Vildsvinsspecial JoF - Smäll

Särtryck ur Vildsvinsspecial – en tidning från Jaktmarker & Fiskevatten LOCKMEDEL

LOCKMEDEL

Fodra mindre LOCKA MER Daniel Johansson skjuter tack vare doftmedel fler grisar än tidigare på åteln.

Ju mer intressant maten i skogen är, desto mindre tryck lägger vildsvinen på jordbruksmark. Bäst för både plånbok och vildsvinens magar är små mängder foder med stor dragningskraft.

Det är därför det dykt upp allt fler varianter av lockmedel på marknaden.

Frödinge

TEXT OCH FOTO: PETER EKESTRÖM

Daniel P Sandin sprider ut marinerat foder till vidsvinen.

Bra lockmedel kan locka fram vildsvin innan mörkret faller.

Vildsvin i full fart. Vittring av doftmedel kan få dem att tvärstanna.

50 VILDSVIN | NR 1 | 2015

VILDSVIN | NR 1 | 2015 51

®

LOCKMEDEL

Daniel Johansson skjuter tack vare doftmedel fler grisar än tidigare på åteln.

Daniel P Sandin sprider ut marinerat foder till vidsvinen.

50 VILDSVIN | NR 1 | 2015

Bra lockmedel kan locka fram vildsvin innan mörkret faller.

LOCKMEDEL

Fodra mindre LOCKA MER Ju mer intressant maten i skogen är, desto mindre tryck lägger vildsvinen på jordbruksmark. Bäst för både plånbok och vildsvinens magar är små mängder foder med stor dragningskraft.

Det är därför det dykt upp allt fler varianter av lockmedel på marknaden.

Frödinge

TEXT OCH FOTO: PETER EKESTRÖM

Vildsvin i full fart. Vittring av doftmedel kan få dem att tvärstanna.

VILDSVIN | NR 1 | 2015 51

LOCKMEDEL

Daniel Johansson på väg mot ett möte med Daniel P Sandin.

B

På Lars Henrikssons marker har det ramlat betydligt fler vildsvin sedan man började använda lockmedel.

LAND BÅDE jägare och jordbru­ kare växer intresset för enkla lösningar när det handlar om att etablera foderplatser och åtlar som snabbt och stadigt drar till sig vildsvinens uppmärksamhet.

Daniel P Sandin är en av de entreprenörer som tagit fram lockmedel. Orsaken till hans engagemang är det egna behovet, eftersom han har gott om vildsvin i skogarna runt Frödinge i Småland och lika gott om jord­ bruksmark och grödor att skydda.

– Jag funderade länge på problemet. Det liksom krockar. Å ena sidan vill vi hålla vild­ svinen i skogen för att skydda åkrar, trädgår­ dar, betesmarker och vallar genom att mata dem inne i skogarna. Å andra sidan tycker jag att det är fel att överutfordra grisarna, framför allt med sockerhaltiga och ofta pro­

cessade produkter. Resultatet blir att unga vildsvin växer onaturligt snabbt, gyltorna går i brunst extremt tidigt vilket i sin tur betyder fler vildsvin, mer skador och större behov av nattlig skyddsjakt, säger Daniel.

HAN GICK IGENOM de varianter av lock­ medel som fanns på marknaden men hittade inget han ansåg riktigt bra. Och eftersom Daniel är en driven företagare började han experimentera med egna, ekologiska bland­ ningar.

– Jag har en bakgrund som sportfiskare, en inbiten sådan. Det där med dofter för att locka in fångster är inget främmande.

Några nävar spannmål marinerad i en doft av hasselnöt.

Resultatet blev, efter lång tids försöks­ verksamhet och testande, en serie oljebase­ rade och koncentrerade doftblandningar.

Medlen blandas i foder som till exempel havre eller vete.

– Vildsvinen går igång på lukten, och kan­ ske på smaken. Kontentan blir att du håller kvar grisarna längre på foderplatser och åtlar, utan att behöva vräka ut tonvis med foder. Det blir mer ekonomiskt samtidigt som skottchanserna på åtlarna blir fler och foderplatsernas dragningskraft större.

Innan han bestämde sig för att börja pro­ ducera sina blandningar i större skala under namnet Smäll, fick en lång rad vildsvins­

”Ett bra lockmedel räcker förstås inte. Du måste veta lite om hur vildsvin lever och fungerar också.”

Lars blandar runt den marinerade havren i nyslaget vallgräs och Erik Nilsson strör glest ut preparerat foder.

52 VILDSVIN | NR 1 | 2015

LOCKMEDEL

Lars börjar kvällen med smygjakt men snart är det dags att vaka intill marinerad spannmål.

jägare testa hans produkter i skarpt läge.

– Men ett bra lockmedel räcker förstås inte. Du måste veta lite om hur vildsvin lever och fungerar också, ja och så måste det för­ stås finnas vildsvin på markerna, grisar som nås av den vittring du lägger ut, säger Daniel P Sandin.

TVÅ AV DEM som testat lockmedlet är Lars Henriksson och Erik Nilsson i Vimmerby.

De jagar bland annat på Larsgårdens marker där de haft en del problem med vildsvinen, inte minst när det gäller att jaga och vaka på rätt ställen.

– Vi har vildsvin lite överallt i markerna och vi ser skador egentligen överallt. Vissa kvällar och nätter är grisarna här, ibland försvinner de en tid för att plötsligt dyka upp igen.

Daniel Johansson kollar in vakkojan inför jakten.

Första kvällen Erik och Lars blandade lockmedel i lite havre och slängde ut på en mindre vall, kom resultatet snabbt.

– Först hörde jag vildsvin, sedan såg jag dem, i andra änden av vallen i promenad­ takt. Plötsligt stannade grisarna och tvär­ vände, rakt in till havren jag kastat ut. Det blev en ung galt, ett enkelt skott.

Under tre veckor på Larsgården sköts det sex vildsvin på lika många försök. Det är rekord.

– Jakten blir en helt annan sak när chan­ serna att hitta och att se vildsvin blir fler. För ju oftare man ser grisar, desto större chans har man att komma till skott. Att bara chan­ sa och sitta och vänta i många timmar utan att se något tröttnar man ganska snart på, säger Lars Henriksson.

En annan nybliven användare av lock­

medlet är Daniel Johansson i Hultsfred.

– Det är faktiskt inte klokt. Jakten på åtlar­ na har blivit väldigt mycket mer effektiv.

Jag marinerar lite foder, kanske en liter, och kompletterar det som spridaren kastar ut genom att vräka ut havren bland torra gre­ nar, ormbunkar och sådant. Vildsvinen letar upp vartenda korn. Det dröjer inte heller länge innan de är tillbaka också efter att jag skjutit en gris. Åteljakten har helt klart blivit roligare, säger Daniel.

Men tanken bakom effektiva lockmedel är större än att enbart locka vildsvin till åtlar.

– Jag vill inte ha stora högar foder liggan­ de i skogen. Jag vill inte fodra med gammalt bröd och andra processade produkter. Jag vill helt enkelt inte fodra viltet med onyttig mat, framför allt inte om effekten blir att vil­ tet växer för snabbt med en ökad reproduk­

Vanilj och hasselnöt

DANIEL P SANDIN har valt att enbart använda naturliga råvaror i sina lockprodukter. I dagsläget finns två dofter, vanilj och hasselnöt.

– Jag har testat många varianter men de här två har gett bäst resultat.

Men visst, antagligen lockas vildsvin av alla former av söta dofter. Det bevisas väl av att det fortfarande finns jägare som använder gammalt kaffebröd, trots att det är direkt onyttigt för viltet, säger Daniel.

Testa först innan du jagar. Sprid ut en näve mat och lockmedel intill en växel. Om det fungerar vakar du just där nästa kväll eller natt.

VILDSVIN | NR 1 | 2015 53

LOCKMEDEL

Ett lockmedel kan förstärka en åtels dragningskraft, också under årstider då vildsvinen har gott om mat.

En galt kunde inte låta bli den lockande åteln.

Daniel Johansson får instruktioner i konsten att jaga med lockmedel av Daniel P Sandin.

tionstakt som följd. Då får försöken att hålla vildsvinen i skogen istället för på jordbruks­ mark motsatt effekt, säger Daniel P Sandin.

”Ett effektivt lockmedel i maten gör ju att en flock vildsvin stannar på platsen länge, tills maten är slut”

FODRA MINDRE MEN locka mer, är alltså idén bakom effektiva lockmedel. Men hur väljer man ut de dofter som vildsvin gillar?

– Man provar sig fram. Ett exempel är anis, som jag också använder och gärna rekom­ menderar. Anis använder vi som vill få fisk på kroken men den doften är också effektiv för att locka skogens vilt. Blandar du lite, lite anis i fodertunnan och kanske i den tjära du stryker på träden, så ökar dragningskraft och vildsvinen lockas fram.

– Det är stor skillnad jämfört med innan jag började med lockmedel. Och det fina är att besöken på både åtlar och foderplaster blir så täta att det är ganska enkelt att läsa av ungefär hur många och vilka grisar man har på marken. Åtlarna blir helt enkelt effekti­ vare och det gör att man orkar jaga nattetid så ofta som det faktiskt behövs där g ­ risarna är många, säger Daniel Johansson när han ­äntrar stegen till vakkojan för ännu en kvällssittning.

Nackdelar då? Ja, Mats Pettersson som också han testat Smäll under en längre tid, ser två eventuella nackdelar.

– Dofter som lockar vildsvin verkar också

DANIEL JOHANSSON I Hultsfred har på kort tid skjutit många vildsvin där han använt lockmedel och han är övertygad om varför.

ha en stark dragningskraft på dovviltet. Men det skulle ju förstås samtidigt kunna vara en fördel för den som vill mata och hålla koll på sina hjortar. Men ett effektivt lockmedel i maten gör ju att en flock vildsvin stannar på platsen länge, tills maten är slut. Det gör i sin tur att man inte får in fler flockar med andra vildsvin till en åtel, säger Mats.

Daniel P Sandin skrattar när han får höra den nackdelen.

– Det där känner jag igen. Men jag tror mer på ett lockmedel som är för effektivt än tvärt­ om, säger han med ett leende innan han i sommarskymningen börjar gå mot en av sina åtlar i småländska Frödinge. JOF

Lagom är bäst VILDSVIN har ett makalöst bra luktsinne. Vänder den svaga vinden när jägaren gör en ansmygning, eller sitter i vaktornet, tar det inte många sekunder innan ett vildsvin reagerar på människans vittring, blåser en varning och är borta.

DEN DÄR KÄNSLIGHETEN bör man ta hänsyn till också när doftande lockmedel används. Blir lukten för stark kan satsningen få motsatt effekt.

REGELN ÄR ENKEL: Om människan bara förnimmer en doft, känner vildsvin den tydligt och dessutom på långt håll med hjälp av också en ytterst svag vind.

54 VILDSVIN | NR 1 | 2015

Doften fick vildsvinet att komma ut på vallen mycket tidigare än normalt.

LOCKMEDEL

Dofternas kraft ATT LOCKA SKOGENS VILT med dofter är inget nytt. Exemplet anis har en välkänd dragningskraft, framför allt på klövvilt.

effekt. Sticker anislukten i jägarens näsa blir doften för kraftig i en känslig vildsvinsnäsa.

vete och havre ger ifrån sig en tydlig söt lukt när de mognar. Det är inte maten i sig utan sötman som lockar.

ANISPULVER ELLER ANISOLJA som används sparsamt kan skapa en ”stig” in mot en plats dit man vill locka vildsvin.

Men med anis gäller ”less is more”, överdriven användning kan få motsatt

ANIS, på samma sätt som tjära, kan hjälpa till att dölja åteljägarens vittring.

TRÄTJÄRA används ofta av åteljägare och för att dra vildsvin till foderplatser. Tjärans kraft räcker några dagar, upp till en vecka. Ännu större blir effekten när någon form av söt doft blandas i tjäran.

SÖTA DOFTER väcker snabbt klövviltets uppmärksamhet. Grödor som majs, raps,

En liten mängd foder marinerat med lockmedel kan få vildsvin att bromsa upp och stanna en stund på väg in i mjölkmogen spannmål. Det underlättar skyddsjakten. då vildsvinen har gott om mat på andra ställen.

Ett extra tips DET ÄR INTE bara doften av vanilj och hasselnöt som kan dra vildsvin till en åtel.

Jöns-Lennart Andersson vid Jägareförbundet, ansvarig för vildsvinshägnen i Agusa, gjorde en förvånande upptäckt. Han spillde ut vätska med lavendeldoft över en brädbit i vakkojan. Eftersom han inte villa ha stinkande lavendeldoft i kojan kastade han brädbiten ut ur kojan.

En stund senare kom vildsvinen.

De blev fullkomligt tokiga i den där lavendeldoftande brädbiten. De slogs faktiskt om den.

Det kan alltså löna sig att testa alla möjliga dofter för att locka vildsvin. Anislukt är ett annat klassiskt exempel.

Locka av olika skäl DANIEL P SANDIN menar att det finns ett antal skäl för att göra fodret på åtlar och foderplatser extra tilldragande.

3 Stannar vildsvin gärna och länge på foderplatser minskar skadorna i lantbrukets grödor. Taktiken handlar om hårt jakttryck på öppna ytor och god mat i skogen.

3 Åtlar blir effektiva. Det tar inte så lång tid innan vildsvin som störts av ett skott återvänder till åteln.

Daniel P Sandin lever som han lär.

Han jagar vildsvin med lockmedel.

3 Åtlar och foderplatser som är välbesökta året runt ger jägaren stora möjligheter att inte bara skjuta vildsvin, utan också ha bra

koll på hur många och vilka vildsvin som finns i området.

3 Är fodret eftertraktat och utspritt, till exempel glest kastat i rishögar, ruttna stubbar och liknande, stannar vildsvin länge på platsen eftersom varje korn ska hittas.

3 Bra lockmedel gör att etablering av nya åtlar och foderplatser går snabbare.

3 Att marinera exempelvis havre i olja med eftertraktade dofter minskar behovet av stora mängder foder. Det blir billigare att utfordra vildsvinen.

VILDSVIN | NR 1 | 2015 55