Artär 2/22

ORGAN FÖR KONSTNÄRSALLIANSEN (KFA)

Målning:

BLI STÖDMEDLEM MED DITT FÖRETAG!

Som stödjande företag i konstklubben, Företag konst, erhåller du tidningen Artär, inbjudningar till olika utställningar som arrangeras av Konstnärsalliansen, konstvisningar, ditt medlemskap/företag deltar med lott i ett årligt konstlotteri i december. Årsavgift 1000 kr! Betalas till Bg: 5243-2143 Swicha: 123 6147300 www.konstnarsalliansen.se OBS! Glöm ej företagets namn och adress.

Om oss: Konstnärsalliansen, KFA, är en ideell riksorganisation med nordisk bas som bildades 2002. Vi har vårt säte och kansli i Göteborg. För närvarande organiserar vi ca 300 bild- och formkonstnärer som i sin tur är egna företag. För medlemskapet får man ett antal förmåner som viktiga försäkringar, drivmedelsrabatt, rabatt på konstnärsmaterial, deltaga på föreningens olika utställningsarrangemang m m. Styrelsen och kansli arbetar helt ideellt med verksamheten eftersom det inte finns ekonomiskt utrymme för att anställa eller arvodera personal. Vi arbetar med ett antal hjärtefrågor i syfte att förbättra arbetsmarknaden för konstnärer och samverkar med fem andra konstnärsföreningar i landet. Tidningen Artär (utkommer 2-3 ggr år) är ett viktigt språkrör för föreningen. Se vidare vår hemsida för mer information om oss och våra aktiviteter.

Inledare: Viktiga utredningar inväntas!

Nyheter: KFA stämmer Bonus för utebliven ersättning.

Annonsfri upphandling av konst.

Bok: ”Arbetets ära och glädje”.

KFA i brev till nya regeringen ”Se över instruktionerna till Statens Konstråd och Konstnärsnämnden”.

Allt började 1936 – ”New deal, den nya given”.

Samlingsvisning på Tofta konstgalleri.

Noterat: Parisa Liljestrand är ny kulturminister.

Så kan konstnärer bli projektanställda.

KFA firade 20 år på Marstrand.

Medlemmarna: Berit Emstrand, Ulf Rask och Ann-Charlotte Fogel.

Konstnärsalliansen erbjuder sina medlemmar kraftigt rabatterade priser på drivmedel!

Vi på Preem utvecklar grönare drivmedel av sådant som andra ser som skräp – restprodukter från skogsindustrin och slaktavfall till exempel. Vi lanserade vår HVO-diesel Preem Evolution Diesel redan 2011.

Nu tar vi ännu ett jättekliv i vår evolution och höjer den förnybara delen till hela 50 procent. Det betyder att varannan mil du kör är helt fossilfri, utan att du behöver byta bil eller betala ett öre mer. Men vi sitter inte nöjda för det, utan fortsätter att utveckla våra drivmedel så att du en dag kan köra varje mil fossilfritt. Vår evolution går vidare. Läs mer på www.preem.se

Du som ansöker om Företagskort hos Preem via KFA kommer ta del av följande rabatter:

•Diesel 90 öre/liter

•E85 55 öre/liter

•Biltvätt 15%

•Bensin 55 öre/liter

•Bilkem/tillbehör 10%

•Olja 10%

Ovanstående rabatter är baserade på Preems listpris som går att följa på www.preem.se. Kortet innebär inga kostnader i form av fakturakostnader, uppläggnings- eller årsavgifter. Det har inte heller någon bindningstid utan kan sägas upp när som helst.Ansökan sker via ansökningsformulär som finns hos KFA. Runt om i Sverige har vi ca 400 st stationer, både bemannade och automat. Du kan enkelt hitta din närmaste station på vår hemsida.

12 16 20 23

KONSTNÄRSALLIANSEN (KFA)

Tidningen Artär Partipolitiskt obunden www.konstnarsalliansen.se

Ansvarig utgivare: Tony Roos. Redaktion: Tony Roos och Ingemar Andersson. Layout: Christopher Kullenberg Rothvall. Tryckeri: Tryckeri Getr Sundbyberg.

Kontakt Tel: 0737-07 05 55, E-post: kansli@ konstnarsalliansen.se Adress: Artär, Konstnärsalliansen, KFA, Älvsborgsgatan 11C, 414 52 GÖTEBORG.

Annonser Kontakta redaktionen för bokning, prislista och teknisk information.

Prenumeration

För medlemmar ingår tidningen i årsavgiften. Övriga kan prenumerera för 100 kr/år. Bankgiro: 5243-2143. Konstnärsalliansen KFA, www.konstnarsalliansen.se Orgnr: 802434-4767.

Styrelsen 2022: Ordförande: Tony Roos, bildkonstnär, 0737-07 05 55, tonyroos999@hotmail.com. Lily Charlotte Lövenstierne, lilycharlotte77@gmail.com.

John Keen, 0703-29 63 87, jkeenrullab@hotmail.com.

Ingemar Andersson, 0703626091.E-post: haingand41@gmail.com.

Davis Holmlund, 0738-024055. E-post: info@skulpturen.se. Suppleanter: John Edström, Tel: 0761-09 53 98. E-post: john.edstrom@hotmail.com. Eva Otterström, art@evaotterstrom.se.

Mila Drunecka, 0709743677. E-post: miladrun@ gmail.com.

Carina Kihlberg, 0705293538. E-post: carina. kihlberg@gmail.com

Föreningen bildades 2002 och organiserar yrkesverksamma bild- och formkonstnärer och är för närvarande 230 medlemmar.

Föreningen har sitt säte i Göteborg. KFA har bland annat tagit fram ett nytt förslag till statligt konstnärsstöd, “Generellt konstnärstillägg”. Vi vill att riksdagen avskaffar det nuvarande stipendiesystemet och i stället inför ett generellt konstnärsstöd som är beskattat och pensionsgrundande. Ersättningen utgår till konstnärer med låga inkomster upp till ett visst tak då ersättningen avstannar.

Vid Konstnärsalliansens förbundsstämma den 26 april 2011 beslutades att starta en ungdomssektion med namnet: Yngre bild- och formkonstnärer i Sverige (YBF). Den är öppen för alla unga som satsar på bild, form och animation.

Medlemsavgifter per år: För år 2022 betalar nya medlemmar 900 kr (500 kr avdragsgillt som serviceavg). Konstnärer fyllda 66 år betalar 600 kr (500 kr avdragsgillt).

Viktiga utredningar inväntas!

Efter valet har Sverige fått en ny regering och en ny kulturminister, Parisa Liljestrand (m). Förra regeringen iscensatte några utredningar som pågår, bland annat utredningen som ska se över reglerna för sjukpenninggrundad inkomst för kulturarbetare. Naturligtvis är den utredningen väldigt viktig att den leder till konkreta förslag. Utredningen leds av Calle Nathanson som är vd för Folkets Hus och Parker.

Av tradition har nya regeringar och nya kulturministrar velat tillsätta en egen ”kulturutredning”. Det är minst sagt tröttsamt med alla dessa utredningar, som betyder att bättre arbetsvillkor skjuts på framtiden och ingen lösning eller ingen reform presenteras. Konstområdet är väldigt mycket utrett sedan slutet av 1990-talet, flera av de utredningar som presenterades efter millennieskiftet pekade på en rad åtgärder som kunde lösa en del av konstnärernas dåliga arbetsvillkor, till exempel Alliansmodellen.

KONSTNÄRERNAS VILLKOR kommer naturligtvis även att beaktas av den nya regeringskonstellationen och för Kulturdepartementet. Representanter för Konstnärsalliansen kommer under senhösten att uppvakta regeringspartierna i syfte att diskutera konstnärernas arbetsvillkor och hur departementet kommer att hantera detta. Vi kommer självfallet att lägga fram våra egna förslag till förbättringar för bild- och formkonstnärer.

Konstnärsalliansen yttrade sig över den tidigare utredningen, 2018, ”Konst-

när oavsett villkor, SOU 2018:23”. I den skrivs att, ”de kulturpolitiska målen kräver att konstnärerna kan försörja sig på sin konstnärliga verksamhet…”. Det är en vällovlig målsättning. För att man ska klara denna ambition krävs ett antal åtgärder, enligt min mening. Då måste konstnärspolitiken dels tilldelas en procentuellt större andel från statsbudgeten, dels att konstnärspolitiken läggs om och moderniseras. Flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder behöver vidtas vad gäller olika ersättningar till konstnärer. Det saknas en hel del avtal om ersättning för utfört arbete med staten, regioner och kommuner. Vi vill jämställa detta med de avtal om lön- och ersättningar som finns för musiker och skådespelare inom olika områden. Det är denna väg som måste erbjudas till verksamma bild- och formkonstnärer, vilket i sin tur stärker dess möjligheter för rätt till A-kassa, pensionsgrundande inkomst, stöd vid sjukdom och för vård av barn med mera.

ETT GAMMALMODIGT statligt stipendiesystem som bygger sin verksamhet på korporativ förvaltning och bedömningar måste minimeras till stöd för avtalade ersättningar och generella stöd. Om kraftiga reformer sätts in för att minimera konstnärernas ”brödjobb” skapas förutsättningar för dessa att i allt väsentligt kunna verka som professionella konstnärer då dess inkomster kan utökas.

Tony Roos Ordförande KFA

Bonus stämning

KFA stämmer Bonus för utebliven ersättning

Konstnärsalliansen har stämt Bonus Copyright access inför Marknads- och patentdomstolen med krav om ersättning för utebliven upphovsrättslig ersättning.

Konstnärsalliansen (KFA) inlämnade i januari 2021 en ansökan om stämning till Patent- och marknadsdomstolen där KFA yrkar på dels att domstolen ska bifalla att KFA, mfl, är en sådan organisation som har rätt att bli medlem av Bonus, dels ett yrkande om skadestånd och ersättning från skolkopieringsavtalet, åren 2017, 2018, 2019, 2020, på ca 15 miljoner kronor. KFA företräder fem (5) andra konstnärsföreningar genom avtal med dessa. KFA hänvisar delvis till upphovsrättslagens bestämmelser, dels till EU:s direktiv 2014/26/EU, dels till Högsta domstolens dom NJA 2000. Ärendet bereds fortsättningsvis under hösten 2022. Europeiska Unionen (EU) beslutade under våren 2014 om ett nytt direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning.

EUROPAPARLAMENTETS och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden. En statlig utredning om genomförande av direktivet har föreslagit en ny lag om kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. Lagen föreslås bland annat innehålla bestämmelser om medlemskap i den typ av föreningar som Bonus utgör. En skyldighet för denna typ av föreningar

att acceptera organisationer som medlemmar innebär också en skyldighet att träffa avtal med dem.

SKOLKOPIERINGSAVTALET ÄR ett avtal mellan å ena sidan Bonus och å andra sidan utbildningsanordnare eller organisationer som representerar dessa. Avtalet ger utbildningsanordnarna rätt att kopiera upphovsrättsskyddat material. Avtal om kopiering i det kommunala och landstingskommunala förskole- och skolväsendet träffas direkt med varje enskild kommun baserat på en ramöverenskommelse mellan Bonus och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Fristående skolor kan, enligt en överenskommelse mellan Bonus och Friskolornas riksförbund, teckna ett avtal motsvarande det som tecknas med kommunerna.

Hade KFA varit medlem av Bonus (KFA ansökte den 11 maj 2016, sedan har ansökan förhalats av Bonus) så hade detta lett till att KFA erhållit en proportionell ersättning i förhållande till antalet medlemmar i KRO och Sv.Tecknare. Det är ganska lätt att konstatera att den ersättning som årligen tilldelas KRO resp. Sv.Tecknare, har stor betydelse för deras verksamhet, där en stor del av Bonusmedel går direkt in i föreningarnas administrativa verksamhet. Sv.Tecknare erhåller ju 14 miljoner kr/år. Hälften av dessa pengar fonderas och går direkt in i föreningens verksamhet. Likaså sker med de medel KRO erhåller (8,6 miljoner).

Bonus har tillsammans med SKR (m fl) inmutat ett omfattande monopol där Bonus årligen inkasserar omkring 260 miljoner kronor. Organisationerna är alltså enligt upphovsrättslagen skyldiga att förmedla ersättning även till

rättighetshavare som inte är medlemmar, på samma sätt som till de egna medlemmarna. Utanförstående rättighetshavare har också rätt att få del av förmåner från organisationen, om det är förmåner som väsentligen bekostas med ersättningar från kopieringsavtalen.

Av de ovan redovisade bestämmelserna framgår också att en upphovsrättshavare som inte är medlem i en av de organisationer som deltar i avtalslicensen (utanförstående upphovsrättshavare) men vars verk omfattas av avtalslicensens ovan beskrivna ”utsträckta verkan” också har rätt till ersättning.

BONUS HAR ALDRIG ägnat sig åt att fördela kopieringsersättning till utanförstående rättighetshavare. Man har aldrig utbetalat någon individuell ersättning. Högsta domstolen har i NJA 2000 s. 445, ansett att representativitetskravet var uppfyllt för DUR som organiserade omkring 1 100 (genom fullmakt) av totalt omkring 4 600 medlemmar. (BUS organiserade omkring 3 500 medlemmar). Det krävs inte att organisationen företräder alla de olika kategorier av upphovsmän som kan ingå i en nyttjandeform som sådan. Genom NJA 2000 s. 445, SOU 2010:24, s 200 och prop. 2012/13:141 är det klarlagt att inte endast huvudorganisationerna på ett visst område har möjlighet att träffa avtal med avtalslicensverkan utan att samtliga organisationer som företräder “ett flertal” upphovsmän kan teckna sådana avtal. Det finns heller inte något som hindrar att mer än en organisation kan utgöra part i det avtalslicensgrundande avtalet (se SOU 1978:69 s. 61). 

Tony Roos Ordförande KFA

Annonsfri upphandling av konst

Under handledning av professor Olle Lundin vid juridiska institutionen på Uppsala universitet har William Jonsson skrivit ett intressant examensarbete på temat annonsfri upphandling. Denna uppsats är mycket intressant att studera och den går igenom en rad kända fall som Artär nu tittar närmare på.

I kammarrätten i Stockholm i mål nr. 8254-16 var Statens konstråd den upphandlande myndigheten. Under 2015 beslutade konstrådet om ett tema för tillfälliga projekt benämnt ”Industrisamhället i förändring”. Utifrån detta tema genomförde anställda på myndigheten research om konstnärer som skulle kunna vara relevanta för projektet. Därefter presenterade anställda på myndigheten förslag på konstnärliga projekt för en konstkommitté inom konstrådet. Ett av dessa förslag gillades av kommittén och godkändes av konstrådets direktör. I samarbete med konstnären tog de anställda fram en projektplan med budget och tidsplan. Planen presenterades för sakkunniga inom myndigheten innan beslut om godkännande fattades av direktören. Därefter ingicks avtal, utan föregående annonsering. Projektet

som skulle genomföras var ett konstverk i form av ett filmprojekt. Konstnären skulle inte skapa konstverket på egen hand utan i samråd med anställda på myndigheten och med produktionsbistånd från myndigheten.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN ANSÅG ATT den upphandlande myndigheten inte hade visat att förutsättningarna för att tilllämpa undantaget förelåg. Enligt domstolen förekom det inte några uppgifter som visade att den upphandlande myndigheten hade haft så pass specifika önskemål att endast en leverantör haft möjlighet att utföra uppdraget.

Kammarrätten kom till motsatt slutsats. Enligt kammarrätten visade samarbetet mellan de anställda och konstnären att syftet med upphandlingen var att producera ett unikt konstnärligt verk utifrån ett övergripande tema och att konstnärens identitet var avgörande för konstföremålets art och värde.

”Kammarrättens resonemang kan ifrågasättas då domstolens tolkning medför en alltför generell tillämpning av bestämmelsen. Ifall det är tillräckligt för upphandlande myndigheter att de först tar kontakt med en leverantör för

Konstupphandling under tröskelvärdet

På Evert Taubes terrass på Riddarholmen i Stockholm står sedan 1990 Taubes staty, skulpterad av Willy Gordon. Foto: Wikimedia/Holger Ellgaard

Kammarrättens resonemang kan ifrågasättas då domstolens tolkning medför en alltför generell tillämpning av bestämmelsen.

att i dialog med denna bestämma vad det är som efterfrågas får undantaget en generell tillämpning för all konst. Det kan liknas vid att ta kontakt med en leverantör inför ett öppet förfarande och därefter ställa kravprofilen så att den stämmer in exakt med vad den kontaktade leverantören kan tillhandahålla. Något som givetvis inte är tillåtet, se 4 kap. 2 § LOU. Att 6 kap. 14 § LOU skulle medge ett sådant förfarande framstår därför som osannolikt.”

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLMS avgörande i mål nr. 923718 gällde ett utomhusbad i Järva, Stockholm. Våren 2018 ingick Stockholms kommun, utan föregående annonsering, avtal med en konstnär om ett konstverk i anslutning till badet. Tilldelningen av kontraktet hade föranletts av att nämnden utarbetat en specifik kravbild utifrån den aktuella platsen för det tilltänkta konstverket. Därefter valdes en konstnär ur ett större urval.

Förvaltningsrätten fann att kulturnämndens kravspecifikation visade att syftet med upphandlingen hade varit att skapa ett unikt konstverk och att nämnden använt sig av bestämmelsen på ett korrekt sätt.

I motsats till förvaltningsrätten kom kammarrätten fram till att kravspecifikationen var för allmänt hållen och därmed inte visade att syftet med upphandling var att skapa ett unikt konstverk. Kammarrätten lyfte särskilt fram att det enda kravet som specificerade själva konstverket var att det skulle knyta an till den aktuella platsen. I övrigt ställdes inga krav gällande utformningen av den konstnärliga gestaltningen. Kraven var i stället mer fokuserade på vem konstnären skulle vara och inte vilket konstverk som skulle framställas.

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLMS avgörande i mål nr. 923818 handlade om konstnärliga gestaltningar i samband med renoveringen av Enskedefältets skola i Stockholm. Med anledning av ombyggnationen hade kulturnämnden utan föregående annonsering slutit avtal med en konstnär. I likhet med upphandling för utomhusbadet i Järva hade nämnden ställt upp en kravspecifikation för tilldelning av kontraktet. Därefter valdes en konstnär att inkomma med skissförslag. Efter att ha beaktat skissförslaget beslutade nämnden att genomföra det.

Förvaltningsrätten ansåg att kommunen genom den kravbild som lämnades avseende uppdragets särskilda karaktär och genom sitt tillvägagångssätt vid urvalsprocessen visade att förutsättningarna för att tillämpa bestämmelsen var uppfyllda. Därtill ansåg förvaltningsrätten att förfarandet var förenligt med principerna för upphandling.

I likhet med upphandling för utomhusbadet fann kam-

marrätten att den kravspecifikation som nämnden använt sig av var för allmänt hållen för att visa att syftet med upphandlingen hade varit att skapa ett unikt konstverk. Kammarrätten framförde även att när en konstnär väl tagit fram ett skissförslag ligger det i sakens natur att endast den konstnären kan realisera sitt eget verk. Domstolen ansåg därav att bestämmelsen inte an vara tillämplig på grunden att skissförslaget är unikt och endast kan genomföras av konstnären som har tagit fram det.

”Sammanfattningsvis kan det konstateras att HFD har accepterat tillämpningen av bestämmelsen i ett fall och underkänt den i ett annat. Då domstolen inte för några längre resonemang i 2008 års fall samt underlåter att referera till fallet i 2009 års notis är det vanskligt att dra några större växlar på rättsfallen.”

”Jag anser däremot att HFD:s uttalanden i RÅ 2008 ref. 79 är oförenliga med upphandlingsregleringen. Till att börja med utgör domstolens skrivelse ”Med instämmande i vad underinstanserna anfört om de speciella förhållanden som råder för upphandling av konstnärliga tjänster, finner regeringsrätten att undantaget avseende konstnärliga skäl är tillämpligt i en situation som den förevarande” – ett klavertramp. Uttalandet föranleder läsaren att tro att det är de speciella förhållandena vid upphandling av konstnärliga tjänster som är grunden för tillämpning av undantaget. Det är en felaktig tolkning av bestämmelsen. Varken i förarbetena till de svenska lagarna eller skälstexterna till något av de direktiv som införlivats förekommer stöd för uppfattningen att bestämmelsen vilar på några speciella förhållanden. Tvärtom vittnar skäl 50 i senaste LOU-direktivet om att grunden för bestämmelsen är en avsaknad av konkurrens. Det är också tveksamt ifall det förfarande som Uppsala kommun använde sig av verkligen är förenligt med principerna om upphandling. Som kammarrätten i Stockholm konstaterar i mål 9237-18 och mål 9238-18 är det en självklarhet att när en skiss väl har tagits fram av en konstnär är det bara den konstnären som kan förverkliga den. I RÅ 2008 ref. 79 var det förvisso konstkommittén som tog fram själva skissen men konstnären synes ha haft viss inverkan med tanke på att denne vid det skedet var inblandad i processen. Det kan inte vara meningen att 6 kap. 14 § LOU ska förstås så att upphandlande myndigheter tillsammans med konstnärer kan konstruera förutsättningar som gör bestämmelsen tillämplig. En sådan tillämpning är inte förenlig med skrivelsen i direktivskäl 50 LOU-direktivet om att förhandlat förfarande utan föregående annonsering endast ska användas under mycket exceptionella omständigheter.”

TIDIGARE HAR KONSTATERATS att en korrekt tillämpning av undantag från annonsering fordrar att förutsättningarna för undantag föreligger redan innan upphandlingen initieras, samt att dessa grunder kan manifesteras. Dels för att inte riskera att påbörja en otillåten upphandling, dels för att

Måste konstnären vara unik i hela världen eller ska myndigheten beakta en mindre marknad?

utomstående leverantörer ska kunna ta ställning till ifall den upphandlande myndigheten tillämpar undantaget på ett korrekt sätt. För 6 kap. 14 § LOU:s del innebär det att den upphandlande myndigheten innan upphandlingen påbörjas ska kunna visa att det inte föreligger någon konkurrens. Den upphandlande myndigheten måste därför undersöka marknaden och göra en kvalificerad bedömning. Det tydligaste av fall då bestämmelsen bör vara tillämplig är då myndigheten vill införskaffa befintlig unik konst. Alster som endast finns i ett exemplar bör med stöd av bestämmelsen kunna köpas utan krav på annonsering. Även konstverk i begränsade upplagor bör kunna införskaffas ifall myndigheten tar kontakt med samtliga kända ägare och det visar sig att endast en av dessa är intresserad av att sälja. Övriga befintliga konstverk bör inte kunna införskaffas utan föregående annonsering med stöd av 6 kap. 14 § LOU.

FÖR UPPHANDLING AV produktion av konstverk är bestämmelsen inte lika klar. Ett fall då bestämmelsen framstår som tillämplig är när konstnären som upphandlas har ett renommé som föranleder att denne framstår som unikt skicklig på att framställa en viss typ av konstverk. Detta finner stöd i skäl 50 i senaste LOU-direktivet där det anges att: ”Undantaget bör begränsas till fall då offentliggörande antingen är omöjligt, på grund av synnerlig brådska till följd av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte kunnat förutse eller som inte kan tillskrivas den, eller det redan från början står klart att offentliggörandet inte kommer att leda till ökad konkurrens eller bättre upphandlingsresultat, inte minst därför att det objektivt sett endast finns en ekonomisk aktör som kan fullgöra kontraktet. Detta gäller för konstverk, när konstnärens identitet i sig avgör konstföremålets unika art och värde.

Om det inte finns en eller fåtal unika konstnärer att tillgå, kan den upphandlande myndigheten på något annat sätt visa att det då inte föreligger någon konkurrens? Enligt 6 kap. 14 § st. 2 LOU får ett förfarande som avses i första stycket 2 (tekniska skäl) och 3 (ensamrätt) användas endast om det inte finns något rimligt alternativ och avsaknaden av konkurrens inte beror på en konstruerad avgränsning av förutsättningarna för...

Värt att notera att skäl 50 i LOU-direktivet är första gången som tanken om den unike konstnären kommer till uttryck i en EU-rättslig akt. En liknande föreställning förekom dock redan i förarbetena till 1992 års LOU, se prop. 1992/93:88 s.77. Ett tänkbart scenario i enlighet med uttalandena kan möjligtvis vara att en upphandlande myndighet efterfrågar en typ av konstverk som det endast finns en

konstnär som är känd för att göra. Exempelvis att myndigheten vill ha ett konstverk i viss storlek, visst material och det är känt att det endast finns en konstnär som är känd för att arbeta med materialet i den efterfrågande storleken. I en sådan situation går det troligtvis att tala om att det saknas konkurrens, varför bestämmelsen är tillämplig. Det bör dock understrykas att bestämmelsen ska tolkas restriktivt vilket bör medföra att såväl det efterfrågade konstverket som konstnären som upphandlas ska vara unik.

EN FÖLJDFRÅGA MED anledning av kända konstnärer är vilken omfattning av kända konstnärer den upphandlande myndigheten ska ta hänsyn till. Måste konstnären vara unik i hela världen eller ska myndigheten beakta en mindre marknad? Med anledning av att LOU-direktivet endast gäller för EU:s medlemsländer torde hänsyn till EU:s inre marknad vara tillräckligt för tillämpning av undantaget. Om det inte finns en eller ett fåtal unika konstnärer att tillgå, kan den upphandlande myndigheten på något annat sätt visa att det då inte föreligger någon konkurrens? Enligt 6 kap. 14 § st. 2 LOU får ett förfarande som avses i första stycket 2 (tekniska skäl) och 3 (ensamrätt) användas endast om det inte finns något rimligt alternativ och avsaknaden av konkurrens inte beror på en konstruerad avgränsning av förutsättningarna för upphandlingen.

Det finns en uppsjö av avgöranden från Högsta domstolen på temat verkshöjd, se exempelvis NJA 2015 s. 1097, NJA 2009 s. 159, NJA 1994 s. 74, NJA 1962 s. 750, NJA 1958 s. 68 och NJA 1931 s. 506.

TVÅ GRUNDER HAR identifierats som lämpliga för direktupphandling av konst. Upphandlingar vars värde understiger 700 000 kronor samt upphandlingar där förutsättningar för förhandlat förfarande utan föregående annonsering föreligger.

Enligt den nuvarande grunden för direktupphandlingar till låga belopp får direktupphandling företas ifall värdet på upphandling är lägre än 28 procent av tröskelvärdena, se 19 kap. 7 § st. 3 LOU. Den nuvarande regeln är begränsad i två avseenden. Dels får upphandlingar enligt 19 kap. 8 § st. 1 LOU inte delas upp i avsikt att kringgå gränsen, dels ska direktupphandlingar av samma slag som är gjorda under räkenskapsåret enligt 19 kap. 8 § st. 3 LOU beaktas vid beräkningen av värdet på en upphandling. Överskrider det kombinerade värdet av upphandlingarna beloppsgränsen får inte den tilltänkta upphandlingen företas i form av en direktupphandling. Den första begränsningen kommer att finnas kvar i en egen bestämmelse, 5 kap. 7 a § NLOU. Omplaceringen är inte heller avsedd att ändra gällande rätt. Den andra begränsningen kommer däremot att tas bort. Vilken inverkan det kommer få på gällande rätt klargörs inte regeringen.

Bok: ”Arbetets ära och glädje”

Konstnären Karin Kannisova

Jonsson presenterar boken Arbetets Ära och Glädje, utgiven på det egna förlaget Pipalukförlaget 2021.

Titeln till boken är tagen från namnet på ett monument på Fristadstorget i Eskilstuna. Boken är en blandning av svar på myter och fakta kring konst och konstnärens arbete; om klassresan från arbetarbarn till konstnär, kort om historia och en del om konstnärens eget arbete (med bilder) kring temat Arbetets Ära och Glädje. Boken är skriven och utgiven med stöd av

Konstnärsnämndens Arbetsstipendium och Längmanska Kulturfonden, som främst ger ut bidrag i folkbildande syfte.

ARBETETS ÄRA OCH Glädje vänder sig främst till den som vill veta mer om konstnärernas villkor, om synen på vad som är ett arbete och är en utmärkt bok att ha till hands för både politiker och tjänstemän som underlag för de beslut som de har att fatta på kulturområdet.

Karin Kannisova Jonsson är född och uppvuxen i Eskilstuna men bor sedan 2015 utanför Stora Levene via

Öppet charmigt galleri

KFA:s medlemmar erhåller 10% rabatt på hyran Galleri Riddaren ligger längst ned vid den sluttande Köpmanbrinken i Stockholm. Lokalen, totalt ca 30 m2, består av ett relativt kvadratiskt gallerirum med entré och två fönster med djupa nischer ut mot Köpmanbrinken / Österlånggatan. Konst kan hängas på totalt ca 14 löpmeter. På en lång, vit vägg kan utställare välja att hänga på wire eller galler. Framför stenväggen finns ett mörkt galler, där hängs med S-krok. På övriga väggar hängs på wire. För stående verk finns 5 m2 yta: i fönsternischer, på en lång väggfast bänk i sitthöjd etc.

INFO@GALLERIRIDDAREN.SE KÖPMANBRINKEN 8, 111 31 STOCKHOLM

några omvägar runt södra och västra Sverige. Hon är utbildad bland annat på Högskolan för Design och Konsthantverk och Musikhögskolan i Göteborg. Hon arbetar främst inom det textila fältet men blandar också in ljud, film och annat i sina olika projekt.

TIDIGARE HAR KARIN medverkat i en bok om musikgruppen Camouflage och med en text om konstnären Christine Waller, i en bok utgiven av konstmuseet i Skövde.

Boken kan köpas via konstnärens hemsida www.kanninsova.se.  Red.

Sök medlemskap i Konstnärsalliansen (KFA)!

Onlineansökan finns på: www.konstnarsalliansen.se Du kan även e-posta till: kansli@konstnarsalliansen.se. Som medlem får du: deltaga i samlingsvisningar, erbjudande om rabatt hos gallerier, materialrabatt, drivmedelsrabatt hos Preem, upphovsrättsrådgivning, deklarationshandling, Handbok för konstnärer, ett medlemskort som ger dig fri entré eller reducerade avgifter till konsthallar, museer.

”Se över instruktionerna till Statens Konstråd och Konstnärsnämnden ”

Konstnärsalliansen skriver till den nya regeringen för att få till en förändring av förordningarna som styr Statens konstråd och Konstnärsnämnden.

Förordning (2007:1199) med instruktion för Konstnärsnämnden. Denna förordning är något föråldrad och måste ses över och förnyas. Det framgår att myndighetens uppgifter som sådan är väldigt allmänt hållen.

Det framkommer att Konstnärsnämndens styrelse ska bestå av elva (11) ledamöter. Regeringen utser ordförande och vice ordförande samt de andra ledamöterna. Fem av ledamöterna utses på förslag av konstnärsorganisationer.

Av tradition så har Konstnärernas riksorganisation (KRO) haft option på att utse ledamöter till Konstnärsnämnden respektive Bildkonstnärsfonden. Framför allt har KRO en övervägande majoritet i Bildkonstnären, trots att det finns flera olika konstnärsorganisationer i landet. Styrelserna bör ha en mer neutral och oberoende utseende.

ATT STYRELSERNA HAR en korporativ sammansättning, består av säljargruppen, har KFA kritiserat under många

år och i stället föreslagit att konstnärer ska anlitas som sakkunniga och där ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till konstnärsorganisationer. Man måste även ta stor hänsyn till förvaltningslagens regelverk vad gäller jävsfrågorna.

Det är alltså viktigt att Regeringskansliet ser över hur nomineringarna ska gå till och att ett nytt nomineringsinstitut måste få vara transparent. Förändringar måste även göras i regleringsbrevet som myndigheten har att följa, där nya tydliga regler för verksamheten ska framgå.

ETTÅRIGA OCH TVÅÅRIGA arbetsstipendier är inte beskattningsbara. Dock är de femåriga och tioåriga stipendierna beskattningsbara. Fördelningen av stipendier från Konstnärsnämnden, Bildkonstnärsfonden har förekommit sedan 1970-talet och har i sin struktur ej förändrats. Under 1990-talet gjordes en förändring mot att fördela flera tvååriga stipendier på 120 000 kronor per år, och i mindre antal ettåriga på 100 000 kronor per år.

Ansökningar tas emot en gång om året, kriterierna för att erhålla ett stipendium är bland annat konstnärlig kvalité, ekonomiskt behov med mera.

Styrelsen som fördelar arbetsstipendier är korporativt sammansatt av några konstnärsorganisationer där KRO är den dominerande organisationen. Det är alltså konstnärer som ledamöter som fördelar bidrag till andra konstnärer. Styrelsen har att följa jävsreglerna och brottas ständigt med dessa vid fördelningen av stipendier. Konstnärsnämnden har flera gånger fått kritik från bland annat Riksrevisionen och Konkurrensverket med anledning av dess sammansättning.

Denna styrelsesammansättning som Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden har är att betrakta som föråldrad och dess fördelning godtycklig eftersom den bygger sin bedömning på kvalitetsaspekten.

RIKSREVISIONEN FRAMHÅLLER vidare att bidragssystemet alltid kommer att ha en inbyggd jävsproblematik – om man nu inte ändrar i verksamheten och tar bort de korporativa inslagen. Granskningen visade att Konstnärsnämndens beslutsprotokoll sällan innehåller dokumentation av jäv i förhållande till ansökningar som resulterar i avslag. Denna verksamhet är inte rättssäker.

Under 2021 har Riksrevisionen

Konstnärsnämnden kan stärka demokratin genom att följa förvaltningslagens andemening och ta Riksrevisionens synpunkter på allvar

granskat Konstnärsnämnden. De skriver bland annat:

”Att Konstnärsnämnden inte hade en tillräckligt transparent beslutsprocess. Det framgick varken i beslut eller av underlag hur en enskild ansökan hade prövats mot respektive kriterium i villkoren för bidraget. Avsaknaden av dokumentation för hur ansökan prövats mot olika kriterium gjorde att det saknades spårbarhet som säkerställde att objektivitets- och likabehandlingsprincipen efterlevts i beslutsprocessen. Vi rekommenderade KN att säkerställa att det finns motivering och spårbarhet till bedömningen av varje enskild ansökan för att minimera risken för subjektiva bedömningar samt för att bättre efterleva 32 § Förvaltningslagen.”

RIKSREVISIONENS SYNPUNKTER har stöd hos många konstnärer och kulturskapare som efterfrågat just detta under flera decennier. Öppenhet och transparens är grunden för en fungerande demokrati. Speciellt viktigt är

det i en tid då demokratin ifrågasätts. Konstnärsnämnden kan stärka demokratin genom att följa förvaltningslagens andemening och ta Riksrevisionens synpunkter på allvar. En sådan förändring skulle vara ett stort steg som skulle gagna många kulturskapare och framför allt Konstnärsnämnden.

STATENS KONSTRÅD. Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd. Även denna förordning är föråldrad till sitt innehåll. Den måste förnyas på flera punkter.

Angående Konstrådets uppgift framkommer att den ska: ”förvärva god samtidskonst till statens byggnader och gestaltning av gemensamma miljöer.”

Myndigheten ska: ”Förteckna samlingar av konst och konsthantverk…” ”ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk…”.

Häri framgår ej hur konstinköpen bör organiseras eller utföras. Inget sägs heller om att de statliga konstgestalt-

ningsuppdragen ska utannonseras i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU).

STATENS KONSTRÅD anlitar ett stort antal konstnärer och kuratorer som har till uppgift att vara konstkonsult/ projektledare för olika statliga konstprojekt som följer enprocentsregeln. Dessa anlitas i huvudsak tre år i rad. Deras primära uppgift är som oftast att föreslå konstnärer för olika uppdrag.

Ett flertal andra konstkonsulter (konstnärer) anlitas för att köpa så kallad löskonst i landet från gallerier och konsthallar och direkt av enskilda konstnärer.

Hela denna inköpspolicy måste ses över så att den blir transparent. Det ska framgå i regleringsbrevet att huvudprincipen för fasta gestaltningsuppdrag skall utannonseras. Myndigheten måste här även följa förvaltningslagens regler för jäv. Det är vidare otillbörligt att konstnärer anlitas som konstkonsulter när till exempel löskonst ska köpas in från olika delar av landet. Här skulle i stället landets länsmuseer få ansvaret för att köpa in konstverk regionalt som sedan kan ställas ut en gång om året. 

Tony Roos ordf.

Vernissage Galleri Stenhallen Borgholm, Öland.

ALLT BÖRJADE 1936

I 85 år har det funnits system i Sverige där staten köper in konst av konstnärer. Idén kommer från USA.

År 1936 lät dåvarande ecklesiastikminister Arthur Engberg framlägga förslag om hur svenska konstnärer skulle beredas ökade arbetstillfällen. 1937 inrättades således Statens konstråd som en inspiration från Nazityskland och från USA (The New Deal was a series of programs, public work projects, financial reforms, and regulations enacted by President Franklin D. Roosevelt in the United States of America between 1933 and 1939).

Det hade varit en djup ekonomisk depression i USA/ Europa och man ville med statliga medel satsa sig ur situationen genom att rusta samhället med bland annat ny byggnation. I en proposition till 1937 års Riksdag föreslog ministern att åtgärder skulle vidtas. Förslaget bifölls vilket

innebar att medel vid statliga nybyggnadsföretag ej understigande 1 procent av byggkostnaderna, skulle avsättas för konstnärlig utsmyckning samt att en ny myndighet skulle inrättas, Statens konstråd.

Rådet skulle handa och leda den statliga konstfrämjande verksamheten och i rådet skulle ingå fyra konstnärer, vilka skulle utses av en konstnärsorganisation. Detta blev anledningen till att Konstnärernas riksorganisation (KRO) bildades. Konstnärernas representation skulle tillföra rådet sakkunskap i samband med beställningar av konst till statliga byggnader.

STOCKHOLMS KONSTNÄRSKLUBB bildades 1936 för gemenskap och gemensamma utställningar och aktioner för hjälp

Byggnadsarbetare i New York 1930. Foto: Lewis Hine.

Rådet skulle handa och leda den statliga konstfrämjande verksamheten och i rådet skulle ingå fyra konstnärer.

till konstnärer. Konstnärerna kände sig ”utanför samhället”. Blickarna riktades nu mot statsmakterna sedan en planerad vårsalong 1933 fick uppskjutas. Klubben utlyste en diskussionskväll där ämnet var; Vilka anspråk bör ställas på statsmakterna? Utlösande faktorn var att just ecklesiastikminister Arthur Engberg skurit ner statsanslagen till Nationalmuseum, som innebar mindre konstinköp. Konstnärsklubben bjöd in Arthur Engberg 1936 och han kom med en ”jubileumsgåva” till konstnärerna. Att 1 procent av statliga byggkostnader skulle avsättas för konstutsmyckning. Enligt utsago ropades ”bravo”, vilket innebar delvis att konstnärerna slapp vara ”hjälptagare” och kom nu med i samhällets utbyggnad.

SOM FRAMGÅR AV texten ovan har KRO under årtionden haft ett stort inflytande på Statens konstråd vilket även fick sitt genomslag i hur uppdrag fördelades till konstnärer, de gynnade de som var medlemmar i KRO. Den korporativa sammansättningen och just fördelningen av uppdragen bidrog till en omfattande debatt bland konstnärsgrupper hur allvarligt det ansågs att konstnärer sitter i en statlig nämnd och fördelar uppdrag till andra kolleger. Många krävde en förändring och förnyelse av Konstrådets verksamhet. I en riksdagsmotion från Kaj Nilsson (mp) 1989/90:kr 244, yrkades på en opartisk sammansättning och att konstrådet i stället skulle anställa konstnärer.

Kaj Nilsson (mp): ”1988 utfärdade regeringen en ny förordning åt Statens konstråd bland annat efter kritik som framförts från enskilda konstnärer och konstnärsorganisationer. 16 § tjänstetillsättningar lyder sålunda: ”ledamöter och ersättare för ledamöter utses av regeringen för en bestämd tid, dock högst tre år. Regeringen utser ordförande och vice ordförande.”

”Konstrådet erbjuder inte i dag anställningsuppgifter för konstnärer, endast kontrakterade uppdrag förekommer. Inte heller utnyttjas upphandlings principer vid beställning av konst till statliga myndigheter, anbud och allmän konkurrens erbjuds inte konstnärerna. De olika statliga projekten offentliggörs inte på det sättet att konstnärerna ges tillfälle att lämna förslag till utsmyckning. Annonsering, intresseanmälningar och förmedling förekommer inte heller.”

Motionen ledde inte till några förändringar av Statens konstråds verksamhet.

UNDER ÅR 2005 lämnade Statskontoret över sin utredning; ”Nya former för Statens konstråds verksamhet”, till kulturdepartementet, se nedan vad man föreslog.

Regeringen bör i Statens konstråds regleringsbrev tydliggöra myndighetens funktion och uppgift. I dag saknas det

en klar uppfattning om vilken kulturpolitisk roll som Statens konstråd ska fylla.

• Statens konstråds återrapporteringskrav bör omformuleras för att tydligare återspegla regeringens mål med myndigheten.

• Statens konstråd bör skapa tydligare regler för den inköpta konsten. Myndigheten bör även, i samråd med Kulturdepartementet, utarbeta en handlingsplan för hur myndigheten ska öka lagrets omsättningstakt. Tills dess bör ett inköpsstopp råda.

• Statens konstråd bör sträva efter att bredda kretsen konstnärer som kan bli aktuella för konstnärliga gestaltningsprojekt. I detta arbete bör myndigheten i större utsträckning utnyttja de upphandlingsalternativ som redan i dag finns att tillgå.

• Processen kring upphandling av beställd konst bör göras mer öppen. Inkomna uppdrag, kriterier för kvalitet och motiveringar av fattade beslut bör redovisas på Statens konstråds webbplats.

• Ansvarsförhållandet mellan stat och kommun i gestaltningen av kommunala miljöer bör tydliggöras. Brukarnas intresse bör stärkas. Statens konstråd bör inför varje verksamhetsår även avgränsa hur stor del av anslaget som ska användas för det vidgade uppdraget.

• Statens konstråd bör prioritera det konstpedagogiska arbetet genom att genomföra fler insatser som inte enbart är kopplade till de konstnärliga gestaltningsprojekten. Statens konstråd bör även aktivt sträva efter att samarbeta med aktörer som är verksamma inom det konstpedagogiska fältet.

UNDER 2000-TALET har framför allt Konstnärsalliansen fortsatt att kritisera Konstrådets brist på transparens, genom att de inte väljer att följa utannonseringskravet i lagen om offentlig upphandling (LOU). Man har fortsatt att envist hävda sin rätt till att göra direktupphandlingar direkt av konstnären i stället för att konkurrensutsätta som lagen säger.

Konstrådet har hela tiden hävdat att det finns undantag från utannonseringskravet. Ett stort antal mål har därför varit föremål för förvaltningsdomstolarna, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. I flertalet av dessa mål har Konstrådet utnyttjat, anlitat extern advokatbyrå (Hannes Snellman) i syfte att få igenom sina direktupphandlingar. De senaste åren har Konstrådets yrkande om detta avvisats från flera domstolar, vilket inneburit att den aktuella upphandlingen ska göras om och utannonseras i enlighet med LOU-lagen. Mycket av detta har presenterats av Konstnärsalliansens tidning, Artär.

LIZA JERNBERG, arbetar som samordnare för konstansökningar på Konstrådet. Hon skriver följande till Artär: ”Det totala inköpsvärdet av så kallad lös konst varierar från år till år och redovisas i årsredovisningarna (se https://statenskonstrad.se/om-oss/publikationer/). På konstrådets webb

(https://statenskonstrad.se/om-oss/ kontakt/ under ”Konsulter - Konstkollektioner) kan du se upphandlade konstkonsulter.

Det är sju konsulter, bosatta i olika delar av landet. De får en fast ersättningen per inköpstillfälle om 5 000 kronor. Beslut om inköp följer en intern delegationsordning baserat på beloppsgränser. I den delegationsordningen ingår konstkonsult, samordnare för konstkollektioner samt även direktör.

Statens konstråds uppdrag är att köpa verk av konstnärer som är bosatta eller verksamma i Sverige utifrån flera aspekter, bland annat konstnärlig kvalitet, geografisk spridning, mångfald och jämställdhet. Jäv dokumenteras i inköpsavtal, köparen (SK) ska alltid intyga i avtalet att jävsförhållanden inte föreligger. Detta gäller även när samordnare av konstkollektioner eller direktör beslutar om inköp enligt delegationsordningen”, skriver Liza Jernberg.

UNDER ÅRET 2021 inköptes ”lös konst” för 25 miljoner kronor. Fördelningen av detta kan man läsa i Konstrådets årsredovisning som finns att hämta på myndighetens hemsida.

Bland annat gjordes inköp av konst till Stockholms län med 35 procent av anslaget som utgör 223 verk till ett värde av 9,8 miljoner kronor. Inköp i Västra Götalandsregionen utgjorde 22 procent av anslaget vilket blev 140 verk totalt till ett värde av 3,1 miljoner kronor. För Västerbottens län utgjorde inköpen 2,1 procent, 13 verk till ett värde av 339 000 kronor. Inköp från Skåne län utgjorde 15 procent, totalt 96 verk till ett värde av 4,6 miljoner kronor.

Konstrådet har på flera punkter ändrat sitt arbetssätt och blivit mer transparent genom att utannonsera konstnärsuppdragen på sin hemsida. Annonserna kan även hämtas från sajten Konstpool AB. 

Tony Roos

Franklin D. Roosevelt. Foto: FDR Library. Public Domain.

”New deal – den nya given”

Works Framstegsadministration.

Källor: Eleanor Mahoney, The Public Works of Art Project i Washington State, University of Washington, 2012, https://depts.washington.edu/depress/ PWAP.shtml#_edn12, tillgänglig 8 februari 2015.

The New Deal var en serie program, offentliga arbetsprojekt, finansiella reformer och förordningar som antogs av president Franklin D. Roosevelt i USA mellan 1933 och 1939.

Större federala programbyråer inkluderade Civilian Conservation Corps (CCC), Civil Works Administration (CWA), Farm Security Administration (FSA), National Industrial Recovery Act från 1933 (NIRA) och Social Security Administration (SSA). De gav stöd till bönder, arbetslösa, ungdomar och äldre. New Deal inkluderade nya begränsningar och garantier för banksektorn och ansträngningar för att blåsa upp ekonomin igen efter att priserna hade fallit kraftigt. New Deal-program inkluderade både lagar som antagits av kongressen såväl som presidentens verkställande order under den första mandatperioden av Franklin D. Roosevelts presidentskap.

För varje New Deal-program finns en sammanfattning av lagen, byrån, mål och prestationer, samt nyckelaktörer och arv. Dessa är mycket baserade på primära källor (som citeras) och är så korrekta som möjligt.

PWAP ETABLERADES ”som en av byråerna för att utsträcka lättnad till den professionella klassen, dess syfte var att anställa konstnärer som var arbetslösa i

utsmyckningen av offentliga byggnader och parker”. Dessutom var PWAP ”det första federala regeringsprogrammet för att stödja konsten nationellt”.

Under sitt korta fem-månaders liv 1933-34 anställde PWAP totalt 3 749 konstnärer, som skapade 15 663 konstverk. Dessa verk inkluderade 7 Navajofiltar, 9 basreliefer, 42 fresker, 99 sniderier, 314 teckningar, 647 skulpturer, 1 076 etsningar och 3 821 oljemålningar. Sådana konstverk prydde offentliga skolor, barnhem, offentliga bibliotek och ”praktiskt taget alla typer av offentliga byggnader”. Museer sökte och visade verket, och många amerikaner ”gjordes för första gången bekanta med den samtida konsten i sitt eget land.

LITE ÖVER 1,3 miljoner dollar spenderades på projektet (cirka 23 miljoner dollar i 2015-dollar), med nästan 1,2 miljoner dollar till artisternas lönecheckar.

Utöver tillsyn av L.W. Robert, Jr. PWAP hade en rådgivande kommitté bestående av Frederic A. Delano (ordförande), Charles Moore, Rexford Tugwell, Harry Hopkins, Henry Hunt och Edward Bruce (sekreterare). Forbes Watson fungerade som PWAP:s tekniska chef. PWAP avslutades den 20 maj 1934, men andan bakom projektet levde kvar i många andra New Dealinitiativ, såsom postkonsten sponsrad av U.S. Treasury och Federal Project Number One-konstprogrammen inom

Public Works of Art Project, rapport från biträdande finansministern, till Federal Relief Administrator, 8 december 1933 – 30 juni 1934, Washington, DC: U.S. Government Printing Office, 1934, sid. 1. Smithsonian Institute, Exhibitions, 1934: A New Deal for Artists.

Tony Roos

Konsulter och curatorer anlitade av Konstrådet 2022

Johan Tirén curator, 073-646 58 73, johan.tiren@statenskonstrad.se.

Björn Norberg curator, 070-1470758 bjorn.norberg@statenskonstrad.se.

Marianne Jonsson curator, 073-98603 00, marianne.jonsson@statenskonstrad.se.

Aann Magnusson curator, 070-424 25 22, ann.magnusson@statenskonstrad.se

Konsulter – Konstkollektioner

Hanna Stahle konstkonsult, 076-114 46 66, hanna.stahle@statenskonstrad.se

Anne Pira konstkonsult, 076-568 64 10, anne.pira@statenskonstrad.se.

Linda Nykopp konstkonsult, 070-464 97 96, linda.nykopp@statenskonstrad.se.

Magnus Mattsson konstkonsult, 073730 40 47, magnus.mattsson@statenskonstrad.se.

Klas Hällestrand konstkonsult, 070683 30 45, klas.hallerstrand@statenskonstrad.se.

Marie Bondeson konstkonsult, 070655 86 95 marie.bondeson@statenskonstrad.se.

Åsa Bergdahl konstkonsult, 070-255 87 63, asa.bergdahl@statenskonstrad.se.

Samlingsvisning på Tofta konstgalleri

Under perioden 5 mars till 20 mars genomförde Konstnärsalliansen en medlemsvisning på Tofta konstgalleri i Varberg där 13 medlemmar deltog.

David Holmlund från Alingsås, var en av de konstnärer som deltag och som gör skulpturer i trä, oftast i form av olika djur. David har ända sedan barnsben varit intresserad av att ge liv till trä-ämnen som han hittat i naturen. Men det var först 1991 som slöjdandet tog fart på riktigt allvar. Det var året då

han klev över tröskeln till träslöjdsutbildningen på Vindelns Folkhögskola och direkt fick känslan av att äntligen ha kommit hem. Davids unika talang uppmärksammades snabbt och karriären fick en extra skjuts när författaren Sven Nordqvist gav David sitt godkännande att skapa gubben Pettson, katten Findus, hönan Prillan och gänget. De mysiga figurerna från Nordqvists böcker har kommit att ligga David varmt om hjärtat efter många timmars högläsning när barnen var små. David har ställt ut sina skulpturer hos varuhuset NK, Nordiska Museet och Liljevalchs i Stockholm.

CECILIA LANDIN EKELUND, bosatt i Härryda utanför Göteborg, var en av de som deltog på utställningen och förklarar hur arbetar med sitt måleri: – Nya figurer kommer till en efter en och har blivit populära hos alla som vill ha en personlig inredningsdetalj till sig själv eller att ge bort som present. De passar ju i alla slags hem, från lantligt hemtrevliga till de stilrena som behöver ett hemtrevligt inslag. Mina målningar är en blandning mellan fantasy/abstrakt. Själv målar jag i akryl då jag vill att målningen skall torka snabbt, eftersom jag kan måla i timmar, och glömmer totalt tid och rum, säger hon.

Ingemar Andersson, vid sina träskulpturer. Foto: Tony Roos

David Holmlunds träkatt. Foto: Tony Roos

– Oftast är mitt måleri min känsla i stunden, då jag ”fångar” skapandets mönster som jag därefter förstärker av min tillfälliga tanke. Ibland har det hänt att jag har en bild hur målningen skall se ut, men under tiden jag målar, blandas bilden med mönster eller nya idéer i stunden, säger hon.

BRITT-MARIE SETTERSTIG, testar sig gärna fram mellan olika tekniker och motiv och brinner för ett varierat målande. Naturen med dess olika färger och former är en stor inspirationskälla och även möten med människor väcker idéer.

– Under covid-tiden har jag på alla promenader i möte med kända och okända människor, sett tankar och känslor som speglas i deras ansikten och som gett mig idén till att lägga in de ansiktsuttryck jag tyckte mig se i mina akvareller, säger hon.

JOHN KEEN från Göteborg, visade bland annat keramikmasker och metallskulptur på utställningen.

– Mina masker som jag visade på Tofta är inspirerade av ”Tiki”, en designstil som är baserad på Söderhavet, och kan uttrycka sig i allt från en Tiki bar till muggar och statyer. Jag använ-

der stengodslera för både styrka och så att de kan användas som växtbehållare, säger han.

INGEMAR ANDERSSON från Billdal, ställde ut mindre bearbetade träskulpturer.

– Mina skulpturer har inspirerats av mina promenader i skog och hav. Trä är ett underbart material med hårdhet och mjukhet där den taktila känslan är fantastisk. Lind, björk och valnöt är de träslag jag använt i skulpturerna. Mina skulpturer är fria fantasier, förklarar Ingemar.

Cecilia Landin Ekelund vid sina konstverk. Foto: Tony Roos

Eva Otterströms måleri på Tofta. Foto: Tony Roos

John Keens, metallskulptur. Foto: Tony Roos

Tofta utställningshall. Foto: Tony Roos

NOTERAT

KFA startar samarbete med Studiefrämjandet

KFA har beslutat att inleda ett samarbete mellan Studiefrämjandet och Konstnärsalliansen. Därmed är samarbetet med Sensus avslutat.

– Om projektet beviljas medel tittar vi löpande på vilka delar av projektet ni kommer rapportera som folkbildningsverksamhet till oss och hur vi då bäst bidrar för ett gott genomförande, säger Anton Ekenberg på Studiefrämjandet.

Ansökningstider bild och form, Konstnärsnämnden

Residens i Tokyo, AiT: 2022-10-12 –2022-12-05 14:00.

Internationellt utbyte och resebidrag 2022-09-16 – 2022-12-05 14:00

Januari 2023

Residens i New York, ISCP 2023-01-10 – 2023-02-16 14:00

Februari 2023

Residens i London, Delfina. 2022-10-26 – 2022-12-05 14:00

Residens i Johannesburg, Bag Factory, 2022-10-12 – 2022-12-05 14:00

Mars 2023

Residens i Stockholm, IASPIS, 2022-10-12 – 2022-12-05 14:00

Maj 2023

Residens i Berlin, Bethanien, 2023-0110 – 2023-02-16 14:00

Gästbostad i Paris, Svenska Institutet 2023-01-10 – 2023-02-23 14:00

Internationellt utbyte och resebidrag 2022-12-06 – 2023-02-23 14:00

Maj 2023

Internationellt utbyte och resebidrag 2023-02-24 – 2023-06-01 14:00

September 2023

Assistentstipendium 2023-06-15 – 2023-08-30 14:00

November 2023

Projektbidrag 2023-06-15 – 2023-09-07 14:00

Januari 2024

Internationellt utbyte och resebidrag 2023-06-02 – 2023-09-14 14:00

November 2023

Arbets- och långtidsstipendium 2023-10-13 – 2023-11-14 14:00.

Parisa Liljestrand är ny kulturminister

Moderaten och kommunpolitikern Parisa Liljestrand blir kulturminister i Ulf Kristerssons regering.

Valet kom som en överraskning för både kulturbranschen och politikerkollegor.

– Jag har inte tidigare jobbat med kulturpolitik per se, säger Liljestrand till DN.

Parisa Liljestrand är kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna kommun sedan 2018. Sedan 2002 har hon varit politiskt engagerad, först i lokala partiet DemoEx, sedan i Moderaterna från 2010.

Till DN säger den nya kulturministern att hon inte ”per se” arbetat med kulturpolitik tidigare.

– Men som ansvarig för en hel kommun kommer man onekligen in på de frågorna. I min yrkesmässiga karriär har jag också jobbat nära kulturfrågor eftersom jag är utbildad litteraturvetare och svensklärare.

Hur tänker du kring att kliva in i en bransch som du inte haft så mycket kontakt med?

– Jag kliver in med en ödmjukhet

inför att det finns många som kan mycket mer än jag om det här. Jag kan vara en guide och en vägledare, både internt inom politiken men också genom att lära av de som faktiskt kan branschen.

I sitt 50 minuter långa tal som inledde regeringsförklaringen ägnade Ulf Kristersson två minuter åt kulturpolitiken. Han pratade om att kulturen och svenskars gemensamma historia lägger grunden för en kollektiv identitet, varför fristående expertpaneler ska tillsättas för att ta fram en kulturkanon. Kulturpolitiken ska även vägledas av principen om armlängds avstånd, det vill säga att kulturskapande ska vara fredat från politikers inblandning. Hur resonerar då Liljestrand kring detta: en framtagen nationell kulturkanon som samtidigt ska förhålla sig till principen om armlängds avstånd?

– Jag tycker ändå att det är värt att titta på, om det inte görs av politiken utan det är experter som tar sig an frågan. Då tror jag att det finns en god nytta i den kulturskatt som ändå finns i Sverige, den tror jag att vi kan ha nytta av på många olika sätt. 

Kulturminister Parisa Liljestrand Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet

Så kan konstnärer bli projektanställda

Stat, kommuner och regioner har möjlighet att i tidsbegränsade fall projektanställa konstnärer för konstuppdrag.

Att det rör sig om en arbetstagare medför även stort utrymme att skräddarsy arbetsvillkoren för att passa det projekt myndigheten önskar genomföra. Förslagsvis skulle konstnären och den upphandlande myndigheten kunna ingå avtal om en timanställning. Konstnären skulle därefter kunna ”debitera” den upphandlande för de timmar det tagit att genomföra projektet. När konstverket sedan är klart kan konstnären och myndigheten gå skilda vägar. Det är därför tänkbart att upp-

handlande myndigheter skulle anställa konstnärer i stället för att upphandla.

EN FÖRSTA FRÅGA att ta ställning till när en upphandlande myndighet överväger att anställa en konstnär är ifall myndigheten har rättslig kompetens att ingå anställningsavtalet. När Tranemo kommun hösten 2021 anställde en kommunal poet med en årligen ersättning om 900 000 kronor väckte det stor debatt om vad offentliga medel ska användas till. Men vad allmän opinion anser lämpligt och vad som är juridiskt möjligt överensstämmer inte alla gånger. Kommuner och regioner regleras i 2 kap. kommunallagen (2017:725, KL). Av 2 kap. 1 § KL följer att kommuner och regioner får ta hand om

angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller regionens område eller deras medlemmar. I 2 kap. 2 § KL framgår att denna kompetens begränsas av sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, en annan region eller någon annan ska ha hand om. Någon lagstadgad skyldighet för staten, andra kommuner eller regioner att anställa konstnärer finns inte. Avsaknad av kompetens med anledning av 2 kap. 2 § KL kan därför uteslutas. Anställer en kommun en konstnär att uppföra offentliga konstverk inom kommunen bör det vara en angelägenhet av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område, såväl till dennes medlemmar eftersom konsten kommer dem till nytta.

DET ÄR EN OBEPRÖVAD fråga i svensk rätt men det synes mer sannolikt att kommuner och regioner har kompetens att anställa konstnärer än att de inte har det. Regioners kompetens regleras i 2 kap. kommunallagen (2017:725, KL). För statliga myndigheters del lär det skifta mellan olika myndigheter ifall kompetens att anställa konstnärer föreligger eller ej. Exempelvis lär Statens konstråd, vars uppdrag är att verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön, ha kompetens att anställa konstnärer.

20% rabatt

på butikens sortiment för KFAs medlemmar

VÄLKOMMEN ATT BLI STÖDMEDLEM I KFA!

Som stödmedlem erhåller du tidningen Artär, inbjudningar till utställningar, konstvisningar, ditt medlemskap deltar med lott i ett konstlotteri, med mera. Årsavgift 200 kr!

Betalas till Bg: 5243-2143 Swicha: 123-6147300

www.konstnarsalliansen.se

OBS! Glöm ej ditt namn och adress

ABC FÄRGEKONOMI AB: BIRGER JARLSGATAN 65, STOCKHOLM

BJÖRKLUND & WINQVIST: KUNGSHOLMSTORG 10, STOCKHOLM

KFA firade 20 år på Marstrand

Konstnärsalliansen, KFA, startade år 2002 och firar i år vårt 20-årsjubileum, bland annat med en sommarsalong på Marsstrand.

Som en del i detta genomförde KFA en sommarsalong på konsthallen Strandverket på Marstrand den 5 till 17 augusti, med 22 utställande medlemmar som ställer ut bildkonst, skulptur och konsthantverk.

I samband med vernissagen fredagen den 5 augusti framförde konstnären och dansaren Ann-Charlotte Fogel en performance-föreställning där bland annat publiken inbjöds att delta.

Strandverket fungerade utmärkt som utställningshall där inte bara bildkonst kunde visas utan samtidigt visa skulptur, keramik, träkonst med mera. Huset är en gammal fästning på Marstrandsön så varje sommar drar tusentals turister som vill ta del av det som ön bjuder på i form av mar, kultur, kläder, bad och vandring.

Södra Strandverket som är dess egentliga namn, är en av Marstrands alla fantastiska byggnader. Här anordnas konstutställningar, föreläsningar, konserter och andra arrangemang.

Strandverket består av två byggnader. Den större har två våningsplan med stora ytor för utställningar och andra event.

I den mindre byggnaden har Marstrand Hembygdsförening sin årliga utställning. Här finns även café med enklare servering samt försäljning av delikatesser.

På Strandverkets borggård kan man slå sig ner och fundera över all historia som funnits på Strandverket och på Marstrand. Man kan ta en fika eller spela ett parti Boule. På Borggården arrangeras det publika event, så som allsång, konserter med mera.

Konstnärsalliansen är en intresseorganisation för yrkesutövande bild- och formkonstnärer i Sverige och ansluter omkring 300 medlemmar. Förbundets säte är förlagt till Göteborg. KFA ger ut tidskriften Artär som även förevisades under utställningen. 

Red.

Strandverket

David Holmgren vid sin skulptur räkan

Ann Charlotte Fogel.

Besökare i Strandverkets konsthall Ann Charlotte Fogel målar och publiken bestämmer färgen.

Berit Emstrand

Bildkonstnär, Mörlunda

I det Småländska samhället Mörlunda bor Berit Emstrand. Frågar vi henne hur länge hon målat så är det nästan hela livet. Började i tolvårsåldern då hon bytte en bild mot ett par skidor av vaktmästaren på Mörlundas grundskola Emådalskolan. Därefter blev det naturliga steget framåt att gå teckningskola via brevkorrespondens. Därefter han hon gått otaliga kurser i måleri för olika verksamma konstnärer i landet.

Uppvuxen i Tigerstad en liten by utanför Mörlunda. Redan som tonåringen blev hon ”dubbad” till konstnär av nära vänner till familjen efter att målat en uggla i akvarell och visat upp för dem. En liten brosch som hade formen av en färgpalett placerades på hennes bröst.

Efter konstskola sökte hon till Konstfack och kom

på 30:e plats. Så nära att få en plats. Därefter startade hon en konstnärlig verksamhet med utgångspunkt att alltid måla när kreativiteten uppstår. Den känslan är underbar att känna sig fri att måla utan krav. Håller kurser i akvarell både på studieförbund och snart inom sin konstverksamhet då plats för det kommer att finnas i hennes konstnärshus i en kommande atelje i Bockara. Där kommer hon inreda en ny atelje samt hålla permanentutställningar. Öppnas i januari 2023, ev. invigning december 2022.

Berit Emstrand målar oftast med akvarell, men akryl och olja är inte främmande för henne. Motiven föreställer tranor, ugglor, älgar och rävar, så även bilder där naturen självt får stå som tavla.

Hennes måleri byggs upp av inre bilder som oftast uppstår under resans gång vid staffliet eller hennes stora plana arbetsbord. Så underbart att experimentera fram inre motiv. Så det är inte alltid från något som finns från början visar sig i slutet av skapandet. Det är en spänning/eufori som ett flow som är obeskrivligt. Så är konstnärskapet ett livslångt sökande. Hennes abstrakta sida har visat sig emellanåt. Färgdränkta akvarellpapper med tryck och mönster där naturen kan skönjas. Har deltagit på två jurybedömda utställningar i Upplands Väsby. Håller utställningar på Lundtorps ladugårdsloft en vecka om året. Oftast i anslutning till Solkskustens konstrunda med anknytning till Oskarshamn och Hultsfreds lokala konstnärsrundor. Har uppdrag som konstnärlig ledare i början av november. Det är NAS som anlitat henne att måla under en nordisk akvarellutställning som pågår under oktober. 

Ulf Rask

Bildkonstnär, Göteborg

Jag har målat så länge jag kan minnas. Den första bilden på mig när jag sitter och målar är jag runt tre år gammal. I dag är jag 69 år.

Jag är född och uppvuxen i Göteborg. Somrarna har jag till stor del vistats i skärgården med dess fina ljus och dramatik och det är det jag gärna försöker återge i mina akvareller. På somrarna hyrde mina föräldrar ofta en sommarbostad ute på öarna i Göteborgs södra skärgård. Här gavs möjlighet för mig att på ett enkelt sätt uppleva den kustnära natur som i dag betyder mycket för mig.

Jag minns tydligt hur jag tidigt på morgonen ensam gick iväg och botaniserade i naturen på öarna. Här kände jag mig trygg och mina utflykter blev allt längre. Jag kom ofta hem med rika upplevelser. Mina föräldrar såg alltid till att jag hade penslar, vattenfärger, kritor och block, vilket jag var väldigt tacksam för. Mitt främsta uttryckssätt är akvarellens men även akrylmåleri. I dag målar jag främst marina motiv i akvarell. Mina motiv är mest skärgårdsak vareller, så som fyrar, fyrplatser, sjöbodar, sjöfåglar och samhällen. I dag hämtar jag

inspirationen främst när jag är ute och seglar eller paddlar kajak. Jag har nästan alltid med mig skissblock och kamera. Jag målar ofta i min atelje som jag har hemma. Här finns oftast ett eller flera alster som är på gång.

När jag målar upplever jag känslan av att jag befinner mig på platsen igen. Jobbar mycket för att få till känslor i mina målningar, dramatiska himlar, vattenspeglingar, fåglar mm. När jag tröttnar på detta låter jag min fantasi komma igång och skapar något helt annorlunda som exempel mina serier med julkort eller ”Glada fyrar”.

Detta är mycket frigörande och avkopplande för mig och samtidigt spännande vad som skall komma fram. Detta är inget nytt för mig eftersom jag i min ungdom målade mycket fantasi och abstrakta motiv.

Sedan år 2010 har jag satsat mycket på mitt måleri och haft utställningar i Göteborg och Bohuslän. Innan detta jobbade jag b.la på många år på reklambyrå och i fotobranschen. På kvällarna har jag suttit mycket och målat och tecknat, vilket varit väldigt avkopplande samt skapat en positiv energi inom mig. När jag gick på gymnasiet fick jag stor uppskattning av min teckningslärare samt stipendium. Har studerat på Konstindustriskolan och gått ett stort antal kvällskurser i kroki och akvarellmålning, men ser mig själv som en autodidakt konstnär. Hemsida: ulfrask.se. 

Ann-Charlotte Fogel

Konstnär, Tjörn

Mitt namn är Ann-Charlotte Fogel, är aktiv som konstnär/dansare, rörelsepedagog (eget koncept, body-spirit-move)/kroppsterapeut (metod Trager Approach).

Jag är född 1944, 4 januari i Stockholm, gift och har två söner. Bosatt på Tjörn sen 1998 och blev medlem i Konstnärsalliansen i början av 2000-talet, då med en utställning tillsammans med Birgitta Norrgren på Tjörn Mossholmens Marina.

Det har och är mycket givande att vara med i Konstnärsalliansen och jag vill verkligen tacka främst Tony Roos och hela styrelsen som gör ett fantastiskt arbete!!

Mina studier som konstnär påbörjades under1960-talet och fortsätter alltjämt (även inom mina andra områden). Påbörjade mitt måleri med olja som teknik och övergick till acryl och blandteknik 1993,vilket jag fortfarande arbetar med. Min första offentliga utställning var på World Trade Center i Sthlm 1995 och därefter på olika ställen i Sverige. Senast var jag med Konstnärsalliansen, en samlingsutställning på Marstrand nu i somras 2022. Jag invigde utställningen med en dans och måleri performance. Mycket roligt!! Skapandet, vi är skapta … Allt är skapat … Det mest naturliga i oss är ju skapandet. För mig är konst och skapande en livsförutsättning att finnas till. Mitt uttrycks och -frihets-

behov har funnits med sedan barnsben och har genom åren tagit sig olika uttryck via måleri, dans rörelse och kroppsterapi. Mina val blev tidigt, som tre ben att stå på, friheten att variera däremellan blanda och ge så att de ibland interagerar tillsammans. I den ordningen började det i tonåren och de olika formerna har varit i fokus och kastats om på olika sätt som livet har fört mig framåt.

Leken går som en röd tråd för mig genom livet och genomsyrar mitt arbetssätt genom de olika uttrycksformerna.

Vad vill jag då med min konst? Beröra. Att hos betraktaren kanske finna något igenkännande, få en insikt, en upplevelse av mer glädje, lek, humor, nyfikenhet osv. Det viktiga för mig att betraktaren blir berörd, våra hjärtan möts och något delas och sprids vidare!

Det som driver mig är nyfikenheten att tillåta mig att vara i det ”okända fältet”. Jag kan ha tankar, önskan om att skapa en bild eller dans/ rörelse. Min önskan finns ibland väldigt tydlig och klar om vad jag ska skapa men under skapandets process, så kommer skapandets magi in och då är det bara att följa med och det blir vad det blir. Så är det för mig… Vi är alla olika och det intressanta är hur vi tar oss fram på olika sätt genom skapandet. Det kan aldrig bli fel! För mig är dömandet av rätt eller fel något som inte hör hemma i skapandet! Hjärtligt tack! 