Att slå kattatunnan
och dansa till Lille-Jeppsens fiol
A Av Ingrid Millbourn
Vi hållt alltid våra katta inne och akta väl på dom när de närma sej fastelannssöndag. Pågarna var på jakt då efter katta som di ville fånga. De gällde då att rädda livet på katta
nders Mölleryd skrev om lekarna i Mölle både utifrån egna minnen och intervjuer med bybor. I fastetid slog byns ungdomar »katteno-tunnan« och sedan festade de med dans till Lille-Jeppsens fiol, kakor, kaffe och brännvin. Åren 1930 och 1931 – 19 respektive 20 år gammal – fotograferade Anders Mölleryd »kattagänget«. Dessa foton sände han tillsammans med intervjuer till Nordiska museet, men först efter Bernhard Nilssons och Katharina Jeppssons död 1941 respektive 1942. Anders Mölleryd var noga med att ange bland annat födelseår, civilstånd och yrke för de som berättade. Denna gång var det förutom han själv: Bernhard Nilsson 1856–1942, sjökapten och husägare. Katharina Jeppsson 1845–1941, fru, gift med en fiskare och skutskeppare.
Katharina Jeppsson
L.P. Norrman, född 1886, sjökapten.
1845–1941
Betty Bengtsson, född 1881, fröken, husägare, dotter till skeppare. Sally Pettersson, född omkring 1900, fröken. Johan Paulsson, Möllehässle, född 1880talet, lantbrukare. Lina Tönnessen, född 1862, fru, gift, sjöman, fiskare, husägare. Anna Wessman, född 1886, fru, gift, byggmästare, husägare.
Att det var en urgammal lek med en levande katt hade de flesta som berättade hört talas om. Anna Wessman: »Ibland var det en tjärtunna och den stackars katten så’ förskräcklig ud när den slapp fri. Det var rent djurplågeri.« Katharina Jeppsson hade själv upplevt att katten levde: »Då pågarna förr i tiden 18
slo’ katten å tunnan hade di’ en levande katt inne i tunnan. Ibland var de en tjärtunna och då konne katten se alldeles hemsk ud. Vi hållt alltid våra katta inne och akta väl på dom när de närma sej fastelannssöndag. Pågarna var på jakt då efter katta som di ville fånga. De gällde då att rädda livet på katta.« Kattatunnan sades från början ha slagits på måndagen. Men med tiden blev det på söndagen, fastlagssöndagen. Anders Mölleryd skrev att i Mölle hade det alltid varit en stor dag. Men av hans egen berättelse förstår vi att det inte alltid var lämpligt att roa sig på det sättet. Ty från 1940 med kriget gjorde man ett uppehåll. Han berättade också: »Det året man gick och läste för prästen förbjöds man att vara med och slå katten-o-tunnan.«
Förberedelserna inför leken var flera. Hela hamnplanen kläddes med flaggor av alla de slag, som svenska flaggan och signalflaggor. De senare lånades i sjökaptenshemmen. L.P. Norrman, Betty Bengtsson och Lina Tönnessen var eniga om att tunnan hängdes upp mellan antingen »brohuvudena på Lille hamn« eller »i hamnaholet … mellan borhodena« eller om »Sjön lå … då hade di tunnan mellan brohuvuna.« Det är svårt för mig att veta exakt var dessa platser låg. Vad betyder till exempel borhodena? Det är kanske någon bland läsarna som vet och vill höra av sig. Då är det lättare att i dag förstå var tunnan hängde när Anders Mölleryd skrev: »Vi skolpojkar anskaffade en tunna som Artikeln fortsätter på nästa uppslag Möllekuriren nr 1 • 2020
