Centralasien i svensk medierapportering - en diskursanalys

Översikt

Metod, material och tillvägagångssätt

●● Med avstamp i den här publikationen kan en konstatera att svensk media producerar en bristfällig och relativt onyanserad bild av Centralasien som region, så väl som dess fem länder.

Genom att ringa in alla artiklar som tar upp de sex sökorden: “Centralasien”, “Kazakstan”, “Kirgizistan”, “Tadzjikistan”, “Turkmenistan” och “Uzbekistan” i några av Sveriges största tidningar under sju månaders tid, kommer svensk medias rapportering av regionen som sådan, så väl som de fem republikerna att undersökas. Detta för att skapa en vidare förståelse för vilka diskurser som figurerar gällande Centralasien och hur en kan förstå dessa. Tidningarna som valts ut är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Samtliga representerar landsomfattande nyhetsmaterial, dagspress och kvällspress samt olika politiska positioner. Samtliga artiklar som gett utslag på något av de sex sökorden, med undantag för de som rör tidningarnas sportsektion* har granskats. En sammanställd bild av vad de genererat kommer att redogöras för i nedanstående avsnitt.

Sökningarna i de olika arkiven genererade sammanlagt 464** artiklar för perioden 1 april 2017 – 31 oktober 2017. I själva verket rör det sig dock om ett något mindre antal artiklar, då inköpta TT-artiklar med identiska rubriker och innehåll, kunnat förekomma i två eller flera tidningar.

Dubbletter har således räknats bort. Förutom dessa har enstaka nyheter där sökordet behandlas helt perifert valts bort. Ett exempel på en sådan nyhet är TT-nyheten “Snöleoparden är inte längre starkt utrotningshotad” (15-09-2017, DN). Sökordet “Centralasien” omnämns i sammanhanget “Snöleoparden är ett av världens stora kattdjur och lever på hög höjd i bergsregioner i Centralasien”(Ibid.), men ger inte tillräckligt mycket för att kunna svara på någon av de frågor som ligger till grund för analysen. Sammanlagt rör det sig om 59 artiklar som räknats bort. Materialet har kodats av författaren till publikationen.

●● Fokus ligger på negativa händelser och skeende, varför bilden som framställs blir onyanserad. Två teman som framstår extra tydligt är terrorism och korruption. ●● Ytterligare samband går att se mellan svensk nyhetsrapportering och händelser som har direkta berörelsepunkter med Sverige, varför nyhetsrapporteringen blir bristfällig. ●● Således omnämns Centralasien oftast helt perifert eller i sammanhang som ger konnotationer till en excentrisk, potentiellt farlig plats, långt utanför Sveriges gränser. ●● De röster som hörs är från svenska journalister och experter som befinner sig i Sverige.

Introduktion Centralasiengrupperna är en partipolitisk och religiöst obunden ideell organisation. Vår målsättning är att främja ett demokratiskt Centralasien med ett starkt, aktivt och inkluderande civilsamhälle som bidrar till att mänskliga rättigheter respekteras, utanförskap bryts och social rättvisa uppnås. I geografisk bemärkelse rör det sig om de fem postsovjetiska republikerna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Utöver den verksamhet som vi bedriver i nära samarbete med civilsamhället i de olika centralasiatiska republikerna, är vårt mål att sprida information och bedriva påverkansarbete i Sverige så väl som på ett internationellt plan. Inom ramen för detta har vi granskat svenska mediers rapportering om de centralasiatiska länderna mellan april-oktober 2017, för att undersöka hur Centralasien som region, så väl som de fem individuella länderna, porträtteras. Syftet är att synliggöra vilka diskurser som produceras och hur dessa kan påverka svenska folkets syn på, och förståelse för dessa länder.

De frågor som ligger till grund för analysen är följande: ●● Hur konstrueras Centralasien som region, så väl som de fem länderna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan i svenska medier? ●● Hur kan en förstå den bild som svensk media ger av regionen och dess fem länder?

1

På temat perifera nyheter uppstår alltså lite av ett dilemma då målet för artikeln inte rört sig om Centralasien eller någon av dess fem länder, således blir underlaget för en diskursiv läsning av sådana artiklar tunt. Samtidigt går det att skönja vissa tendenser även i det perifera, framförallt rörande Centralasien som geografisk skådeplats. Således har en avvägning gjorts, där nyheter som den om snöleoparden sorterats bort, medan perifera nyheter där Centralasien bli en geografisk skådeplats för händelser och skeende inkluderats. Ett exempel på detta är det stora antalet artiklar (30 stycken) som i själva verket rörde kriget i Syrien, men som gav utslag på sökordet “Kazakstan”, då förhandlingarna om upprättandet av säkra zoner mellan Ryssland, Iran och Turkiet genomfördes i Astana, Kazakstans huvudstad. Vidare har perifera nyheter där det finns en direkt koppling mellan platsens omnämnanden och Sverige, t.ex. “Sverige var med och fyllde Aralsjön” (27-05-2017, DN) inkluderats. Detta gäller även perifera nyheter där regionen/landet omnämns för att framhäva specifika karaktärsdrag t.ex. “Reportrar utan gränser: Oroande utveckling för pressfriheten” (26-04-2017, DN) * Efter att ha gjort en översiktlig granskning av denna sektion, valdes den bort då den inte ansågs återspeglas något som var direkt relevant för den här publikationen. ** I DN:s arkiv återkom vissa artiklar två till tre gånger under olika rubriksättningar. Samtliga granskades men i den siffran som framgår i den här publikationen tar endast i beaktande den senast publicerade versionen.

2

Översikt

Metod, material och tillvägagångssätt

●● Med avstamp i den här publikationen kan en konstatera att svensk media producerar en bristfällig och relativt onyanserad bild av Centralasien som region, så väl som dess fem länder.

Genom att ringa in alla artiklar som tar upp de sex sökorden: “Centralasien”, “Kazakstan”, “Kirgizistan”, “Tadzjikistan”, “Turkmenistan” och “Uzbekistan” i några av Sveriges största tidningar under sju månaders tid, kommer svensk medias rapportering av regionen som sådan, så väl som de fem republikerna att undersökas. Detta för att skapa en vidare förståelse för vilka diskurser som figurerar gällande Centralasien och hur en kan förstå dessa. Tidningarna som valts ut är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Samtliga representerar landsomfattande nyhetsmaterial, dagspress och kvällspress samt olika politiska positioner. Samtliga artiklar som gett utslag på något av de sex sökorden, med undantag för de som rör tidningarnas sportsektion* har granskats. En sammanställd bild av vad de genererat kommer att redogöras för i nedanstående avsnitt.

Sökningarna i de olika arkiven genererade sammanlagt 464** artiklar för perioden 1 april 2017 – 31 oktober 2017. I själva verket rör det sig dock om ett något mindre antal artiklar, då inköpta TT-artiklar med identiska rubriker och innehåll, kunnat förekomma i två eller flera tidningar.

Dubbletter har således räknats bort. Förutom dessa har enstaka nyheter där sökordet behandlas helt perifert valts bort. Ett exempel på en sådan nyhet är TT-nyheten “Snöleoparden är inte längre starkt utrotningshotad” (15-09-2017, DN). Sökordet “Centralasien” omnämns i sammanhanget “Snöleoparden är ett av världens stora kattdjur och lever på hög höjd i bergsregioner i Centralasien”(Ibid.), men ger inte tillräckligt mycket för att kunna svara på någon av de frågor som ligger till grund för analysen. Sammanlagt rör det sig om 59 artiklar som räknats bort. Materialet har kodats av författaren till publikationen.

●● Fokus ligger på negativa händelser och skeende, varför bilden som framställs blir onyanserad. Två teman som framstår extra tydligt är terrorism och korruption. ●● Ytterligare samband går att se mellan svensk nyhetsrapportering och händelser som har direkta berörelsepunkter med Sverige, varför nyhetsrapporteringen blir bristfällig. ●● Således omnämns Centralasien oftast helt perifert eller i sammanhang som ger konnotationer till en excentrisk, potentiellt farlig plats, långt utanför Sveriges gränser. ●● De röster som hörs är från svenska journalister och experter som befinner sig i Sverige.

Introduktion Centralasiengrupperna är en partipolitisk och religiöst obunden ideell organisation. Vår målsättning är att främja ett demokratiskt Centralasien med ett starkt, aktivt och inkluderande civilsamhälle som bidrar till att mänskliga rättigheter respekteras, utanförskap bryts och social rättvisa uppnås. I geografisk bemärkelse rör det sig om de fem postsovjetiska republikerna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Utöver den verksamhet som vi bedriver i nära samarbete med civilsamhället i de olika centralasiatiska republikerna, är vårt mål att sprida information och bedriva påverkansarbete i Sverige så väl som på ett internationellt plan. Inom ramen för detta har vi granskat svenska mediers rapportering om de centralasiatiska länderna mellan april-oktober 2017, för att undersöka hur Centralasien som region, så väl som de fem individuella länderna, porträtteras. Syftet är att synliggöra vilka diskurser som produceras och hur dessa kan påverka svenska folkets syn på, och förståelse för dessa länder.

De frågor som ligger till grund för analysen är följande: ●● Hur konstrueras Centralasien som region, så väl som de fem länderna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan i svenska medier? ●● Hur kan en förstå den bild som svensk media ger av regionen och dess fem länder?

1

På temat perifera nyheter uppstår alltså lite av ett dilemma då målet för artikeln inte rört sig om Centralasien eller någon av dess fem länder, således blir underlaget för en diskursiv läsning av sådana artiklar tunt. Samtidigt går det att skönja vissa tendenser även i det perifera, framförallt rörande Centralasien som geografisk skådeplats. Således har en avvägning gjorts, där nyheter som den om snöleoparden sorterats bort, medan perifera nyheter där Centralasien bli en geografisk skådeplats för händelser och skeende inkluderats. Ett exempel på detta är det stora antalet artiklar (30 stycken) som i själva verket rörde kriget i Syrien, men som gav utslag på sökordet “Kazakstan”, då förhandlingarna om upprättandet av säkra zoner mellan Ryssland, Iran och Turkiet genomfördes i Astana, Kazakstans huvudstad. Vidare har perifera nyheter där det finns en direkt koppling mellan platsens omnämnanden och Sverige, t.ex. “Sverige var med och fyllde Aralsjön” (27-05-2017, DN) inkluderats. Detta gäller även perifera nyheter där regionen/landet omnämns för att framhäva specifika karaktärsdrag t.ex. “Reportrar utan gränser: Oroande utveckling för pressfriheten” (26-04-2017, DN) * Efter att ha gjort en översiktlig granskning av denna sektion, valdes den bort då den inte ansågs återspeglas något som var direkt relevant för den här publikationen. ** I DN:s arkiv återkom vissa artiklar två till tre gånger under olika rubriksättningar. Samtliga granskades men i den siffran som framgår i den här publikationen tar endast i beaktande den senast publicerade versionen.

2

där Turkmenistan omnämns till följd av dess bottenplacering i Reportrar utan gränsers index över den globala pressfrihetens utveckling 2017.

Slutligen bör nämnas att ett stort antal artiklar (115 stycken) genererade träffar på mer än ett sökord i två eller flera tidningar. I den mån de behandlas i den här publikationen förekommer de endast under en kategori. I det här fallet är ett exempel artiklar om terrordådet i Stockholm den 7/4 2017, där samma artikel genererat sökträffar på “Centralasien”, “Kirgizistan” och “Uzbekistan”. Utifrån artikelns innehåll har de sedan kategoriserats under ett av sökorden. Artiklar som ”En outtömlig källa av potentiella jihadister” (12-04-2017, Aftonbladet) där Centralasien som region konstrueras har t.ex. sorteras in under kategorin “Centralasien” medan artiklar av slaget “Uzbekistan - ett av världens mest ofria länder” (11-04-2017, SvD) behandlas under kategorin “Uzbekistan”, trots att den genererat träffar på mer än ett sökord.

För att kunna besvara frågeställningarna som ställs i denna publikation, kommer de kontextuella elementen i varje artikel som analyseras att lyftas fram. I vilka situationer lyfts Centralasien eller någon av de fem länderna fram och på vilket sätt görs detta? Vilka röster är det vi hör och hur pratar dessa om regionen och dess länder?

För att vidare kunna tolka detta, kommer materialet att kodas i olika teman, vilket är ett vanligt tillvägagångssätt inom diskursanalys.

Antal sökträffar 140 120 100

Centralasien

80

Kazakstan

60

Tadzjikistan

Kirgizistan Turkmenistan

40

Uzbekistan

20 0

April

Maj

Juni

Juli

Augusti September Oktober

Centralasien Av de 63 artiklar som uppfyllde kriterierna för sökordet ”Centralasien”, gav 32 stycken träffar på mer än ett sökord, samtliga av dessa berörde attentatet i Sankt Petersburg den 3/4 2017 och Stockholmsdådet den 7/4 2017. Bland dessa återfanns ett antal artiklar där fokus till viss del låg på Centralasien som region, snarare än de specifika länderna som attentatsmännen föddes i: Kirgizistan och Uzbekistan*. Dessa kommer 3

*I vissa fall rör det sig om attentatsmän som föddes innan Sovjetunionens fall, alltså innan Kirgizistan och Uzbekistan existerade som självständiga stater.

således att lyftas fram under kategorin “Terrorism”. De resterande 21 artiklarna kategoriseras som ”Perifera nyheter” då sökordet endast omnämns perifert och alltså inte är direkt relaterat till föremålet för nyheten, dessutom saknas en röd tråd för att kunna göra någon vidare kategorisering av artiklarna.

Terrorism Sett till de två dåden som inträffade i april 2017 går det här att urskilja vissa olikheter i rapporteringen. Detta hänger med stor sannolikhet ihop med att Stockholmsdådet var av direkt intresse för en svensk publik, då det inte bara rörde sig om en händelse som utspelade sig i Sverige, utan också om en attack som tog livet av fem personer, vilket i sig upprör känslor och väcker frågor som vem, hur, varför? I de artiklar som berör terrordådet i Stockholm, går det således att skönja en i högre grad utredande ton, följt av debattinlägg och expertutlåtanden, medan majoriteten av de artiklar som rör terrordådet i Sankt Petersburg består av referat från ryska nyhetsbyråer. Det är i den här kontexten som en viss skillnad framstår i den diskursiva konstruktionen av Centralasien. Formuleringar som ”en 23-åring född i Centralasien”(03-04-2017, SvD), ”de misstänkta rekryterarna, sex migranter från Centralasien”(06-04-2017, DN) och ”en drygt 20årig självmordsbombare med rötter i Centralasien”(04-04-2017, DN) producerar en generaliserande bild som i sig framstår som diffus. Å enda sidan verkar det inte spela någon roll från vilket centralasiatiskt land personen/personerna ifråga kommer från, men å andra sidan framstår det som betydelsefullt då det ändå omnämns specifikt. Denna typ av rapportering verkar inte heller vara unik för Centralasien. En annan region som ofta konstrueras på liknande vis är Mellanöstern.

Bilden av Centralasien som generaliserbar och diffus förekommer till viss del även i rapporteringen kring Stockholmsdådet, även om fokus till större del är direkt riktat mot Uzbekistan. Kolumnisten Wolfgang Hansson återskapar i sin artikel ”Därför kommer så många terrorister från Uzbekistan och Centralasien” (08-04-2017, Aftonbladet) en bild av Centralasien som terrorismens näste, samtidigt som specifikt fokus läggs på Uzbekistan och Kirgizistan. Tadzjikistan omnämns i relation till militanta rörelser med koppling till Islam, medan Kazakstan och Turkmenistan inte figurerar överhuvudtaget. Poängen är återigen att Centralasien som region görs väldigt generaliserbar och åtskillnaden mellan de fem länderna blir minimal även om personer från Kazakstan, Tadzjikistan eller Turkmenistan inte haft något att göra med det brott som begåtts. Vidare läggs fokus på gärningsmännens rötter trots att varken Rakhmat Akilov, som utförde attentatet i Stockholm, eller Akbarjon Jalilov som sprängde sig själv i Sankt Petersburgs tunnelbana, bott i sina respektive hemländer på flera år.

I kulturartikeln (en del av Aftonbladets opinionsjournalistik) ”En outtömlig källa av potentiella jihadister” (12-04-2017, Aftonbladet) målas en bild upp av Centralasien som ”någon slags science fiction-dystopi efter en stor katastrof, bland ruinerna efter den förintade civilisationen”(Ibid.) och som en ”outtömlig reservoar

4

där Turkmenistan omnämns till följd av dess bottenplacering i Reportrar utan gränsers index över den globala pressfrihetens utveckling 2017.

Slutligen bör nämnas att ett stort antal artiklar (115 stycken) genererade träffar på mer än ett sökord i två eller flera tidningar. I den mån de behandlas i den här publikationen förekommer de endast under en kategori. I det här fallet är ett exempel artiklar om terrordådet i Stockholm den 7/4 2017, där samma artikel genererat sökträffar på “Centralasien”, “Kirgizistan” och “Uzbekistan”. Utifrån artikelns innehåll har de sedan kategoriserats under ett av sökorden. Artiklar som ”En outtömlig källa av potentiella jihadister” (12-04-2017, Aftonbladet) där Centralasien som region konstrueras har t.ex. sorteras in under kategorin “Centralasien” medan artiklar av slaget “Uzbekistan - ett av världens mest ofria länder” (11-04-2017, SvD) behandlas under kategorin “Uzbekistan”, trots att den genererat träffar på mer än ett sökord.

För att kunna besvara frågeställningarna som ställs i denna publikation, kommer de kontextuella elementen i varje artikel som analyseras att lyftas fram. I vilka situationer lyfts Centralasien eller någon av de fem länderna fram och på vilket sätt görs detta? Vilka röster är det vi hör och hur pratar dessa om regionen och dess länder?

För att vidare kunna tolka detta, kommer materialet att kodas i olika teman, vilket är ett vanligt tillvägagångssätt inom diskursanalys.

Antal sökträffar 140 120 100

Centralasien

80

Kazakstan

60

Tadzjikistan

Kirgizistan Turkmenistan

40

Uzbekistan

20 0

April

Maj

Juni

Juli

Augusti September Oktober

Centralasien Av de 63 artiklar som uppfyllde kriterierna för sökordet ”Centralasien”, gav 32 stycken träffar på mer än ett sökord, samtliga av dessa berörde attentatet i Sankt Petersburg den 3/4 2017 och Stockholmsdådet den 7/4 2017. Bland dessa återfanns ett antal artiklar där fokus till viss del låg på Centralasien som region, snarare än de specifika länderna som attentatsmännen föddes i: Kirgizistan och Uzbekistan*. Dessa kommer 3

*I vissa fall rör det sig om attentatsmän som föddes innan Sovjetunionens fall, alltså innan Kirgizistan och Uzbekistan existerade som självständiga stater.

således att lyftas fram under kategorin “Terrorism”. De resterande 21 artiklarna kategoriseras som ”Perifera nyheter” då sökordet endast omnämns perifert och alltså inte är direkt relaterat till föremålet för nyheten, dessutom saknas en röd tråd för att kunna göra någon vidare kategorisering av artiklarna.

Terrorism Sett till de två dåden som inträffade i april 2017 går det här att urskilja vissa olikheter i rapporteringen. Detta hänger med stor sannolikhet ihop med att Stockholmsdådet var av direkt intresse för en svensk publik, då det inte bara rörde sig om en händelse som utspelade sig i Sverige, utan också om en attack som tog livet av fem personer, vilket i sig upprör känslor och väcker frågor som vem, hur, varför? I de artiklar som berör terrordådet i Stockholm, går det således att skönja en i högre grad utredande ton, följt av debattinlägg och expertutlåtanden, medan majoriteten av de artiklar som rör terrordådet i Sankt Petersburg består av referat från ryska nyhetsbyråer. Det är i den här kontexten som en viss skillnad framstår i den diskursiva konstruktionen av Centralasien. Formuleringar som ”en 23-åring född i Centralasien”(03-04-2017, SvD), ”de misstänkta rekryterarna, sex migranter från Centralasien”(06-04-2017, DN) och ”en drygt 20årig självmordsbombare med rötter i Centralasien”(04-04-2017, DN) producerar en generaliserande bild som i sig framstår som diffus. Å enda sidan verkar det inte spela någon roll från vilket centralasiatiskt land personen/personerna ifråga kommer från, men å andra sidan framstår det som betydelsefullt då det ändå omnämns specifikt. Denna typ av rapportering verkar inte heller vara unik för Centralasien. En annan region som ofta konstrueras på liknande vis är Mellanöstern.

Bilden av Centralasien som generaliserbar och diffus förekommer till viss del även i rapporteringen kring Stockholmsdådet, även om fokus till större del är direkt riktat mot Uzbekistan. Kolumnisten Wolfgang Hansson återskapar i sin artikel ”Därför kommer så många terrorister från Uzbekistan och Centralasien” (08-04-2017, Aftonbladet) en bild av Centralasien som terrorismens näste, samtidigt som specifikt fokus läggs på Uzbekistan och Kirgizistan. Tadzjikistan omnämns i relation till militanta rörelser med koppling till Islam, medan Kazakstan och Turkmenistan inte figurerar överhuvudtaget. Poängen är återigen att Centralasien som region görs väldigt generaliserbar och åtskillnaden mellan de fem länderna blir minimal även om personer från Kazakstan, Tadzjikistan eller Turkmenistan inte haft något att göra med det brott som begåtts. Vidare läggs fokus på gärningsmännens rötter trots att varken Rakhmat Akilov, som utförde attentatet i Stockholm, eller Akbarjon Jalilov som sprängde sig själv i Sankt Petersburgs tunnelbana, bott i sina respektive hemländer på flera år.

I kulturartikeln (en del av Aftonbladets opinionsjournalistik) ”En outtömlig källa av potentiella jihadister” (12-04-2017, Aftonbladet) målas en bild upp av Centralasien som ”någon slags science fiction-dystopi efter en stor katastrof, bland ruinerna efter den förintade civilisationen”(Ibid.) och som en ”outtömlig reservoar

4

av blivande jihadister och potentiella självmordsbombare”(Ibid.)

Enligt artikelförfattaren är det resultatet av ett samhälle som bygger på social ojämlikhet, polisförtryck, fattigdom, massutvandring - och en kulturell och bildningsmässig nedgång.

som depraverad, auktoritär och potentiellt farlig. Ambassadör Yeleukenovs svar utgör ett unikt inlägg som står i kontrast till övrig rapportering. I sig själv kan det dock inte sägas representera en kontrasterande diskurs.

Liknande förklaringsmodeller ges i debattinlägget ”Förtrycket i Centralasien bäddar för terrorexport” (10-04-2017, SvD) av Martin Kragh: chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet.

Perifera Nyheter

“De forna sovjetrepublikerna Kazakstan, Turkmenistan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Kirgizistan har kommit att utgöra lukrativa rekryteringsmarker för IS och andra terrorgrupper” (Ibid.)

Skriver Kragh och menar på att trots att det två dåden i april inte hade något med varandra att göra så är det “emellertid ingen ren slump att de båda gärningsmännen har sitt ursprung i Centralasien. Tusentals ­invånare från regionen har under de senaste åren anslutit sig till militanta islamistiska grupper i Irak och Syrien.”(Ibid.)

Precis som i föregående artikeln från Aftonbladet anses kärnan till problemet ligga i korruption, fattigdom och auktoritära styren. Där de styrande eliterna i samtliga länder “i över 25 års tid underminerat byggandet av demokratiska institutioner, samtidigt som de byggt några av världens mest korrupta och dysfunktionella ekonomier.”(Ibid.)

Denna bild kontrasteras av Kazakstans ambassadör Dastan Yeleukenov, i ett debattinlägg (26-04-2017, SvD) som svar till Martin Kraghs artikel. Ambassadören menar att Kragh ”ignorerar de stora och växande skillnaderna mellan länderna som gör dem nästan så olika varandra som de är gamla”(Ibid.). Vidare framhävs Kazakstan som ett land som just nu genomför viktiga demokratiska reformer och som ”söker bekämpa de problem med korruption som vår region ärvde av Sovjetväldet”(Ibid.). Slutligen framhävs även att de centralasiatiska länderna är sammanlänkade av liknande värderingsgrunder som sekulära statsskick, likvärdighet och medborgarskap åt alla individer, vilket i sig är något som borde visas upp och hållas som föredöme för resten av den muslimska världen, så väl som för Europa.

5

Föreliggande sammanställning berör inte närmare förklaringsmodeller och analyser kring centralasiaters faktiska samröre med terrorism och vad det beror på. En intressant slutsats som är möjlig att dra är dock att Centralasien som region först verkar bli intressant när det finns en direkt beröringspunkt mellan ett visst händelseförlopp som sammankopplar Centralasien och Sverige. Samtliga artiklar som berörde terrordådet publicerades inom loppet av 28 dagar för att sedan inte nämnas igen. Resterande nyheter behandlade endast Centralasien perifert och kommer att lyftas i nästa stycke. Således kan en även dra slutsatsen att Centralasien blir intressant först i relation till negativ nyhetsrapportering, där fokus läggs på en konstruktion av

Det andra temat ”perifera nyheter” rör artiklar där sökordet Centralasien omnämns eller behandlas helt perifert, Centralasien är således inte på något sätt ett huvudtema för artikeln eller rapporteringen. Det kan handla om historiska händelser som att Sverige var med och fyllde Aralsjön (27-05-2017, DN), om Djingis Khan verkligen var mongol (2208-2017, SvD), eller om rysk politik – där centralasiatiska migranter emellanåt omnämns (17-06-2017 och 03-07-2017, DN). Centralasien omnämns även i världspolitiska sammanhang som konflikten i Qatar (06-06-2017, DN) och kriget i Syrien (14-07-2017, SvD), i sådana sammanhang rör det sig dels om kopplingar till Centralasien som geografisk skådeplats, dels som en region där Islam traditionellt sett utövas. Det går dock inte att utifrån detta utläsa någon specifik diskurs om hur Centralasien konstrueras i svenska medier. Vad som återfinns är snarare en “statistroll” där avsaknaden av information i sig bidrar till en i hög grad bristfällig diskurs eller ens existens i svensk medierapportering. Detta framstår dessutom extra tydligt i relation till den korta och intensiva nyhetsproduktion som uppstod i samband med terrorattentaten i april, där det uppstår en direkt beröringspunkt, med negativa konnotationer, mellan Sverige och Centralasien.

Kazakstan Efter att kriterierna för sökorden uppfyllts, återfanns 91 artiklar där “Kazakstan” omnämns, 25 av dessa berörde nyheter med flera träffar på mer än ett sökord. Framförallt rörde det sig om nyheter kopplade till Telias korruptionsskandal i Uzbekistan, till terrordådet i Stockholm samt generella omnämnande av Centralasien. Av återstående artiklar tillhör en klar majoritet kategorin ”perifera nyheter”. Några teman kan skönjas bland dessa - vilket också förklarar det stora antalet sökträffar, dessa har delats in i underkategorier.

Endast en artikel bjuder på en mer djupgående bild av Kazakstan.

Som sådan kan den inte sägas representera någon specifik diskurs, då dess tema skiljer sig från de andra nyheterna. Dock utgör den ett intressant inlägg på temat Kazakstan och kommer således att lyftas fram separat. Artikeln är en ledare (30-10-2017, SvD), författad av fredsoch konfliktforskaren Svante Cornell, i samband med publiceringen av dennes studie ”Kazakhstan in Europe: Why Not?” (publicerad av Institute for Security & Development Policy och författad i samarbete med Centralasienforskaren Johan Engvall).

Perifera nyheter

Internationell diplomati utgör en underkategori i det här fallet, då det största antalet sökträffar rör fredssamtalen om Syrien i Kazakstans huvudstad, Astana, vilka initierats av Ryssland, Turkiet och Iran (t.ex.

6

av blivande jihadister och potentiella självmordsbombare”(Ibid.)

Enligt artikelförfattaren är det resultatet av ett samhälle som bygger på social ojämlikhet, polisförtryck, fattigdom, massutvandring - och en kulturell och bildningsmässig nedgång.

som depraverad, auktoritär och potentiellt farlig. Ambassadör Yeleukenovs svar utgör ett unikt inlägg som står i kontrast till övrig rapportering. I sig själv kan det dock inte sägas representera en kontrasterande diskurs.

Liknande förklaringsmodeller ges i debattinlägget ”Förtrycket i Centralasien bäddar för terrorexport” (10-04-2017, SvD) av Martin Kragh: chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet.

Perifera Nyheter

“De forna sovjetrepublikerna Kazakstan, Turkmenistan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Kirgizistan har kommit att utgöra lukrativa rekryteringsmarker för IS och andra terrorgrupper” (Ibid.)

Skriver Kragh och menar på att trots att det två dåden i april inte hade något med varandra att göra så är det “emellertid ingen ren slump att de båda gärningsmännen har sitt ursprung i Centralasien. Tusentals ­invånare från regionen har under de senaste åren anslutit sig till militanta islamistiska grupper i Irak och Syrien.”(Ibid.)

Precis som i föregående artikeln från Aftonbladet anses kärnan till problemet ligga i korruption, fattigdom och auktoritära styren. Där de styrande eliterna i samtliga länder “i över 25 års tid underminerat byggandet av demokratiska institutioner, samtidigt som de byggt några av världens mest korrupta och dysfunktionella ekonomier.”(Ibid.)

Denna bild kontrasteras av Kazakstans ambassadör Dastan Yeleukenov, i ett debattinlägg (26-04-2017, SvD) som svar till Martin Kraghs artikel. Ambassadören menar att Kragh ”ignorerar de stora och växande skillnaderna mellan länderna som gör dem nästan så olika varandra som de är gamla”(Ibid.). Vidare framhävs Kazakstan som ett land som just nu genomför viktiga demokratiska reformer och som ”söker bekämpa de problem med korruption som vår region ärvde av Sovjetväldet”(Ibid.). Slutligen framhävs även att de centralasiatiska länderna är sammanlänkade av liknande värderingsgrunder som sekulära statsskick, likvärdighet och medborgarskap åt alla individer, vilket i sig är något som borde visas upp och hållas som föredöme för resten av den muslimska världen, så väl som för Europa.

5

Föreliggande sammanställning berör inte närmare förklaringsmodeller och analyser kring centralasiaters faktiska samröre med terrorism och vad det beror på. En intressant slutsats som är möjlig att dra är dock att Centralasien som region först verkar bli intressant när det finns en direkt beröringspunkt mellan ett visst händelseförlopp som sammankopplar Centralasien och Sverige. Samtliga artiklar som berörde terrordådet publicerades inom loppet av 28 dagar för att sedan inte nämnas igen. Resterande nyheter behandlade endast Centralasien perifert och kommer att lyftas i nästa stycke. Således kan en även dra slutsatsen att Centralasien blir intressant först i relation till negativ nyhetsrapportering, där fokus läggs på en konstruktion av

Det andra temat ”perifera nyheter” rör artiklar där sökordet Centralasien omnämns eller behandlas helt perifert, Centralasien är således inte på något sätt ett huvudtema för artikeln eller rapporteringen. Det kan handla om historiska händelser som att Sverige var med och fyllde Aralsjön (27-05-2017, DN), om Djingis Khan verkligen var mongol (2208-2017, SvD), eller om rysk politik – där centralasiatiska migranter emellanåt omnämns (17-06-2017 och 03-07-2017, DN). Centralasien omnämns även i världspolitiska sammanhang som konflikten i Qatar (06-06-2017, DN) och kriget i Syrien (14-07-2017, SvD), i sådana sammanhang rör det sig dels om kopplingar till Centralasien som geografisk skådeplats, dels som en region där Islam traditionellt sett utövas. Det går dock inte att utifrån detta utläsa någon specifik diskurs om hur Centralasien konstrueras i svenska medier. Vad som återfinns är snarare en “statistroll” där avsaknaden av information i sig bidrar till en i hög grad bristfällig diskurs eller ens existens i svensk medierapportering. Detta framstår dessutom extra tydligt i relation till den korta och intensiva nyhetsproduktion som uppstod i samband med terrorattentaten i april, där det uppstår en direkt beröringspunkt, med negativa konnotationer, mellan Sverige och Centralasien.

Kazakstan Efter att kriterierna för sökorden uppfyllts, återfanns 91 artiklar där “Kazakstan” omnämns, 25 av dessa berörde nyheter med flera träffar på mer än ett sökord. Framförallt rörde det sig om nyheter kopplade till Telias korruptionsskandal i Uzbekistan, till terrordådet i Stockholm samt generella omnämnande av Centralasien. Av återstående artiklar tillhör en klar majoritet kategorin ”perifera nyheter”. Några teman kan skönjas bland dessa - vilket också förklarar det stora antalet sökträffar, dessa har delats in i underkategorier.

Endast en artikel bjuder på en mer djupgående bild av Kazakstan.

Som sådan kan den inte sägas representera någon specifik diskurs, då dess tema skiljer sig från de andra nyheterna. Dock utgör den ett intressant inlägg på temat Kazakstan och kommer således att lyftas fram separat. Artikeln är en ledare (30-10-2017, SvD), författad av fredsoch konfliktforskaren Svante Cornell, i samband med publiceringen av dennes studie ”Kazakhstan in Europe: Why Not?” (publicerad av Institute for Security & Development Policy och författad i samarbete med Centralasienforskaren Johan Engvall).

Perifera nyheter

Internationell diplomati utgör en underkategori i det här fallet, då det största antalet sökträffar rör fredssamtalen om Syrien i Kazakstans huvudstad, Astana, vilka initierats av Ryssland, Turkiet och Iran (t.ex.

6

03-05-2017, SvD). Vidare berör ett antal nyheter ett toppmöte mellan Kina och Ryssland i Astana (04-07-2017, DN), så väl som mellan Indiens och Pakistans presidenter (09-06-2017, SvD).

En annan underkategori kan beskrivas som Sverigerelaterade frågor, där näringslivsfrågor står för majoriteten av träffar. Det rör framförallt den ovannämnda Teliaskandalen, samt det multinationella bolaget Bombardier, som anklagats för korruption i Kazakstan och Turkmenistan (t.ex. 31-08-2017, DN). Vidare omnämns även vid några tillfällen Kazakstan i relation till asylfrågor (t.ex. 22-10-2017, SvD). Den sista underkategorin berör Rymdbasen i Bajkonur och då framförallt nyheter kopplade till uppskjutningar och landningar (t.ex. 14-06-2017 och 20-04-2017 DN).

Den bild som skapas i rapporteringen om Kazakstan kan således ses som väldigt splittrad. Sett till det stora antalet sökträffar består en klar majoritet av ”perifera nyheter” - som i sig själv knappast ger någon bild av Kazakstan som land. Underkategorin Internationell diplomati såväl som Rymdbasen i Bajkonur kan sägas ha minst beröringspunkt med någon form av kontextualisering, då landet endast omnämns i egenskap av plats för internationella insatser. Underkategorin Sverigerelaterade frågor kan till viss del sägas reproducera en bild av Kazakstan som präglat av allvarliga problem med korruption, men också som en plats av ekonomiskt intresse för Sverige. Trots att det verkar vara en plats som är av ekonomiskt intresse för Sverige, existerar ingen riktigt kontextualisering.

Kazakstan blickar västerut I Svante Cornells ledare (30-10-2017, SvD) konstrueras en bild av Kazakstan och Centralasien som en region av ekonomiskt intresse för Sverige och Europa. Genom att lyfta fram de positiva aspekterna av Kazakstans utveckling de senaste 26 åren, argumenterar Cornell för ett inkluderande av Kazakstan i den europeiska gemenskapen. Fokus ligger på Kazakstan som geografisk plats; om en utgår från gängse definition av Uralbergen som Europas östra gräns, så ligger 10 procent av Kazakstans territorium i Europa. Det sekulära statsskicket och nationens värderingsgrunder, baserade på likvärdighet och medborgarskap framhävs. Vidare lyfter Cornell den kazakiska regeringens reformvilja som bl.a. söker öka transparensen och effektivitet inom det statliga myndigheterna och som antagit ändringar i författningen för att minska presidentens makt. Landet rör sig således i rätt riktning, trots att problem med bristande politisk frihet och korruptionsbekämpning släpar efter. Cornell menar att Kazakstan, såväl som Kirgizistan och Uzbekistan i allt större utsträckningen vänder sig till Europa som ett föredöme och något att sträva efter men att problemet ligger hos EU, där den dominerande uppfattningen tycks ”vara att Centralasien är ett hopplöst område man bör hålla sig borta ifrån”(Ibid). Vidare menar Cornell att EU behandlar Kazakstan som ”ett asiatisk och inte europeiskt land, utan någon fullgod anledning”(Ibid.).

7

Även om en utifrån denna artikel inte kan tala om någon diskurs, utgör

den ändå ett intressant inlägg på ett tema som står i bjär kontrast till det övriga materialet. Fokus ligger på positiva aspekter av landets utveckling, så väl som dess ekonomiska potential för Europa, följt av en kritik baserat på bristande kunskaper om och en ovilja inför att närma sig landet och regionen som sådan.

Kirgizistan Efter att samtliga kriterier uppfyllts återfanns 22 artiklar med träffar på sökordet “Kirgizistan”, där 12 gav utslag på mer än ett sökord.

Fem av dessa hade direkta beröringspunkter med Uzbekistan och Stockholmsdådet. Dessa behandlas således under kategorin Uzbekistan. 14 artiklar berörde terrorism, här framstår alltså ett tydligt tema. Till skillnad från övriga artiklar som producerats på temat Kirgizistan, utgjordes två av längre reportage. DN:s Rysslandskorrespondent, Anna-Lena Laurén rapporterade i det här fallet från Kirgizistans två största städer, huvudstaden Bisjkek och Osj. Det ena reportaget rörde den radikala islamismens frammarsch i Kirgizistan och den andra, 2017 års presidentval. Reportaget om radikal islamism faller in under temat terrorism, medan den andra artikeln får stå för sig själv, då den inte kan sägas utgöra någon diskurs. Eftersom det är ett längre reportage som redogör för landets politiska utveckling och det rådande samhällsklimatet, kommer den ändå att lyftas fram. Övriga artiklar var en kort notis om ett jordskred som inträffat i landet (29-04-2017, Aftonbladet), en TT-nyhet om brudkidnappning; 1 av 5 unga kvinnor kidnappas för tvångsgifte i Kirgizistan (02-08-2017, DN) samt en uppdatering om presidentvalet (15-10-2017, DN).

Terrorism Den 3/4 2017 detonerar en sprängladdning i Sankt Petersburgs tunnelbana. Fjorton personer omkommer och cirka 50 skadas. De ryska nyhetsbyråerna går snabbt ut med att attentatsmannen förmodligen är den 22-åriga Akbarzhon Jalilov, en rysk medborgare, född i Kirgizistan. Dådet rubriceras som ett självmordsattentat och enligt de ryska nyhetskällorna ska mannen ha kopplingar till radikal islamism.

Vidare kopplas dådet direkt till IS och till Rysslands intervention i kriget i Syrien (03-04-2017, Aftonbladet). Jalilovs liv kartläggs till viss del; hur länge han bott i Ryssland, vad han sysslat med och att han han tillhör den uzbekiska minoriteten i Kirgizistan (04-04-2017, DN). I samband med gripandet av ytterligare personer som anses ha kopplingar till attentatet konstrueras en bild av de problem som påstås ligga till grund för terrorism i/från Kirgizistan: “Osj-regionen i Kirgizistan drabbades av kravaller mellan etniska uzbeker och kirgizer 2010. Konflikten ledde till att hundratals människor mördades, i synnerhet uzbeker. De repressiva regeringarna, fattigdomen och kontrollen över troende i Kirgizistan och i andra länder i Centralasien kan göra radikalisering till en självuppfyllande profetia.”(19-04-2017, SvD)

Vidare konstrueras landet som ett centrum för radikala islamistiska rörelser (12-04-2017, DN). I Anna-Lena Lauréns reportage från Osj “Munisas mamma lurades till IS och kriget i Syrien” (22-10-2017, DN)

8

03-05-2017, SvD). Vidare berör ett antal nyheter ett toppmöte mellan Kina och Ryssland i Astana (04-07-2017, DN), så väl som mellan Indiens och Pakistans presidenter (09-06-2017, SvD).

En annan underkategori kan beskrivas som Sverigerelaterade frågor, där näringslivsfrågor står för majoriteten av träffar. Det rör framförallt den ovannämnda Teliaskandalen, samt det multinationella bolaget Bombardier, som anklagats för korruption i Kazakstan och Turkmenistan (t.ex. 31-08-2017, DN). Vidare omnämns även vid några tillfällen Kazakstan i relation till asylfrågor (t.ex. 22-10-2017, SvD). Den sista underkategorin berör Rymdbasen i Bajkonur och då framförallt nyheter kopplade till uppskjutningar och landningar (t.ex. 14-06-2017 och 20-04-2017 DN).

Den bild som skapas i rapporteringen om Kazakstan kan således ses som väldigt splittrad. Sett till det stora antalet sökträffar består en klar majoritet av ”perifera nyheter” - som i sig själv knappast ger någon bild av Kazakstan som land. Underkategorin Internationell diplomati såväl som Rymdbasen i Bajkonur kan sägas ha minst beröringspunkt med någon form av kontextualisering, då landet endast omnämns i egenskap av plats för internationella insatser. Underkategorin Sverigerelaterade frågor kan till viss del sägas reproducera en bild av Kazakstan som präglat av allvarliga problem med korruption, men också som en plats av ekonomiskt intresse för Sverige. Trots att det verkar vara en plats som är av ekonomiskt intresse för Sverige, existerar ingen riktigt kontextualisering.

Kazakstan blickar västerut I Svante Cornells ledare (30-10-2017, SvD) konstrueras en bild av Kazakstan och Centralasien som en region av ekonomiskt intresse för Sverige och Europa. Genom att lyfta fram de positiva aspekterna av Kazakstans utveckling de senaste 26 åren, argumenterar Cornell för ett inkluderande av Kazakstan i den europeiska gemenskapen. Fokus ligger på Kazakstan som geografisk plats; om en utgår från gängse definition av Uralbergen som Europas östra gräns, så ligger 10 procent av Kazakstans territorium i Europa. Det sekulära statsskicket och nationens värderingsgrunder, baserade på likvärdighet och medborgarskap framhävs. Vidare lyfter Cornell den kazakiska regeringens reformvilja som bl.a. söker öka transparensen och effektivitet inom det statliga myndigheterna och som antagit ändringar i författningen för att minska presidentens makt. Landet rör sig således i rätt riktning, trots att problem med bristande politisk frihet och korruptionsbekämpning släpar efter. Cornell menar att Kazakstan, såväl som Kirgizistan och Uzbekistan i allt större utsträckningen vänder sig till Europa som ett föredöme och något att sträva efter men att problemet ligger hos EU, där den dominerande uppfattningen tycks ”vara att Centralasien är ett hopplöst område man bör hålla sig borta ifrån”(Ibid). Vidare menar Cornell att EU behandlar Kazakstan som ”ett asiatisk och inte europeiskt land, utan någon fullgod anledning”(Ibid.).

7

Även om en utifrån denna artikel inte kan tala om någon diskurs, utgör

den ändå ett intressant inlägg på ett tema som står i bjär kontrast till det övriga materialet. Fokus ligger på positiva aspekter av landets utveckling, så väl som dess ekonomiska potential för Europa, följt av en kritik baserat på bristande kunskaper om och en ovilja inför att närma sig landet och regionen som sådan.

Kirgizistan Efter att samtliga kriterier uppfyllts återfanns 22 artiklar med träffar på sökordet “Kirgizistan”, där 12 gav utslag på mer än ett sökord.

Fem av dessa hade direkta beröringspunkter med Uzbekistan och Stockholmsdådet. Dessa behandlas således under kategorin Uzbekistan. 14 artiklar berörde terrorism, här framstår alltså ett tydligt tema. Till skillnad från övriga artiklar som producerats på temat Kirgizistan, utgjordes två av längre reportage. DN:s Rysslandskorrespondent, Anna-Lena Laurén rapporterade i det här fallet från Kirgizistans två största städer, huvudstaden Bisjkek och Osj. Det ena reportaget rörde den radikala islamismens frammarsch i Kirgizistan och den andra, 2017 års presidentval. Reportaget om radikal islamism faller in under temat terrorism, medan den andra artikeln får stå för sig själv, då den inte kan sägas utgöra någon diskurs. Eftersom det är ett längre reportage som redogör för landets politiska utveckling och det rådande samhällsklimatet, kommer den ändå att lyftas fram. Övriga artiklar var en kort notis om ett jordskred som inträffat i landet (29-04-2017, Aftonbladet), en TT-nyhet om brudkidnappning; 1 av 5 unga kvinnor kidnappas för tvångsgifte i Kirgizistan (02-08-2017, DN) samt en uppdatering om presidentvalet (15-10-2017, DN).

Terrorism Den 3/4 2017 detonerar en sprängladdning i Sankt Petersburgs tunnelbana. Fjorton personer omkommer och cirka 50 skadas. De ryska nyhetsbyråerna går snabbt ut med att attentatsmannen förmodligen är den 22-åriga Akbarzhon Jalilov, en rysk medborgare, född i Kirgizistan. Dådet rubriceras som ett självmordsattentat och enligt de ryska nyhetskällorna ska mannen ha kopplingar till radikal islamism.

Vidare kopplas dådet direkt till IS och till Rysslands intervention i kriget i Syrien (03-04-2017, Aftonbladet). Jalilovs liv kartläggs till viss del; hur länge han bott i Ryssland, vad han sysslat med och att han han tillhör den uzbekiska minoriteten i Kirgizistan (04-04-2017, DN). I samband med gripandet av ytterligare personer som anses ha kopplingar till attentatet konstrueras en bild av de problem som påstås ligga till grund för terrorism i/från Kirgizistan: “Osj-regionen i Kirgizistan drabbades av kravaller mellan etniska uzbeker och kirgizer 2010. Konflikten ledde till att hundratals människor mördades, i synnerhet uzbeker. De repressiva regeringarna, fattigdomen och kontrollen över troende i Kirgizistan och i andra länder i Centralasien kan göra radikalisering till en självuppfyllande profetia.”(19-04-2017, SvD)

Vidare konstrueras landet som ett centrum för radikala islamistiska rörelser (12-04-2017, DN). I Anna-Lena Lauréns reportage från Osj “Munisas mamma lurades till IS och kriget i Syrien” (22-10-2017, DN)

8

konstrueras Kirgizistan som geografisk plats: “Vinden susar i valnötsträdet ute på gården. Sarvarchan Turabajevas barnbarn har lagt fram en vacker grön duk på golvet och ställt fram bröd, te och sötsaker [...] Alla hus är omgärdade med murar, ett traditionellt sätt att bygga som man ser i hela Kirgizistan. På innergårdarna odlar man aprikoser och vindruvor. Området ligger bara några kilometer från den uzbekiska gränsen och är en del av det historiska Ferganaområdet, en bördig dal som ligger i gränsområdet mellan Kirgizistan, Uzbekistan och Tadzjikistan.”(Ibid.)

Bilden som konstrueras konnoterar ett naturskönt, traditionellt men sparsmakat samhälle. Livet är hårt och människorna för en kamp emot tillvaron. Läsaren får först följa en uzbekisk familj, där en av döttrarna följt sin man till Syrien i tron att hon ska till Turkiet. Mannen ska ha dött i stridigheterna, och eftersom familjen inte lyckat få kontakt med dottern på flera månader så vet det inte om hon fortfarande lever.

Jihadismens fäste i Ferganadalen beskrivs i likhet med ovanstående citat som en konsekvens av av fattigdom, social misär och etnisk diskriminering.

Beskrivningen av den uzbekiska familjens liv bekräftar ytterligare bilden av misär och fattigdom. I reportaget beskrivs hur dottern inte fick utbilda sig eftersom hon var flicka och styrd av konventioner. Hon ingick sitt andra äktenskap, vilket inte fick misslyckas och dessutom behövde mannen någon som lagade mat och städade, hon var därför tvungen att flytta efter sin man. Till följd av familjens olycka slutade hennes egen fader att äta och dog. Kvar är hennes moder och tre föräldralösa barn som alla tillsammans måste klara sig på en liten pension och pengar från en son som gästarbetar i Moskva.

Familjens öde utgör på så vis en fond mot vilken Kirgizistans problem kontextualiseras.

Kirgizistan målas upp som en sekulär stat där religion och stat är åtskilda. Till skillnad från övriga centralasiatiska länder hålls fria val i ett haltande demokratiskt styrelseskick. Det demokratiska styrelseskicket i kombination med utbredd korruption gör landet extra sårbart för radikal islamism, menar vissa. Trots att fokus ofta hamnar på den uzbekiska minoriteten, anses anledningarna till att göra jihad sakna etniska förtecken. Snarare handlar det om folk som hjärntvättats eller behöver pengar. En liknande förklaringsmodell återspeglas i Svante Cornells ledare (12-04-2017, SvD) “Det mer öppna Kirgizistan, som visat tolerans för radikala rörelser, har större problem med islamisk extremism än det mer repressiva Uzbekistan, som har hindrat extremistgrupper från att verka i landet.”(Ibid.)

Samtidigt menar Cornell att centralasiater som radikaliserats sällan åker direkt från hemlandet. Snarare rör det sig som gästarbetare, som radikaliserats i Ryssland. Det är en bild som verkar stämma överens, inte bara med attentat i Sankt Petersburg, utan även med Stockholmsdådet. I båda fallen spenderade gärningsmännen en längre tid utomlands, innan de genomförde sina dåd.

9

I Lauréns reportage intervjuas även rektorn för Osj islamska institut,

som menar att grunden till Kirgizistans problematik med radikalisering står att finna bland extremistiska predikanter som utbildat sig i Pakistan, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Han menar även att det inte finns någon kommunikation mellan dessa predikanter och de som utbildats i Kirgizistan: “– De har fått undervisning i icke-statliga institut och sedan kommer de hit och börjar predika. Vi för ingen dialog med dem, de talar inte med oss och hälsar inte ens på oss. De samlas hemma hos folk i sina egna kretsar.” (2210-2017, DN)

Kirgizistan framstår som mer mångfacetterat, trots det relativt få antal artiklar som återfanns i materialet. I likhet med den bild som målas upp av Centralasien som region samt av Uzbekistan (se Uzbekistan), framställs en bild av ett samhälle följt av fattigdom, korruption, etniska motsättningar och en svag statsapparat, vilket gör det extra känsligt för utländska radikala och extremistiska rörelser.

Anna-Lena Lauréns reportage utgör en sällsynt form av rapportering i direktkontakt med det kirgiziska samhället. Detta bidrar till en känsla av närhet och motverkar på sätt och vis stereotyper och stigmatisering.

Delvis bekräftas den bild som även målas upp av Centralasien i stort.

Samtidigt är det en mer enhetlig bild som verkar söka förklaringar. Återigen visar analysen att nyhetsvärdet ligger i det negativa. Till skillnad från rapporteringen från de övriga länderna, finns dock inga direkta kopplingar till Sverige - som i fallen Kazakstan och Uzbekistan (se Uzbekistan). Inte heller finns den excentriska tematik som står att finna i rapporteringen kring Tadzjikistan och Turkmenistan (se Tadzjikistan och Turkmenistan).

Presidentvalet 2017 I det andra reportaget av Anna-Lena Laurén (12-10-2017, DN) omnämns Kirgizistan som Centralasiens demokratiska undantag. På så vis skapas ett motsatsförhållande till övriga centralasiatiska länderna. Återigen konstrueras Kirgizistan som geografisk plats, som naturskönt och agrart men där livet är hårt.

“Det rasslar i majsfälten. Stjälkarna är så höga att man knappt ser korna som rör sig mellan dem. Över fälten svävar silhuetten av en rovfågel. Elegant vilar den på luftströmmarna medan den spanar efter sitt byte.

Några hundra meter bort rider Osman Satkejev runt och inspekterar flocken.

Det är han som äger djuren, drygt hundra oxar och ett tjugotal mjölkkor. De betar fritt, som all boskap i Kirgizistan där man inte har några inhägnader utan vallar sina djur till häst [...] Han lever på att sälja kött till restauranger och partihandlar. En liten del går på ­export till grannlandet Kazakstan.

– Kirgizistan producerar det ­billigaste köttet i Centralasien. Men de flesta gårdar är så små att det ­aldrig går att utveckla produktionen. Vi stampar på stället, säger han.”(Ibid.)

Beskrivningen av naturen, de fria betesdjuren och vallningen har vissa romantiska förtoner. Det råder klar distans mellan en svensk nyhetskonsument och en kirgizisk lantbrukare. En bild av ett stagnerat

10

konstrueras Kirgizistan som geografisk plats: “Vinden susar i valnötsträdet ute på gården. Sarvarchan Turabajevas barnbarn har lagt fram en vacker grön duk på golvet och ställt fram bröd, te och sötsaker [...] Alla hus är omgärdade med murar, ett traditionellt sätt att bygga som man ser i hela Kirgizistan. På innergårdarna odlar man aprikoser och vindruvor. Området ligger bara några kilometer från den uzbekiska gränsen och är en del av det historiska Ferganaområdet, en bördig dal som ligger i gränsområdet mellan Kirgizistan, Uzbekistan och Tadzjikistan.”(Ibid.)

Bilden som konstrueras konnoterar ett naturskönt, traditionellt men sparsmakat samhälle. Livet är hårt och människorna för en kamp emot tillvaron. Läsaren får först följa en uzbekisk familj, där en av döttrarna följt sin man till Syrien i tron att hon ska till Turkiet. Mannen ska ha dött i stridigheterna, och eftersom familjen inte lyckat få kontakt med dottern på flera månader så vet det inte om hon fortfarande lever.

Jihadismens fäste i Ferganadalen beskrivs i likhet med ovanstående citat som en konsekvens av av fattigdom, social misär och etnisk diskriminering.

Beskrivningen av den uzbekiska familjens liv bekräftar ytterligare bilden av misär och fattigdom. I reportaget beskrivs hur dottern inte fick utbilda sig eftersom hon var flicka och styrd av konventioner. Hon ingick sitt andra äktenskap, vilket inte fick misslyckas och dessutom behövde mannen någon som lagade mat och städade, hon var därför tvungen att flytta efter sin man. Till följd av familjens olycka slutade hennes egen fader att äta och dog. Kvar är hennes moder och tre föräldralösa barn som alla tillsammans måste klara sig på en liten pension och pengar från en son som gästarbetar i Moskva.

Familjens öde utgör på så vis en fond mot vilken Kirgizistans problem kontextualiseras.

Kirgizistan målas upp som en sekulär stat där religion och stat är åtskilda. Till skillnad från övriga centralasiatiska länder hålls fria val i ett haltande demokratiskt styrelseskick. Det demokratiska styrelseskicket i kombination med utbredd korruption gör landet extra sårbart för radikal islamism, menar vissa. Trots att fokus ofta hamnar på den uzbekiska minoriteten, anses anledningarna till att göra jihad sakna etniska förtecken. Snarare handlar det om folk som hjärntvättats eller behöver pengar. En liknande förklaringsmodell återspeglas i Svante Cornells ledare (12-04-2017, SvD) “Det mer öppna Kirgizistan, som visat tolerans för radikala rörelser, har större problem med islamisk extremism än det mer repressiva Uzbekistan, som har hindrat extremistgrupper från att verka i landet.”(Ibid.)

Samtidigt menar Cornell att centralasiater som radikaliserats sällan åker direkt från hemlandet. Snarare rör det sig som gästarbetare, som radikaliserats i Ryssland. Det är en bild som verkar stämma överens, inte bara med attentat i Sankt Petersburg, utan även med Stockholmsdådet. I båda fallen spenderade gärningsmännen en längre tid utomlands, innan de genomförde sina dåd.

9

I Lauréns reportage intervjuas även rektorn för Osj islamska institut,

som menar att grunden till Kirgizistans problematik med radikalisering står att finna bland extremistiska predikanter som utbildat sig i Pakistan, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Han menar även att det inte finns någon kommunikation mellan dessa predikanter och de som utbildats i Kirgizistan: “– De har fått undervisning i icke-statliga institut och sedan kommer de hit och börjar predika. Vi för ingen dialog med dem, de talar inte med oss och hälsar inte ens på oss. De samlas hemma hos folk i sina egna kretsar.” (2210-2017, DN)

Kirgizistan framstår som mer mångfacetterat, trots det relativt få antal artiklar som återfanns i materialet. I likhet med den bild som målas upp av Centralasien som region samt av Uzbekistan (se Uzbekistan), framställs en bild av ett samhälle följt av fattigdom, korruption, etniska motsättningar och en svag statsapparat, vilket gör det extra känsligt för utländska radikala och extremistiska rörelser.

Anna-Lena Lauréns reportage utgör en sällsynt form av rapportering i direktkontakt med det kirgiziska samhället. Detta bidrar till en känsla av närhet och motverkar på sätt och vis stereotyper och stigmatisering.

Delvis bekräftas den bild som även målas upp av Centralasien i stort.

Samtidigt är det en mer enhetlig bild som verkar söka förklaringar. Återigen visar analysen att nyhetsvärdet ligger i det negativa. Till skillnad från rapporteringen från de övriga länderna, finns dock inga direkta kopplingar till Sverige - som i fallen Kazakstan och Uzbekistan (se Uzbekistan). Inte heller finns den excentriska tematik som står att finna i rapporteringen kring Tadzjikistan och Turkmenistan (se Tadzjikistan och Turkmenistan).

Presidentvalet 2017 I det andra reportaget av Anna-Lena Laurén (12-10-2017, DN) omnämns Kirgizistan som Centralasiens demokratiska undantag. På så vis skapas ett motsatsförhållande till övriga centralasiatiska länderna. Återigen konstrueras Kirgizistan som geografisk plats, som naturskönt och agrart men där livet är hårt.

“Det rasslar i majsfälten. Stjälkarna är så höga att man knappt ser korna som rör sig mellan dem. Över fälten svävar silhuetten av en rovfågel. Elegant vilar den på luftströmmarna medan den spanar efter sitt byte.

Några hundra meter bort rider Osman Satkejev runt och inspekterar flocken.

Det är han som äger djuren, drygt hundra oxar och ett tjugotal mjölkkor. De betar fritt, som all boskap i Kirgizistan där man inte har några inhägnader utan vallar sina djur till häst [...] Han lever på att sälja kött till restauranger och partihandlar. En liten del går på ­export till grannlandet Kazakstan.

– Kirgizistan producerar det ­billigaste köttet i Centralasien. Men de flesta gårdar är så små att det ­aldrig går att utveckla produktionen. Vi stampar på stället, säger han.”(Ibid.)

Beskrivningen av naturen, de fria betesdjuren och vallningen har vissa romantiska förtoner. Det råder klar distans mellan en svensk nyhetskonsument och en kirgizisk lantbrukare. En bild av ett stagnerat

10

och nästan förmodernt samhälle växer fram. Korruptionen är utbredd och har börjat äta sig in det demokratiska styrelseskicket.

Samhällsutvecklingen beskrivs gå åt fel håll: “...sedan Sovjetunionens fall har landet skuldsatt sig upp över öronen, samtidigt som rätts­systemet inte har stärkts utan försvagats. Kirgizistan styrs i praktiken av en ny postsovjetisk överklass, bestående av korrupta statsanställda och skrupelfria affärsmän som ­bägge betraktar staten som sin ­personliga kassako.”(Ibid.)

Trots sina unga år är det ett land som redan genomlevt två revolutioner: 2005 och 2010, följt av våldsamma etniska sammandrabbningar mellan kirgizer och uzbeker. Precis som i ovanstående avsnitt beskrivs landets problem som grundade i en svag statsapparat, korruption och radikala islamistiska strömningar. Samtidigt konstrueras en bild av ett politiskt samhälle, med en reell valdebatt som engagerar människor.

Konstruktionen av Kirgizistan i reportaget kan inte sägas utgöra en diskurs i sig, då dess omfattning är begränsad. Dock ligger den bild som målas upp i stort sätt ändå i linje med övrig rapportering om Kirgizistan. Fokus ligger på det rådande samhällsklimatet och de problem som landet tampas med. Vad som lyfts fram är återigen ett samhälle som tampas med korruption, etniska motsättningar och radikal islam.

Tadzjikistan Sökordet “Tadzjikistan” gav 19 träffar, 8 av dessa rörde nyheter med koppling till Telias mutskandal i Uzbekistan samt terrordådet i Stockholm, varför de räknats bort. Från de resterande 11 träffarna går att urskilja två huvudsakliga teman: ”excentriska nyheter” och terrorism. En artikel som berörde migranters situation i Ryssland omnämnde specifikt tadzjiker och kirgizer men talade i övrigt mer allmänt om migranters utsatthet i Ryssland (22-10-2017, SvD).

Excentriska nyheter Excentriska nyheter rör sig i det här fallet om kortare nyhetsnotiser, i samtliga fall kopplade till Tadzjikistans president Emomali Rachmon.

Mer specifikt rör det ett beslut om att den tadzjikiska poliskåren beordrats gå på teater minst en gång i veckan för ”att höja polisens andliga och kulturella nivå”(11-04-2017, SvD), samt ett beslut som tvingar statliga medier att titulera presidenten ”Grundaren av fred och nationell enighet, nationens ledare, republiken Tadzjikistans president, hans excellens Emomali Rachmon”(28-04-2017, DN) varje gång han omnämns. Slutligen handlar en nyhet om att två skådespelare får skäggtillstånd i Tadzjikistan (11-10-2017, Aftonbladet). Detta mot bakgrund av att det råder ett inofficiellt förbud mot ansiktsbehåring i landet, i sig kopplat till ett försök att motverka radikalisering och religiös extremism.

11

Terrorism Gällande terrorism, handlar det till mesta del om artiklar kopplade till IS och kriget i Syrien - framförallt gäller det Rysslands inblandning i konflikten och en rädsla för att ökade oroligheter i Afghanistan ska sprida sig över gränsen till Tadzjikistan (30-05-2017, 04-04-2017, DN).

Det rör sig således återigen om ”perifera nyheter”, där Tadzjikistan varken kontextualiseras eller är det huvudsakliga föremålet för artikeln.

Med hänsyn till det ringa antal artiklar som publicerats om Tadzjikistan under den utvalda tidsperioden, kan en återigen konstatera att det rör sig om ett i hög utsträckning icke-existerande av Tadzjikistan i svensk medierapportering. Nyhetsvärdet verka ligga i excentriska nyheter och radikaliseringsprocesser kopplade till Islam och terrorism. På så sätt skapas en diffus, otillgänglig och potentiellt farlig plats, vars värde verkar ligga i hur avvikande det är från det svenska samhället.

Turkmenistan Sökordet “Turkmenistan” gav efter att ha uppfyllt kriterierna 13 träffar, varav 4 stycken rörde nyheter kopplade till terrorattentatet i Stockholm och Bombardier-skandalen, båda vilka omnämnts tidigare.

Det som återstår, förutom ett antal perifera nyheter, är i huvudsak tre nyhetsnotiser och en artikel om hur en turkmensk familj tvingades leva på Arlanda under en månad, efter att ha fått avslag på sin asylansökan (07-08-2017, DN). Det tre nyhetsnotiserna kan precis som i fallet Tadzjikistan kategoriseras som ”excentriska nyheter”, det vill säga, där den bild som konstrueras av landet knappt kontextualiseras och nyhetsvärdet ligger i det löjeväckande och avvikande. Som exempel på detta rör en av nyheterna hur Turkmenistans president, Gurbanguly Berdimuhamedow producerat en ”Putinvideo”; en propagandavideo som låter ”medborgarna veta att de leds av en riktigt karlakarl”(06-08-2017, SvD) genom att visa upp presidents militära färdigheter. Fokus ligger på hur videon häcklas och parodierats på Youtube - där Berdimuhamedow bl.a. kallas för “Turkmenator” istället för “Terminator”. De två resterande nyheterna handlar om att Berdimuhamedow gett Putin en hundvalp i födelsedagspresent (1110-2017, SvD) och att el, gas och vatten som tidigare varit gratis för landets invånare, nu skall avgiftsbeläggas (11-10-2017, DN). Precis som i fallet Tadzjikistan verkar nyhetsvärdet återigen ligga i det excentriska och löjeväckande. Framställandet av Berdimuhamedow ger dessutom en oseriös känsla och förmedlar en bild av ett land och ett statsskick som inte går att ta på allvar.

Uzbekistan Av de centralasiatiska länderna är Uzbekistan det land som kontextualiseras och diskuteras mest. Två övergripande teman växer fram; terrorism och hur den rådande regimen skapar grogrund för extremism och fundamentalism - oftast i Islams förtecken. Det andra temat är korruption, specifikt kopplat till Telias mutskandal och dess samröre med den uzbekiska regimen. Korruptionstemat framstår

12

och nästan förmodernt samhälle växer fram. Korruptionen är utbredd och har börjat äta sig in det demokratiska styrelseskicket.

Samhällsutvecklingen beskrivs gå åt fel håll: “...sedan Sovjetunionens fall har landet skuldsatt sig upp över öronen, samtidigt som rätts­systemet inte har stärkts utan försvagats. Kirgizistan styrs i praktiken av en ny postsovjetisk överklass, bestående av korrupta statsanställda och skrupelfria affärsmän som ­bägge betraktar staten som sin ­personliga kassako.”(Ibid.)

Trots sina unga år är det ett land som redan genomlevt två revolutioner: 2005 och 2010, följt av våldsamma etniska sammandrabbningar mellan kirgizer och uzbeker. Precis som i ovanstående avsnitt beskrivs landets problem som grundade i en svag statsapparat, korruption och radikala islamistiska strömningar. Samtidigt konstrueras en bild av ett politiskt samhälle, med en reell valdebatt som engagerar människor.

Konstruktionen av Kirgizistan i reportaget kan inte sägas utgöra en diskurs i sig, då dess omfattning är begränsad. Dock ligger den bild som målas upp i stort sätt ändå i linje med övrig rapportering om Kirgizistan. Fokus ligger på det rådande samhällsklimatet och de problem som landet tampas med. Vad som lyfts fram är återigen ett samhälle som tampas med korruption, etniska motsättningar och radikal islam.

Tadzjikistan Sökordet “Tadzjikistan” gav 19 träffar, 8 av dessa rörde nyheter med koppling till Telias mutskandal i Uzbekistan samt terrordådet i Stockholm, varför de räknats bort. Från de resterande 11 träffarna går att urskilja två huvudsakliga teman: ”excentriska nyheter” och terrorism. En artikel som berörde migranters situation i Ryssland omnämnde specifikt tadzjiker och kirgizer men talade i övrigt mer allmänt om migranters utsatthet i Ryssland (22-10-2017, SvD).

Excentriska nyheter Excentriska nyheter rör sig i det här fallet om kortare nyhetsnotiser, i samtliga fall kopplade till Tadzjikistans president Emomali Rachmon.

Mer specifikt rör det ett beslut om att den tadzjikiska poliskåren beordrats gå på teater minst en gång i veckan för ”att höja polisens andliga och kulturella nivå”(11-04-2017, SvD), samt ett beslut som tvingar statliga medier att titulera presidenten ”Grundaren av fred och nationell enighet, nationens ledare, republiken Tadzjikistans president, hans excellens Emomali Rachmon”(28-04-2017, DN) varje gång han omnämns. Slutligen handlar en nyhet om att två skådespelare får skäggtillstånd i Tadzjikistan (11-10-2017, Aftonbladet). Detta mot bakgrund av att det råder ett inofficiellt förbud mot ansiktsbehåring i landet, i sig kopplat till ett försök att motverka radikalisering och religiös extremism.

11

Terrorism Gällande terrorism, handlar det till mesta del om artiklar kopplade till IS och kriget i Syrien - framförallt gäller det Rysslands inblandning i konflikten och en rädsla för att ökade oroligheter i Afghanistan ska sprida sig över gränsen till Tadzjikistan (30-05-2017, 04-04-2017, DN).

Det rör sig således återigen om ”perifera nyheter”, där Tadzjikistan varken kontextualiseras eller är det huvudsakliga föremålet för artikeln.

Med hänsyn till det ringa antal artiklar som publicerats om Tadzjikistan under den utvalda tidsperioden, kan en återigen konstatera att det rör sig om ett i hög utsträckning icke-existerande av Tadzjikistan i svensk medierapportering. Nyhetsvärdet verka ligga i excentriska nyheter och radikaliseringsprocesser kopplade till Islam och terrorism. På så sätt skapas en diffus, otillgänglig och potentiellt farlig plats, vars värde verkar ligga i hur avvikande det är från det svenska samhället.

Turkmenistan Sökordet “Turkmenistan” gav efter att ha uppfyllt kriterierna 13 träffar, varav 4 stycken rörde nyheter kopplade till terrorattentatet i Stockholm och Bombardier-skandalen, båda vilka omnämnts tidigare.

Det som återstår, förutom ett antal perifera nyheter, är i huvudsak tre nyhetsnotiser och en artikel om hur en turkmensk familj tvingades leva på Arlanda under en månad, efter att ha fått avslag på sin asylansökan (07-08-2017, DN). Det tre nyhetsnotiserna kan precis som i fallet Tadzjikistan kategoriseras som ”excentriska nyheter”, det vill säga, där den bild som konstrueras av landet knappt kontextualiseras och nyhetsvärdet ligger i det löjeväckande och avvikande. Som exempel på detta rör en av nyheterna hur Turkmenistans president, Gurbanguly Berdimuhamedow producerat en ”Putinvideo”; en propagandavideo som låter ”medborgarna veta att de leds av en riktigt karlakarl”(06-08-2017, SvD) genom att visa upp presidents militära färdigheter. Fokus ligger på hur videon häcklas och parodierats på Youtube - där Berdimuhamedow bl.a. kallas för “Turkmenator” istället för “Terminator”. De två resterande nyheterna handlar om att Berdimuhamedow gett Putin en hundvalp i födelsedagspresent (1110-2017, SvD) och att el, gas och vatten som tidigare varit gratis för landets invånare, nu skall avgiftsbeläggas (11-10-2017, DN). Precis som i fallet Tadzjikistan verkar nyhetsvärdet återigen ligga i det excentriska och löjeväckande. Framställandet av Berdimuhamedow ger dessutom en oseriös känsla och förmedlar en bild av ett land och ett statsskick som inte går att ta på allvar.

Uzbekistan Av de centralasiatiska länderna är Uzbekistan det land som kontextualiseras och diskuteras mest. Två övergripande teman växer fram; terrorism och hur den rådande regimen skapar grogrund för extremism och fundamentalism - oftast i Islams förtecken. Det andra temat är korruption, specifikt kopplat till Telias mutskandal och dess samröre med den uzbekiska regimen. Korruptionstemat framstår

12

precis som i fallet Centralasien och Kazakstan snarare som en “perifer nyhet”, där det direkta nyhetsvärdet ligger hos Telia och Sverige.

Uzbekistan kontextualiseras endast till viss del. Efter att samtliga kriterier uppfyllts rör det sig sammanlagt om 203 artiklar, vara 122 kopplades till terror och 79 till korruption och Telias mutskandal.

Terrorism Den 7/4 2017 kör en lastbil in i Åhlénshuset på Drottninggatan i Stockholm. Händelsen resulterar i fem dödsfall (28-04-2017, SvD). Efter att den misstänkte attentatsmannen Rakhmat Akilov arresteras och det konstateras att han fötts och växt upp i den forna Sovjetstaten Uzbekistan, fokuseras nyhetsproduktionen kring honom som person och på det politiska läget i Uzbekistan idag.

I samtliga tidningar följer rapporteringen kring Stockholmsdådet ett liknande mönster. Initialt ligger fokus på kartläggningar av dådet och dess händelseförlopp. Potentiella motiv och eventuella kopplingar till kända terrornätverk som IS och den religiösa rörelsen Hizb-ut-Tahrir diskuteras. Vidare görs kartläggningar över frågor som vad han gjorde i Sverige, hur han levde samt att han vistades olagligt i landet efter att ha fått avslag på både uppehållstillstånd och asylansökan (09-042017, Aftonbladet). Parallellt väcks en diskussion om skärpta asylkrav och en ny terrorlagstiftning.

Eftersom fokus för den här publikationen ligger på hur Centralasien och de fem centralasiatiska republikerna konstrueras i svensk media, kommer de artiklar som kontextualiserar och konstruerar en bild av Uzbekistan och uzbeker att lyftas fram snarare än de som berör asylfrågor och terroristlagstiftningen.

Dagen efter Stockholmsdådet skriver Aftonbladets kolumnist Oisín Cantwell “Om nu 39-åringen är den skyldige så följer han mönstret. Han har på Facebook laddat upp propagandafilmer för IS och uttryckt sympatier för terrordådet under Boston maraton 2013. Den misstänkte är medborgare i Uzbekistan. Samma land som en man som för ett år sedan dömdes till livstids fängelse av Hovrätten för nedre Norrland efter ett mordförsök i Strömsund på en imam och regimkritiker kommer ifrån. Ett brott som onekligen påminner om terrorism.”(08-04-2017, Aftonbladet)

Tidigt dras alltså kopplingar mellan attentatsmannen och terrornätverket IS. Utan att vi egentligen vet något om händelserna som föranledde att Akilov körde in i Åhlénshuset, rubriceras händelsen som ett terroristattentat, baserat på Akilovs sociala medier profil. Paralleller dras utan vidare koppling till tidigare brott som begåtts av uzbeker. Akilovs potentiella samröre med extremistiska organisationer baserat på hur han använt sociala medier återkommer i ett flertal artiklar (t.ex. 09-04-2017, DN), liksom kopplingar mellan Stockholmsdådet och andra brott som begåtts av uzbeker (10-042017, DN).

13

Samma dag publicerar SvD en artikel “Uzbekisk diktatur driver på radikalisering” (08-04-2017, SvD) där Pulat Ahunov, uzbekisk oppositionspolitiker i exil hävdar “att det finns en relativt stor och välorganiserad grupp av uzbekiska islamistiska extremister i Sverige” (Ibid.). Uzbekistan framhålls som en skoningslös diktatur som vid flera tillfällen gjort sig skyldig till grova brott mot mänskligheten “Människorättsorganisationer har larmat om extrema tortyrmetoder. Bland annat har oppositionella kokats levande, och fängslade uzbeker har efter misstänkt tortyr tvingats peka ut oppositionella som “terrorister” i statlig tv.”

(Ibid.)

Vidare omnämns den uzbekiska invandrargruppen i Sverige som relativt liten men att det bland dem finns strikt troende muslimer som ogillar västerländska värderingar och av den anledningen lever parallellt med det svenska samhället.

Uzbekistan ringas fortsatt in med fokus på landets historia och på det rådande politiska klimatet. Torgny Hinnemo, journalist inriktad på de forna sovjetstaterna beskriver i artikeln “I Uzbekistan är staten folkets fiende” (16-04-2017) landet som “en ung stat som Sovjetunionen konstruerade av skärvor från flera historia furstendömen i Centralasien” (Ibid.). Förklaringsmodeller till varför Islamistiska rörelser som Hizbut-Tahrir, Uzbekistans islamistiska rörelse (IMU) och IS vunnit mark i Uzbekistan under senare år söks i regimens repressiva politik och den kulturella konsolideringen av staten där Islam återgetts en betydande roll (redan under 600-talet nådde Islam regionen). Till följd av regimens bristfälliga ekonomiska politik har stora delar av landets befolkning dessutom tvingats leva under knappa förhållande, vilket lett till att miljoner uzbekiska medborgare sökt sig som gästarbetare till framförallt Ryssland och Kazakstan.

I DN-artikeln “Uzbekistan - ett land som jäser av bitterhet” (09-042017, DN) beskrivs Uzbekistan som en av de värsta diktaturerna i Centralasien, följt av en extremt hård politik i syfte att kväva islamism.

I en annan artikel (11-04-2017, DN) uppmålas en bild av en repressiv regim som varje år tvingar miljoner människor till tvångsarbete på bomullsfälten, och en stat som söker kontrollera religionsutövande och aktivt förföljer muslimer som anses illojala. Återigen refereras det till utbredd tortyr av fängslade personer, samt till oppositionella som kokats levande.

I Aftonbladet (12-04-2017, Aftonbladet) beskrivs Uzbekistans främsta problem som kopplat till det förtryck som regimen utsätter sina medborgare för, detta förtryck leder i sig sedan ofta fram till extremism, som sedan exporteras till andra länder. Den nu avlidne president Karimovs styre beskrivs som en form av statsterrorism där all politisk opposition på hemmaplan kallats för terrorism. På grund av det hårt repressiva samhällsklimatet är terrordåd i Uzbekistan väldigt ovanliga. Istället rekryteras uzbeker som lämnat landet för att strida eller utföra dåd utomlands.

När två av Aftonbladets reportrar åker till Akilovs hemstad Samarkand

14

precis som i fallet Centralasien och Kazakstan snarare som en “perifer nyhet”, där det direkta nyhetsvärdet ligger hos Telia och Sverige.

Uzbekistan kontextualiseras endast till viss del. Efter att samtliga kriterier uppfyllts rör det sig sammanlagt om 203 artiklar, vara 122 kopplades till terror och 79 till korruption och Telias mutskandal.

Terrorism Den 7/4 2017 kör en lastbil in i Åhlénshuset på Drottninggatan i Stockholm. Händelsen resulterar i fem dödsfall (28-04-2017, SvD). Efter att den misstänkte attentatsmannen Rakhmat Akilov arresteras och det konstateras att han fötts och växt upp i den forna Sovjetstaten Uzbekistan, fokuseras nyhetsproduktionen kring honom som person och på det politiska läget i Uzbekistan idag.

I samtliga tidningar följer rapporteringen kring Stockholmsdådet ett liknande mönster. Initialt ligger fokus på kartläggningar av dådet och dess händelseförlopp. Potentiella motiv och eventuella kopplingar till kända terrornätverk som IS och den religiösa rörelsen Hizb-ut-Tahrir diskuteras. Vidare görs kartläggningar över frågor som vad han gjorde i Sverige, hur han levde samt att han vistades olagligt i landet efter att ha fått avslag på både uppehållstillstånd och asylansökan (09-042017, Aftonbladet). Parallellt väcks en diskussion om skärpta asylkrav och en ny terrorlagstiftning.

Eftersom fokus för den här publikationen ligger på hur Centralasien och de fem centralasiatiska republikerna konstrueras i svensk media, kommer de artiklar som kontextualiserar och konstruerar en bild av Uzbekistan och uzbeker att lyftas fram snarare än de som berör asylfrågor och terroristlagstiftningen.

Dagen efter Stockholmsdådet skriver Aftonbladets kolumnist Oisín Cantwell “Om nu 39-åringen är den skyldige så följer han mönstret. Han har på Facebook laddat upp propagandafilmer för IS och uttryckt sympatier för terrordådet under Boston maraton 2013. Den misstänkte är medborgare i Uzbekistan. Samma land som en man som för ett år sedan dömdes till livstids fängelse av Hovrätten för nedre Norrland efter ett mordförsök i Strömsund på en imam och regimkritiker kommer ifrån. Ett brott som onekligen påminner om terrorism.”(08-04-2017, Aftonbladet)

Tidigt dras alltså kopplingar mellan attentatsmannen och terrornätverket IS. Utan att vi egentligen vet något om händelserna som föranledde att Akilov körde in i Åhlénshuset, rubriceras händelsen som ett terroristattentat, baserat på Akilovs sociala medier profil. Paralleller dras utan vidare koppling till tidigare brott som begåtts av uzbeker. Akilovs potentiella samröre med extremistiska organisationer baserat på hur han använt sociala medier återkommer i ett flertal artiklar (t.ex. 09-04-2017, DN), liksom kopplingar mellan Stockholmsdådet och andra brott som begåtts av uzbeker (10-042017, DN).

13

Samma dag publicerar SvD en artikel “Uzbekisk diktatur driver på radikalisering” (08-04-2017, SvD) där Pulat Ahunov, uzbekisk oppositionspolitiker i exil hävdar “att det finns en relativt stor och välorganiserad grupp av uzbekiska islamistiska extremister i Sverige” (Ibid.). Uzbekistan framhålls som en skoningslös diktatur som vid flera tillfällen gjort sig skyldig till grova brott mot mänskligheten “Människorättsorganisationer har larmat om extrema tortyrmetoder. Bland annat har oppositionella kokats levande, och fängslade uzbeker har efter misstänkt tortyr tvingats peka ut oppositionella som “terrorister” i statlig tv.”

(Ibid.)

Vidare omnämns den uzbekiska invandrargruppen i Sverige som relativt liten men att det bland dem finns strikt troende muslimer som ogillar västerländska värderingar och av den anledningen lever parallellt med det svenska samhället.

Uzbekistan ringas fortsatt in med fokus på landets historia och på det rådande politiska klimatet. Torgny Hinnemo, journalist inriktad på de forna sovjetstaterna beskriver i artikeln “I Uzbekistan är staten folkets fiende” (16-04-2017) landet som “en ung stat som Sovjetunionen konstruerade av skärvor från flera historia furstendömen i Centralasien” (Ibid.). Förklaringsmodeller till varför Islamistiska rörelser som Hizbut-Tahrir, Uzbekistans islamistiska rörelse (IMU) och IS vunnit mark i Uzbekistan under senare år söks i regimens repressiva politik och den kulturella konsolideringen av staten där Islam återgetts en betydande roll (redan under 600-talet nådde Islam regionen). Till följd av regimens bristfälliga ekonomiska politik har stora delar av landets befolkning dessutom tvingats leva under knappa förhållande, vilket lett till att miljoner uzbekiska medborgare sökt sig som gästarbetare till framförallt Ryssland och Kazakstan.

I DN-artikeln “Uzbekistan - ett land som jäser av bitterhet” (09-042017, DN) beskrivs Uzbekistan som en av de värsta diktaturerna i Centralasien, följt av en extremt hård politik i syfte att kväva islamism.

I en annan artikel (11-04-2017, DN) uppmålas en bild av en repressiv regim som varje år tvingar miljoner människor till tvångsarbete på bomullsfälten, och en stat som söker kontrollera religionsutövande och aktivt förföljer muslimer som anses illojala. Återigen refereras det till utbredd tortyr av fängslade personer, samt till oppositionella som kokats levande.

I Aftonbladet (12-04-2017, Aftonbladet) beskrivs Uzbekistans främsta problem som kopplat till det förtryck som regimen utsätter sina medborgare för, detta förtryck leder i sig sedan ofta fram till extremism, som sedan exporteras till andra länder. Den nu avlidne president Karimovs styre beskrivs som en form av statsterrorism där all politisk opposition på hemmaplan kallats för terrorism. På grund av det hårt repressiva samhällsklimatet är terrordåd i Uzbekistan väldigt ovanliga. Istället rekryteras uzbeker som lämnat landet för att strida eller utföra dåd utomlands.

När två av Aftonbladets reportrar åker till Akilovs hemstad Samarkand

14

för att leta reda på och prata med hans släktingar, konstrueras också Uzbekistan som en konkret geografisk plats.

“De avlägsna bergstopparna är ännu täckta med snö. Nere i dalen, i en by på landsbygden utanför den uzbekiska staden Samarkand, blomstrar fruktträden”(26-04-2017, Aftonbladet).

Miljöbeskrivningarna fortsätter: “Taxichauffören släpper av oss framför kommunens samlingslokal, där en grupp bybor utan jobb spelar schack och småpratar i vårsolen [...]

På väggarna hänger affischer från det totalitära landets myndigheter, storslagna bilder på landskap och framgångsrika olympier.”(Ibid.)

I en annan artikel från samma resa målas följande bild upp: “ändlösa bomullsodlingar och Sovjetkolchoser längs den gamla Sidenvägen till Samarkand [...] Det är rent och snyggt på gatan där Rakhmat Akilov växte upp. Lugnt och stilla. Området är varken särskilt rikt eller fattigt för att vara i Uzbekistan. Vi ser låga envåningshus, hängande elledningar, parabolantenner. Vinrankor över innergårdarna som ger skön skugga mitt på dagen. Vindar river upp damm runt parkerade Ladabilar. Enstaka grannar skyndar förbi, utan att vilja prata med oss.” (27-04-2017, Aftonbladet)

Reportagen från Aftonbladet tillhör två av ytterst få artiklar där en svensk reporter befinner sig på plats och direktrapporterar från ett centralasiatiskt land. Vad som målas upp är en ganska så gemytlig bild av ett relativt stillastående agrart samhälle, vilket förstärks av referenserna till det sovjetiska lantbrukssystemet och den gamla Sidenvägen. På så vis skiljer det sig till viss del från den tidigare rapportering, där Centralasien som region bl.a. målats upp som en dystopisk sci-fi-värld bland ruinerna av förintade civilisationer.

I kölvattnet av Stockholmsdådet väcks, som tidigare nämnts en diskussion om skärpta asylkrav och en ny terroristlagstiftning.

Fallet Akilov används till viss del som en språngbräda för vidare diskussion och debattinlägg. Akilovs avslag på uppehållstillstånd och asylansökan lyfts fram. Fokus för rapporteringen ligger på Migrationsverkets bedömning att hans skäl varken kunnat styrkas eller setts som sannolika. Akilov har uppgett att han upplevt sig vara hotad i hemlandet, att han fängslats och stämplats som terrorist, varför det också funnits ett direkt hot mot hans liv (10-04-2017, SvD).

Parallellt konstateras det att utvisningar till Uzbekistan är väldigt svåra att utföra eftersom risken är stor att personer som tvingats återvända kommer att råka illa ut i hemlandet (09-04-2017, SvD). Av denna anledning får svenska myndigheter heller inte ha kontakt med uzbekiska instanser i samband med utvisningar till Uzbekistan.

15

Å ena sidan framstår alltså Akilov som en oseriös person, då han varken kunnat återge en sammanhängande berättelse eller bevis för varför han skulle beviljas asyl i Sverige, å andra sidan framställs den uzbekiska regimen som opålitlig och som skyldig till grova övergrepp.

Det är dessutom ett land som Sverige inte har någon formell kontakt med vad gäller utvisningar. Det är en byråkratiserad diskussion som

förenklar en komplex situation med slutsatsen att det varken går att lita på Akilov eller på de uzbekiska myndigheterna. Vad det riskera medföra är en stigmatiserande bild av migranter och asylsökanden som opålitliga och som en grupp personer som far med osanning.

Fokus läggs på individen snarare än på politiken. Bland de artiklar som kopplats till Stockholmsdådet återfinns inga artiklar som styrker att Akilov skulle ha radikaliserats i Uzbekistan. Snarare omnämns hans sekulära uppväxt (26-04-2017, Aftonbladet) och att en potentiell radikalisering kan ha skett under den tid som han levde i Turkiet (1204-2017, SvD).

Det är först i eftermälet av Stockholmsdådet som Uzbekistan som land konstrueras. I konstruktionen av Uzbekistan som en direkt geografisk plats målas en bild upp av ett relativt stillastående och lugnt samhälle, naturskönt och med byggnader och artefakter som påminner om en svunnen tid. I jämförelse med övriga centralasiatiska länder är nyhetsmaterialet om Uzbekistan så pass stort och brett att en tydlig, om än specifik diskurs konstrueras i svensk nyhetsrapportering. Med detta sagt, är det till största del en negativ bild som målas upp. Det politiska läget och regimen beskrivs som en av de värsta; sensationsartade uppräkningar av diverse brott mot mänskligheten förstärker bild av att det är en farlig plats. Genom att lyfta fram Akilovs asylärende och räkna upp diverse andra brott som uzbeker gjort sig skyldiga till, oftast i terrorns förtecken, produceras en bild av uzbeker som farliga och opålitliga. Att den uzbekiska minoriteten i Sverige delvis beskrivs som extremt religiös, förstärker dessutom denna bild.

Korruption År 2007 etablerar sig Telia på den uzbekiska telekommarknaden. 2013 blir företagets affärer i landet föremål för SVT:s Uppdrag Granskning och det framkommer att bolaget bl.a. gjort sig skyldiga till mutbrott i Uzbekistan. Det framkommer även att Telia agerat på liknande sätt på flera andra marknader i regionen (22-09-2017, SvD). Trots det stora antalet artiklar som publicerats angående Telias korruptionsskandal i Uzbekistan, så framställs Uzbekistan som land endast i periferin.

Nyhetsvärde ligger i skandalen och på de personer som anses vara direkt inblandade och som ställts till svars för företagets agerande.

Det rör sig framförallt om de svenska cheferna och om affärens slutgiltiga uppgörelse, vilken resulterat i dyra skadestånd för Telia och att företaget nu vill lämna regionen. I förhör med Lars Nyberg, en av chefer som åtalas, hävdar han att han inte ens visste var Uzbekistan låg vid de tillfälle då företaget signerade kontrakt med dess uzbekiska motpartner (01-10-2017, SvD).

Uzbekistan omnämns vid flera tillfällen i relation till dess placering på Transparency Internationals korruptionsindex, där landet innehar en bottenplacering (t.ex. 22-09-2017 och 25-09-2017, SvD). Regimen framställs som i hög grad personifierad av landets förre president, Islam Karimov och dennes dotter Gulnara Karimova, som ska ha “haft fullständig kontroll över telekommarkanden i landet [...] Enligt åklagaren var det omöjligt att göra affärer med Uzbekistan utan att

16

för att leta reda på och prata med hans släktingar, konstrueras också Uzbekistan som en konkret geografisk plats.

“De avlägsna bergstopparna är ännu täckta med snö. Nere i dalen, i en by på landsbygden utanför den uzbekiska staden Samarkand, blomstrar fruktträden”(26-04-2017, Aftonbladet).

Miljöbeskrivningarna fortsätter: “Taxichauffören släpper av oss framför kommunens samlingslokal, där en grupp bybor utan jobb spelar schack och småpratar i vårsolen [...]

På väggarna hänger affischer från det totalitära landets myndigheter, storslagna bilder på landskap och framgångsrika olympier.”(Ibid.)

I en annan artikel från samma resa målas följande bild upp: “ändlösa bomullsodlingar och Sovjetkolchoser längs den gamla Sidenvägen till Samarkand [...] Det är rent och snyggt på gatan där Rakhmat Akilov växte upp. Lugnt och stilla. Området är varken särskilt rikt eller fattigt för att vara i Uzbekistan. Vi ser låga envåningshus, hängande elledningar, parabolantenner. Vinrankor över innergårdarna som ger skön skugga mitt på dagen. Vindar river upp damm runt parkerade Ladabilar. Enstaka grannar skyndar förbi, utan att vilja prata med oss.” (27-04-2017, Aftonbladet)

Reportagen från Aftonbladet tillhör två av ytterst få artiklar där en svensk reporter befinner sig på plats och direktrapporterar från ett centralasiatiskt land. Vad som målas upp är en ganska så gemytlig bild av ett relativt stillastående agrart samhälle, vilket förstärks av referenserna till det sovjetiska lantbrukssystemet och den gamla Sidenvägen. På så vis skiljer det sig till viss del från den tidigare rapportering, där Centralasien som region bl.a. målats upp som en dystopisk sci-fi-värld bland ruinerna av förintade civilisationer.

I kölvattnet av Stockholmsdådet väcks, som tidigare nämnts en diskussion om skärpta asylkrav och en ny terroristlagstiftning.

Fallet Akilov används till viss del som en språngbräda för vidare diskussion och debattinlägg. Akilovs avslag på uppehållstillstånd och asylansökan lyfts fram. Fokus för rapporteringen ligger på Migrationsverkets bedömning att hans skäl varken kunnat styrkas eller setts som sannolika. Akilov har uppgett att han upplevt sig vara hotad i hemlandet, att han fängslats och stämplats som terrorist, varför det också funnits ett direkt hot mot hans liv (10-04-2017, SvD).

Parallellt konstateras det att utvisningar till Uzbekistan är väldigt svåra att utföra eftersom risken är stor att personer som tvingats återvända kommer att råka illa ut i hemlandet (09-04-2017, SvD). Av denna anledning får svenska myndigheter heller inte ha kontakt med uzbekiska instanser i samband med utvisningar till Uzbekistan.

15

Å ena sidan framstår alltså Akilov som en oseriös person, då han varken kunnat återge en sammanhängande berättelse eller bevis för varför han skulle beviljas asyl i Sverige, å andra sidan framställs den uzbekiska regimen som opålitlig och som skyldig till grova övergrepp.

Det är dessutom ett land som Sverige inte har någon formell kontakt med vad gäller utvisningar. Det är en byråkratiserad diskussion som

förenklar en komplex situation med slutsatsen att det varken går att lita på Akilov eller på de uzbekiska myndigheterna. Vad det riskera medföra är en stigmatiserande bild av migranter och asylsökanden som opålitliga och som en grupp personer som far med osanning.

Fokus läggs på individen snarare än på politiken. Bland de artiklar som kopplats till Stockholmsdådet återfinns inga artiklar som styrker att Akilov skulle ha radikaliserats i Uzbekistan. Snarare omnämns hans sekulära uppväxt (26-04-2017, Aftonbladet) och att en potentiell radikalisering kan ha skett under den tid som han levde i Turkiet (1204-2017, SvD).

Det är först i eftermälet av Stockholmsdådet som Uzbekistan som land konstrueras. I konstruktionen av Uzbekistan som en direkt geografisk plats målas en bild upp av ett relativt stillastående och lugnt samhälle, naturskönt och med byggnader och artefakter som påminner om en svunnen tid. I jämförelse med övriga centralasiatiska länder är nyhetsmaterialet om Uzbekistan så pass stort och brett att en tydlig, om än specifik diskurs konstrueras i svensk nyhetsrapportering. Med detta sagt, är det till största del en negativ bild som målas upp. Det politiska läget och regimen beskrivs som en av de värsta; sensationsartade uppräkningar av diverse brott mot mänskligheten förstärker bild av att det är en farlig plats. Genom att lyfta fram Akilovs asylärende och räkna upp diverse andra brott som uzbeker gjort sig skyldiga till, oftast i terrorns förtecken, produceras en bild av uzbeker som farliga och opålitliga. Att den uzbekiska minoriteten i Sverige delvis beskrivs som extremt religiös, förstärker dessutom denna bild.

Korruption År 2007 etablerar sig Telia på den uzbekiska telekommarknaden. 2013 blir företagets affärer i landet föremål för SVT:s Uppdrag Granskning och det framkommer att bolaget bl.a. gjort sig skyldiga till mutbrott i Uzbekistan. Det framkommer även att Telia agerat på liknande sätt på flera andra marknader i regionen (22-09-2017, SvD). Trots det stora antalet artiklar som publicerats angående Telias korruptionsskandal i Uzbekistan, så framställs Uzbekistan som land endast i periferin.

Nyhetsvärde ligger i skandalen och på de personer som anses vara direkt inblandade och som ställts till svars för företagets agerande.

Det rör sig framförallt om de svenska cheferna och om affärens slutgiltiga uppgörelse, vilken resulterat i dyra skadestånd för Telia och att företaget nu vill lämna regionen. I förhör med Lars Nyberg, en av chefer som åtalas, hävdar han att han inte ens visste var Uzbekistan låg vid de tillfälle då företaget signerade kontrakt med dess uzbekiska motpartner (01-10-2017, SvD).

Uzbekistan omnämns vid flera tillfällen i relation till dess placering på Transparency Internationals korruptionsindex, där landet innehar en bottenplacering (t.ex. 22-09-2017 och 25-09-2017, SvD). Regimen framställs som i hög grad personifierad av landets förre president, Islam Karimov och dennes dotter Gulnara Karimova, som ska ha “haft fullständig kontroll över telekommarkanden i landet [...] Enligt åklagaren var det omöjligt att göra affärer med Uzbekistan utan att

16

gå via Gulnara Karimova” (22-09-2017, SvD). Hon omnämns vid flera tillfällen som “diktatorsdottern” (25-09-2017, SvD) eller “den ökända diktatorsdottern” (25-09-2017, SvD) och framställs som en av landets ledande personligheter inom såväl politik och näringslivet, som inom musikbranschen och litteraturen (22-09-2017, DN). Hon framställs även som en person som inte skytt några medel för att uppnå sina mål och berika sig själv: “Achmedov säger sig inte ha haft något annat val än att lyda Karimova.

Annars “skulle jag ha hamnat på mentalsjukhus” - Hon hade till och med kunnat döda mig. [...] Plötsligt kunde hon kräva Achmedov på 50 miljoner amerikanska dollar [...] som han skulle ta från sin arbetsgivare MTS. Han protesterade men gav sig när hon hotade med fängelse.

- Genom att på med på att betala 50 miljoner USA-dollar förlängde jag mitt liv. Hon hade exakt den makt som jag fruktade eftersom hon var presidentens dotter.

Han illustrerar den fruktan Karimova kunde ingjuta i andra med att “en av hennes städerskor begick självmord genom att svälja syra.” (03-10-2017, SvD)

Karimova, och regimen genom henne beskrivs som hårt repressiv och nyckfull, där inga medel skylls för att berika sig på andras bekostnad.

Baserat på de få konkreta fakta som finns tillgängliga, framstår landet som ett litet helvete. En väldigt farlig och otrevlig plats. Rapporteringen kring Karimova kantas vidare av spekulationer: “Karimova rapporteras numera sitta i husarrest sedan hon fallit i onåd 2014 [...] Hon kan därför inte bemöta uppgifterna, som är svåra att kontrollera. De liknar dock tidigare berättelse om hennes ställning och metoder. Exempelvis har en USA-diplomat beskrivit henne som “en rövarbaron” och “landets mest hatade person” (Ibid.).

Precis som i tidigare fall blir Uzbekistan som plats först bli intressant när det finns direkta beröringspunkter med Sverige. Vidare rör det sig om negativa nyheter med excentriska inslag där läsare bjuds in till att förfasas över regimens förtryck och de extrema metoder som används för att stävja befolkningen. Det är också möjligt att betrakta rapportering utifrån ett annat perspektiv, som ett tillfälle att lyfta fram en mer generell debatt om svenska företags ageranden och en möjlighet att sätta press på länder där korruptionen är utbredd och där det mänskliga rättigheterna ständigt kränks. Vad som saknas här är dock tydliga sådana ställningstagande. Endast en artikel lyfter debatten om korruptionens konsekvenser för ett lands befolkning (2509-2017, SvD). Trots att det material som ligger till grund för den här publikationen är så pass stort att det faktiskt går att skönja en diskurs, förblir den ganska så onyanserad av just detta skäl.

Slutsatser 17

Utifrån den tidsperiod som legat till grund för denna publikation, visar resultatet en delvis spretig, delvis relativt sammanhängande bild av

Centralasien och dess fem länder. Några teman framstår extra tydligt. Det är en plats/platser som kopplas till terrorism och korruption, till fattigdom och misär, till excentrisk politik och kultur samt odemokratiska styrelseskick. De diskurser som framstår, står i det flesta fall i direkt relation till Sverige och vad som kan anses vara intressant för en svensk publik, vilket i det här fallet korrelerar med nyheter där det finns direkta beröringspunkter med händelser som påverkar Sverige och svenskar. Fokus ligger vidare på negativa händelser och skeenden. Detta framstår som extra tydligt i relation till rapportering om korruption och terrorism.

Gällande korruption ligger fokus på Telias muthärva i Uzbekistan, något som rapporterats och debatterats sedan 2012, då fallet för första gången avtäcktes. Uzbekistan omnämns här i första hand som ”platsen för brottet” i ordalag som “diktaturen”, “den forna sovjetrepubliken”, “regimen” och som “ett av världens mest korrupta länder”. Huvudfokus ligger dock på Sverige och på Telia.

Gällande terrorism återfinns även här en stark koppling till Sverige och då framförallt med fokus på terrordådet i Stockholm den 7/4 2017.

Det är i relation till terrorism som Centralasien som region så väl som Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan framförallt kontextualiseras.

Centralasien som region blir en skådeplats för den radikala islamismens framväxt och exportering. Bilden som framställs är generaliserande och svepande, där samtliga länder blir till föremål för specifika uppfattningar om terrorismens grogrunder och expansion. Detta trots att varken Kazakstan eller Turkmenistan någonsin omnämns i samröre med just terrorism.

Till följd av Stockholmsdådet framställs en bild av Uzbekistan som en potentiellt farlig plats. För att fokus ligger på terror och brottslighet, framstår uzbeker som potentiellt farliga. Diskursen som konstrueras är av en otrevlig och statisk plats, helt i greppet på en liten maktelit som förtrycker sin befolkning och där fattigdomen är utbredd. I relation till attentatsmannen Rakhmat Akilov, läggs fokus på det personliga och på det faktum att han kommer från Uzbekistan. Den uzbekiska identitet får stå till svars för Akilov och andra uzbekers kriminella handlingar, vilket ligger i linje med fokuseringen kring det personliga snarare än det politiska.

Det politiska handlar i det här fallet inte om Uzbekistan som förtryckarregim och exportör av terrorister, utan snarare om en nästintill total avsaknad av debatt kring det faktum att han, i likhet med andra terroriststämplade inte bott i sitt hemland på flera år, varför radikaliseringsprocessen också skett utomlands. Den politiska debatten som väcks i Sverige i samband med dådet rör snarare skärpta asylkrav och lagen om terroristbrott.

I fallet Kirgizistan rör det sig också om terrorism som exporteras.

Dels i relation till självmordsdådet i Sankt Petersburg den 3/4 2017, dels i de beskrivningar av Kirgizistan som kommer till i direktkontakt med det kirgiziska samhället. I motsats till beskrivningarna av de övriga länderna framställs dock Kirgizistan som ett relativt öppet och

18

gå via Gulnara Karimova” (22-09-2017, SvD). Hon omnämns vid flera tillfällen som “diktatorsdottern” (25-09-2017, SvD) eller “den ökända diktatorsdottern” (25-09-2017, SvD) och framställs som en av landets ledande personligheter inom såväl politik och näringslivet, som inom musikbranschen och litteraturen (22-09-2017, DN). Hon framställs även som en person som inte skytt några medel för att uppnå sina mål och berika sig själv: “Achmedov säger sig inte ha haft något annat val än att lyda Karimova.

Annars “skulle jag ha hamnat på mentalsjukhus” - Hon hade till och med kunnat döda mig. [...] Plötsligt kunde hon kräva Achmedov på 50 miljoner amerikanska dollar [...] som han skulle ta från sin arbetsgivare MTS. Han protesterade men gav sig när hon hotade med fängelse.

- Genom att på med på att betala 50 miljoner USA-dollar förlängde jag mitt liv. Hon hade exakt den makt som jag fruktade eftersom hon var presidentens dotter.

Han illustrerar den fruktan Karimova kunde ingjuta i andra med att “en av hennes städerskor begick självmord genom att svälja syra.” (03-10-2017, SvD)

Karimova, och regimen genom henne beskrivs som hårt repressiv och nyckfull, där inga medel skylls för att berika sig på andras bekostnad.

Baserat på de få konkreta fakta som finns tillgängliga, framstår landet som ett litet helvete. En väldigt farlig och otrevlig plats. Rapporteringen kring Karimova kantas vidare av spekulationer: “Karimova rapporteras numera sitta i husarrest sedan hon fallit i onåd 2014 [...] Hon kan därför inte bemöta uppgifterna, som är svåra att kontrollera. De liknar dock tidigare berättelse om hennes ställning och metoder. Exempelvis har en USA-diplomat beskrivit henne som “en rövarbaron” och “landets mest hatade person” (Ibid.).

Precis som i tidigare fall blir Uzbekistan som plats först bli intressant när det finns direkta beröringspunkter med Sverige. Vidare rör det sig om negativa nyheter med excentriska inslag där läsare bjuds in till att förfasas över regimens förtryck och de extrema metoder som används för att stävja befolkningen. Det är också möjligt att betrakta rapportering utifrån ett annat perspektiv, som ett tillfälle att lyfta fram en mer generell debatt om svenska företags ageranden och en möjlighet att sätta press på länder där korruptionen är utbredd och där det mänskliga rättigheterna ständigt kränks. Vad som saknas här är dock tydliga sådana ställningstagande. Endast en artikel lyfter debatten om korruptionens konsekvenser för ett lands befolkning (2509-2017, SvD). Trots att det material som ligger till grund för den här publikationen är så pass stort att det faktiskt går att skönja en diskurs, förblir den ganska så onyanserad av just detta skäl.

Slutsatser 17

Utifrån den tidsperiod som legat till grund för denna publikation, visar resultatet en delvis spretig, delvis relativt sammanhängande bild av

Centralasien och dess fem länder. Några teman framstår extra tydligt. Det är en plats/platser som kopplas till terrorism och korruption, till fattigdom och misär, till excentrisk politik och kultur samt odemokratiska styrelseskick. De diskurser som framstår, står i det flesta fall i direkt relation till Sverige och vad som kan anses vara intressant för en svensk publik, vilket i det här fallet korrelerar med nyheter där det finns direkta beröringspunkter med händelser som påverkar Sverige och svenskar. Fokus ligger vidare på negativa händelser och skeenden. Detta framstår som extra tydligt i relation till rapportering om korruption och terrorism.

Gällande korruption ligger fokus på Telias muthärva i Uzbekistan, något som rapporterats och debatterats sedan 2012, då fallet för första gången avtäcktes. Uzbekistan omnämns här i första hand som ”platsen för brottet” i ordalag som “diktaturen”, “den forna sovjetrepubliken”, “regimen” och som “ett av världens mest korrupta länder”. Huvudfokus ligger dock på Sverige och på Telia.

Gällande terrorism återfinns även här en stark koppling till Sverige och då framförallt med fokus på terrordådet i Stockholm den 7/4 2017.

Det är i relation till terrorism som Centralasien som region så väl som Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan framförallt kontextualiseras.

Centralasien som region blir en skådeplats för den radikala islamismens framväxt och exportering. Bilden som framställs är generaliserande och svepande, där samtliga länder blir till föremål för specifika uppfattningar om terrorismens grogrunder och expansion. Detta trots att varken Kazakstan eller Turkmenistan någonsin omnämns i samröre med just terrorism.

Till följd av Stockholmsdådet framställs en bild av Uzbekistan som en potentiellt farlig plats. För att fokus ligger på terror och brottslighet, framstår uzbeker som potentiellt farliga. Diskursen som konstrueras är av en otrevlig och statisk plats, helt i greppet på en liten maktelit som förtrycker sin befolkning och där fattigdomen är utbredd. I relation till attentatsmannen Rakhmat Akilov, läggs fokus på det personliga och på det faktum att han kommer från Uzbekistan. Den uzbekiska identitet får stå till svars för Akilov och andra uzbekers kriminella handlingar, vilket ligger i linje med fokuseringen kring det personliga snarare än det politiska.

Det politiska handlar i det här fallet inte om Uzbekistan som förtryckarregim och exportör av terrorister, utan snarare om en nästintill total avsaknad av debatt kring det faktum att han, i likhet med andra terroriststämplade inte bott i sitt hemland på flera år, varför radikaliseringsprocessen också skett utomlands. Den politiska debatten som väcks i Sverige i samband med dådet rör snarare skärpta asylkrav och lagen om terroristbrott.

I fallet Kirgizistan rör det sig också om terrorism som exporteras.

Dels i relation till självmordsdådet i Sankt Petersburg den 3/4 2017, dels i de beskrivningar av Kirgizistan som kommer till i direktkontakt med det kirgiziska samhället. I motsats till beskrivningarna av de övriga länderna framställs dock Kirgizistan som ett relativt öppet och

18

demokratiskt land. Här ligger förklaringsmodellen till den radikala islamismens grogrund således inte i ett repressivt samhällsklimat, utan tvärtom, i landets öppenhet, kombinerat med en svag och korrupt stat.

Sett till hur terrorismens grogrunder i regionen förklaras och reproduceras framstår alltså två motstridiga bilder: Uzbekistans terrorism anses bero på det auktoritära styret, medan det motsatta verkar gälla för Kirgizistan. Sätter en dessutom de båda länderna i relation till Turkmenistan, det i särklass mest auktoritära landet i regionen, är det intressant att notera att Turkmenistan överhuvudtaget inte figurerar i någon rapportering som rör terrorbrott. Att terrorism skulle hänga samman med antingen auktoritära styren eller mer fria samhälle, leder således till att en förenklad bild av väldigt komplexa situationer reproduceras. På vilka grunder går det att säga att t.ex.

Jalilov och Akilovs våldshandlingar hängde samman med de länder de föddes i? Det är värt att ställa frågan.

Till skillnad från rapporteringen kring Uzbekistan och den generaliserbara bild som målas upp av Centralasien som region, framstår Kirgizistan som något mer dynamisk och verklig. Trots att landet har sina problem känns det inte som en lika farlig och statisk plats, vilket förmodligen beror på att människoporträtten som återges i Lauréns reportage, vilka vittnar om en mänsklighet och en sårbarhet som motverkar förfrämligande och bryter ner fördomar.

eller direkt koppling till Sverige, driver på känslan av förfrämligande och distans. Som svensk nyhetskonsument är det utifrån vad det här materialet har presenterat väldigt svårt att få någon representativ bild av Centralasien som region eller något av dess fem länder.

För framtiden ●● För att säkra att en mer mångfacetterad bild av Centralasien och dess fem länder produceras och distribueras till en svensk publik bör nyhetsproduktionen nyanseras. ●● Trots att de händelser som svensk media oftast rapporterar om bottnar sig i genuina problem som de olika länderna tampas med, blir analysen oftast generaliserande och förfrämligande. ●● Svensk media och organisationer/institutioner som arbetar med Centralasien och dess fem länder bör säkerställa att olika röster från Centralasien hörs. Detta gäller såväl privatpersoner som civilsamhället, politiker som akademiker. ●● Vidare bör svensk media och organisationer/institutioner som arbetar med Centralasien lyfta fram en mer nyanserad bild av regionen som sådan. Detta för att kontrastera befintliga bilder och bygga en djupare förståelse för regionen såväl som för de fem individuella länderna.

Trots att även Tadzjikistan omnämns i relation till terrorism, är nyhetsproduktionen så pass småskalig och bristfällig att det är svårt att egentligen tala om någon riktig diskurs. Tysta utgångspunkter reproducerar platsen som potentiellt farlig, där nyhetsvärdet verkar ligga i det främmande och avvikande. Detsamma gäller för Turkmenistan, som på samma vis blir en diffus och lite löjeväckande plats, speciellt i relation till rapporteringen kring den turkmenska presidentens förehavanden.

Precis som att det inte går att tala om någon tydlig diskurs vad gäller Tadzjikistan och Turkmenistan, råder det även avsaknad av diskurs gällande Kazakstan. Detta trots att det var det sökord som gav flest sökträffar efter Uzbekistan. Det lilla som ges faller återigen inom ramen för ett svenskt nyhetsvärde, framförallt kopplat till korruption och potentiella investeringsmöjligheter. Ett stort antal sökträffar rörde “perifera nyheter”, där Kazakstan står i kulisserna eller spelar en statistroll. Det faktum att Kazakstan varken kontextualiseras eller problematiseras bekräftar förmodligen tanke om att regionen och dess länder först framstår som intressant vid negativa händelser.

19

Rösterna som hörs kommer oftast från svenska journalister som rapporterar från Sverige. I relation till Stockholmsdådet produceras också en del åsiktsjournalistik i form av ledare och debattinlägg.

Centralasienkännare och experter som skriver om eller uttalar sig i olika frågor, bidrar oftast till att en mer nyanserad bild framställs. Uteblivandet av centralasiatiska röster, det faktum att nyhetsrapporteringen nästan enbart har negativa beröringspunkter

20

demokratiskt land. Här ligger förklaringsmodellen till den radikala islamismens grogrund således inte i ett repressivt samhällsklimat, utan tvärtom, i landets öppenhet, kombinerat med en svag och korrupt stat.

Sett till hur terrorismens grogrunder i regionen förklaras och reproduceras framstår alltså två motstridiga bilder: Uzbekistans terrorism anses bero på det auktoritära styret, medan det motsatta verkar gälla för Kirgizistan. Sätter en dessutom de båda länderna i relation till Turkmenistan, det i särklass mest auktoritära landet i regionen, är det intressant att notera att Turkmenistan överhuvudtaget inte figurerar i någon rapportering som rör terrorbrott. Att terrorism skulle hänga samman med antingen auktoritära styren eller mer fria samhälle, leder således till att en förenklad bild av väldigt komplexa situationer reproduceras. På vilka grunder går det att säga att t.ex.

Jalilov och Akilovs våldshandlingar hängde samman med de länder de föddes i? Det är värt att ställa frågan.

Till skillnad från rapporteringen kring Uzbekistan och den generaliserbara bild som målas upp av Centralasien som region, framstår Kirgizistan som något mer dynamisk och verklig. Trots att landet har sina problem känns det inte som en lika farlig och statisk plats, vilket förmodligen beror på att människoporträtten som återges i Lauréns reportage, vilka vittnar om en mänsklighet och en sårbarhet som motverkar förfrämligande och bryter ner fördomar.

eller direkt koppling till Sverige, driver på känslan av förfrämligande och distans. Som svensk nyhetskonsument är det utifrån vad det här materialet har presenterat väldigt svårt att få någon representativ bild av Centralasien som region eller något av dess fem länder.

För framtiden ●● För att säkra att en mer mångfacetterad bild av Centralasien och dess fem länder produceras och distribueras till en svensk publik bör nyhetsproduktionen nyanseras. ●● Trots att de händelser som svensk media oftast rapporterar om bottnar sig i genuina problem som de olika länderna tampas med, blir analysen oftast generaliserande och förfrämligande. ●● Svensk media och organisationer/institutioner som arbetar med Centralasien och dess fem länder bör säkerställa att olika röster från Centralasien hörs. Detta gäller såväl privatpersoner som civilsamhället, politiker som akademiker. ●● Vidare bör svensk media och organisationer/institutioner som arbetar med Centralasien lyfta fram en mer nyanserad bild av regionen som sådan. Detta för att kontrastera befintliga bilder och bygga en djupare förståelse för regionen såväl som för de fem individuella länderna.

Trots att även Tadzjikistan omnämns i relation till terrorism, är nyhetsproduktionen så pass småskalig och bristfällig att det är svårt att egentligen tala om någon riktig diskurs. Tysta utgångspunkter reproducerar platsen som potentiellt farlig, där nyhetsvärdet verkar ligga i det främmande och avvikande. Detsamma gäller för Turkmenistan, som på samma vis blir en diffus och lite löjeväckande plats, speciellt i relation till rapporteringen kring den turkmenska presidentens förehavanden.

Precis som att det inte går att tala om någon tydlig diskurs vad gäller Tadzjikistan och Turkmenistan, råder det även avsaknad av diskurs gällande Kazakstan. Detta trots att det var det sökord som gav flest sökträffar efter Uzbekistan. Det lilla som ges faller återigen inom ramen för ett svenskt nyhetsvärde, framförallt kopplat till korruption och potentiella investeringsmöjligheter. Ett stort antal sökträffar rörde “perifera nyheter”, där Kazakstan står i kulisserna eller spelar en statistroll. Det faktum att Kazakstan varken kontextualiseras eller problematiseras bekräftar förmodligen tanke om att regionen och dess länder först framstår som intressant vid negativa händelser.

19

Rösterna som hörs kommer oftast från svenska journalister som rapporterar från Sverige. I relation till Stockholmsdådet produceras också en del åsiktsjournalistik i form av ledare och debattinlägg.

Centralasienkännare och experter som skriver om eller uttalar sig i olika frågor, bidrar oftast till att en mer nyanserad bild framställs. Uteblivandet av centralasiatiska röster, det faktum att nyhetsrapporteringen nästan enbart har negativa beröringspunkter

20

Källor Aftonbladet

https://www.svd.se/misstankte-hjarnan-bakom-st-petersburg-terrorn-gripen 19-04-2017 https://www.svd.se/ranstorp-akilovs-vag-till-stockholm-vacker-fragor 12-04-2017 https://www.dn.se/nyheter/sverige/uzbekiska-myndigheterna-pekar-ut-vem-som-helst-somislamist/ 12-04-2017 https://www.dn.se/nyheter/varlden/uzbekistans-regim-kallar-kritiker-islamister/ 11-04-2017

https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article26213672.ab 11-10-2017

https://www.dn.se/arkiv/nyheter/39-arige-mannen-skulle-utvisas-fran-sverige/ 10-04-2017

https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article24790090.ab 29-04-2017

https://www.dn.se/nyheter/sverige/39-aringens-sociala-medier-en-blandning-av-familj-och-

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0RolE/grannarna-om-akilov-omojligt-att-han-skulle-

terror/ 09-04-2017

ha-blivit-is-anhangare 27-04-2017

https://www.dn.se/sthlm/uzbekistan-ett-land-som-jaser-av-bitterhet/ 09-04-2017

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/OxE4E/akilovs-bror-i-uzbekistan-ar-det-sant-att-han-

https://www.dn.se/arkiv/varlden/sex-gripna-efter-bomben-i-tunnelbanan/ 06-04-2017

erkant 26-04-17

https://www.dn.se/arkiv/nyheter/bombningarna-i-syrien-gor-ryssland-till-maltavla-for-is/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/G7v44/ett-land-gjort-for-terroristvarvning 12-04-2017

04-04-2017

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/Lzyr9/en-outtomlig-kalla-av-potentiella-jihadister

https://www.dn.se/nyheter/varlden/ryska-utredare-det-var-ett-sjalvmordsdad/ 04-04-2017

12-04-2017

https://www.dn.se/nyheter/varlden/kirgizisk-man-misstanks-ligga-bakom-terrorattacken/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/j58vw/terrormisstankte-39-aringen-skulle-utvisas--

04-04-2017

var-efterlyst 09-04-2017 https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/no3kd/darfor-kommer-sa-mangaterrorister-fran-uzbekistan-och-centralasien 08-04-2017

Svenska Dagbladet

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/zodmq/viktigt-for-polisen-att-den-

https://www.svd.se/hardare-tag-mot-papperslosa-inte-bara-i-sverige#sida-5 22-10-2017

misstankte-terroristen-lever 08-04-2017

https://www.svd.se/putins-present-turkmeniske-valpen-trofast 11-10-2017

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/5a211/minst-14-doda-i-terrordadet-i-st-petersburg

https://www.svd.se/karimova-tvingade-fram-mjolkning-av-telia 03-10-2017

03-04-2017

https://www.svd.se/telias-ex-vd-diktatorsdotter-inte-givet-fel 01-10-2017

Dagens Nyheter

https://www.svd.se/tidigare-teliachefer-saknas-grund-for-mutatalet 25-09-2017 https://www.svd.se/expert-telias-mutor-slar-mot-kvinnor-och-miljo 25-09-2017 https://www.svd.se/har-ar-varldens-tio-mest-korrupta-lander 25-09-2017

https://www.dn.se/arkiv/nyheter/munisas-mamma-lurades-till-is-och-kriget-i-syrien/

https://www.svd.se/krav-pa-att-telia-atal-overprovas 25-09-2017

22-10-2017

https://www.svd.se/just-nu-teliachefer-atalas 22-09-2017

https://www.dn.se/nyheter/varlden/jeembekov-leder-i-kirgiziska-presidentvalet/ 15-10-2017

https://www.svd.se/telias-mutharva-i-uzbekistan-detta-har-hant 22-09-2017

https://www.dn.se/arkiv/varlden/demokratin-dar-friheten-kvavs-av-korruption/ 12-10-2017

https://www.svd.se/miljardmutor-placerar-telia-pa-hall-of-shame 22-09-2017

https://www.dn.se/arkiv/varlden/elrakningen-tillbaka-for-landets-invanare/ 11-10-2017

https://www.svd.se/ambassador-orattvisa-anklagelser-mot-en-hel-region 26-04-2017

https://www.dn.se/ekonomi/tre-tidigare-teliachefer-atalas-i-mutharva/?forceScript=1&varian

https://www.svd.se/var-djingis-khan-verkligen-mongol 22-08-2017

tType=ADBLOCKER 22-09-2017

https://www.svd.se/is-ledare-dodad-i-afghanistan-j0sc 14-07-2017

https://www.dn.se/ekonomi/vilka-ar-aktorerna-i-telias-mutharva/ 22-09-2017

https://www.svd.se/putin-valkomnar-kinas-president 04-07-2017

https://www.dn.se/ekonomi/uppgifter-telia-overens-om-uzbekistan-boter/ 21-09-2017

https://www.svd.se/indiens-och-pakistans-ledare-mottes-m6fq 09-06-2017

https://www.dn.se/nyheter/varlden/snoleoparden-inte-langre-starkt-utrotningshotad/

https://www.svd.se/uppgift-syriska-oppositionen-deltar-i-samtal 03-05-2017

15-09-2017

https://www.svd.se/i-uzbekistan-ar-staten-folkets-fiende 16-04-2017

https://www.dn.se/ekonomi/monster-i-mutmisstankta-bombardiers-affarer/ 31-08-2017

https://www.svd.se/terrordadet-vi-maste-sluta-brottas-med-skuggor 12-04-2017

https://www.dn.se/nyheter/varlden/unga-kvinnor-fors-bort-for-giftermal/ 02-08-2017

https://www.svd.se/tadzjikisk-polis-tvingas-till-teater 11-04-2017

https://www.dn.se/arkiv/stockholm/familj-bodde-pa-arlanda-i-en-manad/ 07-08-2017

https://www.svd.se/fortrycket-i-centralasien-baddar-for-terrorexport 10-04-2017

https://www.dn.se/arkiv/varlden/om-nagon-talar-till-dig-pa-kalla-krigets-sprak-maste-du-

https://www.svd.se/misstankte-terroristen-anvande-flera-namn-i-sverige 10-04-2017

svara-pa-samma-satt/ 03-07-2017

https://www.svd.se/polischef-finns-just-nu-12-500-andra-avvikare 09-04-2017

https://www.dn.se/arkiv/lordag/aleksej-navalnyj-en-rysk-messias-i-jeans-som-utmanar-

https://www.svd.se/uzbekisk-diktatur-driver-pa-radikalisering 08-04-2017

putin/ 17-06-2017

https://www.svd.se/putin-med-blommor-vid-platsen-for-dadet 03-04-2017

reportrar-utan-granser-oroande-utveckling-for-pressfriheten/ 26-04-2017 https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nya-rymdfarare-pa-vag-till-iss/ 20-04-2017 https://www.dn.se/nyheter/varlden/efter-sex-manader-i-rymden-lyckad-landning-ikazakstan/ 14-06-2017 https://www.dn.se/arkiv/varlden/saudierna-pa-vag-att-kvasa-sin-lilla-granne/ 06-06-2017 https://www.dn.se/arkiv/varlden/is-ultimata-mal-att-angripa-ryssland/ 30-05-2017 https://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/sverige-var-med-och-fyllde-aralsjon/ 27-05-2017 https://www.dn.se/arkiv/varlden/tungvrickande-titelkrav-i-tadzjikistan/ 28-04-2017 https://www.dn.se/kultur-noje/

21

22

Källor Aftonbladet

https://www.svd.se/misstankte-hjarnan-bakom-st-petersburg-terrorn-gripen 19-04-2017 https://www.svd.se/ranstorp-akilovs-vag-till-stockholm-vacker-fragor 12-04-2017 https://www.dn.se/nyheter/sverige/uzbekiska-myndigheterna-pekar-ut-vem-som-helst-somislamist/ 12-04-2017 https://www.dn.se/nyheter/varlden/uzbekistans-regim-kallar-kritiker-islamister/ 11-04-2017

https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article26213672.ab 11-10-2017

https://www.dn.se/arkiv/nyheter/39-arige-mannen-skulle-utvisas-fran-sverige/ 10-04-2017

https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article24790090.ab 29-04-2017

https://www.dn.se/nyheter/sverige/39-aringens-sociala-medier-en-blandning-av-familj-och-

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0RolE/grannarna-om-akilov-omojligt-att-han-skulle-

terror/ 09-04-2017

ha-blivit-is-anhangare 27-04-2017

https://www.dn.se/sthlm/uzbekistan-ett-land-som-jaser-av-bitterhet/ 09-04-2017

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/OxE4E/akilovs-bror-i-uzbekistan-ar-det-sant-att-han-

https://www.dn.se/arkiv/varlden/sex-gripna-efter-bomben-i-tunnelbanan/ 06-04-2017

erkant 26-04-17

https://www.dn.se/arkiv/nyheter/bombningarna-i-syrien-gor-ryssland-till-maltavla-for-is/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/G7v44/ett-land-gjort-for-terroristvarvning 12-04-2017

04-04-2017

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/Lzyr9/en-outtomlig-kalla-av-potentiella-jihadister

https://www.dn.se/nyheter/varlden/ryska-utredare-det-var-ett-sjalvmordsdad/ 04-04-2017

12-04-2017

https://www.dn.se/nyheter/varlden/kirgizisk-man-misstanks-ligga-bakom-terrorattacken/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/j58vw/terrormisstankte-39-aringen-skulle-utvisas--

04-04-2017

var-efterlyst 09-04-2017 https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/no3kd/darfor-kommer-sa-mangaterrorister-fran-uzbekistan-och-centralasien 08-04-2017

Svenska Dagbladet

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/zodmq/viktigt-for-polisen-att-den-

https://www.svd.se/hardare-tag-mot-papperslosa-inte-bara-i-sverige#sida-5 22-10-2017

misstankte-terroristen-lever 08-04-2017

https://www.svd.se/putins-present-turkmeniske-valpen-trofast 11-10-2017

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/5a211/minst-14-doda-i-terrordadet-i-st-petersburg

https://www.svd.se/karimova-tvingade-fram-mjolkning-av-telia 03-10-2017

03-04-2017

https://www.svd.se/telias-ex-vd-diktatorsdotter-inte-givet-fel 01-10-2017

Dagens Nyheter

https://www.svd.se/tidigare-teliachefer-saknas-grund-for-mutatalet 25-09-2017 https://www.svd.se/expert-telias-mutor-slar-mot-kvinnor-och-miljo 25-09-2017 https://www.svd.se/har-ar-varldens-tio-mest-korrupta-lander 25-09-2017

https://www.dn.se/arkiv/nyheter/munisas-mamma-lurades-till-is-och-kriget-i-syrien/

https://www.svd.se/krav-pa-att-telia-atal-overprovas 25-09-2017

22-10-2017

https://www.svd.se/just-nu-teliachefer-atalas 22-09-2017

https://www.dn.se/nyheter/varlden/jeembekov-leder-i-kirgiziska-presidentvalet/ 15-10-2017

https://www.svd.se/telias-mutharva-i-uzbekistan-detta-har-hant 22-09-2017

https://www.dn.se/arkiv/varlden/demokratin-dar-friheten-kvavs-av-korruption/ 12-10-2017

https://www.svd.se/miljardmutor-placerar-telia-pa-hall-of-shame 22-09-2017

https://www.dn.se/arkiv/varlden/elrakningen-tillbaka-for-landets-invanare/ 11-10-2017

https://www.svd.se/ambassador-orattvisa-anklagelser-mot-en-hel-region 26-04-2017

https://www.dn.se/ekonomi/tre-tidigare-teliachefer-atalas-i-mutharva/?forceScript=1&varian

https://www.svd.se/var-djingis-khan-verkligen-mongol 22-08-2017

tType=ADBLOCKER 22-09-2017

https://www.svd.se/is-ledare-dodad-i-afghanistan-j0sc 14-07-2017

https://www.dn.se/ekonomi/vilka-ar-aktorerna-i-telias-mutharva/ 22-09-2017

https://www.svd.se/putin-valkomnar-kinas-president 04-07-2017

https://www.dn.se/ekonomi/uppgifter-telia-overens-om-uzbekistan-boter/ 21-09-2017

https://www.svd.se/indiens-och-pakistans-ledare-mottes-m6fq 09-06-2017

https://www.dn.se/nyheter/varlden/snoleoparden-inte-langre-starkt-utrotningshotad/

https://www.svd.se/uppgift-syriska-oppositionen-deltar-i-samtal 03-05-2017

15-09-2017

https://www.svd.se/i-uzbekistan-ar-staten-folkets-fiende 16-04-2017

https://www.dn.se/ekonomi/monster-i-mutmisstankta-bombardiers-affarer/ 31-08-2017

https://www.svd.se/terrordadet-vi-maste-sluta-brottas-med-skuggor 12-04-2017

https://www.dn.se/nyheter/varlden/unga-kvinnor-fors-bort-for-giftermal/ 02-08-2017

https://www.svd.se/tadzjikisk-polis-tvingas-till-teater 11-04-2017

https://www.dn.se/arkiv/stockholm/familj-bodde-pa-arlanda-i-en-manad/ 07-08-2017

https://www.svd.se/fortrycket-i-centralasien-baddar-for-terrorexport 10-04-2017

https://www.dn.se/arkiv/varlden/om-nagon-talar-till-dig-pa-kalla-krigets-sprak-maste-du-

https://www.svd.se/misstankte-terroristen-anvande-flera-namn-i-sverige 10-04-2017

svara-pa-samma-satt/ 03-07-2017

https://www.svd.se/polischef-finns-just-nu-12-500-andra-avvikare 09-04-2017

https://www.dn.se/arkiv/lordag/aleksej-navalnyj-en-rysk-messias-i-jeans-som-utmanar-

https://www.svd.se/uzbekisk-diktatur-driver-pa-radikalisering 08-04-2017

putin/ 17-06-2017

https://www.svd.se/putin-med-blommor-vid-platsen-for-dadet 03-04-2017

reportrar-utan-granser-oroande-utveckling-for-pressfriheten/ 26-04-2017 https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nya-rymdfarare-pa-vag-till-iss/ 20-04-2017 https://www.dn.se/nyheter/varlden/efter-sex-manader-i-rymden-lyckad-landning-ikazakstan/ 14-06-2017 https://www.dn.se/arkiv/varlden/saudierna-pa-vag-att-kvasa-sin-lilla-granne/ 06-06-2017 https://www.dn.se/arkiv/varlden/is-ultimata-mal-att-angripa-ryssland/ 30-05-2017 https://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/sverige-var-med-och-fyllde-aralsjon/ 27-05-2017 https://www.dn.se/arkiv/varlden/tungvrickande-titelkrav-i-tadzjikistan/ 28-04-2017 https://www.dn.se/kultur-noje/

21

22