Centralasiengrupperna verksamhetsberättelse 2016 by centralasiengrupperna

Centralasiengrupperna VerksamhetsberĂ¤ttelse 2016

Centralasiengruppernas VerksamhetsberĂ¤ttelse 2016

Information om Centralasiengrupperna

Centralasiengrupperna är en ideell, volontärdriven organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden. Vår målsättning är att främja ett demokratiskt Centralasien med ett starkt, aktivt och inkluderande civilsamhälle som bidrar till att mänskliga rättigheter respekteras, utanförskap bryts och social rättvisa uppnås. Detta gör vi bland annat genom långsiktigt solidaritetsarbete, utbildningsinsatser, utbyten och påverkansarbete - inom de tematiska områdena 1. ungas demokratiska organisering, 2. genus och HBTQ+, 3. konflikthantering och 4. kultur. Centralasiengruppernas fokus är regionen Centralasien i bemärkelse de fem postsovjetiska republikerna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Utöver våra verksamheter och projekt i Centralasien har vi även projekt i Sverige.

Bankkonto: 9670 04 899 05 Swish: 1233698479 Organisationsnummer: 802467-0195 Telefonnummer: 0736467661 Email: info@centralasien.org Hemsida: www.centralasien.org Kontor i Sverige Centralasiengrupperna c/o Kontrapunkt Västanforsgatan 21 214 50 Malmö Kontor i Centralasien Djinna street 59 723500 Osj, Kirgizistan 4

Innehållsförteckning

16–17 ”Ungdomar är Kirgizistans framtida ledare!” 6–7 Återblick 8–9 Centralasien 10 Ledning

18–21 Kvinnors och flickors rättigheter 22–23 40 kirgiziska kvinnor – från då till nu

11–13 Partners och Organisation 14–15 Ungas demokratiska organisering

24–25 HBTQ

26–27 Konflikthantering 28–29 Kultur 30–31 Informations- och påverkansarbete 32–33 Utbyten och utbildningar 34–35 Tack till 36–37 Ekonomisk berättelse 5

Återblick

Kära medlem! Tack för det gångna året, ett oerhört viktigt år i Centralasiengruppernas utveckling. På många sätt blev 2016 något av ett genombrottsår, då vi kunde skala upp våra verksamheter, sjösätta nya initiativ och formalisera partnerskap. Denna utveckling har inte bara möjliggjorts av en utökad personalstyrka och mer omfattande anslag, utan också tack vare aktiva medlemmar och volontärer i både Sverige och Centralasien. En stor eloge till alla som engagerat sig! Samtidigt som Centralasiengrupperna vuxit och förgrenats under året, har vi tillåtit de organisatoriska processer som påbörjades 2015 att mogna och bära frukt. Detta genom ett ständigt fokus på eftertänksamhet, ut- och omvärdering av pågående satsningar, samarbeten samt arbets- och förhållningssätt. I praktiken har detta inneburit att våra hjärtefrågor, tematiska inriktningar och arbetsmetoder blivit allt tydligare och att vi fått ökad förståelse om den roll vi kan spela inom solidaritetsarbete i Centralasien. Utö-

kat arbete med dokumentation har både skapat självkännedom, tillhörighet, tydligare kommunikation och fungerat som underlag för att förbättra vår kärnverksamhet. Vi är stolta och glada över de nya projekt som lanserats under 2016. Vår regionala HBTQ-satsning, som fokuserar på att stärka säkerheten inom organisationer och bland aktivister i fyra centralasiatiska länder, har gett upphov till en kreativ explosion av initiativ och nätverk runt om i Centralasien och även i andra postsovjetiska länder. Den årliga konferensen Centralasiendagarna drog mer folk än någonsin och innehöll en mångfald av infallsvinklar på aktuella frågor i regionen. Vårt nya projekt kring FN:s säkerhetsresolution 1325 har nått hundratals unga kvinnor i södra Kirgizistan och bidragit till ökad mobilisering för kvinnors rättigheter i regionen. Detta var bara några exempel: i denna verksamhetsberättelse kan du läsa mer ingående om alla aktiviteter som genomförts under året!

2016 var ett händelserikt, turbulent år i Centralasien som bland annat rymde en kontroversiell omröstning av Kirgizistans konstitution och den uzbekiske diktatorn Islam Karimovs bortgång. Dock fortsätter regionen i stort att röra sig i en auktoritär riktning, där civilsamhällets organisering och de mänskliga rättigheterna gradvis inskränks. I Kirgizistan – landet som vi verkat längst i och därför bevakar extra noga – har visserligen antidemokratiska lagförslag röstats ner under året: vilket dessvärre inte hindrat dem från att återuppstå igen som nya förslag. Parallellt med dessa parlamentära diskussioner har det samhälleliga klimatet drastiskt försämrats för civilsamhällesförträdare och olika minoritetsgrupper, som får utstå fördomar, diskriminering, förtryck och våld i allt större utsträckning. I takt med denna negativa utveckling blir behovet av solidaritet med Centralasiens civilsamhälle och människorättsaktivister mer och mer angeläget, samtidigt som

många internationella aktörer drar sig ur regionen och dess permanenta medieskugga är oförändrad. När denna text skrivs – på Centralasiengruppernas femårsdag som formell organisation – känns det befogat att vända blicken bakåt och inse att vi inte bara har viljan att fylla detta tomrum, men också att vi på kort tid lyckats bygga upp förutsättningarna och kapaciteten för att vara en nyckelaktör för att motverka dessa negativa trender.

Malmö den 17 mars 2017

Gustaf Sörnmo Ordförande Centralasiengrupperna

Centralasien

Regionen Centralasien består av de fem post-sovjetiska republikerna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan som ligger landlåsta mellan jättarna Ryssland och Kina. Länderna är relativt unga som nationalstater, samtidigt som de har en rik historia och mångfald av kulturer.

Ledning

Styrelsen Centralasiengruppernas styrelse har under 2016 haft totalt 12 protokollförda styrelsemöten på olika orter i Sverige. Utöver ordinarie möten hade styrelsen strategidagar i Göteborg i augusti månad för att enas om långsiktiga organisatoriska och tematiska prioriteringar. Styrelsen har även träffats i mindre konstellationer och i olika arbetsgrupper under årets gång för att jobba med pågående projekt och initiera nya satsningar. Flera ledamöter har besökt Centralasiengruppernas projekt och samarbetspartners i regionen under året. Styrelsen har prioriterat arbete med fördjupad kontextanalys, stärkta säkerhetsrutiner, dokumentation, demokratiska organiseringsformer, långsiktighetsfrågor, hållbar finansiering samt metodutveckling inom våra olika tematiska verksamhetsområden. I praktiken har detta bland annat inneburit uppstart av nya arbetsgrupper, uppdaterade policies och riktlinjer, en helt ny grafisk profil och hemsida samt utökad interaktion med beslutsfattare och politiker. 10

Under verksamhetsåret har styrelsen utgjorts av följande personer: Gustaf Sörnmo, ordförande Filippa Almlund, vice ordförande Johan Blomqvist, sekreterare Martin Holm, kassör Alexandra Cruz, ledamot Firmatecknare har varit Gustaf Sörnmo och Martin Holm. Revisor har varit Katja Dirsell. Valberedningen har bestått av Sanna Kyllsen och Frida Ekerlund.

Årsmöte Årsmötet ägde rum den 13 mars på Västanforsgatan 21 i Malmö. På grund av stadgeändringar hölls även ett extrainsatt årsmötet i Göteborg den 28 augusti.

1 • Centralasiengruppernas nya styrelse efter årsmötet. Från vänster till höger: Filippa Almlund, Gustaf Sörnmo, Martin Holm, Alexandra Cruz och Johan Blomqvist.

Medlemmar Den 31 december 2016 hade Centralasiengrupperna 84 medlemmar.

Partners

I dagsläget samarbetar Centralasiengrupperna aktivt med ett dussintal organisationer i Kirgizistan, Kazakstan, Tadzjikistan och Uzbekistan, där följande fyra är våra huvudpartners: 1

1 • Novi Ritm är en ungdomsorganisation som grundades i 2013 och som drivs av ungdomar och för ungdomar. Organisationen är främst verksam i staden Osj i södra Kirgizistan, där de driver ett kombinerat kontor och aktivitetshus. Aktivitetshuset fungerar som en plattform dit ungdomar från olika bakgrunder och sammanhang kan komma för att utforska, diskutera olika samhällsfrågor för att utveckla och förverkliga sina egna idéer och projekt. Organisationens vision är ett samhälle där unga människor arbetar tillsammans för att skapa en jämlik, rättvis och hållbar värld. Detta görs genom att organisera arbetsgrupper, tematiska evenemang och kampanjer, föreläsningar, workshops mm. Än så länge har organisationen fokuserat främst på jämställdhets- och rättvisefrågor samt konflikthantering. 2 • Bishkek Feminist Initiatives (BFI) är Kirgizistans första feministiska aktivistplattform, baserad i landets huvudstad. BFI vill lyfta fram feministiska värderingar och aktivt motverka alla former av förtryck och diskriminering genom kampanjer, aktivism, kulturuttryck, fredlig civil olydnad och solidaritet mellan rörelser inom civilsamhället. Idag fungerar BFI som ett nav för den feministiska rörelsen i Centralasien - med ett stort regionalt nätverk av feministiska grupper, organisationer och initiativ - som driver flera nyckelsatsningar för att sprida kunskap om feministis-

ka arbetssätt och sakfrågor samt för att stötta lokala rättviseinitiativ. 3 • Girl Activists of Kyrgyzstan (GAK) grundades år 2013 med stöd av BFI. Gruppen drivs helt av tjejer mellan 13–17 år, och arrangerar bland annat läger för unga aktivister där frågor kopplade till sexuell hälsa, reproduktiva rättigheter, normkritik, ickevåld och utbildning behandlas. GAK medverkar även inom olika nationella och internationella fora för att lyfta frågor om flickors rättigheter i Kirgizistan och använder sig flitigt av sociala medier för att öka medvetenheten om flickors och unga kvinnors situation. Den långsiktiga målsättningen är att växa och bygga upp ett nätverk av aktivister på nationell nivå i Kirgizistan och på sikt i hela Centralasien. Community Research and Initiatives Central Asia (CIRCA) grundades i augusti 2015 av unga gräsrotsaktivister, forskare, civilsamhällesrepresentanter och mediaexperter. Organisationen strävar efter att höja medvetande, bedriva påverkansarbete, bygga gräsrotsrörelser och verka kunskapsutjämnande på olika nivåer, inom ett flertal tematiska områden. Idag har CIRCA aktiva medlemmar från Kirgizistan, Kazakstan, Uzbekistan och Turkmenistan. CIRCAs vision är arbete med social rättvisa och aktionsbaserad forskning inom det centralasiatiska civilsamhället. CIRCA prioriterar bland annat tematiska områden som genus, sexualitet, kroppsliga rättigheter, hälsa, mänskliga rättigheter, social rättvisa, miljö, konst, fred och gräsrotsaktivism. 11

Organisation

Organisation och kontor Centralasiengrupperna har under 2016 fortsatt att utveckla en demokratisk organisationsform som är robust nog för att kunna genomföra omfattande projekt och samtidigt vara öppen för nya satsningar, initiativ och samarbeten. Förutom styrelsen och kontorsteamet i Malmö har Centralasiengrupperna idag olika utskott samt ett antal tematiskt orienterade arbetsgrupper och projektgrupper. Det finns inga geografiskt baserade lokalavdelningar inom Centralasiengrupperna. Grupperna ovan är inte knutna till plats. Generellt sett är våra huvudsakliga geografiska verksamhetsområde i Malmö/Lund, Stockholm och Göteborg. Undantaget är lokalgruppen i Göteborg som driver regelbunden ickevåldsträning (andra lokalgrupper med samma nisch, i bl.a. Växjö och Uppsala, befinner sig i startgroparna inför 2017). Under året har sammanlagt 9 personer jobbat på huvudkontoret. Dessa är kontorsanställda, projektledare, EVS-volontärer och prakti12

kanter. Kontoret har letts av Gustaf Sörnmo och bestått av Viktor Romanov, Frida Ekerlund, Jens Molander, Annika Skogar, Al Berg, Tatiana Egorova, Alex Mamytov och Fatuma Awil. Arbetsuppgifterna på kontoret är varierade och många och innefattar exempelvis ansökningsskrivande, projektledning, utvärderingar, organisering av föredrag, studiecirklar och andra lokala evenemang, samt administration och ekonomi. Utöver dessa personer på huvudkontoret i Malmö, har vi anställt lokalgruppssamordnaren Sara Rajabi i Göteborg samt praktikanterna Josefin Åström och Isabelle Persson på vårt regionala kontor i södra Kirgizistan, i nära samarbete med en lokal partnerorganisation. I slutet av året hade vi motsvarande 5 heltidstjänster samt några mindre projektanställningar.

Kollektivavtal I maj månad tecknade Centralasiengrupperna kollektivavtal via arbetsgivarförbundet för ideella organisationer IDEA.

Grafisk profil och hemsida

1 • Projektledare Jens Molander och Frida Ekerlund jobbar med verksamhetsplanering på vårt huvudkontor i Malmö.

I samarbete med designern Sigríður Hulda Sigurðardóttir och programmerare Jonas Sandstedt utvecklade kontoret under hösten en helt ny hemsida, baserad på vår uppdaterade grafisk profil. Hemsidan kommer framöver att fungera som ett nav för analys, påverkansarbete och information om Centralasien och vår verksamhet.

Internutbildningar Styrelsen och kontorsteamet har under året tagit del av flera utbildningar som avsett stärka organisatorisk kapacitet, främja specifika kunskaper och utveckla nya metoder för utbildning, kvalitetssäkring och utvärdering. Exempelvis har vi medverkat på SIDA-kurser i Härnösand och diverse säkerhetsworkshops med aktörer som Blank Spot Project och Front Line Defenders. Vi har även i egen regi arrangerat utbildningsdagar och kurser för anställda och medlemmar rörande

digital säkerhet, anti-korruptionsarbete, psykosocial hälsa och förebyggande arbete mot utbrändhet inom civilsamhället.

Organisationsnätverk i Sverige och Europa En satsning som vi påbörjade under 2014 handlar om att bygga upp ett nätverk bland organisationer i Europa som har erfarenhet av att arbeta i Centralasien med liknande tematiska områden som CAG jobbar med. På grund av bristande resurser, samt svagt intresse hos europeiska parter, har nätverket under 2016 huvudsakligen varit vilande. Däremot har vi stärkt samarbete med flera svenska partners som t.ex. Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, i samband med gemensamma arrangemang som konferensen Centralasiendagarna.

Ungas demokratiska organisering

Vad vi gjorde under året

Utvecklingsprojekt med Novi Ritm

Ungdomsforum i södra Kirgizistan

I början av 2016 påbörjade vi vårt andra större Forum Syd-finansierade utvecklingsprojekt tillsammans med Novi Ritm. Projektet löper till och med december 2017. Projektets mål är att Novi Ritm ska öka sin organisatoriska, metodologiska och administrativa kapacitet för att verka som en självständig plattform där ungdomars egna idéer och initiativ är utgångspunkt för all verksamhet. Rent innehållsmässigt bygger projektet även vidare på det första Forum Syd-finansierade utvecklingsprojektet 2014–15 genom att de ungdomsinitiativ som då föddes, nu konsoliderats ytterligare. I nuläget finns fem olika arbetsgrupper inom ramen för projektets teman: tjejgruppen, miljögruppen, debatt-klubben, filmklubben och serieteckarklubben. Varje grupps leds av unga volontärer på organisationen, med stöttning från organisationens anställda personal och CAGs utsända volontärer. Under året var det totalt 122 ungdomar mellan 16–21 år som var engagerade i de här grupperna genom löpande aktiviteter, uppsökande verksamhet, träningar, evenemang och kampanjer. Utöver det deltog även runt 200 ungdomar på olika externa konferenser och event som Novi Ritm arrangerade inom projektet.

Under året har Novi Ritm även varit engagerade i en rad olika kampanjer och arrangerat egna konferenser som en del av Forum Syd-projektet. I oktober 2016 arrangerade Novi Ritm den första av fyra ”best practice”-forum där ungdomsorganisationer från hela södra Kirgizistan bjöds in för att utbyta erfarenheter och diskutera hur de tillsammans kan arbeta för att unga ska få större inflytande i det kirgiziska samhället. I forumet deltog 30 representanter i åldrarna 15–29 år som alla kom från mindre gräsrotsorganisationer.

Bakgrunden till forumet var att Novi Ritm ville skapa ett alternativ till de stora konferenser som traditionellt ordnas i Kirgizistan. Där är deltagandet ofta passivt och ungdomsorganisationer har en begränsad möjlighet att göra sig hörda. Novi Ritm har tidigare också konstaterat att det finns begränsat med tillit och förtroende mellan de olika ungdomsorganisationerna på grund av hård konkurrens om projektbidrag. Utvärderingarna visade att alla deltagare uppskattade möjligheten att träffas genom den här typen av informellt forum och att det skapade ett klimat där alla vågade dela med sig av sina tankar och åsikter. På så sätt blir det verkligen ett “best practice”-forum där representanterna

Tillsammans är vi starka. Det är en devis som Novi Ritm tagit fasta på under 2016 då de påbörjat arbetet med att starta upp ett nätverk av ungdomsorganisationer runt om i södra Kirgizistan. Tanken är att nätverket ska bilda en stark röst gentemot beslutsfattare.

vågar vara öppna både med svagheter och framgångsexempel som deras organisation kan dela med sig av. Forumet har även resulterat i att Novi Ritm nu har täta kontakter med Young Media, en av de deltagande organisationerna som är baserade i Osj. Young Medias medlemmar består nästan enbart av killar vilket blivit ett välkommet tillskott till Novi Ritm som i nuläget mest involverar tjejer.

Social teater för att uppmärksamma könsstereotyper Novi Ritm brukar årligen delta i UN Women’s globala kampanj “16 Days of Activism against Gender Based Violence”. I år valde de att delta genom att hyra in en teater i Osj och genom s.k “social theatre” uppmärksamma hur sociala normer skapar könsstereotyper i samhället och vilka konsekvenser det får. Teatern tog sig uttryck som rollspel där tio deltagare fick spela upp olika scener på temat och där publiken också fick tillfälle att ställa frågor till skådespelarna som fick berätta hur det kändes att spela till exempel utsatt eller förövare. Evenemanget lockade till sig en publik på cirka 50 personer (framförallt studenter) och Novi Ritm bedömde kampanjen som mycket lyckad då deltagarna var väldigt aktiva. Under kommande år vill Novi Ritm utveckla teaterformen som ett sätt att lyfta samhällsfrågor på ett lättillgängligt sätt.

Kontext Länderna i Centralasien är i regel toppstyrda hierarkiska samhällen där invånare och civilsamhälle har lite inflytande i det politiska systemet. På grund av den åldershierarkiska uppbyggnaden av samhällena i regionen så hörs ungas röster sällan och ett ungdomsperspektiv ligger nästan aldrig till grund för de beslut som påverkar ungas liv och framtid. Dessutom präglas de centralasiatiska samhällena av andra strukturella hinder- Där etnisk tillhörighet, klass och social status avgör människors möjligheter att själva besluta över sina liv. I till exempel Kirgizistan – ofta porträtterad som en demokratisk oas i jämförelse med sina grannländer – finns flera faktorer som kraftigt begränsar ungas aktiva och meningsfulla deltagande i civilsamhället. På grund av bristande kunskap, påverkanskanaler och en korrupt stat, finns det bland ungdomar en upplevd och faktisk brist på möjligheter att förändra sin situation och göra anspråk på mänskliga och demokratiska rättigheter. Även om det finns många ungdomsorganisationer i landet, så återspeglar dessa ofta samma hierarkiska, diskriminerande och exkluderande strukturer som dominerar samhället i stort. Att vara volontär eller aktivist i dessa sammanhang reduceras ofta till passivt deltagande i aktiviteter, medan meningsfullt deltagande och organisering baserat på ungas situation och behov sällan förekommer.

”Ungdomar är Kirgizistans framtida ledare!”

En intervju med Ainagul Amatbekova, ordförande i Novi Ritms styrelse

Ainagul är 20 år gammal och bor i Osj med sin familj. Hon studerar just nu sitt sista år på fakulteten för internationella relationer på Osh State University. På Novi Ritm är hon engagerad både ideellt och professionellt – som ordförande för organisationen och som samordnare för ett Forum Syd-projekt som genomförs i nära samarbete med Centralasiengrupperna. Volontärarbete. Det är Ainaguls stora intresse och den främsta anledningen till att hon hittade till Novi Ritm för snart tre år sedan. – Jag vill att det jag gör ska vara till nytta både för mig personligen men också för min omgivning, säger hon. Själv började hon engagera sig genom att hjälpa till med de små – men viktiga – sakerna, som att koka kaffe på möten och dela ut broschyrer på gator. – Alla är viktiga för att tillsammans kunna arbeta mot de sociala problem som finns i det kirgiziska samhället – även de personer som ser till så att det finns kaffe, säger hon. Den främsta anledningen till att 16

Ainagul började engagera sig i Novi Ritm var möjligheten att få prata med människor från andra länder och på så sätt öva sin engelska. – Jag älskar att prata med människor, alltså prata, prata, prata!, säger hon och skrattar. Det var därför nära till hands för Ainagul att bli aktiv i Novi Ritms ”English Movie Club” och därifrån gick hon sedan vidare till att också engagera sig i Tjejgruppen. – Jag såg de här problemen, som att inte dela på hushållsarbetet med sin partner och sånt, men jag trodde att var okej, att det var så här det är i vårt samhälle. Jag trodde till och med att det var så överallt i världen, säger Ainagul. Att komma med i Novi Ritms tjejgrupp gav henne möjlighet att börja reflektera över sådant som tjejers rättigheter och så småningom ändrades också hennes syn på jämställdhet. Det här gjorde också att hennes engagemang för genusfrågor blev allt större. – Det är ju faktiskt inte normalt att slå sin egen partner. Älska den här personen istället! Jag menar – hur kan män slå sina fruar? Engagemanget för mänskliga rättigheter och volontärarbete och också det som fått Ainagul att bli mer och mer engagerad i Novi Ritm. Sedan maj 2016 är hon ordförande

för organisationen, och hon är även samordnare för ett av de större projekten på organisationen som genomförs i samarbete med Centralasiengrupperna. Under sin tid som ordförande hoppas hon främst att hon kan bidra med att främja och sprida en bredare bild av organisationen. – Just nu accepteras vi inte som ’bara’ som en ungdomsorganisation, utan många ser oss som en feministisk organisation. Det är i grund och botten inget fel med det, men det är synd att de [andra civilsamhällesaktörer och statliga organ] inte förstår vårt huvudsakliga fokus: Novi Ritm är för alla unga människor! Det är också det som Ainagul tycker särskiljer Novi Ritm från alla de andra civilsamhällesorganisationer som finns runt om i Osj. – Av unga för unga – det är vi! Vi förstår att vi inte alltid är så erfarna, men vi tillåter oss inte att fastna i det. Vi försöker helt enkelt ändå. Till exempel så är vi inte rädda för att få kritik för vi har viljan och en önskan att förbättras. Av unga för unga – Det är vad vi gör!”

Text: Isabelle Persson, praktikant på Novi Ritm under höstterminen 2016.

Kvinnors och flickors rättigheter

Vad vi gjorde under året

Novi Ritms tjejgrupp Inom ramen för vårt solidaritetsarbete med Novi Ritm kring att stötta ungas organisering i södra Kirgizistan har deras tjejgrupp bedrivit verksamhet för att förändra könsnormer, minska könsrelaterat våld och stärka kvinnors och flickors rättigheter. Detta har bland annat gjorts genom att hålla veckovisa möten för att skapa en plats där tjejer och unga kvinnor i åldrarna 15–25 år har haft möjligheten att träffas och utforska vad det innebär att vara ung kvinna i Kirgizistan, organisera sig inför olika insatser samt planera och genomföra utåtriktade aktiviteter för att stärka kvinnors rättigheter i området.

“Young women’s movement building and empowerment in post-conflict southern Kyrgyzstan” Tack vare projektmedel från Folke Bernadotteakademien startade vi under 2016 upp ett större projekt kring FN:s säkerhetsråds resolution 1325 tillsammans med Novi Ritm. Resolutionen antogs av FN år 2000 och syftar till att stärka och lyf18

ta fram kvinnors roll som aktörer i fredsprocesser och understryker vikten av jämställdhet för att förebygga konflikter. Projektet löper över ett år och under dess första hälft har fokus framför allt legat på kapacitetsbyggande insatser och kunskapshöjande aktiviteter i Kirgizistans tre södra regioner - Osj, Jalal-Abad och Batken. Under hösten har projektteamet på Novi Ritm varit ute på över 15 skolor och träffat flera hundra skolelever i framförallt gymnasieåldern för att diskutera kvinnors rättigheter, säkerhetsbegreppet och konfliktförebyggande arbete. Parallellt med de utåtriktade aktiviteterna har Novi Ritm även arbetat med att stärka kapaciteten och kunskapen om resolution 1325 bland andra kvinnorättsorganisationer i regionen. Förhoppningen är att det här ska kunna bli ett konsoliderat nätverk som i ett senare skede även ska kunna arbeta med politisk påverkan. Under våren kommer 1325-projektet gå in i sin andra fas, och fokus kommer då bland annat ligga på att hålla i ”träning av tränare” för de ungdomar som ute på skolorna visat ett intresse att utveckla sitt engagemang i de här frågorna och själva bli workshopledare. Det kommer även arrangeras en större 1325-konferens av Novi Ritm under våren 2017.

1 • Möte med representanter från UN Womens lokalkontor i Osj. 2 • Under året har Novi Ritm börjat använda serietecknande som ett verktyg för att uppmärksamma diskriminering mot tjejer. Det har visat sig vara ett effektivt sätt att göra något allvarligt lättillgängligt. 3 • På studiebesök hos organisationen Nazik kyz som arbetar för kvinnors och funktionshindrades rättigheter i Kirgizistan.

Kontext Kvinnor och flickors rättigheter är begränsade i alla länder i Centralasien och det är inte självklart att kvinnor behandlas jämlikt eller själva får bestämma över sina liv. Istället styrs familjen och samhället i stort av könshierarkier. Detta manifesterar sig bland annat i utbrett våld mot kvinnor och skarpa könsnormer som präglar och strukturerar det dagliga livet. Trots att flera av länderna i regionen har ratificerat bland annat CEDAW och Peking-deklarationen diskrimineras fortfarande kvinnor både i den privata och den offentliga sfären. Det är inte ovanligt att unga flickor blir övertalade att gifta sig med någon som de inte känner, eller ännu värre, blir brudkidnappade och därefter tvingas att gifta sig med sin kidnappare. Många som gifter sig i ung ålder stängs ute från möjligheter senare i livet, såsom att fortsätta studera eller att jobba.

I Kirgizistan, där Centralasiengrupperna har flera års erfarenhet av att jobba med lokala kvinnorättsaktivister, växer inte bara våldet mot kvinnor utan också en acceptans och normalisering av våldet hos allmänheten. Mellan 30–80 % av kvinnorna i landet har blivit utsatta för någon form av våld. Anledningen till att uppgiften är så osäker är att det finns ett stort mörkertal. Våld i hemmet ses ofta som en familjeangelägenhet och bara 3 % av fallen som anmäls till polisen leder till fällande domar. Trots förbättrade lagar och hårdare straff mot exempelvis brudkidnappning sker det åtminstone 12 000 kidnappningar per år, av vilka 700 rapporteras till polisen. Även i det politiska rummet finns det stora ojämlikheter. Kirgizistan har en miniminivå för hur många kvinnor som ska sitta i parlamentet (30 %), men om en kvinna hoppar av är det nästa person på listan som kommer in, vilket nästan alltid är synonymt med en man. Under 2016 infördes även en lag som förbjuder människor med höga positioner inom statliga institutioner, däribland skolor och förskolor, att ställa upp som kandidater i val. Lagen har införts för att förhindra att personer med chefspositioner ska kunna ta politiska beslut som gynnar deras egen verksamhet. Faktum är dock att lagen får förödande konsekvenser för kvinnors politiska deltagande eftersom det ofta är kvinnor som nått en viss position i samhället, exempelvis rektorer, som har självförtroende och kapacitet att kandidera till politiska positioner. År 2013 antog det kirgiziska parlamentet en nationell handlingsplan för implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325. Resolutionen syftar till att stärka och lyfta fram kvinnors roll som aktörer i fredsprocesser och understryker vikten av jämställdhet för att förebygga konflikter. Den handlingsplan som antogs av Kirgizistan har inte på något sätt blivit införlivad vilket framför allt har sin grund i brist på intresse och kapacitet från staten.

3 19

Temavecka kring stress och teambuilding Ett av de största hoten för kvinnorättsaktivister globalt är risken för utbrändhet. Som en del av Novi Ritms och Centralasiengruppernas arbete för att skapa långsiktigt hållbara organisationer bjöds därför den armenska aktivisten Elvira Meliksetyan in till Novi Ritm i oktober. Elvira har stor erfarenhet av att jobba med civilsamhällesorganisationer kring den här typen av frågor och spenderade en vecka hos Novi Ritm i Osj. Personal och volontärer fick då gemensamt diskutera och arbeta fram metoder för att minska stress och öka gruppgemenskapen bland varandra.

att ge ungdomarna konkreta verktyg för hur det går att arbeta för att motverka förtryckande strukturer i samhället. Det här gjordes till exempel genom workshops i debatteknik och serietecknande. Omkring 20 av ungdomarna deltog i de olika debattseminarierna där de fick träna på att tänka kritiskt och bemöta olika argument. Ytterligare 20 ungdomar deltog i de olika workshopsen kring serietecknande och hur det kan användas på ett lättillgängligt sätt för att uppmärksamma orättvisor i samhället. Akademin blev väldigt lyckad och Novi Ritm hoppas nu att den kan bli ett årligen återkommande event.

Grassroots comics om genus

Novi Ritm genomförde en kampanj mot gatutrakasserier och gatuvåld i början av året som bland annat innefattade föreläsningar, forumteater, workshops i självförsvar, flashmobs, kortfilmer samt möten med beslutsfattare och polis. Kampanjen fick pris av SAFERWORLD under hösten.

Det senaste året har serietecknande och social konst blivit en allt viktigare del av Novi Ritms verksamhet kring genus. I augusti bjöds den ryska konstnären Viktoria Lomasko in till organisationen för att under två veckor hålla workshops kring olika teckningstekniker och hur det går att jobba med olika sociala teman i konsten. Totalt deltog 76 personer och Viktoria Lomaskos besök avslutades med en vernissage av de olika verken på ett café i centrala Osj.

Academy of Gender Norms

Samarbeten i norra Kirgizistan

I början av december deltog 40 ungdomar i en “Genusakademi” som arrangerades av Novi Ritm. Syftet var att skapa en plattform för unga människor mellan 14–28 år där de kunde öka kunskap kring genus, könsnormer och genusbaserat våld. Akademin syftade även till

Centralasiengrupperna har fördjupat och utvecklat samarbetet med organisationerna Bishkek Feminist Initiatives och Girl Activists of Kyrgyzstan, genom stöd till deras långsiktiga verksamhet, workshops, specifika kampanjer och utbytesprogram.

Kampanj mot gatutrakasserier

Under hösten har Novi Ritm varit ute och träffat hundratals skolungdomar i Osj, Batken och Jalal-Abad för att med interaktiva metoder prata om kvinnors rättigheter, säkerhet och vikten av konfliktförebyggande arbete.

40 kirgiziska kvinnor – från då till nu

Det här projektet startade under hösten 2016 av vår utsända praktikant Isabelle Persson. Vid hennes första intryck av Kirgizistan, tändes en gnista av intresse för regionens kvinnohistoria, vilket ledde till hennes val att skapa ett arkiv av kvinnor som på olika sätt bidragit till det kirgiziska samhället. Fokus ligger på mångfald – alla kvinnor

är från olika tider, platser och har engagerat sig i olika sfärer av det offentliga livet. Med hjälp av de kreativa porträtten som skapats av Timothy Örbom, är målet att nyansera och bredda den svenska bilden av kirgiziska kvinnor och deras livshistorier. Här har vi inkluderat tio stycken smakprov.

För att ta del av alla fyrtio profiler gå in på centralasien.org/en/40women-of-kyrgyzstan/! Besök även projektets egna Facebook-sida eller instagram-konto som du hittar under namnet @40WomenofKyrgyzstan!

Aziza Abdyrasulova Aziza Abdyrasulova föddes 1958 i Jalal-Abad regionen, som ligger i södra Kirgizistan. Hon är idag mest känd för sin aktivism och sitt ledarskap i civilsamhällesorganisationen KylymShamy (”Århundrandets fackla”), som arbetar för mänskliga rättigheter.

Elena Skochilo Elena Skochilo föddes 1980 i Bishkek, som är Kirgizistans huvudstad. Idag är hon en prisbelönt fotojournalist och bloggare. Hon prisades för sin journalistiska insats under den så kallade Tulpanrevolutionen 2005, då den kirgiziske presidenten Askar Akayev avsattes.

Baken Kydykeyeva Baken Kydykeyeva föddes 1920 i ett område nära nutida huvudstaden Bishkek i norra Kirgizistan. Under sin levnadstid arbetade hon som skådespelerska och fick tillsammans med tre samtida kvinnor det gemensamma smeknamnet Tököldösh döttrar.

Janyl Okoyeva Janyl Okoyeva föddes 1993 och har representerat sitt hemland Kirgizistan i flertalet tävlingar. Hon är en atlet som tävlar i tyngdlyftning och deltog i Olympiska Spelen i Rio de Janeiro 2016.

Kurmanjan Datka Kurmanjan Datka är den äldsta och mest kända kvinnan i Kirgizistans historia. Hon föddes 1811 i ett område idag känt som Alajbergen. Efter hennes mans död, tog hon över makten över det område han härskade över och hennes styre erkändes av tre dåvarande nationer, bland annat Ryssland.

Nurkamal Jetykashkaeva

Meylikan Kozubekova Meylikan Kozubekova föddes i bergsbyn Kalba i norra Kirgizistan år 1932. Hon är känd i kirgizisk historia som en av de första kvinnliga ’komuzisterna’, som är musikanter vars instrument är en centralasiatisk variant av en fyrsträngad luta kallad komuz.

Nurkamal Jetykashkaeva föddes i norra Kirgizistan 1918. År 1937 började hennes arbete som poet erkännas av det kirgiziska folket. Sedan hennes bortgång 1952, har flertalet samlingsböcker med hennes poesi publicerats.

Tattybubu Tursunbayeva

Telegey Sagumbayeva

Tattybubu Tursunbayeva föddes 1944 i en by i Naryn-regionen som räknas till nordöstra Kirgizistan. Hon påbörjade sin karriär redan vid 17 års ålder då hon började studera teater. Under sin korta levnadstid, hann hon porträttera cirka 30 stycken olika roller, inklusive Julia från Shakespeares världsberömda Romeo och Julia.

Telegey Sagumbayeva föddes i byn Ak-Jar som ligger i Narynregionen i nordöstra Kirgizistan år 1902. Under sin livstid avancerade hon inom jordbruk, då hon tillsammans med sin make började arbeta på den första fårfarmen i Kirgizistan, för att så småningom bli den ledande herden på farmen.

Umutai Dauletova Umutai Dauletova tog examen i Osj i södra Kirgizistan 1999 och fortsatte därefter sina studier i Moskva där hon även började engagera sig i organisationen Läkare utan Gränser. Hon har sedan dess arbetat med andra internationella organisationer och arbetar i nuläget som genusspecialist på UNDP i Kirgizistan.

HBTQ

Vad vi gjorde under året

Stärkt säkerhet inom den regionala HBTQ-rörelsen Mot bakgrund av den snabbt förvärrade situationen för HBTQ-personer i Kirgizistan och övriga Centralasien sen 2014 har vi lagt mycket energi på detta tematiska område. Med stöd från Folke Bernadotteakademin lanserade Centralasiengrupperna ett unikt HBTQ-projekt i regionen förra året i samarbete med den regionala stiftelsen CIRCA. Projektet är en långsiktig satsning för att stärka säkerheten inom Centralasiens HBTQ-rörelse i stort, för dess aktivister och HBTQ-personer i allmänhet. Målsättningen är att projektet ska fungera som en strategiskt insats för att HBTQ-rörelsen ska kunna fortsätta kämpa för ett rättvist samhälle fritt från diskriminering på grunderna sexualitet och könsuttryck/-identitet i Centralasien. Under 2016 har satsningen involverat 10 HBTQ-organisationer i Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan, samt 18 allierade organisationer. Satsningen har innefattat aktiviteter som olika säkerhetsutbildningar för ledning och aktivister, etablera säkra mötesplatser och aktivistplattformar, regionalt nätverk, kapacitetsutveckling samt säkert spridnings- och påverkansarbete. Projektet har även resulterat i att ett regionalt “community center” etablerats i Kirgizistan, dit aktivis24

ter and HBTQ-personer kan komma, ta del av säkerhetsutbildningar, få stöd, medicinsk och psykologisk hjälp och befinna sig i en trygg zon. Totalt har 37 utbildningsmoment hållits där närmare 300 personer deltog. Indirekt räknar vi med att ca 3000 personer tagit del av projektets resultat i någon form. Tack vare projektet har Centralasiengrupperna breddat sitt internationella nätverk och samarbetet med bland annat CREA, Freedom House, Civil Rights Defenders, Front Line Defenders, ILGA Europe, Prague Civil Society Center mfl.

Residenser för HBTQ-aktivister Under 2015 startade vi en insamlingsfond för att kunna evakuera förföljda centralasiatiska aktivister till Sverige för 3-månaders residenser. Fristaden syftar primärt till att skapa ett avbrott från en extremt utsatt miljö. Dessutom erbjuds möjligheten att jobba med diverse satsningar inom Centralasiengrupperna. Under året har vi haft resurser att välkomna en HBTQ-aktivist från Kirgizistan till Sverige. Hela satsningen har finansierats med gåvor från privatpersoner i Sverige som är engagerade i vårt stödnätverk Solidaritet med HBTQ-personer från Centralasien. Vi har även under årets lopp varit med och arrangerat och finansierat residenser på plats i Centralasien för HBTQ-aktivister: både i de fall när evakuering har

varit nödvändig, och när det funnits behov av utbyte/samarbete mellan olika HBTQ-grupper i de centralasiatiska länderna.

Vill du stödja vår HBTQinsamlingsfond så vi kan hjälpa aktivister i nödsituationer? Överför då gärna valfritt belopp till vårt bankkonto i JAK eller via Swish! Märk betalningen med ”hbtq-insamling”.

Asylfrågor Centralasiengrupperna samarbetar med RFSL Newcomers, en förening som vänder sig till asylsökande HBTQ-personer. Vår roll inom samarbetet är att tillhandahålla kompletterande information om HBTQ-rättigheter i Centralasien i de fall då den asylsökande kommer från regionen. Detta behov uppstår då Migrationsverkets rätts- och landinformationssystem (Lifos) är bristfälligt och inte uppdaterat på flera områden vad gäller situationen för HBTQ-personer i Centralasien.

Kontext I samtliga centralasiatiska länder är HBTQ-personer en mycket utsatt grupp som dagligen utsätts för diskriminering, stigmatisering och våld. En överväldigande majoritet väljer att dölja sin sexualitet och/eller könsidentitet för omgivningen, även för sin familj och nära vänner, för att undvika hot, trakasserier och våld. Lagligt skydd för HBTQ-personers rättigheter är starkt begränsade i hela regionen. Exempelvis är samkönade sexuella förbindelser kriminaliserade i Uzbekistan och Turkmenistan, med flera års fängelse som straff. Vanligtvis döms dock inte straffet utan lagen används snarare för att utpressa och trakassera HBTQ-personer. I Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan finns inte motsvarande lagstiftning, men trots det förekommer mycket höga nivåer av homo-/transfobi hos befolkning, politiker och myndigheter. Polisbrutalitet är utbredd och yttrar sig bland annat i godtyckliga frihetsberövanden, sexuella övergrepp och fysiskt/psykiskt våld från polisen. Kirgizistan har länge setts som det mest toleranta landet i Centralasien gentemot HBTQ-personer. Där har också regionens mest aktiva och synliga HBTQ-rörelse vuxit fram under 2000-talet. Mycket tyder på att detta håller på att ändras sedan landet gick med i Eurasiska ekonomiska unionen under 2015. Sedan slutet av 2013 har parlamentet diskuterat en ”antigay propaganda law”. Trots att beslut inte fattats i frågan, har dess existens skapat svallvågor i form av kraftigt försämrade levnadsvillkor för landets HBTQ-rörelse och personer i form av bland annat ökad homo/transfobi hos befolkning och beslutsfattare. Till exempel innebär en nyligen ändrad artikel i konstitutionen direkt diskriminering av HBTQ-grupper i Kirgizistan. I artikeln stod det tidigare att personer som är i samtyckesålder har rätt att ingå äktenskap och starta en familj, medan den nya artikeln begränsar definitionen av familj till man och kvinna.

Konflikthantering

Vad vi gjorde under året

Vardagens civilkurage Vårt projekt Vardagens civilkurage får stöd av Allmänna Arvsfonden och utbildar ungdomar och unga vuxna i konfliktingripande samt tar fram ett omfattande metodmaterial för utbildningar inom detta tematiska område. Projektet, som är inne på år två av tre, fokuserar på praktisk träning i tekniker för konfliktomvandling och riktar sig till unga personer i Sverige mellan 15– 25 år. Under 2016 deltog 328 personer i projektets civilkurageträningar, sammanlagt 45 träningstillfällen hölls och sex nya civilkuragetränare utbildades. Förutom öppna träningar i vår “dojo” i Malmö, har vi också arrangerat seminarium om ickevåld och civil olydnad samt medverkat på mässor och evenemang. Det finns numera verksamhet i både Malmö och Göteborg, där en lokalgruppssamordnare anställts. Nästa år finns planer på att expandera till andra orter i Sverige.

Ickevåldsträning i södra Kirgizistan Under maj var tre civilkuragetränare i Osj, Kirgizistan och höll workshops med partnern Novi Ritm och andra lokala ungdomsorganisationer. Samarbetet påbörjades redan i april 2016 då ungdomsaktivister besökte Malmö och deltog i träningar. 26

Under tiden i Kirgizistan kunde civilkuragetränarna ytterligare fördjupa sig i att träna på situationer som är relevanta för ungdomsorganisationer i Kirgizistan. Utbildningarna riktade sig till unga personer i lokala organisationer och handlade främst om proaktivt konfliktingripande och demokratiska mötestekniker. Som ett resultat av satsningen har Novi Ritm återstartat sin grupp som fokuserar på konflikthantering.

Reträtt och föreläsning med Transform Now Plowshares I januari fick vi besök av Megan Rice och Paul Magno från plogbillsgruppen Transform Now Plowshares, som ett led i deras föreläsningsturné i Europa. Tillsammans med dem organiserade vi en reträtt kring teman som motstånd, fredsaktivism och civilkurage. Vi hade även en öppen föreläsning på Garaget där de delade med sig av sina erfarenheter av nedrustning, fredsbyggande och civil olydnadsaktioner i USA. På föreläsningen medverkade även Per Herngren som pratade utifrån sin nya bok Mode och motstånd om sårbart motstånd och civil olydnad. Utbildning i Georgien Tillsammans med flera centralasiatiska partners organiserade vi en säkerhetsutbildning och regionalt nätverksmöte i Batumi, Georgien, i juni. Detta tillfälle var en unik möjlighet för olika HBTQ- och feministgrup-

1 • På sightseeing i Malmö med plogbilsaktivisterna Paul Magno och Per Herngren. 2 • Rollspel och forumteater är viktiga verktyg när Centralasiengrupperna håller träning i ickevåld och konfliktingripande.

per från Centralasien att träffas och planera regionala insatser för att stärka säkerhet inom rörelsen. Särskilt fokus låg på att etablera rutiner och mekanismer för nödevakuering av aktivister, både inom och utanför regionen. Flera utbildningsmoment relaterat till konflikthantering och personlig säkerhet rymdes även under dagarna. Uppföljning gjordes senare under året i Kirgizistan och Kazakstan.

Kontext Centralasiengrupperna har arbetat med detta tematiska område sedan 2010 i bred bemärkelse: från mellanmänskliga konflikter till strukturellt förtryck. Våra satsningar har huvudsakligen knutits till södra Kirgizistan, som är en region där flera olika konfliktytor existerar. Staden Osj var i juni 2010 epicentrum för en omfattande politisk och etnisk konflikt där våldsamma sammandrabbningar mellan kirgizer och uzbeker ledde till att hundratals miste livet. Dessa händelser är fortfarande väldigt levande hos lokalbefolkning och många har förlorat familj, vänner eller hem. Än idag är vissa stadsområden i Osj inte återuppbyggda och staden har blivit en mer segregerad stad där grupper i ökad utsträckning undviker varandra, där fördomar och hat frodas. I södra Kirgizistan förekommer även återkommande gränsdispyter med grannländerna Uzbekistan och Tadzjikistan. Andra exempel på konflikter är marginalisering av andra minoritetsgrupper (inte endast etniska utan också religiösa och sexuella), strukturell diskriminering på arbetsmarknaden, religiös extremism, nationalistiska hatgrupper och särintressestyrda medier som sprider xenofobisk propaganda. Centralasiengrupperna har valt att jobba nära lokala organisationer i Osj, både genom ekonomiskt stöd till deras mer “utåtriktade” arbete för att förebygga dessa problem, men också via utbildningar, ickevåldsträning, projekt- och organisationsutveckling för att skapa mer inkluderande, demokratiska organisationer som inte reproducerar konflikt och splittring. I detta avseende skiljer vi oss från majoriteten av internationella givare och organisationer, som strömmade till södra Kirgizistan i efterdyningarna av 2010 års konflikt, men snabbt lämnade regionen när anslagen började sina och konfliktens mest påtagliga manifestationer försvunnit.

2 27

Kultur

Vad vi gjorde under året

Samarbete med Dotterbolaget I maj 2016 arrangerade vi ett konstnärsresidens i Bisjkek och Osj för det feministiska serietecknarkollektivet Dotterbolaget. Konstnärerna Karolina Bång, Karin Casimir Lindholm, My Eklund och Sara Granér vistades i Kirgizistan under en månad för workshops, samtal och samarbeten med en handfull olika lokala HBTQoch feministiska grupper. Sedan dess har samarbetet fortsatt genom möten och workshops i samband med besök från aktivister i Sverige. Serietecknande som samhälls- och maktkritiskt verktyg har även integrerats som metodologi hos flera av vår partnerorganisationer tack vare samarbetet med Dotterbolaget. Vi planerar att organisera ytterligare ett konstnärsresidens med Dotterbolaget i Centralasien nästa år!

Feministiskt musikläger i Bisjkek I oktober arrangerade BFI tillsammans med regionala partners det första trans* feministiska musiklägret i Bisjkek. Det var första gången som trans* och feministiska grupper från Kirgizistan, Kazakstan, Armenien, Ukraina och Ryssland organiserade ett musik-, poesi- och dansevenemang tillsammans. Tack vare musiklägret och den trygga miljön fick deltagarna möjlighet att skriva texter, arrangera låtar och spela in 28

sina alster. Dessutom gav evenemanget de medverkande organisationerna resurser för att arbeta med förändringsarbete på ett helt nytt sätt. Målsättningen är att arrangera fler liknande evenemang och inkludera fler medlemmar i framtiden. Under lägrets sju dagar anordnades bland annat sångövningar, instrument byggande, tillfällen där deltagarna kunde berätta sina historier om trans* och feministisk musik och det visades feministiska filmer. Centralasiengrupperna var med och finansierade arrangemanget.

Forma Tillsammans med föreningen Tamam Lund driver vi hantverksgruppen Skaparkollektivet Forma. Under 2016 har verksamheten vuxit och etablerat sig mer organisatoriskt. Grunden är fortfarande det kollektiva skapandet i centrum. Året innehöll bland annat tre större workshops i formgivning: en veckolång vistelse på Wettershus retreatgård där vi skapade tre kreationer till deras trädgård, utformning av vårt egna rum på Lunds Makerspace Stenkrossen, och en workshop där vi gjorde lampskärmar. Därutöver har vi hållit mindre workshops i bland annat skapande av musikinstrument, byggt upp ett mentorskapssystem och anordnat sociala aktiviteter och utflykter. Forma fick i mitten av året stöd från Allmänna Arvsfonden att driva vidare

1 • 20 personer från Formagruppen åkte till Wettershus Retreatgård under sommaren för att bygga diverse installationer i deras grönområde. Här konstrueras en solstol.

Kontext

verksamheten i egen regi. Det innebär att 2016 var det sista året Centralasiengrupperna härbärgerade verksamheten. Vi siktar på framtida nära samarbeten och det finns planer på att också att inkorporera hantverks- och formgivningsrelaterade aktiviteter inom våra projekt och samarbeten i Centralasien.

Bristen på kulturellt utbyte mellan postsovjetiska Centralasien och Sverige/Europa är ett dystert faktum som vi länge velat arbeta med. Under 2014 skapade vi embryot till en centralasiatisk kulturplattform genom nätverkande bland kulturaktörer i regionerna och även vissa pilotsatsningar. Vår målsättning är att arbeta aktivt och brett med detta tema framöver, baserat på samarbeten med alltifrån skådespelare, musiker och filmskapare till serietecknare och möbelsnickare. Vi är särskilt intresserade av kulturprojekt och konstnärliga samarbeten som knyter an till våra andra tematiska fokusområden och där kulturen kan användas som ett verktyg för att främja kampen för demokratiska fri- och rättigheter. Centralasien är också en region där många traditionella kulturformer och uttryck håller på att försvinna eller glömmas bort, vilket vi vill vara med och motverka.

Övriga kulturprojekt Vårt planerade musikutbyte med sufibandet Samo group från Tadzjikistan blev under våren inställt eftersom vi inte lyckades hitta tillräckligt med finansiering för att kunna genomföra projektet. Filmen om Malmöbandet Veds Centralasienturné 2014 ligger på is av samma orsak. Vi får regelbundet förfrågningar från olika aktörer om kultursatsningar och samarbeten i Centralasien och post-Sovjet. Exempelvis har vi hjälpt svenska musiker att boka spelningar i Kazakstan och Kirgizistan. I övrigt har Centralasiengrupperna haft kontakt med konstnärer från bl.a. Kirgizistan, Kazakstan, Ryssland, Armenien och Tjetjenien om framtida gemensamma kultursatsningar. Personal från Centralasiengrupperna har medverkat på festivaler och kulturarrangemang i Ryssland, Ukraina och Georgien under året.

Informations- och påverkansarbete

Centralasiengrupperna har de senaste tre åren i större omfattning inriktat sig på informations- och påverkansarbete. Vi vill vara en aktör som representerar och synliggör gräsrötters, civilsamhällets och marginaliserades röster i Centralasien gentemot svenska/europeiska beslutsfattare och politiker, för att lyfta perspektiv som sällan inkluderas på högre politiska nivåer. Exempelvis har vi i kölvattnet av antidemokratiska och homofobiska lagförslag i Kirgizistan samordnat möten mellan Sveriges ambassadör i Centralasien och lokala demokrati- och likabehandlingsorganisationer. Vi jobbar även med att belysa dessa perspektiv och frågor för en bred allmänhet i Sverige och Europa genom föredrag, studiecirklar och filmvisningar.

Centralasiendagarna 2016 27–28 november arrangerade Centralasiengrupperna för tredje året Centralasiendagarna. Årets konferens hölls i Stockholm och bestod av flera föreläsningar, paneldiskussioner och en filmvisning. Dag ett innehöll två paneldiskussioner på Solidaritetshuset med stöd från vår samarbetspartner Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter. I paneldiskussionen med namnet “From Discrimination to Emigration” delade två HBTQ-migranter från Centralasien med sig av sina erfarenheter av kamp och förtryck. Den andra panelen, “Struggling for Equality”, bestod av tre unga aktivister från Kirgizistan som arbetar 30

med jämlikhet och rättigheter för queers, funktionsvarierade och kvinnor. Dagen avslutades med en tjuvtitt på CAGs utställning “Aktivism, civilsamhälle och rättighetsbaserat arbete i Kirgizistan” som hade premiär i Stockholm kort därefter. Den andra dagen hölls på Myntkabinettet i gamla stan i Stockholm. Elmira Satybaldieva och Balihar Sanghera från Kent University började dagen med en föreläsning med titeln “Why is credit a problem in Kyrgyzstan? - Debt, interest and unearned income”. Föreläsningen var en kritisk granskning av hur mikrolån påverkat utvecklingen för landsbygdsbefolkningen i Kirgizistan. Sedan presenterade Anna Lelik och Bektour Iskender Kloops historia, som är en av Kirgizistans viktigaste oberoende nyhetskanaler. Centralasiendagarna avslutades med en visning av den kazakstanska filmen “Harmony Lessons” (2013) på bion Zita.

1 • Vardagens civilkurage på MR-dagarna under temat ”Hur kan vi bli rättighetsskapare?” 2 • Ett av de mest välbesökta arrangemangen på årets Centralasiendagarna var Balihar Sanghera föredrag om skuld och mikrolån i Kirgizistan 3 • Frida Ekerlund intervjuas om konflikthantering av Sveriges Radio

Utställning om civilsamhället i Kirgizistan En av Centralasiengruppernas största satsningar på plats i Sverige under 2016 var utställningen “Aktivism, civilsamhälle och rättighetsbaserat arbete i Kirgizistan”. Utställningen belyser åtta organisationer inom civilsamhället i Kirgizistan. Grupperna är alltifrån feminister i tonåren till människorättsveteraner, och från gamla till helt nya bekantskaper för Centralasiengrupperna. Porträtten av grupperna är skapade utifrån in-

tervjuer som genomfördes i Kirgizistan under juni månad. Utställningen öppnades i oktober på Frilagret, en mötesplats för unga personer, i Göteborg och flyttades därefter till Malmö i november. I Malmö fanns utställningen dels på Stadsbiblioteket och dels på biografen Panora. Sista stoppet för utställningen var Solidaritetshuset i Stockholm. Utställningen fortsätter att turnera i Sverige under 2017.

Lectures and seminars Under 2016 har Centralasiengrupperna arrangerat flera öppna föreläsningar och seminarier. I maj kom queeraktivister från Kazakstan och Kirgizistan till Sverige och höll samtal på Malmö Högskola, Garaget i Malmö samt i Stockholm. Under sommaren och hösten har personal och volontärer från Centralasiengrupperna arrangerat föreläsningar på bland annat Malmö Pride och Nordic Rainbow History & Arts Month i Stockholm samt seminarier på Utrikespolitiska föreningen i Malmö, Glokala Folkhögskola och Lunds universitet tillsammans med gäster från Centralasien. CAG var också med på MR-dagarna, dels genom att samtala med intresserade deltagare men också genom en paneldiskussion med titeln “Youth, Gender and Sexuality Activism in Kyrgyzstan” där också gäster från Centralasien deltog. Under Al-

medalsveckan på Gotland höll vi i ickevåldsträning dagligen utanför St Knuts skola.

Strategiska nätverk Centralasiengrupperna är medlem i flera olika nätverk för opinionsbildning och påverkansarbete, som t.ex. Forum Syds Östnätverk. Vi är medlemmar i Globalportalen och har där kunnat synliggöra våra hjärtefrågor för en nationell och internationell publik. Vårt svenska organisationsnätverk har under året breddats med partners som Civil Rights Defenders och Svenska Freds Stockholm och genom medverkan på MR-dagarna i Malmö och diverse föreningsmässor har vi synts i större utsträckning och format nya relationer.

Påverkansarbete Vi har organiserat en handfull möten och hearings för aktivister, forskare och civilsamhällesrepresentanter från Centralasien och beslutsfattare i Sverige och Danmark. Exempelvis träffade personal från UD i Stockholm HBTQ-aktivister från 4 olika centralasiatiska länder för en hearing om situationen för HBTQ-personer i regionen i november månad. Centralasiengrupperna blev också inbjudna att träffa Peter Bursian,

EU:s särskilda representant för Centralasien, i samband med dennes besök på UD i oktober. I maj medverkade vi på konferensen Women Deliver i Köpenhamn och i september deltog vi på OSCE:s konferens Human Dimension Implementation Meeting i Warsawa, Polen: båda tillfällen har vi lyft några av våra kärnfrågor för en internationell publik. Vi har fortsatt att medverka i den nationella kampanjen Folkkampanj för Asylrätt som protesterar mot transportöransvar och alla hinder mot familjeåterförening, samt mot tillfälliga uppehållstillstånd och alla åtgärder som inskränker asylrätten och strider mot barnkonventionen. Tillsammans med 38 andra civilsamhällesaktörer skrev vi debattartikel om att stoppa de inhumana utvisningar av asylsökande till Afghanistan. Läs artikeln här: etc.se/debatt/stoppa-utvisningarna

Synlighet i media Centralasiengrupperna har figurerat i ett flertal medier under året, både bevakning i samband med våra arrangemang i Sverige och i egenskap av expert kring aktuella händelser i Centralasien. Exempelvis har vi synts i ETC, Sydsvenskan, Feministiskt Perspektiv, Amnesty Press, Hallå Malmö och hörts vid flera tillfällen i Sveriges Radio. 31

Utbyten och utbildningar

I nuläget finns det få möjligheter för aktivister och representanter för civilsamhället från Europa och Centralasien att mötas, utbyta erfarenheter och bygga allianser, vilket särskilt gäller unga engagerade personer. Centralasien är en lågprioriterad region för majoriteten av internationella bidragsgivare vilket gör att finansieringsmöjligheter är ytterst få. I dagsläget är vi mer eller mindre ensamma om att vara samordnande organisation för utbyten, volontärtjänstgöring, praktikantplaceringar och aktivistresidenser mellan regionerna. Trots bristen på ekonomiska anslag vill vi framöver expandera denna del av vår verksamhet för att ge fler unga personer möjlighet att mötas, lära sig av varandra, ta del av olika utbildningssatsningar och arbeta transnationellt med olika sociala rättvisefrågor.

Europeisk volontärtjänstgöring (EVS) Centralasiengrupperna har haft två EVS-volontärer via EU:s ungdomsprogram Erasmus+ under 2016. Två personer från Ryssland gjorde sin tjänstgöring på vårt huvudkontor i Malmö, med arbetsuppgifter som att arrangera studiecirklar, hålla föredrag, anordna workshops, driva mindre projekt samt jobba med organisationsutveckling, utvärderingar och administration.

Praktikanter i Osj Under 2016 blev Centralasiengrupperna en av tio civilsamhällesorga32

nisationer i Sverige som beviljades medel för att delta i Sidas praktikantprogram. Praktikprogrammet syftar till att ge unga svenskar mellan 20 och 30 år en möjlighet att höja sin kompetens om internationella utvecklingsfrågor på fältet. På lång sikt syftar även praktikantprogrammet till att bredda den svenska resursbasen och återföra erfarenheter från praktikantverksamheten till svenska aktörer. De första praktikanterna, Josefin Åström och Isabelle Persson, sändes ut i augusti 2016 till CAGs partnerorganisation Novi Ritm. Där jobbade de i fyra månader och fokuserade framför allt på arbete kring organisationsutveckling och kapacitetsbyggande inom organisationen, vilket har varit oerhört värdefullt både för Novi Ritm och Centralasiengrupperna. De utsända praktikanterna har även underlättat vårt arbete med att vara närvarande och lyhörda inför den lokala kontexten och dess omständigheter.

Utbyte med kvinnorättsförsvarare och ungdomsaktivister I början av april välkomnade Centralasiengrupperna fyra aktivister från vänorganisationer i Kirgizistan till Malmö och Stockholm. Utbytet inkluderade workshops, studiebesök och möten med organisationer som på olika sätt jobbar med kvinnors och flickors rättigheter, jämställdhet och maskulinitetsnormer. Bland annat besöktes Tjejjouren, Dotterbolaget, Feministisk festival och Genusvetenskapliga institutionen på Lunds Universitet. Utbytet

Under året har vi haft flera utbyten och utbildningar. Under några vackra sensommardagar deltog även delar av CAG:s personal i en intensivkurs för civilkuragetränare på gården Lillsjödal i Skåne.

gav möjlighet för oss att diskutera gemensamma satsningar och framtida samarbeten.

Intensivkurs för civilkuragetränare Inom ramen för vårt projekt Vardagens civilkurage organiserade vi en fem dagar lång intensivkurs i Lillsjödal för framtida civilkuragetränare. Teman som belystes var bland annat rasism, härskartekniker, åldersdiskriminering, klassförtryck, transfobi, trakasserier och mobbning, med mycket mera. Kursunderlättare var Per Herngren. Totalt utbildades sex personer som nu är certifierade civilkuragetränare, och har sedan dess medverkat i våra löpande utbildningstillfällen under hösten.

Partnerskapsmöten i november Sex representanter från samarbetspartners i projektet för regional säkerhet i Centralasien besökte Malmö under två veckor i november. Under

besöket genomfördes både uppföljning och utvärdering av projektaktiviteter och planer för gemensamma satsningar framöver smiddes. På så sätt fick Centralasiengrupperna och samarbetspartners en övergripande bild av verksamheten i projektet för regional säkerhet och uppnådda resultatet. Det beslutades om fortsatt samarbete och diskuterades möjligheter för andra eventuella finansieringsbidrag.

Nazik kyz på studiebesök En aktivist från Nazik Kyz, Kirgizistan, som arbetar med funktionvarierades och tjejers rättigheter besökte Centralasiengrupperna i november. Ukei, som representerade Nazik Kyz, deltog i det regionala säkerhetsmötet men också i bland annat ett seminarium på Lunds universitet samt möten med Unga funkisar Skåne, RFSU Malmö och Trans- och tjejjouren Malmö.

Tack till

Aida Akhmedova, Cihan Arikan, Linnéa Blomgren, Jessica Bragd, Karolina Bång, Karin Casimir Lindholm, Monica Collins, Benedetta Crippa, Katja Dirsell, Tatiana Egorova, My Eklund, Wilfred Gachau, Sara Granér, Maria Hamberg, Per Herngren, Sigríður Hulda Sigurðardóttir, Bektour Iskender, Oleg Ivanov, Alexander Karlsson, Anna Lelik, Matilda Renkvist Quisbert, Isabelle Persson, Jonas Sandstedt, Balihar Sanghera, Elmira Satybaldieva, Annie Axelsson, Asel Stamova, Leif Sörnmo, Petter Thörne, Medet Tiulegenov, Elias Westerberg, Bermet Zhumakadyr kyzy, Josefin Åström ABF Malmö, Bio Zita, Dotterbolaget, Frilagret, Kontrapunkt, Malmö Pride, Mats Wahlberg & co, Malmö stadsbibliotek, Biograf Panora, RFSL Newcomers, Solidaritetshuset, Östgruppen, Underverket 34

v dyr kyzy

Bill Schiller Leif Sörnmo Olga Ten Petter Thörne co Medet Tiulegenov Bermet Zhumakadyr kyzy

Bio Rio ällskapet Dotterbolaget Folkuniversitetet Garaget Malmö Kontrapunkt Malmö Pride

STIFTELSEN

K O N U N G G U S TA F V : s 9 0

ÅRSFOND

Ekonomisk berättelse

RESULTATRÄKNING

2016-01-01 2015-01-01 /2016-12-31 /2015-12-31

Rörelsens intäkter, lagerförändringar m.m. Bidrag

3 886 223

2 254 551

16 740

3 902 963

2 254 551

-3 040 811

-813 543

-276 039

-393 739

-97 756

-19 341

Informations- och påverkansarbete

-387 277

-166 415

Kulturprojekt

-322 884

-198 892

Övriga externa kostnader

-71 322

-150 774

Summa rörelsekostnader

-4 196 089

-1 742 704

-293 126

511 847

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

130

Räntekostnader och liknande resultatposter

-83

-248

Resultat efter finansiella poster

-293 079

511 599

Resultat före skatt

-293 079

511 599

Årets resultat

-293 079

511 599

Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Rörelsekostnader Utvecklingsprojekt Utbyten och utbildningar Utlandspraktik och aktivistresidenser

Rörelseresultat Finansiella poster

Summa finansiella poster

BALANSRÄKNING

2016-12-31 2015-12-31

TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar

8 857

52 983

10 500

19 357

52 983

1 399 137

1 313 588

1 399 137

1 313 588

Summa omsättningstillgångar

1 418 494

1 366 571

SUMMA TILLGÅNGAR

1 418 494

1 366 571

912 465

400 866

-293 079

11 599

619 386

912 465

90 534

70 607

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

708 574

383 499

Summa kortfristiga skulder

799 108

454 106

1 418 494

1 366 571

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Kassa och bank Summa kassa och bank

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Övriga skulder

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

Centralasiengrupperna Verksamhetsberättelse 2016 Samordnare Gustaf Sörnmo Texter Gustaf Sörnmo, Annika Skogar, Al Berg, Isabelle Persson Viktor Romanov och Frida Ekerlund Korrekturläsning Linnéa Blomgren Grafisk design Annie Axelsson Fotografi Jens Molander, Al Berg, Gustaf Sörnmo med flera. Framsida och baksida Bostadshus i Bisjkek, Kirgizistan

Centralasiengrupperna Huvudkontor I Sverige c/o Kontrapunkt VĂ¤stanforsgatan 21 21450 MalmĂś I Centralasien c/o Novi Ritm Djinna street 59 723500 Osj Kirgizistan Kontakt +46 736 46 7661 info@centralasien.org centralasien.org Bankgiro: 316-1338 Swish: 1233698479 Social Media instagram.com/centralasiengrupperna flickr.com/photos/centralasiengrupperna facebook.com/centralasiengrupperna