__MAIN_TEXT__

Page 1

MÖLLE KURIREN BYFÖRENINGENS TIDSKRIFT • NUMMER 2 • 2017

Kommunalrådet Kemfri golfbana

Mitt Afrika Båttur runt Berget


I Susanne Rylanders konstvärld

Bilderna på uppslaget är något beskurna

Blommor, träd och djur Text och foto Christer Wallentin

2

f

örra sommaren förverkligade Susanne Rylander en av sina drömmar. Då ställde hon ut för första gången i ett riktigt galleri. Hon gjorde det tillsammans med Bertil Berg, och de höll till i Möllegården, galleriet på Bökebolsvägen. Publiken var entusiastisk. Lovorden föll som ett sommarregn över konstnärerna, och efter några dagar var det mesta sålt. I sommar är hon tillbaka. –  Det var underbart. Att få beröm för sina tavlor stärker självförtroendet, det är hur roligt som helst. Men upplevelsen blir ännu starkare när jag ser att det finns människor som är beredda att betala för mina målningar.

Susanne växte upp i en stor, livlig familj på Bågarpsvägen i Mölle. Jeanette och Donald, mamma och pappa, lät Susanne och hennes syskon välja vad de ville bli. Men de skulle gå i gymnasiet och sedan läsa vidare, därom ingen diskussion. Och det gjorde Susanne med besked. Hon gick naturvetenskaplig linje i Helsingborg, pluggade rymdteknik i Luleå och examinerades som civilingenjör i teknisk fysik i Umeå; dessutom blev hon legitimerad sjukhusfysiker. Susanne gick inte raka spåret, utan pluggade på olika universitet, och hon tillät sig ett studieuppehåll under åtta månader för att bo hos Möllekuriren nr 2 • 2017


–  Jag drömmer om att kunna pensionera mig tidigare och ägna mig åt konsten. Jag vill göra människor glada med mina tavlor

sin syster i Aten och läsa grekiska. Hon varvade studierna med jobb. –  Jag ville inte bara plugga, utan arbetade också i hemtjänsten. Först var det i Jonstorp som inhoppare på somrarna, och sedan blev det på deltid när jag avrundade mina studieår i Umeå. Det var givande att möta människor och hjälpa dem med deras vardagsbestyr. Susanne fick anställning  2009 på universitetshospitalet i Aarhus. Sjukhuset har högt anseende och har utsetts till Danmarks bästa flera år i sträck. Under 2013–2016 var Susanne tjänstledig för att bli klar med sin doktorsavhandling. Efter disputationen är hon tillbaka i jobbet som sjukhusfysiker. Vad innebär det? undrar jag. –  Jag sysslar med cancervård eller närmare bestämt med strålterapi. Min specialitet är det som kallas för brakyterapi. En förseglad strålkälla förs in i eller intill det sjuka området. Metoden har visat sig vara effektiv i behandlingen av bland annat prostatacancer, gynekologisk cancer och bröstcancer. Hur har Susanne hunnit med att måla samtidigt som hon har varit mitt uppe i en forskarkarriär? Möllekuriren nr 2 • 2017

–  Jag har skött mitt jobb och forskningen i veckorna. Över veckosluten har jag gått in för att måla, måla. Jag har varit totalt fokuserad på målandet från fredag eftermiddag till söndag kväll. Tidigare målade jag på nätterna i veckorna också, men jag har blivit mer disciplinerad. Susanne ritade och målade mycket när hon var liten, och hon fick alltid högsta betyg i skolan. Hennes mormor målade och gjorde skulpturer på nätterna, och farfar målade oljetavlor. Hemma fanns det också många tavlor på väggarna. Så Susanne hade goda förutsättningar, men det dröjde ända till 2010 innan hon började måla »på riktigt«.

konstnärer. Men det är klart att jag tar intryck från olika håll, och om jag ska nämna en målare som har inspirerat mig mycket, är det Henri Rousseau. –  Han var fransman och verksam framför allt under andra hälften av 1800-talet. Naivism, primitivism och postimpressionism är etiketter som brukar sättas på honom, och visst finns det sådana drag i mina målningar. Men jag söker mitt eget uttryck, och jag strävar efter helhet. Susanne målar också abstrakta motiv, där hon experimenterar med starka färger. –  Jag gillar att måla både djungel och abstrakt, det ger variation i motiv, teknik, precision och frihetsgrader. Med de abstrakta tavlorna släpper jag loss helt och målar efter min känsla i stunden. Då kan jag ibland lägga undan penslarna och bre på färgen direkt med händerna. Arbetet på sjukhuset och forskningen blir kanske svårt att kombinera med målandet på sikt. Vad vill Susanne i framtiden? –  Jag drömmer om att kunna pensionera mig tidigare och ägna mig åt min konst. Jag vill göra människor glada med mina tavlor.

 Susanne Rylanders utställning på Galleri Möllegården börjar lördagen den 15 juli och pågår under en vecka. Följ Susannes konst på Instagramkontot: susanne_rylander.

Susannes konst svämmar  över av natur. Växter av alla slag slåss om att få visa upp sin prakt. I denna mångfald kan man få se en fjäril som landar på ett blad, eller en tiger som smyger på ett byte i undervegetationen. En gång kallade en betraktare hennes bilder för »djungeltavlor«, det var inte så dumt. –  Jag söker min egen stil, som så många andra unga 3


NYA I STYRELSEN Fem nya ledamöter  tog plats i byföreningens styrelse

Möllekuriren nr 2 • 2017

efter årsmötet. När det här numret av tidningen är ute

Möllekuriren kommer ut med fyra nummer per år

i början av juni har de varit med i drygt två månader

Redaktör│Bengt Nilsson 070-740 04 58 bengt.molle@gmail.com

– och börjar väl förstå vad de har gett sig in på. »Jag hade ingen aaaning om att det var så mycket jobb«, sade en av dem. Men tillade i samma andetag:

Ansvarig utgivare│Christina Ullenius  070-337 07 65

»Det är faktiskt ganska roligt också.«

Layout och redigering Lilla Förlaget│Christer Wallentin  070-844 81 25 info@lillaforlaget.se Korrektur│Bengt Nilsson och Kerstin Nilsson

Maria Svensson och Lars Steen. Den senare har tagit sig an kassörssysslan.

Tryckning│Exakta, Malmö 2017 Presslagt den 29 maj 2017 Foto Christer Wallentin

Nästa nummer kommer ut den 15 september 2017 • Vi välkomnar manus, bilder och annonser senast den 21 augusti

 Mölle By- och Kulturförening Mölle Hamnallé 2 263 77 Mölle

Från vänster: Magnus »Manne« Löfkvist, Lena Johanson-Thor och Bosse Larsson. Lena och Bosse har hand om bokning av stationshuset, annexet och lägenheten.

Medverkande Peter Appelros Leif Aspelin Monica Bengtson Bodil Bennheden Veige Ulf Björklund Gunnar Edström Mats Ekberg Karin Eriksson Arne Hagberg Birgitta Hansson Ingmar Hesslefors Annika Holst Mats Jönsson Britten Klöfver Ståhl Gunilla Larsson Gunnar Lundh Peter P. Lundh Ingemar Löfgren Katja Löfqvist Frans Malmros Bengt Nilsson Kerstin Nilsson Elsebeth Palmstierna Hans Peterson Susanne Rylander Christina Ståhl Hallengren

4

Bertil »Bobs« Svensson Christina Ullenius Christer Wallentin Annonsörer Bengtssons Optik Bra • Flygbolag Colorama For You • Frisersalong Friskis&Svettis Galleri Fredland Get Cut • Ulrika Sandin Gifta • Teaterpjäs Grand Hôtel Hotel Kullaberg Höganäs Bokhandel Höganäs Energi Höganäs Specialsnickeri Höganäs Tandläkargrupp ICA Kvantum Höganäs ICA Nära Skeppet Johan Nilsson • Entreprenad Kerstin Tillberg • Konstkeramiker Kitchen House Krapperups kaffestuga Kristoffers Byggtjänst Kullagårdens Wärdshus

Kullabygdens Byggnadsvård Kullapraktiken Kullens Segelsällskap Kv. Kvarnen • Restaurang Kyl- och Värmepumpservice Lilla Förlaget Länsbergs • Fastighetsmäklare Maria Berta • Konstnär Maria Grant • Butik Maritas blomsterglädje Morgonyoga i Solviken Mölle Golfklubb Mölle Krukmakeri & Café Mölle Målarna Nordstrand • Tandläkare NSR • Renhållning Nättidningen Fyren Plisséexperten Retro Sommarteater på Krapperup Sportfiskebutiken Systrarna på Piren Tapet & Färglagret Tunneberga Gästgifvaregård

Hemsida│molle.se E-post│info@molle.se Årsavgiften för 2017 är 200 kronor för enskild medlem och 300 kronor för familj. Medlemsavgifterna inkluderar Möllekuriren, utdelad i Mölle. För övrig distribution av tidningen tillkommer inom Sverige 100 kronor per år; för utlandet 210 kronor. Betala till bankgiro 5617-3883.

 Byföreningens månadsbrev Mejla till info@molle.se om du vill få löpande information om kommande arrangemang i Mölle, tips på aktiviteter m.m. Möllekuriren på webben Gå till www.issuu.com och skriv Möllekuriren i sökrutan. Där läggs tidningen ut med ett nummers fördröjning.

Susanne Rylander  har målat tavlan på framsidan. Foto Christer Wallentin Möllekuriren nr 2 • 2017


INNEHÅLL

VÄLKOMMEN

Nära och fjärran 2 Blommor, träd och djur 4 Medverkande och annonsörer 5 Nära och fjärran 6 På gång i Mölle 10 Hans Peterson • Krönikan 13 Ny bok: När synden kom till Mölle 14 Leif Aspelin • Eurovisionsschlager 16 Mölles första kommunalråd 19 Kullabesökare 1615–1860 20 Kungen som gjorde det som föll honom in 24 Mette Hagman tycker om att jobba med unga människor och hon trivs när det är rusch 25 Mölles första happening? 28 Omställningen till en bana som sköts utan kemiska preparat är inne på andra året 34 Mitt Afrika 38 En båtresa runt Berget 42 »Nog är naturen berusande skön« 44 Havet har alltid varit viktigt för Mölleborna 47 Fårsläpp i Hjorthagen 48 Karin Eriksson • Signerat 50 Morgonyoga i Solviken i Mölle 51 Teater på Arilds Vingård i sommar 52 Gunilla Larsson • Bildspelet 53 Afrikahuset i Hjärnarp 55 Föreningssidan

Fredagen den 23 juni Midsommarfirande på lekplatsen från klockan 14

Möllekuriren nr 2 • 2017

Han besökte Kullabygden många gånger och var särskilt intresserad av kolbrytningen i Höganäs. Ett av schakten där uppkallades till och med efter honom. Men när monarken snöpligen tvingades abdikera ändrades namnet till Skånska Stenkolsgruvan. I en artikel med rubriken Mitt Afrika skriver Christina Ståhl Hallengren om sina 17 år med återkommande tjänstgöring som »jeepläkare« i Kenya. Hennes arbete har medfört långa resor med jeep i oländig terräng. När hon anlänt till en by har hon satt upp en mer eller mindre provisorisk mottagning där hon behandlat patienter som kommit långväga ifrån. Bengt Nilsson Redaktör

Söndagen den 23 juli Sommarmöte på Grand Hôtel. Start med extrastämma klockan 16 Fredagen den 15 september Möllekurirens höstnummer kommer ut Foto Christer Wallentin

Torsdagen den 6 juli Grillkväll i stationsparken från klockan 17. Även 13, 20 och 27 juli

Missa inte

Torsdagen den 22 juni Majstången kläs. Alla är välkomna att hjälpa till, samling klockan 18

KLAGOVISAN ÖVER EN  torr och kall vår, som Vivallius skrev för 350 år sedan, stämmer väl med den vår vi har haft. Många har lidit av kylan, och det kalla vädret har drabbat Mölle Golfklubb hårt. Gräset på greenerna har inte återhämtat sig efter vintern och golfspelet har gått på halvfart, men man jobbar på helfart för att återställa banan. Vi ger en bild av vad som har hänt och vad som kan vara orsaken. Vi berättar också om klubbens optimism och framtidstro. Kullabygden är kanhända den del av Sverige där det produceras flest böcker om traktens historia. I det här numret presenterar vi två alldeles nya böcker. Den ena heter När synden kom till Mölle och är en uppföljare till Erik Magnussons och Frederic Täckströms fjolårsbok om människor i Mölle. Den andra boken är Kullabygden i de första besökarnas ögon av Peter Appelros. Där kan man bland annat läsa om vår kanske mest misslyckade kung, Gustav IV Adolf.

5


PÅ GÅNG I MÖLLE

Oro för vädret hör ihop med Valborg

Sommarmöte – inbjudan

Av Gunilla Larsson

Människor kom vandrande i stora skaror när klockan närmade sig åtta, den utsatta tiden. Det var säkert närmare 200 personer som traditionsenligt ville vara med. Höganäs, liksom Nyhamnsläge, må ha lånat in Manskören, men i Mölle har vi vår egen kör som består av hela byns befolkning och dess gäster. Alla hjälps åt i Folkets kör att sjunga de välbekanta vårsångerna. Solen sken från en klarblå himmel när bålet tändes. Peter Schölander, vår egen kommunstyrelseordförande, höll ett vårtal där han poängterade förändring och förväntningar. Efter Peters tal återstod att beundra den fantastiska solnedgången och den falnande brasan. När solen sjönk i havet vandrade vi hemåt igen, och fortsatte att fira vårens ankomst.

Den 23 juli klockan 16 är alla Möllebor välkomna till Grand Hôtel. Det blir information i viktiga frågor som byföreningen driver, till exempel trafiken. Och det blir kaffe och kaka. Alla är välkomna att delta i diskussionen och komma med idéer och förslag.

Nya attraktioner

Plank mot parkslide

Sugen på att träna? Besök det nya utegymmet i stationsparken. Kontakta Lena Johanson-Thor om du har tips på förbättringar: lenajt@gmail.com eller 070-633 14 56. För barn och barnbarn: Testa den upprustade lekplatsen.

Många plågas av att vallen mitt emot kapellet är övervuxen av parkslide. Kommunen har bestämt att vallen ska tas bort och ersättas av ett plank. Därmed får Mölle en snyggare infart, och problemet med parkslide blir lite mindre.

Byföreningen arrangerar  även i år grillkvällar i stationsparken varje torsdagskväll i juli. Grillen tänds klockan 17. Bord och stolar finns, i övrigt tar du med dig vad du vill ha. Filt, om du hellre sitter i det gröna, mat och dryck, och varför inte gitarren … Den sista torsdagen i månaden, alltså den 27 juli, hittar vi på något extra. Vi skissar på Alla tiders morgondopp – när även de mest inbitna badkrukorna tar ett morgondopp. Sedan blir det en gemensam frukost utanför stationshuset. Samma dag öppnar vi upp för bakluckeloppis. Det blir på eftermiddagen innan grillen tänds för sista gången. Har du fler idéer? Hör då av dig till: Birgitta Hansson 070-337 07 65 eller Ingemar Löfgren 070-383 38 61.

Foto Christina Ullenius

HUR BLIR VÄDRET?  Det är en fråga som alltid ställs på Valborgsmässoafton. I år var det nästan vindstilla på förmiddagen. Det såg hoppfullt ut: Den stora rishögen på fäladen skulle nog kunna tändas på kvällen. Men vinden ökade, och mitt på dagen blåste det. Framåt eftermiddagen lugnade sig vinden, och det stod klart att bålet visst skulle komma att tändas.

6

Kallelse I anslutning till sommarmötet hålls en extra föreningsstämma. Där ska bland annat medlemsavgiften och ett förslag till revidering av föreningens stadgar behandlas. Dagordning och övriga handlingar till extrastämman kommer att finnas på hemsidan: molle.se.

Torsdagskvällarna i juli

Foto webben

Bokbussen i hamnen Bokbussen kör till Mölle på onsdagarna från och med den 14 juni till och med den 16 augusti. Den kommer att stå på hamnplanen klockan 14.00–14.45. Personalen erbjuder både låneböcker och turistinformation.

Extra föreningsstämma

Förförisk blomning  Parkslide blommar vackert i slutet av sommaren. Men låter er inte luras! Den växer ohämmat, och när den väl fått fäste är det nästan omöjligt att bli av med den.

Möllekuriren nr 2 • 2017


PÅ GÅNG I MÖLLE

MÅLA 30 KM NU Elsebeth Palmstierna riktade i ett mejl en uppmaning till byföreningen och kommunen. Hon skrev:

 Mats Jönsson, byföreningens ordförande, svarar så här: Ditt förslag om att måla i hastighetsmarkeringen är vettigt, och det kan mycket väl vara en del i det kommande åtgärdspaketet. Vi kan säkert få Trafikverket att måla nya. Vi vet att Trafikverket har kommit långt och har en hel del konkreta idéer. Verket vill emellertid tydligen först ventilera dessa med kommunen innan de kommer till oss. Så vi får ha tålamod ett tag till. Byföreningens styrelse svarar för innehållet på sidan 6–8 när inget annat anges. Möllekuriren nr 2 • 2017

Ring 042-36 76 24 eller mejla: monicaochingemar.bengtson@telia.com

Kära Möllebor och teaterintresserade! Ingmar Halling slutar  med ålderns rätt att leda Kullens Teatersällskap, och jag har fått frågan om jag kan ta över. Förutsättningen är att jag kan få minst 50 resenärer varje gång för att fylla en buss. Med färre deltagare skulle bussresan bli dyrare per person, och då tror jag att många skulle välja att inte följa med. Jag gör ett försök i höst och ser hur det faller ut. Jag har beställt 50 biljetter till Malmö Opera den 15 september, då musikalen

Spelman på taket ges. Jag måste lämna besked till teatern senast den 3 augusti om jag vill ha biljetterna. Om ni vill att teaterresorna ska finnas kvar, ber jag er kontakta mig och boka biljetter. Jag vet att många tycker att det är svårt att boka så långt i förväg, men jag är nödd att se om intresset finns. Skulle sedan något inträffa som hindrar er att följa med, brukar det inte vara svårt att hitta ersättare eller att avboka.

Europark – mobilitet I ansökan om certifiering för Europark på Kullaberg lyfte man fram strategiska frågor för ett hållbart Kullaberg. Målet är att kunna kombinera tillgänglighet med ett skydd för naturen. Ett viktigt område är mobilitet, vilket i stor utsträckning handlar om trafiken, och i juni startar man arbetet med en mobilitetsplan. Alla typer av trafik ska regleras och begränsas: bilar, cyklar, hästar, bussar etcetera. Områden kan komma att pekas ut för vissa aktiviteter som cykling och vandring. Fler infarter till Kullaberg (med parkeringsmöjligheter) ska också övervägas. En grupp med företrädare för allmänheten, byföreningen och affärsfolk deltar i arbetet.

Geting på pistill. Foto Annika Holst

Trafiksituationen i Mölle har varit på tapeten här i tidningen under flera år. Nu har Trafikverket, efter byföreningens påstötningar, äntligen bestämt sig för att komma till skott och göra en så kallad åtgärdsvalstudie. Man kan ju inte räkna med att ett resultat av en sådan studie kommer på momangen, så under tiden kanske byföreningen och kommunen kunde ta saken i egna händer beträffande enklare åtgärder. Ett av de stora problemen är ju de höga hastigheterna på Kullabergsvägen. Gränsen 30 kilometer hålls inte, vilket är både obehagligt och livsfarligt för gående på den smala vägen. En enstaka 30-skylt står vid infarten till byn, och sedan finns det bara en nedsliten markering i gatan utanför Kullabergsvägen 29. Den är riktad till dem som kör uppför, inte nedför. Här borde det vara hur enkelt som helst att måla »Max 30 km« på vägen med jämna mellanrum –även på nedvägen. Även om det tydligen är Trafikverket som har ansvaret för Kullabergsvägen kunde kanske byföreningen och kommunen just här ta saken i egna händer och rätta till en så enkel brist. Den är båda störande och livsfarlig i vår by.

Monicas teatertips

Ett myller av liv Under hela sommaren – fram till den 4 september – har Höganäs fotoklubb en utställning i naturum uppe vid fyren. Där visas djur som lever på Kullaberg och i dess närhet. Arton fotografer ställer ut, och en av dem är Frederic Täckström, välkänd för Möllekurirens läsare. Fotoklubben kommer också att ha en utställning i stationshuset senare i sommar, nämligen den 5–11 augusti. Då bidrar ett tjugotal klubbmedlemmar med foton.  hoganasfotoklubb.se

Ransviksfrågan avgjord Nu har den högsta instansen, Mark- och Miljööverdomstolen fattat sitt beslut om Ellens kafé i Ransvik. Det får inte bli något fritidshus. Domstolen följer helt kommunens beslut och argument.

7


PÅ GÅNG I MÖLLE

MÖLLERYD-SLÄPPET DROG MYCKET FOLK

Foto: Gunnar Edström tog bilden från trädgården nedtill på den här sidan. De övriga bilderna har Mats Ekberg tagit.

Foto webben

När boken presenterades  på påskdagen var tältet i stationsparken fullt. Efter en timme startade partyt i trädgården, och försäljningen av böcker satte fart. Det fina vädret bidrog säkert till att stämningen var god under hela eftermiddagen.

Galleri Stationen 17/6–23/6 Per Åke Andersson • Måleri 24/6–30/6 Maria Berta • Måleri och collography/grafik 1/7–7/7 Jorge Varas »Varilla« • Måleri och grafik

Anders W. Mölleryds söner var på plats. Bengt A. till vänster och Sten till höger.

8/7–14/7 Ulla Hurtig • Måleri Minnesutställning 15/7–21/7 Frederic Täckström • Naturfoto Erik Magnusson & Frederic Täckström Bok- och fotopresentation 22/7–28/7 Birgit Lenkler Swahn • Keramik Björn Ivarssson • Måleri 29/7–4/8 Cecilia Norrthon • Måleri 5/8–11/8 Höganäs Fotoklubb

Galleri Annexet 17/6–23/6 Birgit Eriksson • Måleri 24/6–30/6 Toomas Mathiesen • Måleri 1/7–7/7 Ingrid Ekström • Måleri 8/7–14/7 Jane Hansare • Måleri 15/7–21/7 Gunilla Kimblad Henriksson • Keramik Anders Henriksson • Foto Birgitta Hansson har lett projektet från start till mål.

Köp boken här Boken kan köpas från förlaget. Mejla till info@lillaforlaget.se eller ring 070-844 81 25. Den också köpas på flera ställen i Kullabygden, bland annat på Krukmakeriet i Mölle och hos Knafves i hamnen, på ICA Skeppet i Nyhamnsläge samt i Höganäs Bokhandel, på Höganäs museum samt hos ICA Kvantum och Brogens/Direkten. Akademibokhandeln i Lund har den också.

8

22/7–28/7 Sigrid Ternström • Måleri Lennart Kvistberg • Måleri 29/7–4/8 Boel Kullenberg • Måleri 5/8–11/8 Marianne Larsson • Måleri Marianne Svenning • Keramik och silversmide Carina Täckström • Måleri Möllekuriren nr 2 • 2017


a h c Blanda din egen fräs sallad

• Snabb omsättning • Alltid fräscht • Mer än 20 valmöjligheter •  Perfekt på resan eller utflykten • Som lunch eller middag

• • •

Som tillbehör till huvudrätten Nyttigt • Gott • Slanka linjen Tydlig innehållsdeklaration

BARCHEF CARINA BRANDT Följ oss på Facebook ICA Nära Skeppet

Skeppet • Nyhamnsläge Öppet alla dagar 08–21 Möllekuriren nr 2 • 2017

9


Känsla för ord

K

För människor som kan de gamla an någon sällhet förliknas i ljuvhet med

benämningarna får vandringen

stulen fröjd, viskar Gösta Berling till den

på Kullaberg en djupdimension.

vackra men oåtkomliga Anna Stjärnhök. Allt

Fredrik VII:s grotta var med all

medan släden ilar fram jagad av vargar längs

säkerhet tidvis bebodd av folk

Frykens snöhöljda stränder i Värmland. Men Selma Lagerlöf hade en känsla för ord

under stenåldern

oavsett om det gällde ljuva känslor, svart sorg och ondska eller naturens uppvaknande om våren. Romanen Gösta Berlings saga kom ut 1891. Sedan dess har ordförrådet förändrats, naturligtvis för-

med Gösta Berlings och Anna Stjärnhöks ömkliga

nyats, eventuellt utarmats.

kärlekssaga) brukades av fattiga, jordlösa lantarbe-

Men ordförrådet är viktigt. Den som inte har ett rikt förråd av ord, synonymer – oavsett om de införskaffats vid köksbordet eller genom läsning från tidigaste barndom – riskerar att bli språkligt handikappad. Eller åtminstone missförstådd. Om Anna Stjärnhök inte uppfattade kärleken bakom Gösta Berlings ord hade det varit trist. Fast det blev det ju ändå. Men också det som ordförrådet betecknat försvinner, förmodligen också i Mölle med ny befolkning, nya generationer.

tare. Säkert utan baronens vetskap. Man anar den ekonomiska fördelningen mellan baronen, bonden, drängen och pigorna. Klara Wijkanders bok är spännande och informativ, både geografiskt och historiskt, inte minst för den som kommer annorstädes ifrån. Men också namn förändras med tiden. Hågen, Hofkullen, Högkullen – och nu Håkull. Namnet lär komma ur det skånsk-danska Höjdkull. Och vem går nu och hämtar vatten i Hans Pers Krog? »I denna vik finns en aldrig sinande källa med sött vatten. Man har uppkallat denna källa efter

Hur många vet  i dag att Djupadal är den norra änden

krögaren Hans Persson om vilken det sades att hans

på den ravin, den dalsänka, som löper över berget

brännvin aldrig tröt. Vattnet sipprar ned från de

och mynnar ut där Turisthotellet låg (eller ligger).

gamla kärrmarkerna kring Stora och Lilla Grällinge

För att sedan nå ned till Norra Strandvägen där

mad.«

fiskare förr hade sina kåser. En motsvarande tvärgående sänka kommer fram

Också Klara Wijkander uppehåller sig vid Mölle och den kvarn som måste skapat namnet. Namnet

ur Skälderviken och når ned till det omdiskuterade

finns redan på 1400-talet och kvarnen är säkert en

Ransvik. Efter att ha passerat en praktfull bokskog

skvaltkvarn, en vattenkvarn, naturligtvis lydande

och sedan en lika intensiv ekdunge.

under baronen.

För människor som kan de gamla benämningarna får vandringen på Kullaberg en djupdimension.

Många bäckar störtar  ned genom Mölle, främst vid

Fredrik VII:s grotta var med all säkerhet tidvis be-

snösmältningen. En av de större går nedför branten

bodd av folk under stenåldern. Att veta är att känna

tätt intill de grindar som förr fanns in mot Kulla-

att här sökte folk skydd, här eldade de mot kylan,

bergs Natur.

just här jagade de för några tusen år sedan. »Holgers lycka« är – enligt Klara Wijkanders läs-

10

En annan flödar uppifrån Åsvägen, förbi Brantelid och i en kulvert under Kullabergsvägen,

värda Ortnamn på Kullaberg – en av de talrika små

och mynnar ut i svängen av Södra Strandvägen där

åkerlappar som i början av 1800-talet (samtidigt

fiskare förr hade sina kåser. Möllekuriren nr 2 • 2017


HANS PETERSON KRÖNIKAN Men av allt detta – kvarn, Mölle, fiskare, baron – hade de som sökte skydd i Fredrik VII:s grotta ingen vetskap. Men de hade ett förråd av ord som höll dem samman och gav en slags trygghet. Författaren Theodor Kallifatides, med grekiskt ursprung, har påvisat hur skönt och nästan melodiskt man kan skildra svensk natur. Det räcker med enstaviga ord. Och visst är det så. Skog, stig, sjö, sund, sol, sky, morän, berg, bok, ek, gran, tall, ljung, sälg, björk, bäck, mo, björn, varg. Men vem tänker på detta sällsamma förråd av ord, utom den som ser det i ett nytt språk. Och ändå är även de här orden betydelsefulla om man vill beskriva eller urskilja exempelvis Kullaberg. Dofterna, ljuden, grönskans skiftning. Kan man orden blir även en vandring rikare. Nyanser framträder.

Håkull  är Kullabergs högsta topp. Men så har den inte alltid hetat. Hågen, Hofkullen och Högkullen hette den förr. Foto webben.

Ju större förråd av ord, ju rikare liv och upplevelser. Även om man inte är begåvad med Selma Lagerlöfs känsla för ord.

Öppet varje dag kl 11–17 från den 12/6–27/8 • Midsommar stängt

Vi serverar härliga lunchrätter, smaskiga kakor och ett fantastiskt gott kaffe • Catering på tårtor, kom in och välj Krapperup har så mycket att erbjuda: Promenera i parken, shoppa i slottsboden, handla i vår brödbod, se på utställningar, lyssna på musik www.krapperupskaffestuga.se 042-34 48 00 Mette & Isabella

När Krapperup har musikkvällar är kaffestugan öppen före konserten och i pausen Möllekuriren nr 2 • 2017

11


Segla i sommar Våra populära seglarkurser hålls under vecka 27 och 28, 29–30 och 31 Anmälan www.kullenssegelsallskap.se Frågor info@kullenssegelsallskap.se

Mölle Målarna Våra tjänster – måleri • Traditionellt måleri av alla slag • Målning med äkta svensk linoljefärg • Målning med äldre teknik och dekorationsmåleri Våra övriga tjänster • Fönsterrenovering • Algborttagning med hetvatten • Konsultverksamhet

Vänd er med förtroende till oss med era uppdrag

12

Försäljning • Rostfria och varmgalvaniserade gångjärn till fönster och dörrar • Algtvättmedel • Linoljefärger

Kontakta Per-Johan Holmbeck 042-34 76 31 070-334 74 94 f.d. medlem i Målaremästarnas Riksförening

Möllekuriren nr 2 • 2017


I den nya boken spelar Ransvik en viktig roll Text och foto Christer Wallentin

F

örra året kom Erik Magnusson och Frederic Täckström med sin stora bok om människor från när och fjärran som hade satt avtryck i byn. På över 300 sidor porträtterade de 72 personer. På söndag den 11 juni presenterar Erik och Frederic sin andra bok i serien, som den här gången berättar om 60 personer. Boksläppet sker på Grand Hôtel klockan 14, och då är alla välkomna. Har ni som förra gången blandat bybor och kända besökare? –  Ja, mycket i upplägget är sig likt. I den första kategorin finns till exempel källarmästare Johannes Ahlbäck som startade Grand Hôtel. I ett annat kapitel skriver vi om Carl Blomqvist. Han arbetade i stenbrottet i Mölle och var farfar till Ingvar Blomqvist, byns välkände hamnkapten. –  Jag är glad att vi har med Aggie och Signe Nilsson, som hade var sin kiosk i Mölle. Genom en släkting till dom i Helsingborg fick jag tillgång till fotografier som visar systrarna som unga.

Men kändisarna då? Vilka dyker upp i boken? –  Ivar Lo-Johansson förstås. Han var ju i Mölle varenda sommar i så många år. Det har varit extra roligt att arbeta med kapitlet om honom, eftersom han är en av mina favoritförfattare. –  En annan är Birger Sjöberg, vissångaren, skalden och författaren. Men ärligt talat kom han aldrig till Mölle, fast han så gärna hade velat. Kvinnan som han tillbad, hans livs stora kärlek, var här på semester. Birger Sjöberg skulle åka och uppvakta henne, men modet svek honom. –  Det är ingalunda bara en massa män i boken. Vi har med konstnären Alma Öhrström, skolläraren Blenda Rosenberg, författaren Elin Wägner, hotellägaren Johanna Corfitzon, operasångerskan Gerda von Sydow och flera andra. Första delen innehöll  många bilder som var tagna av Thure Kronholm och Harald Bager, två skickliga fotografer som inte blev lika kända som Peter P. Lundh.

Överraskar ni igen med något nytt namn? –  Ett flertal danska fotografer var aktiva i Mölle omkring förra sekelskiftet. Vi lyfter bland annat fram Peter Elfelts vågade bilder från Ransvik. På den tiden räckte det med nakna bröst för att väcka skandal. –  Elfelts bilder finns med i ett långt inledande kapitel med rubriken Så kom synden till Mölle. Vi tror oss om att ha gjort den ultimata skildringen av det vittomtalade badlivet i Ransvik. Ni har aviserat också en tredje del. När kommer den? –  Vi hoppas bli klara med trean om ett år. Det blir fyrtio, femtio personer i den. Men sen sätter vi punkt.

Människor i Mölle första delen

... presenterades i Möllekuriren för ett år sedan. Där beskrevs författarnas arbete med boken, vem som hade gjort vad, och ett avsnitt i boken återgavs. Om du inte har numret, kan du finna det på webben. Gå till issuu.com och skriv Möllekuriren i sökrutan. Klicka dig vidare till 2016 nummer 2.

Frederic Täckström  och Erik Magnusson ger ut andra delen i serien om människor som har satt avtryck i byn. I ett långt inledande kapitel berättar de om badlivet i Ransvik omkring förra sekelskiftet. Det var alltså ingen tillfällighet att Frederic ville bli fotograferad på stranden där. Möllekuriren nr 2 • 2017

13


Eurovisionsschlager

D

Av Leif Aspelin

et är vår i luften. Liksom melodifes-

var en viktig ingrediens i det svenska bidraget,

tival, och härom veckan var det final

plötsligt hade stannat. Vilket fiasko det hade blivit!

för årets elände. Jag skriver elände

Då hade låten levt upp till sin titel I can’t go on,

därför att jag tvivlar på att någon tar

åtminstone

det helt på allvar. Det var ett förfär-

Vann rätt låt? Det brukar åtminstone kvällstid-

ligt sprattlande och dansande i teven den här

ningarna fråga sina köpare, säger de som vet. Det

lördagskvällen.

är nog så att rätt låt vann. I min smak vann i alla

Jag trodde att minst ett tjugotal deltagare

fall rätt låt från Portugal, en fin melodi och vacker

skulle försvinna i och med semifinalerna och

sång. Även den blyga sångerskan från Belgien hade

därmed inte dra ut på tiden så in i norden.

en vacker röst och sång.

Nu var det hela inte över förrän vid ett-tiden

Men det är skönt att man nu på teve kan återgå

på natten. Jag vet inte riktigt för jag gick och lade

till mer normal aktivitet. Som partiledardebatt

mig.

och vad Trump och Putin kan ha haft för sig. Vem

Det var annat när Siw Malmqvist sjöng sin

sparkar vem och vem sparkar på vem?

Augustin och Inger Berggren framförde sin

Sol och Vår. Då var inget öga torrt. Vet ni förresten hur man plitar ihop en riktigt

Varför är alla  nordkoreaner så förbannade när de

folkkär schlager? Man ber en blid moder ta sitt

läser en nyhet i teve? Det spelar ingen roll om det

ännu blidare barn vid handen allt medan den

är en för Nordkorea bra eller dålig nyhet. Uppläs-

blida modern drar en sorgsen ponny efter sig

aren är alltid lika arg, tycks det. Hur det än är. Är

genom Warszawas gator.

det inte straffbart i Nordkorea att vara så förban-

Men det var ju årets upplaga av Eurovisions-

nad på allt och alla?

schlagern det här skulle handla om. Man kan undra om det verkligen är sången som gäller eller showen, tekniken, bakom. Apan som sprattlade och dansade. Eller tänk om rullbandet, som

Leif Aspelin  har varit nattchef, editionschef och ekonomireporter på Svenska Dagbladet Foto webben

14

Möllekuriren nr 2 • 2017


Öppet alla dagar från 12 – hela sommaren Ny Läcker sommarmeny med allt från smörrebröd: den gigantiska räkmackan med Smögenräkor, Den Läckra med kallrökt lax från Falkenbergs & den fantastiskt goa Sillamaden till varmrökt Lax med krämig romsås & nykokt Kullapotatis och så räkor, spättor och en massa annat gott förstås … 12- årsjubileum! Ännu en sommar fullspäckad av aktiviteter: Liveband, Karaoke & mycket annat ... Det är hos Systrarna det händer! Njut av solnedgången på Mölles närmaste uteservering ~ närmare havet kommer du inte ... Välkommen – Gunilla & Helena Telefon +46 73 201 53 63 ● systrarnapapiren.se

Möllekuriren nr 2 • 2017

15


Mölles första kommunalråd Britt Gudmundson hade långt i förväg bokat in Peter Schölander på pensionärernas tisdagsträff den 25 april. Då hade han varit ordförande i socialnämnden i två år och skulle kunna berätta om hemtjänsten, äldreboendena, färdtjänsten och mycket mer – var det tänkt. Och så gick karln och blev kommunalråd och efterträdde Péter Kovács! Det var nästan för bra för att vara sant. Från att ha varit tänkt som en intressant föreläsare, blev Peter Schölander en högintressant gäst. Bingo för SPF, och roligt för Mölleborna.

Text och foto Christer Wallentin

R

edan en halvtimme innan mötet skulle börja var det kö fram till kassörens bord. Denne log när han tog emot en femtiolapp av var och en som släpptes in i stora salen De utställda stolarna fylldes snabbt, liksom alla tänkbara ståplatser. Själv hittade jag en ledig stol längst bak; därifrån hade jag överblick. Det såg ut som vanligt: Projektionsduken nedrullad, och framför den datakanonen, färdig för avfyrning. Peter Schölander var tidig.  Han gick lite fram och tillbaka, hälsade än här och än där, plockade bland sina papper. Jag påstår inte att han såg nervös ut. Snarare verkade han taggad, och det såg ut som att han hade svårt att hålla tillbaka sig själv. Sneglade på det stora vägguret. Britt brukar inleda mötena med att hälsa gästen och medlemmarna välkomna, säga några ord om dagens talare och sedan lämna över till denne. Så brukar det alltså vara, men så var 16

det inte alls den här gången. Prick två satte Peter igång, utan krusiduller. Han inledde med att svepa undan sin laptop. »Jag har förberett en massa bilder, men dom behöver jag inte i dag.« Från första stund höll han publiken fångad. Han berättade om de stora uppgifter som kommunen har framför sig: bostäder, integration, miljö, ekonomi. Efter tjugo minuter släppte han ordet fritt för frågor, och då handlade det mest om Mölle förstås. På mindre än en timme fick Peter Schölander mycket sagt, och publiken fick stort utrymme att ställa frågor. Det var länge sedan jag upplevde en effektivare, och roligare, timme med en toppolitiker. Jag vet att han har följt den amerikanska politiken på nära håll, bland annat Barack Obamas valkampanj, och jag anar att han har tagit med sig en del därifrån. Jag försökte anteckna så gott det gick, tempot var högt. Här kan det bara bli ett axplock.

För flera år sedan  skulle Péter Kovács ställa upp inför Mölleborna i stationshuset. Han fruktade att det skulle bli en massa kritik. Inför mötet råkade han träffa Peter Schölander. Denne försökte lugna honom med att säga att Mölleborna egentligen inte är så farliga. »Men du måste ha bra svar om Solviken och Fågelviken, baden är jätteviktiga i Mölle.« Den planerade bebyggelsen mellan Vita byn och stationshuset kom på tal. Peter Schölander berättade att ett byggföretag i Ängelholm ska göra ett förslag, och sedan ska detaljplanen ändras. Han trodde att byggstarten skulle kunna ske om två år. Även förändringarna i hamnen kom upp. Peter Schölander var tydlig med att inget mer kommer att ske under sommaren för att turistlivet inte ska störas. Men i höst och vinter ska det sätta fart igen. »Kan vi alltså räkna med att allt i hamnen står färdigt till nästa sommar?« frågade en kvinna i salen. Möllekuriren nr 2 • 2017


Peter Schölander Kom från Stockholm till Mölle som 5-åring. Fick snabbt lära sig att prata skånska för att inte bli utfryst bland kamraterna.

»Ja, just det«, svarade Peter Schölander … Men efter ett ögonblicks tystnad lade han till: »Eller till nästa sommar«. Skratt i publiken, den var med. Han tyckte nog själv att det inte lät så bra, och fortsatte: »Som politiker går det inte att veta säkert när något verkligen kommer att ske. En massa saker kan hända.« Kommunens tjänstemän handlar upp jobben, men det kan visa sig att den valda entreprenören vill skjuta på uppdraget för att det ska passa in bättre i hans planering. En man i församlingen  reste sig och frågade illmarigt vem som hade satt upp den fåniga skylten efter rondellen som pekar mot City Beach. En testfråga till ett nyblivet kommunalråd, tänkte jag. Hur tacklar han den? Inget problem, Peter Schölander sade utan omsvep att han inte heller

Jag är driven och får saker gjorda. Och jag tycker om att stå längst fram

Jag zappar förbi alla sjukhusserier, eftersom jag är hypokondrisk och tror att jag ska få alla sjukdomar som är med i serierna

Möllekuriren nr 2 • 2017

gillade den där skylten, och aldrig hade gjort det. Mer skratt och till och med spridda applåder. Sedan tillade han, med en blinkning till frågeställaren: »Men City Beach är nog lättare att förstå för en utländsk turist än Kvickbadet, eller vad tror du?« När timvisaren började närma sig tre, förklarade Peter Schölander att han tyvärr inte kunde vara kvar på fikat. »Jag ska hämta barnen på skolan i Nyhamn och köra dom till gymnastiken.« Tydligen en family man också. Innan han bröt upp tackade Britt honom för ett mycket engagerat framträdande, och förklarade hur glad hon är att Mölle har fått sitt första kommunalråd. Det var nog de församlade också, av den goda stämningen att döma.

Är 48 år, gift med Kristina Schölander. De har tre barn och bor på Åsvägen i Mölle. Har en Bachelor of Business Adminstration and Economics från Schweiz, vilket motsvarar ekonomexamen med företagsekonomi och nationalekonomi. Har varit egen företagare fram till för ett par år sedan – förutom en tidig anställning i ett Ikea-företag. Har drivit webbhandel med glas och porslin. Blev aktiv i Moderaterna 2006. Har varit ordförande i socialnämnden i Höganäs. Sedan den 1 mars 2017 kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen. Ser sig som en vänstermoderat; gick med i partiet när det bytte politisk linje och rörde sig mot mitten.

Citaten nedan bygger  på tidningsartiklar, publicerade under de senaste åren och sammanställda av Bengt Nilsson.

f

Jag har ansvar för stora beslut, men även små beslut kan få stora konsekvenser för en enskild människa

Om jag hade kunnat stoppa någonting … hade jag stoppat fundamentalism av alla slag och människor med en negativ inställning

Höganäs och Mölle är de Det var häftigt när Barack bästa platserna att leva på. Obama blev vald till När jag kör hem och kommer president i USA. Hela däruppe vid Mölle Hässle världen var liksom och ser en skymt av byn fylld av hopp känns det bra Det är speciellt att få stanna kvar när sommargästerna reser. Även om det är härligt med sommarens alla skratt och skrik på stranden älskar jag det höstliga, karga ännu mer

Jag var rätt vild i tonåren. Mina föräldrar har kört hem mig till många som jag fått be om ursäkt

Uppdraget att vara ordförande i socialnämnden handlar i grund och botten om att jämna ut skillnader och hjälpa de svagare

17


Öppet 08–22 alla dagar 18

Möllekuriren nr 2 • 2017


Kullabesökare 1615–1860

P

Text och foto Christer Wallentin eter Appelros är  överläkare på universitetssjukhuset i Örebro med neurologi som specialitet. Han har rötter i Skåne, och 2010 köpte han och hans fru en lägenhet i Bella Vista. Där bor de tio veckor om året.

–  Varför har du skrivit den här boken? –  Jag har länge varit lokalhistoriskt intresserad och riktat in mig på Örebro och Närke. När vi kom ner hit var det Erik Magnussons bok om Hotell Mölleberg* som blev min inkörsport till Mölles historia. Jag började läsa in mig och skrev en del för Wikipedia. –  Det finns mycket skrivet om Mölle och Kullabygden, inte minst om badlivet runt förra sekelskiftet. Men jag såg att det fanns en lucka som jag ville fylla, att lyfta fram de tidiga besökarna.

Peter har medverkat i Kullabygd, hembygdsföreningens årsskrift; 2016 med en reseberättelse av Friederike Brun som 1786 for från Danmark till Kullen och en skildring av den skotske mineralogen Thomas Thomsens besök 1812. –  Jag var inställd på att fortsätta att publicera mig i Kullabygd, men materialet växte och jag insåg att det skulle ta flera decennier att få ur mig allt. Då bestämde jag mig för att göra en bok i stället. –  Hur är boken upplagd? –  Grundmodellen är att jag introducerar en person i början av kapitlet, och sedan återger jag hans eller hennes egen skildring. I några fall fick jag använda en annan modell, till exempel i kapitlet om Gustav IV Adolf som återges på följande sidor. –  Mitt viktigaste källmaterial har varit besökarnas egna, nertecknade skildringar. Jag har fjärrlånat deras böcker eller använt inskannade skrifter från internet. I många fall har texterna inte varit på svenska, och då har jag översatt dem. Framför allt är det tyska som dominerar, i vissa fall är de skrivna i frakturstil. –  Jag har varit mån om att mina läsare ska kunna gå till källorna. Därför var referenserna viktiga; antalet fotnoter blev över 500. –  Är det något som har slagit dig när du läst alla reseberättelser om Kullen? –  Det framgår indirekt att människorna i Kullabygden var ganska fattiga. Men fiskelägena och befolkningens levnadsomständigheter har inte intresserat besökarna så mycket. –  Något annat som förvånade mig var att Helsingborg förr framställdes som ett obetydligt ställe, medan Helsingör höjdes till skyarna. Nuförtiden har ju Helsingborg ett helt annat skimmer. –  Du har arbetat med boken under ett par år, och du har ägnat helger och ledigheter åt den. Har det varit mödosamt och svårt? Möllekuriren nr 2 • 2017

Peter Appelros  gav i maj ut Kullabygden i de första besökarnas ögon. Där kommer 31 resenärer till tals. I början av varje kapitel sätter Peter in personen och skildringen i ett sammanhang. Läs utdraget på sidan 20–22 och fakta om boken på sidan 22.

–  Nej, det kan jag inte säga. Det har varit roligt att göra efterforskningar för att få fram kringdata om individerna. Ibland har det varit rena detektivarbetet, eftersom en del personer var okända i Sverige. Men några stora svårigheter stötte jag inte på. –  Jag har alltid tyckt om att skriva och ta reda på saker och ting. Arbetet har varit så lustbetonat att jag planerar att gå vidare i någon form. 19


Målning från 1809 av Per Krafft den yngre. Foto från webben

Ur Peter Appelros nya bok Kullabygden i de första besökarnas ögon

Kungen som gjorde det som föll honom in GUSTAV IV ADOLF KOM  aldrig över mordet

på sin far, Gustav III, vilket gjorde honom misstänksam till sin natur. Han kom dessutom ofta att överskatta sina förmågor. Vid den här tiden satt inte kungarna lika säkert i tronen som man tidigare gjort. Och Gustav IV Adolf hade en notorisk tendens att göra felbedömningar när det gällde säkerhetsfrågor. År 1798, vid 18 års ålder, förklarades Gustav IV Adolf myndig. Kungen tyckte mycket om att vistas i Skåne, särskilt i Helsingborg, där han befann sig fjärran från det uppstyltade hovlivet i Stockholm. Han besökte Kullen vid tre tillfällen, 1800, 1801 och 1805. Huvudföremålet för dessa besök var stenkolsgruvan i Höganäs, vilken var namngiven efter honom. Vid det andra besöket reste han även till Kullaberg. Thomas Stawford, gruvingenjören i Höganäs, berättar i sin dagbok om kungens första besök, dagen efter midsommardagen, den 25 juni 1800: Idag kl. 2 ankom Hans Majestät Konungen av Sverige hit i sällskap 20

med några adelsmän, varefter middagen omedelbart vidtog. Efter middagen gick han upp till gruvan, där jag hade äran att bliva föreställd för Hans Majestät. Han frågade mig, huru länge jag hade varit här och om jag talade språket. På mitt jakande svar förmodade han, att jag måste hava haft besvärligheter här, och han måste säga, att jag visat ett gott omdöme och stor ihärdighet, ty eljest hade jag icke kunnat utföra så mycket arbete på så kort tid. Han önskade, att jag skulle stanna kvar i Sverige, och sade sig gärna vilja hjälpa mig, om han kunde, när helst jag framförde en önskan härom, för vilket jag framförde min tacksamhet. Därefter gick han igenom Verket och gjorde sig underrättad om allting med synbart intresse och nöje. Efter återkomsten dracks te, och på Konungens egen önskan utbringade jag några skålar på engelska, som han gillade. Han frågade, om de icke även kunde utbringas vid en stockvedsbrasa, och om så var fallet, skulle han försöka

utbringa några en annan gång. Då han skulle gå upp i sin vagn, kom han fram till mig, sade farväl och önskade mig framgång i alla mina förehavanden. Året därpå kom kungen på besök igen. Året var 1801 och ute i Europa började krigsmolnen hopas. Bl.a. hotade England freden genom att vilja ha herradömet över haven. Mot England stod en allians mellan Danmark, Sverige och Ryssland (det s.k. »väpnade neutralitetsförbundet«), som skulle garantera de tre ländernas handel på haven, och hindra godtyckliga beslag från Englands sida. Om så var nödvändigt skulle detta ske med våld. England såg alliansen som ett hot mot sin makt över haven. I mars 1801 begav sig Gustav IV Adolf först till Göteborg, sedan till Helsingborg, för att se till att städernas försvar var under kontroll. Den 2 april 1801 anföll England Danmark i det s.k. »slaget på redden« vid Köpenhamn, då Danmarks flotta helt besegrades. Gustav IV Adolf befann sig i HelsingMöllekuriren nr 2 • 2017


Kungen som gjorde det som föll honom in borg under krisen och kunde t.o.m. höra kanondånet från Köpenhamn. Sveriges flotta befann sig för tillfället i Karlskrona och kunde, som det sades, p.g.a. dålig vind inte bistå danskarna. Kungen, som var krigiskt lagd, var vansinnig över detta och lät fängsla flera höga officerare. I början av september besökte kungen Höganäs och Kullaberg. Kungaparets program för besöket bestod i att man på förmiddagen den 3:e september begav sig från Helsingborg till Kullaberg. På återvägen besökte man Höganäs, där man drack te hos Stawford. Thomas Stawford skriver i sin dagbok för den 3 september 1801: I e.m. voro deras Majestäter Konungen och Drottningen här och besågo Gruvan. De åkte på vagnvägen från den nya gruvan och kommo sedan hem till mig, där te serverades, varefter de avreste till Hälsingborg. Följande dag besöktes Kulla Gunnarstorp »med därvarande teater«. Det troliga är att man övernattade på Kulla Gunnarstorp natten mellan den 3:e och den 4:e, eftersom det annars var svårt att hitta ett passande övernattningsställe1. Väl återkomna till Helsingborg besågs greve Ruuths fabriker den 5:e september. Även Georg Kerner berättar om kungaparets andra besök på Kullagården: Förra sommaren var kungen och drottningen här. Han hade tagit med sitt hovkök från Helsingborg, och åkte med sin hovstat på själva höjden. Kungen besökte »sin« stenkolsgruva en sista gång år 1805. Den 8 juli skrev Stawford i sin dagbok:

Möllekuriren nr 2 • 2017

I Gamlegård bodde Gustav IV Adolf gärna när han befann sig i Helsingborg. Foto: förf. Idag voro deras Majestäter Konungen och Drottningen samt Kronprinsen här på middag och gingo runt till gruvorna i sällskap med ett antal nobiliteter, bland vilka befann sig engelske ministern i Stockholm2. De föreföllo att vara mycket nöjda, och sedan de druckit te, avreste de till Hälsingborg. Detta var samma höst som kungen, stadd på Bäckaskogs slott, fattade det ödesdigra beslutet att tillsammans med England, Ryssland, Österrike och Preussen förklara Frankrike krig, det s.k. tredje koalitionskriget3. Praktiskt taget alla kungens rådgivare avrådde honom från att gå i krig. Koalitionen var bräcklig. Efter den rysk-österrikiska förlusten vid Austerlitz i december 1805, och Preussens förlust vid Jena i oktober 1806 började läget se riktigt dåligt ut för Sverige. Kvar bland Sveriges allierade var endast England, och de hade inga möjligheter att bistå Sverige i det uppkomna läget. Det första bakslaget för Sveriges del blev den s.k. överraskningen i Lübeck, den 6 november 1806, då fransmännen överrumplade de retirerande svenskarna, som inte var stridsbe-

redda. Efter den slutliga förlusten vid Ückermünde den 17 april 1807, reste Gustav IV Adolf åter till Helsingborg och Ramlösa för att vila upp sig. Kriget slutade med katastrof för Sveriges del. Efter att Ryssland och Preussen tvingats att sluta fred med Frankrike, fick Sverige på ett snöpligt sätt avtåga från kriget, och se Frankrike ockupera Svenska Pommern. Vilan för kungen blev kort. Sveriges tidigare allierade, Ryssland, bröt den 21 februari 1808, utan krigsförklaring, gränsen till Finland med sin armé. Följderna är välkända. Vid freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 fick Sverige avträda Finland till Ryssland. Men redan i maj samma år hade man avsatt den egensinnige kungen, som tycktes göra vad som föll honom in, och som inte riktigt förstått att Sverige inte längre var någon stormakt. Den barnlöse farbrodern Karl (XIII) fick träda in i hans ställe. Nu raderade man alla spår och minnen av Gustav IV Adolf i Sverige. I Höganäs ändrades gruvans namn från Gustav IV Adolfs Stenkolsgruva till Skånska Stenkolsverket. Den avsatte kungen, överste Gustafsson som han senare kallade 21


Kungen som gjorde det som föll honom in sig, fick aldrig ro i själen. Efter att ha lämnat sin familj och fört ett kringflackande liv, dog han alkoholiserad och utfattig på värdshuset Vita hästen i St. Gallen, Schweiz, den 7 februari 1837. Många år senare verkar man ha fått ruelse i Sverige. År 1884 flyttades hans kvarlevor till Riddarholmskyrkan i Stockholm. Karl August och Karl Johan Sommaren 1809 valdes den danske prinsen Karl August till ny svensk kronprins. Den 25 maj 1810 väntades han till Höganäs. Enligt Stawfords dagbok kallades prinsen dock hastigt till Stockholm »i affärer«, varför besöket ställdes in. Bara några dagar senare, den 28 maj, ramlade han av

sadeln under en exercis på Kvidinge hed och avled. Samma sommar valdes en ny kronprins i Örebro, nämligen marskalk Bernadotte. Det blev istället han som kom till Höganäs, vilket skedde den 12 augusti 1816. Enligt Stawford: »… uttalade han sig mycket förmånligt över företaget, och sade att det var för hela landet ett viktigt företag, som på allt sätt borde uppmuntras.«  Textkälla Thomas Stawfords dagbok, Stawfordska sällskapet, www.stawford.se Övrig källa till detta avsnitt

Fotnoter 1.  Varken på Kulla Gunnarstorp eller Krapperup finns någon dokumentation om Gustav IV Adolfs eventuella övernattning. På Krapperup är det sannolikt att sådan historik skulle ha bevarats skriftligen eller via muntlig tradition, men Kulla Gunnarstorp har bytt ägare flera gånger, och skriftlig dokumentation saknas. 2.  Storbritanniens minister i Stockholm 1804–1807 var Henry Pierrepont, senare medlem av Privy Counsel (Kronrådet). 3.  Sveriges insats i den tredje koalitionen blev det s.k. Pommerska kriget (1805–1807), vilket avlutades med Parisfreden 1810. Sverige tvingades bli allierad med Frankrike, och acceptera det s.k. kontinentalsystemet, som var en handelsblockad riktad mot Storbritannien.

Marc Wiklund: Avsatta – Fredrika och Gustaf IV Adolf. Förlaget Ulfsäter 1998

Författare  Peter Appelros Förlag  Eget förlag ISBN-nummer 978-91-639-3287-8 Försäljningsställe  Höganäs Bokhandel Omfång  320 sidor Format  169 x 239 millimeter Övrigt  Häftad, illustrerad  Fotnot till intervjun på sidan 19 * Erik Magnusson: Det vackra huset i Möllebergsbacken – om 150 år av turism vid Kullabergs fot. Kristianstad, Monitorförlaget 2009. ISBN 978-91-85517-11-4.

Fort rullade vagnen vid återresan nedför bergens branta stupning, där vi nalkades Mölle Läje. Båtarna var nu hemkomna från sitt fiske, men fångsten hade varit klen. Sillen kostade här på stället och färsk 32 skilling valen. Den hämtas av långväga allmoge, ända från Göinge härad

Vi steg av åter vid Mölleläge, och vår vänliga värdinna [Karna Gudmundsdotter Pyk, gift Corfitzon] hade redan satt fram skorpor, ost, smör, och en förträfflig utländsk likör; hennes hyggliga och naiva dotter, en 15-årig flicka, spelade en lantvisa för oss på Hummel

Jonas Carl Linnerhielm 1803

Ernst Moritz Arndt 1804

22

Då vi gingo ned för berget, hade solen redan gått ned bakom dess topp bakom oss, och utsikten var verkligen pittoresk, ty skuggan av berget föll nära intill byn Mölle Läge och med Helsingör och Kronoborgs Slott och hela sundet samt det flacka landet framför oss var det ett synnerligen tilltalande sceneri Thomas Stawford 1797

Om någon av mina läsare skulle ha lust att besöka Kullen, glöm då inte att vid färden upp på berget att kasta blicken till vänster ned på det idylliska fiskeläget, med sina många, nätta, tätt sammanbyggda hus. Steen Steensen Blicher 1836

Möllekuriren nr 2 • 2017


Ett av Sveriges vackraste Hotell Utsett till ett av Sveriges 20 bästa hotell 2016

Öppet alla dagar från kl 12 – hela sommaren

Läcker bistromeny samt spännande à la carte i vår matsal Börja gärna med ostron & champagne Varje torsdag: Grillkväll med trubadur på vår sköna uteservering samt musikquiz-sm (vinnarlaget i varje tävling får en guldbiljett till vår final, där vinnarlaget bjuds in till sm-finalen)

OBS! 30 juli – Janne Schaffers sommarshow Boka nu, det blir fullt!

”GILLAS LILLA HAMNDELSBOD”

direkt mot havet med mängder av vackra nyttiga & onyttiga ting ett urval av ”förnödenheter” – mjölk & bröd mm – året runt!

Restaurang ● Hotel ● Konferens Telefon 042-34 70 00 ● info@hotelkullaberg.se ● www.hotelkullaberg.se

~~~ SURF IN ~ Café, Shop & nytt för i år: Italiensk glassbar Slink in på Mölles hetaste café – på HK-hörnan Egen barista – Sebastian – gör Mölles godaste kaffe från kl 10 Börja sommardagen med en cappuccino & croissant vid havet & hamnen … Nybakade bullar & bröd samt smårätter ~ badkläder, solglasögon m.m.

Möllekuriren nr 2 • 2017

23


Mette Hagman tycker om att jobba med unga människor och hon trivs när det är rusch Text och foto Ingemar Löfgren

V

i träffas i Krapperups Kaffestuga, Anne Mette Hagman och jag. Hon har drivit kaféverksamheten i 15 år – parallellt med andra uppdrag, och sedan ett par år står hon också bakom Tunneberga Gästgifvaregård. Hon är en person som det vore roligt att få veta mer om, har jag tänkt. Och nu sitter vi här. Mette – som hon kallas till vardags – växte upp i Danmark. Hon är präglad av två saker: rollen som storasyster och att familjesituationen krävde att man fick kämpa för att överleva. Familjen flyttade till Helsingborg när Mette var 14 år. Redan när hon var 16 började hon arbeta i restaurangbranschen. –  Det låg nära till hands när man som jag älskar att arbeta med människor, ge service och ha högt tempo. Mette drev Rut på Skäret i hela 23 år tillsammans med sin dåvarande make. Restaurangen hade startats av Rut Lundgren Frisk, en av flickorna som startade Flickorna Lundgren en bit längre ned mot hamnen. –  För mig har det alltid varit ett sätt att leva, en livsstil att ha restaurang, säger Mette. Det har varit långa dagar, många dagar. Och alla fyra barnen har ofta varit med på jobbet. 24

Telefonen ringer oavbrutet. Ibland måste hon svara, ibland avstår hon. Snabba besked, ett vänligt ord och så tillbaka till vårt samtal

När Rut på Skäret såldes började ett nytt skede. Mette utbildade sig på YTH, yrkesteknisk högskola, i livsmedelsteknik och blev sedan lärare i Ängelholm under sju år. Samtidigt med lärarjobbet drev hon kaféet i Krapperup tillsammans med sin dotter Isabella. Och på den vägen är det: Kaffestugan, och numera också Tunneberga, tillsammans med Isabella. Jag förstår att Mette  har lätt för att ta ansvar och inte ger sig i första taget. Men i dag, när hon inte längre behöver kämpa för att överleva, undrar jag vad som driver henne. Hon lyfter fram tre saker: • ge service med hög kvalitet • arbeta med unga människor • sätta höga mål – och uppnå dem Men inte nog med det. Hon lägger till ett individuellt bemötande av varje gäst, att aldrig kompromissa med kvalitén och

att se till att skapa vänliga och positiva möten med människor. Telefonen ringer oavbrutet. Ibland måste hon svara, ibland avstår hon. Snabba besked, ett vänligt ord och så tillbaka till vårt samtal. När jag frågar Mette  hur hon brukar beskrivas av dem som känner henne, svarar hon utan att blinka: –  Pigg och glad, duktig och driftig. Jag kan förstå den beskrivningen. Under vårt samtal märker jag att Mette har ett energifält omkring sig. Det smittar. Innan jag bryter upp från samtalet frågar jag Mette var hon tror att hon befinner sig i livet om några år. –  Jag reser mycket, tar hand om mig själv bättre, och jag är hemma mera. Vi får väl se.

f Möllekuriren nr 2 • 2017


MARIA BERTA

Målningar och collography/grafik Galleri Stationen den 24–30 juni

Börjar på Midsommar dagen

MÖLLES FÖRSTA HAPPENING? Tid: Måndagen den 10 april 2017 Plats: I trädgården hos Bertil Berg, mångsysslare, konstnär och en välkänd profil i både hamnen och annorstädes. BERTIL BAR UT  en stor oljemålning

på gräsmattan under jubel från de släktingar och vänner som hade samlats. Det var inte vilken tavla som helst, den kommer att hänga i en offentlig miljö i Helsingborg. Det var påsktider, och vad kunde då passa bättre än ett tomt ägg som hade fyllts med en härligt vacker röd färg. Det färgstinna skalet skulle släppas av konstnären från

Möllekuriren nr 2 • 2017

Av Gunnar Edström

en stege ned på en bestämd plats på målningen. Spänningen steg, vinden tog i, skulle skalet hamna rätt? Och vilken effekt skulle det bli? Kamerorna var laddade, barnbarnen var helt uppskruvade, och så också Björn Sahlsten, som hade fått i uppdrag att föreviga händelsen på film. Allt hände på en gång. Bertil släppte ägget från tre meters höjd, och det träffade exakt där det skulle. Färgen stänkte ut över konstverket och alla hurrade. Bertil Berg  kastar ägget. Foto Frans Malmros

25


STUGA I MÖLLE UTHYRES Stugan är granne till naturreservatet Kullaberg. Den består av två rum, dusch och toalett. Fem bäddar. Komplett köksutrustning och sängkläder (inte sänglinne och handdukar).

Intresserad?

Alla lade sig i vad han gjorde. Han var sängtillverkare.

Ring +46(0)703 833 861

26

Möllekuriren nr 2 • 2017


www.bengtssonsoptik.se

Mรถllekuriren nr 2 โ€ข 2017

27


Mölle Golfklubb

Omställningen till en bana som sköts utan kemiska preparat är inne på andra året

E

n golfspelare vill nå greenen och få bollen i hålet med så få slag som möjligt. Varje slag räknas, och en kort putt räknas lika mycket som ett utslag på flera hundra meter. Därför är det viktigt att spelaren kan lita på att greenens underlag är så jämt och förutsebart att det endast är hennes eller hans skicklighet som avgör om bollen går i hålet. En golfgreen är någonting mycket speciellt. Gräset är extremt tätt och kortklippt, bara några millimeter högt. Ytan ska vara jämn och slät, men marken behöver inte vara helt plan. En green som lutar ökar utmaningen för spelarna. Greenerna på Mölle Golfklubb har rykte om sig att vara välskötta och mycket snabba. De har varit spelbara tidigt på våren; under snöfria vintrar har man kunnat spela på ordinarie greener då de inte varit frostbelagda. Men så är det inte längre.

Sen golfstart våren 2016 Våren 2016 var greenerna i så dåligt skick att starten av säsongen fick skjutas fram. När banan väl öppnades var läget bättre, men greenerna var fortfarande inte särskilt bra. För att inte skrämma bort gästspelare sänkte klubben priset för gästspel, vilket minskade greenfeeinomkomsterna avsevärt under perioden mars–juni. De som i februari, mars i år såg greenerna blev ledsna. Ytan var översållad med stora rosa-gråa 28

Foton webben

Av Bengt Nilsson och Christer Wallentin

fläckar. Angreppen från det fruktade snömöglet hade skadat gräset allvarligt. När detta skrivs i mitten av maj har spelet mot ordinarie greener ännu inte kommit igång, och ingen vågar säga säkert när det kan ske. Olyckskorparna tror tidigast till midsommar, optimisterna säger »om ett par veckor«.

Stopp för kemiska preparat på banan Hur ska man förklara att klubbens greener så plötsligt har blivit så dåliga? Banans läge och vädret är det korta svaret. Ett längre svar följer här, och vi börjar med läget. Mölle Golfklubbs artonhålsbana ligger i västra Kullaberg, som sedan länge är ett naturreservat. Det är dessutom ett Natura 2000-område, vilket är ett EU-baserat nätverk som ska skydda hotade växter och djur. Fram till den 1 januari 2017 hade klubben dispens från länsstyrelsen att använda ett kemisk bekämpningsmedel som biter på snömögel. De kemiska preparaten har sedan beslutet för fem år sedan minskats och drygt ett år innan dispensen Möllekuriren nr 2 • 2017


Foto Christer Wallentin

gick ut slutade klubben att i förebyggande syfte bekämpa snömögel på greenerna. Effekten blev tydlig under våren 2016, och det ledde alltså till senare spelstart och reducerade greenfeeavgifter.

Klubbchefen och banchefen I slutet av april träffade vi klubbchefen Peter Tublén och banchefen Fredrik Rosdahl. De har stor erfarenhet av arbetet med banan efter tio år i sina respektive befattningar. –  Förra året var kämpigt för oss, men i år är det ännu tuffare. Men som det ser ut nu är det uteslutet att gå tillbaka och börja spruta igen. Miljökraven har ju ökat successivt i samhället i stort. Det är väl klart att vi som ligger i ett så känsligt område får anpassa oss till de nya kraven. Peter och Fredrik vet vad de talar om, det märks. De svarar sakligt och utförligt på våra frågor. Under mötet blir det tydligt att de tror på vad de gör, och att de är säkra på att klubben kommer att klara omställningen till en kemfri skötsel. Möllekuriren nr 2 • 2017

Både kyla och värme behövs Vädret har stor betydelse för bönder och trädgårdsodlare, det är lätt att förstå. Men det är minst lika viktigt för dem som ska sköta en golfbana. För golfbanor är idealet att det blir en riktig vinter med minusgrader. Då slutar gräset att växa, men framför allt minskar parasitsvampar som snömögel sin aktivitet. Ett tjockt snölager kan isolera mot kylan och då frodas svampen under snön; därav namnet. Men snö är inte, som man skulle kunna tro, en förutsättning för angrepp av snömögel. Svampen trivs också i en fuktig miljö med temperaturer runt noll. När termometern kryper uppåt plus fem, tio grader börjar gräset som inte dödats av svampen att växa, och gräset växer snabbt ifrån svampangreppen. Efter ett tag går det att klippa greenerna, och spelet kan börja. Den senaste hösten, vintern och våren var ju inte alls så. Antalet vinterdagar under noll var få, och våren var så kall 29


Johanna Pyk Jargård  är klubbens professionella tränare, eller pro som det heter i golfvärlden. Hon ägnar mycket tid åt att utbilda en ny generation golfspelare. Foto Christer Wallentin

golfgäng besöker Kullabygden att de spelar en dag hos oss, en annan på S:t Arild och kombinerar det med andra banor i närheten. På sikt skulle man kunna tänka sig att vi och Arild, och kanske ytterligare någon klubb, utvecklade ett nära samarbete för att kunna skapa attraktiva golfpaket.

Greenerna är gamla

att även meteorologerna blev mycket förvånade. Ingen råder över vädret, men visst kan man tala om maximal otur att skitvädret under 2016/17 kom samtidigt som golfklubben skulle fullfölja den radikala omställningen till banskötsel utan kemiska bekämpningsmedel. I slutet av mars var Peter Tublén intervjuad i Helsingborgs Dagblad. På frågan om när klubben skulle kunna öppna de ordinarie greenerna svarade han »till påsk«, men klokt nog lade han till: »men för det behövs värme«. Det blev faktiskt en liten, kortvarig värmevåg i april, och banan öppnades över ett veckoslut. Men kylan kom tillbaka, och det fanns inget annat att göra för klubben än att sätta stopp igen.

Det går utan kem Vi har talat med Göran Hansson, som är Svenska Golförbundets bankonsulent i Skåne. Han har anlitats av klubben och är väl insatt i problemen. I april var han med på ett välbesökt medlemsmöte. Göran Hansson ser vädret som en svår motståndare, men han tvekar inte: 30

Det går att sköta golfbanan i Kullaberg utan kemikalier. Det finns flera goda exempel, säger Göran Hansson. Han känner väl till Flommens Golfklubb på Falsterbonäset, som också ligger i ett naturreservat och slutade med kembehandling för flera år sedan.

Ökat samarbete med S:t Arild Inget ont som inte också har något gott med sig. Samarbetet mellan Mölle Golfklubb och S:t Arilds Golfklubb har fått en injektion. Under april–maj har Mölles medlemmar fått spela gratis på Arild och i augusti–september kommer det omvända att gälla för S:t Arilds medlemmar. –  Vi har ett unikt samarbete med Mölle, sade Arilds klubbchef Fredrik Melcherson i Helsingborgs Dagblad. Vi ser oss som en destination och det är viktigt för oss att båda klubbarna mår bra. Vi får hjälpas åt nu. Detta med en destination är centralt för båda klubbarna, det förstår vi när vi talar med Peter Tublén. –  Det har länge varit vanligt när ett

Golfbanan anlades på Kullaberg för 75 år sedan på gammal jordbruksmark. Jorden bestod av en ganska styv lera. På sina ställen var jordlagret rätt tunt uppe på berget. Lerjord på berg innebär problem med dräneringen. Den tidigare täckdikningen från jordbruksdriften finns kvar på delar av banan, men en så gammal dränering kan vara skadad och har då sämre funktion. Under senare år har dräneringen kompletterats på känsliga delar av banan. De flesta greenerna byggdes på 1960-talet med jord från Hasslarps sockerfabrik. Det var jord som hade tvättats från levererade betor, och den bestod av en blandning av lätt jord och styvare lerjord. Under årens lopp har klubben regelbundet dressat greenerna med sand, vilket successivt har gett ett lager av genomsläpplig sand som är bra för gräset.

Dyrt att bygga om greenerna Det finns exempel på golfklubbar som har byggt om sina greener för att de ska svara upp mot en kemfri skötsel. Ett exempel är Carlskrona Golfklubb som har byggt om några hål med gott resultat. I dag finns det en sofistikerad teknik för greener. De byggs upp av olika jordlager som ger gräset goda betingelser med rätt fuktighet och därunder dränerande lager med sand som för bort överskott av vatten. Vid en sådan ombyggnad kan man stödja sig på riktlinjer som bland annat det amerikanska golfförbundet har skapat. Möllekuriren nr 2 • 2017


Mölleklubben har aldrig på allvar övervägt att bygga om greenerna – även om det troligen skulle underlätta den miljövänliga skötseln av banan. Vi har hört motargument från flera håll:

»Det skulle bli alldeles för dyrt, kanske minst en halv miljon för varje hål.« och »Det är inte säkert att länsstyrelsen skulle tillåta en sådan ombyggnad, och det skulle kanske inte gå med tanke på berget under.« m

KLUBBEN HAR NÄSTAN TUSEN MEDLEMMAR Klubbens formella startår  är 1943. En bana med tolv hål invigdes 1945. Det var en ren naturbana som anlades på befintliga ängar och åkrar. Banan byggdes ut sucessivt till arton hål. Den senaste, större ombyggnaden skedde 1969. I slutet av 2016 hade klubben 928 medlemmar. Årsavgiften varierar med ålder; de yngre respektive äldre medlemmarna betalar förhållandevis mindre än andra. En person som är mellan 40 och 79 år betalar 5 800 kronor i årlig medlemsavgift om hon eller han har så kallad spelrätt, annars 7 250 kronor. I klubbens budget för 2017 räknar man med intäkter på cirka 8 miljoner kronor. Medlemsavgifterna är cirka hälften av de totala intäkterna. Den näst största intäktsposten är greenfee-avgifter, vilka beräknas bli cirka 2,5 miljoner kronor under året. Klubben gjorde en förlust 2016 på cirka en 400 000 kronor. År 2017 väntas ge en liten vinst, inräknat Kullamannen AB, se nedan. Peter Tublén är klubbchef. Fredrik Rosdahl var banchef fram till slutet av april då han slutade efter tio år. Hans efterträdare heter

Anders Gripvall, som har lång erfarenhet av jobbet som banchef; han kommer närmast från Örestads Golfklubb, en stor anläggning med 27 hål och 18 korthål. Klubbchefen, banchefen, en kontorist och ett par banskötare arbetar året runt. Under golfsäsongen är minst fem, sex man sysselsatta med banan. Gräsklippningen är en stor del av arbetet, men det är mycket annat som också ska göras. Inte minst greenerna tar mycket tid; de ska dressas, luftas och tillföras näring, och vid behov ska gräs sås i. Kullagårdens Wärdshus drivs i privat regi. Detsamma gäller golfshopen. Johanna Pyk Jargård är klubbens pro, det vill säga dess professionella tränare. Det är ett uppdrag som hon har haft sedan 1985. Västra Kullaberg ägs av staten som företräds av länsstyrelsen. Klubben arrenderar marken som banan ligger på; avtalet löper fram till 2042. Banan upptar cirka åtta hektar, vilket är en tiondel av hela Kullaberg. Klubbens byggnader med tillhörande mark ägs av Kullamannen AB, ett helägt dotterbolag till klubben. Läs mer på mollegk.se

f  Om gräs  f MÖLLE HAR AV TRADITION  haft snabba greener med en klipphöjd på 3–3,5 millimeter. Under senare år har man låtit gräset bli lite högre och kompletterat med vältning. Gräset är vitgröe, ett greengräs som ger täta, snabba greener. Arten producerar mycket frö, gror snabbt och kommer tidigt igång på våren. Nackdelen med vitgröe är att gräset till största delen är ettårigt och känsligt för snömögel. En normal skötsel av vitgröe-greener innebär att de kemsprutas på hösten för att man ska få bukt med snömögel och andra utvintringssvampar. Det finns en handfull kemiska preparat för greener på marknaden; klubben har använt Sportak. Sprutningen på höstarna har medfört att gräset har kunnat övervintra problemfritt. På våren har greenerna snabbt återhämtat sig efter vintern; golfarna har kunnat börja spela tidigt på fina greener. Det saknas effektiva, biologiska preparat som klubben skulle kunna använda i stället för Sportak. Man måste alltså försöka att minska skadorna med andra metoder såsom klippning med högre klipphöjd och vältning, tidigare stängning av sommargreenerna på hösten och framför allt byte av gräs till mer härdiga typer. Klubben har valt att försöka ersätta vitgröen med Poa annua var. reptans. Det är en flerårig, mer resistent variant av vitgröe, och under hösten 2016 stödsåddes alla greenerna med detta gräs. Tidigt i våras sådde man dessutom in kärrgröe. Det är ett reparationsgräs som ska ge en spelbar green fram till dess att reptans-gräset har kommit gång. Nu är det inte så enkelt att byta gräs på greenerna eftersom vitgröen gror och växer så snabbt och producerar massor med frön. I greenerna finns en stor bank av vitgröefrö. Dessa fröer etablerar sig snabbt på tomma ytor och tar snart över om de inte bekämpas.

Foto Ulf Björklund

Foto webben

Möllekuriren nr 2 • 2017

31


YOGA I MÖLLE I SOMMAR Måndagar klockan 9 Intresserad? Kontakta Lena Johanson-Thor lenajt@gmail.com /070-633 14 56

HÖGANÄS KÖPMANSGATAN 12A • 042 34 30 20

FÖRESTÄLLNING  Kung Ubu, premiär den 1 juli. Vi vill visa att den löjligaste kan vara den farligaste. Kung Ubu är en maktgalen man som tar sig upp till toppen, likt en barnslig Macbeth för vår tid. PRODUCENT  Sommarteater på Krapperup. PLATS  Finkeramiska i Höganäs. Inga vandringar i år, alla får sitta stilla i sina bänkar – men räkna inte med lugn och ro för det! SKÅDESPELARE  Som vanligt en blandning av proffs och amatörer. Titelrollen spelas av David Weiss, som kommer från Nyhamnsläge, och är professionell skådespelare sedan många år. BILJETTER  sommarteaterpakrapperup.se eller på Höganäs bibliotek. Även på turistbyrån i Ängelholm kan man köpa biljetter.

Vi ses!

Mån–fre 11–18, lör 11–15 Köpmansgatan 5 • Höganäs 070-553 66 18

32

Möllekuriren nr 2 • 2017


Mรถllekuriren nr 2 โ€ข 2017

33


Foto Britten Klöfver Ståhl

M Text och foto Christina Ståhl Hallengren

in bild av Afrika är ett böljande landskap med vindlande röda vägar – ömsom leriga, ömsom dammiga, men alltid röda – inbäddade i intensiv grönska och fyllda av människor i färgrika kläder. Så minns jag Afrika första gången jag reste ut som jeepläkare för sjutton år sedan, femtiotvå år gammal. Jag hade då nyligen tillträtt en tjänst i Malmö där det ingick att vara primärjour på medicinakuten. När jag klarade av jourerna utan större bekymmer fattade jag även mod att göra något annat som jag länge hade drömt om: att åka till Kenya som jeepläkare i Rotarys Läkarbanks regi. Sagt och gjort, i mars 2000 bar det av. Min första placering  var i det lilla samhället Maseno, några mil norr om Victoriasjön just vid ekvatorn. Min kollega, inspiratör och goda vän, var kirurg på det lokala sjukhuset, och jag var ambulerande allmänläkare med fem olika byar att besöka varje vecka under sex veckors tid. Dagarna börjar vid fyratiden med att grannens tupp gal ihärdigt, med en lite sorgsen ton på slutet. Den avlöses av en böneutropare som vill få oss att vända oss mot Mecka klockan fem. Det är fortfarande mörkt. Klockan sex ringer

34

kyrkklockorna diskret på avstånd och halv sju börjar det ljusna. Klockan halv åtta kommer det övriga teamet bestående av sjuksköterska, HIV-kurator, labtekniker och – på senare år – en chaufför. Medicinlådorna plockas ut och kompletteras, en ny arbetsdag börjar. De första åren  körde jag jeepen själv. Färden gick över steniga, håliga och ibland mycket slippriga vägar; det tog ofta ett par timmar fram till den första byn. En gång lade kopplingen av fyra kilometer från målet. En medlem i teamet fick hejda en cykeltaxi, en baada-baada på swahili, och ta sig till närmaste by för att ta en matatu (minibuss) därifrån till närmaste större samhälle för att hämta hjälp. Under tiden gick två sjuksköterskor och jag vidare till fots. Sista biten fick jag åka cykeltaxi med prästens bror. Räddningsaktionen tog halva dagen. Detta var före mobilerna. Människor i Kenya  är alltid på väg någonstans. Sedan jag besökte landet första gången har vandrarna emellertid ersatts av cyklande män, medan kvinnorna har fortsatt att gå med sina bördor på ryggen och huvudet. Så småningom kom också den lätta motorcykeln och ett utbud Möllekuriren nr 2 • 2017


Mitt Afrika Christina Ståhl Hallengren tog mod till sig och reste till Kenya för att arbeta som jeepläkare. Det var i mars 2000, och sedan dess har hon varit där ytterligare sex gånger. Senast arbete hon i Lokichoggio, en liten stad i norra Kenya, nära gränsen till Sydsudan

av taximotorcyklar som har underlättat transporterna för många. Frågan är dock om man inte också skulle ha nytta av lite trafikregler. Ofta saknas ljus på fordonen och många olyckor sker nattetid. Rotarys Läkarbank ska  arbeta bland de fattigaste och mest utsatta människorna. De utvalda byarna har inte någon läkare, men ibland finns det en sjuksköterska. Bristen på mediciner är dock konstant. Målet är att efter några år lämna över till lokala dispensärer, vilket också har gjorts på många ställen. Mottagningslokalerna är mycket varierande och kan bestå av en halvt raserad kyrka, en nedlagd affärslokal, en tidigare arrestlokal eller en skolsal. Alla hjälps åt att ställa i ordning för dagens arbete. Ofta finns ingen vadderad brits utan undersökningen sker på en träbänk à la gymnastiksal, även om detta med tiden har blivit bättre.

mottagningen. Det kan vara allt ifrån personer som har allmänt ont i kroppen efter ett långt och hårt liv till svårläkta sår, hudinfektioner, HIV, undernäring, tuberkulos och malaria. Omgivningsfaktorer spelar roll. Torka leder till exempel ofta till färre antal fall av malaria, och tillgången till rent vatten har betydelse för antal fall av diarré och tarmparasitsjukdomar. Förutom ren patientmottagning vaccinerar vi barnen och testar för HIV. Attityden till sjukdomen AIDS har ändrats mycket från att vara onämnbar till att vara accepterad som en kronisk sjukdom i takt med att behandlingar har möjliggjort ett fortsatt liv. Men det finns

Hans Rosling sade en gång att om vägarna är dåliga och knappt farbara där ni är, då är ni på rätt ställe, dit kommer ingen annan fortfarande många föräldralösa barn som uppfostras av mor- eller farföräldrar. Tyvärr medför ökad levnadsstandard också att vällevnadssjukdomar som högt blodtryck, diabetes – och även övervikt – blir allt vanligare. Ofta är det billigare att köpa läskedryck än kolsyrat vatten. Läkarbanken har därför utökat infor-

Patienterna kommer  allt eftersom, men ofta är det en lång kö redan när teamet anländer. Den lokala hälsokommittén registrerar patienterna och tar en liten avgift för konsultationen. Medan människor väntar på sin tur får de tips om basal hygien, vikten av att koka vattnet och kostråd. Man vet aldrig vad som ska dyka upp på Möllekuriren nr 2 • 2017

35


Vi blir ofta förtvivlade över svåra sjukdomsfall och människors eländiga förhållanden, men vi får oss också många goda skratt

Foto Britten Klöfver Ståhl

boskap. Nu ser man ofta att herdarna bär gamla kalashnikovs när de vaktar sina djur. Förra året hade vi flera skottskador på grund av bråk om boskapen.

mationen beträffande dessa sjukdomar också. År 2011 skulle jag tjänstgöra på en medicinklinik i Garissa, samtidigt som min kamrat skulle arbeta på kirurgkliniken. Staden ligger i östra Kenya ganska nära den somaliska gränsen. Vårt arbete måste emellertid avbrytas efter tio dagar på grund av risk för att vi skulle kidnappas av islamistmilisen och terrorrörelsen al Shabab, som redan hade rövat bort två spanska, kvinnliga hjälparbetare som arbetade i närheten för Läkare utan gränser. Läkarbanken har inte möjlighet till samma säkerhetsåtgärder som Läkare utan gränser. Därför fick vi i stället ge oss iväg i ett litet, enmotorigt flygplan till Lokichoggio, en gudsförgäten stad i norra Turkana nära gränsen till Sydsudan. Ett svenskt missionärspar  hade bett Skandinaviska läkarbanken, som är sponsrad av Erikshjälpen och inriktad på att stödja sjukhus, om hjälp till den lokala hälsocentralen. Vårdinrättningen visade sig vara bemannad av sjuksköterskor och två clinical officers. De sistnämnda har en treårig utbildning i diagnostik och behandling. Här finns ingen läkare på tio mils avstånd och om man betänker de usla vägarna så motsvarar det minst den dubbla sträckan i Sverige. 36

Den lilla hälsocentralen  påminner om en sjukstuga i glesbygden i Norrland på 1970-talet med en liten förlossningsavdelning och några platser för inneliggande patienter samt mottagning för TBC, HIV och vanlig öppenmottagning. Vårt arbete på en sådan hälsocentral är mer av mentorkaraktär med möjlighet för teamet att diskutera olika problem med den ordinarie personalen och stimulera medarbetarna att följa de kenyanska riktlinjerna för behandling av vanliga åkommor. Allt är inte livshotande och det går ofta bra med enkla åtgärder innan man sätter in antibiotika. Fokus ligger på säkrare förlossningar, bättre barnhälsovård och mindre konsumtion av antibiotika. Regnperioderna i Turkana  har blivit allt kortare de senaste åren och halvöknen breder ut sig. Här bor nomader, Turkanafolket, som livnär sig på boskap som getter, kameler och kor. Människorna flyttar beroende på tillgång på bete. Barnen går endast sporadiskt i skolan och flickor tas oftast ur skolan före tio års ålder för att hjälpa till med hushållet. Pojkarna får hjälpa männen att valla boskapen, medan kvinnorna river och bygger hyddorna, samlar ved, lagar mat och tar hand om barnen. Tidigare slogs man ibland med träpåkar när broderfolket från Sydsudan kom för att stjäla

Dagen börjar med  att vi kollar däcken på pickupen, och vi blir lika glada varje gång det inte är någon slow puncture som ofta orsakas av de långa sylvassa taggarna från Akasiaträden. Vi kollar också kylarvätskan; den behövs för att motorn inte ska börja koka. Så bär det av mot den lilla hälsocentralen. Det är torrt och vägarna dammar rejält. Överallt ses människor vandra, på väg till sina sysslor för dagen – som att sitta med sina kamrater under ett träd och spela bräde, bära vatten eller torrt ris hem till familjen eller gå till ett arbete som hälsoarbetare. Arbetslösheten är enorm och jag undrar hur stor andel av befolkningen som lönearbetar. Vi möter barn  som är på väg till skolan iklädda gröna skjortor, rosa skjortor, rutiga skjortor. Och till det matchande shorts eller kjol. På håll ser de hela och rena ut och vinkar glatt åt oss mzungos (vita). Men så dammiga på närmare håll! Det är omöjligt att undgå sandstormarna, och utan regn finns ingenting som binder dammet. Men alla kämpar på i blåsten och låter sig inte nedslås i första taget. De barn som bor i själva Lokichoggio går i skolan, men inte de som bor i nomadbyarna utanför stan. Det svenska missionärsparet har med hjälp av insamlade medel i Sverige startat en skola som tar emot cirka 500 barn. Det är en fantastisk insats; 90 procent av de insamlade pengarna går till verksamheten. På vägen plockar vi upp medarbetare allt eftersom vi får syn på dem, gående längs de dammiga vägarna. Väl framme på hälsocentralen väntar en liten Möllekuriren nr 2 • 2017


morgonsamling med dagens bibelläsning och psalmsång a capella. Så följer en morgonrapport om inlagda patienter och vad som har hänt under natten. Vissa dagar åker  vi ut till två dispensärer några mil bort, en i västlig och en i sydlig riktning. Vardera stället sköts av en manlig sjuksköterska, som tar emot patienter i stort sett dygnet runt. De tar också hand om en del förlossningar. Vanligtvis föder kvinnorna emellertid hemma med hjälp av traditionella, medicinskt outbildade barnmorskor. Vi

Vilket privilegium det  är för mig att kunna dimpa ned i teamet på jeeplinjen eller på sjukstugan i Lokichoggio och kunna börja arbeta från första stund! I arbetet samarbetar vi under samma premisser och hjälps åt att lösa problemen för dagen. Jag är nära livet på ett annat sätt än hemma. Vi blir ofta förtvivlade över svåra sjukdomsfall och människors eländiga förhållanden med fattigdom och okunskap, men vi får oss också många goda skratt.

Att komma in i ett arbetslag i ett främmande land är ett oerhört givande sätt att lära känna ett land inifrån. Det blir något annat än äventyrsresor och kulturturism, där deltagarna inte träffar invånarna på samma sätt. En del av mina  vänner frågar mig varför jag gång på gång återvänder till så hopplösa förhållanden, där det är så svårt att komma framåt. Vi kan inte förändra politikernas vanskötsel av landet, men för de människor som vi träffar kan vi betyda mycket. De kan dels få hjälp av oss, dels förstå att människor långt bortifrån bryr sig om den lilla människans väl och ve. Jag har varit i Afrika som läkare sju gånger och kan se att mycket har gått åt rätt håll. Det allmänna hälsoläget förbättras faktiskt. Det är en viktig del i mitt liv att ha fått arbeta i Afrika, inte med katastrofmedicin, utan med basal vardagssjukvård som underlättar för dem som bäst behöver det.

f Petgöra  Två unga flickor är koncentrerade på att pilla ut en tagg med hjälp av en större tagg. Möllekuriren nr 2 • 2017

37

Flera bilder finns på molle.se. Klicka på Byföreningen och sök under rubriken Bildgalleri.

har regelbundet undervisning i reproduktionslära för dessa med hjälp av stora bilderböcker. Intresset är stort. Tre av dessa barnmorskor har anställts på förlossningsavdelningen på hälsocentralen för att stimulera gravida kvinnor att komma till kliniken i stället för att föda hemma. Avstånden är emellertid stora, och därför är det viktigt att de traditionella barnmorskorna förstår vikten av hygien. Bland annat har vi fokuserat på att de ska avstå från att gnida den avklippta navelsträngen med kospillning.


En båtresa runt Berget Text Birgitta Hansson • Foto Bodil Bennheden Veige

N

är turisterna började att strömma till Mölle i slutet av 1800-talet vaknade Möllebornas instinkt att tjäna lite pengar på dessa. Många hus i Mölle är byggda med en hög källarvåning. Dit ned flyttade familjen under sommaren, medan turisterna bodde i huset. Om det var ett äldre hus utan källare, flyttade familjen i stället ut i längan på gården. Andra sätt att tjäna pengar var att skjutsa turister upp till fyren i häst och vagn. Ännu ett sätt var att ro turisterna ut till Ransvik eller till fyren, eller till och med hela vägen runt berget till Djupadal. Det blev en roddtur på dryga sex kilometer enkel väg. Imponerande. När man ändå rodde  förbi en rad intressanta formationer längs berget började man också berätta skrönor om Kullamannen och satte namn på grottorna och på lustiga klippformationer. Senare under 1900-talet övergick man till att skjutsa turisterna i motorbåtarna som låg och väntade i hamnen. Säkert satt man vid Ruffen och talade om namnen på formationerna som man hade hittat på. Klara Wijkander har i Ortnamn på Kullaberg (1957) en karta med många av dessa namn. I boken berättar hon också om bakgrunden till namnen. När jag växte upp var det båtbyggare Svensson som körde turisterna runt i sin båt. Först hade han haft en stor öppen motorbåt, men Sjöfartsverket kom fram till att det inte var tillåtet med öppna båtar i Kattegatt, och dit kom man när båten rundade Kullanäsan. Det skulle vara däckade båtar. Alla passagerare 38

skulle ha flytväst och antalet passagerare var begränsat i förhållande till storleken. Klokt tänkt, men allt ledde till att Gunnar Svensson köpte en fiskebåt som han byggde om och döpte till Turisten; den uppfyllde alla krav. Alla andra Möllebor som hade skjutsat turisterna med öppna båtar lade ned sin verksamhet, och Turisten blev ensam om denna service under många år. Varje sommar tog vi  en tur med Turisten. Det tillhörde sommarens måsten. Gunnar Svensson berättade och pekade ut alla formationerna medan någon av sönerna höll i rorkulten: Göte, Sven-Gunnar eller Bertil (känd i dag som Bobs). Även barnbarnen Conny och Lotta fick ibland rycka in. Turisten gick runt berget till Djupadal och vände vid Sockertoppen och Porten, som är de mest kända formationerna. Även när våra barn var små ingick en tur varje sommar bland det som måste upplevas under semestern. Någon gång på 1970-talet slutade Gunnar Svensson med sin verksamhet. Från och till tog andra skeppare med större, sjösäkra båtar upp verksamheten. Men charmen med turerna runt berget försvann, och för några år sedan slutade verksamheten helt och hållet. Numera finns ändå möjligheten att sjövägen ta en tur runt delar av berget genom att åka på en tumlarsafari eller på en kvällstur till Nimis. Kunskapen om alla skrönor och berättelser som jag hörde som barn har emellertid förvunnit. Jag och Bosse, min man, blev delägare i en båt för ett par år sedan, och ända sedan dess har jag planerat att vi borde ta en tur runt berget tillsammans med

Bobs för att se om vi kunde hitta igen alla ställen som hans far hade berättat om. Bobs var inte säker på att det skulle lyckas. Han hade mest styrt båten och inte lyssnat så noga på sin far. En fantastisk dag  i september i fjol tog vi Bobs i båten och gjorde om turen runt berget till Djupadal. Som fotograf följde Bodil Bennheden Veige med. En hel del kunde jag komma ihåg från förr, som Kullamannens trädgård och Kullamannens dörr. Palnatokes skränt förstås, och badplatserna på norra sidan: Kärringmalen, Gubbamalen, Josefinelust med flera. Annat blev vagare. Vi pekade och tittade, läste kartan och försökte syna berget från olika håll. Men inte kunde då jag identifiera Kämparna eller Valparna eller Pernauklippan. Vi blev många gånger  tveksamma om vi verkligen tittade på rätt ställe. Många av de gamla, kända formationerna måste ses i en speciell vinkel, och hittar man inte den blir det bara vackra klippor. Som nyblivna båtägare vågade vi inte gå så långt in på östra sidan om Porten och Sockertoppen som man borde för att kunna ta det mest klassiska fotot. Vår bild på nästa uppslag visar bara en klippa vilken som helst. Men det blev ändå många återseenden. Vänd till sidan 40, så hittar ni alla våra bilder med kortfattade förklaringar. Bertil »Bobs« Svensson  styrde båten när pappa Gunnar berättade om allt som turisterna kunde/borde se längs bergssidan.

Möllekuriren nr 2 • 2017


Bilderna på nästa uppslag hänger ihop

Lej on et

Ku lla

ma n

ne ns

trä dg å

rd

Pa lna tok es

Pa lna to Va kes s tten k hju ränt let

ski do r

med de understrukna namnen på kartan

Karta ur Kullaberg – Orientering över bergets naturförhållanden, Kullabergs Natur, häfte 9, Lund 1964. Smärre förändringar. Möllekuriren nr 2 • 2017

Klassiskt vykort  Sockertoppen är en pyramidformad klippa, knappt tolv meter hög, som skiljs från land av ett litet sund. Klippan ligger strax väster om Djupadal. Under första hälften av 1900-talet var Sockertoppen ett favoritmotiv på vykort som såldes till turisterna. Foto Gunnar Lundh

39


En båtresa runt Berget

Spindelnätet  Bergarten här är amfibolit, starkt söndersprucken.

Kullamannens trädgård  finns i en mindre klippskreva, cirka 10 meter över havet på Björnen. Ett skyddat läge och bra jordmån möjliggör en rik växtlighet.

Paradishamn  ligger nedanför fyren. En skyddad hamn för nästan alla vindar med djupt vatten mellan land och klipporna utanför. Här lade roddbåtarna till med turister som skulle till fyren.

Tumlarsafari  Sommartid kan man följa med en båt som söker upp tumlarna i Sundet eller i Skälderviken. Båten lägga ofta till vid den här bryggan i Paradishamn (på vissa kartor Parishamn).

Palnatokes skränt  Palnatoke var enligt sagan en dansk hövding på Fyn som var Harald Blåtands baneman och som jagades av danskarna. Han klarade sig genom att fly nedför denna skränt på skidor och undkom därigenom att bli tillfångatagen och dödad.

Palnatokes skidor  blev kvar när han sedan försvann ut över Skälderviken. Skidorna får väl anses vara beviset för att sägnen faktiskt är sann. Skidorna består av mörka amfibolitlager i den röda gnejsen.

40

Möllekuriren nr 2 • 2017


En båtresa runt Berget

Vattenhjulet  är en formation som liknar skovelhjulet i en vattenmölla eller på en hjulångare.

Kullamannens dörr  ligger i en vertikal klippvägg. Ett parti har vittrat bort så att det liknar en dörr.

Visitgrottan  var förr ett vanligt utflyktsmål. Den sägs ha fått sitt namn av att turisterna lämnade sina visitkort i väggarnas sprickor. Grottan nås via en stig väster om stigen ned till Ablahamn. Vid kraftig blåst och högvatten kan det var omöjligt att ta sig dit.

Eldglödande klippor  Att det ser ut som eldsflammor beror på att berget består av röd kullait. Det är en bergart som är sällsynt på andra håll och som har uppkallats efter Kullaberg. 

Lejonet  ligger utanför Blå mal med huvudet in mot land.

Sockertoppen och Porten  är de mest fotograferade landmärkena av alla. Eftersom vi inte vågade gå så nära stranden, fick vi inte den klassiska bilden av dem. På sidan 39 ser ni den klassiska bilden av Sockertoppen, återiven på oräkneliga vykort.

Möllekuriren nr 2 • 2017

41


»Nog är naturen berusande skön« Möllekurirens allra första nummer kom ut i maj 1987. Det är alltså jämnt 30 år sedan. För att uppmärksamma detta jubileum återger vi en artikel ur premiärnumret. Det är professor Arne Hagbergs tal på Valborgsmässoafton Text Arne Hagberg • Foto Mats Ekberg

S

å samlas vi igen på fäladen, vi Möllebor, att hälsa

med spår av många olika kulturer, ett stycke av plastålderns

våren med de gamla kära vårsångerna. De är djupt

kulturhistoria, plastförpackningar med alla världens språk.

rotade uttryck för våra känslor inför det nyuppvak-

Vi står synbarligen maktlösa inför en fortgående nedskräp-

nande, sprittande livet i naturen. Allt hör samman

ning. Men det värsta i vår nedskräpning är kanske det som

med valborgsmässoafton. Flyttfåglarna har återvänt. Inte alla ännu – näktergalen

kommer omkring den 8 maj. Blåsipporna avlöses av vitsippor och orkidéer och Mölles egen vårviol. Klockgrodorna är i full fart med sin säregna musik borta i dammarna. Snart är hela fäladen klädd i triftens skära pastellfärg. En ljuvligt skön tid är i antågande. Fröding upplever den så här:

inte syns direkt.

V

i känner vårt ansvar särskilt en kväll som denna. Vi Möllebor är privilegierade: En vacker by i en fantastisk omgivning. Men hotbilder har länge funnits.

Redan på 1700-talet bröt man sten på berget och sten-

brytningen tog full fart i slutet av 1800-talet. År 1913 utbjöds Det glittrar så gnistrande vackert i ån,

västra Kullaberg till försäljning för exploatering av den lätt

det kvittrar så lustigt i furen.

tillgängliga stenen. Några framsynta naturälskare slog larm;

Här ligger jag lat som en bortskämd son

man bildade AB Kullabergs Natur och inköpte berget, och

i knät på min moder naturen.

den 10 maj 1915 fick man sin lagfart. Sedan Fysiografiska

Det sjunger och doftar och lyser och ler

Sällskapet i Lund blev huvudägare är det få lokaler i vårt land

från jorden och himlen och allt jag ser.

som utforskats bättre än Kullaberg. Resten av berget blev naturreservat 1965.

Det är som om vinden ett budskap mig bär

Och så har vi vår fridlysta fälad. Det finns alltså de bästa

om lyckliga dagar, som randas.

förutsättningar för att vår närmiljö skall bevaras. Vi Mölle-

Mitt blod är i oro, jag tror jag är kär

bor är extra privilegierade och har att tillsammans förvalta

– i vem?– ack i allt som andas.

detta vårt privilegium och kan lämna ett oförstört arv till kommande generationer.

Ja, nog är naturen berusande skön – om vi handskas med

Det är så många på olika håll som känner samhörighet

den varligt. Vi kan i dag njuta av en renplockad fälad – tack

med och älskar den här trakten. Anders Österling till exem-

vare många ansvarskännande bybors insats. Fäladen här ser

pel som i Viken skaldade:

ju efter var storm ut som en soptipp, en världens soptipp 42

Möllekuriren nr 2 • 2017


Norr om fälad i fjärrblå färg ser jag kusten ur havet höja Kullens kedja – min ungdoms berg svept i minnenas blida slöja

V

intern har varit lång – ännu värre än de två närmast föregående isvintrarna. Isen höll ännu nästan hela mars sitt hårda grepp om vår kust. Efter en sådan gastkramning hälsar vi ljuset, våren – det spirande livet i naturen – med alldeles särskilt stor värme. Det är inte bara fåglarna och andra vilda djur som farit illa – tack för utfodring! – också örter och träd for illa. Men trots stormar och vinterkyla bereder sig bokar och ekar för sin lövskrud. Det blir åter grönt, livets färg. Ja, det är grunden för allt liv, för allas vår tillvaro. Anders Österling tolkar detta: Gröna ekar, vad I veten

till 1753. Då flyttades nämligen första maj elva dagar tidigare och kom med ens före näktergal, före magnoliablommor och före bokarnas grönska. Vårt land hade långt om länge anslutit sig till påven Gregorius XIII:s tideräkning och lämnat den gamla från Julius Cesars tid. Så djupt rotade är våra traditioner – ja, ännu djupare! Vem var Valborg? En nunna nere i Tyskland som helgonförklarades den första dagen i maj i slutet av 700-talet. Men hon fick sannolikt överta ännu äldre sedvänjor.

N

är vi nu står här på Mölle fälad kan vi erinra oss att första maj var tiden för avsyning av gärdsgårdarna, inhägnaderna för djurens betesmarker, fäladerna, en del av bygemenskapen, inför årets betesgång. Man reviderade byns räkenskaper och man firade gille. Eldar tändes för att skrämma vargar och andra vilda djur som kunde attackera boskapen. Byalaget hade en central funktion. Vi har också nu en by-

är för oss en ständig läxa

förening som vi kan ge viktiga funktioner. Men det beror på

om den dyra hemligheten

oss – och på vad vi vill med vår by och dess omnejd. Mölle

i att växa.

med berget, skogen, fäladen och havet är en pärla.

Tålig styrka må vi önska

Men ännu bättre är den resurs som Mölleborna själva ut-

men den sav som djupast inne

gör. En härligt brokig skara individualister med många ta-

får vår levnads träd att grönska

langer. Tillsammans kan vi uträtta mycket för att trivas med

heter minne.

vår fina natur och ha det trivsamt i vår samvaro. Det är viktigt att skapa en positiv atmosfär av trivsel och att också förmed-

De gamla träden kan berätta för oss! Vad kommer de att förtälja kommande generationer? Det sägs att skogen inte mår bra. Vårt eget minne brukar säga oss att det var bättre förr. Enligt traditionen från valborgsfirande i Lund skall magnoliorna vara utslagna i blom, näktergalen vara kommen, träden i Lundagård grönska den 1 maj. Och det var säkert så fram

Möllekuriren nr 2 • 2017

la den till alla våra sommarturister, som också vill och har rätt att njuta av allt det sköna och vackra här omkring oss.

f

43


Pyk-utställningen i sommar

Havet har alltid varit viktigt för Mölleborna I slutet av 1600-talet hade Skåne varit svenskt några år. Mölle bestod av två bondgårdar i öster och 33 fiskarstugor ovanför hamnen. I mantalslängden 1684 uppgick antalet vuxna, skattepliktiga Möllebor till 64. Därtill kom 9 utfattiga och gamla människor, som var skattebefriade, och ett oräknat antal barn Av Christina Ullenius Foto Peter P. Lundh, Höganäs museum 01133

H

avet har gett Mölleborna utkomst och även varit vägen ut i världen. I sommarens Pyk-utställning gör vi nedslag i tre sekler: 1600-talet, 1700-talet och 1800-talet. Livet byggde på att befolkningen kunde kombinera handel, sjöfart och fiske. Båtarna byggdes ofta på stranden i Mölle, men också i Arild och Lerhamn. På våren sjösattes båtarna, som var omkring 26–28 fot långa och helt öppna. Skepparen och dennes enmansbesättning köpte upp varor som de kunde segla med till andra orter längs kusten runt Öresund. Lasten såldes och för hemseglingen sökte man ny last, ofta förnödenheter som potatis, säd, tyger med mera. Dessa sjöfarare levde alltså på handeln. Sjölivet kunde vara hårt. Det var ingen sinekur att vara ute på havet i en öppen båt under flera dygn i hårt väder. Det fanns inga hjälpmedel för navigering; besättningen fick använda sina sinnen och lita till sina kunskaper om landmärken och grund. 44

Det var kustsegling som gällde, och efter hand lärde man känna landskapet. Vid hårt väder kunde man gå på grund och förlora både lasten och livet. I juli utrustades båtarna  för sillfiske, och näten lastades ombord. När sillen gick till fordrades det flera man i en båt för att hantera de våta, tunga näten. Sedan var det brått att komma i hamn. Där väntade kvinnorna på att få ta hand om fångsten. Fisken skulle rensas, sorteras och i vissa fall saltas. Uppköparna stod på hamnplanen, beredda att transportera fisken utan tidsspillan inåt landet. Vid Mikaeli i september var fisket slut och gubbarna lade upp sina båtar. Generation efter generation med unga pojkar fick börja arbeta till sjöss redan i 10-årsåldern. Det var ett strängt liv som många inte klarade, medan andra så småningom tjänade ihop till en egen båt och kunde försörja en familj. Många tog hyra på större segelfartyg som galeaser, skonare, briggar och fullriggare. Under 1700-talet är många

karlar i Mölle skeppare eller sjömän. De större fartygen går sällan in till hamnen i Mölle, utan seglar mellan svenska och utländska hamnar, till exempel med timmer från Norrland till England. Besättningarna på dessa skepp ligger ute långa tider och ser inte sina familjer så ofta. Men det finns en speciell last som ska till Mölle. Fyren på Kullanäsan eldas med kol, och det går åt stora mängder som man ofta köper i England. Det finns också en last som på 1890-talet ska från Mölle. Då fraktas nämligen stenskärv från stenbrytningen längs Norra Strandvägen till hamnar runt Öresund. Bland de många unga  män som gick till sjöss lyckades några avancera och spara så att de kunde studera, och så småningom avlägga examen för att bli styrman och senare sjökapten. Kaptensexamen var nödvändigt för att vara befälhavare på något av de stora segelfartygen. Man behöver inte leta länge i de många skrifterna om Mölles historia för att hitta ett rikt förgrenat nätverk av Möllekuriren nr 2 • 2017


ALWAYS OPEN Lunch Café Pizza Napoletana 09–sent alla dagar Hela långa sommaren! släkter där männen var sjökaptener. De seglade runt hela världen och några blev förmögna. De kunde återvända till Mölle och bygga ståtliga kaptensvillor, investera i ångfartyg, bli delägare i rederier. Andra gick hårdare öden till mötes. Vädrets makter tog sin tribut. En hel besättning kunde i värsta fall gå under i en storm. Om ett skepp förliste utanför Kullen försökte bärgarlagen rädda manskapet och föra fartyget i säkerhet. Bärgarlagen fick ordna auktion på vad de hade kunnat ta till vara och var berättigade till en del av inkomsterna. Det finns många människoöden  som hade förtjänat en plats i vår utställning i hamnen. Men vi fick begränsa oss till att berätta om några få sjökaptener.

Småorterna på kusten runt Öresund var beroende av seglationen. Tullstationer, strandridare och kustroddare kontrollerade kusten så att allt deklarerades. Men det fanns varor som var efterfrågade och med god förtjänst kunde föras in en mörk natt till någon av malerna på Kullaberg. Smuggling var en parallell verksamhet. Mölle fick tullstation 1872, och den fanns kvar ända till 1961. Statens uppsyningsmän var inte uppskattade av alla. Utställningsbesökarna får en bild av problemen för smugglarna. Dessa fördömda tullare lyder en rubrik i Öresunds-Posten i december 1870, och artikeln fortsätter:

Hans-Otto Pyk  donerade bilder, klipp, kartor med mera till byföreningen 2011. Materialet är numera deponerat hos Folklivsarkivet i Lund.

Teman under åren 2017  Skepparna och sjöfarten 2016  Italienska vägen 2015 Berget–Brytningen–Berättelsen 2014  Fiske–Fartyg–Fina besök 2013  Kullaberg från sjösidan 2012 Pyk-veckan

Stipendium Swedbank bidrar med 15 000 kronor till arbetet med sommarens utställning. Pengarna kommer från en konstfond som stödjer kultur- och ungdomsverksamhet i Kullabygden. Möllekuriren nr 2 • 2017

Det blir allt svårare att drifva de nattliga affärerna på våra kuster. I alla vinklar och vrår Grassera dessa födömda tullare, som kommit till för syndens skull, då de hindra hederligt folk att sköta sina småaffärer, hvilka ju egentligen bedrifves ingalunda för några snikna spekulanters skull utan blott för att gagna den stora allmänheten. Kommer så hertill den fördömda ›deklarationen‹ hvarigenom dessa välsignadt förbannade tullkamrar telegrafera till hvarandra om vissa lastade utlöpande båtar, då blir den sista villan värre än den första.

Omkring sekelskiftet 1900  blev strömmen av turister den största »lasten« på de fartyg som lade till i Mölles hamn. Byn fick se många hotell och pensionat växa upp, men den långa sjöfarartraditionen levde kvar länge. Den siste sjökaptenen mönstrade av för bara några år sedan. Vackra och funktionella träbåtar byggdes långt in på 1900-talet på stranden i Mölle. Nu är det en annan typ av båtar som lägger till i hamnen, och utbytet längs kusterna har fått en annan karaktär.

EN UTSTÄLLNING VARJE SOMMAR

•  Läs mer på molle.se/Pyk-samlingen

mollekrukmakeri.se 042-34 79 91

Foto Christer Wallentin

f

45

45


46

Mรถllekuriren nr 2 โ€ข 2017


Fårsläpp i Hjorthagen – en ny attraktion på Kullaberg

Text och foto Gunilla Larsson

F

örsta maj kom med strålande sol och vind från sydost. Bokarnas blad ville verkligen visa att nu var våren kommen, och för varje timme blev skogen grönare. I den gamla hjorthagen på Kullaberg har man gjort i ordning en fårhage med nya stängsel och ett par grindar. Otto Ramsay från gården Bölsåkra arrenderar marken av länsstyrelsen. Han hade kört upp med ett tjugotal får på flaket till en trailer.

Möllekuriren nr 2 • 2017

för att tävla med sina hundar. Kommunikationen mellan fåraherde och hund sker med rösten, visslingar och tecken. Otto berättar att  han kommer att låta röja området runt Ona Mosse och sätta upp stängsel, men här blir det inte får, utan kor av rasen Belted Galloway. Rasen har sitt ursprung i Skottland; korna är svarta och har ett vitt band runt magen och ryggen. Det är lugna och snälla kor, säger Otto. I den nya hagen kommer det att bli åtta kor och deras kalvar. Både får och kor har en viktig naturvårdande uppgift, eftersom de håller landskapet öppet med sitt betande, säger Otto med eftertryck. Dessutom ger djuren avkastning i form av skinn och kött. Otto tycker att fårköttet är gott, men underskattat. I dag används det framför

Foto webben

En liten folksamling  hade bildats inför evenemanget. När Otto tyckte att det var dags öppnade han lämmen bakpå flaket och lät fåren hoppa ned och skutta in i hagen. Hunden Dixon hade uppvisning i konsten att driva får, medan Otto berättade för de församlade om sitt arbete med djuren. Senare i vår och under försommaren kommer Otto att ha får i hagarna från Hjorthagen och ända ut till fyren. Det blir omkring treundra får som kommer att beta i hagarna och han kommer att flytta dem mellan de olika betesområdena. Flertalet djur kommer att vara tackor; det blir också några lamm, men inget stort antal. Fåren som kommer att beta mellan Hjorthagen och fyren är bara en del av alla djur som gården har. Det finns Bölsåkra-får också i olika hagar från Jonstorp och västerut. Gården arrenderar betesmarken på västra Kullaberg av Krapperup. Fårägare har ofta hundar av rasen Border Collie till sin hjälp. Otto har fem sådana hundar, men två av dem är »pensionerade«. Det krävs mycket arbete och träning för att få fram en bra vallhund. Rasen är väl lämpad för detta och älskar sitt arbete. Olika fårägare träffas ofta

allt i charkuterier. Bölsåkra säljer också ullen från gårdens får, men efterfrågan är inte så stor. Otto och hans hustru Anna säljer kött och skinn under namnet Kullalamm. De har en egen gårdsbutik i anslutning till restaurang Rut på Skäret, som de är delägare i. Den som besöker butiken kan handla av Anna och se Otto stå bakom disken och stycka kött.

f 47


KARIN ERIKSSON SIGNERAT

Primitivt jordbruk

A

lla världens yrken samlas i Mölle. Vi har lärare, bilförsäljare läkare, snickare, tandläkare, mäklare, konstnärer – jag tror nog faktiskt de flesta yrken finns representerade här i byn. En gemensam nämnare för många som kommer hit är att de spelar golf. Här kan dock min man och jag inte ta del av gemenskapen. Vi kan noll om golf. Enligt Hans Werthén, en gång VD för Electrolux, är golf en »primitiv form av jordbruk, men med en viktig social funktion«. Det är den enda koppling jag kan komma på till varför just jag fick uppdraget att skriva om golf. Efter att ha drivit lantbruk med mjölkkor och växtodling under fyrtio år, kan jag åtminstone någonting om jordbruk.

Ska jag vara helt ärlig är golf ett ämne som min man förbjudit mig att prata om, eftersom »jag helt saknar kunskap« i kombination med att »det är så viktigt för så många människor.« Så jag är hårt hållen. Tänker tassa försiktigt kring detta glödheta ämne, och börja med att respektfullt säga att jag absolut har noterat att det finns stora stjärnor här i Mölle med omnejd, snudd på Kullabygdens Tiger Woods och Henrik Stenson. Innan jag blev inbjuden  till ett seriöst besök på golfbanan, hade jag exakt två erfarenheter av golf. Den första var en visit på den berömda Old Course at St Andrews i Skottland då jag slog två slag tillsammans med en instruktör. Foto Getty Images

48

Möllekuriren nr 2 • 2017


Instruktören höll ett stadigt tag om min arm, vilket tydligen var ett sätt att undvika banans regler om att bara män fick bli medlemmar; numera tillåts även kvinnor. Den andra skedde när vi flyttade hit för elva år sedan. Jag gick ofta en hundpromenad längs golfbanans kant där jag brukade snubbla på golfbollar. Ordentlig som jag är  tyckte jag det var ett förfärligt slöseri och slarv att de låg kvar ute i gräset. Jag såg inte till någon människa, så jag började plocka. Jag staplade bollarna i en prydlig hög — hundratals av dem — och kände mig ganska nöjd. Först långt efteråt fick jag veta att jag tydligen klampat in i en mycket noggrant uttänkt process för att få hem de där bollarna. I alla fall. Nu var jag medbjuden för att studera golf. Med löfte om att se på när dessa golfspelare bökade i jorden (min man gick och gömde sig) bestämde jag mig för att omfamna min okunskap och försöka förstå det här med golf från grunden. Golf går ut på att klippa till en liten, hård boll från en viss startpunkt som kallas tee. Bollen gillras på något som heter peg för att man inte ska gräva så djupa hål i gräsmattan när man slår. Innan man slår skriker man »fore« för att varna eventuella offer som står i vägen. Det hela såg mycket lätt ut eftersom man använde en jättestor klubba. Det borde vara omöjligt att inte träffa bollen om man inte är vindögd. Ändå skulle man stå och fäkta och vifta med klubban en lång stund, kanske för att samla mod. Jag blev strängt tillsagd att det är svårare än det ser ut. Man kan »toppa bollen«, vilket betyder att man slår in den i buskaget och behöver en utbildad sökhund (jag råkar ha en sådan som gärna jobbar för korv). Meningen är alltså att man ska slå samma boll genom hela banan. Om det inte går, som till exempel när bollen rullar lömskt ner i

Möllekuriren nr 2 • 2017

Jag bestämde mig för att omfamna min okunskap och försöka förstå det här med golf från grunden

vattengraven, kallas det pull, precis som man säger till hönsen. Det finns andra föreskrifter att förhålla sig till: Skriker någon »fore« och du står i skottlinjen ska du böja dig ner och skydda huvudet. Kvinnor på golfbanan är numera helt tillåtet, men de får starta längre fram, på grund av skillnader i överkroppsstyrka. På golfbanan får man inte ha jeans. Och så det här med handicap. Länge trodde jag att det handlade om att man haltade, eller möjligen bara hade en brukbar arm, men nix, det handlar om att jämna ut skillnader mellan spelare. Ett koncept som inte skulle vara så dumt för vissa lantbrukare som odlar på magra tassemarker i stället för på en bördig slätt. Tydligen ska man också  svinga klubban över axeln. Lär man sig inte detta, så spelar man inte golf utan slår bara omkring bollen för nöjes skull. Golf är alldeles för farligt för att kallas nöje. Golf är allvar. Beroendeframkallande också. Börjar man väl spela kommer man aldrig ur beroendet, man är dömd att spela på livstid. Jag har hört talas om en person som hållit sin partner vaken en hel natt genom att beskriva tre perfekta slag på det sista hålet. Jag inser efter mitt besök att för mig skulle den ideala golfrundan ske utan boll. Då kan man drömma om det perfekta slaget. Låtsas plocka upp bollen ur hålet och slippa putta hit och dit. Njuta av frisk luft. Men kan man samtidigt använda de riktiga golfarna till något? De verkar ju ha ett oändligt tålamod att bruka jorden utan tunga redskap och traktorer. Med en något vassare klubba kunde de kanske rensa ogräs. m

49


50

Mรถllekuriren nr 2 โ€ข 2017


»Gifta«

ett mångbottnat passionsdrama Svenska Teatern fortsätter sitt samarbete med ARILDS VINGÅRD och erbjuder i sommar teater tillsammans med mat och dryck. Premiär den 5 juli. Pågår till och med den 2 augusti.

Strindberg placerad i ett dynamiskt 1920-tal. Människorna står fram i all sin storslagna litenhet. De tål att skrattas åt, men också att känna med. Publiken bjuds livs levande, svängig musik och kraftfulla Strindbergska rallarsvingar, riktade mot alla som behagar stå i vägen Vi möter konstnären Maurice som har lämnats ensam på ett skärgårdspensionat för att försöka arbeta sig igenom sin skrivkramp, medan hans fru har rest till stan för att få livsluft. Ut till ön kommer den karismatiske Gustav, och de två männen blir snart mycket, mycket goda vänner. De verkar kunna tala om allt. Men i deras samtal utelämnar Gustav en liten detalj: att han tidigare har varit gift med Maurices fru Henriette. Ett äktenskap som slutade allt annat än lyckligt. Snart anländer den vackra Henriette till ön och …

Möllekuriren nr 2 • 2017

Av  August Strindberg Bearbetning och regi  Björn Melander Kostym  Sarri Nuttonen I rollerna  Andreas Rodenkirchen, Camilla Nyberg och Rolf Christianson Musik  Rolf Christianson

Klockan

19

Speldatum  on 5/7, to 6/7, on 12/7, to 13/7, fr 14/7, on 19/7, to 20/7, fr 21/7, on 26/7, to 27/7, fr 28/7, sö 30/7, må 31/7, ti 1/8, on 2/8.

51


GUNILLA LARSSON   BILDSPELET Bilder från byn:

Var är det?

SOMMARHUS ÖNSKAS HYRA TVÅ VECKOR I JULI

2

Den här gången gick jag in för tak, skorstenar och vindflöjlar. Känner du igen ställena, och vet du var de finns? Lycka till/Gunilla • Facit till förra numrets bilder ser du nedan, under bild 9.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Facit till förra numret  1. Ransviksvägen 2. Solviksvägen 3. Corfitz väg 4. Norra Strandvägen 5. Bidevindsvägen 6. Södra Strandvägen 7. Norra Strandvägen 8. Bågarpsvägen 9. Halls väg 10. Mölle Hamnallé 11. Södra Brunnsvägen 12. Bågarpsvägen 13. Fågelviksvägen 14. Norra Strandvägen 15. Isaac Svens väg

14

52

Möllekuriren nr 2 • 2017


3

Gästgifvarelunch Serveras varje vardag kl 11.30–14.30 Fantastiskt salladsbord och kaffe ingår, 99 kr till och med 22/6 Hämta din dagens husmanskost i köksdörren, 75 kr

Sommarlunch Serveras varje vardag lunch Härligt förrättsbord med både sill, lax, fina sallader och kaffe, 165 kr Hämta din dagens husmanskost i dörren, 85 kr

Söndagsmiddag

Titta in på vår hemsida. Vi har ett stort cateringutbud med smörgåstårtor, bufféer m.m.

Tre rätter, 325 kr Se vår hemsida

Slappetorsdag Kvällar, tre rätter, 325 kr Se vår hemsida

Grillkvällar Alla fredagar 7/7–18/8 Grillkvällar med underhållning

• Jonstorpsvägen 16, Jonstorp 042-36 74 81 | www.tunneberga.se

Foto webben

Ett utflyktstips:

Afrikahuset i Hjärnarp DET HÄR ÄR ETT TREVLIGT  och inspirerande utflyktsmål. Linda Rasmussen och Sven Zetterlund, husets ägare, har bott i Afrika under långa perioder och de vill gärna sprida information om denna underbara, men misshandlade kontinent, och om dess invånare. I en gammal renoverad gård har de på kort tid skapat ett stycke Afrika på Hallandsåsen. Huset är fyllt av möbler och afrikanskt hantverk från Kenya och Tanzania och i trädgården finns det en kopia av en äkta afrikansk bålplats som på savannen ger skydd mot vilda djur. Paret har skrivit böcker om sitt Afrika. Böckerna är rikligt illustrerade med bilder från Afrikahuset och av vilda djur och miljöer från massajernas liv. Intäkterna från en av böckerna går oavkortat till en minnesfond som finansierar skolgång och hälsovård för massajbarn. Möllekuriren nr 2 • 2017

Text och foto Kerstin Nilsson

I en butik säljs konsthantverk, färgglada tyger och kläder från Östafrika. Öppettider och övrig information finns på deras hemsida, afrikahuset.se. Jag besökte Afrikahuset med SPF i maj. Det var mycket lyckat, så jag rekommenderar er att åka dit.

Vi vill ge en mer nyanserad bild av Afrika än den medierna förmedlar. Här finns så mycket positivt som gästfriheten, omtanken om varandra, det fantastiska hantverket och det oslagbara djurlivet

53


Storgatan 24 • Höganäs

042-34 11 12 Måndag–Fredag 10–18 Lördagar 10–15 Söndagar 10–13, dock söndagsstängt i juli

Välkomna önskar Marita, Emma, Carola och Nettan  Vi hjälper dig med blommor till alla tillfällen  Vi skickar blommor över hela världen genom Euroflorist och Blommogram

54

 Vi har en stor sortering av sommarblommor, snittblommor, krukväxter, krukor och mycket mera

 Vi har det där lilla extra till festen och bröllopet  Vi vet vad som passar till en begravning

Möllekuriren nr 2 • 2017


FÖRENINGSSIDAN

NATURSKYDDSFÖRENINGEN I KULLABYGDEN snfkullabygden.n.nu Den 18 juni│De vilda blommornas dag. På förmiddagen går vi söderifrån mot Viken. Samling klockan 10 på parkeringen i reservatet, alldeles söder om Viken. På eftermiddagen har vi en vandring till Ablahamn på Kullaberg. Samling klockan 13 på parkeringen vid Kullagårdens Wärdshus. Den 5 augusti│Ängens dag med slåtter på Zackows mosse. Samling klockan 10 på parkeringen vid pastorsexpeditionen i Brunnby. Den 12 augusti│Vi letar efter trollsländor, fångar dem och får dem artbestämda med hjälp av Linda Birkdal. Samling klockan 14 på Björkeröds parkering. Den 3 september│Svampens dag och svampexkursion. Samling klockan 9 på parkeringen nordost om Gruvtorget i Höganäs.

SVANSHALL  │  svanshall.net Den 29 juli│Svanshallsdagen med härliga kakor och kaffe, lotteri, loppis, utställningar, försäljning, lek. Om vädret tillåter, blir det segeltävling med gamla träbåtar. Start klockan 13; festligheterna pågår till cirka klockan 16. Alla är hjärtligt välkomna. Här finns något för hela familjen!

SPF SENIORERNA KULLABERG MÖLLE spfseniorerna.se/kullabergmolle Juni till och med augusti har vi sommaruppehåll; höstaktiviteterna börjar i september. Höstens program delas ut till medlemmarna i slutet av augusti. Besök gärna vår hemsida, se ovan. Om du inte är med i vår förening, är du hjärtligt välkommen som medlem. Starka skäl till att gå med är:

Den 10 september│Svampar på Kullaberg, föredrag av Kerstin Bergelin. Naturum, Kullaberg klockan 13.

• Ett enkelt sätt att träffa nya och gamla vänner

Den 23–24 september│Svamputställning, svamprådgivning, tipspromenad m.m. Tid och plats: klockan 10–16 på Brunnby Boställe som då har sin traditionella skördefest.

• Stödja arbetet för seniorers villkor i samhället

FÖRENINGEN VATTENMÖLLANS VÄNNER│vattenmollan.se Den 2 juli│Möllans dag med visning för allmänheten. Mer information finns på föreningens hemsida, se ovan. Möllekuriren nr 2 • 2017

• Delta i olika aktiviteter som föreläs- ningar, studiebesök och resor

• Ta del av medlemsförmåner • Få nio nummer av tidningen Senioren Styrelsen önskar er alla en skön sommar. Kontakta mig gärna om du vill veta mer. Britt Gudmundson, 070-868 14 81 eller brittgu@gmail.com

KAPELLFÖRENINGEN Den 11 juni│Kammarkören Felicitas ger konsert klockan 18. Den 28 juni–den 2 augusti│Musikandakt på onsdagar klockan 20. Den 17–30 juli│Visningskyrka i kapellet klockan 13–17; alla dagar utom lördagar.

MÖLLE BOULEKLUBB  │  molle.se Det är träning på måndagar klockan 14, på tisdagar och onsdagar klockan 10 samt på torsdagar klockan 16. Den 13 juli│Klubbmästerskap i singel. Den 18 augusti│Sommartävling med efterföljande sommarfest Den 31 augusti│Kombinationstävling golf/boule. På torsdagarna, då det inte är tävling, finns det tid för särskild träning av skytte, längdkontroll och läggning – föralla som vill förbättra sig i detta.

MÖLLE BRIDGEKLUBB Vi spelar bridge i stationshuset på måndagarna från klockan 13.30 och håller på till omkring klockan 17. Höstens spel startar den 4 september. Om du är intresserad av att vara med, och inte tidigare har varit det, är du välkommen att kontakta: Birgitta Hansson 070–337 07 65 Maja Stenberg 042–34 51 22 55


Profile for Mölle By- och Kulturförening

Möllekuriren 2017 nummer 2  

Möllekuriren 2017 nummer 2  

Profile for dhrille
Advertisement