5 minute read
3.1 Självvärdering
3.1 Självvärdering
Fördelarna med självvärdering
Hur mycket de studerande i Finland får utföra självvärdering varierar mellan skolorna. Av en studie kring bedömning av lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen och i gymnasieutbildningen, genomförd av Nationella centret för utbildningsutvärdering (Karvi), framgick det att 58 % av lärarna sa sig använda självvärdering ofta eller alltid, och 30 % av lärarna sa sig göra det ibland. En del lärare gjorde det sällan eller aldrig.
Men hur går det att göra självvärderingen till ett verktyg i skolvardagen, som på ett effektivt sätt styr och stöder de studerandes inlärningsprocess? Och vilka utmaningar innebär självvärderingen oftast? Harris & Brown (2018) lyfter i sin bok fram sex utmaningar med självvärdering, som ofta förekommer i forskningslitteraturen: 1. Hur kan man engagera de studerande i självvärderingsprocessen och utföra självvärdering på ett ansvarsfullt sätt?
2. Hur kan mångfasetterade och komplexa mål göras tydliga och transparenta de studerande?
3. Hur kan man se till att självvärderingen bättre fokuserar på just rätt aspekter eller mål?
4. Hur kan man skapa en psykologisk känsla av trygghet kring självvärdering?
5. Hur kan man minimera självvärderingens negativa påverkan på de studerandes akademiska självbild och uppfattningar om sig själva?
6. Hur kan man få de studerande att dra nytta av kunskapen som självvärderingen ger upphov till?
De här frågorna behöver besvaras, för att självvärderingen i högre grad ska kunna stödja varje studerandes lärande. När självvärderingen stöder de studerande stöder den också läraren i hens arbete. En väluppbyggd självvärdering vägleder de studerande att planera, kontrollera och analysera sin egen inlärningsprocess och sitt eget kunnande. Men alldeles för ofta utförs självvärderingen närmast i förbifarten som något obligatoriskt utan en tanke om varför det har gjorts eller vad som egentligen var nyttan med den. Den här typen av självvärdering ska ersättas med en noga vägledd självvärdering som är avsedd att bättre stödja de studerandes lärande – hur den än är upplagd i olika inlärningssituationer.
Bedömning som stöder metakognition och ger upphov till en mer medveten inlärningsprocess
Enligt ett flertal undersökningar har metakognitiva färdigheter en koppling till problemlösningsfärdigheter, inlärningsstrategier och förmåga att prestera i uppgifter. Metakognitiva färdigheter hjälper studerande också att lättare överföra det de lärt sig till nya kontexter. Utvecklingen av metakognitiva färdigheter kan stödjas speciellt genom att vägleda de studerande att planera, kontrollera och utföra självvärdering. (Flavel, Green & Flavel, 1995)
Det är därför naturligt att skapa en helhet av rutinerna för hur de studerande kan planera, kontrollera och utvärdera sitt eget lärande, så att de har en tydlig roll i styrningen av sitt eget lärande och så att de också har en så tydlig bild av lärandemålen som möjligt.
Formativ bedömning som verktyg för självvärdering och -reglering
I sin bok Using feedback to improve learning belyser Ruiz-Primo & Brookhart (2018) principerna för själv- och samreglering samt deras påverkan på bedömning. De lyfter fram fem centrala aspekter som bör beaktas i planeringen av formativ bedömning: 1. Bedömning bör inkluderas i undervisningen och lärandet, eftersom största delen av lektionsaktiviteterna skapar möjligheter att stödja regleringen av lärandet (Allal, 2010).
2. Respons bör utgöra en mekanism inom själv- och samreglering, som styr de studerande mot lärandemålen och mot självstyrt lärande.
3. De studerande bör engageras i bedömningen på ett sätt som aktiverar dem att reglera sina uppfattningar, sin metakognition och sina känslor.
4. De studerandes uppgifter ska utarbetas så att de möjliggör självreglering.
5. Lärare bör planera lärmiljöer som uppmuntrar de studerande till självreglering och erbjuda en lämplig form av yttre reglering som stöder inlärningsprocessen.
Principerna ovan kan vid första anblicken verka rätt utmanande att följa i skolvardagen, men det finns emellertid enkla knep för hur man kan gå tillväga. I utgångspunkt ska det av kriterier och lärandemål skapas tydliga och begripliga verktyg för de studerande, som det i de olika faserna av inlärningsprocessen är naturligt och enkelt att relatera sitt eget lärande till. Målen och kriterierna ska diskuteras tillsammans med de studerande, så att de har möjlighet att ställa frågor och tillsammans reflektera över vad de ska göra för att uppnå målen. Målen ska alltid vara tillgängliga i lärmiljön, så att de studerande vid behov lätt kan kontrollera dem.
Olika inlärningsstrategier verbaliseras för de studerande och de diskuteras, så att de studerande förstår vilken betydelse användningen av olika inlärningsstrategier har för hur de kan effektivera sitt lärande och se till att det framskrider väl.
Det är viktigt att föra diskussioner kring hur lärandet framskrider, vilka
strategier som används och vad som också kan göras på ett annat sätt. Detta hjälper de studerande också att bättre utvärdera sina egna handlingar och sin inlärningsprocess och planera sitt lärande.
I diskussionerna med de studerande är det bra att också lyfta fram känslorna som lärandet ger upphov till och diskutera varför lärandet också får kännas svårt. Utvecklingen av affektiv kontroll (kontroll över känslor) kan främjas genom att visa exempel och genom att verbalisera olika känslor i olika inlärnings- och bedömningssituationer. Responsen får med fördel diskuteras tillsammans med läraren eller en medstuderande.
I uppgifterna som de studerande gör går det att lägga till element som stöder självvärdering, såsom stödfrågor, kontrollpunkter och självvärdering. Det är viktigt att ta fram olika typer av verktyg som stöder självvärderingen (bl.a. tabeller över kunskapsnivåer, kriterielistor, listor med stödfrågor) och vägleda och stödja de studerande i användningen av verktygen. De studerande behöver övningar och rutiner för självvärdering.
Med andra ord förutsätter självvärdering en tydlig vägledning, och den ska utgöra ett centralt mål för undervisningen och stödja de studerande självregleringsförmåga och utvecklingen av deras lärande (Brown & Harris, 2014).
När du vid bedömning och eller när du tar del av de studerandes uppgifter i inlärningssituationer ger de studerande respons, är det viktigt att använda
ett språk som också främjar de studerandes självvärderingsförmåga
och gör det möjligt för dem att dra nytta av responsen. Det är ett viktigt mål med självvärdering att den stöder de studerandes lärande och styr deras inlärningsprocess i dess olika faser. (Ruiz-Primo & Brookhart, 2018)
Maria Araceli Ruiz-Primo & Susan M. Brookhart (2018): Using Feedback to Improve Learning. Routledge
Självvärdering:
Marja Tamm KAARO-nätverket och Nationella centret för utbildningsutvärdering (HEA) vid Helsingfors universitet
https://www.youtube.com/watch?v=aCgqJlE6tHY (Videon har svensk textning.)
