Future of Energy: Road to Net Zero

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

FUTURE OF ENERGY R O A D TO N E T Z E R O

LÄS LEDAREN AV ANNIKA WÄPPLING KORZINEK

EU-kommissionens Sverigechef: Klimatneutralitet 2050 kräver samarbete och investeringar.

02

EXPERT DAVID FREED, ENERGIFÖRETAGEN

"Energilagring är inte framtiden – den är redan här.

Nu krävs mod att satsa."

10

PROFILINTERVJU MED STEFAN KROOK

Multientreprenören bakom Kivra vill uppgradera hela ekonomin – för planetens skull.

12

juni 2025

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

2

Bättre konkurrenskraft och höga klimatambitioner är två sidor av samma mynt

FUTURE OF ENERGY ROAD TO NET ZERO

LEDARE

Account Managers: Maximilian Schröder Managing Director Johan Gilbe Graphic Design Content Studio Text Annika Wihlborg Ann-Louise Larsson Karin Bångman Mary Örnborg Omslagsfoto Adobe Stock Distribution Dagens Industri Juni 2025 Tryckeri Bold Printing Malmö, Bold Printing Stockholm, Gota Media Borås & Daily Print Umeå. Med reservation för ev. tryck- och färgfel.

Följ oss @contentwayse

Contentway Contentway är specialister på content marketing.

Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddarsydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder. Partner Content i denna kampanj är skapade i samarbete med våra kunder. Detta är kommersiellt innehåll.

Kontakta oss Contentway A/S Vesterbrogade 10 DK-1620 København Telefon +46 (0)10 40 52 032 Web contentway.se Email info@contentway.se contentstudio@contentway.se

Det är nog uppenbart för de flesta av oss att klimatförändringarna får allt allvarligare konsekvenser och allt oftare påverkar vår vardag. Högre temperatur, extremare väder och förödande naturkatastrofer riskerar att drabba oss oavsett om vi bor i Malmö, Madrid eller Manila.

D

ärför är arbetet för att motverka klimatförändringar och begränsa den globala uppvärmningen också en prioritet för EU. Vårt gemensamma mål klimatneutralitet senast 2050 backas upp av den gröna given - ett brett paket av lagstiftning - som omfattar nästan samtliga samhällssektorer.

Klimatarbetet kräver ett nära samarbete mellan den privata och offentliga sektorn. Det innebär omfattande investeringar och en hel del uppoffringar från oss alla men det erbjuder också enorma affärsmöjligheter för de företag som kan bidra till den gröna omställningen.

EU:s ansvar är bland annat att ge företagen rätt förutsättningar och verktyg, vilket tydliggörs i EU:s ”rena industrigiv” som lades fram i februari i år. Vi jobbar kontinuerligt med att förbättra vårt regelverk. Vi förenklar och tydliggör för att nå

Annika Wäppling Korzinek Chef för EU-kommissionens representation i Stockholm

våra mål mer effektivt, utan att avreglera.

Vi finansierar investeringar i grön teknik och infrastruktur. Vi underlättar för investeringar på nationell och lokal nivå, gärna i samarbete med den privata sektorn. Vi vill att mer privat sparande ska kunna gå till finansiering av gröna investeringar.

I Sverige går pengar från EU till exempel till Klimatklivet som investeringar i jordbrukets gröna omställning och elektrifiering och EU:s innovationsfond som stödjer svenska innovationer för att minska utsläppen av växthusgaser.

Vi arbetar också för att förbättra tillgången till billig och hållbar energi samt öka

EU:s tillgång till kritiska råvaror och grön teknik. För att stärka vår konkurrenskraft, skapa hållbar ekonomisk tillväxt, minska vår klimatpåverkan, samt öka vår krisberedskap behöver vi få bort Europas beroende av importerade fossila bränslen. Om vi fasar ut rysk energi, ökar vi Europas säkerhet, sänker energipriserna, förbättrar klimatet, samt stryper Rysslands krigskassa. En win-win-win-win.

Jag är övertygad om att klimatomställningen är nödvändig av ekonomiska, politiska och miljömässiga skäl. Med ett gemensamt, långsiktigt och tydligt mål om klimatneutralitet 2050, drar vi alla åt samma håll.

SEK Forum Energiomställningen – Partner Content

Hur ska vi tillsammans klara av den energiomställning som krävs för att nå klimatmålen?

För några år sedan utgick samtalen kring energiomställningen främst utifrån vad vi behöver göra för att klara omställningen. Frågan är numer långt mer komplicerad – hur ska vi göra detta i praktiken?

D

et krävs en tydlig och samordnad strategi mellan det offentliga, näringslivet och samhället för att klara energiomställningen. Just här, i den nödvändiga samverkan, uppstår problemen. Lokala tillståndsprocesser, protester mot vindkraftparker och svårigheter att bygga ut infrastruktur för energilagring är några exempel på hinder som bromsar framstegen. Samtidigt har vad som en gång var visionära målsättningar blivit en brådskande verklighet, något som inte minst syns i SEK Svensk Elstandards verksamhet.

I våra tekniska kommittéer bedrivs arbetet för att ta fram standarder inom det elektrotekniska området – ett område som har stor betydelse för att klara omställningen mot förnybar och fossilfri elproduktion.

Arbetet för att klara energiomställningen behöver prioriteras, och för att bidra till

detta anordnas SEK Standardvecka i oktober, där energiomställningen kommer utgöra temat för veckans första dag i samband med SEK:s koncept Forum Energiomställningen. Temat för dagen är hur man skapar synergier mellan robusthet och flexibilitet i vårt nuvarande samt framtida energisystem.

SEK Forum Energiomställningen www.sekenergiforum.com/kommande-traff

– Detta forum ska spela en avgörande roll för nutid och framtid inom arbetet med energiomställningen. Genom att ge en naturlig plats för aktörer att samlas på gör SEK det möjligt att inleda den samverkan som krävs för en lyckad energiomställning, säger Viktor Centing, projektledare för Forum Energiomställningen.

Vad är det för verklighet vi planerar energisystem för? Hur säkrar vi ett robust energisystem i en osäker omvärld? Och hur främjar standardiseringen en implementerbar cybersäkerhet?

Allt detta, och mycket mer, kommer beröras under SEK Standardvecka den 20 till 24 oktober.

Uniper – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

3

Johan Svenningsson VD för Unipers svenska verksamhet

Uniper kraftsamlar för att säkra Sveriges framtida energiförsörjning Elsystemet spelar en avgörande roll i Sveriges omställning mot nettonollutsläpp och för att behålla landets industriella konkurrenskraft. Med omfattande investeringar i elproduktion, elberedskap och elektrobränslen är energibolaget Uniper fast besluten att vara med och forma framtidens energisystem.

Text:

Ann-Louise Larsson

S

verige har som mål att vara koldioxidneutralt om 20 år, 2045. Det betyder att hela energisystemet måste ställas om. En förutsättning för det är ett optimerat och förstärkt elsystem där samtliga kraftslag behövs: vattenkraft, kärnkraft, vind- och solkraft.

Om vi ska lämna fossilåldern bakom oss måste vi säkra en indirekt elektrifiering av de sektorer som inte kan direkt elektrifieras, det handlar inte minst om sjöfart, flyg och tung industri. Här kommer elektrobränslen spela en avgörande roll.

Uniper satsar stort på båda dessa områden: att bygga framtidens elsystem och att utveckla elektrobränslen som möjliggör den elektrifiering av samtliga sektorer som krävs för att nå klimatmålen.

– Vi är fast beslutna att driva på energiomställningen. Vi ska bli helt koldioxidneutrala till 2040. För att lyckas kommer vi investera cirka 8 miljarder euro för att ställa om befintliga verksamheter och bygga upp en ny industri för hållbara bränslen, säger Johan Svenningsson, vd för Unipers svenska verksamhet.

Elektrobränslen produceras i korthet genom att kombinera el och vatten för att producera vätgas, sedan tillförs så kallad biogen koldioxid (infångade rökgaser från förbränning av biobränslen) till ett flytande bränsle som kan ersätta fossila bränslen inom sjöfart och flyg, men det kan även användas som insatsråvara i kemiindustrin.

På Uniper är det just nu fullt fokus att få på plats den nya elektrobränslefabriken i Östersund, NorthStarH2.

Uniper uniper.energy

– NorthStarH2 är tänkt att guida övergången från fossila bränslen i transportsektorn och tillverkningsindustrin, på samma sätt som polstjärnan under århundraden användes för att navigera rätt inom sjöfarten.

Sverige har alla förutsättningar, säger Johan Svenningsson.

Det är en betydande mängd, cirka 100 000 ton, elektrobränsle som ska produceras i den nya anläggningen. Arbetet pågår för fullt och Uniper har hittills investerat runt en halv miljard för att säkra nätanslutningen.

Förhoppningen är att ta investeringsbeslut 2027 och ha en anläggning i drift runt 2029.

Långsiktigt finns inget annat alternativ. Vi måste ställa om.

Om det tar några år längre att uppnå det vi är satta att göra har mindre betydelse.

Målsättningen är glasklar.

I Luleå planerar Uniper en systeranläggning som ska möjliggöra att det fossilfria stålet som produceras i regionen kan fraktas med fartyg som drivs av fossilfritt elektrobränsle.

– Det är ett viktigt steg för att göra stålets hela värdekedja fossilfri. I omställningen kommer det bli avgörande att kombinera olika lösningar – direktelektrifiering där det går, och indirekt elektrifiering med fossilfria bränslen där det är möjligt, säger Johan Svenningsson.

En stor utmaning är att kunna konkurrera med dagens fossilfria bränslen.

– För oss är det viktigt att marknadskrafterna får styra, Samtidigt vet vi att det kommer behövas stöd i början för att täcka det kostnadsgap som finns, så att en ny marknad kan ta fart. Det är därför mycket positivt att regeringen nyligen tillsatt en utredare som ska titta på hur sjöfarten och flyget kan ställa om till fossilfrihet.

– För att klara omställningen av hela energisystemet måste elproduktionen i Sverige öka kraftigt. Därför investerar Uniper även kraftigt i att optimera och uppdatera befintliga anläggningar samtidigt som de börjat bygga upp en portfölj av sol- och vindkraft i Norden. Både när det gäller vattenkraft och kärnkraft har vi projekt i gång för att förbättra och vidareutveckla verksamheterna. Vi investerar en miljard i mer vattenkraft och kompletterar med storskaliga batterier för att på ett smart sätt öka den snabba reglerförmågan. När det gäller kärnkraften ser vi över förutsättningarna att drifttidsförlänga våra anläggningar med 20 år, till 2065, säger Johan Svenningsson.

Vårens omfattande strömavbrott i Spanien aktualiserade frågan om elsystemets stabilitet, att det kan stå emot störningar och snabbt återställa funktionen när strömmen försvinner. Det är nödvändigt att elsystemet

byggs ut på ett sätt som gör det möjligt att leverera även under ansträngda lägen.

I juni 2023 beslutade Svenska kraftnät att Öresundsverket skulle ingå i den svenska elberedskapen.

På grund av det förändrade omvärldsläget gav myndigheten Uniper i uppdrag att ta anläggningen i drift. I april 2025 var energiministern med och invigde kraftverket igen – ett viktigt tillskott för Sveriges beredskap.

– En god elberedskap är en förutsättning för att de delar av energisystemet som fortfarande är beroende av fossila bränslen ska kunna ställa om, säger Johan Svenningsson.

Johan Svenningsson understryker vikten av att Sverige, EU och svenska företag vågar hålla fast vid redan uppsatta klimatmål, trots en allt skakigare omvärld. Omvärldsläget, kostnadsökningar och det pågående tullkriget kommer att påverka de flesta omställningsprojekt.

– Vissa pratar om en grön bubbla, men det kunde inte vara längre från sanningen.

Jag tror att vi ska jämföra med IT-utvecklingen på 2000-talet. Den var väldigt hypad i början, sedan kom en slags korrigering.

Men i dag har vår uppkopplade värld blivit något helt annat än vad vi ens kunde gissa.

Jag tror att något liknande kommer att ske på energiområdet.

Uniper är dock fast beslutna att driva på och öka takten i energiomställningen.

– Långsiktigt finns inget annat alternativ.

Vi måste ställa om. Om det tar några år längre att uppnå det vi är satta att göra har mindre betydelse. Målsättningen är glasklar.

4

wpd Scandinavia – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Snabbare utbyggnad av vind och sol – avgörande för Sveriges konkurrenskraft

S

Industrins klimatomställning kräver el – nu

veriges elsystem står inför sin största omställning på över ett sekel. Elbehovet väntas mer än fördubblas till 2045 – från dagens 135 TWh till över 300 TWh – drivet av elektrifieringen av industri och transport. Men redan idag skriker svenska basindustrier efter mer el. Och inte vilken el som helst: den måste vara billig, fossilfri och leveranssäker.

– Snabbt utbyggd landbaserad vind- och solkraft i kombination med energilager är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd i Sverige. Rik tillgång på fossilfri el kommer att göra Sverige rikare, säger Angelica Widing, vice vd på wpd Scandinavia.

Alla fossilfria kraftslag måste få samma förutsättningar på marknaden.

Fossilfri el till 2035 – utan ny kärnkraft

Enligt Energiforsks rapport från maj 2025 är det landbaserad vind- och solkraft som kan leverera störst volymer el före 2035.

Kärnkraft kan bidra först senare. Därför krävs en kraftig acceleration av förnybar elproduktion nu – inte sen.

Kartläggningar från basindustrins energisamarbete, SKGS, visar att industrins elanvändning väntas öka med upp till 81 TWh till 2035. Det motsvarar en ökning på över 60 procent. För att möta detta krävs investeringar i projekt som snabbt kan byggas ut – som vindkraft på land och solenergi.

Byråkrati och veton bromsar utbyggnaden

Trots potentialen går utbyggnaden trögt.

Green Power Swedens (tidigare Svensk Vindenergi) statistik för 2024 visar att av 16 avgjorda tillståndsansökningar för landbaserad vindkraft beviljades bara ett – delvis.

ny elproduktion stoppas när vi står inför en akut elbrist. Regeringen har verktygen – de måste nu leverera på sina löften om incitament till kommuner, närboende och lokalsamhälle och förändringar i det kommunala vetot, säger Angelica.

– Det är anmärkningsvärt att så mycket

Elbrist hotar jobb och investeringar

Enligt Angelica Widing finns det en direkt koppling mellan tillgång på el och Sveriges möjligheter att behålla och attrahera industriell verksamhet.

– Stora företag och industrier behöver mer fossilfri el – nu. Det handlar inte bara om att rädda klimatet, utan också om att säkra investeringar och skapa nya jobb.

Angelica Widing Vice vd på wpd Scandinavia

wpd Scandinavia www.wpd.se

wpd har varit verksamma i Sverige i över 20 år och har en omfattande portfölj av vind- och solkraftsprojekt runt om i landet.

Förutom redan byggda anläggningar har företaget tillstånd för fem vindkraftsprojekt omfattande totalt ca 1300 MW. För att inte hindra möjligheten att även framåt utveckla och realisera projekt ser wpd att hinder i form av långa tillståndsprocesser och osäkerhet i regelverk måste undanröjas.

Alla fossilfria kraftslag måste få samma förutsättningar på marknaden för att vi tillräckligt snabbt ska kunna bygga ett stabilt kraftsystem även framåt.

Decentraliserad elproduktion stärker Sveriges säkerhet

Utöver klimat och ekonomi handlar frågan också om säkerhet. Enligt FOI:s rapport från 2022 är Sveriges centraliserade elsystem sårbart för attacker och störningar.

Decentraliserad elproduktion – som lokal vind- och solkraft – kan minska risken.

– En inhemsk, decentraliserad elproduktion ökar motståndskraften i elsystemet.

Sverige har goda förutsättningar att bygga ut vindkraft som kan samexistera med Försvarsmaktens behov. Det är en säkerhetsfråga vi inte har råd att ignorera, avslutar Angelica Widing.

OM WPD SCANDINAVIA wpd är en av Europas ledande projekt-

utvecklare och producenter av förnybar

energi. Sedan 2002 har wpd varit verksam i Sverige, där omkring 25 medarbetare

arbetar med att utveckla och driva vindoch solkraftsprojekt. Med fokus på

kvalitet och innovation bidrar företaget till att omvandla naturens krafter till hållbar elförsörjning för Sverige och världen.

Vi hjälper dig att navigera på elmarknaden.

Elmarknaden är komplex och svänger snabbt.

Därför jobbar vi nära både kunder och producenter.

Hos Bixia guidas du av experter som förstår elmarknaden och hjälper dig att fatta rätt beslut, i rätt tid.

Som en av Sveriges största inköpare av förnybar och lokalproducerad el tillhandahåller vi smarta energitjänster som gör det enklare för dig att sänka elkostnaderna, stötta elnätet och nå dina hållbarhetsmål.

Läs mer på bixia.se/foretag

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

6

"Vi har en plan för planeten – och vi tar vårt ansvar"

Stefan Håkansson Vd för Öresundskraft

Foto: Benoit Deschasaux / Unsplash

Mot nettonoll med framtidens hybridparker ENERGIFLEXIBILITET

Sveriges väg mot ett fossilfritt samhälle kräver ett elnät som klarar både tillväxt och klimatmål. Hybridparker – där vind, sol och energilagring samverkar – spelar en nyckelroll i att bygga ett flexibelt, robust och framtidssäkrat energisystem.

N

är Sverige ställer om till ett fossilfritt energisystem ökar behovet av flexibilitet. Elproduktion från sol och vind varierar över dygnet och året och det ställer helt nya krav på elnätet. Här kommer hybridparker in i bilden.

Vad är en hybridpark?

En hybridpark är ett kraftverk där flera förnybara energikällor kombineras – oftast vind- och solkraft – tillsammans med energilagring i batterier. Istället för att byggas och drivas separat, samlas allt på samma plats. Det gör det möjligt att utnyttja infrastrukturen mer effektivt, leverera el jämnare över tid och minska belastningen på elnätet.

Samarbetet mellan sol, vind och lagring skapar stabilitet

När vinden mojnar kan solen ta över. När solen går ned, kan lagrad energi i batterier användas för att täcka behovet. Och när både sol och vind producerar samtidigt, kan överskott lagras eller matas ut på nätet när efterfrågan är som störst. Det ger en stabilare och mer förutsägbar energiförsörjning, något som blir allt viktigare i takt med att fler industrier och transporter elektrifieras. En trygg tillgång till el är avgörande för att omställningen ska kunna ske i praktiken.

Mindre belastning på elnätet med lokal produktion

Hybridparker bidrar också till att minska flaskhalsar i elnätet. Genom att kombinera produktion och lagring lokalt kan el skickas ut när nätet har kapacitet att ta emot den. Det minskar risken för överbelastning – och behovet av dyr nätutbyggnad.

Svenska projekt visar vägen

Flera svenska aktörer ligger redan i startgroparna. I Skåne byggs nu en av Sveriges första storskaliga hybridparker där sol, vind och batterilagring integreras i ett och samma projekt.

Längre norrut planeras liknande anläggningar i anslutning till framtidens gröna industrier.

Nyckel för klimatmålet

Potentialen är stor. Enligt Energimyndigheten kan hybridlösningar bli en viktig pusselbit i Sveriges klimatarbete. För att nå nettonoll senast 2045 krävs både ökad elproduktion, effektivare användning och smartare lösningar för att koppla ihop allt.

Flera vinster – men också hinder

Hybridparker möter flera av dessa behov samtidigt. De kan snabba upp utbyggnaden av förnybar energi, stabilisera elnätet och minska behovet av fossil reservkraft. Dessutom kan de bidra till

lägre elpriser genom att jämna ut produktionen över tid.

Från vision till verklighet

Men det finns utmaningar. Regelverken är ännu inte anpassade till hybridlösningar. Tillståndsprocesser är ofta uppdelade efter energislag, vilket fördröjer projekten.

För att hybridparker ska kunna växa snabbt krävs uppdaterad lagstiftning och bättre samordning mellan myndigheter. Ändå är signalerna tydliga: hybridparker är inte längre en framtidsvision – de är redan här.

Och i takt med att tekniken utvecklas och lagstiftningen hinner ikapp, kan de bli en bärande del av det svenska energisystemet.

Text:

Contentway

HYBRIDPARKER – TRENDER ATT FÖLJA

Hybridparker växer snabbt som lösning på effektbrist och volatilt elpris.

Drivande trender inkluderar: ökad efterfrågan på PPA:er från industri, ny lagstift-

ning kring flexibilitet och

stödtjänster, samt teknikin-

tegration med AI och lagring.

Regelverk och nätkapacitet

är fortsatt flaskhalsar – men hybridlösningar ses allt mer som nyckelkomponent i ett robust elsystem.

K L I M AT

Med över tre decennier i energibranschen har Stefan Håkansson sett det mesta. Men som ny vd för Öresundskraft är det inte historien som driver honom – utan framtiden. Och just nu handlar framtiden om en sak: att fånga in koldioxid och lagra den under marken.

V

i måste börja jobba med minusutsläpp om vi ska klara klimatutmaningen.

Det handlar inte bara om att minska – vi måste ta bort det vi redan släppt ut. Nu har vi tekniken, och vi har viljan. Så nu gör vi det, säger han.

Projektet som Öresundskraft driver i Helsingborg är ett av Sveriges mest innovativa satsningar inom så kallad CCS – Carbon Capture and Storage. Målet är att fånga in koldioxid från avfallsförbränningen, transportera den och lagra den säkert i berggrunden. För detta har bolaget fått cirka 600 miljoner kronor i stöd från EU:s innovationsfond, och man väntar nu på ytterligare besked från Industriklivet.

– Vi tror stenhårt på att tekniken är skalbar och möjlig att exportera. Det är en teknik som passar små och medelstora utsläppare, och det finns många sådana.

Med riskdelning genom stödsystem från stat och EU kan vi gå före och i samverkan med andra aktörer skapa förändring, säger Stefan Håkansson.

Bakgrunden till projektet går tillbaka till pandemitiden, då bolaget tog fram en långsiktig plan med rubriken "En plan för en planet".

Det var ett uppvaknande, berättar Stefan Håkansson.

– Vi frågade oss: vad är vår största klimatbelastning? Svaret var tydligt – koldioxid från avfallsförbränning. Men vi ser inte avfall

som ett problem, utan som en resurs. Genom att sortera avfall och rena askan efter förbränning gör vi redan mycket. Men med CCS tar vi nästa steg.

Att vara ett 160-årigt energibolag innebär både historia och ansvar. Öresundskraft har länge varit pionjärer – både i fjärrvärme och datadriven drift. Ett exempel är de sensorer som monterades i ledningsnätet för att mäta funktion.

Att samla in den datan sparade mycket pengar när systemet skulle uppgraderas. Det var banbrytande enligt Stefan Håkansson: – Vi har alltid varit nyfikna, alltid velat testa nytt. Det är inte allt som lyckas, men det viktiga är att vi vågar och och också tillåts misslyckas. Den kulturen är guld värd för utvecklingen, säger Stefan Håkansson.

CCS kostnad består av tre delar: Kostnaden för avskiljning, transport och lagring. Detta ska balanseras mot minskade utsläppskostnader och intäkter från negativa utsläppscertifikat.

Och fjärrvärmekunden? De ska inte märka någon skillnad alls i plånboken.

– Vi måste se det stora kretsloppet. Den energi som en familj får i sina element kanske började som restavfall i deras eget soprum. Om vi kan ge tillbaka denna energi utan koldioxidutsläpp gör det stor skillnad både här i Helsingborg och långt utanför Sveriges gränser, avslutar Stefan Håkansson.

European Energy – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

7

Hybridparken i Skåramåla – för smart användning av mark och elnät

i över 20 länder och utvecklar projekt inom både sol, vind, vätgas och Power-to-X. Deras svenska satsningar fokuserar särskilt på södra Sverige, där behovet av el är störst och kapacitetsbristen i elnäten är som mest akut. Företaget lägger stor vikt vid lokal dialog och långsiktighet. I Skåramåla har man arbetat nära kommunen, lokala entreprenörer och markägare. Detta arbetssätt är inte bara viktigt för att säkra social acceptans, utan också för att integrera projekten lokalt på ett hållbart sätt.

Fler projekt på gång – och ny teknik i pipeline

Det svenska energilandskapet befinner sig i en genomgripande förvandling. Elektrifieringen av samhället, nödvändigheten av försörjningstrygghet och behovet av att motverka klimatförändringarna kräver mer el, vilket också förutsätter smartare lösningar. Förnybar energi, inte minst från sol och vind, utgör en hörnsten i denna övergång.

Det här är ett pilotprojekt i Sverige, men det är bara början.

Hybridparker är framtiden.

Peter Braun Sverigechef, European Energy

Hybridparken i Skåramåla – för smart användning av mark och elnät

D

et svenska energilandskapet befinner sig i en genomgripande förvandling. Elektrifieringen av samhället, nödvändigheten av försörjningstrygghet och behovet av att motverka klimatförändringarna kräver mer el, vilket också förutsätter smartare lösningar. Förnybar energi, inte minst från sol och vind, utgör en hörnsten i denna övergång.

Ett av de mest innovativa projekten just nu återfinns i Tingsryds kommun i södra Sverige: Skåramåla hybridpark – landets första storskaliga kombinerade anläggning för både sol- och vindkraft.

Ett projekt i samklang med natur och teknik

Skåramåla hybridpark, utvecklad av det danska energibolaget European Energy, består av 65 000 solpaneler och åtta vindkraftverk. Den totala installerade effekten landar på 39,3 megawatt (MW) från soleEuropean Energy www.europeanenergy.com

‒ Peter Braun, Sverigechef, European Energy

nergin och 49,6 MW från vindkraften. Den årliga elproduktionen motsvarar hushållselen för tiotusentals villor.

– Genom att samlokalisera vind och sol i samma geografiska område, använder vi både marken och elnätet smartare och mer effektivt. Mark som redan är i anspråkstagen kan nyttjas till fler saker och vi använder samma anslutning till elnätet för både sol- och vindkraften, säger Peter Braun, Sverigechef på European Energy.

Sol och vind kompletterar varandra både säsongsmässigt och över dygnet. I Sverige är solproduktionen som starkast under sommaren, medan vinden ofta är kraftigare under vinterhalvåret. Vindförhållandena varierar över dygnet, medan solen förstås bara producerar på dagtid. Resultatet är en jämnare kraftproduktion.

Kombinationen bidrar också till bättre prognossäkerhet. Prognosfelen för sol och vind tenderar att ta ut varandra. Det ger en jämnare tillgång på el och mindre stress på elnätet.

Effektivisering, hållbarhet och lokal nytta

Solparken har anlagts på 42 hektar skogsmark som tidigare var avverkningsmogen och utan särskilt höga naturvärden. Marken har förberetts så att den lätt kan återställas till skogsbruk eller andra ändamål när solpanelerna avlägsnas efter ungefär 35 år. Under byggtiden monterades upp till 2 000 solpaneler per dag. För att minimera klimatpåverkan återanvändes de befintliga jordmassorna på plats, vilket reducerade behovet av tunga transporter.

– Marken är stenig, men vi hittade lösningar som gjorde att vi kunde bygga utan att behöva transportera in nya massor, säger projektledaren Jörgen Glemme.

För att ytterligare minska miljöpåverkan har European Energy samarbetat med en välrenommerad miljökonsult. Tillsammans har man utvecklat en plan för att gynna biologisk mångfald, med bland annat dammar, blomsterängar och kantzoner som gynnar pollinatörer och smådjur.

Ett internationellt företag med stark lokal förankring

European Energy, med huvudkontor i Danmark, är ett av Europas mest expansiva företag inom grön energi. Bolaget verkar

Skåramåla är bara början. European Energy har redan börjat bygga ytterligare en hybridpark i Sverige. I Grevekulla i Ydre kommun kombineras 38 MW solkraft med 36 MW vindkraft. Även utanför Åmål finns liknande planer. Projekt med energilagring i form av batterier övervägs också, vilket skulle möjliggöra ännu jämnare och mer flexibel elproduktion. Företaget är även pådrivande i Power-to-X, där överskottsel omvandlas till vätgas eller andra bränslen. Det öppnar för helt nya användningsområden och skapar förutsättningar för att minska beroendet av fossila bränslen inom transport, industri och jordbruk. Nyligen öppnade European Energy världens första kommersiella e-metanolfabrik i Kassø i Danmark.

En modell för framtiden

Hybridparken i Skåramåla visar vägen för hur framtidens energisystem kan se ut – tekniskt smart, ekologiskt genomtänkt och socialt förankrat. Den visar också att det är möjligt att tänka nytt inom ramen för elproduktion och hållbar utveckling.

När världen står inför en klimatmässig och geopolitisk kris som kräver omedelbara åtgärder, är projekt som detta mer än tekniklösningar – de är symboler för vad som är möjligt när vilja, innovation och ansvar samverkar.

– Det handlar om att tänka helhet, att använda tekniken smartare och samtidigt värna om både människor och miljö, avslutar Peter Braun. Hybridparker är inte en övergående trend – de är ett konkret svar på några av våra största utmaningar.

Skåramåla är ett av de första stora stegen i Sverige, men långt ifrån det sista.

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

8

Sveriges gröna energiomställning hotas ELEKTRIFIERING

Ett framtidssäkrat energisystem kräver mer än nya kraftverk. Vind, sol och lagring kan tillsammans bygga ett robust och kostnadseffektivt energisystem – men politisk osäkerhet, segdragna tillståndsprocesser och uteblivna investeringar riskerar att bromsa hela Sveriges klimatomställning.

I

ndustrins elektrifiering är en nyckel för att Sverige ska uppnå sina klimatmål.

Men för att det ska lyckas krävs mer än ambitioner: elen måste finnas tillgänglig när den behövs och där den behövs. Just nu ökar gapet mellan vad som planeras och vad som faktiskt byggs – samtidigt som behoven accelererar.

– Sverige har fantastiska förutsättningar att bygga ett motståndskraftigt energisystem baserat på vind, sol och lagring. Men det kräver snabbare reformer, stabila villkor och viljan att använda den teknik vi redan har, säger Daniel Badman, vd för Green Power Sweden.

Vi har tekniken, vi har kompetensen, och vi har behovet. Nu måste vi bara bestämma oss för att göra det.

Green Power Sweden, tidigare Svensk Vindenergi, har bildats genom en sammanslagning med Nätverket för solparker, för att spegla den bredare roll som förnybara energislag nu spelar i elsystemet. Organisationen samlar aktörer inom storskalig vindkraft, solkraft och energilagring. I takt med att tekniker som vindkraft, solkraft och lagring integreras i gemensamma energiparker och med tekniker för systemlösningar, har behovet vuxit av en branschorganisation som representerar helheten och driver elektrifieringsfrågan brett snarare än ett enskilt kraftslag.

– Vindkraft är inte längre bara ett sätt att producera el – det är en del av lösningen för att stabilisera hela elsystemet, säger Daniel Badman.

Men vägen dit är kantad av hinder.

Långsamma tillståndsprocesser, bristande nätkapacitet och politisk ryckighet skapar osäkerhet som får investerare att tveka. Första kvartalet 2025 togs inga nya investeringsbeslut i svensk vindkraft – trots samhällets ökade behov av ny el.

Enligt Daniel Badman handlar det inte om att välja teknik – utan om att få systemet att fungera: – Vind, sol och lagring kompletterar varandra. De är kostnadseffektiva, kan byggas snabbt och i stor skala. Men vi måste ge tydliga signaler om att de är välkomna.

Annars riskerar vi ett moment 22, där elproduktion och industriomställning står och väntar på varandra.

Daniel Badman VD, Green Power Sweden

Särskilt i södra Sverige, där problemen med nätflaskhalsar och effektbrist är störst, behövs lokal och decentraliserad elproduktion för att avlasta elnätet. Med hjälp av lagringsteknik och flexibilitet kan produktion och efterfrågan balanseras i realtid. Tekniken finns – men regelverken hänger inte med.

Ett konkret förslag är att införa så kallade villkorade anslutningsavtal: att fler aktörer får tillgång till nätet under vissa förhållanden, utan att invänta omfattande utbyggnad. Det skulle kunna korta ledtiderna för ny elproduktion rejält.

Att investera i vind, sol och lagring är inte en uppoffring – det är en chans att bygga en starkare industri, fler jobb och ett mer motståndskraftigt Sverige.

– Det är olyckligt att regelverken i dag försvårar projekt som faktiskt skulle kunna bidra till att avlasta elnätet. Det finns behov av mer flexibla och praktiska lösningar, säger Badman.

Han efterlyser även en tydligare samordning mellan energiplanering och försvarspolitik. I dag saknas en samlad strategi för samexistens mellan elproduktion och försvaret, trots att dessa intressen båda är avgörande för Sveriges säkerhet.

– Vindkraft kan faktiskt stärka försvarets förmåga. Tekniken i moderna vindparker skulle kunna bidra till kustbevakning och dataövervakning. Men då krävs riktade uppdrag till Försvarsmakten att hitta samarbetsformer och söka samexistenslösningar i stället för att bara ta ställning till om en lokalisering krockar med befintlig försvarsverksamhet.

Bakom varje fördröjt projekt finns ett kostnadstapp – inte bara för energiomställningen utan också för svensk konkurrenskraft.

– Att vi inte ställer om snabbt nog innebär en alternativkostnad. Projekt flyttas till andra länder, företag tvekar, investeringar uteblir. Samtidigt vet vi att elektrifieringen gör Sverige mer självförsörjande, sänker utsläpp och skapar jobb.

För att ta vara på möjligheterna krävs en tydlig politisk riktning, tekniskt systemtänk och samverkan mellan branscher. Vindkraftens roll är större än någonsin – men den behöver få spelrum att leverera.

– Vi har tekniken, vi har kompetensen, och vi har behovet. Nu måste vi bara bestämma oss för att göra det.

Men utmaningen ligger inte bara vid regler och tillstånd. Elsystemets utmaningar är även fysiska. Kapacitetsbristen i det svenska elnätet gör att nya vindkraftparker ofta får vänta på anslutning, trots färdiga tillstånd. Här finns enligt Badman ett omedelbart behov av att använda nätet smartare:

– Genom att införa flexibilitetsmarknader och öppna för temporär användning av outnyttjad nätkapacitet kan vi snabbstarta fler projekt. Både tekniken och affärsmodellerna finns för detta.

Han pekar också på att industrin inte kommer våga ställa om utan trygg elförsörjning: – Industrin behöver också veta att elen kommer finnas – i rätt mängd och vid rätt tid.

Utan den tryggheten riskerar investeringar i omställningsprojekt att skjutas på framtiden.

Det är en risk vi inte har råd med.

Samtidigt behöver även efterfrågesidan komma i gång. Om industrins omställningsprojekt dröjer, finns risken att nya elproduktionsprojekt inte realiseras.

Det ömsesidiga beroendet mellan elproduktion och industrins elektrifiering gör tydlig styrning från politiken helt avgörande.

– Det handlar inte om antingen eller. Det handlar om att förstå sambanden och bygga ett system där både elproduktionen och elanvändningen växer i takt.

För Badman är frågan mer än teknik – det handlar om framtidens industriella bas: – Att investera i vind, sol och lagring är inte en uppoffring – det är en chans att bygga en starkare industri, fler jobb och ett mer motståndskraftigt Sverige, avslutar han.

Ørsted AB – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Vill att havsbaserad vindkraft blir Sveriges nästa tillväxtmotor Ørsted är världsledande på havsbaserad vindkraft – och nu vill företaget göra Sverige till en nyckelmarknad. Med över 30 års erfarenhet och mer än 30 vindkraftparker i drift runtom i världen ser de enorm potential längs den långa svenska kusten. Men för att lyckas krävs statligt engagemang.

S

verige har utmärkta förutsättningar: lång kustlinje, starka vindar och grunt vatten. Södra Sverige har dessutom ett stort behov av ny storskalig elproduktion. Men utbyggnadsplanerna har stannat av. Det saknas tydliga regler och långsiktig styrning från politiken, säger Cecilia Bergman, vd för Ørsted.

balansera variationer. Havsbaserad vindkraft har jämnare produktion än landbaserad och producerar mycket mer el, runt 90 procent av tiden. Men den största kostnaden uppstår om vi inte bygger ut alls. Då riskerar vi elbrist, höga priser och uteblivna investeringar som riskerar att leda till ett industriellt bakslag, säger Cecilia Bergman.

När det gäller Försvarsmaktens invändningar mot vindkraft i Östersjön, poängterar Ørsted vikten av dialog.

Företaget är redan aktivt i Sverige – bland annat med biogasförsäljning och planering av vindkraftsparker i Skåne, Gävle och Västkusten. Men för att stora investeringar i havsbaserad vindkraft verkligen ska bli av efterfrågar företaget politisk uppbackning.

Cecilia Bergman VD för Ørsted AB

9

– Osäkerhet kring elbehov, elpriser och investeringsvillkor gör det svårt att fatta beslut om projekt som kräver miljarder och kan ha långa ledtider. Därför behöver staten och politiken ta en tydlig roll, säger Cecilia Bergman. Ørsted förespråkar bland annat elavtal enligt modellen "contracts for difference" (CfD), där staten garanterar ett fast elpris för att säkra framtida intäkter och underlätta investeringsbeslut. Skulle elpriserna bli högre än det garanterade priset, återbetalar producenten

mellanskillnaden till det garanterade fastpriset. Det är en modell som redan används för havsbaserad vind i andra länder och som föreslås för ny kärnkraft i Sverige.

– Det handlar inte bara om klimatet.

Energiförsörjning är också en säkerhetsfråga. Med ett mer osäkert omvärldsläge är det avgörande att minska beroendet av importerad fossil energi och säkra en mer diversifierad fossilfri elproduktion i Sverige, säger Cecilia Bergman.

Väderberoende elproduktion innebär också att det ska finnas el i systemet när det inte blåser – Det är en relevant diskussion. Vi ser ett behov av investeringar både i elnät, energilagring och flexibel produktion som kan

– Vi har stor respekt för försvarets behov och vi har lång erfarenhet av att anpassa oss i länder där utbyggnad av havsbaserad vindkraft behöver kombineras med beredskapsperspektivet. Det håller på att byggas havsbaserad vindkraft av olika länder i Östersjöområdet, så varför inte vara proaktiv och anpassa sig efter förutsättningarna. Ørsted ser också att genom ökad samverkan mellan länderna i Östersjöområdet kan vi optimera elproduktionen och skapa synergieffekter för att få ut mer el till ett lägre pris. Det samtidigt som vi anpassar oss till det säkerhetsläget och stärker vår beredskap i området.

Budskapet från till svenska beslutsfattare från Ørsted är tydligt: potentialen finns, industrin är redo – men det krävs tydlig politisk vilja, samarbete och statlig säkerhet.

– Sverige har chansen att bli ett föregångsland i den gröna omställningen.

Men då krävs långsiktighet och en politik som stimulerar efterfrågan, avslutar Cecilia Bergman.

Ørsted AB Ørsted.se ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

10

När vinden mojnar – hur vi bygger ett elsystem som håller ENERGILAGRING

Vind och sol ska bära upp framtidens elproduktion. Men vad händer när vädret sviker? I ett energisystem i snabb förändring blir lagring avgörande för att hålla elsystemet i balans och för att nå klimatmålen.

upp eller ned vid behov. Men i takt med att ny vindkraft byggs mest i norra snarare än södra Sverige har balan-sen förändrats.

N

"Vi har tappat en del planerbar produktion i söder. Samtidigt byggs det mycket ny vindkraft i norr, vilket ökar beroendet av långa eltransporter genom ett redan belastat nät”, förklarar Freed.

är mer av vår el kommer från sol och vind förändras förutsättningarna i hela energisystemet.

Produktionen blir mer väderberoende, variationerna större och balansen i elnätet mer komplex att upprätthålla. För att elen ska räcka till när det behövs, inte bara när det blåser eller solen ski-ner, krävs både överföringskapacitet och nya sätt att lagra energi.

Energilagring har därför blivit en nyckelfråga i övergången till ett elsystem med hög andel förnybar energi. Genom att lagra el vid överskott och använda den vid underskott går det att hålla elsystemet i balans, minska prisvariationer och avlasta nätet. Samtidigt skapas bättre förutsättningar för att elektrifiera transporter och industri, vilket i sin tur är avgörande för att Sve-rige ska kunna nå målet om nettonollutsläpp till 2045.

Elnätet är i grunden ett känsligt system.

Varje kilowatt som produceras måste användas i sam-ma stund. När produktionen är planerbar, till exempel från vattenkraft, är det lättare att justera efter behov. Men när större andelar kommer från vind och sol, där produktionen varierar från timme till timme, ställs det helt andra krav på flexibilitet.

"Produktionen måste matcha efterfrågan i realtid. Det har vi varit bra på historiskt på grund av en stor andel vattenkraft och sammanlänkningar med grannländer, men det blir mer utmanande när efterfrågan och andelen väderberoende el ökar," berättar David Freed, gruppchef och ansvarig för elsystemets utveckling på Energiföretagen Sverige.

Sverige har länge haft en stark tillgång i vattenkraften, som snabbt kan justeras

Ett sätt att hantera detta är att bygga ut elnätet. Men det är dyrt och tar tid.

Ett annat, mer flexibelt alternativ, är att placera lagringskapacitet närmare användningen. Då kan el sparas när produk-tionen är hög och användas lokalt vid behov. Det minskar belastningen på överföringsnäten och bidrar till ett mer robust system.

Idag används framför allt batterier för korttidslagring. Tekniken har utvecklats snabbt, och det har blivit både tekniskt och ekonomiskt möjligt att integrera batterier i större skala – till exempel i anslutning till vindkraftsparker. På så sätt kan produktionen jämnas ut över dygnet, vilket ger både stabilare priser och bättre driftvillkor.

"För några år sedan var batterier för dyra.

Idag ser vi att det redan är lönsamt i vissa samman-hang, särskilt i kombination med förnybar elproduktion," säger Freed.

Men batterier räcker inte i alla lägen. För att klara dagar eller veckor med låg produktion krävs andra typer av lagring. Här pågår flera pilotprojekt med teknik som vätgaslagring, pumpkraft, termisk lagring och biogasturbiner. Även om lösningarna är olika har de samma syfte: att skapa ett uthålligt system där el kan användas effektivt över längre tidsperioder.

Den ökade lagringskapaciteten gör det också möjligt att elektrifiera fler sektorer av samhället. Industrier som tidigare varit beroende av fossila bränslen kan ställa om till eldrift, men då måste tillgången vara tillförlitlig. Samma sak gäller för transportsektorn, där elbilar och ellastbilar behöver laddas utan att belasta nätet vid fel tidpunkt.

"Om vi ska nå klimatmålen krävs både mer el och ett elsystem som klarar att leverera den. Där spelar lagring en avgörande

Monsson – Partner Content

Monsson introducerar ny energilagringslösning i Sverige för att möta ökat behov

Sverige har som ambition att vara en föregångare inom den hållbara energiomställningen, men väderberoende elproduktion kräver effektivare lagringslösningar.

– Kan vi kalla energin hållbar om vi saknar kapacitet att lagra och balansera den väderberoende produktionen? frågar Joanna Lilliequist, CEO för Monsson Energy AB.

Joanna Lilliequist CEO, Monsson Energy AB

M

onsson är ett företag inom förnybar energi med 20 års erfarenhet.

Nu etablerar de sig i Sverige med en patenterad lösning som motverkar energiförlust och stabiliserar elnätet.

Monsson monsson.eu

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

11

roll, särskilt när både produktionen och efterfrågan förändras snabbt," säger Freed.

Elbilar utgör dessutom i sig en lagringsresurs. Om laddningen sker vid rätt tillfällen kan fordonens batterier bidra till att jämna ut belastningen i systemet. Här pågår flera initiativ för att utforska hur smart laddning kan kombineras med ökad flexibilitet i nätet.

Utöver den tekniska utvecklingen behövs också tydligare politiska förutsättningar.

Att bygga ut lagring i stor skala kan kräva kapitalintensiva investeringar och investeringar kräver långsiktighet och stabilitet.

Många aktörer efterfrågar därför snabba tillståndsprocesser, stabila regelverk och styrmedel som främjar en stabil tillväxt av lagringsförmåga i kraftsystemet.

"Det finns många projekt och idéer, men det måste också vara möjligt att genomföra dem. När regelverken ändras eller målen är otydliga bromsas utvecklingen.

Branschen behöver stabilitet och någon form av effektiv riskdelning med staten," säger Freed.

I Norden är Sverige en del av ett större kraftsystem, där flera länder är synkroniserade. Det innebär att förändringar i efterfrågan i ett land påverkar hela regionen. Därför kan lagring inte ba-ra ses som en nationell fråga, utan också som en resurs som stärker det nordiska elsystemet.

Energilagring har blivit en central del i

David Freed Gruppchef och ansvarig för elsystemets utveckling, Energiföretagen Sverige

hur Sverige kan balansera ett elsystem i förändring. Den gör det möjligt att ta till vara på mer förnybar energi, hantera variationer i produktionen och att använda elen där och när den behövs mest. Den skapar flexibilitet i hela systemet och öppnar upp för elektrifiering av sektorer som tidigare varit beroende av fossila bränslen.

I takt med att investeringarna ökar och tekniken utvecklas, växer möjligheterna – men också behovet av tydli-ga spelregler och politisk riktning.

"Vi har tekniken, vi har viljan och vi har brådskan. Energilagring är inte en detalj i systemet utan det är det som binder sam-

man allt. Om vi ska klara elektrifieringen av industrin, få in mer vindkraft och hålla priserna stabila, så behöver lagringen vara med från början, inte komma i efterhand," avslutar David Freed.

Text: Foto:

CopyRobin Mattias Jönsson, Energiföretagen

Monsson – Partner Content – Att lagra energi i Sverige skiljer sig från exempelvis Spanien. Vi har utvecklat ett system som klarar av svensk kyla och som maximerar batteriernas livslängd, förklarar Joanna Lilliequist. Monsson har investerat i ett pilotprojekt på 60 MWh i Eskilstuna, vilket markerar startskottet för nästa generations energilagring i Sverige.

Fler anläggningar planeras framöver, både fristående och i anslutning till vind- och solkraftverk.

OM MONSSON

Monsson är ett europeiskt företag som specialiserar sig på avancerade tjänster inom elnätsförvaltning och energilagringstekniker, med fokus på förnybar energi. Företaget erbjuder lösningar såsom frekvensreglering, balansering och peak shaving. De utvecklar, installerar och underhåller skräddarsydda energilagringssystem som stabiliserar energiflöden och främjar omställningen till grön energi.

Med över 500 anställda och projekt med sammanlagt 348 megawattimmar i batterikapacitet – både i drift och under konstruktion – är Monsson idag en betydande aktör inom Europas förnybara energisektor.

Monssons kunder omfattar företag som eftersträvar en stabil, effektiv och miljövänlig energiförsörjning – från energibolag och industriföretag till nya aktörer på den växande gröna marknaden.

– Sverige har rätt attityd men saknar tekniken som krävs för att utnyttja förnybar energi fullt ut. Där kommer vi in, säger Joanna Lilliequist.

Monsson planerar att revolutionera energilagringen

Monsson har genomfört en omfattande analys av de energilagringssystem som för närvarande används i Sverige, så kallade ”containersystem”. Här placeras batterier och teknisk utrustning i isolerade, ombyggda fraktcontainrar.

– Containersystem kan ha begränsningar när det gäller driftsäkerhet och klimatkontroll. Låga temperaturer kan påverka batteriernas prestanda negativt och öka driftkostnaderna, vilket i sin tur riskerar att leda till ineffektiv energianvändning och eventuella driftstörningar, säger Joanna Lilliequist.

Monsson introducerar i stället sin egen innovativa lösning: ett patenterat byggnadssystem som fungerar som energilagringsblock. Systemet är modulärt utformat för hög tillgänglighet och driftsäkerhet, med integrerad avancerad klimatkontroll. Det säkerställer optimal prestanda och lång livslängd, oavsett yttre väderförhållanden.

Fördelar med Monssons energilagring

Monssons lösning erbjuder avancerad temperatur- och klimatkontroll, vilket är avgörande för det kalla klimatet i Sverige.

Systemet tillhandahåller också en hög

driftsäkerhet och tillgänglighet genom sitt modulära och specialdesignade system, samt en överlägsen prestanda.

Automatiserat system med fjärrstyrd teknik

Monssons system är helt automatiserat och fjärrstyrt, vilket minimerar underhållsbehovet och sänker driftskostnaderna. Kärnan i systemet är en egenutvecklad programvara som är specialbyggd för produkten.

Programvaran styr automatiskt driften baserat på väderförhållanden och elnätets förutsättningar, och möjliggör fjärrövervakning och snabba insatser vid behov. Dessutom hanterar programvaran algoritmisk elhandel genom direktintegration med marknadsplattformar i realtid.

För kunden innebär detta en effektiv lösning med full kontroll över energisystemet.

Energilagring för Sverige i framtiden

Teknikens roll i framtidens gröna lösningar är ständigt föränderlig och samtidigt helt avgörande. Därför lägger Monsson stort fokus på att garantera att deras teknik är skalbar, långsiktig och generationsoberoende.

– Vårt system är konstruerat för att hantera flera generationer av batteri- och energilagringslösningar. Batterierna kan uppgraderas modulärt medan kärninfrastrukturen, som VVS, brandskydd och programvara, kan återanvändas, säger Joanna Lilliequist.

Monssons energilagringssystem är kompatibelt med kommande batteritekniker, inklusive natriumjon- och solid state-batterier.

Designen gör systemet relevant för större aktörer som satsar på långsiktig energilagring.

FÖRDELARNA MED MONSSONS ENERGLAGRINGSSYSTEM INKLUDERAR:

• Optimal temperaturreglering på 20–21°C året runt.

• Förlängd batterilivslängd genom

minimerade temperaturvariationer.

• Effektiv drift och underhåll året runt.

• Varje batterimodul är utrustad med flera temperaturövervakningssensorer som ger alarm vid termisk rusning.

• Förmåga att hantera oförutsedda fel och säkerhetsrisker tack vare robust design.

• Ett inert gassystem som upprätthåller

en skyddande atmosfär i batteriblocket för att förhindra brandrisker och säkerställa stabil drift.

• Förbättrad värmeåtervinning vid laddning och urladdning.

• Minskat slitage och ökad tillgänglighet

eftersom att batterierna alltid hålls vid optimal temperatur, även i standby-läge.

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

12

”Laghum” är bäst enligt multientreprenören P R O F I L I N T E R VJ U

Naturen måste prissättas i det ekonomiska systemet, där den som sliter mest på planeten kommer att få betala genom högre skatt på sina varor och tjänster.

Multientreprenören Stefan Krook lägger numera större delen av sin vakna tid på att utveckla tankarna om samt sprida budskapet att dagens ekonomiska system behöver uppdateras till det han kallar för ”laghum”.

Text:

Ann-Louise Larsson

L

aghum är fornnordiska och betyder ”i balans med det som är rätt”.

Med laghum ekonomi menar Stefan Krook ett ekonomiskt system som verkar inom det forskarna definierar som planetära gränser, alltså gränser bortom vilka vi riskerar stabilitet och ett gott mänskligt liv på jorden. För att komma dit behöver produkter som inte är snälla mot naturen belastas med högre skatt, vilket indirekt skulle subventionera produkter med minimalt resursuttag.

– Ekonomiska system kan inte vara statiska.

Vi behöver tänka på dem som mjukvaror – de måste uppgraderas med jämna mellanrum för att fungera, säger han.

Stefan Krook ligger bakom företag som Glocalnet, Godel och Kivra och drivs att både kunna skapa lönsamma företag och samtidigt göra ”gott”. Sedan november förra året jobbar han hårt för att fler ska förstå att det är dags för ”blandekonomi 2.0” eller laghum-ekonomi som han valt att kalla det – ett nytt ekonomiskt ramverk som gör det lönsamt för företagen att bidra till välstånd inom planetens gränser.

Jag menar att vi har mänsklighetens största marknadsmisslyckande när vi tittar på hur vi människor förhåller oss till planet och natur – men det är inte hopplöst och vi kan fortfarande göra något åt det.

– Utgångspunkten är ett system som gör att vi får balans. Människan har skapat ekonomiska system som ett sätt att organisera oss och det ska vi fortsätta med, men vi måste underordna oss naturen, säger han.

Under hela sitt vuxna liv har han hittills jobbat med sätt att inom befintliga ekonomiska system hitta sätt att bidra och göra skillnad genom att till exempel skänka vinsterna till välgörenhet. På senare tid har han landat i att världens ekonomiska system behöver uppdateras för att kunna klara dagens utmaningar. Kärnan av hans tankar är en enkel men kraftfull idé om att börja beskatta det som hotar vår framtid – utsläpp och utvinning av naturresurser, istället för som idag – arbete.

Stefan Krook Entreprenör, grundare av Glocalnet, Godel och Kivra

– Ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser – naturen och planetens resurser är med all tydlighet det mest begränsande vi har idag. Det betyder att de ekonomiska system vi har idag är felinställda utifrån vad vi borde optimera systemen efter. Om vi beskattar för arbete hårt får vi mindre arbete. Om vi istället beskattar resursuttag - då får vi mindre resursuttag.

Stefan Krook började sin entreprenörsresa redan som åttaåring med att plocka och sälja jordgubbar. I vuxen ålder startade han 1997 Glocalnet, samtidigt som han studerade på Handelshögskolan. Efter några års studieuppehåll för att bygga upp företaget återvände han till skolbänken 2002, studerade klart och skrev en uppsats om företagskultur. I den vevan startade tankarna på att som entreprenör kunna vara med och bidra till dem som inte är lika lyckligt lottade i världen.

– Jag läste boken ”Lycka” som handlar om Dalai Lamas tankar och tog med mig tre saker från den. 1. Det är viktigt att du gör något. 2: För att nå impact - gör det du är bra på. 3. Oavsett vad du är bra på kan du vända din kraft till något gott. Det har jag tagit med mig i allt företagande sedan dess, berättar Stefan Krook.

Ekonomiska system kan inte vara statiska. Vi behöver tänka på dem som mjukvaror – de måste uppgraderas med jämna mellanrum för att fungera.

Utifrån de tre punkterna ovan utarbetade Stefan Krook en affärsidé om bolag som skänker all sin vinst till välgörenhet. Det blev startskottet för GodEl som i år firar 20 år på marknaden och som tillsammans med Godfond genom stiftelsen GoodCauses delat ut över 140 miljoner kronor till välgörenhetsorganisationer. Med GoodCause välgörenhet och senare med Kivra, som han också är medgrundare till, som räddar mängder av träd och minskar utsläpp från transporter av pappersbrev, har han visat att det går att förändra även om det inte kommer vara det dominerande sättet att driva företag på – men för att åstadkomma förändringar ”på riktigt” krävs att alla jobbar mot samma mål och det kan bara ske genom att på statlig, politisk nivå reformera skattesystemet.

– Jag har jobbat med socialt entreprenörs-

kap i över 20 år och impactföretag i 13 år nu och insett att vi behöver ett system som gör att helheten blir bättre. Jag menar att vi har mänsklighetens största marknadsmisslyckande när vi tittar på hur vi människor förhåller oss till planet och natur – men det är inte hopplöst och vi kan fortfarande göra något åt det, säger han.

För att uppnå förändring krävs en politisk omstöpning av hela skattesystemet, vilket kommer att ta tid och kräva viljestyrka och engagemang från folket för att få politikerna att börja arbeta med frågorna – men det är inte omöjligt menar Stefan Krook.

Han tar varje tillfälle som ges i akt att berätta om sina tankar på en laghum ekonomi.

Nyligen träffade han en delegation från Island på statsbesök i Sverige och innan jul är ambitionen att släppa en bok. I början av året klev han in i rollen som Practitioner in Residence vid Handelshögskolans House of Innovation där han både ska stärka högskolans kontakter med näringslivet och utforska nya vägar mot en mer hållbar marknadsekonomi.

– Jag märker redan att det börjar hända grejer i de politiska leden, säger han.

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar Helhetsansvaret.

Rådgivningen.

Produkten.

Vänd dig till våra auktoriserade återförsäljare.

Då kan du alltid lita på att din lyftutrustning är en del av en trygg helhetslösning.

Den ger dig tillgång till expertisen i ABUS Sverige Gruppen under kranens hela livslängd.

Hitta din återförsäljare på abus-kransystem.se

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

14

Almedalsveckan vill gå från hållbar diskussion till hållbart arrangemang HÅLLBARHET

Som ett av Sveriges största demokratiska forum lockar Almedalsveckan tusentals organisationer och deltagare till Visby.

– Vi ville skapa en inkluderande matupplevelse där hållbarhet inte är ett tillval – utan standard. Det är fjärde året vi kör med återanvändbara tallrikar och bestick, och det fungerar riktigt bra.

Men med den stora mötesplatsen följer också ett ansvar – för miljö, social inkludering och långsiktig tillgänglighet. Mia Stuhre, verksamhetsledare på Region Gotland, berättar hur de tillsammans med arrangörerna arbetar för att göra veckan mer hållbar – på riktigt.

Almedalsveckan har även ett fordonsförbud av både miljö- och säkerhetsskäl, samt stöd till mindre och ideella aktörer för att skapa en socialt hållbar struktur. Från starten 2022 och fram tills i år erbjuds till exempel 60 nya organisationer plats på scen och

A

lmedalsveckan bygger på en unik demokratisk modell. Alla som deltar äger sin fråga, sitt evenemang och sitt ansvar. Det gör oss både sårbara och starka, säger Mia Stuhre, verksamhetsledare på Region Gotland.

I år väntas lika många organisationer som tidigare – men med fler evenemang fördelade över fem dagar. Just det decentraliserade upplägget är både en möjlighet och en utmaning när det gäller hållbarhet.

– Vi kan inte styra allt, men vi kan skapa riktlinjer, förutsättningar och en kultur där hållbarhet är en självklarhet, säger Stuhre.

Mia Stuhre Verksamhetsledare, Region Gotland

unga ges möjlighet att arrangera aktiviteter i Almedalsbiblioteket – utan kostnad.

Utmaningarna kvarstår, inte minst tillgången till boende och transport till ön, men Region Gotland arbetar långsiktigt.

– Vi är en ekokommun och vill visa att hållbarhet inte bara är ett mål – det är en pågående process. Det handlar inte om att ha dåligt samvete för att man kommer till Gotland, utan att tillsammans göra bättre val, säger Mia Stuhre.

Vad hoppas du på att besökare och arrangörer tar med sig från årets Almedalsvecka?

– Nya perspektiv, fulla kalendrar – och insikten att hållbarhet inte är ett sidospår utan en del av helheten. Då gör vi skillnad, avslutar hon.

Sedan 2013 erbjuds alla arrangörer att miljödiplomera sina evenemang. Det innebär krav inom fyra områden: transport, förtäring, kommunikation och val av plats. Allt fler hakar på – 65–70 procent av arrangemangen uppfyller i dag kraven.

– Det handlar om att ställa sig frågan: behöver vi verkligen den här giveawayen?

Ska vi servera kranvatten i stället för flaskor? Det är små val som gör stor skillnad i längden, säger hon.

Ett av årets tydligaste hållbarhetsinitiativ är matområdet, som nu har krav på flergångsartiklar. Bakom initiativet står ett samarbete med bland andra företaget Light My Fire.

Foto: Region Gotland

ANNONS

Sveriges möjligheter med klimatneutrala elektrobränslen 90% av allt gods i internationell handel fraktas med fartyg och varje år släpper den globala sjöfarten ut 940 miljoner ton koldioxid på grund av att 99,9% av bränslet som används är fossilt*. Behovet av lösningar som kan accelerera sjöfartens klimatomställning är stort och här kan Sverige ta en ledande roll med sina unika förutsättningar för produktion av klimatneutralt elektrobränsle som e-metanol.

Elektrobränsle för en accelererad klimatomställning Elektrobränsle som e-metanol är en effektiv ersättare till dagens

EN MÅNGFALD AV FÖRDELAR

fossila bränslen för att i närtid signifikant minska klimatutsläppen inom svåromställda sektorer som global sjöfart. Beprövad teknik för tillverkning av e-me-

Illustration: Liquid Wind elektrobränsleanläggning

som Alfa Laval, Carbon Clean,

Unika förutsättningar och

Siemens Energy och Topsoe

möjligheter

redan påbörjat etableringen av

Sverige har unika förutsättningar

anläggningar i Sundsvall, Umeå

för produktion av elektrobränslet

och Örnsköldsvik, samt Haapavesi

e-metanol, bland annat tack vare

och Nådendal i Finland. Bolaget har

tillgänglig byggbar mark, tillgång

vatten- eller vindkraftsbaserad el.

även fått i uppdrag att utveckla

till förnybar energi och biogen

Unipers e-metanolanläggning i

koldioxid. Ofta finns det en existe-

Sverige som global föregångare

Östersund. Liquid Wind planerar

rande infrastruktur med hamnar,

Liquid Wind är en världsledande

för etableringen av ytterligare 10

skogsindustri och kraftvärmeverk

utvecklare av anläggningar

st anläggningsprojekt till 2027.

som kan kopplas på Liquid Winds

tanol från det svenska företaget Liquid Wind bygger på att fånga in biogen koldioxid från lokala kraftvärmeverk och kombinera den med grön vätgas framställd från förnybar energi som t.ex.

för elektrobränsleproduktion

modulära lösning för elektro-

som med strategiska partners

bränsleproduktionen.

• Effektivt utnyttjande av befintlig lokal infrastruktur och industri • Skapande av ny lokal exportnäring och ekonomisk tillväxt • Minskade lokala och globala koldioxidutsläpp för att uppnå klimatmål i närtid • Bidrar till ökad lokal självförsörjning inom bränsleproduktion • I linje med Fossilfritt Sveriges strategi för biogen koldioxidinfångning

Besök liquidwind.com för mer information. *) Källa: UNCTAD, Review of Maritime Transport 2019

FEB 2025

Sveriges mest kompletta industrileverantör!

Vi står redo att möta framtidens industri redan idag Ahlsell är Sveriges mest kompletta industrileverantör och möter varje dag industrins skiftande behov och ökade förväntningar. Med vår samlade erfarenhet och ledande marknadsposition som totalleverantör kan vi bistå med alternativa produktval och skräddarsydda försörjningslösningar.

Allt för att optimera våra kunders affär, både tekniskt och ekonomiskt. Bredden och djupet i vårt industrisortiment är en del av det som gör oss unika.

Vi erbjuder även tjänster som underlättar våra kunders vardag, liksom specialistkompetens inom ett flertal teknik- och produktområden som är centrala för svensk verkstads- och processindustri; allt ifrån automationslösningar och flödesteknik till verktyg och PPE. Med logistik i världsklass säkerställer vi dessutom att våra kunder alltid får rätt varor, i rätt tid och till rätt plats – trygga leveranser med minskad miljöpåverkan.

Tillsammans med våra kunder och leverantörer vill vi påverka samhället i en mer hållbar riktning. Därför tar vi ansvar för konkreta hållbarhetsfrämjande insatser genom hela värdekedjan. Vi driver bland annat ett branschledande arbete med krav på uppföljning och spårbarhet i våra leverantörsled. Att vi 2025 återigen uppnådde högsta nivån Platinum i EcoVadis internationella hållbarhetsbedömning visar att vi är på rätt väg.

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

16

Sverige kan ta ledartröjan inom elektrobränslen

Kvotplikt, utvidgat producentansvar, plastavgifter minskar behovet av att elda plast FO S S I L F R I H E T

För att nå en framtid där vi tar vara på jordens resurser behöver produkter vara designade för att inte hamna i soporna, utan för att hålla länge och lagas i stället för att kastas, delas av många och användas om och om igen, tills de inte längre går att använda och då i första hand ska gå till materialåtervinning. Det anser Tony Clark, vd på Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering.

Text: Foto:

Annika Wihlborg Daniel Larsson

Tony Clark Vd på Avfall Sverige

P

lastmängderna i samhället ökar snabbt. Avfallssektorn står för sju procent av Sveriges klimatutsläpp, nästan uteslutande på grund av plast som förbränns, och utvecklingen går åt helt fel håll. Bara genom direktimport strömmade 12 miljoner produkter, ofta lågkvalitativa och utan att nå upp till EU:s miljökrav vad gäller till exempel kemikalier, in i EU varje dag under 2024. Mycket av detta blir snabbt avfall och förorenar våra avfallsströmmar vilket gör materialåtervinning av dessa produkter närmast omöjlig. Samtidigt slängs fortfarande alldeles för mycket plast, som borde ha sorterats ut, i det restavfall som går till avfallsförbränning.

CCUS är avgörande för framtidens hållbara avfallshantering

– Trots att Sveriges privata och kommunala avfallsförbränningsanläggningar årligen hanterar cirka 670 kilo avfall per svensk invånare och gör stora insatser för att minska andelen fossil plast som går till förbränning räcker det inte eftersom plastkonsumtionen i hela samhället bara fortsätter att öka, särskilt den billiga och svåråtervunna fulplasten, säger Tony Clark.

Förutom att komma åt problemen betydligt tidigare i värdekedjan betonar han att CCUS, alltså kolavskiljning, användning och lagring, också kommer att vara helt avgörande om vi ska kunna ha en hållbar avfallshantering under de kommande decennierna.

– Vi måste bryta trenden. Vi på Avfall Sverige har identifierat fem avgörande spår för omställningen: att plasten måste bli cirkulär, CCUS för avfallsförbränning, cirkulär omställning på övriga områden, våra egna klimatåtaganden samt vikten av företag som går före. Vi presenterade dessutom nyligen 33 åtgärder för att minska behovet av att elda plast, säger Tony Clark.

Snabbt införande av kvotplikt för plast

Plast som varken kommer att återvinnas eller återanvändas väller in i vårt samhälle, inte minst i form av lågkvalitativa produkter som importeras till EU. Det strukturella problemet ligger inte främst i hanteringen av avfall, utan i produktionen och konsumtionen av dessa varor.

– Vi vill se ett snabbt införande av kvotplikt för plast i Sverige. I nästa steg behöver EU säkerställa att alla typer av plastprodukter inkluderas i kvotplikten, inte bara från förpackningar utan även från exempelvis elektronik, möbler, textilier och fordon. EU bör även införa en plastavgift som innebär att producenterna betalar för kostnader som uppstår i avfallsledet, för att styra mot minskade plastmängder och bättre kvalitet på plasten, säger Tony Clark, som även vill se skärpta regler för direktimport till EU.

vara en helt nödvändig teknik för att hantera de fossila utsläpp som inte kommer att kunna undvikas, säger Tony Clark.

Eftersom priset på utsläppsrätternas skjuter i höjden, och helt upphör 2039, anser han att regeringen omedelbart bör införa ett nationellt stödsystem för CCUS för avfallsförbränning.

– Genom att tillämpa principen ”förorenaren betalar” bör ett utökat producentansvar för plast införas för att täcka kostnaderna för bland annat CCUS. Det innebär att producenter av plast, som slutligen måste gå till energiåtervinning, även medverkar till att finansiera CCUS-teknik. Offentliga och privata partnerskap bör inledas för att skapa fonder som kan finansiera både CCUS-teknik och åtgärder som minskar mängden fossilt plastavfall, säger Tony Clark.

Den mest effektiva klimatåtgärden är att minska avfallsmängderna vid källan genom minskad konsumtion, bättre design och ökad återanvändning.

Paradigmskifte i affärsmodeller och konsumtionsvanor

Minskad konsumtion, bättre design och ökad återanvändning

Trots Sveriges höga ambitioner ligger vi efter EU:s mål om att 60 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas eller återanvändas senast 2030. Idag ligger vi på runt 40 procent.

– Den mest effektiva klimatåtgärden är att minska avfallsmängderna vid källan genom minskad konsumtion, bättre design och ökad återanvändning. Men givet dagens utveckling med ständigt ökande plastanvändning, kommer koldioxidavskiljning, användning och lagring, CCUS,

– Nu krävs krafttag så att samtliga produkter designas för återbruk och återvinning, marknaden för reparationen växer och privatpersoner och företag ökar sin utsortering. För att lyckas med det krävs tydliga regleringar, ekonomiska incitament och ett paradigmskifte i affärsmodeller och konsumtionsvanor. Vi vill bland annat att regeringen ska ta fram en nationell handlingsplan som stöder företag att gå över till cirkulära affärsmodeller och sänka momsen på reparationer för en rad olika produkter: kläder, skor, möbler och elektronik, säger Tony Clark.

Sänkta kostnader för att återvinna grovplast, färre engångsförpackningar i plast, att flytta fossilbelastningen högre upp i värdekedjan och färre antal plastsorter, vilket underlättar sortering och återvinning är andra exempel på åtgärder som Avfall Sverige efterlyser.

Broghan Helgeson Ansvarig för NorthStarH2 på Uniper

Uniper arbetar för fullt för att NorthStarH2 ska sätta Östersundsregionen och Sverige på kartan för lokalt producerade förnybara bränslen. Målet är att fabriken ska vara på plats 2029 och varje år kunna producera över 100 000 ton fossilfri e-metanol.

Text:

Ann-Louise Larsson

– Projektet är unikt på många sätt, inte minst genom vårt mycket goda samarbete med Jämtkraft och Östersunds kommun, som gör allt för att vi ska lyckas, säger Broghan Helgeson, ansvarig för NorthStarH2 på Uniper.

Sedan 2022 har Uniper planerat för att använda förnybar el och biogen koldioxid, infångad från Jämtkrafts nyligen invigda kraftvärmeverk, för att producera e-metanol.

E-metanol är ett alternativ till bränslen från råolja, till exempel diesel, och kommer vara en viktig pusselbit för att ställa om tillverkningsindustri och tunga transporter inom till exempel sjöfarten eftersom de är svåra att direktelektrifiera. E-metanolen möjliggör i stället en indirekt elektrifiering.

Broghan ser stora möjligheter för Sverige att ta ledningen som en ledande elektrobränslenation i Europa. Enligt henne är det inte längre en fråga om omställningen blir av, utan när.

– Sverige och Jämtland har förutsättningar vi inte ser någon annanstans i Europa: god tillgång till förnybar el, nätkapacitet, stark skogsindustri och fungerande infrastruktur, säger Helgeson, som även skrev sin avhandling om elektrobränslen när hon doktorerade vid Universitetet i Köln.

Anläggningen i Östersund är i en förberedande fas, där målet är att lämna in en miljötillståndsansökan i slutet av året. Fullt utbyggt skulle elektrobränslet från NorthStarH2 kunna reducera Sveriges koldioxidutsläpp genom att återanvända 160 000 ton infångad koldioxid per år. Det skulle bidra till att Sverige kan nå klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 och samtidigt skapa fler jobb i Östersund. Dessutom skulle det bidra till att stärka Sveriges försörjningstrygghet och minska behovet av import och beroendet av andra länder för fossila bränslen.

– Vi har en möjlighet att bli självförsörjande på framtidens fossilfria bränslen. Det är inte bara en klimatfråga, det handlar om beredskap, vår självförsörjning och Europas och Sveriges konkurrenskraft, säger Broghan Helgeson.

Öresundskraft – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

17

Från rök till resurs - Öresundskraft tar koldioxiden ur luften Helsingborg är på väg att bli en förebild för klimatsmart stadsutveckling. Genom en banbrytande satsning på koldioxidinfångning vid Filbornaverket som ägs av kommunala Öresundskraft tar staden ett avgörande steg mot sitt mål att bli klimatneutral redan 2030.

D

en teknik som Öresundskraft investerar i är känd som CCS (Carbon Capture and Storage), vilket innebär att koldioxid fångas upp och lagras under marken, något som inte bara minskar utsläppen utan även skapar nya möjligheter för näringslivet och för Helsingborgs stad som är ägare till Öresundskraft.

Filbornaverket är ett avfallseldat kraftvärmeverk som producerar både el och fjärrvärme för kunder i Helsingborg med omnejd. I processen frigörs koldioxid, varav en del är biogen och en del är fossil.

Med CCS-teknik planerar Öresundskraft att fånga in minst 90 procent av dessa utsläpp, motsvarande cirka 200 000 ton

Ulrika Hallengren VD för Wihlborgs

Öresundskraft oresundskraft.se

koldioxid årligen. Den infångade koldioxiden kommer sedan att lagras permanent under marken. Detta är ett avgörande steg för Helsingborg att närma sig målet om netto-noll-utsläpp.

För företag i nordvästra Skåne innebär CCS en konkret lösning för att minska sina klimatpåverkande utsläpp. Företag får tillgång till klimatneutral avfallsförbränning och klimatneutral fjärrvärme. Genom att köpa negativa utsläppscertifikat från Öresundskraft kan företag uppnå sina egna klimatmål och stärka sin hållbarhetsprofil.

Fastighetsbolag som Wihlborgs Fastigheter AB och Helsingborgshem har redan

Sofie Holmkvist Miljödirektör i Helsingborgs stad

tecknat avtal för att köpa sådana certifikat, vilket visar på ett starkt engagemang.

– Det är helt enkelt så att om vi ska nå våra mål behöver vi den här typen av tjänst.

Det är ett bra upplägg när vi kan ha ett samarbete med Öresundskraft och vara del av det lokala kretsloppet. Det uppskattar vi mycket, säger Ulrika Hallengren, VD för Wihlborgs och framhåller att samarbetet med Öresundskraft är värdefullt för fastighetsbranschen i stort vars verksamheter har klimatpåverkan främst i form av energiförbrukning, byggmaterial och transporter.

Helsingborgs stad har med sitt investeringsbeslut att satsa på en CCS-anläggning också tagit ett aktivt ansvar för att nå sina klimatmål. Genom att köpa negativa utsläppscertifikat upp till 12 000 ton koldioxid årligen från Öresundskraft, bidrar staden till att uppnå netto-nollutsläpp till 2030. Sofie Holmkvist, miljödirektör i Helsingborgs stad, betonar vikten av att ta helhetsansvar för klimatpåverkan:

– För att bidra till målet om ett klimatneutralt Helsingborg 2030, behöver vi också kompensera för de utsläpp som inte går att ta bort eller minska på andra sätt. Det gäller till exempel de utsläpp som är kopplade till behovet av energi i våra fastigheter. Att köpa negativa utsläpp från Öresundskraft är därför en nödvändig åtgärd för att framtidssäkra en hållbar stad och ta fullt ansvar för utsläppen från stadens organisation. säger hon.

Med en planerad CCS-anläggning som ska stå klar 2028, vill Helsingborgs stad visa att det är möjligt att kombinera hållbarhet med tillväxt. Genom att investera i ny teknik skapas nya jobb och möjligheter för lokala leverantörer. Detta är en framtidsinvestering som kan leda till ökad tillväxt och sysselsättning, samtidigt som det spelar en viktig roll för att uppnå stadens klimatmål.

Det är ett exempel på hur en stad kan ta ansvar för klimatet och samtidigt skapa förutsättningar för ett hållbart näringsliv.

Genom att kombinera teknisk innovation med ett starkt lokalt engagemang, visar de vägen mot en koldioxidneutral framtid.

18

NG Nordic – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Från skrot till cirkulär strategi

Lever som man lär

Samtidigt ser man också över sitt eget klimatavtryck. Satsningar på fossilfri logistik, elektrifiering av fordonsflottan och användning av biovänliga bränslen visar att NG Nordic lever som de lär.

– För att cirkulär ekonomi ska bli norm krävs mer än teknik. Det krävs mod och att politiken hänger med. Men vi är redo – och vi är inte ensamma, säger Björn Ofstad.

Ett av de största hindren för ökad återvinning i industrin, enligt NG Nordic, är att flödena är för komplexa. Många företag har avfall i flera materialslag, blandade med farliga ämnen eller förorenat förpackningsmaterial. Genom teknologiska lösningar – som exakt sortering och kemisk separation– kan man i dag återföra mycket mer till produktion än för bara några år sedan.

Företaget har också insett att man inte bara kan fokusera på material. För att få verklig effekt måste även logistik, energi och datainsamling integreras i samma system.

Det har lett till satsningar på containerövervakning i realtid, uppkopplade transportflöden och integration med kundernas produktionssystem.

NG Nordic samarbetar i stor utsträckning med internationella bolag som verkar lokalt i Norden, vilket innebär att deras kompetens också får global spridning.

Avfall är inte längre bara något som ska slängas – det är en resurs, en affärsmöjlighet och en nyckel till klimatomställningen. NG Nordic, med 100 års erfarenhet av återvinning och resurshantering, har utvecklats till en strategisk partner för industrin i omställningen till en cirkulär ekonomi.

Från byggbransch till läkemedelsindustri – NG Nordic jobbar med hela värdekedjan.

Gips från rivningsprojekt mals ner och blir till nya gipsskivor. Koppar och plast från elinstallationer tas tillvara och återförs till produktion. Inom läkemedelsindustrin återvinns bland annat diabetespennor i ett nästan slutet kretslopp där glas, metall och plast separeras och får nytt liv.

Björn Arve Ofstad VD, NG Nordic

V

ärlden genererar mer avfall än någonsin, och mycket av det hamnar som föroreningar på land och i hav. NG Nordic ser det istället som en resurs. Med rötter i den nordiska skrottraditionen och blicken riktad mot framtiden har företaget tagit en aktiv roll i att omvandla avfall till värde.

– Vi ser oss själva som en modern skrotsamlare, säger vd Björn Arve Ofstad. Men vår verkliga styrka ligger i våra partnerskap. Det är tillsammans med andra vi bygger återvinningsmodeller som fungerar i praktiken.

NG Nordic ngnordic.com

Förutom att ta tillvara på resurser, arbetar NG Nordic också aktivt med att minska farorna med giftiga ämnen.

Med patenterad teknik renas bland annat processvatten från PFAS, sulfat och andra skadliga föroreningar i nära samarbete med industrikunder och myndigheter. Det handlar inte bara om att återvinna, utan att också skydda människor, ekosystem och biologisk mångfald.

Linjärt håller inte längre

Naturresurserna sinar i snabb takt. Den linjära modellen där resurser tas, används och slängs har nått vägs ände. NG Nordic bygger istället cirkulära materialflöden i industriell skala, där logistik, datainsamling och energioptimering integreras för

att maximera resurseffektiviteten.

– Cirkulär ekonomi kräver samarbete, inte konkurrens. Ingen klarar det här ensam, säger Ofstad. Ökar konkurrenskraften

För att möta nya EU-krav, som till exempel införandet av digitala produktpass, satsar NG Nordic också på att göra materialflöden spårbara i varje led. Genom sensorer i containrar, digital övervakning och optimerade logistiklösningar kan företaget dokumentera och kvalitetssäkra varje steg i återvinningskedjan. Det minskar både utsläpp och kostnader – och gör det enklare för kunder att visa sitt klimatansvar.

En tredjedel av världens koldioxidutsläpp kommer från utvinning och förädling av jungfruliga råvaror. Genom att erbjuda återvunna, spårbara material hjälper NG Nordic på så vis sina kunder att minska deras klimatpåverkan.

Men det är hemma i Norden som företaget ser sin starkaste roll. Här finns teknikkunnande, politisk vilja och investeringskapital – men framför allt en kultur av samarbete.

– Vi har byggt upp tillit – och det är ett lika viktigt kapital som någon maskinpark, säger Ofstad.

Lockar ung arbetskraft

En annan avgörande faktor för att lyckas med den cirkulära omställningen är kompetensförsörjningen. NG Nordic satsar kontinuerligt på att utbilda både nya medarbetare och samarbetspartners.

Företaget samarbetar också med universitet och forskningsmiljöer för att driva utvecklingen av ny teknik framåt.

– Vi märker att unga är nyfikna på vår bransch. De vill arbeta med något som har mening. Och för oss är det en styrka – att kombinera generationsväxling med kunskapsöverföring.

– Vi hjälper företag att bli mer hållbara, men också mer konkurrenskraftiga. Det är så vi skapar verklig förändring, säger Ofstad.

Han pekar samtidigt på att vi befinner oss i ett avgörande skede. I dag är endast omkring tio procent av världsekonomin cirkulär, men det finns tecken på en positiv förändring. EU implementerar nya regelverk, investerare ställer högre krav och konsumenter – särskilt den yngre generationen – efterfrågar allt mer hållbara produkter.

Företaget är även aktivt inom energisektorn, där de i samarbete med Equinor återvinner restprodukter från syntetisk gasproduktion som är en viktig insatsvara i hållbart flygbränsle.

– Det ger både politiskt och kommersiellt tryck i rätt riktning. För många företag är miljö- och hållbarhetskrav numera en självklar del av inköpsbesluten, avslutar Björn Arve Ofstad.

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

19

Built for what’s next

Carbon Carbon removal that scales. For a planet that can’t wait.

Advancing engineered carbon removals

ReCarber is on a mission to remove CO₂ at gigaton scale using engineered solutions — with BECCS-as-a-Service at the core.

That’s why we develop and �nance carbon removal projects and operate a platform that connects emitters with buyers of high-quality carbon removal credits. Our holistic approach makes removals faster, cheaper, and at lower risk.

Our platform can accelerate your project

We bring together the full value chain — from emitters to o�takers and everything in between — to reduce transaction costs and streamline deployment.

Whether you’re building, �nancing, or buying carbon removal, ReCarber makes it easier to get to scale.

Be part of something big. www.recarber.com

ReCarber AB Sveavägen 49, 113 59 Stockholm, Sweden

www.recarber.com

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN KA VVS SERVICE KA VVS – Advertorial

Grön Byggvärme värmer byggbranschen – året runt Byggbranschen behöver pålitlig värme under byggnation – oavsett årstid och väder. Samtidigt påpekar Christoffer Asplund på KA Vvs Service att kraven på hållbarhet och energieffektivitet ökar.

– Vår nya innovation Grön Byggvärme är en mobil, kostnadseffektiv och klimatsmart lösning som förbättrar branschens arbetsmiljö, säger han.

Byggarbetsplatser behöver värme – både för en positiv arbetsmiljö och för att byggmaterial ska torka ordentligt. Det berättar Christoffer Asplund på KA Vvs Service, men konstaterar att traditionella metoder, som diesel- eller eldrivna värmare, varken är billiga eller särskilt miljövänliga.

– När vi letade efter fler hållbara produkter att utveckla hittade vi detta hål på marknaden.

Då föddes idén att ta tekniken från en vanlig luftvattenvärmepump och göra den mobil och mer anpassad för byggarbetsplatser, säger han.

Framtidens värmelösningar KA Vvs Service har sina rötter i Tullinge och drivs i dag av grundaren Kenneth Asplund och hans söner Christoffer och Alexander.

Kenneth berättar att de med dotterbolaget Grön Byggvärme AB har tagit nästa steg i att skapa framtidens värmelösningar.

– Det började med en kund som skulle

hyra byggvärme, men dieselkostnaden blev skyhög – upp till 10 liter i timmen. Då tänkte vi att det måste vara möjligt att utveckla något både bättre och billigare, säger han.

Fungerar i -28 grader Resultatet blev en mobil byggvärmelösning, baserad på värmepumpsteknik som reducerar energiförbrukningen med upp till 80 procent jämfört med el. Christoffer berättar att lösningen fungerar i temperaturer ner till minus 28 grader, enkelt kan flyttas mellan olika delar av bygget och kommer med fem års garanti.

– Systemet är kompatibelt med existerande system som golvvärme, radiatorer och tappvatten, och kommer med förinstallerad mjukvara. Vi lanserade den första värmepumpen i vintras och den värmer 1 000 kvadratmeter. Efter sommaren kommer en större modell som klarar 3 000 kvadratmeter, säger han.

Läs mer på: https://kavvs.se och http://gronbyggvarme.se

”Otroligt effektivt” Grön Byggvärme används bland annat hos Turbinen Entreprenad AB och Kenneth berättar att lösningen värmer företagets 2 800 kvadratmeter med bara 14 kW per timme.

– Det är otroligt effektivt – och dessutom lätt att dokumentera i sin hållbarhetsrapportering, avslutar han.

FAKTA

KA Vvs Service är ett familjeägt företag från Tullinge med rötter från 1989. De erbjuder innovativa lösningar inom VVS och har nu breddat verksamheten med dotterbolaget Grön Byggvärme AB. Företaget står för omtanke, kreativitet och prestation med ett tydligt miljöfokus.

20

Hasopor – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Skumglas driver hållbar utveckling i svensk infrastruktur- och byggmarknad FRÅN ÅTERVUNNEN GLASFLASKA TILL FRAMTIDENS BYGGMATERIAL Byggbranschen ställer allt högre krav på hållbarhet – och intresset för klimatsmarta material växer snabbt. Ett av dem är skumglas, tillverkat av återvunnet glas och redan en nyckelspelare i Sveriges infrastruktur- och byggprojekt.

I

Hammar, granne med Sveriges centrum för glasåtervinning, förvandlar Hasopor oanvändbara glasrester till ett byggmaterial med unika egenskaper. Med fossilfri el och en liten mängd kiselkarbid skapas ett poröst och extremt lätt material med fantastiska egenskaper: skumglas.

– Vi tar något som annars skulle hamna på deponi och förädlar det till en produkt med mycket lång livslängd och stor samhällsnytta, säger Daniel Ellison, vd för Hasopor.

Materialets låga vikt och höga tryckhållfasthet gör det särskilt lämpligt som fyllnadsmaterial i områden med mjuka jordarter – som lera i Västsverige, Mälardalen och längs Norrlandskusten.

När E6:an återställdes efter jordskredet vid Stenungsund användes mer än 40 000 kubikmeter skumglas, vilket gjorde att vägen kunde öppnas flera månader tidigare än planerat.

– Att vi kunde leverera så stora volymer snabbt och under mycket begränsad tid var avgörande, säger Ellison.

– För oss handlar det inte bara om siffror – utan om att ta ansvar och bygga ett hållbart och framtidssäkert företag.

Hasopor grundades 2007 och blev 2019 en del av finska Foamit Group. Idag har företaget 25 anställda i Sverige och levererar skumglas till såväl offentliga som privata aktörer.

Genom processförbättringar, energibesparingar, förbättrad kvalitetskontroll och en förbättrad arbetsmiljö har Hasopor både sänkt kostnader och nått flera ISO-certifieringar.

– Vi började som ett entreprenörsdrivet bolag. Nu har vi stabiliserat verksamheten, ökat lönsamheten och expanderat produktionen, berättar Ellison.

– För oss handlar det inte bara om siffror – utan om att ta ansvar och bygga ett hållbart och framtidssäkert företag.

Företagets närhet till Svensk Glasåtervinning ger tillgång till glaset som inte klarar de tuffa kvalitetskraven som krävs för att bli nytt förpackningsglas eller glasull. I dag återvinns drygt 90 procent av alla glasförpackningar i Sverige. Av det som inte blir nytt glas går en stor del till skumglasproduktion.

– Vi skapar ett dubbelt kretslopp. Råmaterialet är återvunnet redan från början – och den färdiga produkten kan självklart återvinnas igen om byggnaden eller konstruktionen rivs. En av våra konkurrenter marknadsför nu sitt alternativa lättfyllnadsmaterial hårt som en cirkulär produkt genom att återvinna det och sälja det igen – och det är ju bra att man återvinner sitt eget material – men varför inte välja ett material som är cirkulärt redan från början?

– Hasopor har växlat upp, och är bara i början av en lång hållbar resa, säger Daniel Ellison.

Konkurrenterna behöver återvinna och återanvända sitt material mer än tre gånger innan det når samma låga koldioxidavtryck som vår produkt har direkt från fabriken, säger Ellison Miljönyttan sträcker sig även till logistiken. Leveranser sker med fordon som uteslutande drivs av förnybara bränslen som HVO100. Hasopors skumglas är väl Hasopor hasopor.se

beprövat. Mer än 2.000.000 m3 skumglas har levererats till den svenska marknaden och har använts i stora projekt som: • Varbergstunneln • Norrköpings Inre Hamn • Hagastaden i Stockholm • E20 utanför Mariestad • Dubbelspår i Välsviken, Karlstad Materialet vinner också mark i mindre projekt och bland privatpersoner. Skumglas säljs numera både i konsumentsäckar och stor-säckar och används i byggnadsvård, trädgårdsprojekt, poolbyggen, som dränering och mycket annat.

– Eftersom det väger så lite är det lätt att arbeta med. Det är formbart och påverkas inte av frost eller fukt som andra fyllnadsmaterial, säger Stefan Nordahl, säljchef och en av företagets grundare.

Nordahl ser ett växande intresse från byggsektorn, särskilt i upphandlingar där hållbarhet prioriteras. Leveransförmågan är också ett viktigt argument.

– Kombinationen av miljövänlighet, tekniska fördelar och logistik gör att fler och fler inser värdet av att arbeta med skumglas, säger han.

Hasopor har siktet inställt på fortsatt tillväxt – både i Sverige och internationellt.

Företaget är redan en del av ett nätverk med tillverkning även i Finland och Norge.

– Hasopor har växlat upp, och är bara i början av en lång hållbar resa, säger Daniel Ellison.

Statkraft – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

21

Svensk industri: Ökade elleveranser förutsättning för att nå affärsmålen 97% av beslutsfattare inom den svenska industrin ser att de behöver ökade elleveranser i en nära framtid för att kunna nå sina affärs- och hållbarhetsmål. Det visar en undersökning på uppdrag av Statkraft där 100 beslutsfattare i svenska industriföretag svarade på frågor om energi kopplade till deras verksamhet. position i svenska industriföretag säger att mer elleveranser är en nödvändighet för att företaget ska nå sina affärs- och hållbarhetsmål under de kommande åren.

Jakob Norström VD, Statkraft Sverige

Möjligheterna för vindkraftens expansion har diskuterats flitigt, likaså hur behoven ser ut när flera industriella projekt mött motgångar. Från befintliga energiintensiva industrier är dock beskedet glasklart: Elproduktionen måste öka.

Statkrafts årliga undersökning, Energy Perception Survey, visar tydligt att svensk industri efterfrågar mer elproduktion.

97% av de tillfrågade på beslutsfattande Statkraft statkraft.se

– Det här stämmer väl överens med den bild vi har fått utifrån diskussioner med våra kunder och partners, flera av dem verksamma i tung industri, säger Jakob Norström, VD för Statkraft Sverige.

Några av de sektorer som omfattas i undersökningen är gruv- och stålindustri, kemisk industri, metall och cement, maskintillverkning, livsmedel/dryck, transport/fordon, pappersindustri, teknik och datalagring samt energibolag. Inom sektorerna energi, livsmedel/dryck, metall och cement, gruv- och stålindustri samt transport/fordon sade samtliga tillfrågade att deras företag är i behov av en betydande till mycket betydande ökning av energiförsörjningen.

Tidigare har bland annat branschorga-

Vid ett snart positivt besked kan parken stå driftklar 2029. nisationen Energiföretagen och Energimyndigheten aviserat att efterfrågan på el kommer att fördubblas fram till 2045.

Men behovet kommer att öka successivt och flera stora företag har fått dra ned på sina prognoser då de tvingas inse att de inte kommer att få tillgång till tillräckligt mycket el – antingen på bristande nätkapacitet, eller för att det inte finns tillräckligt mycket el att tillgå.

– Från vår sida står vi beredda att bygga, men tillståndsprocesserna är långsamma och förra året fick vi och flera bransch kollegor ta emot ett negativt besked när regeringen sade nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön med hänvisning till försvarsintresset. Två av dessa var våra, säger Jakob Norström.

Statkraft äger och driver idag 54 vattenkraftverk och fyra landbaserade vind-

kraftsparker i Sverige. Därtill har bolaget fjärrvärmeverksamhet och äger Baltic Cable som är den enda elförbindelsen mellan Sverige och Tyskland. Statkraft har även en gedigen utvecklingsportfölj inom såväl land- som havsbaserad vindkraft.

Ett projekt som väntar på tillstånd hos regeringen är den landbaserade vindkraftsparken Hästliden. Den utgör sista etappen av det stora vindkraftsklustret Markbygden utanför Piteå och skulle kunna producera 2,2 TWh el per år. Det motsvarar cirka 20 procent av den befintliga elanvändningen i elprisområde 1.

Statkraft och LKAB har kommit överens om att säkra elleveranser från Hästliden som behövs för att LKAB ska nå sina mål med att producera fossilfri järnsvamp till stålindustrin.

– Vi hoppas att regeringen ser de många fördelarna med Hästliden, och i ljuset av att det finns en tydlig efterfrågan på den kraft som anläggningen kan producera, beslutar om att ge tillstånd till uppförandet av projektet. Vid ett snart positivt besked kan parken stå driftklar 2029. Det vore till stor fördel för industrin i norra Sverige, avslutar Jakob Norström.

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

22 Foto: Nicholas Doherty / Unsplash

Grön energi som motor för svensk konkurrenskraft T I L LV Ä X T

Tillgång till stabil och fossilfri el håller på att bli en av de viktigaste faktorerna för ekonomisk utveckling, investeringar och industriell expansion. Sverige har unika förutsättningar – men konkurrensen hårdnar. Med rätt strategi kan energiomställningen bli Sveriges väg till stärkt konkurrenskraft, fler jobb och globalt teknologiskt ledarskap.

I

takt med att världen lämnar fossila bränslen bakom sig, förändras spelplanen för ekonomisk tillväxt. Låga utsläpp räcker inte längre – länder konkurrerar nu om att erbjuda billig, tillförlitlig och helt fossilfri el till elintensiva näringar. Här ligger Sverige steget före, med nästan helt fossilfri elproduktion och stark industriell tradition.

I norra Sverige sker just nu en av de största industrisatsningarna i modern tid. Fossilfritt stål, batterifabriker och vätgasanläggningar växer fram i snabb takt. Bakom det ligger tillgång till grön energi i stora volymer. Northvolt, H2 Green Steel och Hybrit är inte bara symboler för omställningen – de är konkreta exempel på hur energi blivit en strategisk resurs för tillväxt.

Det är ingen slump att dessa etableringar sker just i Sverige. Kombinationen av fossilfri el, stabilt investeringsklimat och hög teknisk kompetens gör landet attraktivt.

Men den långsiktiga konkurrenskraften avgörs inte bara av vad vi har – utan av hur snabbt vi bygger vidare.

Jobb, värdekedjor och exportmöjligheter

Energieffektivisering och elektrifiering skapar inte bara klimatnytta – de skapar arbete. Enligt bedömningar från Energiföretagen och SKGS kan den svenska energiomställningen ge upphov till över 100 000 nya jobb till 2045. Det handlar om allt från anläggningsarbeten, nätutbyggnad och systemdrift till forskning, mjukvara och exporttjänster.

Men det är inte enbart nya jobb i energisektorn som växer fram – hela värdekedjor förändras. Industriföretag ställer om till elbaserade processer, logistikföretag elektrifierar sina flöden, och fastighetsägare bygger in lokal energiproduktion och flexibilitet.

Företag som tidigt integrerar grön el i sin affärsmodell blir inte bara mer hållbara – de blir också mer attraktiva för kapital, kunder och talang. Hållbarhet är inte längre en kostnadspost – det är en investering i långsiktig konkurrenskraft.

Systemlösningar och teknologiskt försprång

Sveriges styrka ligger inte bara i elproduktionen – utan i förmågan att utveckla systemlösningar. Med kompetens inom automation, IT, elkraft och energioptimering har Sverige potential att leda i nästa fas av omställningen: där energisystemen inte bara är gröna, utan också smarta, flexibla och kostnadseffektiva.

Exempelvis utvecklas nu hybridparker som kombinerar vind, sol och lagring – styrda av AI och kopplade till avancerade handelsplattformar. Lokala energigemenskaper testas där överskottsel delas mellan företag och industrier.

Vätgasteknik integreras som buffert i elsystemet. Det är i dessa gränsytor mellan teknik, energi och affär som nästa generations exportmöjligheter uppstår.

den behövs, där tillståndsprocesser går snabbt, där regler är långsiktiga och där innovation belönas.

Energipolitik är näringslivspolitik

Slutsatsen är tydlig: energipolitik kan inte längre isoleras från övrig näringslivsutveckling. Den påverkar industriinvesteringar, exportstrategier, arbetsmarknad och regional tillväxt.

Det kräver samspel mellan staten och näringslivet – och en energipolitik som inte bara fokuserar på produktion, utan på helheten: elnät, lagring, flexibilitet, regelverk, kompetensförsörjning och internationell positionering.

Sverige har potentialen att bli ett föregångsland i energiomställningen, men det kräver att energi ses som strategisk infrastruktur, inte som en självklarhet. Den gröna energin är inte bara en miljöfråga. Den är vår nästa konkurrensfördel.

Text:

Contentway

För att behålla och förstärka detta teknologiska försprång krävs samordnade satsningar – mellan stat, näringsliv och akademi. En tydlig strategi för forskning, testbäddar och industriell uppskalning kan ge svenska företag försprång när resten av världen följer efter.

Företag väljer inte bara efter var elen är grön, utan där den är billig, tillgänglig och reglerbar. Kapital och kompetens flyttar sig snabbt i ett globalt ekosystem.

Om Sverige inte agerar kraftfullt nu, riskerar vi att tappa den attraktionskraft som byggts upp under decennier.

Det handlar inte bara om elproduktion – utan om att skapa ett energisystem som industrin litar på. Där el finns när

Magdalena Streijffert Chef för samhällskontakter och regulatoriska frågor på Ørsted AB

1. Hur ser Ørsteds strategi ut för att navigera i det snabbt föränderliga energipolitiska landskapet i Sverige, särskilt med tanke på den ökade efterfrågan på energi?

– Vår strategi är att utifrån den erfarenhet och kunskap vi har som ledande bolag i världen på havsbaserade vindkraftverk, möjliggöra för Sverige att både öka andelen förnybar energi och ge industrin förutsättningar att ställa om och leda den gröna omställningen. Det i sin tur skapar framtidens jobb och stärker Sveriges välfärd. Sverige har fantastiska förutsättningar med en lång kust, starka och jämna vindar och grunt vatten. Genom att bygga ut havsbaserad vindkraft kan Sverige både öka sin självförsörjning av diversifierad elproduktion och därmed vår beredskap vid en kris- eller krigssituation.

2. Vilken roll spelar regleringsfrågor i Ørsteds expansion inom havsbaserad vindkraft, och hur arbetar du för att påverka lagstiftning och tillståndsprocesser?

– För att möjliggöra utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Sverige är utformningen av lagstiftningen helt avgörande. Här är det viktigt för mig att ha en dialog med beslutsfattare om exempelvis hur vi kan förenkla och snabba på tillståndsprocesserna, vikten av långsiktighet och förutsägbarhet i politiken för att vi elproducenter ska kunna ta investeringsbeslut och hur vi bör skapa en bättre dialog/samsyn med Försvarsmakten. I grunden handlar det om att bidra med kunskap och erfarenhet, och där Ørsted kan bidra med att exempelvis visa på hur andra länder Östersjöområdet arbetar för att både trygga sin energiförsörjning och beredskapen i Östersjön.

3. Vilka är de största utmaningarna du ser i samverkan mellan offentliga och privata aktörer för att accelerera energiomställningen i Sverige?

Tiden är strategisk

Men om Sverige ska gå från goda förutsättningar till faktisk ledarposition krävs högre tempo. Samtidigt som svenska myndigheter brottas med långa tillståndsprocesser och nätflaskhalsar, rullar andra länder ut aggressiva stödpaket. USA:s Inflation Reduction Act, EU:s Net Zero Industry Act och Tysklands miljardinvesteringar i vätgas visar hur snabbt spelreglerna förändras.

Havsbaserad vind – Sveriges chans

Foto: Pexels Marek / Unsplash

TRE SKÄL TILL ATT GRÖN ENERGI STÄRKER SVERIGES KONKURRENSKRAFT 1.

Investeringar i grön el attraherar kapital och etableringar – särskilt i elintensiva sektorer.

2.

Energisystemet driver

teknologisk innovation och exportmöjligheter inom

smarta lösningar, lagring och systemintegration.

3.

Elektrifiering skapar jobb och

förädlingsvärde i både energi-, industri- och tjänstesektorn.

– En av de största utmaningarna just nu är att frågan har blivit polariserad. Eftersom långsiktighet och förutsägbarhet är en viktig förutsättning för investeringar framåt, så ser vi gärna att det skapas blocköverskridande överenskommelser, bland annat om energi. En annan fråga är vikten av att hålla fast i de klimatmål som EU har beslutat om och därigenom skapa förutsättningar för ökad elektrifiering och för industrin att fortsätta den omställning som påbörjats och där Sverige har legat långt framme.

4. Hur arbetar Ørsted med samhällskontakter och intressentdialog för att stärka acceptansen för stora infrastrukturprojekt som havsbaserad vindkraft?

– Vi är ute så mycket vi kan och pratar med både företag, beslutsfattare och intresseorganisationer om havsbaserad vindkraft för att både öka kunskapen och acceptansen för frågan. Ørsted är också medlemmar i Green Power Sweden som är en branschorganisation för storskalig vind, sol och lagring i Sverige och arbetar också genom dem.

Capture Energy – Advertorial

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

23

Capture Energy ger företag möjlighet att snabbt ta del av energilagringsmarknaden Behovet av förnybar energi ökar stadigt i takt med att energibehovet växer och andelen intermittent sol- och vindenergi ökar i elnätet. Capture Energy, som specialiserar sig på kompletta energilagringslösningar som ger kunder rätt förutsättningar för att snabbt, säkert och hållbart utnyttja möjligheterna på flexibilitetsmarknaden, har sedan starten 2023 etablerat sig som en av Nordens ledande energilagringsaktörer.

Företag som investerar i batterilager genererar både en ny intäktskälla och bidrar samtidigt till ett driftsäkert elnätssystem.

Stabil, smart och hållbar energilagerlösning

är mer sol- och vindkraft kopplas in på elnäten hjälper energilagring till att balansera elnätet genom att både lagra energi tills den behöver användas och genom att hålla frekvensen stabil när det är obalans mellan produktion och konsumtion i elnätet.

Genom att investera i energilager kan företag inte bara lagra och använda energi effektivt, utan också få ersättning för stödtjänster. Batterier kan också tillföra mycket nytta för kunder genom tjänster bakom elmätaren, som t.ex. peak-shaving eller integrering med snabbladdare eller solceller. Övergången till en energimarknad med 15-minuters avräkning kommer ytterligare innebära stora möjligheter för batterier. Capture Energy erbjuder BESS PowerBox, en stabil, smart och hållbar energilagringslösning med nyckelfärdig design vilket möjliggör för kunder att snabbt och hållbart delta i alla dessa delar av energi- och flexibilitetsmarknaden.

Den gröna omställningen ökar efterfrågan på batterier och genererar samtidigt möjligheter för framsynta kunder att dra nytta av stödtjänstmarknadens möjligheter.

–En av våra främsta konkurrensfördelar vår snabba leverans- och installationstid.

Medan många andra aktörer har leveranstider på mellan sex och nio månader,

Henrik Lundgren CTO, Capture energy

N

Capture Energy captureenergy.eu

kan vi, tack vare ett välorganiserat logistiksystem och en produkt som utformats för en minimerad installationstid, i många fall hjälpa våra kunder att komma i gång med sin energilagring på mindre än en månad. Vårt produkterbjudande är på alla sätt optimerat för att snabbt kunna få ut vår lösning till kund, säger Henrik Lundgren, doktor i kemiteknik och litiumjonbatterier samt CTO på Capture Energy.

Samverkar med en bred portfölj av aggregatorer

Ytterligare en fördel med Capture Energys energilagringslösningar är att bolaget samverkar med en bred portfölj av aggregatorer, vilket säkerställer att exempelvis industribolag, energiproducenter eller andra batterianvändare alltid får tillgång till marknadens mest attraktiva och lönsamma lösningar och optimal avkastning på sin investering. Detta möjliggörs genom den egenutvecklade Capture Controllern.

Batterilagringsmarknadens tillväxt drivs av den gröna omställningen och visar inga tecken på avmattning. Behovet av lagringsmöjligheter som balanserar elnätet ökar stadigt och även transportsektorns behov av effektiv batterilagring ökar, främst för att säkerställa driften av eldrivna tunga fordon. I Finland introduceras 2026 lagkrav på att en tredjedel av den installerade samlade effekten i samband med

en vindkraftsinstallation bör omfattas av batterilagringslösningar. En liknande lag kan sannolikt tillkomma även i Sverige framöver.

En komplett leverantör av batterilagringslösningar Capture Energys system är kompatibelt med i stort sett samtliga typer av batterisystem. Henrik Lundgren förutspår att litiumjon och litiumjärnfosfatbatterier (LFP) är de batterityper som kommer fortsatt att dominera marknaden även framöver.

– De nya batterityperna, som solid state eller natriumjon, har svårt att konkurrera med de beprövade teknologierna, som är fortsatt starka, robusta och kostnadseffektiva, säger han.

Capture Energy är ett one-stop-shop för energilagringslösningar som tar ansvar för hela kedjan, från aggregerade tjänster till energilagring.

– Vi ansvarar för hela leveransprocessen och driften av vårt egenutvecklade styrsystem och är en trygg samarbetspartner med en genomgående hög kompetensnivå. Vi befinner oss i en expansiv fas på en snabbt växande marknad. Under 2025 siktar vi på att expandera vår verksamhet från Norden och ut i Europa, säger Henrik Lundgren.

24

Gothenburg Roro Terminal – Advertorial

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Gothenburg Roro Terminal – Advertorial

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

25

Kombinerade logistiklösningar för en bättre hållbarhet i Sveriges största hamn

Gothenburg RoRo and Rail Terminal (GRT) är en ledande terminal för RoRo, järnväg, bulk och crossdocking – och ett nav för företag som vill optimera sina logistikkedjor.

Genom att utnyttja GRT:s strategiska läge och breda nätverk i Sverige och Europa, kan både du och dina kunder minska ledtider och koldioxidavtryck markant. Terminalen erbjuder kundanpassade lösningar som matchar höga krav på både effektivitet och hållbarhet.

S

om Sveriges största RoRo-terminal hanterar Gothenburg RoRo and Rail Terminal (GRT) omkring 1 700 enheter per dygn.

Med ett tydligt fokus på långsiktig utveckling arbetar terminalen för att möta såväl kundernas krav som branschens omställning mot ökad hållbarhet.

En viktig del i det arbetet är landanslutning för fartyg – en lösning som redan används av flera av terminalens rederikunder. Inom de kommande två åren planeras ytterligare två anslutningar tas i drift.

– När fartyg kan stänga av motorerna vid kaj förbättras luftkvaliteten samtidigt som bränsle sparas, förklarar Maria Franksen, vd för GRT. För att ytterligare främja omställningen har terminalen infört ett prioritetsspår – ”Greenlane” – på lyftplan, där förare av el- eller vätgasfordon får förtur. Syftet är att uppmuntra fler till att byta från fossila bränslen.

Inga dieseldrivna fordon används på terminalområdet – istället satsar GRT på el, vätgas och HVO 100. Genom ett nära samarbete med fordonstillverkare fortsätter utvecklingen kontinuerligt. GRT strävar efter att ligga i framkant i omställningen mot grönare transporter.

För att göra omställningen möjlig erbjuder GRT effektiva lösningar för godshantering och terminalshuttling till intilliggande terminaler. På så vis kan godset anlända via järnväg dag ett och samma dag lastas om till kortsjöfart – allt inom GRT:s regi. Det här gäller för hela godsnavet i Göteborg, vilket ger kunderna en konkurrenskraftig ledtid.

Men hållbarhet handlar om mer än utsläppsminskningar, understryker Maria Franksen.

– Vår slogan ”En hållbar RoRo och Rail-specialist” syftar också på arbetsmiljön. Sedan jag tillträdde som vd för tre år sedan har jag arbetat för att skapa en företagskultur där vi lyssnar på våra medarbetares idéer och gör dem möjliga att genomföra.

Maria Franksen VD för GRT

Gothenburg Roro Terminal gotroro.com

gör GRT skillnad – inte bara för enskilda företag, utan för hela marknaden.

Genom nära samarbeten med rederier, tågoperatörer och andra kunder utvecklas ständigt nya lösningar längs hela logistikkedjan.

– Utvecklingen inom vår Rail-Ship-produkt går stadigt framåt. Vår lösning gör det möjligt för gods att anlända GRT Intermodal och lastas ut i kortsjönätverket samma dag.

Detta driver både tillväxt och öppnar nya marknader, särskilt i nära samarbete med våra kunder inom papper, stål och trä, avslutar Maria.

Läs mer på gotroro.com FAKTA OM GRT

Hon betonar vikten av att ta hand om människorna bakom verksamheten.

Gothenburg RoRo and Rail Terminal är

– Du kan investera i hur mycket teknik som helst, men utan kompetent personal som trivs kommer det inte fungera.

Vi arbetar aktivt för att skapa en trygg, trivsam och utvecklande arbetsmiljö.

rade medarbetare. Här hanteras allt från

Med kundanpassade, gröna lösningar

Skandinaviens största RoRo- och järn-

vägsterminal med över 450 specialisejärnvägsvagnar och containrar till stål, papper och trävaror. En ny gränskont-

rollstation stärker terminalens kapacitet inom tull och säkerhet, och bidrar till ett ännu effektivare logistikflöde.

26

SEK – Partner Content

Hela denna bilaga är en annons från Contentway

Svensk Exportkredit finansierar industrins omställning

Svensk innovation är eftertraktad internationellt och den svenska exportnäringen utgör cirka 50 procent av Sveriges BNP. Tillsammans med svenska bolag främjar Svensk Exportkredit (SEK) en hållbar värld genom ökad svensk export.

D

en svenska industrins utveckling är avgörande för Sveriges förmåga att uppnå nettonollutsläpp 2045.

Både väletablerade svenska bolag och nya innovativa företag har gjort Sverige till ett föregångsland när det kommer till industrins klimatarbete. Efterfrågan på svenska produkter är stor, liksom behovet av stabil och långsiktig finansiering.

– Det är enormt roligt att se det driv och den innovationskraft som finns bland svenska företag. För att satsa offensivt behöver bolagen stabil och långsiktig finansiering.

Vi är glada att kunna bidra med det samt till omställningen i Sverige och globalt, säger Magnus Montan, vd för SEK. SEK:s vision: en hållbar värld genom ökad svensk export

Innovativa och banbrytande svenska lösningar är hett eftertraktade internationellt och behovet av grön teknik är stort. I turbulenta och geopolitiskt oroliga tider blir tillgången till stabil finansiering med långa löptider avgörande för att bolag ska våga satsa på omställningen.

Magnus Montan har arbetat i Europa, Asien och Sydamerika och understryker hur välrespekterade svenska bolag är internationellt.

– Svenska bolag och svenska produkter har högt anseende internationellt. Sverige är känt för produkter av hög kvalitet och SEK sek.se/erbjudande

innovativ teknologi men också för att agera etiskt och ansvarsfullt i affärssammanhang.

Vi har som nation ett starkt varumärke som vi ska göra mesta möjliga av, för att på så vis bidra till både tillväxten och omställningen, säger Magnus Montan.

Lån som främjar hållbarhet

SEK ställer höga hållbarhetskrav på alla affärer som de är med och finansierar.

Under produktkategorin Hållbar Finansiering erbjuder SEK gröna lån, hållbarhetslänkade lån och sociala lån till exportbolag och projektleverantörer. Det handlar om omställningsprojekt i Sverige, men också om lån till viktiga infrastrukturprojekt i utvecklingsländer där svenska bolag deltar.

– SEK är inte ensam om att finansiera internationella projekt, men vår expertis ligger i vår långvariga erfarenhet av att bedöma och hantera hållbarhetsrisker på komplexa och internationella marknader.

Vi ställer dessutom höga krav på att de affärer vi är med och finansierar lever upp till internationella principer och riktlinjer.

Därigenom gör vi skillnad och blir en trygg partner för både kunder och samarbetsbanker, säger Magnus Montan.

OM SVENSK EXPORTKREDIT

SEK är ett statligt bolag som finan-

sierar svenska exportföretag, deras underleverantörer och exportörens utländska kunder.

Med utlåning i cirka 60 länder och lång erfarenhet av att bedöma hållbar-

hetsrisker på komplexa marknader är

SEK en självklar samarbetspartner vid exportfinansiering.

Magnus Montan VD för SEK

Aarhus

56°11’42” N, 10°10’30” E

Oslo

59°55’18” N, 10°41’21” E

Copenhagen

55°43’55” N, 12°28’33” E

Malmö

55°33’43” N, 12°58’32” E

Stockholm

59°19’41” N, 18°02’35” E

Helsinki

60°18’16” N, 24°57’54” E

Energy is changing.

So are we.

Energi Försäljning Sverige AB är nu Mind Energy.

Energimarknaderna förändras snabbare än någonsin – och vi följer med utvecklingen. Tidigare sågs energi bara som en resurs. Idag är den en avgörande strategisk faktor för framgång och en nyckel till att möta morgondagens krav och möjligheter.

Sedan starten har vi varit en drivande kraft inom europeisk energihandel och levererat skräddarsydda, strategiska energilösningar till våra kunder.

Nu tar vi nästa steg in i framtiden som Mind Energy.

Med våra experter och rådgivare i Sverige och hela Norden erbjuder vi djup marknadsinsikt och strategisk expertis – allt för att hjälpa ert företag att stärka sin konkurrenskraft.

Vill ni också ha en robust energistrategi?

Läs mer på mindenergy.se

Energy is changing.

So are we!

MindEnergy.se

Ni står för glädjen, vi står för energin.

Uniper är ett av Sveriges största energibolag. Vi levererar fossilfri, pålitlig och flexibel energi som får samhället att fungera och utvecklas.

www.uniper.energy