Folktandvården 75 år

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS

###*R

###*R

Folktandvården i munhälsans tjänst sedan 1942

hälsofrämjande • nytänkande • kvalitet • för alla

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R 2 Folktandvården

ANNONS

75 år

###*R

Tandläkarmottagning Alunda socken november 1950. Foto: Upplandsmuseet

Under 75 år till er tjänst För munhälsans skull

Folktandvården i Uppsala län är en del av Region Uppsala, med uppgift att leverera förebyggande och hälsofrämjande information om tandvård och tandhälsa och ge rätt till likvärdig tandvård till alla länets invånare. Folktandvården har arbetat för och inspirerat till god munhälsa i Uppsala län sedan 1942, och firar alltså 75 år i år.

T

andhälsan i Sverige har gjort fantastiska framsteg. Under 1920-talet hade svensken allmänt dåliga tänder

och stora problem med karies och andra tandbesvär även i låga åldrar. En ohållbar situation, insåg en framsynt riksdag som 1924 tillsatte en ut-

redning om tandvård för hela folket. Ett ofattbart stort grepp på den tiden men ibland blir även stora visioner verklighet.

1938 fattades beslut om att

varje landsting skulle införa en offentligt driven tandvårdsorganisation och Folktandvården byggdes sedan ut i etapper. Uppbyggnaden begränsades av tillgången på tandläkare men på 1960-talet tillkom även tandhygienisterna som ny yrkesgrupp och i Sverige finns idag en övergripande Folktandvårdsorganisation i varje landsting/region.

Från början låg fokus på att åtgärda karies hos barnen. Ge-

nom regelbunden information i skolorna och samarbete med föräldrar skapas förutsättningar för en god tandhälsa. Idag har cirka 72 procent av länets 12-åringar aldrig haft ett hål i tänderna och 75 procent av besökstiden ägnas därför idag åt vuxna.

Den enskilda faktor som gjort kanske mest för en förbättrad tandhälsa är fluor. Från mitten av 60-talet till 90-talet var fluortanten en återkom-

Innehållet i denna bilaga har tagits fram av Folktandvården i Uppsala län & Insert Media.

Produktion: Insert Media Form: UNiT Text: Lina Börjesson Omslagsfoto: Magnus Laupa

Foto: Johan Wahlgren, där inget annat anges.

Tryck: Pressgrannar

För information om innehållet: Katja Öberg Lundgren 018-611 61 36 katja.oberg.lundgren@regionuppsala.se

För information om kundtidningar kontakta: Mia Lindh, 072-208 71 75 Charlotte Hörngren, 018-478 10 99 mia.lindh@unt.se charlotte.horngren@unt.se

mande gäst i skolorna, en insats som tillsammans med fluortandkräm har revolutionerat kampen mot karies.

Utvecklingen inom tandvård är stor. Vid 75 års ålder bedriver Folktandvården fortsatt forskning och ligger i framkant med ny teknik, modern utrustning och effektiva arbetssätt – dock alltid baserat på bästa tillgängliga kunskap och vad som rent vetenskapligt bevisats fungera.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS

###*R Folktandvården 75år 3

###*R

Fira dina tänder!

Grattis alla munnar och tänder i Uppsala län!

I år är det nämligen 75 år sedan som vi öppnade vår första klinik i Bålsta, en klinik som snabbt följdes av fler på andra orter. Uppbyggnaden var ett resultat av riksdagens beslut 1938 om att ha en tandvårdsorganisation i varje landsting. Syftet var att säkerställa hela befolkningens tillgång till tandvård – ett beslut som har gjort att Sverige idag har en tandhälsa i världsklass. Som folktandvårdare har vi ett stort, unikt och viktigt uppdrag i det arbetet. Vi har ett samhällsansvar som innebär att vi ska vara till för alla och säkerställa att alla får tandvård på lika villkor. En hisnande tanke och jag kan ibland nästan bli lite knäsvag över de förväntningar som finns på oss. Men vi vet att vi håller en hög kvalitet på den vård och den service vi erbjuder och vi vet också att vår tillgänglighet under det senaste året successivt har förbättrats.

Det har hänt mycket sedan 1942, både inom teknik, forskning och tandhälsa. Vi ligger idag långt framme inom alla de områdena. Denna bilaga är tänkt att visa delar av det; delar som du kanske själv upplevt eller sådant som du inte alls kände till. Visste du till exempel att vi idag bedriver allt mer tandvård i hemmet eller att våra medarbetare genomför ett trettiotal forskningsprojekt och studier varje år? Det banar väg för en fortsatt utveckling av tandvården och munhälsan. Så än en gång grattis Uppsala län och våra tänder. Och trevlig läsning.

Gunilla Swanholm, Tandvårdsdirektör

Morgon & kväll

Hur du tar hand dig själv hemma i badrummet varje morgon och kväll har avgörande betydelse för din munhälsa.

R

ent allmänt har vi blivit mer hälsomedvetna och bättre på att ta hand om oss själva även när det gäller munhälsan. Du blir, om du valt det, regelbundet kallad till

undersökning och oftast räcker det att komma på besök vartannat år.

Munhygienen, om du använder fluortandkräm och vad du äter och dricker avgör hur stor

risk det är att du drabbas av karies eller andra munsjukdomar som tandlossning eller erosioner (frätskador). Dessa frätskador liknar karies och uppstår till exempel när man dricker sura drycker, sportdrycker, läsk eller äter citron och gröna äpplen. Det är inte bakterier som angriper, utan kalk som förloras från tänderna.

Hur påverkar tänderna kroppen?

Tänderna är en viktig del av kroppen och ska följa oss så långt som möjligt genom livet. Tänderna och övriga kroppen påverkar varandra och en bra tandhälsa är viktig för att vi ska må bra.

Först och främst behöver vi hålla tänderna rena och starka så de ska kunna tugga maten vi får i oss, men vi behöver även hålla rent då infektioner i munhålan och dåliga tänder kan ge stora pro-

blem och till och med vara orsaken till flera svåra sjukdomstillstånd. Inflammationer i tandköttet har en negativ påverkan på diabetes och man kan se ett samband mellan tandlossning, som är en inflammationssjukdom, och hjärtkärlsjukdomar. Omvänt finns det ett antal sjukdomstillstånd såsom muntorrhet och nedsatt immunförsvar, som kan påverka tänderna negativt.

EGENVÅRDSTIPS • Borsta 2 gånger per dag efter frukost och innan du lägger dig • Använd alltid fluortandkräm • Borsta i 2 minuter • Skölj ej bort tandkrämen

• Använd eventuellt fluorskölj • Använd tandtråd • Ät 5-6 gånger per dag • Låt tänderna vila däremellan • Släck törsten med vatten

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R 4 Folktandvården

ANNONS

75 år

###*R RUTINER VID TANDBORSTNING

• Skapa tidiga rutiner redan vid första tanden.

• Borsta 2 gånger per dag med fluortandkräm.

• 0-2 år använd en klick lika stor som en barnfingernagel med barntandkräm.

• 2-6 år en ärtas storlek på tandkrämsklicken.

• Vid första vuxentanden, cirka sex år, är det dags att byta till vuxentandkräm.

• Upp till 10 år ska en vuxen alltid hjälpa till med tandborstningen.

TIPS OM BARNET INTE VILL BORSTA TÄNDERNA

Leila Mir Moradi, tandsköterka verksam vid kliniken för barnspecialisttandvård på Vretgränd.

”Vi satsar på trygghet” Till kliniken för pedodonti – barnspecialisttandvård – på Vretgränd i Uppsala kommer barn och ungdomar från hela Uppsala län för behandling via remiss från tandläkare, läkare eller andra vårdinrättningar.

L

eila Mir Moradi är tandsköterska på Vretgränd och berättar att det kan röra sig om allt från komplicerade tandolycksfallsskador, uttalad tandvårdsrädsla, grava tandutvecklingsstörningar, barn med funktionshinder eller neuropsykiatriska problem.

Det är viktigt att alla är inblandade i barnets tandhälsa.

Kring ett barn med särskilda behov finns ofta fler vuxna än bara föräldrarna, till exempel assistenter eller personal

tandvårdsrädd är det bättre att vänta utanför, och låta oss ta hand om barnet själva för att inte överföra onödiga rädslor.

Leila Mir Moradi

• Godis bara en gång i veckan • Släck törsten med vatten • Borsta med fluortandkräm • Undvik småätande • Gå till tandvården regelbundet

på ett boende. Det är viktigt att alla är inblandade i barnets tandhälsa. Har man gemensam vårdnad kan det vara bra att den ena föräldern följer med en gång och den andra nästa. Om den vuxna som följer med är

Alternativet är att låta en annan vuxen inom familjen eller en vän som inte är tandvårdsrädd följa med barnet, säger Leila.

Det kan behövas många besök,

kanske två till fem gånger, bara för att vänja sig vid miljön innan behandlingen ens kan påbörjas. Vi jobbar med bildstöd där barnet får se bilder som förklarar det vi ska jobba med och vad som ska hända. Ibland får barnet titta på samma bild fyra gånger efter varandra, och räkna till tio på varje bild, innan vi visar nästa. Patienten får även möjlighet att känna på instrumenten och fråga saker de vill veta innan behandlingen. Alla vuxna runtomkring måste ha tålamod och låta det ta den tid som behövs. Vi jobbar långsiktigt och satsar på att barnet ska känna en trygghet vid fortsatta tandvårdsbesök.

För särskilda fall har våra specialisttandläkare gemensamma möten där tandläkare, läkare, dietist, sjuksköterska, patienten och föräldrar/assitenter är med och pratar ihop sig om bästa behandling för varje specifik individ. Förutom traditionell tandvårdsbehandling bedriver vi också forsknings- och utvecklingsprojekt, arrangerar specialistutbildning och föreläser i och utanför Uppsala län, avslutar Leila.

• Man får vara lite uppfinningsrik och försöka hitta något som fungerar, till exempel att borsta tänderna på andra platser än badrummet.

• Låt barnet vara delaktigt och till exempel välja färg på tandborsten.

• Det finns många tandborstsånger och appar som kan inspirera.

• Samla stjärnor/klistermärken för varje tandborstning och få en belöning.

• Ge tänderna namn och hälsa på hos var och en.

HJÄLPMEDEL

Det finns hjälpmedel om barnen inte vill öppna munnen eller vill bitas. Ett enkelt plastfinger/ bitkloss finns på apotek eller hos tandläkaren, eller låt barnet bita på ett tandborstskaft medan du borstar på andra sidan.

Selma fick hjälp Selma är 13 år och har varit spruträdd i hela sitt liv. Nu har hon blivit behandlad av Elin och Leila på pedodontikliniken. När hon skulle dra ut fyra tänder inför sin tandreglering behövde hon ta bedövningsspruta och fick remiss till barnspecialistkliniken. Där fick hon träna och vänja sig vid både miljön och sprutorna i lugn och ro.

– Leila var jättebra, berättar Selma. Hon tog sprutan lite i omgångar och sade att det bara skulle droppa. Men hon hade stuckit utan att jag märkt något. Då förstod jag att jag var rädd bara för att mitt huvud sa det. Jag hade försökt träna och bli av med min spruträdsla med många andra men ingen har lyckats så bra som Leila. Hon är jättebra och fick mig att känna mig jättestark! Jag har nu dragit ut mina tänder varav två på samma gång, och det kräver mer bedövning än vanligt. Det sägs också att det känns mer att ta spruta i munnen än i armen. Jag är jättestolt! Nu börjar jag säga till andra barn att de också ska gå och få hjälp om de är rädda. Vi har en släkting som är jätterädd men nu kan jag berätta för henne att det inte är farligt. Nu har jag också vågat ta spruta i armen hos skolsköterskan, säger Selma stolt.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS

###*R Folktandvården 75år 5

###*R

Yvonne Brink Svensson, här med barn från Knivsta, har inga planer på att dra sig tillbaka.

Fluortanten i Knivsta Yvonne Brink Svensson är hela Knivstas fluortant. Nuförtiden vet barnen i Knivsta hur de ska ta hand sina tänder och mycket av det är nog Yvonnes förtjänst.

R

edan 1983 började hon arbeta på Folktandvården i Knivsta och trots att hon hunnit bli 72 år har hon inte slagit av på takten.

Varje månad ger hon sig ut till åtta skolor i kommunen och pratar tandhälsa med barnen.

Hon får alltid en omedelbar och ömsesidig kontakt med eleverna i klassrummen och besöken är mycket uppskattade. Fluorsköljningen är

en viktig del av besöket och barnen vet precis hur det ska gå till. Tiderna förändras och fluor finns numera på Bag-inbox men hälls, precis som förr, upp i små vita plastmuggar.

Barnen blundar när de sköljer, så att de inte ska börja titta på varandra och börja skratta.

Alla har stor respekt för detta.

Yvonne berättar att hon inte ens hade någon egen tandborste som barn. Hon fick inte lära

sig att ta hand om sina tänder och fick därför stora besvär med dem. Det vill hon absolut inte att dagens barn ska behöva gå igenom, därför fortsätter hon att besöka skolor fast hon är pensionerad sedan många år tillbaka. Med åren har Yvonne blivit igenkänd inte bara i Knivsta utan även på Åland och hennes tjänster efterfrågas även för information till nyanlända i Bergsbrunna och i Gottsunda.

Gör insatser vid behov Även om fluortanten inte besöker alla skolor så görs satsningar för vissa grupper. Ett exempel på förebyggande arbete är att hitta nya metoder för att nå de barn som ofta uteblir från inbokade besök, ett annat är fluorlackning i områden där barns tandhälsa är sämre än i övriga länet.

– Vårt uppdrag är att vidta åtgärder för särskilda grupper, speciellt för barn och unga och äldre, säger Eva Hedman, tandhygienist och projektansvarig.

Innan hon blev fluortant i Knivsta tog hon hand om barn som var oroliga inför sitt tandläkarbesök. För att avdramatisera gick hon i lugn och ro igenom utrustningen tillsammans med barnen, hissade dem upp och ner i tandläkarstolen och skapade en trygg och avspänd stämning. Och kärleken till barnen går inte att ta miste på.

– De är så trevliga att arbeta med och omedelbara och raka i sin kommunikation. Är det något de inte tycker om så får jag veta det direkt, säger Yvonne.

Hon har inga planer på att 2010 startade ett fluorlackningsprojekt mellan Folktandvården och Enköpings kommun med syfte att förbättra tandhälsan och minska ojämlikheter när det gällde tandhälsan bland kommunens skolbarn. Projektet blev mycket lyckat och gav bland annat en 25-procentig minskning av karies jämfört med en knappt nioprocentig minskning bland barn i samma ålder i övriga länet. Metoden har nu utökats till skolor i Alunda och Heby, där tandvårdspersonal regelbundet fluorlackar elevernas tänder och informerar om hur de får en bra munhälsa.

Projekten finansieras av folkhälsomedel från Region Uppsala och fluorlackningen sker

dra sig tillbaka så det lär bli många fler barn som kommer att få hennes hjälp till en god tandvårdskultur genom livet

precis som barnens lärarinna Marie Friman som även hon hade Yvonne som fluortant redan på 90-talet.

SVENSK FLUORTANDKRÄM Fluortantens dag firas varje år den 1 september sedan 2009.

Fluortandkräm - en svensk uppfinning. När fluortandkrämen kom under 1960-talet innebar det en revolution för tandhälsan och en milstolpe i kampen mot karies. Bakom uppfinningen står svenskarna Arvid Carlsson och Yngve Ericsson.

Foto: Katja Öberg Lundgren

på skoltid med frivilligt deltagande. Skolan är en bra plats om man vill nå alla, och jämfört med fluorsköljning som eleverna gör själva får sköterskorna här möjlighet att titta

alla elever i munnen. Skolorna är positiva till projektet. Vi vill ju alla ha starka och friska barn!

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R 6 Folktandvården

ANNONS

75 år

###*R

Tandslitage, ett livsstilsproblem?

Några frågor till Maria Erkapers, övertandläkare i protetik vid specialisttandvårdskliniken Kaniken i Uppsala.

Har vanligt är det med tandslitage?

– Tandslitage är ett växande problem som tilltar med stigande ålder. Tänder slits normalt 0,065 mm per år men ibland går slitaget snabbare och kan ge ilningar, smärta vid tuggning och utseendemässiga besvär. Tre procent av 20-åringarna och 17 procent av alla 70-åringarna har ett allvarligt tandslitage. Nästan dubbelt så många män som kvinnor drabbas, eftersom männen har större bitkraft. Tandslitage har långsam utveckling och kan i tidigt skede vara svårt att upptäcka. Det är inte ovanligt att man söker hjälp först när slitaget har gått väldigt långt.

Vad beror det på?

– Det finns flera orsaker. Erosionsskador orsakas av en sur miljö i munnen som kan bero på kost och dryckesvanor. Det är den vanligaste orsaken och kan uppfattas som ett livsstilsproblem. Dålig salivsekretion genom medicinering kan också ge sur miljö i munnen. Andra orsaker till förlorad tandsubstans kan vara tandborst-

Maria Erkapers jobbar med mätinstrumentet Grindcare som mäter tandgnissling när man sover.

skador eller tandgnissling. Tandgnissling påverkas av stress och alkohol och därmed också vår livsstil. Det är dock vanligt med en kombination av flera orsaker, vilket gör att slitaget tilltar.

ning av skadan finns olika behandlingsalternativ. En lindrig skada kan behandlas genom att utesluta orsaken, exempelvis läsk. Vid tandgnissling kan bettskena vara ett alternativ och mindre tandslitage kan man åtgärda med tandfyllningar. Mer omfattande tandslitage kan kräva rotfyllningar, kirurgiska ingrepp och ibland flertal tandkronor.

– Omfattande tandslitage kräver ofta en remiss till specialisttandvården. Det krävs ett tränat öga för att bedöma vilken typ av tandslitage man behandlar eftersom man främst måste få bort den bakomliggande orsaken. Vi på Kaniken kan mäta aktivitetsgraden av tandgnissling med mätutrustning som patienten får låna hem och sova med och sedan kan man läsa av registrerad data. En sådan mätning kan bli en bekräftelse för patienten men också en överraskning eftersom de flesta är omedvetna om sin tandgnissling.

Behandling av tandslitage sker ofta stegvis där lämplig betthöjd och estetik provas fram med tillfälliga material innan de slutgiltiga ersättningarna kommer på plats.

FÖRE bettrehabilitering av tandslitage.

EFTER bettrehabilitering av tandslitage.

Så minskar du risken för tandslitage Gör regelbundna undersökningar. Ju tidigare man upptäcker slitaget på tänderna desto mindre vård krävs.

Begränsa kost och dryckesvanor med lågt pH, som äpple, apelsin, citron, surt godis, juicer, läsk, kolsyrade drycker, vinäger och vin. Var observant på om du är torr i munnen eller drabbas av sura uppstötningar under en längre tid.

Undersök om den medicin du tar kan ge muntorrhet. Extra tillskott av fluor är alltid bra eftersom det ökar tandens motståndskraft mot tandslitage. Och be din tandläkare göra en bettskena om du gnisslar tänder. Använd mjuk tandborste. Vänta en timme efter födointag innan tandborstning eftersom det blir surt i munnen direkt efter att man ätit.

Vad kan tandvården göra?

– Beroende på anledning och omfatt-

Digital bedövningspenna För den som känner obehag inför traditionell bedövning finns alternativet att välja den digitala bedövningspennan Wand.

Många patienter upplever att den ger en nästan smärtfri bedövning.

Mikroskop Folktandvårdens kliniker är modernt utrustade. Tack vare mikroskopet kan avancerad tandvård utföras även på allmäntandvårdskliniker i länet.

Krystyna Grabowska är tandläkare och använder mikroskop under sina rotbehandlingar. Med olika grad av förstoring och ljusstyrka kan hon tydligt se tandens anatomi och vara säker på att hitta alla små kanaler. Finns det sprickor syns dessa tydligt i mikroskopet. En fördel är också att mikroskopet kan kopplas till en skärm så fler personer kan vara delaktiga och diskutera under behandlingen om det skulle behövas.

– Mikroskopet hjälper mig att få en bra kontroll under behandlingen och man ser lätt att kanalerna är rena och fina efter behandlingen, berättar Krystyna.

Wand betyder trollstav och är en digitalt styrd maskin som lägger bedövningen med ett lägre och jämnare tryck än om tandläkaren lägger traditionell bedövning för hand. Bedövningspennan arbetar i små steg och droppar ut lite bedövningsvätska på tandköttet precis innan bedövningen ska läggas så det känns inte som ett stick, berättar Pia Norling, verksamhetschef vid Folktandvården i Bålsta.

För den som är tandvårds- eller spruträdd kan trollstaven vara en befrielse. Med Wanden kan man lägga bedövningen precis bara vid den tand som ska behandlas och patienten slipper bedövningskänslan i andra områden som läppar, tunga och kinder som ibland uppstår vid traditionell bedövning.

Flera av Folktandvårdens kliniker har tillgång till digital bedövning.

Prata med din behandlare.

Några av ett

30-tal

forsknings- och utvecklingsprojekt:

- Förskolebarns upplevelse av tandvårdsbesöket: läsplatta med frågor på klinikerna om vad barnen tyckte om besöket.

- Test pågår för att införa digital scanning som komple-

ment till vanlig avtryckstagning.

- Tandhälsoinformation till personer med ätstörningar: Samarbete med ätstörningsenheten på Akademiska sjukhuset.

- Munhälsa hos äldre i kommunal hemvård: syfte att fler äldre får hjälp med sin munvård genom bland annat ökad kunskap hos vård- och omsorgspersonal om munhälsa.

- Vårdrelaterade infektioner i tandvården: kartläggning av infektioner som inträffar efter tandvårdsbehandling.

- Studie kring vilken effekt en individuell skräddarsydd munhälsoundervisning baserad på motiverande samtal har, jämfört med ett standardiserat kariespreventionsprogram.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS

###*R Folktandvården 75år 7

###*R

Hallå där!

Några frågor till Erik Lindfors, övertandläkare i bettfysiologi vid specialistkliniken Kaniken i Uppsala. Erik driver ett forskningsprojekt om rörelseträning som behandlingsform vid käkmuskelsmärta.

1. Hur vanligt är det med käkmuskelsmärta?

Röststyrd journalföring Tandhygienisten eller tandläkaren kan prata in tändernas status direkt i journalen istället för att skriva under pågående undersökning.

Tandhygienist Alma Ribic använder Voxit varje dag i sitt arbete. Det är ett headset med röststyrd journalföring, och allt hon säger genom undersökningen skrivs automatiskt in i datorn i samma takt som

hon pratar och undersöker sin patient.

– Det är ett fantastiskt hjälpmedel för oss tandhygienister som jobbar ensamma.

Tidigare har jag behövt vända mig ifrån patienten för att

skriva in status i datorn löpande under undersökningen. Nu kan jag istället tala rakt in i headsetets mikrofon och behålla fokus på patienten hela tiden. Patienterna hör dessutom allt jag säger och blir mer

Tandhygienist Alma Ribic.

engagerade och delaktiga. Om de till exempel hör att de blöder i tandköttet blir de mer medvetna och benägna att börja sköta om sig bättre och kanske använda tandtråd mer regelbundet. Det är dessutom mycket mer hygieniskt då jag slipper skriva på tangentbordet eller papper och sedan gå tillbaka till patientens mun, säger Alma.

Laserbehandling Laser kan användas istället för traditionell borrteknik vid borttagning av karies (hål i tänderna). När laserstrålen kombineras med vattenmolekyler bildas små explosioner som tar bort karies och bakterier från tandens yta.

Roxana Sarmadi, övertandläkare på kliniken för pedodonti – barnspecialisttandvård – på Vretgränd berättar att man inom Folktandvården i Uppsala har jobbat med laserteknik sedan 2009.

Hon har även, sedan 2010, forskat på laserteknik för tandvård och jobbat med flera kliniska studier som jämför lasertekniken med konventionell borrteknik.

Många patienter upplever obehag av vibrationer från borren och själva borrljudet vid behandling med traditionell borrteknik. Laser vibrerar inte på samma sätt och har ett annat ”poppande” ljud. Studier visar att dessa patienter föredrar laser när det gäller borttagning av karies. Det tar dock två till tre gånger längre tid att avlägsna karies med laser än med traditionell borrteknik, men patienter som är rädda för borren fördrar lasertekniken även om den tar längre tid. Studier visar även att patienter upplever lasertekniken mer behaglig och mindre smärtsam jämfört med borrtekniken. Patienterna behöver inte bedövning lika ofta när lasertekniken används.

- Diagnoser och kvalitet vid rotbehandlingar; delarbete i doktorandstudier.

- Munvårdsrutiner vid äldreboende, infört i Tierp.

- Studie kring äldre invandrares munhälsa.

- Forskning om sängvätning hos barn kan botas med hjälp av tandställning som vidgar gommen.

- Uppföljning av behandlingsresultat på unga permanenta tänder där pulpan blottats på grund av djup karies.

- Forskning om inflammation runt titanimplantat hos patienter behandlade med bentransplantat i samband med implantatoperationen.

Foto: Katja Öberg Lundgren

Foto: Arkiv

Laser kan även användas vid kirurgiska ingrepp i munnen. Vid operationer ger laserbehandling mindre blödning och annorlunda såryta och läkning. Roxana arbetar med en klinisk studie som undersöker skillnader i sårläkningsprocessen efter kirurgiskt ingrepp med laser jämfört med konventionell teknik.

– Ungefär 10 procent av den vuxna befolkningen i Sverige, och fler kvinnor än män, har långvarig smärtsam käkfunktionsstörning. Smärtan är ofta förenad med huvudvärk och svårigheter att gapa och tugga, vilket medför en försämrad livskvalitet. Bettfysiologisk behandling av smärtsam käkfunktionsstörning kan minska lidandet och även det generella vårdbehovet.

Erik Lindfors

2. Vilka effekter kan det få?

– Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker primärvårdsläkare och merparten av dem omhändertas på ett förtjänstfullt sätt i primärvården. En svensk studie har visat att hos 18 procent av de patienter som söker vårdcentral på grund av huvudvärk är orsaken till huvudvärken helt eller huvudsakligen bettfysiologisk. Bettfysiologiska besvär resulterar i ökad sjukskrivning och dessa patienter söker läkarvård två till tre gånger oftare än friska personer.

– Utebliven bettfysiologisk behandling resulterar alltså både i personliga och ekonomiska problem för den enskilde patienten och i en ökad kostnad för sjukvård, försäkringskassa och samhälle. Det är alltså mycket viktigt att patienter med smärta i ansikte/käke och huvudvärk (orsakad av smärtsam käkfunktionsstörning) identifieras och erbjuds adekvat bettfysiologisk behandling.

3. Vad kan man göra på egen hand?

– På egen hand kan man självmedicinera med enklare analgetika (NSAID/paracetamol) och utföra enklare avslappningsövningar/rörelseträning för käken. Behandling med kyla/värmekuddar kan även prövas. Ger inte detta effekt bör man utredas och behandlas.

BEHANDLINGAR Vid specialistkliniken behandlas framför allt patienter med olika funktionsrelaterade smärttillstånd i käk- och ansiktsregionen. Vi använder oss av flera behandlingsmetoder för att förbättra patientens käkfunktion och ta bort smärta och huvudvärk, till exempel: - Olika typer av bettskenor - Rörelseträning för käken - Bettslipning - Akupunktur - Behandling med värme/kyla - TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) - Antiinflammatoriska och smärtlindrande mediciner - Intramuskulära injektion med lokalbedövning i tuggmusklerna - Käkledsinjektioner med kortison De vanligaste bettfysiologiska behandlingarna i allmäntandvården är bettskena och bettslipning.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R 8 Folktandvården

ANNONS

75 år

###*R

Mobil tandvård Kan patienten inte komma till tandvården så kommer tandvården till patienten. Genom den mobila kliniken görs besök i hemmet eller på boenden.

E

n god ålderdom innebär bland annat att man ska kunna äta och tugga utan

besvär. Tack vare att munhälsan i landet generellt blivit bättre så har allt fler kvar sina tänder högre upp i åldrarna.

Den som bor på äldreboende eller kvar hemma och har ett tillräckligt stort behov av vård och omsorg har rätt till kost-

… och kunskapscentrum för äldretandvård Folktandvården i Uppsala län har ett samlat kunskapscentrum för äldretandvård med både forskning och extern verksamhet. Här samlar och sprider man kunskap om äldres tandhälsa. Medarbetare gör studier för att ta fram ny information och nya arbetssätt. Arbetet är gränsöverskridande och involverar andra tandvårds-, och samhällsaktörer. I Uppsala län finns ett av sex centrum i landet.

Vad säger dom?

Sifferbeteckning på varje tand

Tandläkaren delar in munnen i kvadranter, det vill säga i fyra lika stora delar.

Den första delen är tänderna i höger överkäke, den andra i vänster. Den tredje är tänderna i vänster underkäke och den fjärde i höger. Varje del innehåller normalt sju tänder (åtta med visdomständer). Från mitten och bakåt betecknas de med siffrorna ett till åtta. Högra framtanden i överkäken kallas alltså för ett-ett (första tanden i första kvadranten) och hörntanden i vänster underkäke kallas för tre-tre (tredje tanden i tredje kvadranten).

nadsfri munhälsobedömning en gång per år. Kan patienten inte ta sig till klinikerna finns risk att besöket aldrig blir av och de får dålig munhälsa vilket kan orsaka onödigt lidande. Folktandvården har även tagit stora steg i utvecklingen av den mobila tandvården

där tandläkare, tandhygienist och tandsköterska utför enklare behandlingar i hemmet istället för på kliniken. Behovet är stort och fler och fler får hjälp. 2016 fick hela 96 procent av alla som tackat ja till en munhälsobedömning besök av Folktandvården. Det gäller

både personer i särskilt boende och de som bor kvar hemma.

I det politiska uppdraget ingår även utbildning i munhälsa till personal på särskilda boenden och i hemtjänsten.

TOLK • INTERPRETERS Vi ordnar tolk utan extra kostnad. Vi kan även hjälpa till med tolk till dig som är döv, dövblind, vuxendöv och hörselskadad. Kontakta oss så hjälper vi dig.

We arrange interpreters at no additional cost. We can also help you with interpreters if you are deaf, deafblind, adult deaf and hard of hearing.

Contact us and we will help you.

K1

K2

Höger

Vänster

Underkäke

Överkäke K4

Höger

K3

Vänster

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS

###*R Folktandvården 75år 9

###*R

Stöd och Tandvårdsmöjligheter rädsla Tandvårdsrädsla innebär mer eller mindre starka obehagskänslor i samband med ett tandvårdsbesök. Patienten kan känna sig utsatt och uppleva att hen inte kontrollerar situationen.

Foto: Magnus Laupa

Genom regelbundna besök hos tandvården kan sjukdomar upptäckas i tid och behandlas innan det blir akut och kräver större behandlingar. Det blir därmed också billigare.

D

en som är frisk och besöker tandvården vartannat år kan betala från 600 kronor för en basundersökning, efter avdragna bidrag. Baserat på dina behov och vad undersökningen visar, kan andra åtgärder tillkomma. Till exempel fler röntgenbilder, mer omfattande förebyggande åtgärder eller noggrannare undersökning av ett specifikt problem. Även utökad information och individuella skötselråd kan beläggas med avgift. Det är därför svårt att på förhand ange exakt vad ditt besök kommer att kosta.

Kompletterande åtgärder sker i samråd mellan dig och behandlaren.

Försäkringskassan betalar årligen ut ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB) på 150 eller 300 kronor, beroende på ålder. Bidraget dras automatiskt av vid besök hos tandvården och gäller i två år.

Om den totala kostnaden under en 12-månaders period överstiger 3000 kronor går det in under högkostnadsskyddet.

Du som patient betalar då bara halva kostnaden av det arbete som utförs däröver (med vissa undantag).

Särskilt tandvårdsstöd är för personer med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som ökar risken för en sämre munhälsa, till exempel sjukdomar

som ger muntorrhet. Det är läkare eller i vissa fall tandvårdspersonal som bedömer om patienten har rätt till bidraget.

Viktigast av allt är att patienten berättar om sin rädsla för behandlaren och ställer frågor. Då är det lättare att bemöta den.

Ibland kan man ändra vinkeln på stolen något så att patienten slipper ligga ner, eller ge mer information om vad som kommer att hända, visa instrumenten, ta små varsamma steg framåt i behandlingen och därmed ge patienten en bättre kontroll över situationen. Trivs man inte med sin behandlare kan man be att få byta.

Foto: Katja Öberg Lundgren

Om man är riktigt tandvårdsrädd kan det vara bra att ha med en vän som stöd. Ibland gör rädslan att man blir

blockerad när behandlaren ger information och anvisningar, då kan vännen hjälpa till att lyssna och förklara.

På Folktandvården i Uppsala län arbetar psykolog Jessica Lucic, som enbart behandlar tandvårdsrädda patienter. Besöken hos henne och viss del av tandbehandlingen fås med samma högkostnadskydd som gäller vid öppen hälso- och sjukvård. Ring 020-861919.

För personer som behöver särskild omvårdnad finns även Region Uppsalas tandvårdsstöd. Det kräver ett intyg från läkare eller kommunen som berättigar till tandvård till samma avgift som sjukvård.

Du kan dela upp din betalning, räntefritt i ett år, med Tandsupport. Ansök på www. tandsupport.se Läs mer om bidrag och stöd på www.forsakringskassan.se eller www.1177.se

Tandvård till fast pris Över 40 000 personer i Uppsala län har skrivit avtal med Folktandvården om fast pris, kallat Frisktandvård. De betalar från 50 kronor i månaden, får mindre risk för karies och slipper överraskande kostnader.

Frisktandvård är regelbunden tandvård till fast pris. En smart modell där målet är att din friska mun ska fortsätta vara frisk eller att din tandhälsa till och med ska förbättras. Studier vid Göteborgs universitet visar att personer med frisktandvårdsavtal löper mindre risk för karies än de som betalar för varje besök*.

Patienter ser avtalet som en möjlighet att regelbundet komma till tandvården och att det motiverar dem att sköta sin munhälsa.

– ”Det är som att det är gratis”, säger de. De upplever

det som det, säger Britt-Marie Hedin, tandhygienist på Folktandvården som gjort en intervjustudie på varför många tecknar om sina avtal gång på gång.

Det upplevs också som ett skydd om tandhälsan någon gång skulle försämras.

Månads/årskostnaden beror på din nuvarande tandhälsa. Ju friskare du är, desto mer sällan behöver du besöka tandvården och desto lägre kostnad blir det. Ett personligt vårdprogram tas fram utifrån den riskbedömning som

din tandläkare eller tandhygienist gör. Programmet omfattar både egenvård och förebyggande vård som undersökningar.

Och skulle någonting hända så ingår de flesta behandlingar, inklusive akuta besök.

För att kunna teckna avtal ska du vara färdigbehandlad.

Avtalsperioden är tre år med en månads uppsägningstid.

Läs mer på www.ftvuppsala.se/ frisktandvard eller fråga din behandlare om du vill veta mer.

*Avhandlingen A New Payment Model in Swedish Dental Care av Charlotte Andrén Andås kan du läsa på www.gu.se. Sök på Frisktandvård.

Britt-Marie Hedins studie är publicerad i Tandhygienisttidningen nr 3 2015.

Fira dina tänder!

Den 1 september firar vi alla tänder och att Folktandvården i Uppsala län fyller 75 år. Vi bjuder på fluor och svarar på frågor om munhälsa. Kom förbi och ge dina tänder något stärkande.

Uppsala resecentrum 7.30-09 S:t Pergallerian, 11.30-13 Bolandcity, 12-14 Gottsunda centrum, 13-14.30 Enköpings station, 7.30-09 Knivsta station, 8-10 Skutskärs centrum, olika platser under dagen. Östervåla utanför Tempo, 10-12. Östhammar utanför ICA, 11-15.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R 10 Folktandvården

ANNONS

75 år

###*R

Fin till studenten

Rebecka 19 år fick hjälp av tandregleringen i Enköping Rebecka Kinnunen från Enköping hade mått dåligt och känt sig osäker i många år på grund av av sina sneda tänder. När hon var 17 år tog hon själv kontakt ortodontikliniken i Enköping. Drömmen var att bli färdig med behandlingen till sin studentdag.

M

ina problem var rent utseendemässiga och jag hade mått dåligt så länge att jag nu ville ta hjälp, berättar Rebecka.

Hon tog själv initiativet för att få hjälp med tandreglering. Urvalstandläkaren bedömde att

hennes bett var tillräckligt avvikande för att hon skulle beviljas avgiftsfri tandreglering, och hon valde att kontakta ortodontikliniken i Enköping för sin behandling.

Vid det första mötet gjordes bedömningen att behandling-

en skulle ta knappa två år (2024 månader). Tandställningen sattes sedan in i december 2015 och Rebeckas dröm var att bli klar med behandlingen innan studenten i juni 2017. Jari Taghavi och klinikens medarbetare förstod hur viktigt det var för henne och

lovade att göra allt de kunde för att bli klara på de 18 månader som var kvar. Tillsammans satte de upp gemensamma mål och en tidsplan. En förutsättning för att klara Rebeckas deadline var att samarbetet och behandlingen flöt på exakt som planerat. Hon fick en tandställning som justerades ungefär varannan månad och hon behövde också dra ut fyra tänder. Engagerat och envist följde hon tandläkarens alla råd med att borsta tänderna noga, hålla rent runt tand-

ställningen och använda gummisnoddar på det sätt hon blivit rekommenderad.

– Vi hade tur; mina tänder flyttade på sig snabbt i början,

Jag fick ett fantastiskt bemötande.

Rebecka Kinnunen

och målet att bli klar på bara ett och ett halvt år låg plötsligt inom räckhåll. Jag fick ett fantas-

tiskt bemötande och de lyssnade hela tiden på mig och mina behov och hur jag mådde. Behövde jag komma akut, hitta nya tider eller boka om så ordnades det.

Jag kände mig alltid välkommen.

Vi bokade in två olika tider veckan innan studenten. Vid första besöket var det inte riktigt klart, men dagen innan studenten såg allt fint ut, och min tandställning kunde tas bort. Det kändes såklart helt fantastiskt! Efteråt besökte jag kliniken och hade med mig en stor bukett blommor, avslutar Rebecka.

Bedömning av bettavvikelser

Specialist avgör behovet

Vilka patienter som ska ha rätt till avgiftsfri tandreglering har traditionellt baserats på tandläkarens professionella bedömning, men nu finns forskning som belyser patientens upplevelse, tankar och känslor kring sin bettavvikelse och att det bör vägas in på ett mer systematiskt sätt vid behovsbedömningen.

Vissa bettavvikelser går i arv medan andra beror på yttre faktorer som till exempel sugovanor. De flesta avvikelser behöver inte behandlas, men upp till var fjärde barn och ungdom har tillräckligt stort behov av behandling för att erbjudas avgiftsfri tandreglering.

Jari Taghavi Foto: Mehrchad Taghavi

Många ungdomar med bettavvikelser blir dagligen påminda om sin bettsituation när de ser sig själva i spegeln, genom kommentarer från omgivningen eller via bilder när de är aktiva på sociala medier. De utvecklar ofta strategier för att hantera detta, såsom att hålla för munnen när de pratar eller undvika att visa tänderna när de ler, berättar Jari Taghavi, specialisttandläkare i ortodonti som nyligen skrev en avhandling om hur ungdomars bett-

avvikelser påverkar deras dagliga liv, och om förhållandet mellan specialisters bedömning och patientens egna önskemål om behov av behandling.

– I våra studier kunde vi också visa att patientens behandlingsönskemål många gånger hängde samman med specialisternas bedömning.

Därför vore det önskvärt om vi inom tandvården kunde förbättra våra processer inför beslut om tandreglering och ta större hänsyn till patienternas

egna behov och se till att de på ett strukturellt sätt vägs in vid bedömningen. Vi har tagit fram ett formulär där man objektivt kan väga den professionella bedömningen med patientens uppfattning om bettavvikelsen och hur den påverkar vardagen. På så sätt kan vi med bättre träffsäkerhet välja ut och hjälpa de patienter som ur ett psykosocialt perspektiv verkligen behöver tandreglering, säger Jari.

Somliga bettavvikelser bör behandlas redan när barnet är 7-11 år, medan andra regleras först i 12-14-årsåldern då de permanenta tänderna kommit fram eller ännu senare när tillväxten är avslutad.

Efter en första bedömning hos ordinarie tandläkare visas patienten för en specialist som fastställer behovet av tandreglering utifrån vissa kriterier. Därefter får patienten komma till en specialistklinik i tandreglering (vårdval) för en mer ingående undersökning och man tar reda på vad patienten vill ha hjälp med. Tillsammans diskuterar sedan specialisttandläkaren, patient och förälder vad patienten önskar och vilken

behandling som krävs för bästa resultat. Om patienten känner sig delaktig blir de oftast mer motiverade till att samarbeta, sköta munhygienen och sin tandställning enligt instruktioner.

Tänderna regleras genom att en fast eller avtagbar tandställning trycker tänderna i rätt riktning. Behandlingen pågår under en längre tid, oftast 18-24 månader och regelbundna kontroller och justeringar görs varje eller varannan månad.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS

###*R Folktandvården 75år 11

###*R

Nöjda medarbetare Varför jobbar du inom Folktandvården?

Ziba Jamshidi Fard, tandsköterska ”Jag är väldigt nöjd med mitt yrkesval. Mitt jobb är tacksamt och jag känner mig behövd. Patienterna är oftast glada och nöjda när de kommer till oss och får hjälp. Tandsköterska är ett framtidsyrke och just nu är det många pensionsavgångar så det är lätt att få jobb. Man får även många utvecklingsmöjligheter när man jobbar inom Folktandvården. Man kan till exempel nischa sig till operationssköterska och jobba med kirurgi eller specialisera sig på att jobba med barn och ha egna patienter”.

Ing-Marie Svensson, tandsköterska och receptionist ”Jag började jobba på Folktandvården 1980 och är tandsköterska i botten men blev intresserad av att jobba som receptionist när allt blev datoriserat. Jag trivs med att få möta och ta emot patienterna. Eftersom jag jobbat på flera kliniker; Knivsta, Gottsunda, Vretgränd och nu St:Per, är det många som känner igen mig och upplever det som en trygghet. Det finns många utbildningar och interna kurser för receptionister. Vi får ständigt chansen att utvecklas i vårt yrke, och vi får även stöd och hjälp från ledningskontoret vid behov”.

Elham Kellgren, leg. tandläkare ”En av styrkorna är Folktandvårdens storlek. Vi har många patienter och då blir det också stor variation på behandlingarna. Jag har många kollegor att utbyta erfarenheter med och det är alltid utvecklande och intressant. Det finns också många dörrar öppna om man vill forska eller vidareutbilda sig med allt från korta kurser till chefsprogram och specialistutbildningar ”.

Vill du jobba med hälsa, människor, hantverk och få intellektuell stimulans?

Då är tandvårdsyrket ett alternativ!

LEDIGA TJÄNSTER

Johan Segerström, specialisttandläkare i oral protetik.

En av Folktandvårdens styrkor är kompetensutveckling och närhet till många specialister. Tandvård är ett yrke med ständig utvecklingspotential. Jag inspireras av att hjälpa patienter att upprätthålla sin tandhälsa och att bygga upp raserade bett. Det kan vara allt från en trasig tand till patienter med ansiktsmissbildningar, tumörer i huvud-hals området och olycksfall. Jag ser Folktandvården som en lärande organisation och jag har själv haft förmånen att både arbeta som klinikchef på flera kliniker och sedan kunnat gå vidare och utbildat mig till specialisttandläkare.

Vi känner en ödmjukhet inför vår uppgift att verka för en hög kompetens och kvalitet inom vår specialitet och hela Folktandvården.

För att möta efterfrågan på tandvård söker vi: Verksamhetschef ortodonti, Enköping Tandsköterska, sjukhustandvården Enköping Tandläkare och tandhygienist, Gottsunda Tandläkare, Heby Tandläkare, Knivsta Tandhygienist, Seminariet

Jobba hos oss!

Vår storlek är vår styrka. Växer du, växer vi. Genom vårt breda uppdrag kan vi erbjuda möjlighet att växla mellan stor och liten klinik, landsort och stad med ett brett patientklientel där du får arbeta på toppen av din kompetens.

• Adeptprogram för nyutbildade tandläkare och tandhygienister • Introduktionsprogram för nyutbildade tandsköterskor • Utvecklingstjänst för dig som vill bli ledare i Folktandvården • ST-tjänst • Nischtandläkare • Ett flertal internutbildningar • Möjlighet att askultera på specialistkliniker

Tandsköterska, tandhygienist och tandläkare, S:t Per Tandhygienist, Skutskär Tandläkare och tandhygienist, Västertorg Läs mer på ftvuppsala.se/ledigajobb

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R 12 Folktandvården

75 år

###*R

Vi finns i hela länet Var du än befinner dig i livet har vi möjlighet att hjälpa dig efter dina behov. Inom Folktandvården finns allmäntandvård, specialisttandvård och sjukhustandvård med uppsökande och mobil tandvård.

Hos oss får du träffa den yrkeskategori som är bäst lämpad att hjälpa dig.

För att boka tid eller komma i kontakt med allmäntandvården ringer du den klinik som passar sig bäst. Kontaktuppgifter finns på www.1177.se eller www.ftvuppsala.se.

På allmäntandvårdskliniker kan du även boka eller ändra din tid via e-tjänster på www.1177.se. Logga in med Bank-ID eller e-legitimation.

Till specialistklinikerna remitteras du för vård av en mer komplicerad sjukdomsbild. Du kan remitteras inom Folktandvården, från privat vårdgivare eller övriga hälso- och sjukvården.

Skutskär

Tierp

Östhammar Östervåla

Alunda

Heby

Almunge Alunda Bålsta Enköping Gottsunda Heby

Knivsta Liljeforstorg Seminariet Skutskär Storvreta S:t Per Tierp

Vretgränd Västertorg Årsta Örsundsbro Östervåla Östhammar

Almunge

UPPSALA

Örsundsbro

Knivsta

Enköping

Sjukhustandvård är för dig med särskilda behov, till exempel långvarigt eller svårt sjukdomstillstånd. Vi har även mobila tandvårdsteam som bedriver uppsökande verksamhet och tandvård i hemmet.

Allmäntandvård

ANNONS

Bålsta

Specialisttandvård Pedodonti, Uppsala Ortodonti, Uppsala Ortodonti, Enköping

Specialisttandvårdskliniken Kaniken, Uppsala Bettfysiologi Endodonti Parodontologi Protetik

Sjukhustandvård Uppsala, Seminariet Enköping, Lasarettet i Enköping

Idag skickar vi ofta kallelsen via sms till mobilen.

Då kan du direkt lägga in besöket i din kalender eller boka om tiden om det inte passar.

Kallelsen skickas ut lite längre i förväg. Du får även en påminnelse via sms dagen innan planerat besök.

Därför är det viktigt att vi har rätt kontaktuppgifter till dig. Du kan själv kontrollera och ändra mobilnummer vid e-tjänster på www.1177.se

1177.se/Tander

Följ oss gärna på instagram ftvuppsala eller dela din bild @ftvuppsala.