Artär nr 1 2014

Artär Nytt blod i svenskt konstliv

ORGAN FÖR KONSTNÄRSFÖRBUNDET ALLIANSEN (KFA)

NR 1 2014

VAL 2014:

Partiernas konstpolitik Målning: Angelica Markén

Artär

INNEHÅLL 4-7

Valspecial: Så ser politikerna på den offentliga konsten

8-9

KFA: Dags att uppgradera konsnärernas arbetsvillkor

10

Debatt: ”Stockholms konstråd utestänger konstnärer”

11

KFA satsar på ungdomar med projeket ”Ung realism”

12-13

Den moderna utskriftstekniken Digigraphie

14-15

Dollarkonst - inför en ny avgift på försäljning

16-17

Notiser

18-19

Debatt: ”Konstnärer ska fortsätta utmmana samhället

20

Debatt: ”Frihet, jämlikhet och broderskap!”

21

Konsten att patinera

22-23

Medlemspresentationer på Ulla Werkström, Anders Reuterswärd, Monica Lorentzon, Lily Charlotte Löwenstierna, Tarik Hardaga och Angelica Markén.

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket

Foto: Ewa Ahlin och iStockphoto.

Du kan bidra till en bättre miljö genom att välja att måla med kadmiumfria färger och ta hand om dina färgrester på rätt sätt.

Mer information om hur du målar miljöanpassat finns på www.kappala.se

För renare sjöar och skärgård

2 Artär Nr 1, 2014

9 12 14 23

Konstnärsförbundet Alliansen (KFA) Tidningen Artär Partipolitiskt obunden www.konstnarsalliansen.se

Styrelsen 2013/2014: Ordförande: Tony Roos, bildkonstnär, 0737-07 05 55, tonyroos999@hotmail.com.

Ansvarig utgivare: Tony Roos. Vice ordförande: Birgitta NorRedaktion: Tony Roos och rgren, bildkonstnär, 0304-66 Ingemar Andersson.

25 03, Birgitta.norrgren@ Layout: Christopher bredband.net.

Kullenberg Rothvall.

Ledamöter: Ingemar AndersTryckeri: Hylte Tryck AB. son, bildkonstnär, 0703-62 60 91, ingemar1andersson@ Kontakt telia.com.

Tel: 0737-07 05 55, Martti Risku, konstsmide, 031-42 30 76 0736-22 59 99, info@konE-post: kansli@ stosmide.com. konstnarsalliansen.se Dieter Koch, 0709-79 54 30, Adress: Artär, Konstnärsalwww.dietergalleri.se. liansen, KFA, Klippan 18, Franz Glatzl, bildkonstnär. 031414 51 GÖTEBORG. 68 12 79, frasse@glatzl.com.

Suppleanter: Nilla Andersson, Annonser bildkonstnär, 0736-30 24 78.

Kontakta redaktionen för katajan@hotmail.com. bokning, prislista och teknisk Niklas Fännick, konstsmed, information. niklasfannick@gmail.com.

Inkeri Karlsson.

Prenumeration För medlemmar ingår tidnin- Föreningen bildades 2002 gen i årsavgiften. Övriga kan och organiserar yrkesprenumerera för 100 kr/år. verksamma bild- och formPlusgiro: 301427-1. konstnärer. För närvarande är Konstnärsförbundet Allian230 medlemmar. Föreningen sen, www.konstnarsalliansen. har sitt säte i Göteborg och se Orgnr: 802434-4767. ger ut tidskriften ”Artär.”

Föreningen har bland annat tagit fram ett nytt förslag till statligt konstnärsstöd som heter; ”Generellt konstnärstillägg”. Vi vill att riksdagen avskaffar det nuvarande stipendiesystemet och i stället inför ett generellt konstnärsstöd som är beskattat och pensionsgrundande. Ersättningen utgår till konstnärer med låga inkomster upp till ett visst tak då ersättningen avstannar.

Ny ungdomssektion Vid Konstnärsalliansens förbundsstämma den 26 april 2011 beslutades att starta en ungdomssektion med namnet: Yngre bild- och formkonstnärer i Sverige (YBF). Den ska registreras som en ideell förening och vara öppen för alla unga som satsar på bild, form – animation mm.

Medlemsavgifter per år: Aktiv medlem: 600 kr.

Pensionär 70 år: 400 kr. Inträdesavgift kvartalvis: Kvartal 1: 600 kr, kvartal 2: 400 kr, kvartal 3: 300 kr, K4: 150 kr.

INLEDAREN

6

6

Förhoppningar om bättre arbetsvillkor!

Nu är det snart valdag igen och man ska rösta och det är inte alltid så lätt att välja. Som bildkonstnär/konsthantverkare vill man ju se en regeringskoalition som tar bild- och formkonstnärernas arbetsvillkor på allvar. I våras skickade Konstnärsalliansen ut en enkät till riksdagspartier och kulturpolitiker i Stockholms stad och landsting och ställde frågor om procentregeln, upphandlingslagens bestämmelser, utställningsersättningen med mera. Svaren vi fått redovisas i detta nummer.

Som opinionläget ser ut nu lär det bli en socialdemokratiskt ledd regering med stöd av vänstern och miljöpartiet. Ser man till deras riksdagsmotioner så lär en del satsningar riktas mot bild- och formkonstområdet. Socialdemokraterna vill med anledning av den nu pågående regionaliseringen av kulturpolitiken se en möjlighet att lyfta fram konstnärernas arbetsvillkor vid de offentliga konstinstitutionerna genom att man i de regionala kulturplanerna slår fast att man vid all utställningsverksamhet finansierad med offentliga medel ska följa MU-avtalets och miniminivåer.

Vänsterpartiet vill avsätta 10 miljoner kronor till den individuella visningsersättningen (IV). Man vill undersöka möjligheterna att skapa en fjärde konstnärsallians för bild- och formkonstnärer.

Regeringen bör skyndsamt utreda att skapa en tredje anställningsform för bild- och formkonstnärer.

Vänsterpartiet vill att kommande regering återkommer till riksdagen med förslag på ett stimulanspaket med utbildning och ekonomiskt stöd för kommuner och landsting som antar procentregeln för konstnärlig gestaltning.

Miljöpartiet föreslår i sin riksdagsmotion att säkerställa rimliga arbetsvillkor och tillträde till de offentliga trygghetssystemen och föreslår en satsning på

konstnärer under 65 år. Ett annat viktigt kulturarbetarnas villkor på totalt 130 syfte är att kunna stärka jämställdheten miljoner kronor för det kommande året. och fler konstnärers förutsättningar att Man vill även göra de ettåriga och överleva på arbetsmarknaden. tvååriga arbetsstipendierna (utdelas av Vårt förslag kan jämföras med det Konstnärsnämnden) skattepliktiga och stöd som utgår till bönder avsätter medel för detta. fiskerinäringen och likMp föreslår 100 miljoner ”Ett syfte är och nande företagsstöd. Men än kronor årligen till satsningar att stärka mer de etablerade Teater och i bostadsområden, som till för friexempel att utveckla teater, jämställd- musikerallianserna, lansade skådespelare och muslöjd, konst eller att satsa på heten siker. För drygt tio år sedan gestaltningsuppdrag i boantogs ett innovativt förslag stadsområden. förutsättatt inrätta bolaget Teateral Under hösten 2014 får vi ningarna liansen som ett direkt förslag se om satsningarna kommer att bli verklighet och i så fall att överleva från utredningen ”Arbete åt konstnärer, SOU 1997:183”. handlar det om nya satsningpå arbetsFörslaget fick namnet ”en ar för 2015. marknaden.” tredje anställningsform”.

Vi på KFA har sedan flertalet Här citeras ett stycke ur år fört fram en del förslag till utredningen, Konstnärerna regering och riksdag i syfte att lyfta aroch trygghetssystemen, SOU 2003:21 betsvillkoren för bild- och formkonstnäpå sidan 121: rer och det handlar om en omställning ”Alliansmodellen är alltså förebildlig till ett modernt konstliv och ny statlig också när det gäller att tillgodose frilanersättning till konstnärer, vilket vi gett sande konstnärers behov av förbättrad namnet ”Generellt konstnärstillägg”. ålderspension, om än inte i samma utDet skall ersätta nuvarande stipendiesträckning som för de flesta övriga grupsystem som successivt avvecklas. I stället per på arbetsmarknaden. En utvidgning ska ett inkomstrelaterat konstnärstillägg av Alliansmodellen skulle, utöver att lösa införas till yrkesutövande konstnärer. många andra konstnärliga och konstKonstnärstillägget är ett brett stöd som närspolitiska problem, också förbättra är tänkt att växa och omfatta många många konstnärers sociala trygghet.” konstnärer i olika åldrar. Ersättningen är pensions- och sjukförsäkringsgrundat Inom den regionala tillväxtpolitiken och beräknas på grundval av inkomsten finns olika former av stöd till företag. från den konstnärliga verksamheten.

Dels de selektiva regionala företagsstöDen sökandes deklaration är ett av unden regionalt investeringsstöd, regionalt derlagen för det beräknande stödet. Det bidrag till företagsutveckling, sysselsättinriktas till yrkesverksamma konstnärer ningsbidrag och regional såddfinansiemed relativt låga inkomster, upp till en ring, dels det generella regionala föreviss nivå då stödet successivt avtraptagsstödet transportbidrag samt nedsatta pas nedåt. Syftet med det nya stödet är sociala avgifter.  bland annat att minska konstnärernas Ordförande Tony Roos beroende av ”brödjobb” och prioritera 0737-07 05 55 yngre- och övrigt yrkesverksamma

”

Nr 1, 2014 Artär 3

INFÖR VALET

6

VALET 2014:

Så ser politikerna på den offentliga konsten

Inför valåret 2014 ställde Konstnärsalliansen (KFA) och tidningen Artär ett antal frågor till ledamöterna i riksdagens kulturutskott, i Stockholm stads kulturnämnd och i

Stockholms landsting kring hur de ser på konstnärernas arbetsmarknad. Frågorna berör den framtida verksamheten för bildoch formkonstnärer.

Följande frågor ställdes av Artär:

Miljöpartiet

1. Hur ser du/ni på den offentliga konsten?

Bör det vara lagstadgat att 1 procent eller mer av den totala byggkostnaden skall avsättas för konstnärlig gestaltning? Eller bör någon annan bättre modell tas fram i syfte att garantera att gestaltningsuppdrag ges till aktiva konstnärer vid offentliga byggen?

Tina Ehn, ledamot i kulturutskottet

2. LOU-lagen gäller även för beställning av gestaltningsuppdrag, men det kan göras undantag i särskilda fall. Anser du att huvudprincipen om utannonsering alltid ska följas? Om inte, hur motiverar ni det?

3. Anser du och ditt parti att utställningsersättning alltid ska utgå vid offentligt ägda lokaler, att det statliga avtalet även måste följas av kommun och landsting? Om inte, hur motiveras detta?

4. I dag erhåller Statens konstråd ett anslag för samverkan med kommunala verksamheter för att få till stånd olika gestaltningsuppdrag. För 20 år sedan förmedlade Boverket detta och enskilda kommunala bostadsbolag kunde vända sig dit för att få bidrag för gestaltning. Efter att Konstrådet fick uppgiften har bostadskonsten minskat kraftigt. Anser du och ditt parti att den tidigare modellen var bättre? Är det ett bättre system att bostadsbolagen själva bestämmer tillsammans med arkitekter och brukare över valet av konst? Borde anslaget ökas i syfte att utöka arbeten till konstnärer?

5. Anser du och ditt parti att en satsning på miljonprogramsområden ska innebära att även konstnärer involveras genom olika gestaltningsuppdrag?

6. Anser du och ditt parti att en nationell strategi för bild- och formområdet ska tas fram för att lyfta området?

4 Artär Nr 1, 2014

1. Enprocentsregeln har många förtjänster: den bidrar till en estetiskt tilltalande offentlig miljö samtidigt som den skapar möjligheter för konstnärer att arbeta för rimliga ersättningar. Regeln skulle kunna tillämpas i större omfattning och därför har vi motionerat om att det behövs en utvärdering av hur regeln efterlevs. Utifrån utvärderingsresultaten bör ansvarig myndighet upprätta rekommendationer för hur fler aktörer på statlig, kommunal och regional nivå kan stimuleras att tillämpa enprocentsregeln.

2. Det är rimligt att lagen om upphandling gäller för gestaltningsuppdrag av större omfattning.

3. Konstnären ska ha rätt till ersättning för sitt arbete. Staten har möjlighet att föregå med gott exempel genom att vara konsekvent med sina ersättningar till konstnärer. För att staten i det här avseendet ska kunna utgöra en normerande kraft vill Miljöpartiet öka anslagen till utställningsersättningarna.

4. Det viktiga är att vi skapar en förvaltnings- och myndighetsstruktur som ger bästa möjliga förutsättningar för att konsten i människors närsamhälle främjar lokal delaktighet och av de boende upplevs som relevant. Det är viktigt att beslut av den typen fattas nära de som berörs.

Miljöpartiet vill att ideella, enskilda eller kommunala aktörer ska kunna ansöka om statliga medel för lokala kultursatsningar. Det kan handla om att utveckla teater, hemslöjd, konst eller att ordna utsmyckning av bostadsområden. Det skapar trivsel i boendemiljöer och arbetstillfällen för konstnärer.

5. Absolut. Konst fyller en viktig funktion för trivsel och hälsa, därför bör konstnärer involveras i satsningar på miljonprogramsområden. I det arbetet är det mycket viktigt att åtgärderna utgår från de boendes behov och önskemål.

Miljöpartiets vill investera 100 miljoner årligen på kultur i miljonprogramsområden i syfte att genom konstnärliga uttryck levandegöra människors närmiljöer och stimulera konst och estetik i boende- och stadsmiljöer.

6. Det är en intressant tanke som absolut är värd att överväga. Investeringar för ett vitalt kulturliv är en liten investering som ger enorm avkastning i form av hållbarhet och ett rikare liv för människor. Av det skälet satsar vi under de kommande åren en ytterligare miljard på konst och kultur jämfört med regeringen.

En nationell strategi skulle vara ett bra sätt att samordna vår satsning på konst, bild och form. 

Moderaterna Lena Liljeroth Adhelsson, kulturminister 1. En viktig fråga för bildkonstens villkor är hur konsten kan ta plats i det offentliga rummet. Samverkan kring gestaltning av den offentliga miljön och stadsutveckling har därför stärkts genom uppdrag till Statens konstråd tillsammans med Statens centrum för arkitektur och design, Boverket och Riksantikvarieämbetet. Arbetet har inte minst lyft fram metoder och förebilder för hur konst kan vara drivande i utformningen av offentliga miljöer. Tretton pilotprojekt har visat konkreta sätt att stärka gestaltningen, exempelvis hur en skola i Nynäshamn förbättrat sin utemiljö eller hur man i Kalmar jobbat med kulturarvet i stadsplaneringen.

I den konstnärliga utformningen av våra gemensamma miljöer spelar också enprocentsregeln en stor roll. Konstnärsnämndens rapporter visar att en majoritet av kommunerna och nästan alla landsting tillämpar enprocentregeln.

Konsten i och runt Karolinska institutet är ett exempel på satsning av konstnärlig utsmyckning. Konstnärlig gestaltning har på så vis blivit en självklar del vid en stor del av all byggnation. Vi har därutöver stärkt den regionala kulturpolitiken och därigenom gett frågor om konst i offentliga miljöer större uppmärksamhet och genomslagskraft runtom i landet.

2. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar hur myndigheter och annan verksamhet som finansieras med allmänna medel får agera när de köper varor, tjänster och entreprenader. LOU reglerar när undantag får göras från huvudregeln om att upphandling ska göras efter annonsering och i en öppen konkurrens.

En av de situationer då så kallad direktupphandling får ske enligt lagen är när det som ska upphandlas av konstnärliga skäl endast kan fullgöras av en viss leverantör.

Hur undantaget ska tillämpas är upp till respektive upphandlande myndighet att ta ställning till. Till sin hjälp har de vägledningar från Kammarkollegiet och Konkurrensverket, av vilka framgår

att undantagen ska tillämpas restriktivt. I sista hand kan en upphandlande myndighets ställningstagande till frågan om konstnärliga skäl föreligger för direktupphandling prövas av domstol.

nas åtagande kan utformas till stöd för politiken för arkitektur, form och design, såväl nationellt och regionalt som lokalt.

Utredningen kommer att lämna sina förslag hösten 2015.

3. Alliansregeringen tog initiativ till medverkans- och utställningsavtalet (MU) som trädde i kraft den 1 januari 2009 och som reglerar villkor och ersättningsnivåer som ska gälla då statliga institutioner ställer ut verk som ägs av konstnären.

Regeringen har framhållit betydelsen av att avtalet även fungerar som en förebild för andra offentliga och privata utställare. Konstnärsorganisationer har, bland annat med medel från regeringen arbetat med informations- och utbildning för att MU-avtalet ska få en så bred tillämpning som möjligt.

I oktober 2013 gav regeringen Statens kulturråd i uppdrag att tillsammans med avtalets parter arbeta fram förslag på ett förbättrat avtal som skulle göra det lättare för upphovsmän att få ersättning då de lånar ut egna verk eller utför konstnärligt arbete i utställningssammanhang.

Det nya avtal som regeringen i maj i år godkänt har förenklats och förtydligats, vilket gör det lättare att tillämpa. Även internationella upphovsmän omfattas numera av MU-avtalet. Avtalet är som tidigare bindande för statliga utställare.

Sverige är därigenom ett föregångsland vad gäller ersättning till upphovsmän vid utställningar, vilket har väckt intresse från andra länder som studerar den svenska modellen för ersättning till konstnärer.

5. Vi anser att alla livsmiljöer behöver gestaltas på ett sätt som utgår från en helhetssyn där funktion, brukbarhet, miljö, hushållning, ekonomi, teknik och god gestaltning vägs samman. Ett medvetet arbete med arkitektur, form och design är en grundläggande förutsättning för att åstadkomma hållbara och attraktiva livsmiljöer av god kvalitet med människan som utgångspunkt. Det är bland annat dessa frågor som vår utredning om arkitektur, form och design ska titta på.

4. Vi har nyligen tillsatt en utredning för hela den gestaltade livsmiljön. I utredningens direktiv nämns samverkansuppdraget om gestaltning av offentliga miljöer och de myndigheter som i dag arbetar med frågorna, däribland Boverket och Statens konstråd. Utgångspunkten för det gemensamma uppdraget har varit att utveckla och stärka en helhetssyn i planering och byggande av offentliga miljöer.

Utredningen ska analysera och föreslå hur statens, landstingens och kommuner-

6. Vi har redan i dag såväl myndigheter och institutioner som stöd och stipendier, såväl nationellt som regionalt, som sammantaget ger ett riktat och kontinuerligt stöd till bild- och formområdet.

Konstnärsnämnden stödjer genom Sveriges Bildkonstnärsfond yrkesverksamma bild- och formkonstnärer med olika stipendier och bidrag. Genom det internationella programmet Iaspis stödjer myndigheten också deras internationella kontakter och utbyte. Fonden fördelar cirka 74 miljoner kronor varje år till bildoch formkonstnärer och den största delen går till arbetsstipendier.

Kulturrådet föredelar cirka 28 miljoner kronor till organisationer och utställare inom bild- och formområdet.

Därutöver fördelas medel till bild- och formområdet inom ramen för kultursamverkansmodellen. Den individuella visningsersättningen uppgår i år till drygt 36 miljoner kronor, vilket är en uppräkning med drygt 30 procent sedan 2008.

Statens konstråd har också en viktig uppgift att förbättra villkoren för konstnärer genom inköp och uppdrag till bildoch formkonstnärer. Vi har från och med i år också förbättrat skattereglerna så att stiftelser med kulturändamål bättra kan stötta exempelvis bildkonst. 

Nr 1, 2014 Artär 5

Socialdemokraterna Kulturnämnden i Stockholm

Vi Socialdemokrater i Stockholms kulturnämnd anser att vissa av frågorna i Artärs enkät i första hand är av nationell karaktär snarare än lokal. Vi besvarar därför de frågor som vi anser berör den lokala nivån.

1. Stockholm har redan i dag ett fungerade system på frivillig basis där stadens förvaltningar och bolag avsätter 1 procent till finansiering av olika byggprojekt.

Stockholm Konst som administrerar verksamheten menar att både intresset runt om i staden och resurserna ökar stadigt.

2. I enlighet med gängse förfarande som tillämpas i Stockholms stad anser vi att vi följer lagen. Vi instämmer i kulturnämndens beslut från 2010-09-28 där det sammanfattningsvis lyfts fram att det är viktigt att den upphandlande myndigheten har ett tydligt program för uppdraget, ser till att man har en större grupp konstnärer att välja bland och att de som gör urvalet av konstnärerna är sakkunniga, det vill säga konstkunniga.

En upphandlande myndighet måste inför varje anskaffning göra noggranna överväganden om det inte är möjligt att genomföra upphandlingen enligt huvudregeln om annonsering. De gemenskapsrättsliga principerna som upphandlingsreglerna bygger på ska alltid beaktas.

Stockholm Konst har sammanfattat slutsatserna i ett arbetsdokument som Stockholm Konsts samtliga projektledare har att beakta i sitt arbete med konstprogram och urval av konstnärer för konstnärliga gestaltningsprojekt i Stockholm Konsts regi. Stockholm Konst säkerställer detta bland annat genom sakkunniggrupper, detaljerade projektbeskrivningar och dokumentation.

3. Enligt vår uppfattning följer Stockholms stads konsthallar det statliga avtalet.

4. Enligt vår uppfattning har bostadsbolagen redan i dag full frihet att bestämma om eventuella konst- och gestaltningsprojekt i sina respektive bestånd. 

6 Artär Nr 1, 2014

Vänsterpartiet

Ann Mari Engel, vice ordf. i Stockholms stads kulturnämnd 1. Ja, det bör vara lagstadgat att minst en procent av den totala byggkostnaden ska avsättas för konstnärlig gestaltning.

Så är det i Stockholm men det fuskas mycket med att följa detta. Ett exempel är den nya Tele2arenan i Stockholm där man i efterhand kommer att lägga till något konstverk utanför och ursäktar sig med att det var en miss i planeringen!

Vänsterpartiet har skrivit in i budgeten för 2014 att det ska avsättas två procent, så som man redan gör i Stockholms läns landsting.

2. Vi anser att man alltid ska tillämpa LOU-lagen som huvudprincip.

3. Vi anser att utställningsersättning alltid ska utgå vid offentligt ägda lokaler och att det statliga avtalet ska följas av både kommuner och landsting.

4. Vi har inte tagit ställning till vilken modell som är bäst när det gäller konsten som beställs av bostadsbolag, men vi tar gärna emot synpunkter och är beredda att pröva en annan modell än i dag ifall vi får argument för att den är bättre.

5. Frågan ej besvarad.

6. Vi ser gärna en nationell strategi för bild- och formområdet.

Så här står det i partiets kulturprogram Kulturkompassen som antagits av partistyrelsen: Bild- och formkonstnärerna har de lägsta och mest osäkra inkomsterna av alla konstnärsgrupper. Detta samtidigt som samtliga utövande konstnärer, om man ser till grupperna som helhet, lever under ekonomiska förhållanden som de flesta i det övriga samhället inte skulle acceptera. Det är inte värdigt en demokratisk välfärdsstat.

Vi måste på de olika nivåerna i samhället genomföra reformer som ger bildkonstnärerna drägliga arbetsvillkor samtidigt som vi skapar möjligheter för främst barnen, men också alla andra

grupper i samhället att få tillgång till det som konstnärerna skapar och att det ges möjligheter för alla att måla, rita, forma, slöjda och utveckla den egna kreativiteten.

Ersättningssystemen Självklart ska ersättning utgå när bilder, skulpturer och installationer visas för allmänheten – för detta måste konstmuseerna och konsthallarna avsätta medel i budgeten. Över huvud taget är samhällets stödsystem för bildkonsten alldeles för svaga.

Det krävs en rad olika åtgärder för att komma till rätta med bristerna i bildkonstnärernas försörjningssituation. En åtgärd som blir till omedelbar nytta för såväl konstnärerna som samhället och de enskilda människorna är införande av plikt för alla byggherrar, offentliga som kommersiella, att avsätta en procent av byggkostnaderna till konstnärlig utsmyckning.

Vad Vänsterpartiet vill: • Museer och konsthallar ska vara tillgängliga för alla, inträdet ska vara fritt.

• Ett nationellt fotografiskt forum ska skapas.

• Bild-och formkonstnärernas tillgång till ateljéer, kollektivverkstäder och utställningslokaler ska tryggas.

• Den individuella visningsersättningen höjs till samma nivå som biblioteksersättningen och blir liksom den avtalsbunden. Ersättning för konst som köpts in för offentliga medel ska givetvis vara pensionsgrundande.

• Utställningsersättningen för konst som fortfarande är i konstnärens ägo men visas för allmänheten av arrangör som erhåller statliga medel för sin verksam het är en stödform som måste få fasta former och bli avtalsbunden.

• Ett särskillt investerings-och materialbidrag inrättas för bild- och formkonstnärer.

• Enprocentregeln för satsning på konst vid byggen ska göras bindande i planoch bygglagen och ska gälla såväl kommersiella som offentliga byggherrar. 

Folkpartiet

Miljöpartiet

1. Stockholms stad har ett fullmäktigebeslut om att en procent vid ny-, omoch tillbyggnad i Stockholms stad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Att ha en antagen regel för den konstnärliga gestaltningen anser vi vara en garant för att konsten finns med som en integrerad del av den byggda miljön.

2. Stockholms stad har gjort en gedigen genomgång kring hur inköp av konst ska ske för att den ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU). I genomgången, som antogs av Kulturnämnden den 28 september 2010, understryks bland annat att LOU alltid gäller och om undantag görs så måste Stockholms stad uppfylla de kriterier som gäller för att undantagsregeln i LOU ska vara tillämpbar.

Stockholms stad kan inskränka sig till att begära anbud genom att skriftligen kontakta en leverantör om konstnärliga skäl eller ensamrätt gör att enbart en konstnär kan leverera det som staden önskar köpa.

I de fall undantagsregeln tillämpas är Stockholm Konst mycket noggranna med att uppfylla de kriterier som ska vara uppfyllda för att undantagsregeln ska vara tillämpbar. För att förvissa sig om att kriterierna efterlevs vid inköp har de tagit fram ett arbetsdokument som alla projektledare ska följa i arbetet med konstprogram och urval av konstnärer för gestaltningsuppdrag.

1. Vårt mål är att få mer konst och kultur ute i det offentliga rummet. Det skapar en bättre livsmiljö för människor och stärker kopplingen mellan individen och den bebyggda miljö som finns i stadsrummet.

Vi anser att enprocentregeln är en viktig princip som alla kommuner och landsting ska följa. Det är dock viktigt att även få med de privata byggbolagen, vilket vi kan göra genom att presentera regeln som en tjänst. De privata aktörerna avsätter då pengar för ändamålet medan kommunen står för kompetensen och genomföranMats Berglund (MP). det av de olika konstprojekten.

Enprocentregeln ger mer konst i det offentliga rummet samtidigt som värdet på de bebyggda områdena höjs. Att kommunicera regeln på rätt sätt är en mycket bättre och mer framkomlig väg än att gå via ny lagstiftning.

Anders Gustafsson, biträdande borgarrådssekreterare

3. Det statliga avtalet om medverkansoch utställningsersättning, MU-avtalet, tillämpas då konst av professionella konstnärer visas i stadens utställningsmiljöer för konst. Det är självklart att konstnärer, precis som alla andra grupper, får skäligt betalt när de ställer ut.

4. Frågan ej besvarad.

5. Det är angeläget att offentlig konst finns närvarande i alla delar av samhället. Detta inbegriper också att offentlig konst bör tillföras bebyggda miljöer där den av olika anledningar inte kommit med från början. Stockholms stad har sedan 2012 en särskild pott för offentlig konst i sådana ”konstfattiga miljöer”.

Vid större ombyggnationer finns även enprocentsregeln som sagt ovan.

6. Ja, det vore önskvärt om ett större helhetsgrepp togs genom att en särskild nationell strategi för bild- och formområdet för att stärka hela konstbranschen och lyfta samtidskonsten. 

Centerpartiet Lars Nordenskjöld, ledamot i Stockholms konstråd 1. Vi i Centerpartiet står bakom fullmäktigebeslutet i Stockholms stad att en procent vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Konst är en viktig del för att skapa en trevlig boende- och stadsmiljö, både vid nybygge och vid upprustning av redan befintliga områden. Vi anser även att de boende alltid ska ha möjlighet att komma med synpunkter för att därmed kunna påverka sin omgivning.

2. Staden har krav på sig att följa lagen om offentlig upphandling (LOU) och flera olika genomgångar och uppföljningar har gjorts för att säkerställa att just så också sker. Vi har förtroende för Stockholm stads kompetenta medarbetare och vi förutsätter att de gör ett så bra jobb som det är möjligt.

3-6: Frågorna ej besvarade. 

Mats Berglund, led. i kulturnämnden

2. Vi ser ingen anledning att i dagsläget ompröva de fasta rutiner för inköp och upphandling av konst och konstnärstjänster som Stockholms stad tillämpar i dag.

3. Konstnärer ska självklart ha ersättning för sitt arbete, men hur det sedan administreras på kommunal nivå är en frågeställning som måste få avgöras från fall till fall.

4. Frågan ej besvarad.

5. Vad gäller de stundande upprustningarna och energieffektiviseringarna i stadsdelarna från rekordåren så förutsätter vi att enprocentregeln kommer att tillämpas fullt ut.

6. Frågan ej besvarad. 

Nr 1, 2014 Artär 7

KFA:s krav inför riksdagsvalet:

Dags att uppgradera konstnärers arbetsvillkor Inför valet har KFA uppvaktat riksdagspartierna för att föreslå förändringar på ett flertal punkter.

Flera konstnärsorganisationer i Sverige arbetar ständigt för att riksdagens ledamöter skall lyfta upp konstnärspolitiken på agendan. KFA arbetar med ett antal hjärtefrågor just i syfte att förbättra arbetsmarknaden och de ekonomiska villkoren för konstnärerna.

Vi har ett flertal gånger informerat och uppvaktat partierna och regeringen med våra förslag. Vi gör nu en ny ansats inför valet för att få fart på reformspråket.

Vi föreslår:

• Ett nytt konstnärsstöd kallat Generellt konstnärstillägg istället för Bildkonstnärsfondens arbetsstipendier.

• Ett arbetsmarknadsprojekt kallat Konstnärspooler.

• En ny reform för Utställningsersättning som gäller alla offentliga lokaler inom stat, landsting och kommuner där ersättningen till en konstnär höjs kraftigt, från nuvarande 5 000 till 20 000 kronor.

• Att myndigheten Statens konstråd ska reformeras och dess uppgifter decentraliseras.

• Att enprocentsregeln fastslås för samtliga kommuner och landsting, en utveckling som gör det möjligt för staten att tillskjuta medel för at uppfylla villkoret.

• Upprustningen av miljonprogramområdena föreslås avsätta extra medel för att åstadkomma gestaltningsuppdrag åt bild- och formkonstnärer.

• Ett särskilt stöd inrättas och skall handhas av Kulturrådet för att kunna täcka halva kostnaden då bostadsbolag anåller om medel för konstnärlig gestaltning. Ett anslag om 30 miljoner kronor årligen föreslås.

Flertalet av förslagen kan med glädje överlåtas till Riksdagens utredningstjänst att se över för att överblicka kostnader och konsekvenser.  Red.

8 Artär Nr 1, 2014

Folkpartiet

Ulf Nilsson, vice ordförande i kulturutskottet Tack för era och privata utställare så att de verkliförslag! Goda gen följer ramavtalen. villkor för det Enprocentsregeln är ett viktigt konstnärliga mål i att dels stärka tillgången till skapandet är konstnärliga upplevelser, dels att en av grundförutsättning- öka möjligheterna för konstnärer att kunna försörja sig på sitt arbete. arna för ett vitalt och rikt Den undersökning som Konstnärsnämnden gjorde år 2013 visade Ulf Nilsson (FP). kulturliv. För resultatet att ”regeln lever och är till mig är det viktigt att fler konstnärer kan försör- synes mer livskraftig än tidigare”, ja sig på sitt skapande, men också att vilket är glädjande.

En möjlighet att öka konstnädet finns stöd till konstnärligt skarernas inflytande i den pande som har kvalitet individuella ersättningen, men inte är kommersi”Det är IV, kan vara att införa en ellt lönsamt. Folkpartiet argumenterar inom självklart att förhandlingsmodell med Alliansen för en genekonstnärer, konstnärsrepresentanter liknande den för bibliorell ambitionshöjning precis som teksersättningen. inom kulturpolitiken.

Det är angeläget att alla andra Kulturstiftelser i Sverige offentlig konst finns grupper, ska har ogynnsam skattelagnärvarande i alla delar stiftning, och företagens av samhället. Detta få skäligt inköp av konstverk till inbegriper också att betalt när de arbetsplatser är inte avoffentlig konst bör tillföras bebyggda miljöer ställer ut.” dragsgilla, så som till exempel inköp av stolar eller där den av olika anledningar inte kommit med från början. datorer är. I Danmark har inte bara företagen skattelättnader för kultur.

Det är självklart att konstnärer, Även privatpersoner har avdragsrätt precis som alla andra grupper, ska få för förstagångsinköp av konst. Det skäligt betalt när de ställer ut. Därför skulle eventuellt kunna vara en lösmåste det statliga avtalet om medning även i Sverige. verkans- och utställningsersättning Det är viktigt att i socialförsäk(MU-avtalet) följs i verkligheten. ringsutredningen särskilt uppmärk Kommunala konsthallar och samma dem som inte har fast anandra ska inte, som det är i dag på ställning, till exempel många konstmånga håll, åka snålskjuts genom närer. Man bör hitta ett system där att smita från rejäla ersättningar till även oregelbunden inkomst räknas konstnärer. Därför menar jag att vi in när det gäller exempelvis föräldramåste skärpa kraven på kommunala penning och sjukpenning. 

”

Vänsterpartiet

Lars Ohly, ledamot i kulturutskottet och i EU-nämnden Tack för ert brev om konstnärsfrågor.

Många av de krav ni ställer är också vänsterpartiets. Dock är vi inte anhängare av en konstnärslön men vi vill i stället skapa ett större utrymme för konstnärers arbete genom en rad åtgärder vilka framgår i vår senaste motion om konstnärernas villkor.

Respekten för konstnärligt arbete är i allmänhet låg i vårt samhälle. Ju närmare man kommer den direkta konstnärliga verksamheten desto sämre blir i regel de ekonomiska villkoren. Konstnärer är underbetalda och det finns tyvärr inom politiken ofta mycket liten förståelse för de specifika förhållanden som råder för konstnärligt skapande.

Vi instämmer i FN:s rapport om konstnärliga rättigheter: Konstnärlig kreativitet är nödvändigt för utvecklingen av levande kulturer och fungerande demokratiska samhällen.

Försämringen av a-kassan var en reform som slog hårt mot artister som lever på tidsbegränsade uppdrag. Konstnärer tvingas ofta också ta vilket jobb om helst för att överleva. Dessutom har ersättningarna till både konstnärer och kulturskribenter urholkats eller sänkts.

Trots att den egna företagarens eller den fast avlönade arbetarens förutsättningar skiljer sig kraftigt från konstnärens antas hen fungera i ett system som är anpassat efter den fasta månadslönen eller småföretagets struktur. Detta leder ofta till att konstnären hamnar utanför de vanliga försäkringssystemen med rätt till a-kassa, pension eller sjukförsäkring.

En modell för att komma runt dessa problem och som har förbättrat frilansarnas möjligheter till försörjning och kompetensutveckling mellan uppdragen är den tredje anställningsformen, de så kallade teater-, musik- och dansallianserna. Frilansande skådespelare, dansare och musiker kan där ha en grundanställning och när de får annat uppdrag tar de tjänstledigt från alliansen. Dessa allianser erbjuder vidareutbildning och hjälp med förmedling av uppdrag, både till de som är anställda och till de som inte har haft

Lars Ohly (V) i Nordiska Rådet i Oslo. FOTO: Magnus Froderberg / Wikimedia Commons

möjlighet att anställas. Därigenom får konstnärerna en relativ trygghet samtidigt som de kan utvecklas konstnärligt och bidra till ett rikare kulturliv för alla.

I vår budgetmotion avsätter vi 20 miljoner kronor årligen för att förstärka teater-, musik- och dansallianserna.

Vänsterpartiet vill också undersöka möjligheterna att skapa en fjärde konstnärsallians för bild- och formkonstnärer.

Bildkonstnärerna är den grupp kulturskapare som har de sämsta ekonomiska villkoren av alla. Regeringen bör skyndsamt utreda möjligheterna att skapa en tredje anställningsform för bild- och formkonstnärer. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

Bild- och formkonstnärernas arbetsoch levnadsvillkor är avgörande för vilken mångfald och kvalitet som ska finnas på konstscenen. Den så kallade enprocentsregeln – som stadgar att 1 procent av byggkostnaderna för offentliga investeringar eller byggprojekt ska gå till konstnärlig utsmyckning – var ett framsynt och kulturfrämjande beslut när den infördes. Tyvärr följs den inte alltid.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på ett stimulanspaket med utbildning och ekonomiskt stöd för kommuner och landsting som antar procentregel.

Medverkan- och utställningsavtalet (MU-avtalet) har gett bildkonstnärer något bättre villkor, men avtalet följs alltför sällan: Endast 39 procent av Sveriges

utställningsarrangörer tillämpar MUavtalet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att utställningsarrangörer som får statliga bidrag ska tvingas att tillämpa MU-avtalet.

Bild- och formkonst behöver en nationell strategi som samlar de viktigaste förslagen för att fler konstnärer ska kunna leva på sitt arbete samt att fler personer får tillgång till bildkonst i samhället.

Regeringen bör utforma en nationell strategi för bild- och formkonst. Detta vill vi att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.

Till särskilt framstående författare, filmare, bildkonstnärer, dansare, kompositörer och andra konstnärer fanns tidigare möjligheten att ge en statlig inkomstgaranti, en hedrande konstnärslön. Regeringen har avvecklat systemet så att det i dag enbart ges till de runt 150 personer som redan har beviljats inkomstgarantin.

Konstnären är garanterad en inkomst, i dag 214 000 kronor per år, som minskas i förhållande till andra inkomster. De pengar som i praktiken betalas ut är cirka en tredjedel av den garanterade summan. Stödet kan vara en förutsättning för längre perioder av skapande eller för projekt som inte är ekonomiskt gångbara. Dessutom är det ett erkännande från samhället för de kulturella insatser som dessa konstnärer har bidragit med.

Vänsterpartiet anser att inkomstgarantin är viktig och att nybeviljandet därför bör återupptas. 

Nr 1, 2014 Artär 9

DEBATT

6

”Stockholms konstråd utestänger konstnärer” Genom sitt konstråd struntar Stockholms kulturförvaltning i lagen om offentlig upphandling (LoU) när man ska beställa offentliga gestaltningsuppdrag.

Konstrådet försöker att lätta upp det hela genom att erbjuda konstnärer att skicka in sin intresseanmälan och på så sätt få vara med i ett arkiv. Detta ska ses i ljuset av att Stockholms läns landsting och trafikbolaget SL helt har valt att följa LoU-lagen genom att utannonsera samtliga konstnärsuppdrag på sin hemsida så att alla konstnärer erbjuds samma villkor.

Uppmärksammade konstprojekt är den nya citytunnelbanan och Nya Karolinska sjukhuset med en satsning på totalt 118 miljoner kronor till konst.

Konstrådet anser att man hela tiden har rätt att göra undantag från skyldigheten att utannonsera uppdrag, alltså att öppna upp för konkurrens och lika villkor.

Stockholms konstråd gör helt enkelt Ingen öppen information ges. Vargodtyckliga val inom stängda dörrar när konstnärer väljs ut. Till sin hjälp har man ken på konstrådets hemsida eller i protokoll framgår när i tiden ett anlitat andra konstnärer gestaltningsuppdrag beställs som konsulter då konstnärsnamn ska presenteras. ”Det är ett helt och när man avser teckna Konstrådet är inte tving- oacceptabelt avtal med vald konstnär. Det framgår ej heller på vilket sätt ade att ”smyga i busken” agerande från Stockholms konstråd tar fram eller verka bakom stängda dörrar eftersom detta skaStockholms namn på tilltänkta konstnärer.

Det är ett helt oacceptabelt par ett dåligt rykte och konstråd att agerande från Stockholms främjar svågerpolitik. hela tiden konstråd att hela tiden ”mör Vi konstnärer är egna när man väljer konstnärer företagare och ska behandmörka när ka” till uppdrag. För utomstående las lika av myndigheter. man väljer potentiella konkurrenter finns Det är ju därför LoU-lagen ingen information att tillkommit för att främja konstnärer till absolut ta del av när man startar en öppenhet och konkurrensuppdrag.” upphandling. neutralitet. Förtroendet för I de protokoll som levereras konstrådets nitiska hållning skadas och undermineras eftersom myn- av denna myndighet fördröjs medvetet besluten om beställning (det framgår digheten verkar i gränslandet mellan det ej), protokoll finns ej på deras hemsida, som är olagligt och lagligt. när man ska beställa protokoll så skickar Stockholms stadsjurist Catharina myndigheten dessa med B-post; tre daGyllencreutz skriver i september 2010 ett gars leverans. Och hela tiden när man utlåtande till kulturnämnden att: försöker få information om det är öppet ”Det är viktigt att inse att upphandlingsför anmälningar i dessa protokoll är alltid förfaranden utan föregående annonsering är ett avtal tecknat med en handplockad undantag och inget som man alltid kan göra konstnär! Detta för att utanförstående vid upphandling av konst. Vid varje inköp konstnärer inte ska hinna eller kunna måste noga övervägas om man kan följa begära en överprövning i förvaltningsräthuvudregeln om annonsering”. ten.

”

10 Artär Nr 1, 2014

Vi tar ett exempel med Tele 2 Arena. I

februari 2013 hade konstrådet ett samrådsmöte för att välja ut en konstnär som skulle få i uppdrag att utföra en gestaltning på nya Tele 2 Arena, ett anslag på fem miljoner. Endast tre konstnärer presenterades och det framgår inte hur urvalet gått till.

Gruppen beslutar att Jonas Dahlberg ska inkomma med skissförslag. Den 5 september beslutar det politiskt sammansatta konstrådet att samme konstnär får uppdraget.

Eftersom beloppet vida överstiger gränsvärdet på 278 000 kronor ska självfallet suppdraget utannonseras i enlighet med LoU. Detta borde samrådsgruppen beslutat om i februari. I steg två gör man ett urval av inkomna intresseanmälningar och senare bjuder man in tre konstnärer att inkomma med skissförslag. Som konstaterats finns ingen öppenhet hos konstrådet – inga utomstående känner till beställningsprocessen från febrari fram till september 2013, allt för att inga andra konkurrerande konstnärer ska ha möjlighet att hemställa om överprövning hos förvaltningsrätten. Då har konstrådet redan tecknat ett kontrakt och då kan inte den så kallade upphandlingen överklagas, vilket antagligen är syftet med det hela.  Tony Roos Ordf. Konstnärsalliansen (KFA) Fotnot: De grundläggande principerna för offentlig upphandling gäller all upphandling av varor, tjänster och byggentrprenader Dessa är krav på icke-diskriminering, likabehandling, transparens (öppenhet och förutsebarhet), proportionalitet och ömsesidigt erkännande och de anges i 1 kap.

9§ LoU. Se vidare: www.kkv.se.

KFA satsar på ungdomar med projeket ”Ung realism” Konstnärsalliansen (KFA) har inlett ett samarbete med Studieförbundet Sensus och med SRBt, Riksförbundet för bildterapeuter i Göteborg.

Syftet är att starta ett konstprojekt som riktar sig till ungdomar i tonåren. Projektet går under namnet ”Ung realism”.

För tillfället pågår ett ansökningsförfarande om projektmedel till projektet.

Verksamheten kommer att verka i en bildsal i Göteborg. Två ungdomsföreningar medverkar, dels Föreningen komma till tals, dels Yngre bild- och formkonstnärers förening, YBF. Yrkesaktiva konstnärer och bildpedagoger kommer att vara handledare i projektet.

Projektet är nyskapande och utveckINSIKTSFULLT. En ung fransk konstnär på Pont des Arts, bron av konst, i Paris. lande på flera sätt. Det bygger i första FOTO: Wikimedia Commons hand på ungdomars egna erfarenheter, arbetsmarknaden och genom att starta känslan och komma till nya behov och visioner. Promålinriktade projekt och program i syfte insikter. jektet arbetar genom bland ”Bildskap På längre sikt ger projektet att utveckla och belysa unga konstnärers annat osäkra möten (Gilles andet hjälper ökat tillträde till och delaktig- arbets- och utbildningsförhållanden i Deleuze) för att utveckla nya Sverige. metoder i samspel med unga människor att het i samhället via föreningars nätverk, genom kontakter Föreningen ska arbeta för nya statliga och med lyhördhet för sponlösa problem med skola, arbetsplatser samt ersättningsformer för bildkonstnärer, tana engagemang och delakoch konflikter, genom enskilt formulerade formgivare, animatörer i stället för stattighet i processer där både bildkonstnärer, bildterapeuter stärka själv- visioner för hur de unga ska liga stipendiestöd. forma och utveckla den inoch handledare ingår som känslan och dividuella och gemensamma Organisationen har registrerats som handledare. komma till nya framtiden. Den bildningsen ideell förening och ska vara en öppen Bildarbetet kan skapa hunger som varje hjärta inne- förening för alla unga som satsar på bild, insikter.” associationer i en medvetansluter utvecklas till ett inslag i form och animation med mera. deström till verklig skönhet, hänförelse, Det finns många yngre konstnärer varje deltagares vardag. extas eller till förtvivlan. Bild främjar som är framgångsrika på olika sätt och YBF-föreningen har som tilländamål att lärande genom att aktivera hela hjärnan, det bör uppmärksammas, genom att förtillvarata unga konstnärers villkor, sociala eningen ska kunna erbjuda dem utställbåde den högra och den vänstra hjärnoch ekonomiska intressen. Detta ska halvan. ningsverksamheter, projekt, workshops bland annat göras genom opinionsbild Bildskapandet hjälper människor att och liknande aktiviteter.  Red. lösa problem och konflikter, stärka själv- ning för ungas villkor på den kulturella

”

Nr 1, 2014 Artär 11

NYHETER

6

Digi graphi En modern utskriftsteknik Artär möter fotografen Jan Aqua Ellsinger i Ellsinger & Radler HB ateljé i västra Göteborg där han hjälper konstnärer och fotografer att printa både upplagor och enstaka exemplar av deras originalverk enligt Digigraphiekonceptet.

Att mångfaldiga ett konstnärligt eller fotografiskt verk genom att skriva ut dem på en bläckstråleskrivare började redan i slutet av 1980-talet. 1991 myntade tryckaren Jack Duganne uttrycket Giclée (Giclée fine art) för utskrifter gjorda på en IRIS bläckstråleskrivare, en högupplösande storformatsprovtrycksskrivare som normalt användes för att göra provtryck för material som skulle offsettryckas men som i detta fall anpassats för konsttryck. Senare kom ordet Giclée att användas för alla utskrifter gjorda på bläckstråleskrivare.

Nackdelen med benämningen Giclée fine art, Digital fine art eller lik-

12 Artär Nr 1, 2014

nande, är att den inte säger något om kvaliteten eller hållbarheten på utskriften, bara att den är gjord på en bläckstråleskrivare av vilka det finns ett otal olika typer och med oerhört skiftande utskriftskvaliteter och antal bläckfärger, bläcktyper och utskriftsmedia som används.

För att råda bot på detta införde Epson 2003 Digigraphiekonceptet. Genom att använda Epsons Stylus Pro Printers tillsammans med Epsons UltraChrome bläck av Epson godkända utskriftsmedia av högsta kvalitet samt en speciell Digigraphieprogramvara kunde för första gången en

REVOLUTIONERANDE. År 2003 införde Epson Digigraphiekonceptet från bläckstråleskrivare.

kvalitetssäkring av de utskrivna konstnärliga verken göras.

Epson väljer efter mycket stränga kriterier ut vilka laboratorier som blir certifierade att producera Digigraphier åt konstnärer och fotografer. Laboratorierna måste ha total kontroll på färgstyrningen från inmatning (kamera, skanner eller levererad bildfil) över bearbetning på bildskärm till slutlig utskrift på skrivaren.

Utskriftskvaliteten hos laboratorierna kontrolleras sedan löpande genom att dessa skickar in mätvärden från provutskrifter från alla mediatyper som används till Epson för godkännande minst var 3:e månad.

Detta betyder i praktiken att konstnären eller fotografen kan ha full kontroll över både

kvalitet och kvantitet på sin produktion. Konstnären eller fotografen bestämmer själv hur många exemplar ur en serie som skall tas fram vid varje tillfälle. Även om de sista exemplaren ur en serie tas fram flera år senare, garanterar Digigraphiekonceptet perfekt reproduktion av färger och nyanser som inte förändras över tid.

Genom Digigraphiekonceptet förhindras också plagiat eftersom varje enskilt exemplar ur en serie numreras, signeras av konstnären och förses med sigill och äkthetsintyg från laboratoriet.

Epson har efter tester gjorda av de oberoende testföretagen Wilhem Imaging Research och LNE garanterat hållbarheten på en utskrift enligt Digigraphiekonceptet till en tid av minst 60-

hie

timmar per dygn året runt, degenererar de troligtvis redan efter några år. Det gör ju också akvareller, grafiska blad eller oljor och akryl som förvaras på liknande sätt.

för att råda bot på problemen med skiftande utskriftskvaliteter

FOTON: Jan Aqua Ellsinger

100 år eller mer. Garantin är då satt efter det material som har den kortaste livslängden enligt testerna.

Mindre nogräknade printföretag som gör "Giclée Fine Art" åt konstnärer utlovar flera hundra års hållbarhet på alla utskrifter. Men att göra en sådan utfästelse vittnar i bästa fall om stor okunskap, i värsta om ett medvetet försök till bedrägeri gentemot kunden.

Ingen vet med exakthet hur länge en kopia håller. Hållbarheten beror på många faktorer: papperskvalitet, bläckkvalitet, den samlade ljusmängden utskriften utsätts under sin livstid, närvaron av marknära ozon, luftfuktighet med mera.

Både företagen Willhem

research och Aardenburg Imaging & Archives gör både långtids-och korttidstester av olika kombinationer av bläck och utskriftsmaterial och man kan av dessa tester utläsa att kopior gjorda på framförallt högklassiga konsttryckspapper enligt Digigraphiekonceptet mycket väl håller i mer än 200 år om de förvaras under samma förhållanden som all konst bör förvaras, det vill säga inramat med en syrfri passepartout och bakpapp, inte utsättas för direktljus, helst svalt och vid konstant, normal, luftfuktighet.

Om de dock utsätts för mycket ljus, såsom att hänga mittemot ett sydfönster i ett hus beläget i en storstad nära ekvatorn där solen skiner in 12

ofta vill konstnärer som arbetar i olja eller acryl skriva ut enstaka exemplar eller serier på tjocka konsttryckpapper för att ge fler kunder möjlighet att köpa ett verk.

Tekniken ger också konstnäEllsinger & Radler HB är ren möjlighet att få sitt verk sedan många år ett Digigrap- utskrivet i annan storlek än hiecertifierat laboratorium. originalverket, vilket många Företaget tillhör dessutom konstnärer utnyttjar. Den en liten skara företag som digitala tekniken möjliggör också är certifierade av Hah- dessutom för konstnären att nemühle, en av ändra en eller världens främsta ”Kan hålla i flera färgnyanser leverantörer av i den utskrivna mer än 200 kopian eller sekonsttryckpapper och canvas. rien för att på år om de Konstnären så sätt skilja den förvaras så eller fotografen från originalverkommer till atel- som all konst ket eller i vissa jén antingen med fall göra den bör förvaras.” "bättre" än origien egenproducerad bildfil eller nalet, man tycker med ett originalverk som Jan kanske att originalet skulle sedan digitaliserar antingen haft andra färgnyanser eller med kamera eller skanner. kontraster så där i efterhand – Därefter sätter vi oss när man går tillbaka och betillsammans framför bildskär- traktar det efter en tid. men och med konstverket Många museer och konstuppsatt i en ljusbox. Med samlare utnyttjar tekniken kontrollerad färgtemperatur för att producera kopior och ljusstyrka bearbetar vi som inte kräver samma höga bildfilen så att konstnären säkerhetsnivå när de visas eller fotografen får fram just eller kostar lika mycket att det den vill. I nästa steg görs försäkra. Originalen kan då en eller flera provutskrifter av förvaras under optimala förutvalda delar av bilden. Därhållanden på säkra platser. efter görs den slutliga utskrif- Epson tillhandahåller ten, säger Jan. också gratis ett webgalleri där Jan berättar att många de konstnärer som låtit göra konstnärer har inspirerats av Digigraphier av sina verk kan de många möjligheter som registrera sig och presentera tekniken erbjuder. En del sina digigraphier. Det finns konstnärer kommer med på www.digigraphie.com/ färdiga verk från vilka man int/gallery/index.htm.  väljer ut intressanta delar Red. som förstoras och skrivs ut, mestadels på canvas, varefter konstnären fortsätter att måla på utskriften och därmed får Jan Aqua Ellsinger fram ett nytt originalverk.

Tel. 031-711 95 05/ Konstnärer som arbetar med 0708-11 95 05. akvarell vill ibland köra ut E-post: aqua@aqua-er.se sina verk på canvas bara för www.ellsingerradler.se. att känna hur det blir. Lika

”

Nr 1, 2014 Artär 13

DOLLARKONST Visst är det pengarna som styr konstmarknaden, inte bara internationellt utan även här i Sverige. På konstauktionerna slås rekord efter annan och priserna har stigit i nästan 20 år.

År efter år kan vi levande konstnärer se hur konstmarknaden frotterar sig i en husse av stigande värde av döda konstnärers verk. Det mesta av detta mervärde och vinster går direkt ner i fickorna till ägarna av auktionshusen, inte tillbaka till konstnärerna som kunde varit önskvärt.

Upphovsrätten upphör att gälla 70 år efter konstnärens död, den så kallade följerätten avslutas då. Och värdefulla konstverk av Rembrant, van Gough gäller inte längre någon avgift på andrahandsförsäljningen.

Med finanskrisens eko i bakgrunden, krisens Grekland och oron över eurons överlevnad, tycks inte bekomma det översta skiktet av den internationella konstmarknaden. Samlare slåss om toppobjekten och konkurrensen om dyrgriparna är stor. Av de högsta auktionspriserna för konst har hela elva av dem uppnåtts efter år 2008, samma år som finanskrisen i USA startade. För gemene man kan utvecklingen sakna logik, som om konstmarknaden existerade i ett ”parallellt universum” långt från krisens Grekland och krisande banker i Spanien.

Nytt inom branschen är att det strömmar till nya och mycket förmögna ak-

14 Artär Nr 1, 2014

törer från Ryssland, Kina, Mellanöstern och Indien. De söker efter nya toppobjekt till sina privata konsthallar och samlingar.

På de större auktionshusen Christie`s och Sotheby`s slås ofta rekord på rekord.

2012 såldes en av de fyra versionerna av Edvard Munchs ”Skriet” (1895) för 119,9 miljoner dollar, det högsta priset som betalats för ett konstverk på auktion. Sotheby`s i London kunde samma år notera att deras sommarauktioner inbringade 268,8 miljoner brittiska pund, en ökning med 13 procent jämfört med föregående år (2011). Christie`s kunde under årets sex första månader notera en global försäljning på 2,2 miljarder pund, det högsta belopp någonsin på marknaden som helhet.

Skriet satte auktionsrekordet, men är inte det dyraste konstverket som sålts på auktion. I februari 2012 meddelades att en av de fem versionerna av Paul Cézannes (1839-1906)”Kortspelarna” (1896) hade köpts av den kungliga familjen i det lilla oljeriket Qatar. Slutpriset lär ha stannat på 250 miljoner dollar. Den kungliga familjen har de senaste åren fortsatt att göra omfattande konstinköp.

Konst betraktas som ”lätt” att

snabbt omsätta i pengar igen och det är de stora namnen som glimmar mest; Mark Rothko, liksom Picasso, Vincent van Gough, Andy Warhol, Jackson Pollock, vår egen Anders Zorn.

På tal om Zorn så sålde i våras Stockholms auktionsverk akvarellmålningen ”Sommarnöje” från 1886 för 26 miljoner kronor. Utropet var satt till 8-10 miljoner, vilket snabbt överträffades. Köparen fanns inte i lokalen, utan med på telefon (vanligt förekommande). Priset höjdes med en miljon i taget och flera budgivare hängde med länge. Det är som bekant marknaden som sätter priset, men det var få som i förhand tippade på ett slutresultat över 20 miljoner för Zorntavlan.

Tidigare hade August Strindbergs ”Underlandet” det svenska rekordet på 22,6 miljoner kronor och som stått sig sedan 1990. Zornmålningen föreställer Emma Zorn och mästerlotsen Carl Gustav Dahlström vid en brygga med utsikt över Dalarö ström.

Det är mycket stora värden och vinster som årligen förvaltas av de stora auktionshusen där en del av dessa medel egentligen borde gå tillbaka till dagens konstnärer.

FÖRSLAG FRÅN KFA:

Inför ny avgift på försäljning Det behövs en ny avgift på vissa konstverk vid konstauktioner. Domaine public payant, en upphovsrättsligt anknuten ersättning till skapande och utövande levande konstnärer.

Upphovsrätten reglerar rätten till ersättning åt upphovsmän och utövande konstnärer för användning av deras verk. Användningen av ej längre skyddade verk har kommit att betecknas med det franska uttrycket ”domaine public”.

Upphovsrätten till konstnärliga verk upphör 70 år efter upphovsmannens död.

Ett sedan länge diskuterat förslag i flera europeiska länder handlar om att införa en ersättning för utnyttjandet i domaine public, det vill säga det som hittills rättsligt betraktats som fritt. Detta förslag har benämnts ”domaine public payant” och är ett förslag som diskuterats i flera EU-länder.

Domaine public syftar således på verk där upphovsrätten inte länge gäller, enligt EU-direktiv 70 år efter upphovsmannens död. Det kan gälla konstverk där följerätten upphört.

Pensioner åt äldre konstnärer Detta förslag till reform innebär att användningen av verk som befinner sig i denna ”fria domän” ska beläggas med en avgift. Den blir efter den individuella skyddstidens slut en gemensam resurs för levande och verksamma konstnärer.

Denna konstnärspolitiska resursförstärkning var tänkt som stöd för unga konst-

Leonardo da Vinci (1452-1519), Francisco de Goya (1746-1828), Vincent van Gogh (1853-1890) och Rembrandt (1606-1669).

FOTO: Wikimedia Commons

”

närer till pensionsförstärkningar åt äldre. altyn vilket utan problem kan tillämpas i En reform liknande ”domaine public” ett system för ”domain public payant”. är i allt väsentligt en kulturpolitiskt rätts- De resurser som skapas via organisatiolig uppgift. Reformen skulle ner, alternativt en myndighet, kunna finansiera till exempel sedan enligt en modell ”En avgift skulle de mest angelägna trygghetssom diskuterats de senaste 50 områden, så som förbättring- skulle kunna åren, överföras till en fond ar av pensioner för konstsom representerade uppinbringa närer som hamnar utanför hovsmännen. stora delar av de system som mellan 50 och Vad skulle ”domaine puskyddar andra på arbetsmarkpayant” kunna inbringa?

100 miljoner.” blic naden. De resurser en sådan Den tyska utredningen som reform skapar kan naturligtvis användas utgår från en royaltyavgift som är 50 propå flera områden. cent av vad som i dag överslagsmässigt Förslaget lades 1962 av den kristdegäller för upphovsrättsliga användningar, mokratiska regeringen i Västtyskland, uppskattar intäkterna till mellan 50 och men genomfördes inte.

100 miljoner Euro årligen.

Tyskland är tio gånger så stort till En ny fond skapas invånarantal. Om man antar proportioAdministrativt var det tänkt att denna nalitet kanske man kan gissa att beloppen rättighet skulle handhas av de institutioi Euro i Tyskland blir kronor i Sverige. ner som redan i dag hanterar den indiRent spekulativt kunde således en dylik viduella upphovsrätten. För exempelvis avgift kunna inbringa mellan 50 och 100 författare är situationen den att royaltymiljoner kronor. hanteringen sker mellan författare och Läs mer om detta i utredningen förlag på en individuell basis, men förla”Konstnärerna och trygghetssystemen”, Red. gen har en rutinmässig hantering av roy- SOU 20013:21). 

Nr 1, 2014 Artär 15

NOTISER

6

Aktuella ansökningstider hos Kulturkontakt Nord Kulturkontakt Nord ligger i Helsingfors Finland och har följande aktuella ansökningstider: Mobilitetsprogrammet Kortvarigt nätverksstöd: 03.09.2014 - 01.10.2014.

Långvarigt nätverksstöd: 03.09.2014 - 01.10.2014 Kultur- och konstprogrammet Kompetensutveckling: 20.08.2014 - 17.09.2014.

Kultur- och konstprogrammet beviljar bidrag till projekt från alla kultur- och konstfält. Kvalitet och nytänkande är väsentliga kriterier vid utdelningen av stöd.

Dess mål är att främja nya impulser och initiativ på kulturområdet, bidra till att etablera det nordiska kultursamarbetet och konsten som ett viktigt inslag bland kulturaktörer i de nordiska länderna och att bidra till att genomföra kulturministrarnas strategi för det nordiska kulturella samarbetet 2013–2020.

Sök plats på residensen Bidrag till residenscentra beviljas direkt av centren. De individuella sökandena skall därför sända sin ansökan direkt till residensen. Målgruppen är professionella konstnärer och kulturaktörer bosatta i ett annat nordiskt eller baltiskt land.

Alla residens: Ambassaden i Aarhus, ArtsPrintingHouse lite i Vilnius, Baltic Art Center, Baltic Centre for Writers and Translators, BAR International i Kirkenes, Botkyrka konsthall, Collaborative Research Residency och Cune Comicsin-Residence.

Kulturkontakt Nord är en aktiv kulturorganisation som arbetar med hela Norden som sin plattform. Organisationen har tre verksamhetsområden och fungerar som sekretariat för fyra nordiska stödprogram: Kultur- och konstprogrammet, Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur, KreaNord och Nordbuk. Vi driver ett kulturcenter och bibliotek i Helsingfors centrum som sprider kunskap om och intresse för Norden och nordisk kultur. Vi profilerar det nordiska kultursamarbetet både nordiskt och internationellt. Våra aktiviteter skapar både fysiska och digitala rum för kulturmöten i Norden. 

16 Artär Nr 1, 2014

Ny utställningsersättning klar MU-avtalet kallas ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar.

Avtalet tecknades mellan staten och Konstnärernas riksorganisation, Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, Svenska Fotografers förbund och Svenska Tecknare samt godkändes och trädde i kraft 2009.

Avtalets syfte är att skapa bättre förutsättningar för bild- och formkonstnärer att få betalt för utfört arbete.

MU-avtalet gäller för statliga institutioner, men principerna är vägledande för samtliga utställningsarrangörer som mottar offentligt stöd.

I MU-avtalet ingår utställningsersättning som inte kan förhandlas bort. I avtalet finns tariffer som beräknas utifrån utställningslokal, hur länge utställningen pågår och hur många konstnärer som medverkar. Det finns också en minimiersättning som ska betalas ut oavsett hur länge en utställning pågår.  Red.

Kategori 1. Större museer och konsthallar Grundersättning, separatutställning: 4 300 kr/vecka.

Grupputställning 2-3 deltagare: x 1,5 av beloppet för separatutställning.

Grupputställning 4-8 deltagare: x 2 av beloppet för separatutställning.

Kategori 2. Medelstora museer, konsthallar och kulturhus Grundersättning, separatutställning: 3 200 kr/vecka Grupputställning 2-3 deltagare: x 1,5 av beloppet för separatutställning.

Grupputställning 4-8 deltagare: x 2 av beloppet för separatutställning.

Kategori 3. Mindre museer och konsthallar Grundersättning, separatutställning: 2 200 kr/vecka Grupputställning 2-3 deltagare: x 1,5 av beloppet för separatutställning.

Grupputställning 4-8 deltagare: x 2 av beloppet för separatutställning.

Lägsta belopp som ska betalas till upphovsman oavsett kategori: Separatutställning: 5 300 kr Grupputställning 2-3 deltagare: 3.200 kr per upphovsman.

Grupputställning med 4 till 20 deltagare: 2 200 kr per upphovsman.

Konstuppdrag på sjukhus i Uppsala Akademiska sjukhuset har ett centralt läge i Uppsala. I dag dominerar de stora sjukhusbyggnaderna från 60- och 70-talet sjukhusområdet. Huvudgreppet för J-husets gestaltning är att dela in byggnaden i volymer och att ge dem olika distinkta materiella karaktärer. J-huset vänder sig ut mot Dag Hammarskjölds väg och utgör en tydlig markör för alla besökare. Den glasade Entrévolymen svävar mellan avdelnings/behandlingsvolymerna i åsen. Gestaltningen av Entrévolymen är en huvudpunkt i den arkitektoniska gestaltningen såväl exteriört som interiört och har förutsättningar att bli det nya sjukhusets signum.

För utformningen av Entrévolymen bjuds nu konstnärer in att lämna intresseanmälan. Uppdraget är tänkt att bidra

till en fördjupad precision och stark närvaro i uttrycken. Eftersträvansvärt är att glasvolymens uttryck blir visionär, upplevs högteknologiskt avancerad och är svävande och distinkt på samma gång.

Gestaltningen kan utgå från indelning av glaspartier, materialhanteringar av fasad, glaspartikonstruktioner, glaskvalitéer och glasutformningar.

Den konstnärliga gestaltningen ska ha ett professionellt och starkt konstnärligt uttryck och vara beständig. Uppdraget innebär ett nära samarbete med byggnadens arkitekt, projektledare från Kulturenheten och konstkonsult. Det är därför viktigt att konstnären kan arbeta i team. Andra viktiga kriterier är ett starkt konstnärskap, medvetenhet om skala och intresse för arkitektoniska kvalitéer. 

Konstnärsnämndens ansökningstider för 2014

Artotek – konst för barn på sjukhus

Här är alla aktuella stipendier som finns att söka hos Konstnärsnämnden. Samtliga sökande får besked elektroniskt eller per post. Besluten finns också på www. konstnarsnamnden.se/arets_stipendier.

Från och med september har vi förlängd ansökningstid med fem dagar för digitala ansökningar. 

Barn och unga som ligger på Helsingborgs lasarett, Centralsjukhuset i Kristianstad och på universitetssjukhusen i Malmö och Lund kan själva låna olika konstverk från ett Artotek under sin sjukhusvistelse.

Det fungerar som så att den som önskar ett konstverk under en vistelse på Skånes universitetssjukhus i Malmö helt enkelt kontaktar sjukhusbiblioteket. I Lund vänder man sig till BUS-biblioteket, medan man i Helsingborg och på CSK i Kristianstad vänder sig till Lekterapins personal.

Projektet Artotekare byggde under 2013 vidare på Artotekets syfte, att göra vistelsen för patienter, personal och anhöriga på barnavdelningarna mer innehållsrik och mångsidig med konsten som utgångspunkt.

För att förankra användningen av Artotekets konst engageras patienter, anhöriga och personal i workshops med konstnären Joanna Thede. Hon ser även över möjligheterna att uppdatera de praktiska förutsättningarna för utlåningsverksamheten på de skilda avdelningarna.

Bakgrunden till artoteket Under en första försöksperiod mellan 2007 och 2008 fick unga patienter på Universitetssjukhuset MAS i Malmö i samarbete med Konstfrämjandet Skåne välja mellan femton grafiska tryck. Nu finns också möjlighet att välja mellan skulptur, måleri, fotografi, teckning eller textil.

Lånetiden beror på patientens önskemål. Erfarenheterna från försöksperioden har varit mycket goda. Både föräldrar och barn har kommit i kontakt med konst som engagerat dem.

För många barn är sjukhusvistelsen en utsatt situation. När behandlingen exempelvis blir uppskjuten eller när väntetiden förlängs kan barnen uppleva att det finns något de själva får bestämma över genom att få välja konstverk.

Fyra sjukhus med Artotek Artoteket på Skånes universitetssjukhus i Malmö är ett av fyra inom Region Skåne och var först med utlåning till barn och unga. Under hösten 2009 startade motsvarande verksamhet på Helsingborgs lasarett och Centralsjukhuset i Kristianstad. I mars 2011 invigdes Artoteket på Skånes universiIllustation: Maria Esaiasson. tetssjukhus i Lund.

Varje Artotek består av omkring 15 konstverk och samtliga ingår i Region Skånes konstsamling. Konstverken finns upphängda på en vägg på varje sjukhus där barnen och ungdomarna själva kan välja vilket verk de vill låna.

Konstverken finns även presenterade i en pärm tillsammans med en kort presentation av konstverket, konstnären och några konstpedagogiska frågor. Artoteken är ett samarbete mellan Kultur Skåne och de aktuella sjukhusen.  Red. Fotnot: Artotek är ett exempel på Kultur i vården, ett komplement till den medicinska vården som bygger på en vårdideologi där människor ses som en helhet och betonar vikten av stimulans av både kropp och själ. Kultur i vården kan vara dans, musik, teater, litteratur, konst eller andra aktiviteter som bidrar till hälsa och livskvalitet. Läs mer om kultur i vårdenverksamhet på www.skane. se/kulturivarden.

22 oktober: utländska ateljévistelser 5 november: internationellt kulturutbyte 25 november: projektbidrag, mars 2015

Kulturrådets projektbidrag inom bild- och formkonst

Kulturrådet fördelar från och med i år projektbidrag till fria yrkesverksamma aktörer inom bild- och formkonstområdet. Kulturrådet har tidigare haft särskilda bidrag för internationellt kulturutbyte kallat internationellt mobilitetsstöd och bidrag till internationella samarbetsprojekt. Från och med 2014 kan man i stället söka bidrag för internationellt kulturutbyte inom projektbidraget.

Bidrag kan sökas av professionella aktörer inom bild- och formkonstområdet.

Sökande ska vara en juridisk person eller enskild näringsidkare med F-skatt.

Man kan söka projektbidrag för nationella eller internationella projekt. Det kan vara utställningar, workshops, seminarier och EU-projekt. Man kan också söka för resor och frakt. Internationella projekt är projekt där samarbete mellan Sverige och minst ett annat land ingår.

Syftet med bidraget är att främja mångfald, kvalitet och förnyelse och annan kulturpolitiskt värdefull utveckling i det fria kulturlivet. Konstnärlig kvalitet och verksamhetens storlek bedöms.

Den totala bidragsfördelningen för året ska präglas av hög konstnärlig kvalitet, förnyelse och utveckling, geografisk spridning, internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete, mångfald i utbudet där särskilt ett barn- och ungdomsperspektiv beaktas, ett tillgänglighetsperspektiv som innebär att människors olika förutsättningar att möta bild- och formkonst beaktas, ett jämställdhetsperspektiv och lokal och eller regional förankring och samverkan. Läs mer på www.kulturradet.se. 

Nr 1, 2014 Artär 17

DEBATT

6

”Konstnärer ska fortsätta utmmana samhället”

Det sägs ofta att konstnären är samhällets samvete. De skyr inte att stå upp för sina åsikter och hukar inte för tabun. Därigenom rör sig samhället framåt genom att vi ifråga-sätter föreställningar och inte tystas av hysch, hysch från auktoriteter. Detta hedrar vår yrkesgrupp!

Den svenske konstnären Lars Wilks utmanade den muslimska kommuniteten geTavla av konstnären Jean-Léon Gérôme. nom sin Muhammedbild. Danska karikatyrtecknare gjorde sin utmaning på andra islam inblandade i folkmord på Afrikas sidan sundet. Salman Rushdie började den horn inte minst mot kristna som lika kritiska rörelsen mot islam genom sin bok glatt svingade svärdet för att få sin tro till Satansverserna. Det gällde tryckfrihet och herre på täppan. yttrandefrihet, som vi i de kristna demoVi ser alltså här att det är inte är relikratierna kämpat fram till. Men fatwor gionskritik som man vill blockera i islam blev belöningen för dessa kritiska inlägg. utan bara kritiken mot islam En grupp muslimer har lagt ett utomstående. Själv resolutionsförslag hos FN som ”Vi vet att från förbehåller man sig rätten manar till att kriminalisera all det smärtar att kritisera såväl egna trosreligionskritik. bland många bröder som kollegor med Hur ska vi ställa oss till religiandra trosformer. troende att Detta är den synliga bilonskritik? Vi vet att det smärtar bland många troende att få den av religionskollisioner få sin tro sin tro utsatt för granskning. vi alla känner till. Helt säutsatt för Men i religionsfrihetens namn kert finns en tyst majoritet borde det väl inte finnas några granskning.” bland muslimer som inget kritikbarriärer? Och muslimerhellre önskar än att slippa na själva hade inte varit muslimer i dag alla kollisioner och bara vill samlas i sin om inte Muhammed slog näven i bordet egen grupp utan minsta intresse för vare mot den polyteism som rådde i arabvärl- sig kristna eller ateisteister eller trosbröden innan 570- 632 e.Kr. då Muhammed der med annan sektfärg. Det är radikalevde. Och som alla vet fortsätter arablerna som syns, inte den tysta massan vi folken än i dag med kritik på varandra så faktiskt vet väldigt lite om. fjädrarna ryker, sunni och shiiter bombar De av oss som haft kontakt med östvarandra för att man har olika meningar erlandets religioner ser en stor skillnad om vem som skulle efterträtt Muhammellan judendom, kristendom, islam och med och sufierna försöker blåsa bort buddhism, konfucianism, daoism i öst. I hängivna shariaanhängare från jordens yta. 9/11 var också kritik som på kort tid öst har man inte haft västs korståg och slog rekord i folkmord. Under 700 år var jihad, frälsningståg är en absurd ide i öst.

”

18 Artär Nr 1, 2014

FOTO: Wikimedia Commons

Kärnan i kollisionerna mellan kristna och islam, men också i deras kollisioner med främmande religioner i världen är monoteismen som per definition betyder att bara en gud råder, abrahamisternas egen och den egna sektens. Buddhism, konfucianism och daoism är ateister och utan en gud som överhuvud med frälsarambitioner så faller behovet av konfrontationer med andra trosformer.

Religionskollisioner är alltså inte ett universellt fenomen för människan. Det är västerlandets dilemma, kulturens psykodynamik som styrt i diket. Men hur denna unika kulturform i väst uppstått är en fråga jag här inte kan gå in på. Vad vi kan konstatera är att i västvärldens religioner och kulturer finns svavel eller vi kan säga överdoser av adrinalin, testosteron och dopamin i jämförelse med andra kulturer att döma av den utbredning abrahamisterna fått i världen. Monotiesmens ”Du skall inga andra gudar hava jämte nig!” utesluter divergenser och därmed multikultur och religionsfrihet. Då polyteismen i väst var den gängse man betydligt tolerantare mot oliktänkande. Monoteismen måste alltså strykas om abrahamisterna ska kunna bli kompatibla med varandra och andra trosformer.

Men det kommer ta tid. Här är vi inne på helig mark!

Till dess tiden är mogen, hur ska vi försöker kravla sig upp. Då behövs stöd. ställa oss till Wilks position? Islam har en Louvren har sträckt ut en hand, man ska gång i tiden lett kulturen i västvärlden. bygga ett anex för islamsk konst. TyskOttomanska imperiet varade i 700 år. land har också sträckt ut handen och är Morerna invaderade Spanien och kunde villiga till kompromisser för att nå inteårhundarden till och med leva fredligt gration. Gott resultat hittills. med de kristna. Kulturutbytet var omfat- Invandrarverket måste vi sedan ta i tande. Att ifrån dessa höjder plötsligt kragen! Tydligt är att de inte kan något befinna sig på botten i utom de åtta största religionerna vecklingen är smärtsamt. kristendomen. Juden”Den arabiska bredvid Kina tog sig upp ur denna dom, islam, buddhism, hindusmärtsamma situation, men våren gav visst ism, jainism, zoroastrianism, kan arabvärlden göra samma hopp, men konfucianism och daoism. sak? Den arabiska våren gav lösningen är En god idé när vi gifter oss visst hopp men lösningen är långt ifrån klar. långt bort.” är att åtminstone ha en aning om vem makan eller maken Den muslimska kulturen är. Vi gifter oss inte med en vilt främupplever sig därför vara i ett förödmjukande underläge som aldrig tidigare. Man mande människa. När två kulturer med ligger på knä. Det enda man har som kan sina religioner flyttar ihop är det naturge självkänsla och identitet är religion, på ligtvis bra om parterna vet något om den andre. Demokrati och teokrati är alla andra områden är man i diket. oförenliga. Till exempel är hedersmord Man sparkar inte på den som trillat, oförenligt med svensk lag. Det finns indet är omänskligt men också opedagokompatibla religioner och kulturer. Vid giskt. Man väcker hat. Det tonläge Salinvandring måste detta klaras ut. man Rushdie, Wilks och danska karika Kan monogami bli sambo med polytyrtecknare har är förträffligt bland likar, gami? Även om två kulturer och religioner bland jämställda men inte med de som

”

Handbok för konstnärer Beställ KFA:s egen handbok för konstnärer.

I den finner du: - Vad som gäller för att starta företag.

- Allt om ekonomiska regler vid moms och beskattning.

- Material om kommissionsförsäljning.

- Upphovsrättsregler.

- Om A-kassa och arbetsmarknad för konstnärer.

- Om mönsterskydd och ersättningar till konstnärer.

Pris: 90 kronor + porto

är kompatibla så kan bara främlingskapet dem emellan skapa spänningar om det blir för stora invandrarskaror. Jag kan älska japanska tempel men hade jag 20 i kvarteret hemma skulle hemkänslan försvinna och det har inget med fobi att göra. Omställningar tar tid och förändringar måste ske gradvis och försiktigt. Ett krav man ska ha på invandrarverkets anställda är att de deltagit i socialantropologiska studier så de vet vilka frågor de ska ställa till invandrare, vilket kan bli ett berikande inslag om invandring sköts varsamt.

Wilks utmaning ska vi undanbe oss tills tiden är mogen. Fel tid och fel plats när nu vi är ovetande om våra gästers fördomar och kultur ändå bjudit hem dem.

I stora delar av den muslimska världen är det en skymf att gestalta människor och djur i bild, man hänger sig åt förfalskningar, något vi kriminaliserat själva på konstens område och vi konstnärer inte vill bli utsatta för. Steget härifrån till bilder på gudar, som inte är bilder utan väsen, är inte så stort. 

Tomas Almberg, skulptör

Dröm dig bort vid havet Målarkurs på Öland

2595:per vecka inkl. boende

Beställ genom att kontakta kansliet: 073-7070555.

Eller e-posta: kansli@konstnarsalliansen.se.

Samlingsutställning Med medlemmar från Konstnärsalliansen.

Var? Göteborgs stadsbibliotek.

När? Mellan 10 till 17 oktober.

Utställningen medverkar vid Göteborgs Kulturnatta den 10 oktober.

Kom och dröm er bort vid havet och solnedgången.

Konstnärskollektiv från 195:- /dygn.

Konferens · Stugby · Vandrarhem · Kursgård 0485-241 34 / 0708-55 06 23 www.halludden.se​

Nr 1, 2014 Artär 19

DEBATT

6

FRIHET, JÄMLIKHET OCH BRODERSKAP!

Jo pytsan vad det blev av det! Egentligen skulle ordet broderskap bytas ut mot syskonskap, varför ska friheten bara gälla det manliga könet?

Men det är just denna jämlikhet DUR, Hade vi pengar skulle vi kunna ställa Konstnärernas intresseförening och myndigheterna inför domstol, då de Konstnärsalliansen, KFA, kämpar för. vägrar följa lagen. Här ser vi att någon Vi har kommit ett stycke på väg! Miljöjämlikhet inte finns, bara den som har partiet har lovat skriva en motion eller pengar kan gå till domstol. proposition om de rödgröna vinner valet Nu finns två typer av kopieringsersättbaserat på vårt förslag om lagändring, ning, den individuella (IV) och den kolvilket behövs för att myndigheterna ska lektiva som går under rubriken ”organibevilja oss samma rättigheter sationsdrag”. Den individuelsom Bonus-presskopia och la kan alla söka om hos BUS. ”Här ser vi dess satelitorganisationer Bonus-presskopia innehar att någon ett monopol på fördelningen KRO/KIF och Svenska tecknare. jämlikhet inte av skolkopieringsavgiften.

Det är en omöjlighet att finns, bara enskilt bevisa att man blivit Vad gäller saken? Jo, att våra organisationer ska få den som har ”kopierad” i skolor av det betalt för att vi ställer våra enkla skälet att ingen lärare är pengar kan gå redovisningsskyldig och att verk till förfogande för fotokopiering åt skolor och till domstol.” konstnärer inte kan ägna sig undervisningsinstitutioner. Vi åt att kolla alla skolor i landet, är faktiskt tvingade till detta då det skolvilket skulle betyda en heltid med flackkopieringsavtal som riksdagen beslutat ande runt vårt land på kollande tusentals om anger denna rättighet oberoende av skolor. vad konstnären säger. Lagen säger att en konstnär kan begära att hens verk inte får Denna kollektiva ersättning får alltså KRO och KIF och Svenska tecknare kopieras, men SKL, Sveriges kommuner på bild- och formsidan. Det gäller flera och landsting, har sagt att man inte kan följa lagen då detta skulle innebära admi- miljoner kronor om året, vilket ger organisationerna kapacitet att stötta sina nistrativa problem.

”

20 Artär Nr 1, 2014

konstnärer på ett sätt inte DUR och Konstnärsalliansen kan. Ojämlikhet! En skandal. Vad är myndigheternas ursäkt?

Det är bekvämare att bara ha att göra med en organisation! I konsekvens skulle då barnbidrag hamna hos bara ett barn.

Enklast så.

Nu ska jag kolla Mp efter valet och Fp som fått vårt lagförslag. Jag reser i oktober till Hong-Kong och blir borta ett halvår och undrar om någon av våra medlemmar har fyr och stridsflamma att ta politikerna i kragen?

Om de kör långbänksvarianten kommer jag att kunna ge instruktioner från Hong-Kong om hur krigförfarandet bör gå till. Jag har själv varit politiker så jag kan köret. Jag börjar med att skicka lagförslaget. Borgarna har redan då de var i opposition lagt en motion om hur monopolet och stölden måste beivras men inte kommit till skott. Segt!

Hör av dig till mig på tomasalmberg@ yahoo.se om du har denna fyr och flamma för ”Frihet, jämlikhet och syskonskap” och demokrati.  Tomas Almberg, skulptör Ordförande i DUR

patinera Konsten att

Patinering av bronser är en konstart som sällan nämns i konstnärliga sammanhang och detta är helt oförtjänt. En patinering kan såväl förstöra som förstärka en skulpturs budskap.

Grundregeln är att lugna konstteman fordrar lugna oxider medan stormiga teman kräver sprakande oxider. Det vanligaste sättet att oxidera är helt enkelt att hälla ammoniak över skulpturen, men det kan gå hipp som happ och monotoni uppstår om alla verk har samma oxid.

Man kan behandla ett verk med olika oxider på olika områden om man vill betona en del av skulpturen.

Om vi tittar ut över våra städer och deras offentliga skulpurer så inser de flesta att de är missfärgade av väder och vind eller fågelskvättar. En skulptur måste skötas regelbundet för att kunna hålla den patina konstnären vill ha. Tyvärr har inte skulpturvård ingått i skötseln av våra offentliga utrymmen. När väl en skulptur satts upp får den stå där i evig tid även om den blir anskrämlig, vilket sårar skulpturyrket som också dess publik.

Under min tid

som elev på Konstfack mellan 1955 och 1959, sågs det som en dödssynd att en skulptur skulle ha färg.

Det fanns ett renhetsideal då som gjorde att skulptörerna skulle ställa ut sina verk efter rågjutningen, helst med gjutsömmarna kvar. Det märkligaste av allt var att vi elever ombads

titta på de grekiska marmorskulpturerna från antikens tid och de var helvita.

Lärarna hade inte förstått att grekerna faktiskt målade sina skulpturer och de hade helt bortsett från att i samtliga kända kulturer så målades skulpturerna, från Europa och Latinamerika till Afrika och Australien. Renhetsfnattet hos oss i väst under en viss kort epok kan inte betraktas som annat än en fnurra på tråden hos etablissemanget.

Själv har jag nu, 78 år gammal, jobbat med skulpturer i Sverige, England, Frankrike, Italien, Kina och Japan under 60 år och oxideringsbedrövelsen är global! Några

få nyanser är vad som presteras i öst som väst. I Kina hade man traditionellt stor kunskap om oxider och patineringar men den kunskapen har dränerats.

Varför? Jo, gjutkonsten gick i arv från far till son i Kina och då byggdes kunskapen upp. Men i dag splittras familjerna, söner kan välja andra yrken än fäderna, vilket betyder att fädren måste anställa till sin verksamhet. Om han då delger sina anställda oxideringshemligheterna, då kan han vara säker på att när assistenten lärt sig yrket så schappar han och sätter upp en egen firma som konkurrent till sin läromästare. Av det skälet dör finesserna inom alla konstnäringar i Kina.

Efter mina resor runt

vårt jordklot har jag därför tvingats resa hem till Sverige för att få de patineringar jag önskar. Karin Wassberg, en gång anställd hos Bergmans gjuteri i Stockholm, har hjälpt mig i 40 år. Hon är nu 88 år gammal och tvingats pensionera sig.

Under det senaste året har hon delat med sig av sin kunskap till Roger Öberg, kemist och som också kan göra marmor- och träpatineringar på gips och betong. Sverige är faktiskt ledande i världen på bronspatineringar vilket borde få större uppmärksamhet. Jag kan därför varmt rekommendera Roger Öberg!  Tomas Almberg, skulptör Stockholm och Hong Kong

Nr 1, 2014 Artär 21

MEDLEMMARNA

6 Ulla Werkström Textil, Halmstad Ulla arbetar med stora textilcollages och har börjat arbeta med glas i tiffany teknik.

– Det jag gör är anpassat till ofentliga miljöer som äldreboenden, förskolor, sjukhus och liknande, säger hon.

Basen i Ullas smycken är silver och titan som hon kombinerar med fynd från natur och stad, så som stenar, trä, plexiglas, pärlor och knappar som inspirerar till unika skapelser. Stenarna skall helst vara oslipade så att den naturliga formen får styra smyckets utseende.

Bland Ullas smycken finns allt från örhängen, halsband, armband och ringar till manschettknappar, slipshållare och brudkronor. För den som önskar ett smycke anpassat efter sina egna önskemål är det bara att kontakta Ulla så bestämmer ni utformning.

– Jag vill med min konst skapa glädje och nyfikenhet.Mina verk är både föreställande och icke föreställande och något som sätter igång åskådarens fantasi .

Ulla bor i Steninge och där kan man se hennes verk.

Hemsida: www.steningesmycket.se. 

Anders Reuterswärd

Monica Lorentzon

Bildkonstnär, Stockholm

Måleri, Stockholm

Anders föddes 1942 i Solna och växte upp på Östermalm i Stockholm. När han gick på Östermalms läroverk såg han några filmer av den skotske animatören Norman McLarens som målade direkt på filmremsan och åstadkom abstrakta mönster i rytmiska rörelser. En av filmerna innehöll musik med jazzpianisten Oscar Peterson.

– Det gjorde ett outplånligt intryck på mig och blev en tändande gnista att börja måla. Under 1980-talet började jag se allt fler plangeometriska målningar.

– Under en studieresa i Egypten 1977 när jag upplevde Cefrens pyramid och dess gravkammare, fångades mitt intresse för pyramidens möjligheter. Jag ville skapa en ljus och öppen pyramid, utan några dolda kammare. Detta ledde mig till mina fraktala pyramider.

Anders bilder finns representerade i flera offentliga lokaler hos kommuner och landsting. 

Monica Lorentzons teknik är speciell. Hon målar bara med fingrarna. ­ – Jag har aldrig ägt en pensel sedan åttårsdagen då min fars present visade sig innehålla oljefärger, men inga penslar. Det var bara att sätta igång med fingrarna.

1987 fick Monica som första kvinna, Dag Hammarskiöldpriset. Motiveringen var att hon skänkte av sig själv i varje målning, konsten sågs som ett inlägg för freden.

Monica Lorentzon är född i Stockholm 1940. Hon debuterade hos en gallerist redan som 14 åring och i dag finns hon representerad i offentlig miljö och privata samligar både på flera ställen i Sverige och utomlands. 

Lily Charlotte Löwenstierna

dagen. För mig är både måleriet och smidet gränslöst, där skapandet blir ett uttryck för det oändliga. Färger, former, stenar och metaller inspirerar och talar sitt eget Konsthantverk, Göteborg språk. Jag vill skapa Jag lever ett roligt, varierande och spännande liv som kantas av för att det är roligt och genom värdefulla möten med inre och yttre resor. Nyfikenheten på sam- det mår jag bra! Då får jag konbandet mellan kropp och själ visade vägen till en utbildning inom takt med livets storhet, skönRosenmetoden, vilket givit mig oerhört mycket i mötet med mig het, energi och lust att leva och själv och andra. Jag är SV2 lärare i botten och har även arbetat får en känsla av närhet till det som specialpedagog på särskolan parallellt som Rosenterapeut. gudomliga som vi alla bär inom Som en röd tråd har skapandet alltid funnits där, kreativiteten i oss. Hemsida: mötet med klienter, elever, vänner, familj, barn och andra i varwww.lcldesign.net. 

22 Artär Nr 1, 2014

Angelica Markén Bildkonstnär, Göteborg Jag är född 1974 i Västerås, men är nu verksam i Göteborg. Jag arbetar figurativt i olja och akryl, gärna växelvis i olika teman som hanterar ämnen som ursprung, porträtt, slott, erotik och det övernaturliga.

Magisk realism är en krydda och fantasi ett livselixir. 

Tarik Hardaga Målare, Halmstad Jag är född 1960 i Sarajevo, Bosnien och bor sedan 1994 med min familj i Sverige.

Från 1995 till 1999 har jag studerat konst i Sverige, och jag har haft flera framgångsrika utställningar i Europa och USA. Jag inspireras av klassisk konst98 ochmm vill 1/4 återge sätt.

Höjd 119 mm - Bredd sidaden färgpå ett modernt Artär Hemsida: www.tarikhardaga.se.  Höjd 119 mm - Bredd 98 mm 1/4 sida färg

Artär

ELLSINGER & RADLER

Rambutik och ateljé i Göteborg

ER RAMAR rambutiken utan gränser Ingeborg Radler

Utställning i London 23 oktober - 2 november Utställning i London2014 The Crypt Gallery - 2 november St Pancras Church 23 oktober 2014 The Crypt Gallery St Pancras Church Mer information om hur du kan delta www.artnetco.eu Mer information om hur du kan delta Flera separatoch grupputställningar i www.artnetco.eu Flera separat- och grupputställningar i

and Estl land t Es

Helsin

Sve

r fors Sveriige Helsig ge ngfo rs

es ngel

A geles Los s An Lo

Vi har omkring 250 olika ramlister, ca 50 olikfärgade syrafria åldersbeständiga passepartoutkartonger, glas och bakkartong i lager. Dessutom ytterligare ca 500 beställningslister.

Vi säljer också konst, fotografi konsthantverk, och posters.

ATELJÉN Jan Aqua Ellsinger Vi utför fotografering, scanning, bildretusch, grafisk formgivning och originalarbeten samt åldersbeständiga konst- och fotografiutskrifter.

Digigraphie EPSON ELLSINGER & RADLER

AUTHORIZED LABORATORY

Öppettider Tisdag till fredag 11 - 18 Telefon till butiken 031-711 07 06 Besöksadress Hörnet Husargatan och Pilgatan i Haga.

Telefon: 031-711 95 05 Mobil: 0708-11 95 05 Mail: aqua@aqua-er.se Besöks- & Postadress Ellsinger & Radler HB Askims Domarringsväg 244 436 38 ASKIM

Nr 1, 2014 Artär 23

ISSN 1651 - 8462

Avsändare: Artär Konstnärsförbundet Alliansen Klippan 18 414 51 GÖTEBORG

B