvis kan vara att de tar in skrot i ljusbågsugnen. Det blir inga nya utsläpp av det. Och så är det tillståndsprövningen och det snäva tidsschemat. Bra att man är optimistiska men samtidigt finns en risk för förseningar.
Det är trots allt skillnad på ett stålverk och den snabba miljöprövning som gjorts av Northvolts batterifabrik. Oklart vad en försening skulle innebära för projektet”. AH: ”Självklart finns en stor efterfrågan på fossilfritt stål och företagets tanke om att bygga upp en ny industri från noll utan några gamla ok att släpa på är mycket intressant. Men det finns samtidigt stora risker. Kan de hitta rätt kompetens för att bygga upp industrin? Kan de hitta en finansiering som även tål sämre tider? Det är en sak att åtnjuta intresse utifrån och plocka in ordrar, en helt annan sak att över tid leva upp till beställarnas höga krav och ha en lönsamhet. Av de tre stora projekten i norr är det här det som är mest osäkert om det förverkligas”. AP: ”Siktar på att snabbt komma ut på marknaden. Affärsidén ligger nära Hybrits, och om man lyckas med tidsschemat kan man ta andelar affärsmässigt. Det är ju delvis samma aktörer som i Northvolt, så man är tränade i att vara snabbfotade. Men det är mycket som ska sätta sig och kritiska bitar är elnätet och elkapaciteten, där det i dag är alltför långa ledtider för nya ledningar”. JGE: ”För både H2GS och Hybrit gäller att potentialen för deras produkt är enorm. Jag tror inte det blir några problem med efterfrågan på grönt stål. Sedan finns generellt vid sådana här projekt orosmoln när det gäller elförsörjning och tillståndsprocess. Det är viktigt att det löser sig. Att H2GS har ett högt tempo i tidsschemat tror jag är en förutsättning för att projektet ska lyckas. Det finns ett starkt lokalt stöd för företaget i Boden, och det stärker planerna. Det är viktigt att kommun och andra myndigheter har en positiv inställning”.
LKAB/Hybrit, produktion av fossilfritt järn och stål i Gällivare och Kiruna:
ME: ”Samma frågetecken här som för H2GS, hur mycket mer är bilbranschen beredd att betala för grönt stål? Bortsett från det ser det starkt ut. Man har en enorm bas att luta sig emot i form av LKAB, SSAB och Vattenfall, och några problem att få fram högkvalitativ järnmalm blir det ju inte. Tidsplanen är inte lika offensiv som H2GS, utan man jobbar mer konventionellt. Det är nog både en styrka och en svaghet”. AH: ”Den stora prövningen för LKAB och Hybrit kommer i nästa stora lågkonjunktur. Man ska komma ihåg att nu pekar allting åt rätt håll. Statsfinanserna är goda och stålindustrin kokar, det är klackarna i taket. Men det finns en betydande risk gällande uthålligheten när det börjar gå sämre. Hur stabil är staten i sin stöttning när den inte får sina utdelningar i samma omfattning? Och hur ser LKAB:s styre ut om några år? Just nu har man en stark ordförande i Göran Persson, som har god hand
Magnus Ericsson, adjungerad professor i mineralekonomi. Foto: Linda Wikström
Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör i Västerbotten. Foto: Lars Westerlund
Jesper Gyberg Ek, klimatansvarig vid Svenskt näringsliv. Foto: Ernst Henry Photography AB
Anders Hägerstrand, nyhetschef Dagens industri. Foto: Privat
med ägaren. Men vem blir näste ordförande och vem blir näste vd efter Jan Moström? Det är människorna som gör det, och LKAB:s framgångar är till stor del firma Persson/Moströms förtjänst”. AP: ”Otroligt stark affärsidé som om man lyckas kommer att göra stora avtryck, inte bara i Sverige utan även globalt. Förtroendet är också stort. Projektet leds av etablerade partners som har stor kunnighet och trovärdighet. Precis som för H2 Green Steel är det elförsörjningen som är ett riskmoment. Att man ska genomföra projektet i pågående produktion och konvertera verksamheten kan ge både möjligheter och utmaningar”. JGE: ”Hybrit var först ur startgropen med den teknik som kommer att bidra stort i klimatomställningen globalt. Marknaden blir inget problem. Men det är ju kolossala elmängder som ska fram i LKAB:s järnsvamptillverkning och det är viktigt med ett fortsatt fokus på att få fram fossilfri el. Det ställer krav på politikerna att leverera”. Jonny Vikström jonny.vikstrom@norrmedia.se
Framtiden har rullat in! Funderar du på elbil? Vi har kunskapen och de senaste modellerna – välkommen in till oss så hjälper vi dig att hitta rätt.
Arvidsjaur | Kiruna | Luleå | Malå | Piteå | Skellefteå Vi är auktoriserad återförsäljare av Audi, Skoda, SEAT, Volkswagen och Volkswagen Transportbilar. www.norrlandsbil.se