Centralasiengrupperna aktiviteter 2021

Satsningar och samarbeten i Centralasien 2021

Kvinnors rättigheter NeMolchi I Uzbekistan befinner sig kvinnor och flickor i en ständigt utsatt situation, då könsbaserat våld och diskriminering genomsyrar samhället. En lag om att kriminalisera könsbaserat våld infördes i augusti 2019, men patriarkala normer i landet fortsätter att ha stort inflytande. I praktiken tillämpas lagen dessutom sällan. Ofta anser män – både inom familj och i offentliga sammanhang – att det är kvinnans eller flickans fel att hon utsätts för brott. Att kvinnan eller flickan ska ha provocerat mannen genom sin klädsel eller för att ha ifrågasatt en mans auktoritet anges ofta för att rättfärdiga att en kvinna utsatts för våld. En mans auktoritet är högt respekterad i Uzbekistan och kvinnor förväntas följa en mans vilja och rätta sig efter hans åsikter. Detta återspeglas exempelvis i att kvinnor, när de ansöker om skilsmässa, måste stanna hos sin man i tre månader enligt lag innan skilsmässan eventuellt kan beviljas. Detta har resulterat i en kultur där kvinnor är ogärna rapporterar att de utsatts för våld.

Website: www.nemolchi.uz

NeMolchi är en onlinebaserad plattform där kvinnor som direkt eller indirekt har utsatts för könsbaserat våld kan dela med sig av sina upplevelser, för att kunna hjälpa varandra och för att förstå att det inte är deras fel att de utsatts för våld. Initiativet drivs till största delen av volontärer och finns både på ryska och uzbekiska för att kunna nå ut till så många kvinnor och flickor som möjligt i landet (men också andra centralasiatiska och postsovjetiska länder). Målet med plattformen är att förändra den samhälleliga synen på könsbaserat våld; att det ska uppfattas och behandlas som en brottslig handling med juridiska påföljder. Det är genom att dela och publicera sina historier som kvinnors självkänsla kan stärkas och kunskap om vilka rättigheter de har öka. I nästa steg kan dessa insatser leda till att anmälan av könsbaserat våld ökar och – i förlängningen – ett samhälle som i större utsträckning upprätthåller kvinnors rättigheter.

FemAgora I Kazakstan lever samhällsgrupper som kvinnor, HBTQ-personer och personer med funktionsvariationer under förhållanden präglade av stigmatisering och begränsade rättigheter. Dessa gruppers upplevelser tas varken i beaktning eller prioriteras när det kommer till att säkerställa upprätthållandet av mänskliga rättigheter. Centralasiengruppernas partner FemAgora arbetar med att föra samman och stärka marginaliserade gruppers röster i Kazakstan och Centralasien. Sedan 2017 har FemAgora organiserat en årlig feministisk festival, där olika aktivister, forskare, företrädare för sårbara samhällsgrupper m.m. från regionen bjuds in.

Detta är ett unikt arrangemang och mötesplats i en region där den feministiska rörelsen är liten, fragmenterad och hårt ansatt av konservativa och nationalistiska krafter. Festivalen skapar ett forum för marginaliserade röster i Centralasien att höras och organisera sig tillsammans för ett mer rättvisa och jämställda samhällen i regionen.

Website: www.femagora.org

Sedan 2019 har FemAgora utökat sin verksamhet för att nå ännu fler personer och samhällsgrupper.

Genom satsningar inom konst, kultur och media belyser de hur olika områden som klimat, ekonomi, politik och genus påverkar varandra och vikten av att bygga ett inkluderande civilsamhälle. Under 2021 fortsätter organisationen med detta arbete, inklusive att arrangera festivalen, men också mer interna processer för att skapar förutsättningar för FemAgora att strategiskt kunna främja den feministiska rörelsens kamp för jämställdhet och kvinnors/ HBTQ-personers rättigheter i Centralasien.

Ungdomars demokratiska organisering Novi Ritm I Kirgizistan är åldersdiskriminering utbrett och unga får sällan sina röster hörda. Mer än hälften av Kirgizistans befolkning är under 25 år, men trots det har unga ofta lite att säga till om både i sina egna liv och i samhället i stort. Unga avfärdas som oerfarna personer som gör bäst i att tyst följa äldres beslut. Allt det här motverkar att nya generationers idéer får ta plats i det kirgiziska samhället. Som ett resultat av brist på kunskap om sina rättigheter, brist på inflytande och utbredd korruption bland äldre beslutsfattare hamnar unga i en situation där de inte tror att de har möjlighet och förmåga att skapa sig en framtid. Flickor och unga kvinnor är de med minst makt att forma sin egen och samhällets framtid. Den senaste politiska utvecklingen går i allt mer auktoritär riktning. Landets konstitution ändrades hastigt under våren 2021 för att ge mer makt till presidenten och för att stärka vad som kallas “traditionella värderingar”. I det här sammanhanget behövs ungas engagemang för att stärka demokratin, men de behöver plattformar, stärkt tilltro till sig själva och förbättrade förmågor att påverka.

För att stötta ungas inflytande samarbetar Centralasiengrupperna sedan 2014 med ungdomsorganisationen Novi Ritm i landets näst största stad Osj i södra Kirgizistan; en region som är särskilt konservativ vad gäller åldersdiskriminering och jämställdhet. Novi Ritm drivs av ungdomar

mellan 16 och 25 år som utbildar och stöttar andra ungdomar i frågor om mänskliga rättigheter, jämställdhet och konflikthantering för att få dem att tro på sig själva och sina möjligheter att göra skillnad. Novi Ritm uppmuntrar unga att ta egna initiativ, tänka kritiskt och leda andra unga i en demokratisk anda. Genom att till exempel anordna läger, studiecirklar, workshops och andra evenemang och program med starkt fokus på ungas möjligheter och rättigheter når Novi Ritm tusentals ungdomar i södra Kirgizistan, i städer såväl som på landsbygden. Novi Ritm fungerar också som en plattform för unga att driva sina egna projekt för att bidra till stärkta ledarskapsförmågor och ökad förståelse för politiska och sociala frågor.

Ungas röster om Novi Ritm:

“ “ “ Facebook: @newrhythm

En plats där olika personer utvecklar sin ledarskapspotential.

För tillfället har Novi Ritm för mig blivit som en solstråle i detta mörka, konservativa och patriarkala samhälle.

Novi Ritm är som mitt andra hem eftersom att jag känner mig så bekväm och atmosfären i huset är väldigt bra. För mig är Novi Ritm en plats där du växer - en plats där du får motivation!

“

“

Novi Ritm har blivit som en del av mig. Det är den enda platsen i den här stan eller kanske i hela landet som stöttar mig och lyssnar på mig oavsett mitt kön, min ålder, min begränsade erfarenhet, min sociala status eller hur jag ser ut.

“ “ “

Under 2021 kommer Novi Ritm, i nära samarbete med Centralasiengrupperna, fokusera på att utveckla sin spetskompetens inom jämställdhet, utveckla ungdomsanpassade onlinekurser med fokus på lokala demokratiproblem och utbilda lärare som dagligen möter unga i frågor om rättigheter, ett perspektiv som nästan helt saknas i utbildningssystemet. För att unga ska få inblick i maktens korridorer och lättare kunna hålla makthavare ansvariga kommer en insats under året handla om att anordna ett utbytesprogram mellan det lokala stadshusets ungdomsråd och Novi Ritm.

Ett rollspel baserat på det nationella parlamentet i Kirgizistan kommer att tas fram och genomföras, med syftet att unga ska få ökad förståelse för det politiska systemet, hur en parlamentarisk demokrati fungerar i praktiken och testa på hur det kan vara att inneha makten. Förhoppningsvis får de mersmak och tar med sig sina nyvunna förmågor att påverka och övertyga ut i samhället för att som ledare ta aktiv del i landets demokrati!

Klimat och miljö El-Too Centralasien är en av de regioner i världen som idag drabbas hårdast av klimatförändringarna, i form av bland annat extremväder, översvämningar, torka, minskad biologisk mångfald, smältande glaciärer och öknar som breder ut sig. På lokal nivå har Centralasiens ekosystem befunnit sig under stora påfrestningar sedan Sovjeteran. Ohållbart jordbruk, överutnyttjande av naturresurser, förgiftning av mark och vatten m.m. har kraftigt underminerat många ekosystems resiliens och mångfald.

Under 2021 kommer Centralasiengrupperna tillsammans med den lokala partnern El-Too genomföra ett pilotprojekt som utforskar hur permakultur kan tillämpas på den kirgiziska landsbygden; som en strategi för att hantera både ekologiska, politiska, ekonomiska och sociala utmaningar. Pilotprojektet genomförs i sex olika byar i Tong-distriktet som ligger vid den stora sjön Issyk-kuls södra strand.

Demonstrationsytor etableras i byarna med syftet att visa hur permakultur går till i praktiken (inklusive kompostering, avfallshantering, odlingstekniker och mycket mera). Byborna får genom intensivkurser och studiebesök ta del av relevant kunskap och de färdigheter som behövs för att komma igång på lokalplanet. Projektet kommer också kontinuerligt stötta de kvinnor som vill starta småskaliga köksträdgårdar utifrån permakulturprinciper.

De hushåll som skapar köksträdgårdar blir mer självförsörjande och slipper importera dyra grönsaker som transporterats långvägars. Det finns också möjlighet att sälja överskott på den lokala marknaden vilket fungerar inkomstbringande för fattiga hushåll. Grödorna som odlas bidrar till att diversifiera kost och främja hälsa hos lokalbefolkningen, då den är mer näringsrik och varierad än

den enformiga, köttbaserade och koldioxidintensiva mat som traditionellt konsumeras. När byar i större utsträckning börjar tillämpa permakulturprinciper minskar påfrestningarna på lokala ekosystem, vilket i förlängning tillåter biologisk mångfald att öka och matjord att återhämta sig, samt bygger samhällen som är bättre rustade att möta klimatförändringar.

Satsningen handlar också om genus och jämställdhet, och vänder sig primärt till kvinnor i byarna. Idag har kvinnor på landsbygden i Kirgizistan ingen eller obefintlig kontroll över mark och är ofta anställda som osynliga krafter inom jordbruket. Detta på grund av diskriminerande traditionella normer som tolkar mark som en tillgång endast för män. Trots garanterade lika markrättigheter för alla kirgiziska medborgare oavsett kön, är kvinnor på landsbygden inte involverad i beslutsprocesser kring mark; varken på hushålls-, by- eller kommunnivå. Pilotprojektet syftar till att ändra på dessa normer och strukturer, genom bland annat hålla utbildningar för att stärka kvinnor och höja kunskapsnivån om sina rättigheter, skapa möten med beslutsfattare, erbjuda juridisk hjälp till kvinnor som förvägras sina rättigheter samt lansera bredare informationskampanjer för att uppmärksamma frågan på lokal och nationell nivå.

El-Too Kirgizistan har en rik biologisk mångfald och många av landets våtmarker återfinns på internationella listor över områden som har stark betydelse för bevarande av artrikedom; områden som därför är i behov av stärkt skydd för att förhindra icke-hållbar förbrukning av naturresurser och för att förebygga de lokala effekterna av klimatförändringarna.

Institute for Sustainable Development Strategy (ISDS) arbetar sedan 2012 med att bevara just den biologiska mångfalden, både i Kirgizistan men även som en del av ett nätverk av organisationer som arbetar med dessa frågor på regional nivå.

Hoten mot biologisk mångfald är många i regionen.

Ohållbar förbrukning av naturresurser är utbredd, och uppfattas av olika anledningar som nödvändig av makthavare. Den lokala befolkningen saknar i många fall också kunskap och resurser för hur de ska kunna utveckla ett jordbruk som är hållbart såväl för dem som för naturen. Nedskräpning, okontrollerad användning av bete för boskap och utvinning av biomassa hotar just nu några av Kirgizistans mest artrika våtmarker vid sjön Song-kul.

Website: www.isds.kg

I samarbete med Centralasiengrupperna kommer ISDS under 2021 fokusera på insatser kring området runt Song-kul. Satsningen innebär att ett system för styrning, förvaltning och övervakning av biologisk mångfald i närliggande våtmarker kommer etableras. Detta sker i nära kontakt med – och med aktivt engagemang från – lokalsamhället, pastoralister, personal i det lokala naturreservatet, lokala myndigheter, experter och andra intressenter. Satsningen bygger också på att öka kunskapen hos lokalbefolkningen om varför bevarandet av biologisk mångfald är viktigt, både utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv. Målsättningen är att skapa långsiktiga och robusta system som förhindrar att våtmarkerna och dess biologiska mångfald utarmas – samtidigt som lokalbefolkningen ges möjlighet att ta del av mer ekologiskt hållbara försörjningskällor.

Vad är Centralasiengruppernas roll i projekten?

Centralasiengrupperna stödjer ovanstående satsningar och projekt ekonomiskt. Det innebär att vi finansierar samarbetspartners för att de ska kunna genomföra de planerade insatserna och nå uppställda mål. Vi har valt just dessa partners och satsningar för 2021, då de baseras på reella lokala behov, har potential att skalas upp och kan lämna ett avsevärt samhälleligt avtryck. De partners vi samarbetar med har också svårt att få medel från andra håll, som internationella bidragsgivare eller statliga/kommunala stödformer; antingen pga att de arbetar med för kontroversiella ämnen (t.ex. feminism och HBTQ) eller avviker från huvudfårans syn på utveckling (t.ex. permakultur och matsuveränitet).

Förutom ekonomiskt stöd bidrar vi på en mängd andra sätt. Sedan Centralasiengrupperna bildades 2012 har vi prioriterat gräsrötter och aktivister; aktörer som inte alltid har så mycket erfarenhet och vana av att genomföra större satsningar och projekt.

I detta sammanhang bidrar vi med projektdesign, planering och utvärdering, i syfte att insatserna ska bli så kvalitativa som möjligt. Ofta saknas också specifik kunskap, kompetens och färdigheter inom dessa satsningar. och där spelar Centralasiengrupperna

en direkt och/eller indirekt roll. Förutom att själva vi hålla i workshops, föreläsningar och webinars på teman som höjer kunskapsnivån hos samarbetspartnern, har vi ett brett nätverk till organisationer, forskare och aktivister som vi kan involvera för att få in expertis i samarbetet och projektet. Detta kan handla om kunskap kring mänskliga rättigheter, säkerhetsrutiner, förändringsmodeller, projektplanering, konflikthantering, miljö- och klimatanalys, med mycket mera. I nära samarbete med partners brukar vi bedriva forskning och sammanställa publikationer för att producera ny kunskap om de frågor vi jobbar med. Vi skickar även personal och praktikanter för mer löpande stöd i genomförandet av satsningarna på lokal nivå. Slutligen, en annan viktig roll Centralasiengrupperna ofta har inom partnerskap är att tänka långsiktigt och agera för att partnerns insatser ska kunna bedrivas på längre sikt och med mer autonom finansiering.

Andra aktiviteter under 2021 Förutom projekten och satsningarna ovan kommer Centralasiengrupperna under 2021 även: ● Stödja vår partnerorganisation Children of St Petersburg i arbetet med att informera centralasiatiska migranter och deras barn om de rättigheter de har i Ryssland, vilket bland annat ger fler barn möjlighet att gå i skola ● Genomföra ett pilotprojekt med inriktning förnyelsebar energi, stärka kvinnors rättigheter och ökat demokratiskt inflytande för avlägsna bergsbyar i Tadzjikistan . ● Hålla workshops och utbildningar kring säkerhet för centralasiatiska partners (i synnerhet för feministiska och HBTQ-organisationer) ● Organisera den årliga konferensen Centralasiendagarna med aktivister, forskare, civilsamhällesföreträdare och makthavare för under två dagar diskutera aktuella frågor som berör regionen.

● Ta emot praktikanter från Centralasien och Ryssland på vårt huvudkontor i Malmö, samt skicka svenska praktikanter till partners i Centralasien. ● Bedriva opinionsbildande arbete i Sverige/ Europa ● Bedriva påverkansarbete riktat mot svenska beslutsfattare för att få en aktiv politik för att främja mänskliga rättigheter i regionen. ● Utveckla nya projekt och partnerskap i Centralasien. ● Fördjupat internt arbete med bland annat säkerhetsrutiner, strategi, långsiktighet, demokratisk organisering m.m.

Swisha en gåva!

Bli medlem!

Vill du bidra till Centralasiengruppernas verksamhet i Centralasien? Då finns det möjlighet för dig att Swisha (1233698479) eller använda banköverföring (BG 316-1338) för att göra just detta! Din gåva gör en stor skillnad för våra partnerorganisationer och arbetet för ett demokratiskt Centralasien.

Om du vill stötta Centralasiengruppernas arbete mer långsiktigt kan du bli månadsgivare genom att fylla i autogiroformuläret via QR-koden nedan.

Som månadsgivare blir du automatiskt medlem i organisationen, vilket innebär att du får vårt nyhetsbrev, kan rösta på årsmötet och vara med och påverka organisationens verksamhet, prioriteringar och utveckling.

Centralasiengrupperna är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bildades 2012, med huvudsäte i Malmö. Vårt geografiska fokus ligger på regionen Centralasien, i bemärkelse de fem postsovjetiska republikerna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

Vår kärnverksamhet består av långsiktigt solidaritetsarbete, utbytesprogram, utbildningar och organisationsutveckling, som sker i nära samarbete med civilsamhället i Centralasien.I nuläget verkar vi främst inom fyra verksamhetsområden: Ungas demokratiska organisering; Genus; Konflikttransformering; och Miljö och klimat.

Kontakta oss gärna på info@centralasien.org om du har några frågor!

RYSSLAND

Centralasien

SKA

SPI KA

GEORGIEN

VET HA

UZBEKISTAN

ARMENIEN

AZERBAJDZJAN

TURKIET

TURKMENISTAN

SYRIEN

IRAK

IRAN

AFGHANISTAN

KAZAKSTAN

MONGOLIET

Almaty Bokonbaevo Song-Kul

KIRGIZISTAN

Tashkent Osh TADZJIKISTAN

El-Too KINA