Chefstidningen nr 8 - 2015 by Chefstidningen

Intervjun: Mellanchefen om jobbet på Astra Zeneca

! u n g n EN S K å C L AT Ä g i KR T S P S t T E

LÄ GS

To rsb T S y h JU ar K T de A nm L ag I SV isk E af R or IG me E ln

FÖRLORA INTE PÅ ATT

NUMMER 8/2015

99 SEK

SPARA

I RB t N IN I N A ä V SÖVERKRA D SÄ

LOGGA UT

(TIDIGARE ÄN DU TROR)

& SOV BÄTTRE

Power pyspunka?

eller

LEDA I PROJEKT 14 SIDOR TEMA

”DE SKA VARA KORTA & EFFEKTIVA” KARINA EKMAN, TELIA

Mer projektkraft SE POTENTIALEN UPPTÄCK LÅSNINGARNA FRIGÖR (ALLAS) KRAFT SKÖRDA FRUKTERNA

Kostnadsfria inspirationsmöten! 8 dec kl 08.00 - 10.00 i Stockholm 16 dec kl 08.00 - 10.00 i Stockholm 18 jan kl 15.00 - 17.00 i Stockholm 3 februari kl 08.00 - 10.00 i Stockholm

Certifiering Programstart 11 januari i Stockholm Programstart 20 juni i Stockholm

TÄNK ANNORLUNDA

Förändringens fyra rum® Ta reda på mer - anmäl dig här fyrarummaren.se • signup@andolin.com

Fyrarummaren AB Drottninggatan 55, 111 21 Stockholm • 08-677 00 30 • www.fyrarummaren.se • info@fyrarummaren.se

VÄLKOMMEN TILL CHEFSTIDNINGEN

– Signaler att ta på allvar INTRO} ”Det är den bästa av gåvor, att kunna sova lugnt” sjunger Bo Kaspers Orkester på en av sina 90-talsplattor. Så här mitt i livet – med jobbtankar och att göra-listor ständigt snurrande i huvudet – är jag benägen att hålla med. Vem klarar egentligen livet och jobbet utan en god natts sömn? Själv tillhör jag knappast dem det är synd om: jag lägger mig ner, blundar och fladdrar iväg. Men så mycket som var fjärde invånare i Sverige uppskattas ha sömnproblem. Och enligt en färsk studie som vår reporter Tim Andersson skriver om i det här numret har fyra av tio lidit av sömnproblem det senaste året. Varningsklockor att ta på allvar och lyssna till när stressen i arbetslivet smyger sig allt tätare in på mångas kroppar. Vad kan vi då själva göra åt vår sömn? Sluta slösurfa på plattor och mobiler på kvällarna är ett av de självklara – och numer välkända – svaren från de som vet. Ändå blev vi smått tagna på sängen här på redaktionen när vi läste det nya franka rådet om vilken tid skärmarna faktiskt bör släckas ner. Hur ska det gå till i praktiken? Läs artikeln på sidan 42 och begrunda. Förhoppningsvis hinner du smälta informationen under ett kommande, långt jullov. Vi ses igen den 27 januari. God jul.

MARIEKE JOHNSON

PS. Missa inte våra artiklar om hur arbetsgivarnas besparingsåtgärder påverkar personalen, om mellanchefens utmaningar på Astra Zeneca eller om hur det är att ständigt arbeta i projekt. Överskattat eller helt oslagbart … ?

FOTO:

SANDR A JOHNSON

Chefredaktör

REDAKTIONENS ”MÅSTE”: BALANS}

Plötsligt har balansplattan fått ett uppsving. Gör som vi: Leta fram den i garderoben, ta med den till kontoret och stå på den när du jobbar vid datorn. Äntligen får även magmusklerna anstränga sig. Ta Da! CHEFSTIDNINGEN 8 2015

Har du nätverk?

Ett HR- och ledarskapsmagasin för akademiker. Ägs av Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening och är ett oberoende forum för ledarskaps-, HR- och organisationsfrågor. www.chefstidningen.se

Behöver du en mentor?

REDAKTIONEN CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Marieke Johnson, redaktionen@chefstidningen.se 08-556 06 446

✺Kontakta oss om du och dina chefskollegor vill ha ett chefsnätverk – vi kan ge stöd och råd om formen, inspirerande föreläsning eller böcker och annat material.

ART DIRECTOR Jonna Olsson LAYOUT Judit Gustafsson DESIGN & PRODUKTION A4 Text & Form, www.a4.se SKRIBENTER Annika Larsson Sjöberg, Sally Henriksson,

Karin Persson, Tim Andersson, Emmeli Nilsson, Teres Hallman, Cajsa Högberg

✺Vill du vara mentor? Anmäl dig till vår mentorbank så kan du få frågan om att matchas mot någon yngre chef som söker mentor.

FOTOGRAFER & ILLUSTRATÖRER

Paul Blow, Jens Magnusson, Sandra Johnson, Joakim Blomqvist, Kim Sanfridsson, Jezzica Sunmo, Elliot Elliot KORREKTUR Monika Lann PRENUMERATION & ADRESSÄNDRING

prenumeration@akademssr.se TRYCK Norra Skåne Offset

Nominera unga ledare!

TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2014: 17 700 ISSN: 2000-3498 POSTADRESS:

Akademikerförbundet SSR, Box 12800, 112 96 Stockholm

Vi samarbetar med Kungens Stiftelse Ungt Ledarskap och hoppas att du som är ung ledare eller du som är chef och ser unga ledande medarbetare går in och nominerar senast den 31 januari 2016. Nominera dig själv eller någon du vill lyfta fram på www.ungtledarskap.se

BESÖKSADRESS:

Mariedalsvägen 4, 112 96 Stockholm WWW.AKADEMSSR.SE VILL DU ANNONSERA?

Bengtsson & Sundström Media, 08-10 39 20 (vxl) chefstidningen@bs-media.se Allt material i Chefstidningen är skyddat enligt svensk och internationell upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller

Chefer, egenföretagare, personalvetare samt beteendevetare med HR-inriktning inom Akademikerförbundet SSR får Chefstidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Det får även chefer inom Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Tjänstetandläkarföreningen, Fysioterapeuterna och Naturvetarna.

Chefstidningen får du som chef, personalvetare och egenföretagare och som medlem i Akademikerförbundet SSR

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

16 20 24 – 25 FEBRUARI | KISTAMÄSSAN | STOCKHOLM

Nordens största konferens, mässa och mötesplats för alla som leder och utvecklar personal 2016 är det fem års jubileum och det firas med flertal nyheter: • Nya fokusområden; E-learning och IT & Digitala Lösningar • E-learningsscen • Table Talk – Juridisk rådgivning på plats • Branschfest med flertal artister bl.a. Magnus Carlsson Kompetensutveckling, inspiration och nätverkande – Allt samlat under ett tak!

Två heldagar med kostnadsfria föreläsningar – Mitt på mässgolvet: Fotograf: Peter Knutson 070-734 60 02

Per Grankvist

Elaine Eksvärd

Peo Axelsson

Annika R Malmberg

Samtidsanalytiker & expert på hållbarhet, företagsetik & CSR

Retoriker, VD & grundare på Snacka Snyggt

Marknadscheferna – Sveriges största nätverk för marknadsansvariga

Famgångsexpert, föreläsare & författare

Vill du veta mer? Registrera dig på: www.easyfairs.com/personalsthlm

#personalchefsthlm

I DETTA NUMMER: VÄLKOMMEN! SID 3 FENOMENET} Smedjorna som formar ledarna SID 8 SPANING} It-säkerhet på jobbet, hur svårt kan det vara? SID 12 FORSKNING} Så påverkar dina handlingar personalen SID 18 UTMANINGEN} Torsby kommun

kraftsamlade mot sina höga sjuktal SID 36

14 SIDOR OM

BALANS} Ta kontroll över din sömn SID 42

ATT LEDA I PROJEKT

PORTRÄTTET} Därför stannar

Christoffer Winor på Astra Zeneca SID 44

SID 22

GÄSTKRÖNIKAN} Peter

Röjhammar om Scouternas ledarskapsutbildningar SID 49 ARBETSRÄTT}

Nytt om social arbetsmiljö SID 50 Juristens krönika SID 51 Arbetsrättsdomar SID 52 KULTUR} Ny litteratur & teater SID 54

”Det enda som krävs är att sätta igång och jobba” IT-SKRÄCK PÅ SVENSKA ARBETSPLATSER SID 12

FOTO:

T WENT Y20

CHEFSDAGBOKEN SID 57

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

Fenomenet AV

EMMELI NILSSON

ILLUSTR ATION:

JENS MAGNUSSON

TALANGHUS LIGGER I TIDEN På landets tankesmedjor möter erfarna chefer unga akademiker med ambitioner att ta på sig ledande roller i framtiden. I den komplexa miljön drillas de som vill nå toppen. PÅVERKAN} Klockan är kvart över fem på

eftermiddagen och det är redan tjockt med folk i de små lokalerna på Södermalm i Stockholm. Det hålls releasefest för en ny bok och på ett par bord i hörnet står boxar med rödvin och brickor med digestivekex och brieost. I det svettiga vimlet anas flera kända ansikten: Författare till debattböcker, journalister, opinionsbildare och en och annan politiker. Tankesmedjorna lockar till sig ledande personer i samhället och det är också meningen. – Jag tror inte alls tankesmedjorna är särskilt kända hos allmänheten. De riktar sig till opinionsbildare. Det här är påverkan i det tysta, säger Olof Petersson. Han är statsvetare, tidigare professor vid Uppsala universitet, och har en bakgrund som bland annat forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS. I Sverige är tankesmedjor ett ganska nytt fenomen, menar han. – Tidigare hade de stora intresseorgani-

sationerna mer direkt access till politiken. De var representerade i de statliga ämbetsverkens styrelser och satt med i stora utredningar. Men så ser det inte ut längre och då måste de arbeta på ett annat sätt. Tankesmedjorna riktar sig till ledare och lockar till sig ledare. Men utöver det så skapar de också sina egna. Smedjorna är nämligen populära platser för praktik och examensarbeten bland många unga akademiker. Fungerar de rentav som plantskolor för framtida ledare inom politik och näringsliv? Johan Hassel, vd för oberoende tankesmedjan Global Utmaning, svarar ja utan att tveka. – Hälften av de som har varit här har gått vidare till Regeringskansliet, och det är klart att vi ser ett värde i det. De tar sina värderingar med sig, förklarar han. Johan Hassel tycker att det saknas utrymme för långsiktigt tänkande i det vanliga politiska arbetet. Samma sak gäller i forskningsvärlden, menar han. Det gör att det skapas en marknad för långsiktighet.

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

>> CHEFSTIDNINGEN 8 2015

Fenomenet

”De blir ett relä för människor som söker sig mellan forskning, näringsliv och politik” En av de frågor som Global Utmaning jobbar med att förändra är just det kortsiktiga politiska ledarskapet. Då är det en fördel att personer med tankesmedjans synsätt når ut på ledande platser. – Fack och näringslivsorganisationer försvarar sina positioner och forskningen är mer inriktad på att gå på djupet, mindre på att vara tvärstrukturell. Smedjorna blir ett relä för människor som söker sig mellan forskning, näringsliv och politik. Tänkandet har outsourcats, säger han. När tankesmedjan ska ta fram nytt material handlar det konkret om rundabordssamtal mellan personer som jobbar på eller är knutna till smedjan. Diskussionerna leder fram till en gemensam analys som blir en rapport och därefter kanske en debattartikel, utspel i sociala medier eller ett brev till en minister. En stor del av Johan Hassels uppgift handlar om att definiera vilka frågor man ska prata om. Att leda en tankesmedja är ett speciellt och ofta svårt jobb. – Men det är också väldigt kul. Vi som jobbar här har olika tankesätt och politisk färg. Min uppgift är att skapa en helhet. En av dem som sökt sig till Global Utmaning för praktik är Emilija Randelovic. Hon har både en statsvetenskaplig och en ekonomisk kandidatexamen i bagaget och tyckte praktik vid en tankesmedja verkade vara en bra start på karriären. Idén fick hon via utbildningen, där studenterna pratat om möjligheterna att vara i en sådan

INTELLEKTUELLA MÖTESPLATSER

Tankesmedjor är idédrivna organisationer som samlar akademiker och skribenter för att försöka påverka opinionen på ett visst område. De sammanställer forskning, tar fram material och ordnar seminarier. Det är också vanligt att de är knutna till ett politiskt parti eller någon av arbetsmarknadens organisationer.

organisation. – Jag vill jobba med förändringsarbete på ett innovativt sätt. Men jag vill jobba med alla sektorer, med samverkan. På så sätt är tankesmedjor spännande. Att få inblick i hur olika sektorer jobbar tillsammans och hur man kommer fram till nya idéer, säger Emilija Randelovic. Erfarenheten ses som en attraktiv merit just eftersom det är en innovativ miljö där personer med olika bakgrunder kommer fram till något nytt tillsammans, tror hon. Den komplexa miljön är också en bra förberedelse för den som i framtiden vill bli någon typ av chef. – Man kan verkligen forma framtida ledare här. Och man strävar väl efter det också. Sedan har många här erfarenhet från ledarskap sedan tidigare och det är nyttigt att få en inblick i, säger Emilija Randelovic. Flertalet smedjor tycks locka till sig mer seniora personer med tidigare erfarenhet av att sitta på ledande positioner. Staffan Laestadius är senior rådgivare hos Global Utmaning och professor emeritus i industriell utveckling på KTH. Han har chefskarriären bakom sig men längtar inte efter något nytt chefsansvar i framtiden. Han anser att det finns en stor uppdämd energi bland äldre experter, företagsledare, forskare och politiker i samhället som inte tas tillvara. – Och då söker man sig exempelvis hit. Många erfarna ledare vill få nytta av sin genom åren samlade kompetens utan att bli inlåsta i ett fack, något som yngre kollegor har stor nytta av när de två ålderskategorierna möts på smedjorna. – Ur den här massan av erfarenhet kan de yngre samla kompetens. Det blir en kompetensdialog, säger Staffan Laestadius. Att jobba på en tankesmedja i början av karriären verkar vara ett bra sätt för yngre personer att komma in i systemet, tycker Staffan Laestadius. De lär sig att hantera komplexa problem, plocka fram olika ställ-

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

CER

ningstaganden och ställa dem mot varandra. Samtidigt är det en viss typ av människor som söker sig till miljön. Det är inte nödvändigtvis smedjornas egen förtjänst att så många går vidare till ledande positioner, påpekar han och jämför med sina erfarenheter av de som studerar vid KTH. – Jag brukar tänka att vi har i alla fall inte förstört dem … I samhällsdebatten höjs röster som oroar sig över att den yngre generationen inte vill bli chefer. Kanske kan andra organisationer lära av tankesmedjornas förmåga att locka till sig yngre talanger med sikte på framtida ledarskap likväl som äldre personers vilja att dela med sig av sin kompetens. I vilket fall verkar smedjorna fortsätta poppa upp, enligt statsvetaren Olof Petersson – som dock menar att många smedjor är för klena och saknar resurser. – Det är sällan man ser tyngre inlägg från dem, som amerikanska och brittiska smedjor gör, exempelvis amerikanska Brookings. Ska man ha tankesmedjor så ska man satsa rejält. Den sakliga tyngden måste bli större.

EN G D

Q-

GÅ

ANNONS

F I E RI

CERTIFIERINGSUTBILDNING

GROUP DEVELOPMENT QUESTIONNAIRE

Vi erbjuder en certifieringsutbildning i GDQ. Metoden berättar var en arbetsgrupp befinner sig i sin utveckling och hur den tar sig vidare.

•

Utbildningen pågår under 2+2 dagar och innebär att deltagarna får ett certifikat och därmed själva blir licensierade användare av GDQ-instrumentet.

VÄXANDE ANTAL

Läs mer om utbildningen på www.ipf.se Läs mer om instrumentet och varför det fungerar på www.gdqassoc.com

Global Utmaning startades 2005 och leddes fram till 2014 av Kristina Persson (S), numer minister för strategi- och framtidsfrågor. Organisationen får pengar genom projektmedel från institutioner, myndigheter och partners som Sida, Saco och LO.

Kursdatum: 18–19 maj samt 2–3 juni 2015. Plats: Lundqvist & Lindqvist konferens, Klarabergsviadukten 90, Stockholm. Pris: 32 000 kronor exklusive moms. Anmälan: Maila din anmälan till info@ipf.se

FLER EXEMPEL PÅ TANKESMEDJOR: Timbro, marknadsliberal smedja som finansieras av Svenskt Näringsliv och Näringslivets Fond. Humtank som är ett samarbete mellan humanistiska fakulteter vid universitet och högskolor. Katalys som startades av sex LO-förbund tillsammans och fokuserar på fackliga frågor. Seglora smedja som beskriver sig som oberoende i kritisk solidaritet med Svenska kyrkan. TCO:s tankesmedja som startas med de 14 medlemsförbunden under 2015. Målet är att ta en ledande roll i debatten gällande tjänstemannagruppens arbetsmarknad.

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

ITskr채ck AV

TERES HALLMAN

spaning ILLUSTR ATION:

PAUL BLOW

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

INNEHÅLL SID 14–17} Säkerheten en chefsfråga //

Reservrutiner avgörande // Verktyget för upphandling >>

BARA FYRA PROCENT

60% av kommunerna i Sverige har inte påbörjat arbetet med att göra risk- och konsekvensanalyser för digitala tjänster.

30 procent

av kommunerna har satt samman en styrgrupp med fokus på informationssäkerhet.

AV LANDETS KOMMUNER HAR AVSATT PENGAR TILL INITIATIV FÖR ATT ÖKA MEDARBETARNAS MEDVETENHET KRING SÄKER IT-ANVÄNDNING.

Varannan kommun arbetar med en strategi för informationssäkerhet.

I 40 procent av landets kommuner ger ledningen sitt synliga stöd för informationssäkerhetsarbetet i organisationen. Att vara tydlig i sitt stöd anses vara avgörande för hur väl man lyckas med arbetet.

Färre än 10 procent av kommunerna arbetar systematiskt med att regelbundet följa upp informationssäkerhetsarbetet och återrapportera till ledningen.

procent av kommunerna genomför risk- och konsekvensanalyser för användning av molnlösningar.

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

Nio av tio o

KOMMUNER HAR INTE TAGIT NÅGRA INITIATIV ALLS TILL ATT ÖKA MEDARBETARNAS MEDVETENHET KRING SÄKER IT-ANVÄNDNING.

K ÄLL A: ENK ÄTUNDER SÖK NING FR ÅN SK L BL AND L ANDETS KOMMUNER: PROMEMORIA OM INFORMATIONSSÄK ERHET OCH DIGITALISERING I SVENSK A KOMMUNER 2015

spaning

–Alla chefer borde sätta igång nu! KÄNSLIG INFORMATION SOM LÄCKER UT ÄR EN MARDRÖM. MEN DET FINNS FLERA RISKER MED DÅLIG INFORMATIONSSÄKERHET. SOM CHEF MÅSTE DU INSE ATT DET ÄR EN LEDNINGSFRÅGA. AV TERES HALLMAN STRATEGI} Arbetsbelastningen för chefer är

väldigt pressad i dag och det gör att det kan kännas jobbigt att trycka in även informationssäkerhet bland allt annat som behöver göras. Men utan chefens uttalade stöd och fokus blir det aldrig en strategisk blick på det hela. – Informationssäkerhet är ett område som ligger nära annat kvalitets- och förändringsarbete. Det är när ledningen är med som man lyckas, säger Jeanna Thorslund, jurist och samordnare kring informationssäkerhet på Sveriges Kommuner och Landsting, skl.

KORT OM SÄKERHET

Många tycker att informationssäkerhet är tekniskt och tungt att förstå. Det gör det lätt att tänka att det endast är ett område som it-avdelningen eller specialister ska hantera. Men det är ett misstag, enligt Jeanna Thorslund. – It-avdelningen och specialister har en viktig funktion att fylla förstås. Men det krävs att någon ser hela organisationen eftersom informationssäkerhet angår alla, fast på lite olika sätt, säger hon. För att en medborgare ska utnyttja en e-tjänst för att till exempel söka bidrag, måste personen känna tillit till systemet – alltså att den känsliga information som man matar in inte hamnar på avvägar. Det måste också finnas ett förtroende för att ansökningen tas emot på rätt sätt och behandlas effektivt. Annars väljer man bort tjänsten. Om systemet läcker information kan det i förlängningen ge dåliga rubriker i media och minska medborgarnas tilltro till tjäns-

TERES HALLMAN

Ledaren måste tänka efter före vid upphandlingarna Ett område som kan kännas besvärligt gällande informationssäkerhet är upphandlingar. För att stödja kommunerna har SKL ihop med Lidingö kommun tagit fram ett verktyg som heter KLASSA. Med hjälp av det kan man informationssäkerhetsklassa information som hanteras i

Jeanna Thorslund.

Höga krav på den som är beställare

verksamheten. Utifrån klassningen skapas en handlingsplan med krav på förvaltning av systemet. Verktyget kan också ge förslag på informationssäkerhetskrav att ställa vid en upphandling. Mer information om verktyget finns på klassa-info.skl.se.

I verksamheter är it-tjänsterna ofta utspridda både fysiskt och organisatoriskt. Det ökar komplexiteten och kan påverka säkerheten. för att leva upp till kraRiskerna blir svårare ven i exempelvis peratt bedöma och korssonuppgiftslagen. beroendena mer svårDet blir allt vanligare överskådliga när data med löpande bevakning passerar många olika och åtföljande åtgärder rättsskipningsområden snarare än preventiva och tekniska system. skydd. Det kommer att ställas allt högre krav på KÄLLA: INFORMATIONSbeställarkompetensen SÄKERHET – TRENDER hos offentliga aktörer 2015, MSB.

•

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

spaning terna. Likaså om informationen som kommer ur systemet inte stämmer, eller om det strular och tar tid att använda den. – När du jobbar på ett bra sätt med informationssäkerhetsarbetet fungerar det förebyggande. Är det lyckat så syns det inte, men verksamhetens kvalitet kommer att öka. Det blir därmed lättare att nå de mål som är kopplade till den, säger Jeanna Thorslund. Hennes erfarenhet är att medvetenhetsgraden kring de här frågorna tyvärr är låg bland landets kommuner. Det finns exempel där känslig information om klienter har skickats med okrypterad e-post utan att man i verksamheten förstår att det är ett problem. – Många verksamhetschefer inser inte att de saknar kompetens för att göra bedömningen om det är säkert eller ej. Men ändå tar man sådana beslut. Det finns en stor naivitet kring till exempel molntjänster, som många av oss använder privat, men som inte är lämpliga i myndigheters verksamhet.

Ett första steg för att förbättra säkerheten är att bli medveten om vilka risker som finns. Sedan är det viktigt att för varje verksamhetsområde fundera över vilken information som är viktig att skydda. En metod för att göra det är genom så kallad informationsklassificering där man tittar på informationens riktighet, konfidentialitet, tillgänglighet och spårbarhet. För de organisationer som jobbar med sitt informationssäkerhetsarbete innebär det en mognad av organisationen. Har man väl gjort ett bra grundarbete blir det lättare att hålla en hög kvalitet även fortsättningsvis. – Det finns inget att vänta på. Ju mer vi jobbar med detta desto bättre blir det. Alla metoder och verktyg finns. Det enda som krävs är att sätta igång och jobba, säger Jeanna Thorslund.

”Det finns en stor naivitet kring till exempel moln tjänster”

•

ANNONS

Gällöfsta Perlan Ledarskap

Ny chef, erfaren chef eller inte chef alls? Vi utbildar och coachar fram Sveriges bästa ledare.Välkommen du också.

gallofsta.se

spaning

VAD SKA SKYDDAS?

Informationsklassificering är en metod för att avgöra vilken information som måste skyddas. Tre kriterier används för att göra bedömningen: Konfidentialitet – hur viktigt det är att inte obehöriga får del av informationen. Riktighet – hur viktigt det är att skydda informationen så att den inte förändras av misstag eller av obehöriga. Tillgänglighet – hur viktigt det är att informationen går att komma åt när man behöver den.

FOTO: JOHNÉR

KÄLLA: MODELL FÖR KLASSIFICERING AV INFORMATION, FINNS PÅ MSB.SE

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

spaning INFORMATIONSSÄKERHET ÄR INGEN IT-FRÅGA. DET ÄR EN FRÅGA OM HUR KOMMUNEN STYR SIN VERKSAMHET …

Vid kriser ställs det på sin spets ALTERNATIV} Att kommunen styr informationshanteringen gällande vård, omsorg, vattenoch energiförsörjning är viktigt och självklart. Men vid större störningar blir det extra tydligt. Ett exempel är skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Då kraschade vissa webbsidor med viktig säkerhetsinformation till kommuninvånarna. Det ledde till kritik mot att kommunen inte hade en webbsida som klarade den ökade belastningen i samband med skogsbranden. Men det stora problemet var inte att webbsidan havererade, enligt Fia Ewald, chef för enheten för systematisk

informationssäkerhet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. – Kommunens uppdrag i det läget var att nå ut med information. Problemet var att man inte hade alternativa lösningar som kunde ta vid när webbsidan slutade fungera. Just att planeringen bara är gjord för normalläge och att det saknas reservrutiner är ett vanligt misstag, säger hon. Den information som all kommunal verksamhet hanterar är en resurs precis som exempelvis lokaler eller personal. Som chef ska man skydda och styra sina resurser. Därför är informationssäkerhet en

ledningsfråga och inte en teknisk it-fråga, enligt Fia Ewald. För att skapa bra informationssäkerhet behöver kommunerna en övergripande riskhantering där man identifierar vilka processer som är viktigast vid en störning. – En gammal sanning som fortfarande gäller är att det inte räcker med att planera. Man måste öva också för att planeringen ska fungera när den behövs. Det är också viktigt att planera för hur alla kommunala verksamheter ska kunna återgå till sina normala funktioner efter en störning, säger Fia Ewald. AV

TERES HALLMAN

Se m in ar iu m

ANNONS

Fia Ewald.

28 04 JAnuARi

FEBRuARi

GÖTEBORG

STOcKHOLm

Årets viktigaste seminarium för dig som arbetar med verksamhetsledning.

Aktivera strategin! Prof. Kaplan föreläser och CANEA ONE är lösningen! Ett ledningssystem med en röd tråd från strategi till operativ verksamhet är framgångsreceptet för en organisation som ständigt vill nå sina mål. På vårt seminarium möter du global expertis som ger dig konkreta svar på hur du lyckas med

hjälp av beprövade metoder och toppmodernt IT-stöd där allt är integrerat i ett verktyg:

ert Rob plan a S. K live från

ar ! delt arvard H

• Strategier och styrkort • Projekthantering • Processmodellering • Ärendeflöden • Dokumenthantering

Anmäl dig på: www.canea.se/one Live-länk från Harvard! Lyssna och ställ frågor till en av världens mest uppskattade föredragshållare inom verksamhetsstyrning, Robert S. Kaplan.

Fia Ewald, chef för enheten för systematisk informationssäkerhet på MSB.

FORSKNING

VAD?

Projektet Upplevd otrygghet i anställningen: Determinater, konsekvenser och skyddande faktorer.

HUR?

En sammanställning för att se hur anställningsotrygghet hänger ihop med prestation, hälsa och arbetsrelaterade attityder.

VARFÖR?

För att belysa hur otrygghet påverkar individer, företag och samhället i stort.

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

– OTRYGGHET SMITTAR Tillfälliga anställningar, vikariat och inhopp blir allt vanligare i arbetslivet. Samtidigt biter sig organisationer i svansen i jakten på kortsiktiga besparingar, konstaterar psykologiprofessorn Magnus Sverke. AV

ANNIK A L ARSSON SJÖBERG

OMSKRIVEN} Som ung hoppade Magnus

Sverke runt på olika jobb. Hans kunskap om vad en forskare gör grundades i princip på professor Kalkyl i Tintin. En period byggde han båtar parallellt med att han sökte andra jobb. En kollega fick syn på hans betyg och sa att med de betygen skulle han göra något annat än att bygga båtar. – 27 år gammal tänkte jag att jag ändå skulle pröva att plugga så jag sökte personalvetarlinjen, berättar Magnus Sverke. Under utbildningen gjorde han sin praktik på dåvarande Arbetslivscentrum. Där blev han sedan erbjuden en plats som doktorand och i dag är han själv professor. Dessutom är han en av Afrikas mest citerade forskare och åker en gång om året till den lilla sydafrikanska staden Potchefstroom där han är extraordinary professor vid North-West University. När Thomson Reuters lista över de mest citerade forskarna kommer på tal skrattar han.

FOTO:

– Min kontaktperson där nere hörde av sig när den kom. Av tjugofyra forskare var vi två samhällsvetare och resten naturvetare med, så det var ju lite smickrande, konstaterar han. I sin forskning har Magnus Sverke hela tiden återkommit till frågor som rör arbetsmiljö, stress och otrygghet. Det finns många som menar att otryggheten ökat i och med att vi har allt fler tillfälliga anställningar. Magnus Sverke konstaterar att otrygghet i arbetslivet ofta likställs med tillfälliga anställningar, men att känslan av otrygghet är subjektiv. Den bottnar snarare i om tillfälligheten är frivillig eller inte, hur branschen ser ut, ens privata situation och hur anställningsbar och efterfrågad man är. – Folk på samma arbetsplats, med samma uppgifter och kontrakt upplever situationen helt olika. Det är väldigt individuellt, konstaterar Magnus Sverke. Fast anställda i en bransch som kri-

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

SANDR A JOHNSON

FORSKNING

”Ovissheten kan vara lika illa som att bli arbetslös”

sar kan känna sig väldigt otrygga och grubbla mycket på vad som ska hända framöver. Och det kan pågå två utflyttade, och en katt. under lång tid. Fördelen för KARRIÄR: Doktorand vid tillfälliga konsulter är att de Arbetslivsinstutet, disputeravet vilka ramar uppdraget de 1995. Därefter forskare och har och vad som gäller. lärare vid Stockholms universi– Många med tillfälliga tet. Professor sedan 2004. jobb är välutbildade och STOLT ÖVER: Mina döttrar. efterfrågade personer som Och mina doktorander. trivs bra med att hoppa runt MINDRE STOLT ÖVER: Att jag hos olika uppdragsgivare. har svårt att sätta gränser och Det bör man komma ihåg, ibland jobbar för mycket. även om det stora flertaFRITID: Vara i sommarlet önskar mer långsiktiga stugan och ute i skogen. Vara anställningar, säger han. med familjen, läsa böcker och För de flesta är jobbet spela i mitt band. mer än en inkomstkälla. Det skapar mening, struktur i tillvaron, samhörighet. Motivationen att gå till jobbet varje dag och göra sitt bästa bottnar i att man betyder något för någon, att man hör till, får utvecklas och har roligt. Mellan arbetsgivare och arbetstagare finns ett slags psykologiskt kontrakt som innebär att den som MAGNUS SVERKE ÅLDER: Född 1960. BOR: Åkersberga. FAMILJ: Fru, tre döttrar, varav

anstränger sig på jobbet och presterar väl förväntar sig något tillbaka. Att få utvecklas, få högre lön eller åtminstone att få ha jobbet kvar. Bryts det kontraktet dalar både prestation och arbetsglädje. – Arbetstagaren kan ta till åtgärder för att återställa balansen genom att medvetet, eller omedvetet, dra ner på sin prestation, säger Magnus Sverke. Ett kontraktsbrott sprider lätt en känsla av otrygghet som inte bara påverkar den drabbade individen. Vid exempelvis nedskärningar ökar otryggheten även hos dem som blir kvar. Oron blir en konstant stressor som tar energi. Vi tappar fokus, pratar med varandra och funderar. Vi blir inte heller lika måna om organisationens väl och ve. Pågår det under en längre tid kan oron dessutom göra oss sjuka. – Att bli av med sitt jobb är oftast en katastrof men du vet vad som hänt och kan hantera situationen. Går du runt och är orolig blir det svårare att hantera situationen och den ovissheten kan vara lika illa som att bli arbetslös, säger han. Samtidigt som det finns goda argument för att trygga medarbetare också preste-

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

KORT OM FORSKNING rar bättre så hävdar en del att viss otrygghet är bra. Då är medarbetarna mer på tå. Det tror Magnus Sverke är ett kortsiktigt sätt att tänka. Han tror inte heller att folk i framtiden inte kommer att vilja ha fasta anställningar. – De kanske inte kommer att fråga efter det i samma utsträckning, men är det för att individen inte vill, eller för att den inte har så mycket att välja på? Magnus Sverke menar att många verksamheter är väl ivriga att spara, utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna. Att reparera ett skadat förtroende tar tid och arbetsprestationerna riskerar att dras ner under en lång tid. Det blir en dyr, men osynlig kostnad för arbetsgivarna. Det har gjorts en del försök att sätta siffror på det men enligt Magnus Sverke borde arbetsmiljöforskare bli bättre på att samarbeta med personalekonomer. – Det går inte att bara titta på arbetsgivarens eller arbetstagarens perspektiv. Man måste alltid kunna hitta lösningar som gagnar båda parter, eller i alla fall inte har sönder individen, säger han.

•

ANNONS

• • •

Ny metod ska ge friskare medarbetare De höga sjuktalen är en utmaning för Arbetsförmedlingen. Därför testar man nu en ny typ av medarbetarundersökning för att se om det går att fånga upp signaler på ohälsa tidigare och på så sätt få färre sjukskrivningar. Omkring 1 000 medarbetare deltar i pilotprojektet. Varje vecka får de svara på 13 frågor om hur de har det på jobbet och privat. De får bland annat skatta arbetsglädje och sömnkvalitet. Deltagarna kan också genomföra hälsofrämjande övningar via webben. Metoden kallas Health Watch. Tanken är att medarbetare och chefer, med hjälp av de täta kontrollerna, enklare ska kunna föra en dialog om vad som skulle kunna skapa bättre förutsättningar för välmående. Projektet pågår mellan september och mars.

Vänliga störs mest i kontorslandskap Ju större kontorslandskap desto mer kognitiv stress och distraktioner upplever de som jobbar i det, visar en ny avhandling från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Forskaren Aram Seddigh har undersökt hur prestation och hälsa påverkas av kontorets fysiska miljö och sett att små kontorslandskap är att föredra framför stora. Den som har eget rum upplever minst negativ påverkan. Personligheten är oftast inte avgörande för hur man upplever störningar. Men ett personlighetsdrag påverkar. De som skattar sig själva som vänliga är också de som blir mest distraherade. Aram Seddigh menar att det kan förklaras av att det krävs att man står på sig, är tydlig med att uttrycka sina behov och tar hänsyn till sig själv i högre utsträckning i stora kontorslandskap. (OFFICE TYPES, PERFORMANCE AND HEALTH, ARAM SEDDIGH, STOCKHOLMS UNIVERSITET.)

T WENT Y20 FOTO:

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

punka punka

14 S ID O R O M AT T

L E DA I P RO JE K T RU TI NE R

SID 24

RE SU LTAT

SID 28

Avgörande för chefen Risk att de går förlorade FÖ RÄ ND RI NG

SID 30

Driver arbetet framåt

Kraft eller stress? PROJEKTFORMEN FORTSÄTTER ATT VARA OMÅTTLIGT POPULÄR. MEN PASSAR DEN I ALLA LÄGEN? CHEFSTIDNINGEN 8 2015

TEMA:

LEDA I PROJEKT

Mot nya mål! (Igen) Projektarbete har vuxit sig starkt under decennier och blivit normen i många organisationer. Men som chef måste du ha koll på hur och när det används. AV

SALLY HENRIKSSON

FOTO

T WENT Y20

POPULÄRT} Oavsett om det handlar om att bygga en bokhylla

i hemmet eller att ro i land en förändring med mångmiljonbudget är projekt ett begrepp som ligger nära till hands. Kvinnor omnämns inte sällan som ”familjens projektledare” och på arbetsplatser finns projektgrupper för allt från att driva igenom en omorganisation till att införskaffa nya kaffeautomater. Och visst kan man starta projekt för det mesta. Definitionen av projekt enligt Nationalencyklopedin lyder: Idé eller plan för uppnående av ett visst resultat; ofta även arbetet med att genomföra planen. Men vad ställer den allt vanligare projektformen för krav på chefer? Karin Bredin är universitetslektor i företagsekonomi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet och forskar om projektbaserade organisationer: – Även om projektet har ett tydligt, kortsiktigt mål måste chefen ha en långsiktig tanke med projektet. Viktig information och lärdomar ska inte gå till spillo när ett projekt avslutas. Man kan inte uppfinna hjulet varje gång. Samtidigt som det är chefen som sätter löner, bemannar

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

”Ett mål definieras, en tidsrymd bestäms och en grupp sätts ihop för att uppnå detta”

och håller i medarbetarsamtal, är det projektledaren som arbetar närmast sin grupp och leder gruppen i det dagliga arbetet. Det kan ibland vara svårt för chefen att hålla sig uppdaterad kring hur det går och hur enskilda medarbetare presterar. Därför är det viktigt med tydliga rutiner för kommunikationen mellan projektledare och linjeorganisationens chefer. – Det är jätteviktigt med en bra dialog mellan chefen som har det långa perspektivet och projektledarna som har det korta. Många chefer jag har pratat med i projektbaserade organisationer känner sig nästan som konsultchefer, säger Karin Bredin. Att projektformen brett ut sig och blivit alltmer populär beror delvis på dess effektivitet och tydlighet. Ett mål definieras, en tidsrymd bestäms och en grupp sätts ihop för att uppnå detta på ett optimalt sätt. Att bryta ned komplexa förändringar eller produktutvecklingar i projekt gör dem mer hanterliga och överskådliga. Projekt integrerar personer med olika kunskaper vilket ofta leder till snabba processer och ibland mer välgrundade beslut. Det är också ett sätt att ta till vara på medarbetares personliga olikheter. Men det gäller att se upp så att inte specialistkunskaperna urvattnas av ständiga, tvärfunktionella projekt. – Projekt kan göra det svårt för enskilda individer att odla sin specialistkompetens. I projekt breddar man sig och ser sammanhang. Det finns en risk att man får ett

PLUS MED PROJEKTFORMEN: Integrerar olika kunskapsområden på ett effektivt och flexibelt sätt. Sätter fokus på en avgränsad uppgift. Ger medarbetare möjlighet att utvecklas genom nya roller och nya uppdrag i en dynamisk arbetsmiljö.

MINUS MED PROJEKTFORMEN: Försvårar bibehållandet och byggandet av specialistkunskap. Sätter fokus på kortsiktighet, ofta på bekostnad av långsiktighet. Trycker ut stort ansvar på enskilda medarbetare att representera ett visst kunskapsområde i ett projektteam, hantera deadlines och utveckla sin kompetens för framtida projekt. KÄLLA: KARIN BREDIN

helt gäng generalister där ingen är specialist längre, fast tanken egentligen var precis tvärtom – att samla spetskompetenser i ett och samma projekt, säger Karin Bredin. Det finns också andra, mindre positiva anledningar än dess effektivitet till att projektformen blivit allt vanligare. Det menar Bo Tonnquist, konsult på Baseline Management, som skrivit flera böcker om projektledning och undervisar i ämnet på universitet, högskolor och affärsskolor. Det handlar om slimmade organisationer där ledningen, många gånger felaktigt, ser projekt som lösningen på det som det inte finns utrymme till inom linjeverksamheten – och på den snabba förändringstakten i samhället. Det upplevs som lättare att hålla en organisation uppdaterad med hjälp av projektformen, som ger möjlighet att svänga om snabbare. Men Bo Tonnquist upplever att det finns en övertro på projektformen, att många företagsledningar lurar sig själva att tro att projekt är lösningen på allt, och att det de egentligen gör är att ”trolla runt med resurserna”. – Projekt är en ofta missuppfattad arbetsform. Även projekt kräver att man frigör resurser från ordinarie verksamhet och skapar realistiska arbetsvillkor. Och det kräver minst lika mycket av beställaren som andra organisa-

”Det finns en risk att man får ett gäng generalister där ingen är specialist längre, fast tanken egentligen var precis tvärtom” CHEFSTIDNINGEN 8 2015

TEMA:

LEDA I PROJEKT

”Projekt integrerar personer med olika kunskaper vilket ofta leder till snabba processer”

tionsformer. Man kan inte bara delegera till en projektledare och tänka att den ska lösa allt, säger Bo Tonnquist och fortsätter: – I verkligheten går det åt lika mycket resurser i ett projekt. Att många chefer luras att tro att man kan slimma organisationen med hjälp av projekt beror ofta på dålig uppföljning från tidigare genomförda projekt och en övertro på projektformen. Man tänker inte på att personerna man plockar till projekten rycks från någon annan uppgift. Rätt använd, när man snabbt behöver skapa en tillfällig organisation med olika, specifika kompetenser, är projektformen ofta oslagbar. Men det kräver att projektet har ett tydligt mål och uppdrag och tydligt visar vilken nytta det är tänkt att skapa. Det behöver också finnas resurser till att genomföra projektet på ett bra sätt. Chefen måste se till att vara insatt i den egna organisationens projektmodell, förklarar Bo Tonnquist. – Det är en styrmodell för hur projekt ska styras, organiseras och genomföras. Finns inte en sådan måste man skaffa en. Det är viktigt att som chef sätta sig in i vilket ansvar och vilka arbetsuppgifter man har som beställare, säger han. Det är också viktigt att rollen som beställare hålls isär från rollen som projektledare. Många gånger får en och

samma person båda rollerna, men det är inte bra anser Bo Tonnquist. Det är heller inte bra om projektledaren fastnar i operativa arbetsuppgifter på bekostnad av att leda projektet framåt. – Projektledarens huvuduppgift är att leverera resultat och att kommunicera både uppåt till cheferna och nedåt inom projektet den ska leda och organisera. I verkligheten är projektledaren många gånger både ledare och resurs men det ska man se upp med. Det finns en risk att hela projektet drabbas av att projektledaren har dubbla roller, säger Bo Tonnquist. Receptet för ett lyckat projekt är, enligt Bo Tonnquist, en väl genomförd förstudie. Att beställaren tar sig tid att analysera uppdraget och de förutsättningar som finns innan man sätter igång och planerar och genomför projektet, för att se om projektet alls är värt att satsa på. – Det borde genomföras många fler förstudier än färdiga projekt. Om en organisation har lika många förstudier som projekt så är man inte tillräckligt kritisk i sin granskning, säger Bo Tonnquist.

•

ATT TÄNKA PÅ OM DU ÄR CHEF I EN PROJEKTDRIVEN ORGANISATION Hämta input från dina medarbetares projektledare i personalprocesser. De har ofta värdefulla insikter om prestation, kompetens, utvecklingspotential etcetera, även om de inte har formellt personalansvar. Skapa arenor för erfarenhetsutbyte, gemensam problemlösning och kompetensutveckling för dina medarbetare som är utlokaliserade i projekt

team. Ge dem förutsättningar att bibehålla och utveckla sin specialistkunskap. Koppla allokering av med arbetare i projektuppdrag med individuella utvecklingsoch karriärplaner. Det kan ibland innebära att ett projekt i dag får en resurs som är oerfaren på en specifik roll. Men i gengäld får framtida projekt tillgång till fler med större erfarenhet. KÄLLA: KARIN BREDIN

HELHETEN FÖRSVINNER >> CHEFSTIDNINGEN 8 2015

TEMA:

LEDA I PROJEKT

–Var rädd om det som fungerar JUNO BLOM JOBBAR STÄNDIGT I TIDS BEGRÄNSADE UPPDRAG PÅ LÄNSSTYRELSEN. OSÄKER FINANSIERING OCH PROJEKT SOM LÄGGS NED ÄR VARDAG. AV

SALLY HENRIKSSON

FOTO:

JOAKIM BLOMQVIST

KORTSIKTIGT} På landets 21 länsstyrelser

är projekt en vanlig arbetsform. De olika uppdragen varierar i tid och budget och för varje uppdrag får länsstyrelserna ansöka om nya pengar. I vissa fall är det här ett upplägg som fungerar bra, men i andra fall innebär det en kortsiktighet som riskerar att leda till att fungerande projekt eller verksamheter läggs ned, menar Juno Blom, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Östergötland. – Dels är det svårare att rekrytera och behålla duktiga personer när anställningsformen är osäker, dels försvinner helhetsperspektivet och det långsiktiga tänkandet, säger hon. Juno Blom menar att de olika uppdragen Länsstyrelsen gör i form av utredningar eller tillfälliga satsningar många gånger inte sätts i större sammanhang. Även satsningar som visar sig fungera mycket bra riskerar att läggas ned när projekttiden är slut i stället för att implementeras i den ordinarie verksamheten – eller så förlängs

satsningarna med exempelvis ett år i taget. Detta skapar en stor osäkerhet i organisationen bland dem som jobbar med uppdraget och även bland målgruppen som projektet riktas mot, vilket många gånger är personer i utsatta situationer som till exempel barn och kvinnor som utsätts för våld. – Man redovisar uppdraget och bedömer att det har fungerat väl men då är det redan avslutat. Det behövs en större ansvarsfullhet gentemot målgruppen och dessutom är det skattemedel det handlar om. Juno Blom känner en frustration över att uppdragen på hennes arbetsplats, Länsstyrelsen Östergötland, inte har en långsiktig budget. – Jag känner ofta en oro över vad som ska hända. Ofta vet jag inte hur det ser ut ett år framåt. Vi lägger ner vår själ i att göra ett bra jobb i ett projekt. Det ger en positiv effekt och är efterfrågat, men ändå finns det en osäkerhet kring långsiktigheten. Ett exempel på ett regeringsuppdrag som drivs ett år i taget är det nationella kompetensteamet. I det uppdraget har länsstyrelsen inrättat en nationell stödtelefon för råd och vägledning i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Juno Blom märker att stödtelefonen är efterfrågad och till stor nytta för många som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med hedersrelaterat våld i sina arbeten. Men det är en stor utmaning att behålla kvali-

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

teten när stödtelefonen drivs som ett projekt och inte hör till den ordinarie verksamheten. – Det vi klarar oss på är fantastisk personal som brinner för området och därför går med på den här osäkerheten och köper att anställningsformen är relativt osäker. Men osäkerheten tar energi från oss och gör det svårare att planera långsiktigt. Många samhällsutmaningar kräver en långsiktighet och permanenta lösningar i kombination med extrainsatser i kortare perioder. – Våld mot kvinnor och barn är inget man löser med en quickfix. Om man tror att man är nära målet är man illa ute. Tycker politikerna att ett uppdrag är viktigt så måste de också vara beredda att ta ansvar för det. Vi måste vara rädda om det som fungerar! Juno Blom är också kritisk till att finansieringen är knuten till ett projekt och inte går att föra över till ett nytt uppdrag eller till en ny period. – Hela vårt budgetsystem bygger på kortsiktighet. Tänk om en privatperson skulle fungera som staten eller kommuner: Oj, nu är det december och vi har 10 000 kronor kvar. Då handlar vi svindyra jackor bara för att göra av med pengarna för annars finns det risk att vi inte får nya pengar nästa år. Juno Blom har arbetat i projektform och med uppdrag i princip hela sitt yrkesliv. Men hon ser en skillnad mellan när hon gjorde det för en frivilligorganisation med att bland annat bygga upp dagfolkhögskolor i ett miljonprogramsområde i Norrköping, och när hon nu arbetar i projektform för Länssty-

Juno Blom är frustrerad över att de uppdrag hon jobbar med saknar en långsiktig budget.

relsen. – Fördelen då var att jag på sätt och vis var utlämnad till mig själv för att få ihop finansieringen. Min handlingskraft kunde påverka. Nu är jag mer utlämnad till andra krafter, bland annat till politiska beslut. Det var på vissa sätt tuffare att arbeta för en frivilligorganisation men också friare. Att vidta akuta åtgärder i olika situationer är nödvändigt för kommuner och länsstyrelser, menar Juno Blom. Hon framhåller också att projektformen i vissa fall fungerar bra och är att föredra, men känner oro för att det i dag startas en rad olika projekt som inte samverkar med varandra. – Hur många projekt kommer inte att startas i det här landet nu på grund av flyktingsituationen? Det kanske behövs, men innan vi gör det borde vi ha en analys om var vi vill vara om tio år, vad vi tror behövs för att komma dit och hur vi kan ta oss dit tillsammans på ett genomtänkt och strukturerat sätt.

”Det är svårare att rekrytera när anställ ningsformen är osäker”

•

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

Melody Maghdoori och Karina Ekman har stor erfarenhet av projektarbete p책 Telia.

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

TEMA:

LEDA I PROJEKT

–Vi älskar förändring! På Telia Sonera är projekt formen en viktig del av organisationen. Särskilt när det gäller produktutveckling och förändringar som ska drivas igenom. AV

SALLY HENRIKSSON

FOTO:

JEZZICA SUNMO

KUNDNYTTA} Karina Ekman har jobbat på Telia Sonera i

tre år men med projekt i stort sett hela sin karriär, tidigare på bland annat Ericsson, ibm och Nasdaq. I dag har hon 15 projektledare under sig och projekten handlar om allt från nya mobiltjänster till omvandlingar av system och processer som styr verksamheten. Som projektkontorschef, eller ”PMO-chef”, är hennes viktigaste uppgift att rekrytera rätt personer till projekten, utveckla dem och stötta organisationen att genomföra de förändringar som projekten innebär. – Vi jobbar i en matris mot linjeorganisationen, där vi använder oss av dess kompetens och resurser för att driva igenom de förändringar vi tar på oss. Jag ser det som att vi jobbar med en serie start-ups som vi ska genomföra så optimalt som möjligt. Och alltid med kundnyttan framför ögonen, förklarar Karina Ekman, som är utbildad ekonom vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Ju mer hon berättar om sitt arbete desto mer engagerad blir hon. Hon pratar snabbare och snabbare och CHEFSTIDNINGEN 8 2015

TEMA:

LEDA I PROJEKT Chefen Karina Ekmans viktigaste uppgift är att rekrytera rätt personer.

” Att vara projekt ledare kräver en vilja av stål”

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

ANNONS

betonar hela tiden hur inspirerande och roligt hon upplever sitt jobb som chef i en projektdriven organisation. – Förändring är vår livsluft inom projektvärlden! Ska man trivas med att arbeta i projekt gäller det att man är förändringsbenägen. Det är vårt team som driver Telias förändring mot framtiden. I en föränderlig värld är det viktigt att projekten inte är för långa. De ska hellre vara korta och effektiva, förklarar Karina Ekman. I de flesta projekten används så kallade agila metoder för att optimera nyttan i förhållande till den investerade tiden och kostnaden. På Karina Ekmans avdelning varierar projekten stort. De kan bestå av mellan 5 och 250 personer och vara mellan ett halvår upp till tre år. De längre projekten består alltid av en serie delleveranser. – Förut försökte man förutspå framtiden. Nu är det viktigt att justera kursen under hela vägen. Det handlar om att arbeta med snabba förändringar snarare än att se in i framtiden. Alla projekt bygger på en övergripande strategi och som chef är det Karina Ekmans viktigaste uppgift att rekrytera rätt personer till projektledarposterna och se till att ge dem de förutsättningar och den stöttning de behöver. Viktiga egenskaper hos en projektledare är att hen är flexibel, ödmjuk och stresstålig. Men också modig. – Projekt är förändring och förändring kan upplevas som något hotfullt. Projektledarna driver förändringar som ofta utmanar stora delar av organisationen. Det kan vara känsligt att förändra system och processer som funnits i många år. Det gäller att jag som chef stöttar, coachar och hjälper projektledarna att utmana organisationen. En av de 15 projektledare som Karina Ekman är chef över är Melody Maghdoori. Hon jobbar med projekt inom produktutveckling och trivs mycket bra med arbetsformen. – Varje projekt är som ett litet företag i företaget. Man är en grupp personer, med olika kompetenser, som alla är fokuserade på att genomföra något tillsammans, säger hon och fortsätter: – Att vara projektledare kräver inte bara tydlighet, enormt engagemang och skarp kundfokus utan också en vilja av stål och en hel del passion. För varje dag ändras kundens behov och även marknaden. Det är en enorm kick att se när vi lyckas genomföra projekten med de förutsättningarna.

”Vi bygger samhällen. Och snyter barn.”

En framstående chef i den kommunala världen delar med sig av sin syn på konsultrollen i Public Partners kommande jubileumsbok.

Förändra världen. Börja här. Vi startade Public Partner med ambitionen att bygga ett konsultföretag med inriktning på styrning och ledning av offentliga organisationer. Ett företag som bidrar till långsiktig utveckling av lokal demokrati och självstyre. Ett företag som genom engagemang och medskapande bidrar till goda resultat i ett föränderligt samhälle. Efter fem år är vi på god väg. Public Partner består av femton konsulter med uppdrag över hela landet och en stödjande företagskultur. Efter fem år går vi oförtrutet vidare. Den komplexitet som kännetecknar politiskt styrda organisationer tilltar. Nya utmaningar växer fram. I både näringsliv och offentlighet. Den kunskap och erfarenhet vi samlat under de första fem åren bjuder vi gärna på. Därför har vi lagom till jubileet gjort en bok tillsammans med våra kunder. Beställ ditt digitala exemplar här: publicpartner.se/fyllerfem.

08-660 61 10 • info@publicpartner.se www.publicpartner.se

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

ANNONS

”Vi måste vara snabbfotade. Projekt är ledarskapets sprintgren”

MACE SPEAKERS PRESENTERAR

SÄLJDAGARNA 2015 9/12 • STOCKHOLM • BERNS

Sälj- och inspirationsseminarium för dig och hela arbetsgruppen

Melody Maghdoori förklarar att hon utvecklas hela tiden i sin roll som projektledare och att hon älskar formen, men att projektarbete också är utmanande. Det krävs leverans i alla lägen och i projektteamet är man beroende av varandras arbete. Av sin chef behöver hon stöd, tillit och bekräftelse på att hon är på rätt väg. – Som projektledare måste jag hela tiden leverera. Jag har i stort sett samma krav på mig som min chef men mindre mandat. Om någon inte fungerar kan jag inte bara byta ut denne utan måste försöka få personen att prestera eller byta roll. Jag måste peppa dem i mitt projekt och lyfta fram det som går bra under vägen. Eftersom projektformen ställer krav på ständig förändring och leverans är det viktigt att cheferna är uppmärksamma på att projektledarna inte kör för hårt med sig själva eller sitt team. – Det är svårt eftersom det inte finns några gränser. Jag måste säkerställa att en person inte jobbar 200 procent. Som projektledare är det lätt att arbeta ut sig, säger Karina Ekman. Det är okej att arbeta mer i perioder men inte konstant. Normalt kontrollerar och reglerar Karina Ekman detta genom en öppen dialog med projektledarna och tillräcklig insyn i de pågående projekten. Men i enstaka fall har hon känt sig tvungen att förbjuda projektledare att jobba kvällar och helger. Att rekrytera rätt personer är en av Karina Ekmans viktigaste och svåraste uppgifter. I rekryteringen söker hon personer som är flexibla, passar in i organisationen, har rätt kompetens och är drivna – men framför allt personer med gott omdöme. Det är kanske den allra viktigaste egenskapen hos en bra projektledare, tror hon. Vem som har det är något svårdefinierat som Karina Ekman alltid försöker avgöra vid en rekrytering. Den formella kompetensen är lätt att bedöma, men när det gäller omdömet är det case-baserade

SÄLJ MERA TILL FLERA ANNIKA R MALMBERG MORGAN ALLING | MICAEL DAHLEN ELAINE EKSVÄRD | PG WETTSJÖ MÅRTEN ANDERSSON

DJ OCH SAXOFONIST

BOKNING VIA WWW.MACESPEAKERS.SE ELLER 08-22 20 10 INFORMATION

I priset ingår eftermiddagskaffe, tilltugg, förfriskningar, överraskningar, utlottning av fina priser, mingel, Champagne, After Work och en utbildningsshow utöver det vanliga!

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

TEMA:

LEDA I PROJEKT

Melody Maghdoori (th) är en av 15 projektledare under chefen Karina Ekman.

intervjufrågor och magkänsla som Karina Ekman tar till i sin jakt på lämpliga projektledare. – Ett gott omdöme är svårt att utveckla. Det handlar ju om en slags lyhördhet för vad som behövs i olika situationer. Om en person visar sig sakna det i ett visst projekt kan man förhoppningsvis hitta något annat projekt eller roll där personen passar. Men det gäller för mig att försöka hitta personer med gott omdöme redan vid rekryteringen. Ett projekt har aldrig en utstakad väg eftersom det per definition är något nytt. Därmed behöver man också hitta ett nytt arbetssätt och den optimala vägen i just det specifika projektet. Samtidigt är projekten begränsade av resurser i form av pengar och tid. – En stor utmaning är att inte försöka göra allt. Både beställaren och projektgruppen kan bli uppslukade av att det ska vara perfekt, av att skapa den perfekta babyn. Men det är inte alltid det kunden har mest nytta av utan att vi kan bedöma när vi har nått minsta möjliga lanseringsbara lösning, säger Karina Ekman och tillägger entusiastiskt: – Vi måste vara snabbfotade. Projekt är ledarskapets sprintgren! Jag älskar det!

ANNONS

Vi sätter personalen på spel istället

Börsen är inte vår grej. Men att satsa på våra medarbetare ger garanterad avkastning. För när kompetensen växer, växer också människan – en förutsättning för att vi ska fortsätta utvecklas.

Att våga satsa – det är diakoni för oss.

•

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

FRISK

FRISKARE

TORSBY UTMANINGEN} Torsby hittade den

magiska formeln för att minska sina sjukskrivningar rejält. Istället för att dras med genomsnittliga sjuktal är kommunen nu friskast i Sverige. AV

CAJSA HÖGBERG

FOTO.

KIM SANFRIDSSON

KARTLÄGGNING} För drygt tio år sedan var läget i den lilla men geografiskt

stora gränskommunen Torsby i Värmland dystert. Hela 8,5 procent av de knappt 1 100 anställda var sjukskrivna, varav många långtidssjukskrivna. Precis som på många platser i Sverige hade Torsby kommun genomgått stora omställningar – man hade avvecklat skolor och lagt ner två stora vårdboenden. – Det var mycket psykosociala problem, depression och ekonomisk oro, säger kommunens hr-chef Anders Björck. Oavsett om kommunens anställda hade kvar sina jobb eller inte så var de pressade på det privata planet. 80 procent av medarbetarna är kvinnor med tjänster inom vård, skola, omsorg, kost och städ. Många av deras män pendlar till jobb inom byggsektorn i Norge. Kvinnorna blir i praktiken ensamstående måndag till torsdag. För att få bukt med kommunens höga sjuktal började Anders Björck och hans kolleger kartlägga orsakerna till dem. Som ett första steg för att vända sjuktrenden anställdes en rehabsamordnare, vars främsta uppdrag var att utgöra en stödfunktion till kommunens chefer. Samordnaren CHEFSTIDNINGEN 8 2015

3,9 procent var sjuktalet för Torsby kommun 2014. Genomsnittet för landet var 6,3 procent. KÄLLA: SKL

Tina Bengtsson anställdes som rehabsamordnare för att vända kommunens sjuktal. ”Förmedla att arbetsmiljön är allas ansvar”, säger hon.

>> CHEFSTIDNINGEN 8 2015

UTMANINGEN

Tina Bengtsson och Anders Björck tillsammans med Helena Westh och Pär Bergqvist från Barn- och utbildningsnämnden.

skulle också vara kontaktperson till Försäkringskassan och Hälsolänken, en lokal företagshälsovård i Torsby och Sunne. Tina Bengtsson fick tjänsten och tituleras i dag hr-strateg Personal och hälsa. – För tio år sedan handlade det mest om att få tillbaka ett stort antal långtidssjukskrivna i arbete. I dag arbetar vi än mer målinriktat för att tydliggöra vikten av en god och väl fungerande arbetsmiljö, särskilt ur ett psykosocialt perspektiv, säger Tina Bengtsson.

KURSEN SOM FÖRÄNDRAR Aktiveringskursen i Torsby kommun ges i samarbete med den lokala företagshälsovården. Under tiden medarbetarna går den sex veckor långa kursen har de sjukpenning eller förebyggande sjukpenning. I kursen ingår träning, föreläsningar och gruppsamtal med mera. Kursen kostar 17 000 kr per person. Hälften av pengarna går att få tillbaka från försäkringsbolaget AFA.

om en viktig framgångsfaktor för att förhindra sjukskrivningar började Torsby kommun också nyttja möjligheten att ansöka om förebyggande sjukpenning hos Försäkringskassan. Medarbetaren kan då få rehabilitering hos företagshälsovården och till exempel gå en sex veckor lång aktiveringskurs. – Det är nog inte så många som använder förebyggande sjukpenning, säger Anders Björck. Den som av företagshälsovården bedöms vara i behov av kursen kan hoppa på den hyfsat omgående, eftersom den ges löpande. Den bygger på en vetenskapligt framtagen psykologimodell, Förändringens fyra rum. I utbildningen ingår träning, avslappning, föreläsningar om stress, kost och ergonomi, och gruppsamtal tillsammans med en beteendevetare. – Kursen är både för kroppen och knoppen. Deltagarna får se över sina val, fundera över nya val och tänka på hur de förhåller sig till kolleger och familj. Det händer saker där och många får ut mycket av gruppen, säger Tina Bengtsson. Det är hon och företagshälsovården som i samråd med respektive chef beslutar om en medarbetare ska få gå kursen eller inte. Chefen beställer uppdraget efter att hen uppmärksammat att medarbetaren är trött, inte mår bra eller har svårt att klara sitt uppdrag. Som regel är intresset stort. CHEFSTIDNINGEN 8 2015

VÄGEN TILL FRISKA MEDARBETARE

Anställde 2003 en rehabsamordnare som är länken mellan chefer, företagshälsovård och försäkringskassa. I dag är titeln HR-strateg Personal och hälsa.

Använder möjligheten till förebyggande sjukpenning. Medarbetarna frikopplas då från arbetet under sex veckor och får gå på kurs.

Efter kursen kommer nästan alla medarbetare tillbaka till sin tjänst. Ibland har det kanske såtts en tanke om att de vill göra något annat. – Vi har bland annat lyckats så bra för att vi har ett väldigt nära samarbete med företagshälsovården. Det händer saker snabbt. Och det har skett en rejäl utveckling. Chefer tar tag tidigare i problem och tycker att det är naturligt att kontakta företagshälsovården, säger Tina Bengtsson. Satsningarna har gett resultat. Förra året var sjuktalen nere på 3,94 procent. Lägst i Sverige. Arbetsmiljön är dock allas ansvar, vilket också är hr-chefen Anders Björcks mantra. Även Tina Bengtsson lyfter fram vikten av att den enskilde individen engagerar sig i arbetsmiljön. Därför håller kommunen numer utbildningar i bättre arbetsmiljö (BAM) gemensamt för chefer, skyddsombud och arbetsplatsombud.

Jobbar löpande med arbetsmiljöfrågor. Låter chefer, skydds- och arbetsplatsombud gå kurser i bättre arbetsmiljö (BAM) tillsammans.

4 5 6

Ger friskvårdsbidrag till gemen samma aktiviteter, till exempel kultur, idrott eller föreläsningar. Utvecklar ständigt arbetsmiljöarbetet, just nu ett verktyg för att ta upp arbetsmiljö på arbetsplatsträffarna.

Har nyligen avslutat ett kompetenshöjande projekt för arbetsgrupper i samarbete med två grannkommuner.

tt övergripande mål är att intresset för arbets miljöfrågor ska sippra neråt i organisationen. I början fanns det ett motstånd mot att chefer och medarbetare skulle gå på kurs ihop. Under hösten har Tina Bengtsson dragit igång ett nytt projekt för att ytterligare lyfta fram att ansvaret för arbetsmiljön är gemensamt. Tillsammans med företagshälsovården ska kommunens chefer ta fram ett verktyg för hur man kan ta upp arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsträffarna. – Alla förvaltningar har väldigt olika uppdrag. Vi vill få fram en bild av hur läget är i dag, vad som behövs, och skapa en lättanvänd verktygslåda, säger Tina Bengtsson. CHEFSTIDNINGEN 8 2015

”DE BLEV SEDDA PÅ ETT ANNAT SÄTT”>>

UTMANINGEN

ANNONS

Minska stressen med

Ni är Sveriges friskaste kommun. Finns det fortfarande utmaningar? – Utmaningen är att en kommun har många olika typer av arbetsplatser och yrken. Knepet är att tillsammans se signaler om ohälsa, bli bra på kommunikation och ha verktyg för att jobba tillsammans kring arbetsmiljö och ohälsa, säger Tina Bengtsson. Ett annat skäl till de sjunkande sjuktalen i Torsby är olika satsningar på friskvård. Medarbetare kan gruppvis söka ett friskvårdsbidrag och gå på teater, föreläsningar eller träna ihop. Det nyligen avslutade kompetensutvecklingsprogrammet Cv-projektet har också bidragit. Det pågick under drygt tre år och genomfördes tillsammans med grannkommunerna Sunne och Munkfors. – Vi plockade ut hela arbetsgrupper ute i organisationen som fick gå på föreläsningar inom olika områden. Till skillnad från tjänstemän så får de normalt inte göra lika mycket utöver sina ordinarie arbetsuppgifter. Nu blev de sedda på ett annat sätt, säger Anders Björck. Men bara för att Torsby varit framgångsrikt när det gäller att sänka sjuktalen går det inte att vila på lagrarna, betonar han: – Man måste hela tiden jobba med friskhetstalet. Men visst finns det i vår organisation i dag en mognad och ett intresse för de mjuka frågorna som inte var så tydlig förut. Torsby är en typisk utflyttANDERS BJÖRCKS ningskommun. LÄRDOMAR: De ungdomar som åker iväg 1 Ha tålamod och tänk på för att studera att det inte går att göra kommer sällan saker jättefort. tillbaka. Bristen 2 Ta allt i små bitar. på baspersonal Steg ett är att medvetandegöra både tjänstemän som lärare, sjukoch politiker. sköterskor och 3 Förutom lidandet medarbetare för den enskilde så är på den tekniska ekonomin ett incitament sidan är redan för att behålla folk på stor. Och stora jobbet. Det är dyrt med pensionsavrekryteringar. gångar väntar. 4 Anställ en person – Att vi lycksom samordnar arbetet, då blir det en bättre ats få ner sjukstruktur. skrivningarna 5 Dra nytta av varandras är också bra för olika kompetenser, komvårt varumärke mun, företagshälsovård, som arbetsgifackförbund och Försäkvare och när vi ringskassan. ska rekrytera för 6 Ta hjälp av företagsframtiden, säger hälsovården för att ge Anders Björck. stöd till cheferna.

ANDULLATION

Få mer energi & friskare medarbetare

Håll din personal i god form. Mår du bra så gör du bra!

Andullation aktiverar kroppens egna läkningsmekanismer och du får ny energi. Stress kan leda till olika sorters besvär. Vår stressituation i dag avgör hur bra vi handskas med vardagslivet på jobbet och i hemmet. När avslappningsmekanismerna kommer igång, balanseras det vegetativa nervsystemet och man klarar stress bättre. Stressnivån sjunker och stresståligheten ökar. Du får tillbaka orken och mår bättre. Andullation har positiva och lindrande effekter på bland annat: • Distress (negativ stress) • Sömnstörningar • Ryggproblem • Ischiasproblem • Akut & kronisk smärta

• Muskelspänningar • Smärta och migrän • Återhämtning • Blodcirkulation • Lymfbesvär

Andullationsterapi för ökat välbennande!

www.hhpsverige.se

E-post: info@hhpsverige.se

Tel: 070-510 24 77

•

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

ANNONS

KRAV- OCH FUNKTIONSSCHEMA (KOF) KOF är en metod för företagshälsovården som ger en strukturerad genomgång av balansen mellan krav och funktion i nuvarande arbete. Metoden ställer den anställde och hans/hennes chef i centrum och ger möjlighet att snabbt komma igång med åtgärder. Lär dig använda KOF-metoden fhv.nu/kof

Vi är där när ledare i offentlig verksamhet vill utvecklas – varje dag sedan år 2000 Med ett systemiskt förhållningssätt finner vi tillsammans nya vägar att utveckla individer, ledningsteam och organisationer.

PlanB är sedan februari 2015 en del av Mannaz. Mannaz A/S är en internationell konsultverksamhet inom ledarskaps- och organisationsutveckling som möjliggör förbättrade prestationer och resultat för människor och organisationer världen över. I mars 2016 byter PlanB namn till Mannaz Sverige.

Stäng av mobilen

Trött, seg, hängig?

SLÖSURFAR DU I SÄNGEN PÅ KVÄLLEN? SE UPP, DET PÅVERKAR DIN SÖMN. ENLIGT NYA RÖN SKA DU SLÄCKA SKÄRMARNA REDAN VID MIDDAGSTID ... TEX T:

TIM ANDERSSON

FOTO: JOHNÉR

SOV GOTT} Enligt en ny undersökning har 41 procent av alla invånare i Sverige lidit av sömnlöshet någon gång under de senaste tolv månaderna, vilket är sämst av 22 länder. Detta enligt det tyska institutet GFK. En viktig orsak till de ökande sömnproblemen är just elektroniken. Ljuset från datorer och mobiltelefoner lurar nämligen hjärnan att hålla sig vaken. – Skärmarna stör den biologiska klockan. Först kanske vi tillbringar hela dagen i ett rum som vi upplever som ljust, men som är mycket mörkare än det naturliga ljuset utomhus. Och sedan på kvällen, när det egentligen ska vara mörkt, sätter vi oss nära de här mycket starkt upplysta skärmarna. Resultatet blir motstridig information till hjärnan, förklarar Jonathan Cedernaes, sömnforskare på Uppsala universitet. Att ljuset från mobil- och datorskärmar är dåligt för sömnen har varit känt sedan länge, men nya rapporter visar att det är ännu sämre än vad man tidigare har förstått. Enligt en studie från Brigham and Women’s Hospital i Boston i usa försvårar skärmarna inte bara själva insomnandet – det inverkar dessutom negativt på sömnens kvalitet. Även om du sover dina åtta timmar så kommer datorn eller mobiltelefonen alltså ändå att göra dig tröttare

dagen efter än om du i stället hade krupit ned under täcket med en bok. Orsaken är troligen att det blå ljuset från skärmen minskar sömnhormonet melatonin och förkortar den viktiga drömsömnen. Så vad är egentligen problemet med sömnbristen, förutom att den är oangenäm? Vilka är hälsoriskerna? – Det handlar om allt ifrån kognitiva nedsättningar, som försämrat minne och dålig uppmärksamhet, till nedsatt immunförsvar och lägre ämnesomsättning. Om man sover bara en halv natt så minskas insulinkänsligheten, vilket är kopplat till övervikt och diabetes. Det finns också en ökad risk för demens, särskilt Alzheimers sjukdom, säger Jonathan Cedernaes. För att som vuxna få den sömn vi behöver ska vi sova i genomsnitt sju till nio timmar per natt. Och för att inte riskera att skärmarna förstör sömncykeln bör vi enligt Jonathan Cedernaes hålla oss borta från dem helst tre till fyra timmar, och allra minst två timmar, innan läggdags. Det kan också vara smart att stänga av mobilen helt när vi går och lägger oss. Runt tio procent av oss väcks nämligen av sms. Och även om vi inte gör det så störs vi av själva möjligheten till meddelanden och samtal. Undersökningar visar att de som har mobilen på under natten sover sämre. – Man kan kalla det en onlinestress. Det här är någonting som Jonathan Cedernaes tycker att arbetsgivare borde fundera över. Varför inte upprätta en policy om att de anställda inte behöver svara på jobbsamtal eller sms efter en viss tid på kvällen? Produktiviteten är nämligen starkt beroende av sömnen. – Folk arbetar bättre om de är utvilade, så enkelt är det. Väldigt små skillnader i sömn kan ha väldigt stor påverkan på arbetskapaciteten.

•

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

balans

OM DU INTE KAN MOTSTÅ

zzzzzz zzzzzz

För dig som ändå måste tillbringa kvällen framför skärmen finns det några knep för att förbättra sömnen. 1 Det enklaste: Skruva ned ljuset på skärmen. Det räddar inte sömnen, men det hjälper. 2 Använd en skärm som inte är upplyst. Då gäller det dock att du har ett bra ljus i rummet. 3 Köp ett filter som gör datorljuset mindre blått och mer rött. Det röda ljuset stör inte den biologiska klockan på samma sätt.

PÅ ASTRA ZENECA FINNS TYDLIGA RAMAR ATT HÅLLA SIG TILL SOM CHEF. MEN FÖR PERSONALÄRENDEN FINNS INGET FACIT. ISTÄLLET HAR CHRISTOFFER WINOR FÅTT LÄRA SIG AV SINA MISSTAG. AV

K ARIN PERSSON

FOTO:

ELLIOT ELLIOT

LÄRA GENOM ATT GORA! CHRISTOFFER WINOR OM ATT VÄXA SOM CHEF:

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

PORTRÄTTET MORGONLUFT} För att ta sig in i ett av Astra ganska repetitiv och bytte rock och skyddsglasögon mot jeans, skjorta och skrivbord. Zenecas fabrikers renrum i Södertälje Frystorkning blev Christoffer Winors spekrävs minutiösa förberedelser. Det finns cialämne och i sin nya tjänst blev han medstrikta regler för hur man klär på sig, hur lem i en kompetensgrupp som han med man går in i rummen och hur man agerar tiden tog över ledningen av. Det var hans väl inne. Ju närmare produkten du komförsta erfarenhet av något slags chefskap mer desto mer rigorösa renlighetskrav. och han trivdes med ansvaret och känslan Något annat vore livsfarligt. Här tillverkas av att ta ett helhetsgrepp på något. Nästa sterila mediciner för injektion och inhagång det började krypa i kroppen lation, bland annat astmamediciav lust till förändring funderade nerna pulmicort och bricanyl resMIN CV: han mycket över om han skulle pules. En del av läkemedlen ges till 2002 fortsätta projektledarspåret eller svårt sjuka. Skulle de personerna Montör på Stiga AB om han borde bli gruppchef med utsättas för kontaminerade medi”Efter examen var det allt vad det innebär av personal ciner kan det bokstavligt talat vara ont om jobb. Jag är inte ansvar. droppen för dem. den som gillar att gå – Vid den här tiden fick jag Det är naturvetaren och mellanoch dra så jag flyttade hem till Tranås och mina barn och det förändrade en chefen Christoffer Winors jobb att jobbade på gamla del. När man har personalansvar tillsammans med sin arbetsgrupp anrika Stiga.” gäller det att säkra att folk vet vad se till att arbetssättet i fabriken är som gäller, att de vet vad som är säkert och att de produkter som 2002-2003 rätt och fel. Man vill att ens medlämnar huset håller precis den kvaLaborant på Statens kriminal arbetare ska växa och man försölitet som Astra Zeneca säger att de tekniska laboratorium ker jobba med deras individuella gör. Här ska allt ske enligt en satt i Linköping utveckling, precis som man vill att standard och tålas att granskas. ”Jag framkallade ens barn ska utvecklas. Företaget levererar produkter till fingeravtryck på Att Astra Zeneca dragits med över hundra marknader, och mynallehanda bevismaterial och hade kontakt med stora nedskärningar har knapdigheter från hela världen inspekpoliser från de olika past undgått någon. I februari terar verksamheten frekvent. tekniska rotlarna. Jag 2012 lades bland annat hela forskHär finns handlingsplaner för det kände att jag gjorde ningsenheten i Södertälje – med mesta. När Christoffer Winor börnytta.” över tusen tjänster – ner. Christofjade sin bana på Astra Zeneca i 2003-2006 fer Winor och hans kollegor fick Södertälje för tolv år sedan lärde Laboratorieingenjör chansen att sluta mot avgångshan sig snabbt vikten av noggrannpå Astra Zeneca i vederlag. En hel del bra kompehet. Utifrån samma filosofi leder Södertälje tens gick förlorad, konstaterar han i dag sina medarbetare. ”Jag var ganska ny i arhan. Men personligen påverkades – Jag är tydlig och försöker betslivet och lärde mig mycket om hur man ska han egentligen inte av de bistra vara proaktiv i mitt ledarskap. Låt funka på ett jobb. tiderna. Visst var stämningen gå-mentalitet fungerar liksom inte Jag minns framförallt dämpad. Och visst kände han en här, säger han när Chefstidningen den fantastiska del personer som slutade. Han träffar honom en dag i oktober. sammanhållningen i övervägde faktiskt också att själv Christoffer Winor läste högarbetsgruppen.” Fortsättning på nästa sida ta avgångsvederlaget och flytta skoleingenjörsprogrammet med tillbaka till Småland med familjen, inriktning kemiteknik i Linköping men beslutade tillsammans med och flyttade till Södertälje ett par sin fru att de skulle stanna i Södertälje. Han år efter examen, till en tjänst som laboratrivdes bra i sin roll på Astra Zeneca. torieingenjör på svensk-brittiska läkemeChristoffer Winor märkte inte heller av delsjätten Astra Zeneca. någon oro bland sina medarbetare. – Jag drogs till läkemedelsbranschen eftersom jag vill jobba med något som ger mervärde, där jag kan känna att jag och företaget eller produkterna gör nytta. Jag lockades också av att Astra Zeneca är ett så stort företag. Han upplevde snart labbmiljön som

”DET SLOG MIG HUR MYCKET DET ÄR ATT HANTERA” >>

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

CHRISTOFFER WINOR ÅLDER: 36. GÖR: First line manager

QA microbiology (QA står för quality assurance) FAMILJ: Fru och två barn, Hugo, 7 och Idun, 3. FRITID: Styrketränar minst ett par pass i veckan. Är lagledare för sonens fotbollslag. Det blir också en och annan renovering hemma i radhuset.

” Man vill att ens medarbetare ska växa precis som man vill att ens barn ska utvecklas”

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

PORTRÄTTET

Christoffer Winor trivs med att arbetsleda andra, men hans ambition var aldrig att bli chef. Däremot har han ständigt längtat efter utveckling.

– Forskningen och produktionen är ganska separerade verksamheter. I samtalet med Chefstidningen är han mån om att prata om nedskärningstiden i imperfekt, och betonar att 2006-2011 det är andra tongångar nu. I maj Processingenjör på Astra Zeneca i år meddelade Astra Zeneca sina ”Min fadder var väldigt planer på att investera 285 miljoengagerad inom frysner dollar i en ny högteknologisk torkning. Jag fick ta anläggning för tillverkning av bioöver hans kunskaper när logiska läkemedel i Södertälje. han gick i pension och frystorkning blev mitt – Det ger en otrolig boost naturspecialämne.” ligtvis. Vi är Astra Zenecas största site och står för ungefär 30 procent 2011-2014 av företagets tillverkningsvärde. First line manager i Vi är ett av Sveriges största exportproduktion på Astra Zeneca företag och vi utökar, säger han. ”Mitt första jobb med Yrkesstoltheten går inte att ta personalansvar. Jag miste på. I dag jobbar runt 3800 perär väldigt glad att jag soner på Astra Zeneca i Södertälje. hade en bra chef. Hon Christoffer Winor beskriver var väldigt stöttande men lät mig uppleva mina hur han gick i alla fällor man kan missar för att jag gå i som ny chef. Som expert och skulle lära mig av dem.” problemlösare i sin tidigare roll på företaget tog han sig an många 2014praktiska frågor. Att coacha eller First line manager QA microbiology på delegera hade han däremot ingen Astra Zeneca erfarenhet av när han började ”Min arbetsgrupp är som chef. Han insåg snart att han en stödfunktion till inte hann lära känna sin personal steril läkemedels och leda dem om han fortsatte på tillverkning i BFSfabriken (BFS står för samma sätt. blow, fill, seal). Jag – Det slog mig ganska kraftigt jobbar mycket med strahur mycket det är att hantera som tegiarbete, bemanning, jag inte riktigt sett eller reflekterat fördelning av uppgifter över som medarbetare. Folk har och att säkerställa att arbetsgruppen relationsproblem, beroendeprofungerar optimalt.” blem, problem att hålla tider och leveranser. Människor blir arga på varandra. Och det krävs att man adresserar de här problemen. Det var en ganska tuff tid. De svåraste erfarenheter han gjort hittills har också varit kopplade till just personalärenden. Han minns särskilt ett. Det handlade om att få en person att inse att den inte klarade av jobbet och sedan avsluta den anställningen. När han berättar blir rösten dämpad och orden kommer glesare. – Det var en väldigt jobbig process, speciellt eftersom det handlade om någon som hängde upp mycket av sitt liv på jobbet. Att distansera sig och vara objektiv i det läget var en utmaning, säger han och fortsätter: CHEFSTIDNINGEN 8 2015

PORTRÄTTET ner. Man får ta ansvar för sitt eget välmå– Jag lärde mig mycket i den procesende. Jag är min egen arbetsmiljö och det sen, bland annat vikten av att vara tydlig gäller ju för alla medarbetare. i att det här ju inte är någon social inrättKontorslokalerna i den höga tegelning. Här finns regler som gäller och vissa byggnaden för tankarna till sjukhus. Linogrundläggande saker som man måste uppleumklädda fylla. Som chef korridorer går det inte att och möbler vara lite schysst. av laminat. Man kan inte Men utsikten heller gå runt över Snäcksom en stelbent vikens vatten paragrafrytär desto mer tare, men ibland inspirerande. måste man vara Klimatet för kategorisk för mellanchefer att klara av att på företaget ta nödvändiga är bra, tycker beslut. Christoffer Som ny i Winor. På chefsrollen Astra Zeneca tog Christoffer finns en uttaWinor hjälp av lad förväntan sin egen chef från företaoch av sina gets sida att chefskollegor. alla medarEfter ett år gick betare ska ta han också en ansvar för sin ledarskapsutChristoffer Winor hoppas kunna gå egen utveckbildning som var vidare uppåt och leda andra chefer. ling, men uppdelad på tre också en vilja tillfällen med att underlätta två dagar vari den utvecklingen. Den drivna kan ta sig dera. Det här är en standardutbildning som långt. ges till alla Astra Zenecas chefer. Utöver – Det finns oändliga möjligheter, men det erbjuder företaget diverse internutbildalla vill ju inte ta sig vidare. Och jag tycker ningar på teman som säkerhet, hälsa och det är en bra inställning att inte tvinga på miljö, arbetsrätt och konflikthantering. folk förändring och utveckling som de För Christoffer Winor har mycket ändå själva inte önskar. Det finns experter som handlat om learning by doing. Med tiden jobbat länge på samma ställe. De är också har han lärt av sina misstag. I dag ser han väldigt viktiga för verksamheten. Alla kan sig som en coachande chef som hellre stälinte flytta runt hela tiden men en viss rörler frågor till sina medarbetare än ger dem lighet inom företaget uppmuntras och är svaren. Han har blivit bättre på att föra av godo. dokumentation över sina personalärenChristoffer Winor är i dagsläget gruppden för att – om det börjar hetta till någonchef över åtta produktionshygieniker och stans – kunna se hur han hanterat en sådan sitter dessutom i ledningsgruppen både situation tidigare. Han har slutat tänka för den fabrik hans medarbetare är verkatt ”det löser sig” och vet att man inte får samma i och för den mikrobiologiska vara konflikträdd i hans position. Han har avdelningen. Han hoppas kunna gå vidare också blivit bättre på att inte tillåta sig själv uppåt och bli chef för andra chefer, och vill att vara ensam. fortsätta att jobba med strategiska frågor. – Man måste skaffa sig de nödvändiga – Jag vill vara med och dra penseldragen ventilerna, personer som lyssnar. Det är för hur vår verksamhet ska se ut framåt. svårt att inte påverkas av tragedier och Det finns goda utvecklingsmöjligheter för annat som kommer i ens väg. Det gäller att mig här för en lång tid framöver. ha sätt att hantera det så att man inte dras

•

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

KRÖNIKA

Hur påverkar värderingar vårt engagemang? även mer erfarna ledare inom näringsliv och offentlig sektor genom vårt mentoren bekant jag inte sett på länge och möttes program, föreläsningar och upplevelseav en väldigt stark trygghet och stolthet! baserade workshops om Jag vet inte om du känner bland annat mångfald, igen typen, men ibland ledarskap och teamutträffar jag personer som veckling. känns trygga, närvaEn stor del av de insikrande och med en stor ter som skapas hos deltalivsglädje som jag får en garna är hur de reagerar i oerhörd energi och glädje olika situationer, påverav att möta. Oftast stöter kar andra och hur värdejag på dem åtta månader ringar ligger som grund efter att jag träffat dem för det. Vi utgår från att för första gången, och självkännedom bidrar till det finns en förklaring ett tryggare ledarskap, till varför. vilket går som en röd tråd Nästan alla organisagenom hela utbildningen. tioner har gjort någon Våra utbildningar form av värderingsarbete pågår i en period om för att visa vad som kan åtta månader där ledare förväntas av dem och utmanas, pushas, stöttas vad som kommer märkas och utvecklas i sitt ledari relationen till andra. skap. Det är därför det tar Men också som ett sätt cirka åtta månader, efter att guida de anställda i att jag intervjuat och träfvad de ska jobba efter. fat dem för första gången, Inom Scouterna arbetills jag springer på dem tar vi aktivt med värdeigen när de har ännu mer ringar hos såväl scouter av den där tryggheten, som våra ledare. Det är energin och stoltheten. Jag tror att en av anledningarna till att vi har GÖR: Projektledare för det är just självkännedomen och Sveriges bästa ledare som kan utbildningen Värdebaserat förståelsen kring deras egna värdestötta barn och unga till god självledarskap, Scouterna ringar som gör att deras trygghet känsla och modet att stå för sina ÅLDER: 30. BOR: Nacka i Stockholm och energi blir stark. åsikter som goda förebilder. UTBILDNING: Kaospilot Vad kommer göra dig mer stolt, Genom den kvalificerade FAMILJ: Sambo, föräldrar i Stocktrygg och engagerad? Vilka är dina ledarskapsutbildningen Värdeholm och en storebror i Oslo. viktigaste värderingar? baserat ledarskap utvecklar och FRITID: Löpträning, vänner. stärker vi unga ledare inom hela den ideella sektorn, från idrottsrörelsen till kultur- och samPeter Röjhammar PETER.ROJHAMMAR@SCOUTERNA.SE hällsstärkande organisationer. Vi utbildar

GÄSTKRÖNIKAN} Häromdagen sprang jag på

•

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

ARBETSRÄTT

Moderna krav på social arbetsmiljö I MARS BÖRJAR ARBETSMILJÖVERKETS NYA FÖRESKRIFTER OM ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ ATT GÄLLA. TANKEN ÄR ATT DE KONKRET SKA VISA VAD DU SOM CHEF BEHÖVER GÖRA. KOMPLEMENT} Antalet

anmälda arbetssjukdomar som beror på organisatoriska och sociala orsaker har ökat med över 70 procent sedan år 2010. Bakom den negativa trenden ligger bland annat för mycket arbete, för hög arbetstakt och problem i relationerna på arbetsplatsen, konstaterar Arbetsmiljöverket. I september tog myndigheten beslut om en ny föreskrift kring organisatorisk och social arbetsmiljö. I föreskrifterna ingår regler om bland annat arbetstider, arbetsbelastning och kränkande särbehandling. – Det här är en komplettering till det systematiska arbetsmiljöarbetet, och som arbetsgivare är man skyldig att följa reglerna, säger Mikael Syk som är jurist på Arbetsmiljöverket. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete

gäller för alla arbetsgivare. De innebär en skyldighet att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa på arbetsplatsen. – Kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete har funnits i femton år, men ändå har inte alla arbetsgivare känt till dem. De nya föreskrifterna är ett sätt att visa konkret för chefer vad de behöver göra. De blir ett stöd. Föreskrifterna som Arbetsmiljöverket ger ut är juridiskt bindande och fungerar som komplettering till arbetsmiljölagen. Lagens syfte är att förebygga att arbetstagarna blir sjuka. En av punkterna i de nya föreskrifterna handlar om arbetsgivarens ansvar att se till att arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Riskfaktorer är exempelvis stora mäng-

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

der övertid och förväntningar på att vara ständigt nåbar. – Vi ser vid inspektionerna att det finns arbetsledare som inte har någon avlastning. De kan inte gå på semester utan att finnas tillgängliga på telefon, de måste alltid vara nåbara. Men man ska inte jobba dygnet runt. Det ska finnas rutiner för ersättare, säger Mikael Syk. Eftersom föreskrifterna rör ämnen som är beroende av tydlig kommunikation mellan arbetsgivare och arbetstagare kan det vara lämpligt med en skriftlig dokumentation av vad som gäller och vilka förväntningar som finns på medarbetarna, anser Mikael Syk. Det minskar risken för missförstånd. För arbetsgivare som bryter mot föreskrifterna gäller samma arbetsgång som vid alla Arbetsmiljöverkets regler. – Vi ger inga sanktioner, men ställer krav i inspektionsmeddelanden. Får det inga effekter kan det till slut utdömas vite mot arbetsgivaren.

•

JURISTEN: SÅ SÄGER DE NYA FÖRESKRIFTERNA

”Orka vara en närvarande chef” KRÖNIKAN} Med stigande sjukfrånvarotal så har intresset för arbets-

Arbetsgivaren ansvarar för: Att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Att arbetstagarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurser ska anpassas efter arbetets krav. Arbetsgivaren kan förebygga ohälsosam arbetsbelastning exempelvis genom att ge möjlighet till återhämtning eller ändrat arbetssätt. Att arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa bland arbetstagarna. Riskfaktorer är bland annat långa arbetspass, stora mängder övertid och långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att ständigt vara nåbar. Att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen. Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att arbetstagarna ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Markeringen från arbetsgivarens sida kan till exempel göras i en policy. Det ska också finnas rutiner för hur kränkande särbehandling hanteras. AV

EMMELI NILSSON

givarens ansvar när en anställd blir sjuk ökat från alla möjliga håll. Politiken ökar trycket på arbetsgivare, företagshälsovården ser möjligheter att göra affärer, de fackliga organisationerna vill att arbetsgivarna gör mer och så klart arbetsgivarna själva är frustrerade och söker mer kunskap. Jag föreläser ofta om arbetslivsinriktad rehabilitering, både för chefer och personal inom företagshälsovården. Förutom den eviga diskussionen kring alkohol och droger brukar en särskild fråga leda till livliga diskussioner; psykisk ohälsa. Enligt Försäkringskassans statistik (publicerad den 1 april 2015) ökar antalet sjukfall med psykisk sjukdom för tredje året i rad. Andelen psykiska sjukdomar motsvarar 40 procent av den totala andelen sjukfall och den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion. Enbart den diagnosen motsvarar 14 procent av alla sjukfall. Vi verkar inte må så bra, tänker jag, och förstår också arbetsgivarnas oro över situationen. Jag har inga vetenskapliga belägg för att akut stressreaktion alltid eller aldrig uteslutande har samband med den enskildes arbetssituation. Däremot har jag erfarenhet från en mängd rehabiliteringsärenden. Av denna erfarenhet kan jag dra slutsatsen att en akut stressreaktion endast undantagsvis har uteslutande samband med den enskildes arbetssituation. I de flesta fall så är det livet som inte går ihop för många människor. Världen är full av prestationsprinsessor och dito prinsar som när de mår bra är fantastiska medarbetare. Men, när den delvis självpåtagna pressen att alltid prestera på topp, hämta/lämna barn på förskolan, alltid vara tillgänglig, ha ”egentid”, ha ett kliniskt rent hem, vara vältränad och så vidare blir för stor: Ja, det är då en person kan drabbas av akut stressreaktion och det är riktigt allvarligt. Många av dessa personer behöver inte bli sjuka. De kan i stället drabbas av förstadiet ”lps”, Less På Skiten. Om din medarbetare drabbas av lps så är det läge att fånga upp personen. Orka vara en närvarande chef och du kan göra all skillnad i världen för din medarbetare.

•

Annika Elmér ADVOK AT, EMPL AW ADVOK ATER, TIDIGARE BL AND ANNAT ARBETSR ÄT TSJURIST I STOCKHOLMS STAD

CHEFSTIDNINGEN 6 2015

ARBETSRÄTT // Nätkommentar oförenlig med jobbuppdrag // Tio år gamla nacksmärtor klassas som arbetsskada // EU-dom: Resan till första mötet är arbetstid //

nytt från AD och andra domstolar.

Okej att varna efter Facebook-inlägg SVT gjorde inte fel när de gav en medarbetare en skriftlig erinran och andra arbetsuppgifter under en period. Det slog Arbetsdomstolen nyligen fast i en dom. Medarbetaren var reporter och programledare och hade skrivit inlägg av politisk karaktär på sin privata Facebook-sida för ett par år sedan. Medarbetaren skrev att han tyckte att ett kom”Borde få munkontor skulle delta i placeras i Norrdebatten” köping, vilket SVT menade äventyrade SVT:s opartiskhet. SVT gav programledaren en reprimand och omplacerade honom tills efter valet 2014. Unionen, som drivit ärendet, menade att programledaren borde ha rätt att delta i den offentliga debatten och stämde SVT för kollektivavtalsbrott. De hänvisade till kollektivavtalets regler om ömsesidig lojalitetsplikt men Arbetsdomstolen valde att gå på SVT:s linje. (AD, DOM 61/15)

Nacksmärtor var arbetsskada En medlem i fackförbundet SEKO har fått sina nack- och axelsmärtor godkända som arbetsskada, trots att det gått över tio år sedan den senaste

sjukskrivningen. Medlemmens besvär uppstod efter att han kört truck i många år. I slutet på 80-talet och början på 90-talet fick han arbetsskadeersättning under ett par år. Därefter har han arbetstränat och arbetat i andra yrken, utan att vara sjukskriven. 2004 beviljades medlemmen förtidspension på grund av smärtor i nacke och axlar men kunde senare återgå i arbete. 2013 fick mannen dock problem igen och sökte livränta för sin skada. Ansökan avslogs dock av Försäkringskassan, som menade att det gått tio år utan sjukskrivning och att det rörde sig om nya besvär. Men en sakkunnig läkare konstaterade ”Diagnoser att det inte varierar är ovanligt över tid” att diagnoser varierar över tid, och att det var en och samma skada som aldrig läkt ut. Förvaltningsrätten i Karlstad dömer nu till mannens fördel. (FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD)

Restid räknas som arbetstid Arbetstagare som utgår från hemmet får räkna restiden till dagens första kund, och hem från den sista, som arbetstid. Det slår EU-domstolen fast. Frågan kom till EU-domstolen från en spansk domstol och fallet rörde de anställda i ett säkerhetsföretag. Företaget hade avskaffat sitt regionkontor för att spara pengar och i stället låtit de anställda utgå från hemmet. Firmabilen hade respektive arbetstagare hemma hos sig och de mottog löpande instruktioner från arbetsgivaren om vilka kunder som skulle besökas. EU-domstolen menar att

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

restiden är att räkna som arbetstid i arbetsdirektivets mening, men att frågor om ersättning för denna tid är en natio- ”Kan få konsekvenser nell fråga. Domen från i Sverige” EU-domstolen kan få konsekvenser för arbetstagare som utgår från hemmet även i Sverige. Parterna i berörda branscher får nu avgöra vilka konsekvenser domen får, och om det behövs någon reglering i kollektivavtalet. (EU-DOMSTOLEN MÅL C-266/14)

Okej att ändra jobbschemat Med kort varsel fick två piloter veta att deras starttid för ett pass flyttats fram, och att sluttiden samtidigt senarelagts. Förändringen berodde på ett tekniskt fel på flygplanet de skulle flyga. Parterna är överens om att arbetsgivaren Braathens Regional AB haft rätt att göra förändringen i schemat men tvistar om ifall förändringen innebär att piloterna bör kompenseras med en extra dags ledighet eller ej. Enligt kollektivavtalet har piloterna rätt till en ledig dag och en kompensationsdag ifall deras schema ändras med "Tvistar kortare var- om extra seltid än 48 ledighet” timmar, förutsatt att tjänstgöringen är över fyra timmar. För tjänstgöring under fyra timmar kompenseras piloten med en ledig dag. Piloterna, som företräds av svensk Pilotförening, menar att förändringen var av sådant slag att de borde kompenseras, men deras begäran fick avslag av domstolen. (AD DOM 63/15)

Idag har chefen helt andra befogenheter

Lär dig mer om reglerna kring kränkande särbehandling och bristande social arbetsmiljö Vilka krav kan en arbetsgivare ställa på en arbetstagare? Kan sådana krav utgöra kränkande särbehandling? När kan en chef bli straffad för brister i arbetsmiljön? Frågorna har aktualiserats i det nyligen avgjorda Krokomfallet samtidigt som Arbetsmiljöverket har tagit fram nya föreskrifter. Missa därför inte vår kurs i:

8 MARS: DEN SOCIALA ARBETSMILJÖN – LÄRDOMAR AV KROKOMFALLET Under dagen fokuserar vi på den sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har kommit med nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som träder i kraft den 31 mars 2016. Vi går igenom gällande regelverk och

djupdyker i några aktuella rättsfall, särskilt det uppmärksammade målet från Krokoms kommun. Vidare behandlas frågor om informations- och förhandlingsskyldighet gentemot de fackliga organisationerna i dessa frågor och i vilken ordning man bör agera. Välkommen!

Du får 500:- rabatt vid nyanmälan till kursen om du anger kampanjkod 15073CHEF

Funckens gränd 1, Gamla Stan, Stockholm Kontakt: 08-41 003 006, info@fakultetskurser.se, www.fakultetskurser.se Vårt samarbete med universitetet gör att vi alltid ligger i framkant. Kursavgiften hjälper forskningen framåt.

kultur AV

TIM ANDERSSON

NOVEMBER} Drama om socialsekreteraren i

Krokom och nytt från ledarskapslitteraturen.

PJÄS} Socialsekreteraren från Krokoms kommun tog sitt liv 2013. Hans generösa och omsorgsfulla sätt att arbeta på hade krockat med arbetsledare, besparingskrav och nya direktiv uppifrån. Det gick snabbt: på ett år bröts han ned psykiskt, kände sig mobbad. Samma dag som han skulle bli avskedad hittade hans sambo honom död i lägenheten. Utifrån den här mycket uppmärksammade händelsen har dramatikern Dag Norgård nu skrivit och regisserat monologerna ”Bakom leendet – Kvinnan mitt emellan” och ”Bakom leendet – Mannen mitt emellan”, där två av cheferna kommer till tals. – Jag fick en förfrågan om att skriva en pjäs om socialsekreteraren. Men när jag började läsa in mig på förundersökningen vändes

och blev själv sjukskriven så småningom. Säger pjäsen något om samhällsklimatet? – Ja, att det är svårt att vara chef nu, i och med att det finns så många vaktmästare över ekonomin. När allting handlar om kronor och ören är det lätt att siffrorna gör en rigid. Ekonomin blir viktigare än människorna. Hur skapar du konst av en sådan här sårig och nyligen inträffad händelse? – Jag har ändrat namn och bakat ihop flera personer till en enda, så att det inte ska gå att urskilja någon. Jag är inte intresserad av att hitta syndabockar, utan av att försöka förstå den arbetssituation som de här människorna befann sig i. De var del av ett stenhårt system.

•

FOTO: BOR ÅS STADSTEATER, ANDER S ALM

Hallå där dramatikern Dag Norgård

mitt intresse snarare mot cheferna. Jag hade svårt att förstå deras agerande och det väckte min nyfikenhet: Vilka mekanismer drev dem? Hur såg deras värld ut? Så vad kom du fram till? – Jag insåg att alla de här cheferna samtidigt var mellanchefer. Över dem alla fanns politikerna, det var de som gav direktiven, utifrån hur den kommunala ekonomin såg ut. Cheferna hamnade i ett svårt dilemma: å ena sidan skulle de hålla sig till politikernas nya direktiv, å andra sidan skulle de försöka skapa en produktiv arbetsplats. Den här arbetsledaren som tillsattes hade aldrig varit chef förut; hon hade inte ens gått en ledarskapskurs. Hon var helt oförberedd på att tackla den svåra situationen

Bakom leendet – Mannen mitt emellan är producerad av Borås stadsteater. Skådespelare Lennart Eriksson.

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

Mera arbetsglädje. Att utveckla och stärka arbetslusten Av Bosse Angelöw (NATUR & KULTUR) Arbetsglädje är en av de viktigaste förutsättningarna för att en arbetsplats ska bli framgångsrik. Det finns en rent krass dimension av det här faktumet: medarbetare som trivs bra presterar mer och effektivare. Glädjen är helt enkelt ekonomiskt fördelaktig för företagen. Mera arbetsglädje är en praktiskt inriktad handbok om hur man skapar just det. Bosse Angelöw, docent och socialpsykolog, utgår från forskning och egen erfarenhet när han visar hur arbetsplatser kan jobba metodiskt med att skapa mer arbetslust, och vad chefer och medarbetare tillsammans kan göra för att öka trivseln på jobbet.

Nytt i bokhyllan:

Evidensbaserad HR. Från bra till bättre HR-leveranser Av Henrik Tangen & Robert Breyer Witt (STUDENTLIT TER ATUR)

Som den informativa titeln berättar handlar den här boken om evidensbaserad HR, något som i internationella sammanhang fått allt mer uppmärksamhet på senare tid. Tangen och Breyer Witt förklarar vad ett evidensbaserat förhållningssätt innebär och vad en HR-funktion kan göra för att skapa förutsättningar för detta. De ger dessutom en modell som hjälp på vägen. Boken riktar sig till studenter inom personal- och arbetslivsvetenskapliga program, anställda inom HR-funktioner och chefer på olika nivåer som har kontakt med en HR-funktion.

”Öka trivseln på jobbet”

”Hjälp på vägen”

Framgångsrika förändringar: insikter, strategier och ledarskap

Leading Av Alex Ferguson (HODDER) Om det är någon som kan något om ledarskap så är det sir Alex Ferguson, Storbritanniens kanske mest framgångsrika fotbollstränare någonsin. Under de år då han har lett Manchester United har han tagit hem häpnadsväckande tretton ligatitlar. I sin nya bok ger han sin egen syn på hur man blir en lyckad ledare. Några nyckelord är välbekanta för dem som följt honom, som disciplin, kontroll, lagkänsla och motivation. Men där finns också några mindre uppenbara, som delegation och förmågan att ta nederlag. Boken vänder sig inte bara till fotbollsfantaster, utan till alla som befinner sig på en ledarposition.

Av Carina Ekblom (ROOS OCH TEGNÉR) Att vara positivt inställd till förändringar är i dag nästan ett krav i många organisationer. Och visst kan det vara roligt med förändringar. Men det kan också vara ansträngande. För att få kontroll över situationen krävs det insikter om förändringens mekanismer, strategier för att omsätta insikterna i praktiken och ett ledarskap som har modet att driva processen framåt. Det menar Carina Ekblom, som i den här boken förklarar hur man tar en organisation genom en förändringsprocess alla stadier. Carina Ekblom, som har haft chefspositioner i stora delar av sitt yrkesverksamma liv, driver i dag ett eget företag med inriktning på förändringsoch utvecklingsarbete.

”Förmågan att ta nederlag”

”Insikter om förändring”

TIPSET} "En riktig Fanny och Alexander-jul" brukar betyda ett

storslaget och frejdigt firande. Märkligt kan tyckas, med tanke på hur det sups, bråkas och vänstras i Bergmans film. För dig som vill lägga sordin på julidyllen går Fanny och Alexander på Dramaten. CHEFSTIDNINGEN 8 2015

God jul & gott nytt år FRÅN OSS PÅ REDAKTIONEN

NÄSTA NUMMER UTE 27 JANUARI ANNONS

DEN PERFEKTA JULGÅVAN Ett presentkort - hundratals möjligheter! - Fritt val bland över 150 butikskedjor och upplevelser - Snabb leverans med post eller via e-mail/SMS - Gratis tryck av logga och hälsning - Enkel hantering - vi tar hand om allt!

Välj fritt bland våra samarbetspartners

+ många fler

Tlf. 08-243 202 | sales@presentkorttorget.se

CHEFSDAGBOKEN I varje nummer ber vi en chef föra dagbok över en arbetsvecka. Personen skriver om motgångar och glädjeämnen öppet eller anonymt. Vår ledarskapskonsult Katinka Kubenka kommenterar sedan dagboken och uppmärksammar chefen på saker att förbättra, förändra eller bara vara nöjd med …

Tisdag

Måndag

”FLYTTBESTYR”

CHEFSTIDNINGEN 8 2015

Måndagsmöte.

Att göra-lista

Rekryteringskväll.

d om a kt du ion s k e n Me ri @c jl va he a: da fst gb id ok n i åt ng os en. s? se

Började veckan igår med en koll Det blev bilen i dag på mina ”att göra-listor” och också på grund av kvällsmåldokument. Skönt att få en jobb. Rekryteringsträff känsla av kontroll på tillvaikväll. Nytt grepp. ron innan veckan börjar. JobSka bli intressant att Calle Sterner, 58 år. bar hela tiden med listor för se hur det faller ut. Chef för Enheten för komatt hålla ett öga på ”måsten, På plats cirka 8.30. petensförsörjning, Uppsala kommun, sedan 1 juli. Tidigare Möter efterdyningar bra att hinna med och det här 7,5 år som chef för internt behöver jag tänka på”. av flytten. Bord och stolar HR-center på kommunen. Har 7.15, träning och därefflyttas runt, riktigt rörigt även varit chef och konsult på ter bil till jobbet, enda dagen för en stund och lite Manpower och Wise Group. i veckan jag tar bilen, tåg gnissel bland de medPendlar från övriga dagar. I fredags gick arbetare som var Stockholm till Uppsala. flyttlasset för stora delar av igång med dagens hr till nya lokaler. Mycket arbete. Några snabba letande efter flyttlådor och ”korridorsmöten” rätt kontorsplats. Välkomstfika och lite och enskilda samtal löser flyttsituprat för att höra hur flytten funkat. 10.00, ationen. Därefter möte med rekrymöte med ett par kollegor och hr på förteringsgruppen. De tycker att uppskolan. Kollegorna har bra koll på vad som dragsläget är under kontroll, men det kan utvecklas och hanterar diskussionen kan förändras snabbt. Utvecklingsarbetet på ett väldigt bra sätt. Hemarbete för båda för gruppen är också i fas och enligt plan. parter och nytt möte bokat med mindre Med andra ord, bra läge för närvarande. arbetsgrupp. Gör en minnesnotering att 13.00 möte med enhetschef och följa upp vad som hänt nästa vecka. Därefansvarig hr-chef i Kulturförvaltter förberedelser av introduktionen av en ningen. De är intresserade av vilnygammal kollega, som med kort varsel ket stöd de kan få från enheten. ska börja arbeta hos oss under hösten. Bör14.00, nytt möte med annan jar nästa måndag. Det blir en del att ordna verksamhet och dess hr-chef. På så att hon känner sig välkommen. båda mötena är kollegor med som Tempot vrids upp och ett par nya uppstöd till mig och de sköter diskusgifter smyger sig in innan det är dags för sionen bra trots ovana att delta en för kort lunch. hr-ledning på efterpå den här typen av möten. 17.00 middagen. Frågorna är många och trycket startar rekryteringsträffen och från både politiken och verksamheterna den blir en framgång! I stort sett är påtagligt, så vi har en del att diskutera. alla anmälda dök upp, cirka 50 personer. Bra möte med en blandning av högt och Logistiken funkade bra och presentation lågt. Vi tog tid att diskutera hur vi vill hangenomfördes på ett proffsigt sätt. Väldigt tera våra möten för att hålla höjden och ha kul att se hur bra kollegorna hanterade fokus på de viktiga frågorna. hela aktiviteten. Känns som vi lockat till oss nya bra kollegor! KATINKA} Verkar trevligt och välkomnande att KATINKA} Grattis till nya bra kollegor! Jag uppbörja jobba hos er! Intentionen finns säkert hos de flesta företag men jag hör alltför ofta muntrar alltid personer som ska börja ett nytt att man kastas in i jobbet utan varken introjobb att ställa frågan till sin blivande arbetsgiduktion eller förberedelse. vare ”Varför fick just jag jobbet?” Det har flera

>> re

”RIVSTART”

CHEFSDAGBOKEN

Arbetsplats.

syften; dels att ta reda på att man ser samma saker, dels att ta reda på att man har samsyn i vad som förväntas. I det här läget så tänker jag mig att frågan ”Vad är det som gör att du vill jobba hos oss?” skulle kunna ge er bekräftelse på den känsla ni redan har.

Onsdag ”TILLRÄCKLIG KONTROLL?”

Mål och uppgifter.

Katinka Kubenka är ledarskapskonsult med 20 års erfarenhet från både privat och offentlig sektor. Hon driver i dag konsultbolaget Insight Consulting som är samarbetspartner till Svensk Chefsförening.

Går igenom checklistor (tågrutin)och städar undan nya mail som kommit in på kvällen och morgonen. Det tar ett antal feltryckningar på telefonens tangentbord innan mailen ser hyfsade ut. Får upp tempot och fäller upp datorn för att skriva ett underlag som ska vara klart i nästa vecka … då stannar tåget plötsligt och vi får veta att det skett en olycka och att alla måste gå av tåget …”ersättningsbussar kommer inom kort …”, men frågan är var? Delar en taxi med tre andra för att ta oss till Uppsala. På jobbet drygt en timme senare än beräknat. Får ställa in ett arbetsmöte. Förstående kollegor. Hinner arbeta med ett par viktiga uppgifter före avstämningsmöte med en av enhetens arbetsgrupper. Många utvecklingsaktiviteter är på gång och vi har delat upp uppgifterna på mindre arbetsgrupper för att fördela både jobb och ansvar. Eftermiddagen ägnas till stora delar åt att hjälpa till att lösgöra hr-resurser till en akut situation som uppstått i en verksamhet. Avslutar dagen med en känsla av ”tillräcklig kontroll”. KATINKA} Ibland kan det räcka med att man

intressant avslutning på seminariet – ett fyrmannaband blev metafor för styrning och kommunikation. Kul och bra grepp! Hann också med några samtal till jobbet och säkra resurser till verksamheten som har problem. Bra dag. KATINKA} Lät som ett bra beslut och att du är

nöjd med ditt val … men ibland behöver man inte vara med på allt, också helt ok att tacka nej ibland. Härligt med metaforer, och vad hade ABBA varit utan ett A eller B …

Fredag ”MISSAT NÅGOT …?” Börjar dagen med att kolla att allt är på plats med stödet till verksamheten som har problem. Möte 09.00 med arbetsgrupp, sen apt med hela enheten. Stämningen är positiv, men man ställer också krav och är tydliga i många frågor om vad man förväntar sig av både mig och hr-ledningen. Vi jobbar oss igenom agendan och gör bland annat ett nedslag kring de olika mål som arbetsgrupperna har så att alla är informerade om enhetens aktiviteter. Höll tiden! Eftermiddagen: flyttar på möte med kollega till måndag för att hinna med ett par viktiga uppgifter före budgetmöte. Kollegan förstående. På budgetmötet drar vi upp linjerna för 2016. Borrar extra i några områden innan vi är nöjda, för tillfället ... Återstår att samla ihop veckans intryck på tåget, (”har jag missat något viktigt …?”) och ta nya tag mot nästa vecka! KATINKA} Tack för att jag fått följa din vecka.

Utifrån hur du beskrivit den så låter det som om du gillar ditt jobb, du jobbar aktivt med checklistor, du lyssnar, stämmer av och följer upp, du förbereder dig, du främjar samarbete, tycker det är viktigt att ha medarbetare som känner sig välkomna och har rätt kompetens. Du verkar inte vara en chef som ”missar viktiga saker”.

kan känna att man har kontroll när det händer saker som är utanför ens kontroll.

SKRIV DAGBOK!

Torsdag ”KONKRETA INSPEL” Extern seminariedag. En tanke fanns att ställa in mitt deltagande på grund av den akuta situationen igår, men jag beslutade att delta. Dagen innebar en rad bra konkreta inspel och inspiration. Mycket CHEFSTIDNINGEN 8 2015

Vi vill veta hur din arbetsvardag ser ut. Kanske brottas du med något dilemma som du vill bolla med vår ledarskapsutvecklare Katinka Kubenka? I så fall kan du skriva vår chefsdagbok en vecka. Hör av dig till oss! redaktionen@chefstidningen.se

Ett skydd när det oförutsedda händer Alla vet att olyckor händer. Men ingen vet när, var eller vem som kommer att drabbas. Skulle olyckan inträffa är det klokt att ha en Olycksfallsförsäkring som hjälper dig med oförutsedda utgifter. Vill du veta mer eller teckna Olycksfallsförsäkringen? Ring oss på 020-51 10 20 eller gå in på www.akademikerforsakring.se/olycksfall

Posttidning B

CHEFSTIDNINGEN Box 12800 112 96 Stockholm

Beroendevård för vuxna För män och kvinnor i underbar miljö På Frälsningsarméns ö mitt i Mälaren

Individuell behandling

Unik trygghet och kontinuitet i en fantastisk behandlings-miljö sedan 1912

På Kuröskolan -

Datorkunskap Marin och sjöfart Trädgård o skog Inlärning-minnesträning Segelfartygs-projekt

Kontakta oss

Leif Persson – 073 920 93 01 08 560 518 80 växel info@kuron.se www.kuron.se

Kvinna i behandling

Kontakta oss för ytterligare information I samarbete med den Italienska socialpsykiatrin

Familjeklubbar

Skolning i självhjälp under behandling Familj och anhörignätverk aktiveras Starta familjeklubb i din kommun! Utbildning och studieresor till Italien planeras nu för 2016. Ta kontakt för info