1.3 Inlärningsfärdigheter och bedömning

1.3 Inlärningsfärdigheter och bedömning

“I gymnasiet ska den studerande handledas att upptäcka samband mellan begrepp, vetenskapsområden och kunskaper och att i föränderliga situationer tillämpa det hen tidigare lärt sig. Samtidigt utvecklas även färdigheter som det kontinuerliga lärandet förutsätter. En studerande som är medveten om sina lärprocesser kan bedöma och utveckla sina studiefärdigheter och sitt tänkande samt i tilltagande grad självständigt ta ansvar för sina studier. Framgångar i studierna och andra positiva erfarenheter samt uppmuntrande handledning stärker den studerandes tilltro till sina egna möjligheter och inspirerar till studier.” – Grunderna för gymnasiets läroplan 2019

Inlärningsfärdigheterna går ut på att studeranden har förmågan och viljan att ta sig an och klara av nya inlärningsutmaningar. Inlärningsfärdigheterna påverkar studerandens förmåga att fortsätta arbeta när uppgifterna känns svåra eller när studeranden upplever att hen misslyckats eller gjort ett fel. Den studerande bör ha en förmåga att komma över misslyckanden eller risken för dem och fortsätta jobba med uppgifter, be om hjälp vid behov och vilja försöka på nytt om och om igen. Ett viktigt element i inlärningsfärdigheterna är också förmågan att njuta av lärandet och glädjas åt alla framsteg.

I undervisningen handlar förmågan att tänka och inlärningsfärdigheterna i hög grad om kognitiva processer och aktiviteter, såsom logiskt tänkande, slutledning, problemlösning, informationssökning och tillämpning av inhämtad kunskap. Den studerandes inlärningsfärdigheter har en stark koppling också till hur man stöder utvecklingen av studerandens metakognitiva färdigheter. Med metakognitiva färdigheter avses studerandens medvetenhet om sitt eget tänkande, sina kunskaper och färdigheter och sitt sätt att arbeta samt medveten planering av egna handlingar och förmåga att analysera eget tänkande och egna handlingar. Enligt ett flertal undersökningar har metakognitiva färdigheter en koppling till problemlösningsfärdigheter, inlärningsstrategier och uppgiftsprestationer, och de främjar de studerandes förmåga att överföra det hen lärt sig till nya kontexter. Dessa färdigheter kan regleras och stärkas systematiskt i undervisningen och bedömningen. Utvecklingen av de studerandes metakognitiva färdigheter kan stödjas speciellt genom att vägleda de studerande att planera och kontrollera sina egna handlingar samt att utföra självvärdering. (Flavel, Green & Flavel, 1995)

Även bedömningen och speciellt studerandens självvärdering och förmåga att sätta upp mål och att granska målen och sitt eget kunnande har stor betydelse för utvecklingen av inlärningsfärdigheterna. När bedömningen planeras är det därför bra att beakta också hur den studerande kan dra nytta av kunskapen som bedömningen ger upphov till i sitt eget lärande och hur hen hanterar framgångar och misslyckanden och går vidare efter dem.

Förmågan att tänka innefattar problemlösning, slutledning, insikter samt kreativt och kritiskt tänkande. Därför hänger förmågan att tänka också tydligt samman med olika teoretiska modeller, såsom Blooms taxonomi, som behandlas närmare i kursmodul 2 under Kognitiva färdigheter och Inlärningsstrategier.

Läs mer om ämnet: Bekanta dig gärna med boken Ajattelutaidot ja oppiminen, Halinen m.fl., 2016, s. 44–69.