Research-paper; The door information process [swedish]

Dörrinformationsprocessen dess problematik och alternativa lösning

Rimrama Duman Daniel Nilzén

EXAMENSARBETE 2010 ÄMNE (Byggnadsteknik)

Postadress:

Box 1026

551 11 Jönköping

Besöksadress:

Telefon:

Gjuterigatan 5

036-­‐10 10 00 (vx)

Förord

The door information process Its problems and alternative solution Rimrama Duman Daniel Nilzén

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggteknik.

Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen.

Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Kaj Granath Handledare: Peter Johansson Omfattning: 15 hp (grundnivå) Datum: Arkiveringsnummer:

1

Förord

Förord Denna rapport är en slutmarkering i vår treåriga ingenjörsutbildning på Tekniska Högskolan i Jönköping. Vi vill tacka Mats Dahlberg som varit den stora och avgörande länken mellan oss och vårt ämne. Det är med hjälp av Mats som vi fick en inblick i dagens problematik kring dörrar och möjligheten att förstå helheten av den, för att kunna slutföra vår rapport.

Sedan ett stort tack till alla som gav sig tid att besvara frågor under våra intervjuer genom arbetets gång, och även våra handledare Peter Johansson och Kaj Granath för deras stöd och guidning.

Göteborg 2010 Rimrama Duman & Daniel Nilzén

2

Sammanfattning

Abstract Door documentation is currently a difficult and complicated part of the construction process because the door, as part of the building, has many components. This means that many different parties are involved in the production as well as the documentation process. With today's traditional approach, a lot of information is lost during the various phases of the construction process, between the different parties involved. Currently we see cases of work methods that lead to repeated results or information leakage, this is mainly due to lack of communication or incorrect record, which in return results in unnecessary costs.

In this report we describe how the information flow is managed throughout the various phases of the construction process. The aim of this investigation is to find these communication gaps and propose solutions, based on the involved parties’ experiences. We will also present an alternative construction process, which proposes measures that can prevent the problems we believe exist in today's traditional building process. By integrating some of today's techniques and concepts into our process, we create a continuous flow of information in the door documentation process. This work suggests a new approach to the development of the BIM - concept concerning doors.

This study has been carried out through collaboration with Samrum Ltd and the School of Engineering in Jönköping.

3

Sammanfattning

Sammanfattning Dörrdokumentation är idag en problematisk och komplicerad del inom byggprocessen på grund av att dörren som byggnadsdel har många ingående komponenter. Det innebär att många olika parter är inblandade i framställningen.

Med dagens traditionella arbetssätt går en hel del information förlorad mellan byggprocessens olika faser. Dubbelarbete på grund av bristfällig eller felaktig redovisning är idag ett faktum som innebär onödiga kostnader.

I den här rapporten beskriver vi hur informationsflödet hanteras genom de olika faserna i en byggprocess. Vi presenterar även en alternativ byggprocess som föreslår åtgärder som kan förhindra de problem vi anser finnas i dagens traditionella byggprocess.

Syftet är alltså att, baserat på involverade parters erfarenheter, hitta dessa kommunikationsbrister och föreslå lösningar.

Genom att sammanfläta några av dagens tekniska metoder och koncept, skapar vi ett oavbrutet informationsflöde avseende dörrdokumentation.

Detta arbete lägger en infallsvinkel till utvecklingen av BIM – konceptet avseende dörrar.

Examensarbetet genomförs i samarbete med Samrum och Tekniska Högskolan i Jönköpings.

Nyckelord BIM Dörrdokumentation Dörrkort Dörrmiljö Fi2 Informationsflöde Samrum

4

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................... 7 1.1 BAKGRUND ..................................................................................................................................................... 7 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................................ 7 1.3 METOD ............................................................................................................................................................ 8 1.3.1 Identifiera bristerna i dagens byggprocess ................................................................................................... 8 1.3.2 Hitta lösningar till bristerna i dagens byggprocess ..................................................................................... 8 1.4 AVGRÄNSNINGAR .......................................................................................................................................... 9 1.5 DISPOSITION .................................................................................................................................................. 9

2 Genomförande ........................................................................ 10 2.1 INLEDNING ................................................................................................................................................... 10 2.2 INTERVJUER .................................................................................................................................................. 10 2.2.1 Intervju Mats Dahlberg ......................................................................................................................... 13 2.2.2 Intervju Stig Hoff .................................................................................................................................. 16 2.2.3 Intervju Lennart Eldh ........................................................................................................................... 18 2.2.4 Intervju Jan Stensaeus ........................................................................................................................... 19 2.2.5 Intervju Jan Ekström ............................................................................................................................ 20 2.2.6 Intervju Sven-Åke Lamberg och Joakim Stjernfelt ................................................................................. 22 2.2.7 Intervju Therese Olofsgård ..................................................................................................................... 24 2.2.8 Intervju Leif Johansson .......................................................................................................................... 25 2.2.9 Intervju Mikael Bengtsson ..................................................................................................................... 26 2.2.10 Intervju Bo Johansson ............................................................................................................................ 28 2.3 LITTERATURSTUDIE .................................................................................................................................... 30 2.3.1 IFC ...................................................................................................................................................... 31 2.3.2 FI2 ....................................................................................................................................................... 32 2.3.3 Samrum ................................................................................................................................................ 33 2.3.4 Hi – OTM Intelligenta dörrsystem ........................................................................................................ 37 2.3.5 Share – A – Space ® ........................................................................................................................... 39 2.3.6 BIM ..................................................................................................................................................... 40

3 Resultat och analys ................................................................. 42 3.1

DAGENS PROBLEMATIK VAR LIGGER BRISTERNA I INFORMATIONSUTBYTET AV DÖRRAR IDAG? 42 3.1.1 Inledning ............................................................................................................................................... 42 3.1.2 Programskedet ....................................................................................................................................... 43 3.1.3 Projekteringsskedet ................................................................................................................................ 44 3.1.4 Produktionsskedet ................................................................................................................................. 47 3.1.5 Förvaltningsskedet ................................................................................................................................. 49 3.1.6 Sammanfattning av brister i dagens byggprocess ...................................................................................... 49 3.2 DEN ALTERNATIVA BYGGPROCESSEN HUR KAN MAN FÖREBYGGA DAGENS BRISTER OCH VILKA RUTINER SKULLE FÅ INFORMATIONSFLÖDET ATT FUNGERA BÄTTRE? ......................................................... 50 3.2.1 Sammanfattning av hur man förebygger bristerna i dagens byggprocess och får ett bättre informationsflöde 51 3.3 INFORMATION SOM SKALL LEVERERAS VILKEN INFORMATION ÄR INTRESSANT FÖR BESTÄLLAREN AVSEENDE DÖRRAR? .................................................................................................................. 53

4 Diskussion och slutsatser ....................................................... 54 4.1 METODDISKUSSION .................................................................................................................................... 54 4.1.1 Metodkritik .......................................................................................................................................... 54 4.2 RESULTATDISKUSSION ................................................................................................................................ 55 4.2.1 Var ligger bristerna i informationsutbytet av dörrar idag?....................................................................... 55 4.2.2 Hur kan man förebygga dessa brister och vilka rutiner skulle få informationsflödet att fungera? .............. 55 4.2.3 Vilken information är intressant för beställaren avseende dörrar? ........................................................... 56 4.2.4 Sammanfattning .................................................................................................................................... 56

5

Innehållsförteckning 4.2.5 Kritik till alternativa byggprocessen ........................................................................................................ 56 4.3 SLUTSATSER .................................................................................................................................................. 58

5 Referenser ............................................................................... 59 6 Sökord ...................................................................................... 63 7 Bilagor ...................................................................................... 64 7.1 IMPLEMENTERING - ALTERNATIVA BYGGPROCESSEN .......................................................................... 65 7.1.1 Programskedet – alternativa byggprocessen ............................................................................................. 68 7.1.2 Projekteringsskedet – alternativa byggprocessen....................................................................................... 71 7.1.3 Produktionsskedet – alternativa byggprocessen ........................................................................................ 80 7.1.4 Förvaltningsskedet – alternativa byggprocessen ....................................................................................... 84 7.2 INTERVJUMALLAR ........................................................................................................................................ 85 7.2.1 Frågor – Jan Stensaeus, Rumsfunktionsplanerare Locum AB ............................................................... 85 7.2.2 Frågor – Jan Ekström, Ferrum Arkitekter .......................................................................................... 86 7.2.3 Frågor – Therese Olofsgård, Innesäljschef på Swedoor ............................................................................ 87 7.2.4 Frågor – Mikael Bengtsson, Sesam Lås & Larm ................................................................................. 88 7.2.5 Frågor – Akademiska Hus AB, Stig Hoff .......................................................................................... 89 7.2.6 Frågor - Bo Johansson vd referat, expert/utvecklare kring hantering av förvaltningsinformation ............. 90

6

Inledning

1 Inledning 1.1 Bakgrund Byggprocessen är en väldigt komplex process då många olika oberoende aktörer är delaktiga i ett tillfälligt (bygg)projekt där rutiner och samordning av information inte alltid är standardiserad. Detta har skapat problematik i bland annat informationsutbytet mellan de olika parterna; beställare – projektör, projektör – entreprenör, entreprenör/underentreprenör - leverantör etc.

Byggbranschen är känd för att inte kunna förutse och ge precisa prognoser över slutliga kostnader och den tidsåtgång som krävs för projekten. Mycket beror på att informationsutbytet inte fungerat optimalt. [1] Då det är många parter involverade genom hela byggprocessen, som konstant eller tillfälligt utbyter information mellan varandra, finns det en stor risk till att viss del av den informationen tappas eller överlappas genom utbytesstegen. Ett tydligt exempel är informationen om dörrar i ett byggprojekt.

Dörrinformationsprocessen i ett byggprojekt är idag väldigt komplicerad, då det är många olika deltagare (konsulter, tillverkare, installatörer etc.) som bidrar med sin del till ett projekts slutliga dörrmiljöer. Dessa dörrmiljöer skall även vara kompletta och välfungerande enligt beställarens krav. Denna komplexitet gäller främst de kommersiella byggobjekten och inte privat villabygge, pga. dess skala, antal brukare och mängden parametrar avseende dörrmiljöns egenskaper.

Projektörer, installatörer, förvaltare och hyresgäster skall alla dela på relevant information som därefter skall användas till respektive syfte. [2] Samrum är ett mindre företag som specificerar sig på informationsutbyte i bland annat dörrprocessen och det är med hjälp av dem som vi kunnat gå vidare och identifiera dagens problematik kring glapp av dörrinformation i byggprocessen.[3]

1.2 Syfte och frågeställningar Då det är en kostnads – och tidsfråga för byggbranschen är det angeläget att identifiera var i byggprocessen dessa informationstappningar sker och varför. Det är intressant att utreda vilka alternativ vi har idag för att förebygga dessa problem, främst genom ett tydligt informationssystem och standardisering av rutiner.

Syftet är att förbättra informationsflödet, avseende dörrar, i byggprocessen.

Målet är att kartlägga dagens informationsflöde, kring dörrar, genom byggprocessen och föreslå alternativ till hur de skulle kunna underlättas.

Denna rapport utgår från följande frågesällning: • Var ligger bristerna i informationsutbytet av dörrar idag?

• Hur kan man förebygga dessa brister och vilka rutiner skulle få informationsflödet att fungera bättre?

• Vilken information är intressant för beställaren avseende dörrar?

7

Inledning

1.3 Metod Informationen är främst baserad på intervjuer som stöds av litteraturstudier.

Intervjuerna tar upp erfarenheter som finns i byggbranschen och förvaltar dessa genom att belysa de problem som upplevs idag och använda dessa som underlag till en utformning av en alternativ lösning. Genom den information som togs fram med hjälp av intervjuerna och litteraturstudien togs ett scenario fram för att beskriva en alternativ dörrinformationsprocess. Den alternativa byggprocessen vänder sig till tekniska metoder och rutiner som idag existerar och sammanflätar dessa till en ideal lösning.

Intervjuerna är gjorda med parter som direkt deltar i byggprocessen eller som är med att förbättra den, se genomförande.

Litteraturstudier består av kurslitteratur, framtagna rapporter, artiklar och annat databas hämtat material. De databaser som användes var främst Google Scholar och Science Direct.

1.3.1 Identifiera bristerna i dagens byggprocess För att förstå problematiken med dagens byggprocess avseende hantering av dörrinformation krävs en omfattande bakgrundssökning, bland ny litteratur som tar upp frågor kring ämnet, främst indirekt, då det inte är särskilt väldokumenterat.

Den huvudsakliga källan till kunskapen av dessa problem är erfarenheter, som tas ut med hjälp av intervjuerna.

För att illustrera målets innehåll, beskrivs den traditionella byggprocessen (som man känner idag) i en kronologisk ordning, i form av en utförandeentreprenad.

Genom denna beskrivelse skall eventuella kommunikations- och samordningsbrister belysas. Dessa extrem (”i värsta fall”) exempel visar olika tänkbara informationsfriktioner som kan ske under hela processens gång. De olika bristerna sammanfattas och ligger sedan som underlag till en alternativ byggprocess.

1.3.2 Hitta lösningar till bristerna i dagens byggprocess Den alternativa byggprocessen är en form av idealiserade lösningar av tidigare nämnda problem/brister.

Lösningarna till dessa problem kommer att diskuteras även under intervjuerna, för att ge en utgångspunkt till fortsatt litteraturstudie som stöd till skräddarsydda lösningar på kartlagda problem, som slutligen skall resultera till den alternativa byggprocessen.

Litteraturstudierna ger främst en bakgrund till de tekniska metoder som är tänkta att utgöra en del av den alternativa byggprocessen.

För att illustrera lösningarna kommer lösningarna beskrivas kronologiskt i ett scenario av en byggprocess som följer utseendet; utförandeentreprenad.

I samband med den alternativa lösningen, är det tänkt att belysa vilken information beställaren vill ha från byggprojektet.

8

Inledning

1.4 Avgränsningar Den här undersökningen kommer begränsa sig till att hålla sig till slutet av programskedet d.v.s. då programmet färdigställs till att förvaltningen påbörjas.

Rapporten kommer enbart belysa dörrinformationsprocessen dvs. problematiken kring samordning och kommunikation kring dörrar. Vi kommer inte gå in på problem som har med tekniska egenskaper i dörrens ingående delar, utan problem av mer generell karaktär.

I den alternativa processen går vi inte in på hur förvaltarens organisation kring informationsförvaltning ser ut i detalj och inte heller hur de tekniska specifikationerna ska struktureras, då ämnet redan har väldokumenterade källor, se [4]. Vi visar en mer generell sammankoppling av tekniker som möjligtvis kan underlätta dagens arbetsrutiner.

Problem som tas upp är baserade på erfarenheter från vissa parter i byggprocessen.

1.5 Disposition Inledning Rapporten inleds med en sammanfattning och följs sedan av det inledande kapitlet som beskriver bakgrunden till detta examensarbete, samt klargör syfte, mål och frågeställningar. Även avgränsningar och disposition inbegrips i detta avsnitt.

Genomförande Vidare i kapitel två – Genomförande, så går vi igenom hur vi fick svar på våra frågeställningar och vilken information som behövdes för att presentera en alternativ process.

Anledningen till att vi inte har ett kapitel med en detaljerad teoretisk bakgrund, är att den är en del av frågeställningen som vi får svar på, i resultatet.

Resultat och Analys Våra svar får vi med vår kartläggning av den traditionella byggprocessen i första delen av Resultat- kapitlet, och i vår alternativa process som utgör den andra delen av Resultat- kapitlet.

I vår kartläggning av dagens byggprocess sammanfattar vi de problem vi väljer hitta hjälpande rutiner till som underlättar informationsflödet i den alternativa byggprocessen.

Den alternativa byggprocessen beskrivs i form utav ett scenario för att underlätta förståelsen i när avgörande moment implementeras, i kronologisk ordning.

Diskussion och Slutsatser Diskussion kring vårt resultat tas upp här. Vi går igenom om vi fått svar på våra frågeställningar. I detta kapitel tas självkritik upp, avseende tillvägagångssätt och resultat. Om man kan gå vidare med detta ämne i bredd eller djup.

9

Genomförande

2 Genomförande 2.1 Inledning För att få en klar bild av dagens problematik har en bred bakgrundsläsning varit nödvändig. Detta ämnesområde är väldigt specifikt och krävt en kreativ informationssökning på databaser som Science Direct, Google Books/Schoolor och generella Google. Då informationsutbudet är bristfälligt inom detta ämne blev intervjuunderlag ett tungt fundament i både bakgrund och framtida visioner.

Det skriftliga underlaget för vår bakgrund kan finnas i kurslitteratur, tidigare examensarbeten, rapporter och artiklar (se referenser).

Mats Dahlberg på Samrum har varit till stor hjälp med att bistå oss med information och kontakter från byggbranschen. Men för att förhindra att bilden av problematiken inte blev för vinklad och riktad mot ett önskat resultat så har intervjuer med berörda parter valts ut på måfå, utan att påverka kompetensen och erfarenheten som kan ge befogade svar.

Intervjuerna som utgjorde huvudkällan till informationen tas upp i detta kapitel, där de struktureras med hjälp av ämnes rubriker.

Därefter följer kortare bakgrundsinformation till de tekniker och standarder som kan tänkas utgöra ingredienser som skapar den alternativa byggprocessen.

Kritik till genomförandet tas upp i Kapitel 4 – Diskussion och Slutsatser.

2.2 Intervjuer För att få svar på våra frågeställningar behövs en bred kompetenskrets som täcker byggprocessen i alla skeden. Vi har valt ut aktörer som alla har sin unika roll och arbetsuppgift i dagens byggprocess.

Gemensamt för alla är att de har en lång arbetslivserfarenhet inom byggbranschen, vilket är nödvändigt till att få en bred samling erfarenheter som kan ge exempel på problem som kan uppstå.

Dessutom är det viktigt med åsikter från alla läger för att hitta en optimal arbetsrutin som passar alla berörda parter genom byggprocessen.

Intervjun med Mats var utgångspunkten för många begrepp som nämndes i fortsatta intervjuer. Därför har vi valt att inleda med denna framöver.

Intervjuer har gjorts med följande personer (skrivna i byggprocessens kronologiska ordning): • Stig Hoff, Elråd och projektledare till framtagningen av riktlinjer för dörrmiljöprojektering på Akademiska Hus AB Intervju 2010-09-13.

Syfte: Få en bild av dörrsamordningen och dess problematik ur en förvaltares perspektiv, samt större insikt i Akademiska Hus syn på dörrsamordning.

• Lennart Eldt, Projektledare på Boettan Projektutveckling AB Intervju 10

Genomförande 2010-08-27.

Syfte: Få en övergripande bild av hur samordningen av dörrar inom en byggprocess sköts och vilken roll projektledaren har.

• Jan Stensaeus, Rumsfunktionsplanerare på Locum Telefonintervju 201009-10.

Syfte: Det intressanta är att få reda på vilka krav byggherren ställer i programskedet, eftersom detaljeringsgraden påverkar dels budgeteringen inför produktionen och även arkitektens redovisning i projekteringen. [6].

• Jan Ekström, Arkitekt SAR/MSA och sakkunnig i tillgänglighet på Ferrum Arkitekter Intervju 2010-09-12.

Syfte: Ta reda på hur arbetsmetodiken och dokumentationen fungerar i projekteringen, med avseende på dörrar.

• Sven-Åke Lamberg, Platschef på Boettan Bygg AB Intervju 2010-08-27.

Syfte: Få information om hur dörrsamordningen sköts på byggarbetsplatsen och vem som har ansvaret.

• Joakim Sjernfeldt, Arbetsledare på Boettan Bygg AB Intervju 2010-08-27.

Syfte: Få information om hur dörrsamordningen sköts på byggarbetsplatsen och vem som har ansvaret.

• Therese Olofsgård, Innesäljchef på Swedoor; Jeld-Wen Sverige AB (Dörrleverantör) Brevintervju 2010-09-14.

Syfte: Ta reda på om det finns brister i kommunikationen från projektering till produktion.

• Leif Jansson, El-montör på EIAB Intervju 2010-08-27 Syfte: Få en installatörs synpunkter på dokumentationen från projekteringen och hur det påverkar arbetet i produktionsskedet.

• Mikael Bengtsson, Säkerhetsentreprenör/Låssmedsmästare på Sesam Lås & Larm Intervju 2010-09-22.

Syfte: Få en bild av hur samordningen fungerar på bygget och var den största problematiken kring installationer ligger.

Andra kunniga nyckelfigurer (inte nödvändigtvis direkt delaktiga i ett byggprojekt): • Bo Johansson, VD för Referat AB, expert/utvecklare kring hantering av fastighetsinformation Intervju 2010-09-27.

Målet med att prata med Bo Johansson var att få en större insikt i informationshantering i förvaltningsskedet samt en tydligare bild av FI2.

• Mats Dahlberg, VD för Samrum Intervju 2010-07-01, 2010-08-27.

Syftet med den här intervjun var att få en klar bild av den traditionella dörrinformationsprocessen och en introduktion till de problem som kan uppstå, samt en beskrivning av Samrums uppbyggnad.

11

Genomförande Samtliga intervjuer har dokumenterats med inspelningsverktyg och har följt en semi - strukturerad karaktär, där en röd linje följs, men utrymme för en öppen diskussion finns.

Intervjumallarna/frågorna finns i Bilaga 7.2

12

Genomförande

2.2.1 Intervju Mats Dahlberg Mats Dahlberg är grundare och VD för Samrum Projekt AB och har en lång erfarenhet inom byggbranschen, både inom bygg och installationssektorn (installationssamordnare).

Han har en utbildningsbakgrund som byggnadsingenjör. Genom erfarenhet av att arbeta inom olika delar av byggprocessen har Mats Dahlberg skaffat sig en specialkompetens för dörrar.

Nedan följer avsnitt som beskriver de informationsglapp som, enligt Mats, är de huvudsakliga i dagens dörrinformationsprocess samt nya begrepp som kan bli aktuella i framtidens byggprocess.

2.2.1.1

Definiering av dörrar

I rumsfunktionsbeskrivningen som upprättas i programskedet av byggprocessen behandlas dörrar generellt väldigt översiktligt. Man talar om att det är för tidigt att börja resonera om dörrar. Det man bestämmer är i princip dörrens bredd och höjd. Utgångspunkten för hur mycket man arbetar i programskedet brukar avgöras av projektets storlek. Vid t ex sjukhusprojekt kan man göra väldigt detaljerade beskrivningar i programmet.

2.2.1.2

ID-märkning av dörrar

Kommunikationen kring dörrar påbörjas i projekteringsskedet i form av en typorienterad ID-märkning. Det traditionella är att man namnger dörrar enligt D9V, D9H, D10V, osv.

Man har dock i vissa projekt sett fördelarna med en individuell ID-märkning. Mats Dahlberg menar att typmärkning istället för individuell märkning på dörrar är en brist som bäddar för misskommunikation.

2.2.1.3

Vem kan sköta dörrprojekteringen?

Den som ansvarar för dörrprojekteringen är vanligtvis arkitekten, men kompetensen kring dörrar är generellt bristfällig och samordningen blir därför lidande. Mats Dahlberg tycker inte man kan kräva av arkitekten att ha någon särskilt detaljerad kunskap om dörrar, kring t.ex. lås eller säkerhet, men däremot känna till processen. Generellt anser han att man kan minska glapp i kommunikation genom att ta hjälp av konsulter med specialistkunskap, som kan möta beställarens behov.

En formell dörrsamordnare som koordinerar processen kring dörrar finns inte.

Begreppet dörrsamordnare är en fiktiv roll som Mats Dahlberg inte tror att någon kan fylla för närvarande, eftersom den kunskapen som erfordras sällan finns samlad. Dock är han angelägen om att på sikt få se arbetsrollen införlivas.

13

Genomförande 2.2.1.4

Splittrad dörrinformation

Dörredovisningen som kommer från projekteringen till produktionen är väldigt splittrad (i upptill 23 olika dokument), vilket medför att det är svårt att få en komplett bild av dörren. En motsvarighet till Samrums dörrkort saknas inom den traditionella byggprocessen, istället redovisas informationen i en typorienterad dörrförteckning som är en sammanställning av alla dörrar. Det innebär att man inte har rutinen att samla informationen från en specifik dörr på en plats. Dörrförteckningen, som är utformad efter tillverkarens behov, kallas i Samrum för dörrleveransförteckning. Dörrkorten utgör underlaget för dörrleveransförteckningen.

På frågan om BIM-konceptets förmåga att ge en överblick över dörrdokumentationen blir svaret att det saknas en systematik i IFC-strukturen för att fånga alla detaljer. Att med BIM (IFC)isolera dörrinformation för att få en överblick vet Mats Dahlberg inte om man kan, men han tror att det ska vara möjligt.

2.2.1.5

Dålig dörredovisning kan leda till felaktiga leveranser

Relationen mellan produktionen och leverantören (för dörrar) bygger på dörrförteckningen som upprättas i projekteringsskedet. Om den inte stämmer faller det tillbaka på produktionsskedet att åtgärda projekteringsfel på byggarbetsplatsen.

Produktionen tar ytterst sällan något eget initiativ i dörredovisningen. Om leverantörerna upptäcker att något inte stämmer i beställningen brukar det göras en verifiering med projekteringen för att minimera felen, trots att de inte har något ansvar i att granska handlingarna.

Det som skulle minimera glappet i detta skede av byggprocessen, är en tydligare dörredovisning av projekteringen. Med Samrum som verktyg får leverantören handlingarna i form av dörrleveransutskrift som innehåller (produktions)relevant information från dörrkorten.

2.2.1.6

Bristfällig information i dörrförteckningen

Utifrån dagens handlingar krävs en omprojektering mellan produktions- och förvaltningsskedet för att förvaltarna ska få den informationen som behövs avseende dörrfunktioner. Detta beror på att dokumenten är så pass splittrade. Hade man istället haft dörrinformationen samlad i ett dörrkort skulle man teoretiskt sett kunna plocka ut de uppgifter man behöver till förvaltningslistorna och filtrera bort det som inte är relevant.

14

Genomförande 2.2.1.7 Informationen i dörrdokumenten är inte tillgänglig för förvaltaren För förvaltaren är det viktigt att få rätt dokument och rätt information från objektet.

Idag händer det ofta att man inte får det man behöver. Det som förvaltaren vill är att kunna gå in i sin modell, tex en 3D-modell, och hämta ut den informationen som erfordras. Idag finns möjligheten att plockat upp databaser ur olika ”CAD-viewers”, dvs enkla visningsprogram för CAD, dock kan man inte hämta dörrinformation specifikt.

Samrum är tänkt att fungera som den informationskanalen, men om informationen ska vara lagrad i Samrums databas eller i förvaltarens kan inte Mats Dahlberg ge ett svar på, utan menar på att framtiden får utvisa det beroende på hur förvaltaren vill ha det. Det kan hända att förvaltningen bara vill ha dörrkortsutskrifter i form av PDF-filer, som är kopplade till en dörrindivid på ritningen.

Om en förvaltare vill ha information om en dörr idag är alternativet att själv ta sig till objektet. Att gå tillbaka till projekteringsdokument är i princip omöjligt på grund av den splittrade karaktären i kombination med produktionens modifieringar som inte dokumenteras. Vill man ha specifik information bör man istället tala med installatör eller låssmed.

Mats Dahlbergs framtidsvision är att informationen ska finnas samlad på en plats, i hans fall är det i Samrum. En användarvänlig plattform att hämta informationen ifrån är att föredra framför att plocka ut information ur CAD-modellen, eftersom fastighetsskötaren då inte behöver utbildas för att få CAD-kompetens.

15

Genomförande

2.2.2 Intervju Stig Hoff Stig Hoff på Akademiska Hus (Tidigare kallat Byggnadsstyrelsen) har som ordinarie arbetsuppgift att upphandla el. Han har tidigare varit med och skrivit boken Projektering, upphandling och drift av Dörrmiljöer i egenskap av projektledare för Akademiska Hus. 2.2.2.1 Problematiken kring dörrprojektering I jämförelse med andra anläggningsdelar så börjar man projektera dörrar i ett relativt sent skede, dessutom inte med tillräckligt stor omsorg då man inte tar komplexiteten kring dörrmiljön på allvar. Det är många olika yrkesroller som är inblandade vilket gör det svårt att hitta någon som ska ta ansvaret.

Att sätta krav på dörrprojektringsförvaltare är idag inte högprioriterat, utan kommer helt enkelt för sent i processen. Man har hunnit för långt i projekteringen när kraven kommer. Detta tror Stig Hoff beror på att det har blivit en sedvänja inom branschen och det fortsätter till stor del pga. dålig återföring, något som hela byggbranschen lider av.

Dagens stora dilemma inom dörrprojektering är alltså dålig samordning kombinerat med, eller tom med följden, att kraven på dörrarna sätts för sent i projektet.

2.2.2.2 En leverantör av dörrmiljö?

När boken om dörrmiljöer, som Stig Hoff har projektlett, togs fram så gjordes olika typer av efterforskningar hos de olika disciplinerna som är kopplade till dörrmiljön. Man involverade fastighetsägare, arkitekter, brandingenjörer och konsulter (el, VVS och tillgänglighet) bl. a. i samtalet för att hitta en lösning på problemen kring samordning av dörrmiljöer.

Som utgångspunkt var man helt enkelt ute efter att hitta ett företag som kunde leverera en komplett dörrmiljö. Några enstaka förslag nådde fram, men man bedömde det som en omöjlig uppgift. Slutsatsen blev att det inte finns någon som kan allt. Ambitionen att hitta eller skapa en arbetsroll som ska ha kunskapen att kunna täcka alla bitar i dörrmiljön har man övergett eftersom det anses alldeles för komplext. Ett mer realistiskt alternativ blev att ta fram riktlinjer istället.

2.2.2.3 Förvaltning Akademiska Hus går in i ett projekt med mycket erfarenhet i bagaget. Man gör ofta jämförelser med tidigare projekt för att veta om olika system kommer att fungera.

Hyresgäster och förvaltare har tillgång till tillräckligt mycket handlingar, men när det gäller ansvarsbitarna så är det svårare. Man vet inte vem man ska ringa när något går sönder.

16

Genomförande 2.2.2.4 Vem är dörrsamordnaren?

Dörrsamordnaren ska vara en byggare som har en elektrikerbakgrund, en funktion som ”kan allt”. Man strävar inte efter att anställa en person utan snarare ett företag som bistår med en tjänst, som t.ex. en erfaren konsultfirma. (Större företag har redan dörrmiljöexperter.)

Idag finns krav på dörrsamordnare från Akademiska Hus sida men man har ännu inte fått tag på något företag som kan axla rollen.

2.2.2.5 Arbetsuppgifter En dörrsamordnare har som uppgift att bistå de olika disciplinerna som är verksamma inom dörrmiljön med den relevanta informationen som de behöver.

Den personen ska kunna se om det uppstår glapp någonstans. Framförallt ska samordnaren ha flexibel kunskap, t.ex. inom mekanik En annan uppgift är att åka till fabrikanten av dörren för att säkerställa att allt stämmer. Besiktning hos fabrikanten/leverantören har man börjat tala om för att kunna utföra dörrkontrollen tidigare.

Vidare ska dörrsamordnaren även följ med på bygget under produktionsskedet, samt vara till hands under förvaltningsskedet. Då gäller det främst att kunna felsöka fastigheten, dvs. om det uppstår fel ska dörrsamordnaren veta hur det ska lösas och vem man ska vända sig till för att få det uträttat.

2.2.2.6 Vem gör vad?

I en gränsdragningslista finns olika dokument som talar om vem som gör vad.

Det svåra är att hantera själva gränsdragningslistan. I Projektering, upphandling och drift av Dörrmiljöer finns det beskrivet hur detta ska skötas. Bristen har tidigare varit att den här informationen inte har funnits i ett samlat, skriftligt dokument utan i många olika människors ”händer”.

2.2.2.7 Individuella dörr-ID Individuell dörr-ID handlar om att man snabbt ska få detaljerad information om aktuell dörr, utan att behöva engagera alltför många parter. Informationen från detta dörrkort ska sedan kunna läggas in i ett BIM-system.

2.2.2.8 Certifieringsupphörande De åtskilliga kraven som ställs på dörrar kan leda till en teknisk komplexitet som är svårlöst i många fall. Det innebär bl.a. att man inte alltid kan få dörren som man vill ha den eftersom olika system slår ut varandra.

Som tidigare nämnts arbetar varje person med sin del och går vidare när arbetet är avslutat utan någon kommunikation med de andra som arbetar med dörren. Detta är problematiskt då en föreliggande certifiering upphör när senare ingrepp görs på dörren. För varje ingrepp som leder till upphörande av certifikat blir försäkringen dyrare. Man få alltså inte full ersättning då man inte har certifikatet gällande.

Idag gör man på Akademiska hus riskanalyser och använder inte certifierade 17

Genomförande dörrmiljöer. Det håller inte med certifierade dörrmiljöer (eftersom man inte får göra ändringar). Däremot satsar man på typgodkända dörrar, vilket enligt Stig Hoff är viktigare än certifiering.

2.2.3 Intervju Lennart Eldh Lennart Eldh arbetar som projektledare inom Boettan Projektutveckling AB. Hans nuvarande arbetsuppgift är produktionsledare vilket innebär att han har hand om projektering samt byggledning på plats.

2.2.3.1 Varje projekt är unikt Som projektledare upplever inte Lennart Eldh att det finns någon specifik problematik som skulle medföra att han skulle vilja ändra på sitt arbetssätt. Varje projekt är unikt och medför sina problem och komplikationer.

Samordning mellan entreprenör och dörrinstallatör är någorlunda komplett.

Under projektets gång uppstår en del förändringar. Ett problem är att dörrar ligger tidigt produktionsmässigt pga. långa leveranstider.

2.2.3.2 ”Dörrsamordnare” En ev. ”dörrsamordnare” skulle vara en fördel, men då gäller det att ha tiden för att utföra arbetet. Den personen skulle kunna ha i uppgift att ta reda på allt som behövs för att kunna beställa rätt dörrar. Då kan man även få allt i rätt ordning.

Om man jämför med andra områden som t.ex. belysning så tar man in en belysningskonsult, som är expert inom området, för att det ska bli rätt.

Idag blir man ofta tvungen att bygga om dörrarna på arbetsplatsen för att kunna uppfylla kraven. En dörrsamordnare enligt Lennart Eldhs önskemål ska i ett tidigt skede utreda kraven och på så sätt beställa rätt dörrar. Ett annat skäl till att dörrar måste modifieras är att hyresgästen/brukaren har svårt att precisera sina önskemål. Detta är ett ofta återkommande dilemma för projektören.

Ett vanligt problem inom dörrar är att man vill ha många funktioner i en och samma dörr. Det är många gånger praktiskt omöjligt eftersom man inte kan få ihop allting, då det kan uppstå en konflikt mellan de olika systemen/funktionerna.

En specifik ”dörrsamordnare” skulle kunna få ordning på dörrhanteringen. Den personen skulle även kunna tillgodose kraven från försäkringsbolagen tidigt så att man slipper bygga om dörren i efterhand.

2.2.3.3 Dålig återföring Arkitekten har enligt Lennart generellt för lite intresse av den tekniska biten i ett bygge vilket kan vara en orsak till den dåliga återföringen som råder. Jämför man med utlandet, där arkitekten ofta har rollen som byggledare och på sätt får en

18

Genomförande naturlig koppling till själva byggarbetsplatsen, är uppföljningen av arkitekter dålig i Sverige.

2.2.4 Intervju Jan Stensaeus Jan Stensaeus, arbetar som rumsfunktionsplanerare för fastighetsförvaltningen Locum AB i Stockholm. Det är en fastighetsförvaltning som förvaltar landstingets fastigheter i Stockholm län och ägs av Stockholms läns landsting, med inriktning på förvaltning av vårdinrättningar.

2.2.4.1 Rumsfunktionsplanering hos Locum Enligt Jan Stensaeus, som arbetar som rumsfunktionsplanerare har alla i Locums organisation bra kunskap, och många gånger även bakgrund, inom vården.

Medarbetarna översätter dels vårdens funktioner och behov för att projektörerna ska kunna förstå dem, dels hjälper de vården med att tolka projektörernas arbete.

Vad gäller rumsfunktionsplanering har Locum egna rumsfunktionsplanerare i projektorganisationen, till skillnad från normalfallet då den biten, enligt Jan Stensaeus, brukar inkluderas i arkitektens arbetsuppgifter. Alla Locums projekt kräver inte rumsfunktionsplanering, utan det är en bedömning som projektledaren gör när informationen om en beställning skickats till projektavdelningen. I vissa fall behövs inte rumsfunktionsplanerarens kompetens.

2.2.4.2 Rumsfunktionsprogram (RFP) I RFP beskrivs dörrkraven som; bredd, ljudklassning, automatik, låsning etc.

Dessa uppgifter förs in i RFP-blanketten. Projektörerna (Arkitekt, VVS-, elkonsult, etc.) översätter detta i projekteringsskedet. I programskedet är informationen snarare en övergripande text, vanligtvis. Dock kan den vara mer detaljerad hos Locum och deras projekt.

För att kraven ska förvaltas fullt ut har rumsfunktionsplaneraren möten med arkitekten. Om det upprättas ett RFP måste den projekterande konsulten eller programskrivaren skriva under för att bekräfta att de har läst informationen.

Uppstår det sedan något fel i programmet så är det projektörerna som hålls ansvariga för det.

19

Genomförande

2.2.5 Intervju Jan Ekström Jan Ekström arbetar som arkitekt på ”Ferrum Arkitekter”, där han även är delägare. Han har varit verksam inom branschen sedan 1980 och särskilt sakkunnig inom tillgänglighet.

2.2.5.1 Arbetsmetodik Arkitekten är den som sköter dörrsamordningen hos Ferrum Arkitekter, då det är ett estetiskt val, och måste se snyggt ut. Man brukar arbeta så att man har en ansvarig, handläggande arkitekt som ska se till att arbetet blir bra. Den personen ska ta till sig information av beställare, ha koll på alla krav (både beställarens och funktionskrav) såsom ljud, brand, inbrott samt tillgänglighet.

Vid större projekt som t.ex. sjukhus, så har man specifikt avsatta personer som har ansvar för enbart dörrar. Upptill 30-40 dörrar klarar en arkitekt av att projektera, men blir det större än så är det inte längre greppbart och risken för fel ökar.

Dörrar är en av de svåraste delarna i ett projekt pga. alla funktionskrav som finns.

Om arkitekten saknar en viss kompetens så hyrs konsulter in för att klargöra vilka krav som gäller, sedan tas den informationen med till dörrtillverkaren för att ta reda på om behoven kan uppfyllas för tänkt dörr. Det gäller att ha med sig alla krav och stämma av med alla konsulter samt leverantörer.

2.2.5.2 Svårigheter i nuvarande rutiner Då det är många som ställer krav på dörrar ligger problematiken i att man som arkitekt ska få med sig alla dessa krav när man projekterar och beställer dörren.

Samtidigt ska man ha koll på de tekniska installationerna kopplade till dörren vilket innebär att man måste komma ihåg vilka konsulter som ska kontaktas.

2.2.5.3 Ansvarsproblematik En stor brist idag är att de olika aktörerna som är involverade i dörrmiljön inte har någon kommunikation sinsemellan. Man ansvarar bara för sin del utan att behöva tänka på helheten. Där måste arkitekten se till att allt hamnar på rätt plats och samordna alla krav. Det går inte att förvänta sig att en annan aktör ska ansvara för den biten ytan det ingår i arkitekten yrkesroll.

2.2.5.4 Dörrdokumentation Idag använder man sig av en mycket besvärlig och krånglig dörrdokumentation.

Det ska framställas ritningar där arkitekten gör en dörruppställning för varje dörr, dvs. måttsätta väsentliga delar i dörrmiljön och kompletterande med en lista bestående av krav som måste uppfyllas.

Hos Ferrum Arkitekter använder man sig av ritprogrammet AutoCAD LT, som är ett 2D program. Eftersom man inte ansvarar för att göra mängdberäkningar klarar man sig med program av en enklare karaktär.

Att hitta en lösning på arbetsmetodiken med de förutsättningarna man har är 20

Genomförande svårt. Man blir tvungen att acceptera att det ser ut som det gör.

2.2.5.5 Dörrmodifiering Jan Ekström kan tänka sig att modifiering av dörrar på arbetsplatsen sker, men det rapporteras inte tillbaka till arkitekten. Problemet är att justeringarna inte dokumenteras, vilket resulterar i att förvaltarna till slut inte vet vad de får för dörr. [11] 2.2.5.6 Unika dörr-ID Dörrmärkningen idag fungerar på så sätt att alla likadana dörrar har samma dörrlittera. Det är inget som man som arkitekt reflekterar över, men att gå över till en individuell ID-märkning av dörrar skulle inte innebära något extra arbete.

2.2.5.7 Återföring Hos Ferrum Arkitekter är man ofta involverad i byggnationerna även efter överlämnandet av bygghandlingar. Man sitter till stor utsträckning med på byggmöten eftersom det kan dyka upp problem under produktionens gång, som arkitekten måste lösa tillsammans med t.ex elektrikern. Ibland fungerar inte arkitektens lösningar i praktiken. Utöver byggmöten görs även besöker på byggarbetsplatsen om det blir någon förfrågan.

2.2.5.8 Samrums dörrkort Eftersom det idag är vanligt att informationen om olika byggdelar i ett projekt finns samlad i pärmar kan de vara oerhört tidsödande om man söker något specifikt. Jag Ekström tror att om Samrums dörrkort lever upp till visionen skulle det lösa många problem som uppstår i dagens dörrdokumentation och framförallt spara tid. Om det t.ex. skulle uppstå problem i en fastighet några år efter färdigställandet och förvaltaren vill åtgärda det, krävs det idag att man går tillbaka till projekteringsunderlaget och letar. Det kan ibland ta flera dagar att hitta rätt information, dörrkortet skulle därför spara mycket tid.

21

Genomförande

2.2.6 Intervju Sven-Åke Lamberg och Joakim Stjernfelt Sven-Åke Lamberg och Joakim Stjernfelt arbetar för byggkoncernen Boettan Bygg AB i Stockholm, som platschef respektive arbetsledare. Det är två arbetsroller som kompletterar varandra och är knutna till byggarbetsplatsen.

Kollegornas arbete börjar i byggprocessens produktionsfas.

2.2.6.1 Långa leveranstider Deras erfarenheter av dörrproduktionsprocessen från upphandling till färdigbyggt är i princip densamma. Problematiken ligger i att arkitekten måste rita dörrarna i ett tidigt skede av projekteringen för att kunna beställa hem dem. Detta beror på långa leveranstider, ca 3 månader är normal väntetid. I efterhand kan det ofta hända att arkitekten vill göra vissa ändringar, på begäran av beställaren. Då är alternativen att antingen beställa nya dörrar eller komplettera och modifiera dem på bygget. Man kan aldrig ångra en beställd dörr när den väl har gått in i produktion, det är därför vanligt att man måste slänga dörrar som inte passar längre när de väl har levererats, pga. att kraven har ändrats under projektets gång.

Det är under projekteringsfasen som problemen med dörrprocessen är som störst, eftersom kraven är så pass ospecifika. Läs mer under 3.2.5.5 Under projektets gång utreds kraven och blir alltmer detaljerade. Informationen kommer stegvis och resulterar i ett stort glapp i dokumentationen som projekteringen överlämnar till produktionen. Då ändringar från ursprungliga dokument inte alltid redovisas, stämmer inte de levererade dörrar med handlingarna.

2.2.6.2 Individuell ID-märkning Ett annat hinder för en smidig dörrprocess är ID-märkningen. Dagens generella dörrmärkning är för byggarna både krånglig och ologisk, vilket skapar förvirring och missförstånd vid uppsättning av dörrar. Individuella ID-nummer skulle eliminera många byggfel (som ofta bygger på antaganden av byggarna) inom dörrprocessen och spara både tid och pengar. På bygget har man ofta bråttom att montera dörrarna, därför är det lätt hänt att dörrar med snarlika id-nummer (såsom D9V och D9H) förväxlas. En löpnummerserie vore därför att föredra.

Det är arkitektens uppgift att ge dörrarna ett individuellt ID-nummer eftersom det måste göras under projekteringsfasen. För leverantören skulle det enligt Sven-Åke inte innebära mer jobb att ge dörrarna individuella ID-nummer eftersom varje dörr ändå har ett unikt serienummer.

2.2.6.3 Dålig återföring Önskemål om individuell ID-märkning på dörrar är något som inte kommuniceras fram till arkitekten. Både Sven-Åke Lamberg och Joakim Stjernfeldt är eniga om att det glappet av information i huvudsak beror på dålig återföring till arkitekten.

De anser även att det till stor del är arkitektens ansvar att aktivt ta del av återföringen. Vad gäller intresset och initiativet att ta sig ut till byggarbetsplatsen 22

Genomförande under produktionsfasen kan det skilja sig åt mellan olika arkitekter, en del är där ofta, medan andra inte dyker upp alls. Det anses vara viktigt att arkitekten ger sig ut på arbetsplatsen för att bistå personalen på bygget med kompletterande information utöver ritningarna. Många gånger behöver man förklaring för hur arkitekten har tänkt.

2.2.6.4 Tidspress i projekteringen Problemet med dörrsamordningen är främst tidsbristen. Tiden att tänka till och ta itu med många saker saknas eftersom allt måste gå fort. Man hinner i det tidiga skedet av projekteringen endast göra en standarduppställning på dörrar; såsom bredd, djup och ljudklasser. Däremot räcker inte tiden till för att fastställa och utreda alla funktioner innan dörrarna beställs. Ett generellt scenario är att arkitekten ritar och beställer dörren utifrån de premisser som finns att tillgå, och att nyttjaren kommer in i ett senare skede och vill tillföra vissa funktioner. Den beställda dörren är då inte utrustad för de nya önskemålen.

2.2.6.5 Dörrsamordnarens roll i produktionsskedet En dörrsamordnare som följer med in i produktionen (med kunskap om säkerhet på bygget) anses nödvändigt eftersom det saknas tidig samordning. Det skulle spara mycket tid och pengar eftersom dörrsamordnaren kan förse säkerhetskontrollanten med erforderlig information samt fungera som en länk mellan låssmed och elektriker. I och med att bla motorlås och kortläsare blir all vanligare så blir elektrikerns arbete mer komplicerat. En dörrsamordnare som kan förse och uppdatera om information kring de olika låstyperna skulle underlätta elektrikerns arbete.

2.2.6.6 Kommunikationsbrist Det är bra att ha nära samarbete med berörda parter för att undvika onödiga fel och missförstånd. Om arkitekten inte har pratat med nyttjaren/beställaren så kan det uppstå onödiga fel som måste åtgärdas i efterhand. Dessa fel kan bli väldigt kostsamma. Sven-Åke Lamberg och Joakim Stjernfelt är, baserat på erfarenhet, enade om att arkitekt, el - konstruktör och eventuellt beställare bör påbörja ett samarbete i ett tidigt skede, främst ur en låstypmässig aspekt. De finns ett behov av att låstyp och rätt dörrtillbehör preciseras på ritningen.

23

Genomförande

2.2.7 Intervju Therese Olofsgård Therese Olofsgård arbetar som innesäljchef hos dörrleverantören Swedoor. I de bygghandlingar som hon tar del av vid dörrbeställningar ser hon en del brister, i t.ex. uppgifter om väggdimensioner, information om rumsmärkning, och monteringsangivelser av glaspartier (som ska monteras ihop med dörr etc.). Den vanligaste dokumentationen är en dörruppställning som läses tillsammans med en rambeskrivning.

En standardiserad dörrförteckning skulle underlätta hennes arbete, likaså individuella dörr-ID. En uppställning med dörrtyper är redan det en fördel. Den erfarenhet hon har av individuell ID-märkning av dörrar är vid projekt då dörren har en särskild beslagning, klassning mm, då är det ett krav till och med.

Vad gäller leveransrutiner är det vanliga är att man på Swedoor levererar enligt entreprenörens montageordning.

24

Genomförande

2.2.8 Intervju Leif Johansson Leif Johansson arbetar som el-entreprenör för EIAB och har som främsta arbetsuppgift att dra kablar. Han är insatt i Samrums koncept och arbetar för närvande inom samma projekt som Mats Dahlberg(grundare av och VD för Samrum).

2.2.8.1 Bristfälliga bygghandlingar Det är konsultens uppgift att göra ett bra projekteringsarbete så att elentreprenören kan utföra sitt arbete. Leif Johansson tror inte att det skulle effektivisera byggprocessen om han var med i ett tidigare skede. Däremot upplever han att det är brist på information i bygghandlingarna när han ska påbörja sitt arbete. Det saknas tom delar i handlingarna. Att projektörerna lämnar ifrån sig handlingar som inte är genomtänkta är vanligt. En eventuell dörrsamordnare skulle underlätta.

Om handlingarna på konsultstadiet hade varit utredda skulle det spara mycket tid, men problemet är att beställaren ofta inte vet hur det ska vara. Dessutom flyter logistiken på väldigt bra på bygget om bygghandlingarna från projekteringen stämmer, vilket förenklar jobbet för platschefen som sköter logistiken menar Leif.

2.2.8.2 Dyra feltolkningar Ett annat problem som kan uppstå, och skapa missförstånd, är tolkning av vissa symboler på ritningshandlingarna. Samma symbol kan i vissa fall ha olika betydelser beroende på vilken disciplin den tolkas av. Det kan bli dyra misstag som skulle kunna undvikas med Samrums dörrkort. Ett exempel på ett vanligt återkommande fel är att man drar tomrör på fel sida av dörren.

2.2.8.3 Vem gör vad?

Den största utmaningen i en lyckad installations- och dörrmiljö är att det från börjar är oklart hur det ska vara. Många är inblandade och direktiven är oklara.

Vikten av en tydligt definierad gränsdragningslista (som projektledaren ska upprätta) kan ofta försummas i projekteringen, vilket ledar till att en del saker inte blir gjorda i tid eftersom man inte vet vem som ska göra vad.

2.2.8.4 Större tidsfördelning åt projekteringen Dålig projektering eller brist på projektering kan kosta el-entreprenören mycket pengar i produktionsskedet eftersom det ökar risken för misstolkningar av ritningar. El-entreprenörer jobbar oftast på ackord, dvs. prestationsbaserad lön.

Detta innebär förlorad inkomst vid t.ex. byggstopp, orsakat av förseningar under arbetstiden. I produktionen önskas därför större tidsfördelning åt projekteringen.

Samtidigt har kommunikationen mellan konsulten och entreprenören stor betydelse för ett lyckat projekt och kan spara mycket pengar då potentiella missförstånd minskar.

25

Genomförande

2.2.9 Intervju Mikael Bengtsson Mikael Bengtsson är delägare på Sesam Lås och Larm, där han även arbetar som säkerhetsentreprenör. Hans arbete gå ut på att leverera och installera säkerhetssystem.

På företaget tillverkas inga egna produkter, utan man utgår från färdiga produkter (från produktleverantörer som ASSA Abloy, RCO Siemens etc.)som sedan sätts ihop och modifieras. Installation av passersystem, driftsättning och projektering hör till huvuduppgifterna i arbetet.

2.2.9.1 Dörrsamordning Som säkerhetsentreprenör stöter man ofta på dörrar i sitt arbete. Samordningen av dörrar beskriver Mikael Bengtson som dåligt fungerande, särskilt vid totalentreprenad eftersom totalentreprenören ansvarar för säkerheten. Där är kunskapen inom säkerhet oftast inte tillräckligt bra, vilket brukar resultera i att man lägger det åt sidan och nöjer sig med att lösa det på slutet. Mikael Bengtssons förslag på hur säkerhetsfrågorna kring dörrar ska hanteras i en entreprenad är att man tar itu med frågorna tidigt och tar hjälp av säkerhetsentreprenörer, som är med vid projekteringen och beställningen av dörrar. Att ta in experter på området skulle minska problemen och felen som ofta uppstår när man projekterar dörrmiljöer med begränsad kunskap. Det skulle leda till en smidigare process och minskad dörrmodifiering på bygget.

Dörrdokumentationen som når säkerhetsentreprenören är oftast väldigt otydlig.

Funktioner står sällan med och man måste gissa sig fram till vad som efterfrågas, eller tala med kunden. Det beror på att det är svårt för konsulten att veta exakt vad som behövs, pga. bristande kunskap kring dörrfunktioner. Det vanliga är att typen av produkt eller system står i handlingarna, men ingen specifik funktion.

Mikael Bengtsson bekräftar att unika dörrar istället för dörrtyper skulle förenkla processen och gynna kunden. Ju mer specificerade uppgifter desto billigare för kunden, eftersom man i ett tidigare skede kan göra en mer precis uträkning.

Platschefen förser säkerhetsentreprenören med den information som efterfrågas, men han är oftast dåligt insatt i säkerheten eftersom det inte är hans jobb då han är en byggare. Följden blir därför att man inte kan räkna med att få ut så mycket specifik information. Mikael Bengtsson uttrycker behovet av ha någon man kan stämma av med, en säkerhetssamordnare på bygget. Det ska vara en person sköter dörrar och besitter kunskap om utrymning och säkerhet. En person med den yrkesrollen har han hittills inte mött.

En dörrsamordnare behöver arbetserfarenhet på flera områden inom bygg, eftersom det är en yrkesroll som ska fungera som en länk mellan olika discipliner.

Det gäller att kunna förstå hur de andra tänker och på så sätt veta vad som kommer att fungera eller inte. Mikael Bengtsson anser att nyckeln till en kompetent dörrsamordnare är praktisk erfarenhet, istället för att lära sig regler och dylikt på teoretisk väg. Därutöver behövs en del kunskap om funktioner eftersom konsulter, i synnerhet el-konsulter, har en tendens att skapa visioner som i praktiken inte fungerar i dörren som arkitekten har valt ut. En dörrsamordnare kan fungera som en länk och förhindra den konflikten. Kontakt med 26

Genomförande leverantören, bygget, beställaren, dörrtillverkaren ska ingå i arbetet.

2.2.9.2 Certifikatupphörande Certifieringsupphörande innebär att när ett ingrepp sker på en exempelvis brandeller inbrottsskyddsklassad dörr upphör dess klassificering. Detta är ett problem som skulle förebyggas om man fick med certifieringen från början, dvs vid leverantörens produktion. Risken med att utföra ingrepp på dörren efter att den har levererats är att certifieringen upphör.

För en säkerhetsentreprenör är det ekonomiskt fördelaktigt med dagens oorganiserade rutiner kring dörrcertifiering, eftersom ingreppen görs i efterhand, men om en certifiering upphör är det inte dennes ansvar utan beställarens. Det är även beställaren som förlorar på det ekonomiskt.

2.2.9.3 Hi-O Mikael Bengtsson har jobbat med Hi-O och är positivt inställd till systemet. För en säkerhetsentreprenör är möjligheten att kunna plocka ut information om låset en fördel eftersom man får veta hur mycket slitage det har utsatts för. Däremot ser han inga fördelar gällande installationen eftersom dörrens olika komponenter ligger för långt ifrån varandra. Förebilden för systemet är bilindustrin, men den installationsmässiga tillämpningen på dörrar beskriver han som omständligt. Det praktiska systemet som sådant har Mikael Bengtsson inga invändningar emot, utan tycker att det fungerar väldigt bra och dessutom bättre än föregående system.

Tanken är att kunna leverera Hi-O dörrar, som vilket system som helst ska kunna koppla upp sig på via en box, CAN-buss, som placeras ovanför dörren. När en dörrautomatik har kopplats på ”bussen” så hittas den utan att några manuella kopplingar behöver göras. Man kan använda Hi-O på alla typer av fastigheter.

Unikt med Hi-O-systemet är att det föreslår åtgärder för dörren, genom så kallade ”trigger”, baserat på data om t.ex. hur många gånger dörren eller låset har öppnats. Det som händer då är att ett mejl skickas ut och föreslår att den utsatta komponenten ska servas innan den går sönder.

En vanlig missuppfattning är att enbart AssaAbloy ska kunna använda Hi-Osystemet, eftersom de har utvecklat tekniken, men andra leverantörer behöver bara tillämpa protokollet i sitt datasystem för att få tillgång till det. Det finns idag inte tillräckligt med protokoll för att koppla ihop de gamla systemen med Hi-O, vilket bromsar spridningen.

27

Genomförande

2.2.10 Intervju Bo Johansson Bo Johansson har arbetat inom arkitektverksamhet i ca 30 år, och har lång erfarenhet av projektering. Idag är han VD för Referat fastighetsinformation som han grundade på 90-talet. Hans intresse- och expertområde är informationshantering.

2.2.10.1 Fastighetsförvaltarens önskemål från byggprocessen Skillnaden mellan vad en fastighetsförvaltare behöver och vad som används i projektering är att projekteringen hanterar handlingar avseende en framtida produkt, medan förvaltaren utgår från en färdig produkt. För att förtydliga det kan man säga att projekteringen ställer krav på vad som förväntas, såsom egenskaper och funktioner som ska uppfyllas. Förvaltningen hanterar emellertid det som redan har producerats. Projektering och förvaltning har samma komponenter att utgå ifrån, men skiljer åt gällande informationen som behövs.

Om man utgår från dörrar, så hör det till förvaltarens område att veta vem som har behörighet att passera genom dörren men behöver inte känna till kraven på tekniska egenskaper.

Mycket av informationen som förvaltaren kräver, kommer från relationshandlingarna, som enligt Bo Johansson tyvärr inte alltid är uppdaterade utan kan sannolikt innehålla krav som inte ens är verkställda. Den beskrivna produkten i handlingarna kan mycket väl skilja sig från slutprodukten.

Förvaltaren behöver information om förvaltningsobjektet, t ex vilka dörrar som finns. För just dörrar använder man sig i dagsläget av, bland annat, SBA- och servicelistor för att kunna organisera informationen. Ett dörrkort där all väsentlig information avseende varje dörrmiljö finns samlad på ett och samma ställe är något som Bo Johansson är intresserad av.

2.2.10.2 Dokumentation av dörrmodifiering När dörrar modifieras under bygget dokumenteras det i relationshandlingarna.

Med en ideal BIM-metod skulle informationen läggas in i datamodellen tillsammans med all annan relevant information. FI2 har då rollen som en informationsbärare där man matar in det som ska dokumenteras.

2.2.10.3 Informationsförvaltare Informationsförvaltaren finns hos fastighetsföretaget/byggherre för att förvalta informationen i den byggda miljöns fortlevnad, till skillnad från projektledarens roll som går ut på att genomföra ett projekt, vars uppdrag är avslutat efter genomfört projekt. En annan, väsentlig, skillnad är att informationsförvaltaren ställer krav på informationen, medan projektledarens uppgift är att leverera enligt uppställda krav.

Ett stort problem idag är att information går förlorad när modeller exporteras ut till andra program, som har ett annat system och sedan importeras tillbaka. IFC skulle eventuellt kunna lösa dessa problem.

28

Genomförande

2.2.10.4 Leveransspecifikationer Leveransspecifikationer specificerar vilken information och vilken mängd information som efterfrågas. I praktiken fungerar det som ett Excel-ark med ett antal kolumner som har ett antal värden o ställer användarens krav på ett mer eller mindre detaljerat sätt. När man har ställt krav, kan man verifiera att leveransen uppfyller dem. Idealet vore att finna något sätt att automatiskt kunna verifiera att informationen stämmer med kraven.

29

Genomförande

2.3 Litteraturstudie Ur intervjuerna kunde man få en bild av hur det ser ut idag. Men förutom det, kunde man skapa sig en bild av hur man vill ha det i framtiden, dvs. vilka delar av processen som bör utvecklas. Det är här den alternativa lösningen lyfts fram. Mer om detta i kapitel 3 – Resultat och Analys/3.2 Den alternativa byggprocessen + 3.3 Implementering av den alternativa byggprocessen.

För att ge tyngd för visionen om en förbättrad och smidigare byggprocess söker vi oss till textbaserad information för att undersöka på vilken teknik som faktiskt finns idag.

För att begränsa informationssökningen försöker vi enbart koncentrera oss på de informations- och samordningsglapp vi kommit fram till från intervjuerna. Dessa finns i detalj beskrivna i kapitel 3 – Resultat och Analys/3.1 Byggprocessen – Dagens problematik.

Vi vill alltså hitta en lösning som på ett enhetligt och strukturerat sätt förvaltar informationen om dörrar/dörrmiljöer genom hela byggprocessen.

Intresset ligger i att 1. tidigt definiera dörrkrav 2. ge varje dörr/dörrmiljö en egen informationssamling 3. någon som hanterar och samlar informationen på ett ställe 4. hålla informationspaketet levande genom hela byggprocessen 5. spara försäkringskostnader genom att främja dörrcertifikat och säkerhetsklassning och kunna leverera allt på ett tydligt och rationellt sätt till förvaltaren/byggherren/brukaren

figur_2-1 hämtad från kapitel 3.1

30

Genomförande

Genom flera diskussioner under vissa intervjuer och sammankoppling av upphittad information så kan en kombination av följande tekniska koncept åstadkomma en process närmare det BIM ideal vi faktiskt söker: • IFC • FI2 • Samrum • Hi-O • Share – A - Space Innan vi kan gå vidare behövs en närmare förklaring till bakgrunden av dessa koncept.

2.3.1 IFC IFC (Industry Foundation Classes) är ett neutralt objektorienterat filformat som har utvecklats av buildingSMART International, tidigare kallad för ”International Alliance for Interoperability (IAI)”. Idén med IFC standarden är att göra det enklare för olika system inom byggbranschen att bli kompatibla med varandra, dvs. att kunna inneha och växla data mellan olika mjukvaruprogram. Det är ett öppet filformat och kan på så sätt inte styras av någon enskild aktör eller programleverantör.

Det finns idag ingen generell standard inom byggbranschen, men IFC-modellen är registrerad av ISO och därmed på väg att bli den officiella internationella standarden ISO/IS 16739. [16] Till skillnad från grannländer som Norge, Danmark och Finland där IFC används flitigt, är intresset relativt lågt i Sverige. Anledningen är att det på statlig nivå i respektive land har ställts krav på tillämpning av BIM inom offentliga byggprojekt.

I Norge är användning av IFC-formatet obligatoriskt vid statligt byggande. [17] 2.3.1.1 buildingSMART BuildingSMART är dels en internationell organisation som förenar byggbranschens olika aktörer inom de olika medlemsländerna (som innefattas i Nordamerika, Europa, Asien och Australien), men även ett innovativt arbetskoncept som bygger på tillämpning av BIM och IFC för en optimal prövning inför produktionen. Syftet är att testa design, konstruktion, hållbarhet och drift i en modellserver innan bygget påbörjas. Fördelen med denna metod är bl.a. minskad kostnad, leveranstid, miljöpåverkan. [18]

31

Genomförande

2.3.2 FI2 Fi2 är en standard som utvecklats av Föreningen för Fastighetsinformation. Den har som syfte att skapa en gemensam digital datastruktur på fastighetsrelevant information. Det gemensamma språk som möjliggör kommunikationen av fastighetsinformation mellan olika IT-systemen och fastighetsförvaltarna heter fi2xml. Detta är ett filformat som är baserat xml - standarden (eXtensible Markup Language) och är skapad med branschspecifika märkord. [19] Denna branschterminologi har producerats med syfte om att ena fastighetsbranschen med dess datasystemleverantörer, för ett gemensamt och enhetligt språkbruk [33].

Meningen är alltså att datainformation automatiskt ska kunna känna igen var den skall placeras och struktureras [19].

Med hjälp av en gemensam struktur kan fastighetssägaren tala samma språk som datateknikern, vilket ökar möjligheten till kvalitetssäkring [33].

Fi2xml hjälper inte enbart integrationen mellan fastighetsägaren och datasystemen, utan även mellan de olika datasystemen sinsemellan. Detta betyder att man kan brygga information om ”Produkt och Process” (från byggprogram till färdig byggnad) med ”Förvaltningsinformation” (då byggnaden står färdig genom hela förvaltningsskedet).[21]

figur_2-2 tagen ur [20] slide 8

Alltså är det möjligt med ett oavbrutet informationsflöde från projektidé fram till att byggnaden rivs. Och som nämnts tidigare, med att de olika IT-systemen kan kommunicera, möjliggörs datasamverkan mellan system som hanterar ekonomi, administration och tekniska frågor. [20] Fi2 underlättar tillgång till uppdaterad information av byggobjektet genom hela dess livscykel. Skulle ändringar ske, t ex i form utav ett dörrbyte, skulle detta kunna uppdateras i Fi2 – taggarna, som förvaltar informationen.

Då byggnaden skapas under projektskedet kan man i 3D CAD-modellen bädda in Fi2-taggarna i varje objekt. Dessa objekt får alltså egenskaper. Fi2-taggarna gör att relevanta egenskaper uppfattas av förvaltningssystemen. Man slipper alltså mata in 32

Genomförande data, man fått i form av ett pappersdokument, manuellt i sitt förvaltningssystem, utan det sker automatiskt. [19] Fi2 är en praktisk tillämpning som realiserar BIM- konceptet ur förvaltarperspektiv.

2.3.2.1 Leverensspecifikationer Beställaren/fastighetsägaren kan begära exakt vilken information och i vilken mängd som efterfrågas med hjälp av en leveransspecifikation.

Leveransspecifikationsrapporten skulle i praktiken kunna vara strukturerad på ett Excel - ark där det tydligt skulle framgå vilken information som efterfrågas och i vilken mängd. Med detta blir kvalitetssäkringen mer solid och kontrollbar. Detta lägger fram förutsättningarna, och längre fram kunna innebära, för en automatiserad kontroll av att efterfrågad information faktiskt är levererad. Vilket innebär mindre risk av misstag pga. den mänskliga faktorn.[20]

2.3.3 Samrum Samrum är ett webbaserat arbetsverktyg, med vision att möjliggöra för hela byggprocessen att samlas på en gemensam plats. Det är ett företaget, som är skapat och utvecklat av Mats Dalberg, som beskriver sin produkt som ” Ett samlat verktyg för en effektiv och kvalitetssäker byggprocess”. Effektiviteten ligger i att Samrum hanterar samordningen av information över disciplingränser och teknikområden. Man kan som användare av detta verktyg själv bestämma om man vill utnyttja det under hela byggprojekteringsprocessen eller bara utvalda delar. [3] Informationshanteringen är vad Samrum lägger fokus på. Dels handlar det om att informationen ska nå de olika aktörerna i ett byggprojekt, och inte gå förlorad mellan de olika skedena inom byggprocessen. Dels har Samrum ett system som kontrollerar att de olika parterna i ett projekt bara ser den information som det behöver se. Rättigheterna för vilken information man har tillgång till sköts på en central nivå. [6] Arbetsprocessen går till på så sätt att man jobbar i moduler som är skapade efter byggprocessens struktur. Informationen kan antingen matas in manuellt eller hämtas ut från CAD-modellens objekt. Det går även att exportera ut objekt från databasen till CAD-modellen. För varje nytt skede följer informationen med automatiskt.[6] Se figur 2-3 nedan.

33

Genomfรถrande

figur_2-3 รถversiktsbild av dรถrrinformationshantering, Samrum

34

Genomförande Följande system kan Samrum erbjuda i ett projekt: Programskedet 1. Lokalförteckning (avdelning, typutrymmen mm) • Rumsfunktionsprogram (RFP) • Dörrar funktionsprogram Projekteringsskedet • Rumsbeskrivning • Brandskydd • Funktioner vid brand • Dörrar arkitekt • Dörrar teknik • Dörrar gränsdragningslista • Dörrar, kanalisation El • Gemensamma tele-styrbrandfunktioner Produktionsskedet 1. Dörrar leveransplan • Dörrar och låscylindrar • Injustering Rör • Injustering Luft Förvaltningsskedet 1.

Revisionsbesiktningar Taget från http://www.samrum.se/product.html 2.3.3.1

Dörrar

Samrum är ett särskilt fördelaktigt verktyg med avseende på projektering av dörrar eftersom man kan arbeta i ett gemensamt totaldokument, ett så kallat dörrkort. Här samlar man informationen från de olika dörrhandlingarna (upptill 23 olika). Varje dörrkort kräver en unik beskrivning med definierade funktioner, som görs i projekteringsstadiet. Dörrkortet ska fungera som ett levande dokument genom hela byggprocessen och förse de olika parterna som är involverade i projektet med relevant information. Framförallt ska det leda till förkortad arbetstid för informationsinmatning.[6] Mats Dahlbergs vision är att man, i enlighet med Akademiska hus, tillsätter en specifik dörrsamordnare som hanterar dörrar fram till förvaltningsskedet. I och med dörrkortet försvinner samtidigt lite av ”dörrsamordnarens” funktion, eftersom den informationen som ska förvaltas finns i dörrkortet. En ”dörrsamordnare” kan ändå behövas, framförallt ska det vara en person som är kunnig inom dörrar.[6]

35

Genomförande

Samrums uppbyggnad 2.3.3.2 Program Kärnan av dörrinformationen uppstår i Rumsfunktionsprogrammet (RFP) som upprättas av arkitekten redan i programskedet. I den här fasen är dörrbeskrivningen väldigt översiktlig eftersom processen inte är mogen för att gå in alltför detaljerat på kraven, men efter att dörrarna har fått ett individuellt ID i projekteringsskedet upprättas ett dörrfunktionsprogram (DFP). Kronologiskt sett skapas alltså DFP i projekteringsskedet, men hamnar formellt i Samrums programfas, då det är beställaren som skriver programmet. Det handlar om att kraven ska finnas i programmodulen, att man ska kunna gå tillbaka och veta var man kan hitta dem. Det är för att man skall kunna förstå att programkraven skrivs av nyttjare/beställare.[6] I RFP skapas typrum, dvs en beskrivning av rummens funktion. Detta kan göras dels av beställaren, som för in sina krav och annan relevant information, som projektören sedan arbetar vidare med. Alternativt så samlar projektören ihop informationen av beställaren. När kraven är satta och låsta sprids de automatiskt vidare till resterande parter i projektet. [6] Samordnarens första roll är att samla ihop informationen från nyttjaren för att kunna fastställa kraven på rätt sätt. Även nyttjaren kan använda sig av Samrum, genom att lägga in typrum och typdörrar som samordnaren sedan kan utnyttja och arbeta vidare på.. Informationen som samordnaren lägger in i Samrum, sprids automatiskt ut till resterande parter som arbetar med projektet. [6]

2.3.3.3 Projektering I projekteringen skapas dörrkortet som består av Dörrar Arkitekt (som beskriver dörrens utseende och fysiska krav) och Dörrar Teknik (som beskriver de tekniska detaljfunktionerna som lås och säkerhet mm). Utöver dörrkortet finns ytterligare kompletterande information i separata informationskällor; Gränsdragningslista, El-kanalisation samt Larm/Passerkort. Anledningen till att dessa moduler inte ingår i dörrkortet är att det är tilläggsinformation för olika parter, dörrkortet beskriver bara dörren och dess funktioner. Tillsammans utgör modulerna all relevant information för en dörrmiljö. [6] Ur Dörrar Arkitekt och Dörrar Teknik kan man även få ut en dörrleveransutskrift, som är en sammanställning av alla dörrkort. Dörrleveransutskriften innehåller

36

Genomförande specifik information som dörrleverantören har nytta av för att producera dörrarna. [6]

2.3.3.4 Produktion I produktionsstadiet fungerar dörrkortet som en gemensam informationskälla.

Det kan sättas upp på väggen bredvid dörren för att alla skall se informationen.

Samrumdatabasen används dessutom för logistik ang. dörrleveranser samt för kontrolldokument. [6]

2.3.3.5 Förvaltning Med nuvarande dörredovisning är det mycket besvärligt att i förvaltningsskedet finna information kring dörrar. Lagkravet på SBA, systematiskt brandskyddsarbete, gör att man som förvaltare nu måste kunna redogöra för hur man kontrollerar tex utrymningsdörrar. Med Samrum får man ett färdigt SBAunderlag avseende dörrar som möjliggör uppföljning och kontroll. Utöver detta får man ett underlag för underhåll och service av dörrar i och med att all information finns samlad på ett ställe. En fastighetsskötare kan gå in i Samrumdatabasen och redovisa de ändringar som sker, detta innebär att man kan få en ständigt uppdaterad redovisning kring dörrar. Med dagens redovisningsmetodik är detta inte möjligt. [6] Förvaltningsorganisationer lägger ned stora belopp idag för att ta fram redovisningar kring bl.a dörrar och andra funktioner som om man använde sig av Samrum skulle finnas färdiga. [6] Om man har serviceavtal med en låssmed kan man spara pengar på att använda sig av dörridentiteter och uppdaterade dörrkort. Felaktigheter går snabbare att rätta till då man slipper platsbesök för att konstatera vad dörren innehåller för komponenter. [6] Läs mer om detta i Kapitel 3, avsnitten Implementering av Samrum.

2.3.4 Hi – OTM Intelligenta dörrsystem

2.3.4.1 Assa Abloy Assa Abloy är ett företag som framställer och utvecklar lås-, säkerhets- och dörrlösningar. En relativt ny teknik som de har utvecklat för intelligenta dörrsystem är Hi-OTM (Highly Intelligent Opening) som ska förenkla installation, service och 37

Genomförande utbyggnad för elektroniska dörrar. Hi-O-teknologin bygger på CANbusstekniken, som i sin tur kombineras med datavärldens Plug and Play-funktion för att förenkla och öka säkerheten i informationsutbytet. [24] 2.3.4.2 CANbuss (controller area network) Elektroniska dörrmiljöer har ofta flera ingående komponenter, vilket innebär mycket sladd och många ”burkar” (översättning från engelskans ”can”)[24]. Hi-O är baserad på ett CANbuss-datanätverk, en standard som kan hantera korta meddelanden via korta kablar. Det innebär i praktiken att de anslutna komponenterna kan dela krypterad information sinsemellan.[22] CANbussen ersätter ”burkarna” som i normala fall finns runt dörren. Med färre knutpunkter, som detta medför, får man ett förenklat och förtydligat kopplingsschemat för hela systemet.[24] CAN-tekniken har funnits under många år och har använts bl.a. inom bilindustrin.[22] Förutom att CAN-tekniken, genom sitt datanätverk, kan styra och ge diagnoser på dörrens ingående komponenter minskar den också risken för totalt systemkrasch eftersom en komponent som går sönder inte försätter systemet i haveri, utan det fortsätter att fungera skapligt tills felet åtgärdas. [24] 2.3.4.3 Informationsutbyte med Plug-and-play Förbindelsen mellan de olika beståndsdelarna sker via en kabel som innehåller fyra trådar. Två av trådarna hanterar strömförsörjning och två tar hand om datakommunikation. Finessen ligger i att enheterna automatiskt hittar varandra när de kopplas ihop. När de har identifierat varandra påbörjas informationsutbytet med Plug-and-Play.[23] Vid anslutning av en Hi-O-enhet till systemet påbörjas konfigurationen, på samma sätt som en USB-enhet ansluts till en dator. För att förhindra intrång är kommunikationen mellan enheterna krypterad. [35] CANbuss har en omfattande karaktär som innebär att andra utvecklare enkelt kan bygga CANbuss-portar i sin befintliga utrustning så att den kan integreras med Hi-O låsanordningar. Tack vare Plug-and-Play-funktionen så är enheterna kompatibla även om de har utvecklats av olika tillverkare.[22] 2.3.4.4 Andra tycker till om Hi-O Assa Abloy framhåller att Hi-O-tekniken är lättare att installera, i förhållande till andra dörrsystem, då det bl.a. innebär färre kablar att hålla reda på. Det är något som säkerhetsentreprenören Mikael Bengtsson, Vd för Sesam Lås och Larm motsätter sig. Han har erfarenhet av Hi-O och menar på att argumentet inte håller då dörrens olika komponenter ligger för långt ifrån varandra och man måste dra en kabel för varje komponent. Jämför man med en bil så kan en kabel dras via flera givare och vidare till andra andra komponenter.

38

Genomförande En utvärdering av Hi-O gjordes år 2005 av det amerikanska konsultföretaget Middleware Associates, som är specialiserade på anpassning och integration av passersystem. De ansåg att Hi-O-tekniken, i jämförelse med andra produkter på marknader, var fördelaktig för kunder som kräver säkerhetsinstallationer med hög kvalitet och decentralisering av komponenterna kring dörren. Deras slutsats av HiO-teknikens chanser att bli en allmänt accepterad säkerhetsstandard var att installationskostnaderna måste bli lägre, samt att andra tillverkare bör tillämpa HiO för att utvidga installatörernas utbud av produkter. De belyste även vikten att Hi-O-enheterna ska vara lätta att installera, kostnadseffektiva samt mer tillförlitliga än det överflöd av säkerhetskomponenter som finns på marknaden. Det beror på att de flesta installatörer och låssmeder väljer produkter utifrån dessa aspekter.[37]

2.3.5 Share – A – Space ® 2.3.5.1 Serverlösning Share-A-space är en serverlösning som är utvecklad av det webbaserade konsultföretaget Eurostep. Det är en produkt som riktar sig till ingenjörsindustrin och fokuserar främst på att skydda företags integritet gentemot samarbetspartners, produktiva livscykellösningar, samt effektivitet vid hantering av produktdata.

Eurostep framhåller att Share-A-space® fungerar som en produktlivscykellösning som ska göra det möjligt för affärspartners att dela specifik produktinformation på ett standardiserat sätt, utan risk för exponering av information för immateriella rättigheter.

Share-A-space® hanterar alla PLM-data över en produkts livscykel [25]. Med PLM, Produkt Lifecycle Management har företag möjligheten att få en helhetssyn över sin verksamhet för att kunna hantera produktdata genom hela livscykeln.

Detta är ett system som används flitigt inom bilindustrin. Nackdelen med PLM är att man offrar företagets integritet gentemot samarbetspartners. Enligt Håkan Kården som är VD för Eurostep AB så ska Share-A-space® lösa det problemet, eftersom man själv kan välja vilka delar som ska vara tillgängliga för andra.[ 26] Informationsdata i Share-A-space® organiseras och struktureras på olika typer av konsolideringsplattformar, där kommunikationen mellan organisationen och leverantörer förs. Det typen av data som delas på plattformen behöver inte vara i standardiserat format, utan även tex CAD-data som är i DWG-format kan hanteras i systemet.[26] 39

Genomförande 2.3.5.2 BIM Collaboration Hub BIM Collaboration Hub är ett exempel på en av Share-A-space® konsolideringsplattformar som bygger på en kombination av IFC och PLCS(Product LifeCycle Support).[25] PLCS är en standard som beskriver produkter under hela deras livscykel på ett neutralt.[27] Denna sammansättning förenar styrkan hos IFC med produktens livscykelunderhåll i PLCS, genom att låta alla inblandade i ett byggprojekt inte bara dela typiska BIM-data, men även att lägga till egenskaper i livscykelprocessen.

Enligt Eurostep är detta en lösning som drastiskt minskar tiden för genomförandet eftersom alla parter kan använda vad de har.

2.3.6 BIM 2.3.6.1 Konceptet BIM (Building Information Model) är ett relativt nytt koncept som syftar till att (kostnads)effektivisera byggprocessen genom att kooperera all information som avser en byggnad eller anläggning. BIM kan ses som ett arbetskoncept i tiden; man har tagit steget från 2D- och 3D-modellering, som vanliga CAD-program kan erbjuda till en nivå där tid, pris samt relationen mellan olika objekt kommer in i bilden.

En styrka i BIM-projekteringen är möjligheten att upptäcka och förebygga fel i ett tidigare skede än man har kunnat göra genom traditionella arbetsrutiner. Man kan t.ex. spåra kollisioner mellan byggelement genom att göra simuleringar och därmed justera modellen redan i projekteringsskedet[28]. Detta kan medföra betydande ekonomiska fördelar då studier visar att ”kostnaden för fel kan reduceras med mer än 60 % genom tidigare upptäckt”. Josephson & Larsson (2001) [29] ”BIM består av både grafisk och icke-grafisk information, ett eller flera program från en eller flera leverantörer.”, och kan sammanfattas som ”ett begrepp som innefattar CAD samt syftar till att informationen objektifieras i verktygen som används”. [29] Det finns inga riktlinjer för i vilken ordning man bör angripa ett projekt, beträffande grafisk modellering kontra skriven information, när man BIMprojekterar. Då många projekt bygger på krav från en beställare är det således vanligt att man börjar i den änden. Faktum är att en BIM inte ens nödvändigtvis behöver innehålla något annat än den skrivna informationen, men däremot kan inte en CAD-riktning utan bifogad information kallas för BIM. [16] 40

Genomförande Det som alltså är karaktäristiskt för BIM är att objekten innehåller information, och skiljer sig på så sätt från traditionella 2D- och 3D-modeller som består av ”döda linjer”. Objekten kan dels innehålla specifik information om själva materialet, men även beskriva relationen till andra objekt, etc.[30] Det kan bl.a. handla om ventilationskanaler, elinstallationer, brandskydd, energiförbrukning och CO2-utsläpp, men även nödvändig information som behöver samlas in om en plats eller byggnad. [16]

2.3.6.2 BIM = process BIM ses oftast som ett verktyg för att skapa avancerade visualiseringar, men frågar man konsultföretaget Bjerking som tillämpar produkten och arbetsmetoden ”Lean Design”, så skulle det snarare beskrivas som en process med informationsleveranser.

Den här metoden utmanar byggbranschens sedvanliga rutiner som innebär att var och en gör sin del och lämnar sedan vidare till nästa person i ledet. Det här konceptet går istället ut på att man jobbar i tvärfackliga arbetsgrupper och delar in projekteringen i mindre steg för att kunna leverera information i delmängder som är viktiga just då. Därefter tar man beslut om inkommen information och låser den i modellen.[31]

41

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

3 Resultat och analys Detta kapitel presenterar våra svar till de frågeställningar vi inlett rapport med.

• Var ligger bristerna i informationsutbytet av dörrar idag?

• Hur kan man förebygga dessa brister och vilka rutiner skulle få informationsflödet att fungera bättre?

• Vilken information är intressant för beställaren avseende dörrar?

3.1 Dagens Problematik Var ligger bristerna i informationsutbytet av dörrar idag?

3.1.1 Inledning Då byggprogrammet är upprättat har tydliga krav på byggobjektet framtagits för att leda projektörerna mot rätt riktning till den slutliga utformningen och systembestämningen av byggnaden. Byggnaden skall ha en mängd egenskaper och delar av den ska ha olika behörighetsvärden, d.v.s. att olika brukare har olika mycket tillgång till byggnadens ingående delar. Exempelvis så har olika tekniker och förvaltare tillgång till installationsutrymmen vilket hyresgästerna inte har.

Hyresgäster sinsemellan kan också ha olika behörighetsrättigheter, vid olika kontorsavdelningar eller studenter gentemot lärarkontor etc. Alla dessa tillgångsnivåer begränsas med dörrar. Dörrar har, förutom tekniska brand- och ljudkrav, egenskaper som ger tillträdde till vissa och därmed begränsar för andra.

För att detta ska fungera behövs olika dörrar på olika platser med olika tekniska säkerhetsegenskaper. Dessa varierande parametrar på dörrmiljöerna leder till att det är många olika yrkesgrupper och parter inkluderade i processen till den färdiga produkten.

För att ge en överblick över problematiken och komplexiteten med dörrmiljö upprättandet, inleder vi mad att dela upp byggprocessen i skeden [5] och identifiera var frågor om samordning och kommunikation uppstår.

figur_3-1

42

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser Följande avsnitt tar upp exempel på problem som kan uppstå ur dagens rutiner i byggprocessen, i form av en utförandeentreprenad (generalentreprenad), i kronologisk ordning enligt figur 3-1 ovan.

Det är dock inte en självklarhet att de uppstår.

3.1.2

Programskedet

Värt att nämna är att redan i programskedet är det svårt att definiera kraven avseende dörrmiljöer. Ofta kan det vara för tidigt att definiera dörrmiljöer, man känner sig inte tillräckligt mogen för att ta upp dessa frågor.[6] Undantag finns självklart, i bland annat vården, där rumsfunktionsplanerare väldigt specifikt kravställer rum inkl. dörrar i ett tidigt skede, då kunskapen kring att uppnå ett fungerande vårdsutrymme är någorlunda standardiserat. [7] Skulle man få in diskussioner om dörrar tidigt och etablera ett dörrrfunktionsprogram, i samband med rumfunktionsprogram, skulle man kunna få en klarare bild av priset på dörrmiljöerna av det färdiga projektet. Totala priset kring dörrar kan skilja med en tio - potens enligt Mats Dahlberg. Detta beror på att en dörr med exempelvis ett kortläsarsystem kan vara tio gånger så dyrt som en dörrmiljö utan. Att kunna definiera kravet så här tidigt i processen skulle alltså vara en klar fördel för byggherren. [6]

43

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

3.1.3

Projekteringsskedet

Projekteringen är idag ett komplicerat samarbete mellan en rad olika yrkesgrupper som alla bidrar med sin expertis för att skapa ett komplett objekt. För att få ut det mesta och bästa från samtliga involverade parter krävs en bra samordning. Man upprättar avstämningar, checklistor, regelbundna möten etc.[5], allt för att täcka så många eventuella informationsläckage genom hela processen.

Dörrarna projekteras av arkitekten och/eller en byggingenjör som jobbar under arkitekten [8].

Ofta vill man i projekteringen begränsa de olika dörrarna/dörrmiljöerna till ett antal dörrtyper [8]. Dessa skapas för att man på ett rationellt sätt kan massproducera samma egenskaper på ett antal dörrar [9]. En annan orsak till att man jobbar med typdörrar kan vara att man under 1960-talets miljonprogrambygge hade väldigt lika dörrar, och med samtidens SIS-standard las grunden till norm som man höll fast vid fram till dagens projekteringar [10].

Problemet med att definiera dörrtyper syns först när dörrarna kommer ut på byggarbetsplatsen under produktionsskedet. Ofta krävs modifiering på de producerade dörrmiljöerna, då dess unika förutsättningar gjort att dess miljö inte är helt anpassad till där den faktiskt kommer hängas säger Joakim Sjernfeldt, arbetsledare på Boettan Bygg AB.[11] Detta betyder att extra resurser går åt själva modifieringen av dörren. Problemet för byggherrar/fastighetsägare är att modifieringar på ”fel” i byggarbetsplatsen inte följer med i de officiella relationshandlingarna [12] vilket innebär att fastighetsägaren själv med hjälp av en dörrkonsult måste omprojektera dörrdokumenten i objektet för att kunna föra in informationen i förvaltningssystemet [6],[8],[11]. Enligt Mats Dahlberg så beror en del av detta på bristen av kunskap, kring dörrar och dess tekniska tillbehörigheter, hos arkitekten och byggingenjören i projekteringsgruppen [6],[13].

Resultatet av dörrmiljöprojekteringen hos arkitekten, avgör bland annat el – ingenjörens precision och kvalité i dess projektering. [6] En annan problematik i dörrprojekteringen är möjligheten att överskåda samtliga dörrmiljöer i objektet. Det råder nämligen en oerhörd splittring i dokumentationen som tar upp relevant information kring dörrar. Man kan idag leta bland upp till 23 olika dokument, se nedan, för att hitta det man letar efter. [6], [14]. Vilket är ineffektivt och svårt för inblandade i produktionsskedet.

Bygg: 2. Ritning (A-ritning) 3. Ritning (K-ritning) 4. Byggnadsbeskrivning 5. Rumsbeskrivning 6. Dörrförteckning 7. Beslagsbilaga till dörrförteckning 8. Färgsättningsbilaga 9. Bilaga till färgsättning avseende dörrar

44

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser 10. Smidesritning (del av K-ritning) 11. Potentialjordnig Ventilation: 12. Ritning (för att kontrollera överluftutförande) El – Kanalisation: 13. Ritning 14. Beskrivning Elkraft: 15. Ritning 16. Beskrivning Passagekontroll: 17. Ritning 18. Beskrivning Säkerhet: 19. Ritning 20. Beskrivning Brandlarm: 21. Ritning 22. Beskrivning Brandskyddsdokumentation: 23. Dokument 24. Brandcellsritning

Baserat på [6] och [14] I extrema fall kan samtliga dokument vara aktuella i ett projekt.

45

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

3.1.3.1

Sammanfattning av brister i projekteringsskedet

Otrygghet till att bryta rutiner är en faktor till att projektörer och byggherrar är fast i samma mönster och en upprepning av följande brister sker.

Kräver inte beställaren något annat så fortsätter detta enligt gängse rutin.[6] Sammanfattning av brister i projekteringsskedet: • Projektering av dörrtyper (istället för individuella dörrar) kan leda till att dörrmodifikationer sker på byggarbetsplats vilket sin tur leder till att fastighetsägare blir tvungen att omprojekterar dörrinformationen i sitt objekt, då det inte stämmer med relationshandlingarna. Detta medför självklart större kostnader.

• Brist på teknisk kompetens hos arkitekten/byggingenjören under dörrprojektering.

• Relevant information kan vara spridd på upp till 23 olika dokument kring då dagens dörrförteckningar är bristfälliga.

46

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

3.1.4

Produktionsskedet

Som ett resultat av projekteringens spridda dörrdokumentation träder byggentreprenadens informationsglapp fram. Genom produktionsskedet skapas hela tiden nya risker av eventuell feltolkning av informationen samt att det krävs extra tidsåtgång till informationssökning som är ett resultat av dokumentationens fragmentariska karaktär. [6],[11] Som nämnt under projekteringsskedet, så skapas idag dörrtyper. Dessa möjliggör en rationell och smidig massproduktion av dörrar hos leverantören [9]. Detta kan skapa problem på bygget just p.g.a. att de dörrtyper som projekterats fram, inte alltid är tillräckligt unika för sin upphängningsplats, vilket kan leda till extra arbete med modifierad montering[11].

Nästa samordningsproblem ligger i leveransen av dörrar. I vissa fall så levereras en dörrtyp samlat på samma pall, för att hålla ett rationellt sorteringssystem på byggarbetsplatsen av byggmaterial. Monteringen av dörrar sker nödvändigtvis inte i ordningen dörrtyper, utan placeringsområde. Vilket kan innebära att dörrarna inte monteras upp direkt/snarast vilket leder till att man förvarar pallar på byggarbetsplatsen där de kan fukt/frost skadas etc. [8] Men då dörrtyper skickas enligt monteringsordning så finns fortfarande en risk till att de skickas med olika beslagskombinationer och därmed monteras fel dörrar i dörrhålen. [10] Ovanstående problembeskrivningar är exempel på erfarenheter från byggprocessen.

Den sista identifierade problematiken dyker upp vid montering och installation av dörrmiljöer. Entreprenören sköter större delen av planering av dörrmontering under bygget. Här skall det samordnas till att alla berörda installatörer får möjlighet att göra sin del på dörren och att dem inte krockar med varandra och eventuellt gör dubbelarbeten utan att de tar över efter varandra i en flytande ordning. Svårigheten i detta är att det kan vara upp till 15 olika installatörer på en och samma dörrmiljö. [15] Det handlar om; • • • • • • • • • •

Brandlarmsinstallatör Förvaltarens/slutkundens låssmed Elektriker Fogare, glasmästare/glas och metallmontör Golvläggare (tröskel) Passageinstallatör, kan vara flera om förvaltare och hyresgäster har egna kortläsare.

Installatör av dörrautomtik eller dörrstängare Installatör av IR läsare Installatör av porttelefon Larminstallatör

47

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser • • • • •

Låssmed vid nyproduktion på uppdrag av total entreprenad Målare Smed (galler osv.)

Snickare Stensättare, markentreprenad (tröskel mot utsida)

taget ur [15] Problematiken ligger inte enbart inom samordningen mellan alla installatörerna och entreprenaden utan även i vem som har ansvaret för eventuella fel som uppstår i samband med montering eller vid senare tillfälle. När ett ingrepp sker på en exempelvis brand- eller inbrottsskyddsklassad dörr upphör dess klasscertifikat.

Man kan helt enkelt inte garantera att dörrens klassade egenskaper fortfarande fungerar då en eftermontering skett. En utökning av något lås med kabeldragning eller dylikt kan bland annat påverka strömförsörjningen till dörrens komponenter.

Vilket kan leda till att vissa egenskaper blir påverkade och inte fungerar som de ska. Det blir alltså svårt att se någon tydlig person som har huvudansvaret för utförandet då det varit med så många deltagare genom processen. [15] Man kan med ovanstående montörer få en bild av hur många som är med att delta, enbart under produktionsskedet.

Enligt Mikael Bengtsson på Sesam Lås och Larm AB, blir underentreprenörerna sent involverade i bygget. Mikael menar att platschefen vanligtvis inte har tillräcklig djup kunskap kring byggnadens säkerhetsfrågor. Dessa läggs åt sidan och tas upp väldigt sent under produktionsskedet. Säkerhetsinstallationer kring dörrar skulle vara smidigare om dörrkunniga personer var med från början, i samband med beställning av dörrar och även så tidigt som vid projektering. [35] Jämför sammanfattning av problematik i projekteringsskedet med punkten: bristande teknisk kompetens hos arkitekt/byggingenjör.

3.1.4.1

Sammanfattning av brister i produktionsskedet

• Onödiga dörrmodifieringar på byggarbetsplatsen då projekterade dörrtyper inte alltid är tillräckligt unika för sin upphängningsplats. o Information om de nya modifikationerna på dörrarna dokumenteras inte så att de är tillgängliga för beställaren.

• De nuvarande sätten att certifiera dörrar med brandklasser, inbrottsklasser etc, hindrar montage på dörrmiljöerna i efterhand utan att certifikaten upphör.

48

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

3.1.5

Förvaltningsskedet

Resultatet av alla tidigare nämnda glapp och friktioner ser man i förvaltningsskedet.

Om det skett eventuella modifieringar på byggobjektets dörrar så vet man inte exakt vad man har för dörrar baserat på relationshandlingarna [11]. Man kan heller inte få ut någon komplett information ur dagens CAD-modeller. Förvaltaren måste alltså med sin dörrkonsult gå ut och kontrollera och dokumentera vilka egenskaper dörrarna faktiskt har. Detta kostar extra pengar och tar tid [6]. Om säkerhetscertifikat upphör vid dörrmontage, som beskrevs i tidigare avsnitt: Produktionsskedet, så påverkar även detta fastighetsägaren i form av en mindre förmånlig försäkringspremie [6].

3.1.6 Sammanfattning av brister i dagens byggprocess Sammanfattning av identifierade friktioner och brister i dagens byggprocess redovisas i figuren nedan:

figur_3-2

49

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

3.2 Den alternativa byggprocessen Hur kan man förebygga dagens brister och vilka rutiner skulle få informationsflödet att fungera bättre?

Genom att bygga ihop alla de tekniker som beskrivits i litteraturstudien, kan man skapa ett informationsflöde som skapar struktur och tillgänglighet för samtliga inblandade parter i byggprocessen.

För att man skall ha en oavbruten informationskedja av ett byggobjekt så behövs det normer och krav från beställaren och alla fastighetsförvaltare. Idag är det främst intresseorganisationen Förening för Fastighetsinformation, med hjälp av Fi2 standarden, som driver detta. Och det är just denna drivkraft som kan få igenom en sådan rutin och systemförändring redan i programskedet av byggprocessen. Med rutiner menas tillvägagångssätt till förvaltning och samordning av fastighetsrelevant information avseende dörrar. IKT-verktuget Samrum, som en teknisk metod (rutin) i vår version av den alternativa byggprocessen, är enbart ett möjligt alternativ som vi väljer att visa, då det är det mest utvecklade verktyg för dörrdokumentering vi kommit i kontakt med. Medan Fi2 och BIM koncepten leder utvecklingen åt rätt håll, är hantering av information kring dörrar, idag, inte tillräckligt utvecklad och det finns inte några tydliga rutiner och standarder för dörrinformationshantering med dessa koncept menar Mats Dahlberg.

Den alternativa byggprocessen är en omställning som främst skulle påverka parter delaktiga i projekteringsskedet. Det är där de största förändringarna skulle ske. [6] En mer detaljerad beskrivning av den alternativa byggprocessen kommer beskrivas som en implementeringsguide i form av ett fiktivt byggprojekt som följer entreprenadformen, utförandeentreprenad (generalentreprenad). Illustrationen sker kronologiskt, dvs. i den ordningen som dess implementering hade skett igenom byggprocessen. Beskrivningen av processen presenterar enbart idén med rutinerna och dess inbördes relationer och syften. Den går inte in på djupa praktiska detaljer. De rutiner som presenteras ser vi som förebyggande till de sammanfattande bristerna i tidigare kapitel, 3.1 Byggprocessen – dagens problematik.

Denna beskrivning finns i bilaga 1 (Implementering av den Alternativa Byggprocessen).

Kritik till den alternativa byggprocessen finns i Kapitel 4 – Diskussion och Slutsatser.

50

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

3.2.1 Sammanfattning av hur man förebygger bristerna i dagens byggprocess och får ett bättre informationsflöde • Introducera en dörrsamordnare till byggprocessen. Detta är en arbetsroll som fungerar som spindeln i nätet avseende dörr- relaterad information.

Då det finns så många detaljer, tekniska komponenter och involverade parter i framställningen av fungerande dörrmiljöer i ett projekt, krävs en person som har överblicken kring all insamlad information.

En dörrsamordnare ska: o Kunna föra dialoger med dörr- och säkerhetskunniga personer i ett tidigt skede. o Följa med genom byggprocessens skeden fram till slutbesiktning av färdig byggnad. o Ge ett samlat och tydligt underlag till beställarens informationsförvaltare.

• Använd ett IKT - stöd för hantering av dörrinformation, t ex Samrum. o Dörrsamordnarens primära gränssnitt för att kunna strukturerar och samordna dörrdokumentationen på en samlad plattform. o Ger möjlighet till att introducera ett dörrfunktionsprogram under programskedet. o Arbeta med unika dörrar och därmed skapa dörrkort som håller komplett information om dörrmiljön på ett ställe, istället för upp till 23 dokument. o Lättare överskåda den projekterade byggnaden under produktionsfasen och som ger utrymme till att informera om eventuella modifieringar på den projekterade produkten.

• Följ FI2 o Samla dörrinformation och dess parametrar direkt i dörrobjekten i 3D-modellen med hjälp av Fi2-taggarna. Man kan då exportera ut förändringar i objekten, samlat och organiserat med FI2:s informationsstruktur till t ex Samrum eller direkt till förvaltningssystemen. o Arbeta med leveransspecifikationer som med hjälp av fi2xmlstrukturen levererar efterfrågad informationen på ett enhetligt sätt till fastighetsförvaltaren.

• Använd intelligenta dörrar, CANbuss-tekniken (Hi-OTM eller liknande) o Att beställaren kravställer produktkvalitéer som intelligenta dörrar, kan vara en lösning till en förenklad drift- och underhållsprocess under förvaltningsskedet. o Att kunna lägga till dörrmiljöanordningar utan att den totala funktionaliteten påverkas med hjälp av Plug and Play funktionen.

51

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser o Styrdon fungerar även om en komponent går sönder. o En dörrmiljö som själv talar om när service på ingående komponenter bör ske, ökar tillförlitligheten och funktion [24].

• Övrigt o Share-a space erbjuder en plats att hålla all information, för mer långsiktig arkivering, om den färdiga produkten, genom hela dess livscykel, på ett ställe. Detta kan vara relevant om viss information är av intresse för andra påverkade parter, förutom förvaltaren.

Samtidigt filtreras information om produkten så företags integritet skyddas gentemot samarbetspartners. o IFC är en grafisk standard som vi ser som en kugge till den alternativa byggprocessen. Enhetlighet är en nödvändighet för att få en smidig samordning och kommunikation i en process. Dock lyfter inte IFC dörr- relaterade frågor till den grad som ovanstående metoder, vilket är anledningen till vårt sparsamma uttalande om detta.

52

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

3.3 Information som skall levereras Vilken information är intressant för beställaren avseende dörrar?

Här är Dörrsamordnaren huvudansvarig för följande information • Beskrivning av dörrmiljöns tekniska data och dess funktion.

• Säkerhetsprogram, baserat på hyresgästens säkerhetskrav.

• Projekthandlingar med planritningar och dörrmiljöförteckningar (dörrkort i vårt fall).

Detaljerad beskrivning finns i bilaga 1, under avsnitt 7.1.2.2 Informations som skall levereras

53

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

4 Diskussion och slutsatser 4.1 Metoddiskussion 4.1.1 Metodkritik Mats Dalberg som under många år har varit verksam inom flera olika områden av byggprocessen kunde genom intervjuer och en löpande dialog bidra med väsentlig information. Intervjuer med platschefen Sven-Åke Lamberg (Boetten Bygg AB), arbetsledaren Joakim Stjernfelt (Boetten Bygg AB) samt El-montören Leif Jansson (EIAB) gjordes för att få perspektivet från själva byggarbetsplatsen. Lennart Eldh (Boetten Projektutveckling AB) som är projektledare intervjuades för att hans arbetsroll går ut på att vara involverad i olika faser inom ett och samma bygge.

Ovannämnda intervjuer gjordes på samma dag och på samma byggarbetsplats, där även Mats var installationssamordnare. Detta kan betyda att i värsta fall så har dessa parter fått uppleva samma typer av problem och fått en lösningsbild av Mats på förhand, vilket i sin tur kan ha påverkat deras svar.

54

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

4.2 Resultatdiskussion Syftet med rapporten var att hitta metoder som förbättrar informationsflödet, avseende dörrar, i byggprocessen. Målet var att kartlägga dagens informationsflöde och brister till att därefter föreslå rutiner till hur de skulle underlättas.

4.2.1 Var ligger bristerna i informationsutbytet av dörrar idag?

Det var svårt att isolera tydliga och generella svar till denna fråga. Men vår metod kändes som det naturliga valet för att få en så bra bild som möjligt. Att återföra erfarenheter med hjälp av intervjuer kan ge en praktisk verklighet som vissa upplevt. Ju fler man involverade i denna återföring, ju mer precis och allmän bild av bristerna, i byggprocessen, skulle man fått.

4.2.2 Hur kan man förebygga dessa brister och vilka rutiner skulle få informationsflödet att fungera?

Utgångspunkten till att besvara denna frågeställning var resultatet vi tagit fram från föregående frågeställning.

Vi ville, baserat på de sammanfattade bristerna, skapa en alternativ byggprocess.

Den alternativa byggprocessen bygger alltså på tekniska metoder som finns idag, med arbetsroller som kan finnas imorgon. Dessa sammanflätas och utgör en rutin/metodik som vi beskrivit i form utav ett scenario. Scenariot är inte menat att vara för detaljerat, utan att ge en mer generell vision i hur valda arbetsmetoder, tillsammans kunna vara tillämpbara verkligheten. Att beskriva den alternativa byggprocessen som ett scenario som implementerar de tekniska metoderna, kändes som det mest naturliga sättet för att kunna få med de olika stegen i en rationell och överblickbar ordning.

Att inkludera en implementeringsbeskrivelse var nödvändigt för att kunna beskriva helheten och hur den alternativa byggprocessens lösningar har för inbördes relationer med varandra.

55

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

4.2.3 Vilken information är intressant för beställaren avseende dörrar?

En stor del av källan, till vilken information som beställaren är intresserad av, kommer från riktlinjer till hur man skall strukturera fastighetsinformation.

FI2 har med sina riktlinjer gett indikationer om vad många av Sveriges stora byggherrar och fastighetsförvaltare är intresserade av att veta. D.v.s. medlemmarna i Föreningen av Fastighetsinformation, FFI, som utformat FI2.

Detta är därför en viktig anledning till att vi använt mycket material från dem för att besvara denna fråga.

Akademiska Hus som är ett av Sveriges största fastighetsförvaltare bidrog även med en intervju och material som de själva mer specifikt utformat.

Baserat på dessa källor besvarade vi denna frågeställning. Vi kunde även få med vem som eventuellt skulle kunna ansvara för denna informationsleverans (avseende dörrar); dörrsamordnaren.

4.2.4 Sammanfattning Vi anser att vi uppnått vårt mål och fått svar på våra frågeställningar.

Förslagen kan bli mer specifika ju mer man går ut och har dialoger med bransch aktiva representanter och lyssnar på deras erfarenheter.

Denna rapport var avsedd till att ge ett generellt intryck av dagens problem, och en bild av hur det alternativt kan se ut. Om detta alternativ faktiskt fungerar bättre kan endast praktisk tillämpning utvisa. För att det skall göras, behövs lite mer detaljerade anvisningar i hur man går över från befintliga rutiner till nya. För detta krävs ett arbete till, med utgångspunkt från denna rapport.

4.2.5 Kritik till alternativa byggprocessen Den alternativa byggprocessen är enbart en vision. Många av våra källor, ([2], [6], som främst varit med och format den alternativa processen) har enbart börjat tänka i dessa bannor och det finns inget självklart recept för en lösning, vilket gör att detta alternativ är en kompromiss kring många av dagens visioner. Detta är alltså en alternativ lösning utav fler möjliga.

56

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser 4.2.5.1

Övrigt

Värt att nämna är att de ändringar, som skulle ske med den alternativa byggprocessen, endast är relevanta i större projekt, dvs. fastigheter som har någon typ av mångfald kring dörrmiljöer. Det kan i princip gälla alla typer av byggnader med undantaget privatvillabyggen och projekt i liknande skala, dessa skulle, i de flesta fall, inte känna av fördelarna med den alternativa processen, då antalet dörrtyper är begränsad samt att dessa vanligtvis inte kräver olika säkerhetsnivåer (då det är en bostad åt en familj).[6]

57

Resultat och Analys + Diskussion och Slutsatser

4.3 Slutsatser Vi kan alltså konstatera att det idag finns många brister i kommunikation i byggbranschen p.g.a. att den är uppbyggd av tillfälliga projektbaserade samarbete mellan många parter. Förbättringar som hindrar missförstånd, och lägger förutsättningar till bättre kommunikation, sker hela tiden men ofta uppstår nyupptäckta konflikter. Införandet av BIM – konceptet som standard och krav i sättet att arbeta kommer nog eliminera en mängd av dagens problem, inklusive några som tagits upp i denna rapport. Men troligtvis är detta en oändlig förbättringsprocess som bygger på att man hela tiden ställer högre krav i takt med nya förbättringar. Därför kan detta arbete vara en utgångspunkt till fortsatta undersökningar avseende byggprocessens dörrinformationshantering. Då BIM inte är komplett, speciellt inte kring ämnet dörrar, krävs det att det finns ett intresse i att hålla utvecklingstakten uppe, även på denna front.

58

Referenser

5 Referenser

[1]

[2]

[3] [4]

[5]

Rezgui Y, Wilson I E, Miles J, Hopfe C J. Federating information portals through an ontology-centred approach: A feasibility study.

Wales: School of Engineering Cardif University.

Advanced Enineering Informatics Volume 24. August 2010; Issue 3: Pages 340-354. Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6 X1X-4YH496J1&_user=10&_coverDate=08/31/2010&_rdoc=1&_fmt=high&_or ig=search&_origin=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_sear chStrId=1562231773&_rerunOrigin=google&_acct=C000050221&_ version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=5bef5597eb8e6a8a4d 99779fc0e4c7da&searchtype=a Hallén T, Hoff S. Projektering, upphandling och drift av dörrmiljöer: Riktlinjer för projektering. Göteborg: Akademiska Hus AB; 2008-0331.

Tillgänglig: www.akademiskahus.se/downloadpubl.php?lPublID=114 Dahlberg M. Varför Samrum. Stockholm: Samrum Projekt AB; Läst 2010-07-26.

Tillgänglig: http://www.samrum.se/company.html Digitala Informationsleveranser till och från förvaltning.

Tillämpningsanvisning baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2, version 2010:FFi. Stockholm: Förening för förvaltningsinformation; 2010.

Tillgänglig: http://www.fi2.se/documents/public/Informationsleveranser/Till% C3%A4mpningsanvisning_ver2010_FFi_20100318G5.pdf Nordstrand U. Byggprocessen. Stockholm: Liber AB; 2000.

[6]

Mats Dahlberg, VD för Samrum Intervju 2010-07-01, 2010-08-27

[7]

Jan Stensaeus, Rumsfunktionsplanerare på Locum Telefonintervju 2010-09-10

[8]

Jan Ekström, Arkitekt SAR/MSA och sakkunnig i tillgänglighet på Ferrum Arkitekter Intervju 2010-09-12

[9]

Therese Olofsgård, Innesäljchef på Swedoor; Jeld-Wen Sverige AB (Dörrleverantör) Brevintervju 2010-09-14

[10]

Mats Dahlberg, VD för Samrum Telefonintervju 2010-11-24

59

Referenser [11]

Sven-Åke Lamberg, Platschef på Boettan Bygg AB Joakim Sjernfeldt, Arbetsledare på Boettan Bygg AB Intervju 2010-08-27

[12]

Mukhtar S, Nilsson E, Thümler R. Erfarenhetsåterföring av byggfel med hjälp av produktmodulering och avvikelserapporter. Jönköping: Tekniska Högskolan i Jönköping; 2004-08-27 [Läst 2010-09-15].

[13]

Stig Hoff, Elråd och projektledare till framtagningen av riktlinjer för dörrmiljöprojektering på Akademiska Hus AB Intervju 2010-09-13

[14]

Dahlberg M. Hela Byggprocessen på ett ställe. Stockholm: Samrum Projekt AB; Läst 2010-08-27.

Tillgänglig: http://www.samrum.se/pdf/samrum.pdf Moberg M. Vem tar ansvaret?: 15 olika yrkesspecialister för en dörr.

Göteborg: Fastighetsförvaltaren webbtidskrift; 2010-03-27.

Tillgänglig: http://webnews.textalk.com/fastighetsforvaltaren1/vem-tar-ansvaret BuildingSMRT, IAI. Läst 2010-12-02 Tillgänglig: http://www.buildingsmart.com/bim

[15]

[16] [17]

BYGGDEBATT, Effektivare byggprocess med BIM, Maj 2008. Läst 2010-12-02 Tillgänglig: http://www.byggtjanst.se/images/om_sb/byggdebatt/bim.htm

[18]

BuildingSMART, IAI. Läst 2010-12-02 Tillgänligt: http://www.buildingsmart.com/about_buildingsmart

[19]

Föreningen för Förvaltningsinformation. FI2 – Språket som förenar, en broschyr som förklarar FI2. Stockholm: Förening för Förvaltningsinformation.

Tillgänglig: http://www.fi2.se/documents/public/Broshyrer/fi2.pdf

[20]

Bo Johansson, VD för Referat AB, expert/utvecklare kring hantering av fastighetsinformation Intervju 2010-09-27

[21]

[22]

Myndighetskrav från fastighetsförvaltare. Stockholm: Förening för Förvaltningsinformation; maj 2006.

Tillgänglig: http://www.fi2.se/sa/node.asp?node=303 ASSA ABLOY. Läst 2010-12-02.

Tillgänglig: http://www.assaabloyiss.com/Other/Intelligent_Openings/HiO/Hi -O%20Open%20Platform.pdf

[23]

Hi-O - Intelligent liv i dörren. Läst 2010-12-02 60

Referenser

[24]

[25]

Tillgänglig: http://www.hi-o.se/Hio/Templates/PageThisIs____146.aspx Moberg M. Intelligenta dörrar (eller foten i kläm). Göteborg: Fastighetsförvaltaren webbtidskrift; 2008-06-24.

Tillgänglig: http://webnews.textalk.com/fastighetsforvaltaren1/intelligenta-dorrar-eller-foten-i-klam Eurostep, Share-A-space®. Läst 2010-12-02 Tillgänglig: http://www.eurostep.com/global/solutions.aspx

[26]

Tema automation, Ordning och reda ger order, September 2006. Intervju med Håkan Kården (VD, Eurostep AB), Mattias Johnsson (programvaruchefen, Eurostep AB). Läst 2010-12-02.

Tillgänglig: http://www.fabriksforening.se/media/DI_060927.pdf

[27]

FMV-teknik för Sveriges säkerhet, PLCS Product LifeCycle Support.

Läst 2010-12-02.

Tillgänglig: http://www.fmv.se/WmTemplates/Page.aspx?id=499

[28]

Stina Karlsson, Nina Andersson. Digitala objekt i neutral form, Studentuppsats. Tekniska Högskolan i Jönköping, 2007; sid 8.

Läst 2010-12-02.

Tillgänglig: http://hj.divaportal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:4605

[29]

Pharmadule Emtunga AB, Jimmy Bergmark, CAD and Database Development Manager om BIM- information. Läst 2010-12-02.

Tillgänglig: http://www.jtbworld.com/articles/BIM.pdf

[30]

David Wikström, Tobias Karlemi. Varför BIM?. Studentuppsats.

Tekniska Högskolan i Jönköping, 2008, sid. 14. Läst 2010-12-02.

Tillgänglig: http://hj.divaportal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:3834

[31]

Byggindustrin TEKNIK, Gruppen som vill reformera byggprocessen, 2009-01-28. Läst 2010-12-02.

Tillgänglig: http://www.byggindustrin.com/teknik/gruppen-som-vill-reformerabyggprocessen__6155

[32]

Myndighetskrav från fastighetsförvaltare. Stockholm: Förening för Förvaltningsinformation; maj 2006.

Tillgänglig: http://www.fi2.se/sa/node.asp?node=303 61

Referenser [33]

Johansson B, Myrén A, Tyrefors B. Handbok för Fi2xml version 1.21. Stockholm: Föreningen för Förvaltningsinformation; mars 2008.

[34]

Leif Jansson, El-montör på EIAB Intervju 2010-08-27

[35]

Mikael Bengtsson, Säkerhetsentreprenör/Låssmedsmästare på Sesam Lås & Larm Intervju 2010-09-22

[36]

McGraw Hill Construction – Sweets Network®. Läst 2010-01-09.

Tillgänglig: http://products.construction.com/manufacturer/assaabloy-door-security-solutions-nst20525/products/integratedproduct-solutions-nst33663-f

[37]

MA middleware® - IP Security Integration. Läst 2010-01-09.

Tillgänglig: http://middleware-associates.com/2010/03/03/assaabloy-hio-technology/

[38]

Assa Abloy – Hi-O Technology. Läst 2010-01-09.

Tillgänglig: http://www.assaabloyiss.com/en/local/assaabloyisscom/177237/Hi-O/

62

Bilagor

6 Sökord A

H

alternativa byggprocessen .. 8, 10, 50, 56, 65, 68, 71, 80, 84 arkitekt ................................................. 71, 74, 77, 78

Hi-­‐O ..................................................... 31, 81, 83, 84

I

B

IFC 31, 65 informationsflöde .................................... 4, 7, 32, 50 informationsglapp ................................................. 47 informationsutbyte ................................................. 7 installation ............................................................. 47

BIM ...................................... 4, 31, 33, 40, 50, 58, 80 byggingenjör ................................................... 44, 71

C

L

CAD ............................................................ 32, 49, 84 CANbuss ................................................................ 81

Leveransspecifikationer ........................................ 65

D

M

Dörrcertifikat ........................................................ 48 dörrfunktionsprogram .......................................... 68 dörrinformationsprocessen .................................... 9 dörrkort ..................................................... 77, 80, 84 dörrmiljöprojektering ........................................... 60 dörrmiljösamordnare ..................................... 74, 80 Dörrmiljösamordnare ........................................... 71 dörrsamordnare .................................. 71, 78, 81, 86 dörrtyp .................................................................. 47

mängdning ............................................................ 80

P produktion ............................................................. 72 program ........................................................... 32, 74

R

E

relationshandlingar ....................... 44, 48, 49, 76, 83

entreprenör ............................................................ 7 Excel ................................................................ 33, 81

S SBA ........................................................................ 83 Share-­‐A-­‐space ....................................................... 84

F

T

fastighetsägare ............................................... 44, 46 Fi2 4, 32, 50, 84 förfrågningsunderlag .......................................... 76

traditionella byggprocessen .............................. 8, 84 typdörr .................................................................. 79

G

U

gränsdragningslista ............................................... 78

underentreprenör ................................................... 7

63

Bilagor

7 Bilagor Bilaga 1 – Beskrivning av den alternativa byggprocessen och vilken information som skall levereras Bilaga 2 - Intervjumallar

64

Bilagor

7.1 Implementering - alternativa byggprocessen För att få igång denna process, så krävs att beställaren ställer krav på samtliga konsulter och framtida entreprenader på informationskvalitén av projektet. Detta bör självklart vara tydligt upprättat med hjälp av riktlinjer för projektering, exempelvis [2] & [32]. Leveransspecifikationer och andra riktlinjer som anger vilken typ av digital information som efterfrågas och i vilken mängd den ska levereras [4] ökar självklart precisionen på efterfrågad kvalitet.

Figuren nedan visar generellt vilken väg digital information, om byggobjektet, kan ta från projektstart till beställaren. Av de två alternativa vägarna har vi valt att beskriva alt.1.

figur_7-3

Figur_7-3 visar i alternativ 1, att Samrum är den primära dörrinformationsbäraren.

Samrum är det enda alternativ vi har kommit i kontakt som ger möjlighet till en detaljerad dokumentering av dörrinformation.

All input av data sker alltså med hjälp av Samrum som gränssnitt. Man kan importera relevant information till och från byggmodellen samt till och från förvaltningssystemet. ”Direktanvändningen” illustrerar att man faktiskt kan arbeta med informationen direkt i Samrums databas och att en eventuell import kan ske i ett senare skede, då byggprojektet är slut.

Scenario 2 visar att stor del av information om byggnaden, finns i så kallade fi2taggar (eller grafiskt genom IFC), som är kopplade till varje objekt i modellen (om modellen är objektorienterad) och kan exporteras med hjälp av fi2xml till förvaltningssystemet. Men som nämnt tidigare, är detaljgraden kring dörrar i denna metod inte tillräckligt utvecklad.

Man skulle även kunna se en möjlighet i att ha Samrum som gränssnitt för input 65

Bilagor av relevant data kring byggobjekten, för att sedan exportera in det i byggmodellen.

Vi kommer hädanefter beskriva tillämpning av alt. 1.

Innan den kronologiska implementeringsbeskrivelsen sker, förenklar figuren nedan, figur 7-4, den översiktliga bilden av hur dörrinformationen kommer att utvecklas med Samrum som verktyg.

66

Bilagor

figur_7-4 översiktbild av dörrinformationshantering, Samrum, hämtad från Kapitel 2.3.3 Samrum

67

Bilagor

7.1.1 Programskedet – alternativa byggprocessen I samband med inledningen av byggprocessen sker en utredning som skall leda till ett byggprogram. Här kan man styra in projektet väldigt tydligt, då den fortfarande befinner sig hos beställarens organisation. Det är här kraven på byggnaden ställs, och möjligheten att skapa en grund baserad på de riktlinjer man definierat tidigare.

Då man börjar etablera byggprogrammet och även definierat rumsfunktionsprogrammet (RFP), kan man redan här implementera det första datorstödet i vår alternativa process, Samrum. Som nämnt i föregående kapitel, är det tänkt att Samrum skall fungera som en informationsplattform som aktiveras så tidigt som möjligt i byggprocessen, och hålls i liv fram och genom brukartiden av byggobjektet. Man vill tidigt ha kraven definierade vad gäller dörrar, gärna i samband med etableringen av rumsfunktionsprogrammet, likt rumsfunktionsplanerare på Locum AB [7]. Ofta kan det kännas för tidigt, men som nämnt i avsnitt 3.1.2, så kan det handla om att kunna förutse en kostnadsprognos med en 10- potens i högre precision, kring dörrar. Helt utav den enkla anledningen att en dörr med en kortläsare kan kosta 10 gånger så mycket som en dörr utan en kortläsare.[6] Vi talar alltså om att introducera ett dörrfunktionsprogram, DFP, redan vid kravsättning av rum, se figur 7-4.

Att föra in typdörrar tillsammans med typrum i byggprogrammets tidiga fas via Samrum är den enda praktiska förändringen som skulle påverka programskedet i jämförelse med den traditionella byggprocessen (avseende dörrar).

Med typdörrar menas en urtyp med låsta egenskaper som måste finnas på en eller flera dörrar.

Om det är ett flertal dörrar som är baserade på samma typdörr betyder det att de har gemensamma krav innan de under projektets gång utvecklar unika egenskaper som ett resultat av dess unika upphängningsplats. Typdörrar skall alltså inte förväxlas med dörrtyper som nämnts i tidigare kapitel där dagens problematik i byggprocessen tas upp. Dörrtyper betyder i denna rapport, dörrar som producerats med samma egenskaper och inte har unika egenskaper.

7.1.1.1

Instruktioner – Samrum: Programskede

Dessa steg beskriver väldigt basalt hur det kan gå till när man använder sig av Samrums informationsplattform (avseende dörrar). Det visar hur input av information och dess redigering sker. Det tas även upp hur man kan låsa och dokumentera innehållet så att det på ett tydligt och rationellt sätt går att hämta ut och modifiera genom hela byggprocessen.

• Man har skapat ett konto för sitt byggprojekt, så att enbart behöriga har tillträde till dess information.

• Mapparnas trädstruktur, i vänster spalt, ger möjligheten att hela tiden kunna överblicka projektet och samtidigt se var i processen man befinner sig.

• I figuren 7-5, nedan, visas hur programmappen är öppnad och att man har tillgång till följande moduler: 68

Bilagor • 1.00 Prg Projektdata – skapar dokumenthuvud vid utskrift • 1.1.01 Prg-Lokalförteckning – Steg 1 i RFP-processen. Beskriv verksamheten och lokalbehovet på ett övergripande plan. Definiera utrymmesbehoven.

• 1.02 Prg-Typrumsredovisning – Steg 2 i RFP-processen. De tekniska detaljkraven för typrummen redovisas här. Ligger som underlag för de olika teknikkonsulterna.

• 1.03 Prg-Totalt – En sammanställning av samtliga data i programskedet.

Någon inmatning kan ej ske i denna modul.

• Gränsdragningslista Fastighetsägare/Hyresgäst • RFP (Rumsfunktionsprogram) – skapar typrum. à som vi väljer att kolla närmare på.

figur_ 7-5

figur_ 7-6

69

Bilagor • Här sätter man upp krav på vad dörren skall uppfylla, bland annat genom att definiera de anknytande rummens funktion, s.k. typrum. Meningen är att knyta ihop de resulterande typdörrarna (från byggprogrammet) med de dörrar som sen skall projekteras. Och utifrån detta, kunna låsa avgörande parametrar och säkerställa viktiga egenskaper som man vill dörren skall ha.

• Ovan ser man att det redan har skapats några typrum. Här kan man gå in väldigt detaljerat i kravsättningen. Vi fortsätter in i typrummet grupprum, genom att klicka på Visa.

figur_ 7-6

figur_ 7-7

• Här är dörrar intressant, och det är här kravsatta typdörrar skapas.

Fortsättning följer I projekteringsskedet.

7.1.1.2

Resultat – Underlag inför projekteringsskedet

Med detta underlag kan man snabbt fortsätta med dörrprojekteringen i en oavbruten process genom att fortsätta med samma verktyg (Samrum) genom hela byggprocessen. Man kan, genom att man definierat dörrarna så tidigt i byggprocessen, låsa kraven och förvalta dem med mer precision under projekteringen. Mer om detta i nästa avsnitt.

70

Bilagor

7.1.2 Projekteringsskedet – alternativa byggprocessen I slutet av programskedet har beställaren redan börjat sin dialog med arkitekten.

Där har man börjat ge de riktlinjer som ska förvaltas genom hela projekteringsskedet. [5] Här är det viktigt med tydlighet och någon form av överenskommen låsning av information som styr projekteringen mot det önskade resultatet. För att någon ser över detta, har en central roll avseende information och samordning kring dörrar, utser byggherren en dörrsamordnare i projekteringsgruppen. För honom blir Samrum ett centralt verktyg.

7.1.2.1

Dörrsamordnaren

En avgörande förändrig till att komma den alternativa byggprocessen närmare, är att introducera en ny arbetsroll/specialist; Dörrsamordnaren/Dörrmiljösamordnaren.

Det är denna nya kompetens som kommer vara den centrala kuggen i att driva, fördela och samordna all relevant information kring dörrar och dörrmiljöer genom hela byggprocessen.

Det är dörrsamordnaren som kommer vara den person/organisation som driver det praktiska arbetet som vidare beskrivs här i resultatet med bland annat Samrum som verktyg.

Kompetensen är kärnfrågan kring beskrivelsen av dörrsamordnaren. Att kunna definiera vad samordnaren skall ha för grundläggande kunskaper är idag inte självklart. Baserat på [4], [6], [8], [11], [13], [34], [35] så kan man identifiera de generella dragen på följande sätt som är skrivet.

Akademiska Hus skriver att ”Dörrmiljösamordnaren skall ha goda kunskaper om mekanisk, teknisk och administrativt skydd.” och att ”Dörrmiljösamordnaren inte behöver vara en fristående person utan kan även vara en av projektörerna i projektgruppen och då lämpligtvis även fungera som dörrmiljöprojektör.”[2]. I en senare intervju med Stig Hoff på Akademiska Hus så menar han att kompetensen beskrivs till form av ett tulpanföretag och inte en enskild person. Man vill alltså undvika att en erfaren nyckel person går i pension och hans unika kunskap försvinner med honom.

Bilden av dörrsamordnaren som en individ eller en konsultfirma är det enda som skiljer mellan Stig Hoff och övriga intervjuade parter, som håller med om att detta skulle kunna vara en person som kan dörrar på en mer teknisk nivå än en arkitekt samt mer kunskap kring lås och elektronik än en byggingenjör. Ofta talar man om en viss mängd erfarenhet i byggbranschen, just för att förstå alla de indirekt kopplade processerna genom ett byggprojekt.

I tillämpningsanvisningarna 2010:FFi angående digitala informationsspecifikationer [4] beskriver man generella kvaliteter hos parter i byggprocessen, som på något vis hanterar och levererar digital information. Där finns även en generell beskrivning till någon som, likt dörrsamordnaren, är en informationssamordnare för ett samarbete.

71

Bilagor

Informationssamordnare för Samarbetet • utses i varje samarbete • skall leda och samordna arbetet med informationsleveranser • skall ha nödvändig kompetens för den informationshantering som är aktuell i samarbetet och svara för tillämpningsanvisningens efterlevnad • är ansvarig för samordning av all information i samarbetet, att samordning sker mellan leverantörer och att dokumentationen av denna samordning genomförs.

• handlägger alla frågor som rör tillämpningsanvisningen och för dialog med beställarens informationsförvaltare • är ansvarig för samordning av informationsleveranser enligt de leveransspecifikationer som upprättats för samarbetet • ansvarar för att erforderlig utbildning i samarbetet genomförs • skall i samråd med beställaren - kontrollera förekomsten av befintliga informationsmängder - utreda förutsättningarna för att uppdatera befintliga informationsmängder till aktuella krav - distribuera mallar och övriga underlag till Informationsansvariga - kalla till och hålla i informationssamordningsmöten samt upprätta och distribuera protokoll från dessa • skall dokumentera avsteg från beställarens krav • vid slutleverans - sammanställa resultat av kvalitetskontroller med dokumenterade avvikelser - ansvara för förteckning över samtliga informationsmängder samt att samtliga informationsmängder levereras samt meddela beställaren

Taget ur [4], s. 10 Detta visar att en eventuell dörrsamordnare inte enbart arbetar för att samordna information under projektering och produktion, utan att redan i tidigt skede, forma informationen så att den blir användbar för beställaren/förvaltaren under förvaltningsskedet. Då är det viktigt att veta vad för typ av information som är intressant för fastighetsförvaltaren och brukaren.

72

Bilagor 7.1.2.2

Information som skall levereras

Figuren nedan ger en generell bild av vad för typ av information som är intressant för beställaren .

figur_7-8 tagen ur [4]

I figuren ovan ser vi de olika informationskategorierna som beställaren/förvaltaren vill ha.

Dörrsamordnaren skulle leverera komplett information om objektets dörrmiljöer.

Detta skulle hamna under kategorin byggdelskomponent. Informationen skall beskriva dörrmiljöernas tekniska data. Detta skulle alltså utgöra underlag till informationsförvaltaren som jobbar hos fastighetsförvaltaren.

Kategorin ”verksamhet” beskriver utrymmets funktion. Dörrsamordnaren har inget direkt ansvar för denna bit. Dock kan man beskriva relationen mellan kategorierna byggdelskomponent – verksamhet på följande sätt: Verksamhetsbeskrivning har sitt ursprung ur typrum som fastställts med hjälp av Rumsfunktionsprogrammet (RFP). Typrum ger upphov till typdörrar som i sin tur fastställts med hjälp av dörrfunktionsprogrammet (DFP). Och slutligen är de tekniska egenskaperna (byggdelskomponent) bland annat ett resultat av DFP. De tekniska egenskaperna kommer ursprungligen från de låsta egenskaperna som etablerats i samband med typdörrarna, men har utvecklats under projekteringens gång då byggobjektets utrymmen definierats mer detaljerat.

73

Bilagor

figur_7-9 tagen ur [4]

I figur 7-9, som är tagen ur Tillämpningsanvisningar för Digitala Leverensspecifikationer, illustreras en informationssamordnarens centrala roll. Detta skulle kunna representera en dörrdörrsamordnare. Här samordnar och strukturerar dörrsamordnaren leverantörens resultat så att den är användbar för beställaren.

Då vi talar om dörrsamordnaren som informationssamordnare, så skulle leverantören i detta sammanhang kunna innebära vem än som hanterar och producerar någon typ av information avseende dörrar. I projekteringsskedet kan det t ex vara el-konsulten eller arkitekten. I produktionsskedet kan det vara en montör eller installatör, om det t ex. skett några modifieringar i dörrmiljöerna.

Vad exakt vill man att dörrmiljösamordnaren skall leverera?

Akademiska Hus har i [2] tagit upp följande centrala ansvarsområden: 2. Projektet följer Säkerhetsprogram (från program till färdigställd byggnad) 3. Samordning av information avseende dörr/dörrmiljö i projekthandlingar 1.) ”Dörrmiljösamordnarens uppdrag är att utifrån ställda krav i säkerhetsprogrammet samordna och bevaka att dessa inarbetas i projekteringen och korrekt utförs i entreprenaden”

Säkerhetsprogram: ”Ett säkerhetsprogram, baserat på hyresgästens säkerhetskrav, upprättas i ett tidigt projektskede där de övergripande kraven på byggnadens säkerhetsnivå specificeras och

74

Bilagor där även kraven på dörrmiljön ingår” ”Programmet bör innehålla följande: • Information om genomförda riskanalyser och hur resultatet från dessa har inverkat på säkerhetsprogrammet • Tydligt angivet vilka som är kravställare och vilka säkerhetskrav som har beaktats samt vilken skyddsnivå som gäller för dörrmiljöerna.

Avsteg som accepteras i generella krav, exempelvis SSF 200 och godkänd låsenhet, skall vara dokumenterade i säkerhetsprogrammet.

• Övergripande funktionsbeskrivning ur ett säkerhetsperspektiv avseende både fysiskt och administrativt skydd.

• Beskrivning av hur samordning med övriga programkrav, exempelvis brandskyddsdokumentation, utrymningsplaner, tillgänglighet etc. är utförd samt om projekteringssamordning ska genomföras.

• Zonritningar som visar tillträdeszoner, skalskydd och liknande.

• Principiella lösningar. Säkerhetsprogrammet ligger sedan till grund för den vidare projekteringen och skall vara klart senast i slutet av programskedet/början av systemskedet.”[2]

Se figur 7-10 nedan

fig_7-10 princip för säkerhetsprogrammets användning, tagen ur [2] s.8

75

Bilagor 2.)

Ansvarig till samordningen av informationen avseende dörrmiljön som finns i projekthandlingarna, som inte bara är informationsbärare genom projektet, utan också underlag till relationshandlingarna för vidare förvaltning som nämnt tidigare i samband med figur 7-9. ”En sådan projekteringshandling bör bestå av: • •

Planritning med angivande av tillträdeszoner och skyddskrav, s.k. zonritning.

Dörrmiljöförteckning med angivande av dörrens funktion, beslagning styrning etc.

Denna handling är ej avsedd att vara en del av förfrågningsunderlaget, utan skall ligga som grund för projektering men även som relationshandling i förvaltningsskedet.” [2]

se figur 7-11 nedan

figur_7-11 tagen ur [2], s. 10

76

Bilagor

I vår alternativa byggprocess skulle Dörrmiljöförteckningen/Dörrmiljökort vara de dörrkort vi får ut med hjälp av Samrum.

Dörrsamordnaren jobbar alltså tätt med konsulterna och beställaren. Det är också tänkt att samordnaren även kommer ut under produktionsskedet, där han samordnar informationen kring dörrmiljöer vid produktionsberedningen och även under bygget mellan dörrleverantören, platschefen, säkerhetsentreprenörerna med flera.

7.1.2.3

Instuktioner – Samrum: Projekteringsmodul

I programmet blev kravsatta typdörrar fastställda. Nu går man vidare i trädstrukturerade mappsystemet ner till Projekteringskedet-mappen se figur 7-12, nedan.

1. Ett antal undermappar kommer fram när projekteringsskedet – mappen öppnas. Då denna beskrivning enbart tar upp dörrar, riktar vi blicken mot undermappen 2.03 Dörrprocessen.

2. Den öppnar i sin tur upp två undermappar, Dörrar Teknik m separat larm/säk och Låssmed. Dessa inklusive ett antal moduler nedan är främst avsedda för el – konsult och andra mer teknisktkompetenta konsulter till att fylla i. En mer översiktlig bild kring blanketternas inbördes relationer finns illustrerat på figur 7-4.

3. Resterande moduler är:

fig_7-12

• 2.031 Dörrar arkitekt – En beskrivning av dörrens utseende och fysiska krav. EN14351-1:2006(E) och SS81 73 40 är inlagt som delredovisning.

• 2.032 Prg-Dörrar funktionsprogram – Steg 4 slutför RFP-processen.

Ange nyttjarens krav på dörren i ett skede när dörrarna har fått en identitet.

77

Bilagor • 2.033 Dörrar teknik, 3 lås, original – Beskriver de tekniska detaljfunktionerna som lås och säkerhet mm. Modulen skall användas om projektet kommer att innehålla 3 st lås i någon dörr.

• 2.034 Dörrar, kanalisation El – Kvalitetssäkringsfunktion för att få med yttre el- kanalisation till dörren. Skall verifieras av el -konsulten.

• 2.035 Dörrar gränsdragningslista • 2.036 Passagekontr/Säkerhet • 2.037 Dörrar leveransplan – Används av byggentreprenören för att ange leveransordning för dörrarna och placera dem på numrerade pallar.

• 2.038 Dörrar, leveransdata • 2.039 Dörrar och låscylindrar – Redovisar vilka grupper som skall ha nycklar till respektive dörr.

• Provningsprot. dörrmontage 4. Vi väljer i detta läge, Dörrar Arkitekt – modulen. Och ser följande:

figur_ 7-13

5. Det är här man som arkitekt(/dörrsamordnare) projekterar sin unika dörr, genom att klicka Skapa ny.

78

Bilagor

figur_ 7-14

6. Figur 7-14 visar arbetsytan som skapar förutsättningarna till skapandet av arbetsblanketten Dörrar Arkitekt. För mer översiktlig orientering, se figur 74 översiktsbild av dörrinformationshantering Samrum .

Här kopplar man även ihop typdörr krav från programmet med den unika dörren. Då denna låsning kräver att dörren uppfyller de grundläggande kraven, kan man fortsätta med en mer preciserad utformning, baserat på dörrens unika omgivande förutsättningar.

Det är denna blankett som med hjälp av Dörrar Teknik, se figur 7-15, skapar det huvudsakliga underlaget till de önskade Dörrkorten.

figur_7-15

79

Bilagor 7. I Dörrar Teknik kompletterar man alltså information från Dörrar Arkitekt, detta bör en el- konsult, låssmed och eventuellt någon annan tekniskt kompetent dörrkonsult.

Ur Dörr Teknik utgör även underlaget till Gränsdragningslista, Dörr eloch kanalisationslista, larm/passerkortslista.

7.1.2.4

Resultat – Underlag inför produktionsskedet

Man har genom projekteringen med hjälp av Samrum producerat fram dörrkort som, senare, enkelt kan exporteras till förvaltningssystemen.

Dörrsamordnaren bör i detta skede ha ett samlat underlag inför bygget och vara förberedd på informationsspridning till samtliga montörer och installatörer.

7.1.3 Produktionsskedet – alternativa byggprocessen En byggentreprenör är upphandlad, han har i byggbeskrivningarna fått ett tydligt underlag avseende dörrarna. Mängden unika dörrar kan antingen dras ur 3Dmodellen eller ur Samrums databaslista (där dessa unika dörrar har varsitt dörrkort). Här finns all relevant information kring dörrmiljön samlad, vilket ger möjligheten till en tydligare prisuppfattning av projektet. Denna BIM-filosofi förenklar mängdningen samtidigt som man kan filtrera ut relevant information till exempelvis dörrleverantören.

Meningen är att byggentreprenören själv skall kunna gå in och göra sina beställningar baserat på Samrum – formulären. Detta verktyg skall alltså vara tillräckligt tydligt för att man på lätt sätt skall kunna navigera sig fram till rätt informationsmodul.[6] I Akademiska Hus riktlinjer för dörrprojektering [2] har man lite annorlunda vision kring hanteringen av dörrinformation i produktionsskedet. I detta skede vill man att dörrmiljösamordnaren följer med in i produktionsskedet, tillsammans med arkitekten och fortfarande har huvudansvar kring sin ursprungliga uppgift.

Han/hon ser till att rätt person får rätt information och är en central kugge kring delegering av arbetsuppgifter avseende dörrmiljöer. Stig Hoff menar att då det finns så många olika dörrmiljöer, med unika och komplexa egenskaper, krävs en person/firma som har överblicken över hela byggprojektet i sin specificerade roll för att samordningen skall kunna upprätthållas. Det är, som nämnt tidigare, väldigt många som direkt eller indirekt är kopplade till upprättandet av dörrmiljöer, vilket gör att en källa som har all information samlad är ett fördelaktigt alternativ.

Denna skillnad i arbetsroll, med att dörrsamordnaren istället för byggentreprenören sköter dörrsamordningen in på produktionsskedet talar inte emot Samrums roll, tvärtom så skulle Samrum fungera som ett verktyg för dörrsamordnaren även under produktionsskedet. Frågan om det är byggaren eller dörrsamordnaren som sköter denna bit blir nog helt beroende av projektets komplexitet och skala.

80

Bilagor 7.1.3.1

Instruktioner – Samrum: Produktionsmappen

Projektets skala skulle kunna avgöra om byggentreprenören (exempelvis platschefen) eller projekteringens dörrsamordnare som fortsätter med samordning kring dörrar in på produktionsskedet. Och det är även denna person som fortsätter med Samrums dörrprocess.

Det som är intressant att få ut till produktionen är bland annat en dörrleveransplan, ett låsschema och ett provningsprotokoll till dörrar se figur 7-4.

Dörrleveransplanen (modul 2.037), som nämnts tidigare, anger leveransordningen för dörrarna och ger möjligheten för den ansvarige att placera dessa på numrerade pallar. Detta dokument exporteras till Excel och skickas till dörrleverantören.

1. Gå in i modul 2.037 2. Där kan man skapa leveranser, skapa pallnummer och bocka av vilka dörrar som skall följa med.

3. Därefter kan man enkelt exportera valda leveranser till Excel och skicka vidare. Se figurer nedan.

figur_7-16

figur_ 7-17

figur_ 7-18

7.1.3.2 Implementering av Hi-O (CANbuss-tekniken) Genom att sätta krav på vilken typ av egenskaper man vill ha på sina dörrmiljöer, kan man styra produktvalen i produktionsskedet. Hi-O är här endast ett exempel.

81

Bilagor Detta exempel har valts för att illustrera vilket koncept, i detta fall en byggnadsanpassad CANbuss-teknik som faktiskt finns på marknaden, som skulle passa in i den alternativa byggprocessen.

Dörrsamordnaren utreder kraven

Dörrsamordnaren som har bred kunskap kring dörrfunktioner, även avseende mekanisk karaktär, fungerar som länken mellan nyttjare och dörrleverantör. Vid ett tidigt skede kommer dörrsamordnaren införskaffa sig den information som behövs för att kunna beställa ett Hi-O system.

Säkerhetsentreprenören installerar Hi-O-systemet

Nästa steg av implementeringen är installationen av Hi-O-systemet, som utförs av en säkerhetsentreprenör som upphandlas av el-entreprenören.

Trots att det råder delade meningar om huruvida utförandet av installation är enklare i förhållande till andra system så anser vi att CAN-datanätverket som ingår i Hi-O medför stora fördelar, med avseende på service och underhåll, då alla komponenter är kopplade till ett decentraliserat system, istället för flera centraliserade kontrollpaneler.

Förvaltning av Hi-O

Förvaltaren kan dra ekonomiska fördelar av Hi-O-systemet eftersom underhållet av dörrmiljön kommer skötas genom planerad service enligt följande scenario: 1. En komponent i Hi-O-dörren börjar bli sliten och behöver bytas ut eller lagas.

2. Systemet känner av detta genom det inbyggda felsökningssystemet och skickar en signal via datanätverket till en datorenhet som talar om att komponenten behöver bytas ut eller lagas innan den hinner gå sönder. Se figur nedan.

3. En installatör/montör anlitas för att utföra bytet/lagningen av komponenten, vilket går fort tack vare plug-and-play. Så fort komponenten ansluts konfigurerar den med resten av systemet.

4. Systemet är fungerar nu utan störningar. Förvaltaren behöver inte oroa sig för onödigt eller otillräckligt serviceunderhåll eftersom Hi-O-systemet automatiskt föreslår åtgärder för dörren. Det är lönsamt för förvaltaren som slipper ringa in installatörer som ska laga något som utan förvarning går sönder vid obekväm tid.

82

Bilagor 5. Förvaltaren kan även själv gå in i Hi-O-systemet för att kolla upp information om de olika komponenterna i dörrmiljön eftersom all data för dörrens användning finns registrerad.

Figur 7_19 tagen från [38]

7.1.3.3

Resultat – Underlag inför förvaltningsskedet

Genom användning av samma gränssnitt för dörrprojektering och dokumentation, är det tänkt att man enkelt skall kunna modifiera eventuella ändringar kring dörrmiljöer i produktionsskedet. De modifierade dörrkorten tas med i relationshandlingarna och ger en definitiv bild av det byggda objektet.

Man har även möjligheten att importera all information digitalt till förvaltningssystemet med hjälp av fi2xml.

Dörrkorten tillsammans med zonritningarna som dörrsamordnaren har förvaltat genom projektet, utgör det huvudsakliga informationsunderlaget till fortsatt förvaltning.

SBA- och servicelistorna finns också tillgängliga att hämta ut via Samrum.

Hi-O har medfört att man nu kan ha koll på slitage för underhåll digitalt med hjälp av medföljande mjukvara.

83

Bilagor

7.1.4 Förvaltningsskedet – alternativa byggprocessen Fastighetsbolaget/beställaren har en informationsförvaltare som har till uppgift att organisera informationen baserat på projektets resultat.

De handlingar som redovisas till förvaltaren idag i den traditionella byggprocessen, redovisas även i den alternativa byggprocessen. Man fortsätter att bistå med de handlingar som man gör idag. Dock är produkten BIM anpassad. Man har tillgång till dagsfärsk data kring dörrar i objektet och informationsförvaltaren som har till uppgift att organisera information baserat på projektets resultat har ett enklare jobb. Följande förändringar förenklar överblicken av objektet och höjer effektiviteten i framtida ändringar/reparationer i dokument och byggnad.

• uppdaterade dörrkort i Samrums gränssnitt Innebär att man alltid kan få komplett information om en dörrmiljö på ett samlat ställe. Detta ger en djupare förståelse i vilka eventuella åtgärder man måste genomföra vid t ex reparation.

• Genom Hi-O:s Manager system och mjukvara, kan man hela tiden ha en digital observation över de olika dörrmiljöernas status avseende slitage och reparationsschema samt en enkel felsökning.

• Vid exempelvis ROT-arbeten, eller andra typer av förändringar på objektet, skall man alltid ha möjligheten att kunna uppdatera information om objektets modifieringar med hjälp av ändringar i CAD-modellens Fi2taggar som i sin tur sprider informationen vidare till alla berörda IT-system hos fastighetsförvaltaren (driftsystem, ekonomisystem, hyressystem etc.)

All information kan, förutom att den finns i förvaltningssystemen, vara sparad som sammanhängande helhet i Samrums eller Share-A-space databas. Där kan lagrad information vara lättillgänglig till när den behövs.[10] Detta skapar en smidigare informationssamordning genom hela förvaltningsskedet.

De ovanstående punkterna beskriver ett underlag för förvaltningsskedet, som vi tror skulle kunna vara möjlig med den alternativa byggprocessen.

84

Bilagor

7.2 Intervjumallar 7.2.1 Frågor – Jan Stensaeus, Rumsfunktionsplanerare Locum AB • •

• •

Typiska arbetsuppgifter? (Utbildningsbakgrund) o Vem beställer er tjänst?

Enligt erfarenhet, när brukar beställaren/byggherren få sig en klar bild av krav på dörrar i projektet? o Har det någon gång skett i samband med rumfunktionsprogrammet? § Har man några krav på dörrar när man definierar rum i huvudtaget? § Är man mogen att ha krav på typdörrar så här tidigt i byggprocessen? o Ställer man eventuella krav (på dörrar) i programmet eller gör arkitekten det först och för in i byggprogrammet? § Om kravet ställs av beställaren, till vilken utsträckning förvaltar arkitekten det genom projektet tror ni?

Har ni någon dialog med arkitekten, i så fall när påbörjas den? Åsikt om Samrum process?

85

Bilagor

7.2.2 Frågor – Jan Ekström, Ferrum Arkitekter • • •

•

• • • •

Vem brukar sköta dörrsamordningen, arkitekt eller byggingenjör?

Hur fungerar er arbetsmetodik inom dörrprojektering och samordning idag? [ Bland annat i delegeringen av arbetsuppgifter, möten med andra konsulter, handlingsframtagning etc…] o Finns det någon problematik eller brist i era nuvarande rutiner? o Något ni skulle vilja ändra i dagens byggprocess samt er roll och eventuellt arbetssätt för att bli av med problematiken?

På vilka dokument sker redovisning av dörrmiljöer till de senare skedena i byggprocessen? [23 olika dokument] o Personlig åsikt om den splittrade karaktären av dörrdokumentationen? o Vilka är inblandade att ta fram denna dokumentation?

Hur fungerar samordningen mellan er och säkerhetsprojektören (+ brandingenjören) och vilken information får han?

Besöker du byggarbetsplatsen efter överlämning av bygghandlingar? o Är återföringen viktig för dig? [nämn erfarenheter från produktionssidan] Åsikt om unika dörr-­‐ID:n istället för dörrtyper? o Hur skulle det påverka ert arbete? (Positivt/Negativt ?) Åsikt om Samrum process?

86

Bilagor

7.2.3 Frågor – Therese Olofsgård, Innesäljschef på Swedoor • • •

• • •

Ser ni några brister i dagens bygghandlingar och relaterade dokument till beställning av dörrproduktion?

Förenklar dörrtyper istället för individuella dörrar er produktion? Åsikt om individuella dörr-­‐id-­‐nummer istället för dörrtyper? o Hur påverkar det er arbetsprocess? Positivt/negativt? Skulle något försvåras i samband med individuella dörr-­‐ id:n?

Hur levereras dörrar idag till byggarbetsplatsen, på pallar enligt dörrtyp eller enligt byggentreprenörens montageordning?

Hur ser en förfrågan på en komplicerad leverans ut? Vilken dokumentation översändes? Önskemål om standardisering av utformning av leverantör – dörrutskrift (dörrförteckning)?

87

Bilagor

7.2.4 Frågor – Mikael Bengtsson, Sesam Lås & Larm • • •

• • •

•

•

Vad har ni för huvuduppgifter?

Hur fungerar dörrsamordningen och fördelning av arbetsuppgifter idag?

Vem förser er med relevant information kring dörrar idag? o Vilken dokumentation förser er med relevant information? o Skulle unika dörrar med dörrkort förenkla istället för dörrtyper?

Vem delegerar arbetsuppgifterna till er idag, platschef? Någon konsult?

Någon kommunikation med säkerhetsprojektören och dörrsamordnaren/arkitekten? o Behövs det?

Skulle arbetet förenklas om det fanns en dörrsamordnare som hade all relevant information kring dörrmiljöer, och som försåg er med den nödvändiga informationen?

Certifikatupphörande, d.v.s. när ett ingrepp sker på en exempelvis brand-­‐ eller inbrottsskyddsklassad dörr upphör dess klassificering. Är det ett stort problem idag?

Och för vem är det ett problem? [fastighetsförvaltarna, arbetskåren?]

Assa Abloy:s Hi-­‐O teknik och CAN-­‐buss konceptet, har ni hört talas om det? o Om ja vad har ni för åsikt? § Om positiv, Vad gör systemet bra? § Går det att tillämpa på alla typer av fastigheter? § Erfarit någon typ av problematik? o Är det här en teknik som alla förvaltare kan ha nytta av, exempelvis Akademiska Hus eller Locum (komplexa fastigheter) o Dess plug-­‐and play funktion, utgör den ingen säkerhetsfara med tanke på att säkerhetssystem är mer angripliga m.h.a dataintrång (hacker) än vid konventionella mekaniska lås där ett fåtal kan konsten kring lås?

88

Bilagor

7.2.5 Frågor – Akademiska Hus AB, Stig Hoff •

•

• •

• • • •

•

•

Vilken är dagens största problematik kring dörrsamordning genom hela dörrprocessen? o Var ligger de största kostnaderna?

Vilken information vill förvaltaren ha från program -­‐ och projekteringsskedet (avseende dörrar)? Hur kommer FI2 in i bilden i under er kravställning? [referera till s. 8 säkerhetsprogram i Ak.Hus riktlinjer för dörrproj. saker att ha med i ”infopaketet”] o Något som kan kompletteras vid produktionsskedet? à [3.2 Granskning efter upphandling s. 18] § Jmf BIM tänk Var hämtar ni upp relevant information om dörrar i era fastigheter idag? o Krävdes det någon form av omprojektering av befintlig dokumentation?

Ni talar om en dörrsamordnare, förklara lite mer hans arbetsroll och vem han är(byggingejör, arkitekt)? o Har ni idag krav på att det ska finnas en dörrsamordnare under era projekt? o Vem är hans representant på bygget (produktionen) idag, säkerhetsansvarig?

[4.1 Överföring av information s.19] § Vad har den säkerhetsansvarige för bakgrund (utbildning)?

Ni vill ha ett individuellt dörr-­‐id på varje dörr idag, vad ser ni för fördelar?

Skillnad på dörrkort och dörrmiljöförteckning [2.4 Dörrmiljöförteckning/dörrkort s.10] Hanterar dagens förvaltningssystem dörrar?

Skulle er vision om samordning och gränsdragningar underlättas med Samrum – vision? Och skulle den eventuella dörrsamordnaren kunna använda detta som verktyg?

[Visa figurer som beskriver samrum tala även om dörrkort som levande dokument, med redigering under förvaltning samt om gränsdragningslistor] Hur utbredd är denna syn av att sätta krav på dörrprojektering hos byggherrar/förvaltarna idag? o Om få, varför?

Vad anser ni om certifikatsupphörning i samband med senare ingrepp [Hänvisning vem tar ansvaret] o Hur påverkar det er? à Försäkring etc.? o Är Hi-­‐O (CAN-­‐Buss princioen) ett intressant alternativ skulle ni våga införa tekniken? [Hänvisa artikel om CAN-­‐buss]

89

Bilagor

7.2.6 Frågor - Bo Johansson vd referat, expert/utvecklare kring hantering av förvaltningsinformation •

• • • •

• • • • •

Vilken information vill fastighetsförvaltare ha från byggprocessen idag (avseende dörrar)?

[SBA, Servicelista etc kanske dörrkort?]

Hur är det idag tänkt att förvaltaren skall få önskad information, mha fi2 taggar?

Vad gör FI2, som inte IFC gör? [lägger till fastighets-­‐relevant information?]

Hur är det tänkt idag, att ifall en dörr modifieras under bygget, hur skall man dokumentera detta?

Vilka fördelar skulle finnas med en FI2 databas som lagrade fastighetsinformation, istället att förvaltaren gör det, bättre tillgång för allmänhet? [referera till ppt:n myndighetsktav_för_fastighetsförvaltare slide 8, och förtydliga tanken!]

Hur går processen till, när man för över info via fi2, och hur är det tänkt?

Vilka är fördelarna med fi2 Definiera skillnaden mellan projektledare och informationsförvaltare? o Vad har dem för relation?

Blir CAD-­‐modellen mer trögflytande med egenskaper i objekten (data ej grafik)?

Någon skillnad mellan IDM och digitala leveransspecifikationer?

90