Budget (c) 2014 Västra Götalandsregionen

För några år sedan rankades Västra Götaland som region nummer två i världen i en internationell studie om tillgången på forskningsoch utvecklingsresurser per invånare. Vi tillhör stadigt de tjugo främsta i världen.

Arbetslösheten i Västra Götaland är något lägre än övriga Sverige.

Ungdomsarbetslösheten ökar inte och varslen är färre än i många andra delar av Sverige. Orsakerna är en stolt tradition av jordbruk, industri och handel i en öppen och fri ekonomi och att Västra Götalandsregionen har haft fokus på att flytta fram positionen.

Västsverige har fem utpekade styrkor; fordon och logistik är en given gren, arbetet med hållbar stadsutveckling imponerar på omvärlden, här finns en offensiv kemiindustri med tillgång till biobaserad råvaruproduktion, vi har en konkurrenskraftig läkemedelsindustri samt attraktiva maritima miljöer. Kombinationen av dessa industrigrenar är vår viktigaste tillgång. Vi ska koppla samman all kunskap från olika delar av industrin för innovationer, affärsidéer och nya jobb. För att lyckas krävs ledarskap. Just nu törstar Europa efter just ett sådant industriellt ledarskap och EU avsätter 70 miljarder Euro i ett nytt forskningsprogram för att lyfta vår världsdel till nya höjder. Att Chalmers fått miljardbelopp genom grafénsatsning1 är ingen slump. Många goda krafter samverkar redan med fina resultat.

En god infrastruktur inklusive en hög kvalité i kollektivtrafiken avgör Västra Götalands framtid.

Om vi kan hålla ihop i en gemensam arbetsmarknad från Strömstad i norr till Mölndal i söder, från Gullspång i nordöst till Öckerö i sydväst, från Tranemo i sydost till Tanum i nordväst skapas fler jobb samtidigt som vi undviker utanförskap. Att knyta ihop Västsverige med en expansiv Osloregion, förbättra kommunikationerna söderut mot Köpenhamn-, samt förbättra förbindelserna i östlig riktning mot Örebro- eller Jönköpingsregionen är viktigt för att lyckas.

En budget i en stor region som Västra Götaland handlar i hög grad om komplicerade system som ska hänga ihop, om infrastruktur och om att öka konkurrenskraften. Systemen ska formas med tydlig politisk ledning för att den enskilde ska få en väl fungerande offentlig service. Med tillräckligt många innovationsskapande åtgärder kan fler få jobb, vilket ger ökade skatteintäkter som räcker till att finansiera en god hälso- och sjukvård.

Besluten om sjukvården ska finnas nära dem som berörs och resurser till primärvården ska säkras först och främst. Vägen in i vården, via telefonrådgivning och god tillgänglighet på vårdcentralen ökar tryggheten för den enskilde och minskar kostnaderna för länssjukvården. Valfrihet och hög servicenivå ska vara självklart i sjukvården. En effektiv vård gör att fler patienter är nöjda, att resurserna räcker till fler operationer och räddar fler liv. Alla administrativa system i sjukvården måste förenklas via rejäla IT-satsningar. Det underlättar vardagen för personal, patienter och anhöriga.

Möjligheten att få en avancerad vård för de mest akut sjuka avgörs av innovationsförmågan på exempelvis Sahlgrenska Universitetssjukhuset och det politiska ledarskapet. De stora sjukhusens förmåga att dra till sig de bästa läkarna och de främsta forskarna är avgörande för att rädda liv, undanröja ohälsa och öka människors livskvalité. Innovationer och hälsa går hand i hand, det är Centerpartiets devis i Västra Götalandsregionens 16:e budget.

Kristina Jonäng Gruppledare (c), Ledamot av regionstyrelsen

1. EN REGION MED FOKUS PÅ HÄLSA OCH INNOVATION

3

2. EN REGION FÖR FLER JOBB

7

FLER JOBB FÖR EN GOD HÄLSA BEKVÄMA BUSSAR OCH TÅG SAMLAD STRATEGI FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE IT-SATSNING HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN GER JOBB OCH TILLVÄXT

7 7 7 7 7

3. EN EFFEKTIV VERKSAMHET FÖR EN GOD VÅRD

8

BÄTTRE VÅRD FÖR ÄLDRE ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FUNGERANDE VÅRDKEDJOR SAMMANHÅLLEN VÅRD FÖR DE MEST VÅRDTUNGA UTVECKLA SAMARBETET MED KOMMUNERNA SATSA PÅ NÄRSJUKVÅRDEN VÅRDCENTRALEN – VIKTIG FÖRSTA KONTAKT MED VÅRDEN TILLGÄNGLIGA UNGDOMSMOTTAGNINGAR LÅT PATIENTER VÄLJA INOM REHABILITERINGEN UTVECKLA LOKALSJUKHUSEN PRIORITERA DEM MED STÖRSTA TANDVÅRDSBEHOVEN. FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HJÄLPMEDEL BÄTTRE VÅRD I AKUTA SKEDEN AMBULANS INOM 20 MINUTER SAMARABETE MED ANDRA AKUTMOTTAGNINGARNA FLER DIREKTINLÄGGNINGAR OCH DIREKTSPÅR MOBIL RÖNTGEN BÄTTRE SJUKVÅRDSRÅDGIVNING VÄSTRA GÖTALAND SKA HA SVERIGES BÄSTA SJUKVÅRD FÖRBÄTTRA VÅRDPROCESSERNA LIKVÄRDIG VÅRD OCH EN EKONOMI I BALANS - BENCHMARKINGRAPPORTERNA SAHLGRENSKA–ETT SJUKHUS I VÄRLDSKLASS SPECIALIST- OCH HÖGSPECIALISERAD VÅRD I FRAMKANT SATSA PÅ EHÄLSA FORTSATT FOKUS PÅ VÅRDGARANTIN DAGS FÖR VÅRDVAL 2.0 INOM SPECIALISTVÅRDEN FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA INSKRÄNK INTE VALFRIHETSVÅRDEN EN MER MODERN PSYKIATRI FÖRBÄTTRA MISSBRUKSVÅRDEN LYFT FRAM LIVSSTIL OCH HÄLSA INDIVIDENS OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR MED FOKUS PÅ BARN OCH UNGA PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA INFÖR LIVSSTILSUNDERSÖKNINGAR OCH STÖD TILL EGENVÅRD INTERVENTIONSPROGRAM

8 8 9 9 10 10 10 10 11 11 11 12 12 12 12 13 13 13 13 13 13 14 14 14 14 15 15 15 15 16 17 17 17 17 18 18

4. EN REGION FÖR TILLVÄXT OCH FLER JOBB

19

EN ÖPPEN REGION GER FLER JOBB SATSA PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING FÖRBÄTTRAD KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH REGIONAL BALANS MÅNGFALD OCH VALIDERING FÖR FLER JOBB TA TILLVARA POTENTIALEN I DEN SOCIALA EKONOMIN FEM KLUSTER SÄTTER VÄSTSVERIGE PÅ KARTAN INFRASTRUKTUR FÖR EN FUNGERANDE ARBETSMARKNAD EN EXPANSIV KOLLEKTIVTRAFIK HÖG PRIORITET PÅ INFRASTRUKTUR SATSA PÅ BREDBAND, FLER CYKELBANOR OCH NYA FORDONSBRÄNSLEN LÄROSÄTEN OCH TEKNIKPARKER - MOTORER FÖR TILLVÄXT SATSA PÅ ETT LÅNGSIKTIGT GRÖNT LEDARSKAP ETT AKTIVT MILJÖARBETE ETT KULTURLIV FÖR FLER JOBB OCH BÄTTRE LIVSKVALITET

19 19 19 20 20 20 21 21 21 21 22 23 23 24

5. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

25

I FRAMKANT FÖR BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING FLER KARRIÄRMÖJLIGHETER FOKUS PÅ LÖNEFRÅGOR PREMIERA DUKTIGA CHEFER

25 25 26 26

6. EN MODERN SERVICEORGANISATION

26

IT-SYSTEM SOM REDSKAP I VÅRDEN – SATSA PÅ EHÄLSA MÅNGFALD PÅ MENYN OCH EFFEKTIV DISTRIBUTION

27 27

7. EKONOMISKT PERSPEKTIV

28

A. FEM VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER 1. EN FRÅGA OM ATT FÖRBÄTTRA 2. ETT LEDARSKAP SOM FÖRMÅR GÖRA AVVÄGNINGAR 3. STÄNDIGT ARBETE MED EFFEKTIVA PROCESSER 4. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRBÄTTRAD KVALITÉ 5. FÖRMÅGA ATT HANTERA RISKER OCH FÖRÄNDRINGAR I SKATTEKRAFT B. CENTERPARTIETS 20 ÖVERVÄGANDEN HÅLL EN HÖG NIVÅ TILL INNOVATIONER, REGIONAL UTVECKLING OCH NYA JOBB SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIKEN ÖKA SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN NYA RESURSER TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

28 28 28 28 28 28 28 28 29 29 29 29 29 29 29 30 30 30 30 30 30

PRIORITERA ANNORLUNDA I REGIONSYRELSENS BUDGET FOKUS PÅ DE MEST SJUKA ÄLDRE SATSA PÅ VG PRIMÄRVÅRD STIMULERA UTVECKLING FÖR BÄTTRE TILLGÄNGLIGHET ANVÄND STATLIGA UTVECKLINGSRESURSER SATSA PÅ SOCIALA INVESTERINGAR ANSVARET FÖR PASSIVHUS FLYTTAS TILL REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN EN REJÄL SATSNING PÅ IT SÄNK FOLKTANDVÅRDENS PRISER MER RESURSER TILL FOLKHÖGSKOLOR OCH KULTURINSTITUTIONER

SATSA PÅ BOTANISKA TRÄDGÅRDEN OCH SMART ENERGI SERVICENÄMNDENS AVKASTNINGSKRAV TAS BORT FASTIGHETSINDEX PÅ 1,2 PROCENT HÅLL FAST VID EN HÖG INVESTERINGSNIVÅ EFFEKTIVISERA ALL VERKSAMHET MED EN PROCENT INFÖR AVKASTNINGSKRAV PÅ PRIMÄRVÅRD OCH TANDVÅRDEN TABELLVERK REFERENSER OCH FÖRDJUPNING

30 31 31 31 31 31 33 36

Alla människors lika rätt och värde är grunden i Centerpartiets politik. Frihet och trygghet hänger samman. Utan trygghet, ingen frihet och utan frihet ingen trygghet. Mångfald och öppenhet är förutsättningen för ett gott samhälle.

FLER JOBB FÖR EN GOD HÄLSA Delaktighet och inflytande över sina egna livsvillkor är grundläggande för en god hälsa. Faktorer som levnadsvanor, utbildningsnivå och uppväxtvillkor påverkar folkhälsan. Ett jobb är den enskilt viktigaste faktorn för att undvika ohälsa. Regionen främsta uppdrag är att skapa ökade förutsättningar för tillväxt och jämlika villkor i hela länet. Förmågan att förnya näringslivet och ta tillvara innovationer är avgörande. Fokus på entreprenörskap och en effektiv offentlig verksamhet är nyckeln till framgång. Centerpartiet satsar 660 miljoner kronor på regional utveckling för 2014.

BEKVÄMA BUSSAR OCH TÅG Allt fler tar tåget eller bussen till jobbet eller skolan. Pendlare ska kunna resa bekvämt med snabbussar och pendeltåg. Öka turtätheten på bussar och tåg, särskilt mellan orter med stor arbetspendling. Resurserna till kollektivtrafik ska även omfatta en god servicenivå på landsbygden.

System med anropsstyrd trafik ska prövas. Biljettsystemet ska vara enkelt. De som reser ofta ska gynnas prismässigt. Regionen ska prioritera hög kvalité framför lågt pris. Centerpartiet satsar drygt 3,7 miljarder kronor på kollektivtrafiken för 2014.

SAMLAD STRATEGI FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE

Hälso- och sjukvården har en hög kvalitet och allt fler sjukdomar kan botas också bland äldre.

Tack vare sjukvårdens sektorisering och specialisering kan fler liv räddas. Specialiseringen baksida är att få tar ansvar för helheten. Många anhöriga till äldre patienter vittnar om bristen på helhetsansvar. En av vårdens största utmaningar är att utveckla ett omhändertagande av äldre som ger ökad trygghet för patienten och dess anhöriga. Centerpartiet anslår 34,4 miljarder kronor till hälso- och sjukvården för 2014.

IT-SATSNING Ny teknik ska användas i sjukvården. Att få påminnelser om tandläkarbesök via sms, möjligheter att kommunicera med sjukvården via mejl, att boka tid på vårdcentralen via internet ska vara självklart. Läsplattor med olika applikationer är värdefulla verktyg för att underlätta för patienten.

Ny teknik kan minska äldre patienters resor fram och tillbaka till vården och istället underlätta direktkontakt och bedömning i hemmet.

Det är hög tid att ta ett helhetsgrepp på IT-utvecklingen i Västra Götalandsregionen. Det behövs en plan för nästa generations vårdinformationssystem som ska svara upp mot befolkningens nuvarande och kommande förväntningar. Centerpartiet satsar 100 miljoner kronor på en it-satsning i 2014 års budget.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN GER JOBB OCH TILLVÄXT Hälso- och sjukvården är i ständig utveckling, genom bland annat ny teknik, moderna behandlingsmetoder, effektiva läkemedel, övergång från sluten vård vid sjukhus till allt mer öppna vårdformer samt fler aktörer.

En stark forskningsmiljö har stor betydelse för att locka kvalificerad arbetskraft, skapa tillväxt och nya innovationer. Inom Västra Götaland finns god tillgång till hög kompetens och stor kreativitet, inte minst inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med högskolor, universitet, näringsliv och övriga delar av det omgivande samhället ges förutsättningar för nya innovationer, ökad export och ökad tillväxt i regionen. Dessa kan leda till verkligt värdeskapande innovationer för invånarna, vilket i sin tur ger tillväxt och nya jobb. Samarbetet mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och den omkringliggande läkemedelsindustrin via Gothia Forum och Sahlgrenska Science Park ska ha

en särställning.

STRATEGISKA MÅL 



Regionens främsta uppdrag är att skapa ökade förutsättningar för tillväxt och jämlika villkor i hela länet. Förmågan att förnya näringslivet och ta tillvara innovationer är avgörande. Fokus på entreprenörskap och en effektiv offentlig verksamhet är nyckeln till framgång.

En sammanhållen och värdig vård för de sjuka äldre ska prioriteras, med en vårdkontakt och bättre omhändertagande ska de mest sjuka äldre och dess anhöriga känna trygghet och få bästa möjliga vården i Västra Götaland.

Vården ska vara behovsprövad, solidariskt finansierad, finnas tillgänglig för alla som behöver den och hålla hög kvalitet. Regionens uppgift är att garantera att människor får den vård de är i behov av. Människors rätt till vård ska inte avgöras av bostadsort eller inkomst. Människor har samtidigt ett eget ansvar för sin livsstil och för att främja sin hälsa.

Utgångspunkten för verksamheten inom vården i Västra Götaland ska alltid vara patientens behov. Oavsett om det handlar om bemötande i den akuta situationen, service som öppettider på vårdcentralen eller information som skickas hem. Vården ska vara jämlik. Patienter ska kunna lita på att de får den allra bästa vården, den bästa servicen och det bästa bemötandet. Grunden för att utveckla verksamheten i den riktningen är ledningssystemet om God Vård2. Vi avser att fortsätta utveckla arbetet med God Vård.

I avsnittet finns förslag till beslut riktade till verksamheten. Förslag som förbättrar hälso- och sjukvården och som stimulera en positiv utveckling i Västra Götaland.

BÄTTRE VÅRD FÖR ÄLDRE Dagens äldre lever längre. Tack vare medicinska behandlingar kan sjukdomar som tidigare var dödliga botas allt längre upp i åldrarna. Samtidigt som äldre med stort vårdbehov ökar är alltfler äldre friska med god hälsa och livskvalitet. Det är en framgång för samhället som helhet. Men här finns utmaningar för vården och omsorgen.

En värdig vård för de mest sjuka äldre är en av de största utmaningarna som vården står inför.

Gruppen blir större och vårdens processer har hittills byggt på att behandla en åkomma i taget. De allra flesta äldre klarar sig självständigt i vardagen. Det är under den sista delen av ålderdomen som funktionsnedsättningar och behov av god vård och omsorg inträder. Det är särskilt viktigt att de mest sjuka äldre får en god sammanhållen vård som organiseras utifrån patientens behov och önskemål.

För att garantera äldre med stort vårdbehov en god och kvalitativ vård behöver vården organiseras smartare. Det behövs ta ett helhetsansvar för den äldre i situation med många kontakter i vården.

Centerpartiet anser att alla äldre ska ha rätt till en fast vårdkontakt och i det fall som de önskar finnas en vårdlots eller vårdcoach till hands. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FUNGERANDE VÅRDKEDJOR Patienter, ofta äldre, med stora vårdbehov och flera olika sjukdomar/diagnoser behöver kontinuitet och fungerande vårdkedjor. Det är viktigt att få träffa samma personal som känner hela deras historia och tar ansvar i vårdkedjan. Patienter ska bara behöva ha en kontakt in i vården. Framför allt gäller det för äldre och kroniskt sjuka patienter med stora och sammansatta vårdbehov.

För de patienter som inte besöker vården så ofta och kanske med enklare åkommor, är tillgänglighet och bekväma öppettider ofta det viktigaste. Sjukvården ska möta båda dessa huvudgruppers

behov och arbeta utifrån varje individs speciella förutsättningar, behov och önskemål.

Mer av vården för äldre kan ske i eller i närheten av bostaden. Mobila team som kan göra akuta hembesök är exempel på hur sjukvården kommer hem till patienten istället för tvärtom. Vårdplanering i hemmet istället för på sjukhuset har visat sig ge bättre resultat för patienten med snabbare återgång till vardagen men också minskade vårdkostnader för kommunerna och regionen.

SAMMANHÅLLEN VÅRD FÖR DE MEST VÅRDTUNGA

Cirka en procent av befolkningen använder 27 procent av sjukvårdens resurser. En liten grupp ofta med flera sjukdomar som är i behov av många insatser från sjukvården. De har i genomsnitt 17 vårdkontakter i primärvård och 30 i annan specialistvård per år.

Vårdkostnaden uppgår till 428.000 kronor per patient och år, medianåldern är 64 år. Arbetet med Aktiv hälsostyrning3 är ett bra sätt att ge de mest sjuka ett stöd i kontakten med vården. Projektet bör övergå till att bli ett ordinarie arbetssätt inom hela sjukvården.

Det är viktigt att det finns team med flera olika kompetenser för att tillgodose behoven på bästa möjliga sätt.

För att erbjuda de mest sjuka äldre en värdig vård som utgår från en helhetssyn på individen krävs att våra stora sjukhus har äldrevårdsavdelningar likt MÄVA på Uddevalla sjukhus4. Primärvårdens läkare bör ha inläggningsrätt till äldrevårdsavdelningar. Äldrevårdsavdelningarna är till för kroniskt sjuka patienter som är äldre än 75 år och som återkommande behöver akutsjukvård därför att kroppen sviktar. Vården utgår från specialistvården men med ett samlat omhändertagande vilket bidrar med ökad tillgänglighet och trygghet för patienten och anhöriga.

Vårdkedjorna inom psykiatrin brister och där man hittat ett arbetssätt med väl fungerande vårdkedjor, blir det en stor förbättring för den enskilde patienten. Arbetet med förbättrade vårdkedjor måste utvecklas i hela regionen.

UTVECKLA SAMARBETET MED KOMMUNERNA I början av 90-talet genomfördes ädelreformen som överlät ansvaret för långvården/äldrevården till kommunerna. En bra reform där individen kom i fokus och integriteten stärktes. Därefter har vården och omsorgen fortsatt att utvecklats. Sjukvården har blivit långt mer avancerad och omsorgen om de äldre i kommunerna har byggts ut och förbättrats avsevärt. Både kommuner och landsting har förbättrat sig avsevärt inom sina respektive kompetensområden.

Det är trångt på våra sjukhus, bland annat på grund av att vårdplatserna inte används optimalt.

Tyvärr beläggs många vårdplatser av medicinskt färdigbehandlade patienter, patienter som ofta är i behov av den omvårdnad som äldreomsorgen är bäst på att erbjuda. Situationen där kommunerna inte tar hem sina äldre är i synnerhet besvärlig för patienterna i samband med längre helger.

För en färdigbehandlad, äldre och skör patient innebär det också risker att ligga kvar på sjukhuset bland annat infektionsrisker samt att de inte får lika bra omsorg som kommuneran kan erbjuda.

Regionen bör fortsätta att föra samtal och utveckla metoder för att underlätta för kommunerna att ta hem äldre, färdigbehandlade patienter.

PRIORITERAT MÅL 

Öka andelen med fast vårdkontakt bland personer 75 år och äldre

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG     

att utveckla ett arbetssätt som minskar undvikbar inskrivning i slutenvården att förstärka möjligheterna för de sköraste patienterna att få hembesök av läkare eller sjuksköterska, att öka kraven på att det ska ske årliga läkemedelsgenomgångar, att införa en fast vårdkontakt för äldre patienter, att utveckla äldrevårdsavdelningar likt MÄVA i Uddevalla i alla sjukhusområden.

SATSA PÅ NÄRSJUKVÅRDEN Närsjukvårdens uppdrag omfattar hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserade, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser. Basen i närsjukvården utgörs av sjukvården vid vårdcentralerna samt jourcentralerna och sjukvården i kommunerna. Delar av öppna specialistmottagningar så som allmän invärtesmedicin, diabetesvård, hjärtsjukvård och lungsjukvård etcetera kan med fördel också tillhöra närsjukvården. Närsjukvården kräver inte det fullt utrustade sjukhuset resurser men kan skapa en lokalt fungerande första linjens sjukvård som kan minska behovet att besöka det stora sjukhuset.

VÅRDCENTRALEN – VIKTIG FÖRSTA KONTAKT MED VÅRDEN Det är till vårdcentralen som de allra flesta patienter vänder sig för att vanliga sjukdomar och krämpor. Öppethållande och tillgången till olika kompetenser är avgörande för att erbjuda patienterna en god vård med hög kvalitet. Personalen vid vårdcentralerna har både kunskap och ansvar i att förebygga sjukdom och behandla de vanligast förekommande sjukdomarna.

En väl fungerande primärvård, är navet i närsjukvården. Därför är det viktigt att vårda Västra Götalandsregionens vårdvalsreform, VGPV som startade i oktober 2009. Den största delen av primärvården sker inom ramen för vårdvalet. Reformen har varit en stor framgång.5 Cirka 60 nya vårdcentraler har tillkommit, människor kan nu visa sitt missnöje eller uppskattning för vården genom ett aktivt val. Reformen har också gjort vården rättvisare och gett bättre möjlighet till kontinuitet eftersom kraven och ersättningarna är lika. Vårdcentralerna behandlas också lika oavsett om de är privat eller offentligt drivna. Tillgängligheten har kraftigt förbättrats och patienter upplever att det fått ett bättre bemötande och en större delaktighet i vården. Långsiktiga spelregler är av stor betydelse för att vårdgivarna ska utveckla verksamheten och ge patienterna bästa kvalitet och kontinuitet. Vårdcentralerna har uppdrag att arbeta med tidiga insatser vid psykisk ohälsa. Ett uppdrag som vårdcentralerna bör lägga ett större fokus vid.

TILLGÄNGLIGA UNGDOMSMOTTAGNINGAR Primärvården har ett förebyggande samt rehabiliterande uppdrag vilka till stora delar finns inom vårdcentralernas uppdrag men som också finns vid andra enheter. Ungdomsmottagningar har ett samarbete med kommunerna och har ett stort hälsofrämjande uppdrag som bland annat handlar om både sexuell hälsa men också om psykisk hälsa bland unga. Samverkan mellan ungdomsmottagningarna, elevhälsan och vårdcentralen är viktig då tidiga insatser ger betydligt bättre resultat. Ungdomsmottagningarna måste möta unga på deras arenor och finnas tillgängliga på tider som är anpassade utifrån ungas situation.

LÅT PATIENTER VÄLJA INOM REHABILITERINGEN Sjukgymnastik är en mycket viktig del inom rehabiliteringsområdet och har stor betydelse i vårdkedjan för att människor ska komma tillbaka efter sin sjukdom/skada. Därför bör ett vårdval införas, så att kvalitet blir den styrande faktorn. För den enskilde är det viktigt med lika möjligheter till bra och kvalificerad rehabilitering i alla delar av regionen.

UTVECKLA LOKALSJUKHUSEN Alla sjukhus i regionen ska utvecklas. Lokalsjukhusen behöver tydliga och definierade uppdrag med hög kvalitet, vilket ger ökad trygghet och ökar tillgången till vård och omvårdnad på närmare håll.

De mindre lokalsjukhusen bör formas till specialistcentrum med olika mottagningar och utvecklas med en inriktning av närsjukvård för äldre och vårdgallerior med olika aktörer. Det ger levande lokalsjukhus och bättre underlag för service i området. Närsjukvården som drivs i samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhusvården, kan förbättras.

Lokalsjukhusen är en resurs som i samverkan med kommunerna bör utvecklas för att säkra omhändertagandet av de äldre. Det behövs en fördjupad samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården för att gemensamt använda resurserna mer effektivt och ge bättre hjälp till äldre och vårdbehövande patienter. Det bör också övervägas att öppna sjukhusbyggnaderna för annan verksamhet, såsom apotek, fotvård, frisörer, optiker mm för att också ge underlag för restauranger och annan serviceverksamhet. Upphandling av privat aktör för att drifta verksamheten är positiv för att utveckla verksamheten. Regionstyrelsen har fattat beslut om att upphandling av sjukvården i Strömstad, Lysekil och Dalslands sjukhus, vilket öppnar för en utveckling av specialistmottagningar med inriktning mot barn och de mest sjuka äldre. Upphandlingen ska därför slutföras under året.

PRIORITERA DEM MED STÖRSTA TANDVÅRDSBEHOVEN. Trots att tandhälsan har förbättrats avsevärt de senaste decennierna kvarstår stora skillnader i tandhälsa hos befolkningen. Insatser ska därför göras för att nå dem med de största tandvårdsbehoven. Subventioner till tandvården från staten har förbättrats under senare år, bl.a. har regeringen infört en så kallad tandvårdscheck6 för vuxna.

Individualiserad tandvårdspeng inom barn-och ungdomstandvården i regionen är viktigt för att minska skillnaderna i unga år. Information om valfrihet att välja vårdgivare även för barn och unga ger ökade möjligheter för var och en att söka sig till den bästa barntandvårdskliniken, och ger fler av tandvårdens utförare ett ansvar för barns tänder. Unga får vänta på tandreglering för att specialisttandvården har köer. Tillgängligheten ska öka med ett vårdval inom specialisttandvården. Folktandvården har ett ansvar för att det finns minst en klinik i varje kommun.

Förebyggande insatser i unga år påverkar munhälsa under hela livet. Det arbetet har gjort att unga vuxna överlag har bra tänder. Ungdomar tycker också att det är viktigt att sköta sina tänder. Det förebyggande arbetet ska fortsätta, och synnerhet viktigt är att nå barn i tidig ålder och möta de barn och föräldrar som behöver extra stöd.

Allt fler pensionärer har kvar sina egna tänder upp i hög ålder. Det är en ny situation inom äldreomsorgen. Tandhälsan kan påverka matlusten, och den är viktig för kroppens läkningsprocess och motståndskraft. Gruppen äldre med stora tandvårdsbehov ska prioriteras.

FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HJÄLPMEDEL Funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär för en person i relation till omgivningen. Det som är gemensamt för gruppen är att det handlar om livslånga funktionsnedsättningar som inte går att bota. Det måste vara självklart att personer med en funktionsnedsättning inte diskrimineras i vården utan bemöts som vilken invånare som helst. Fungerande primärvård liksom tillgången till specialistsjukvård är viktigt för gruppen. Tydliga och uttalade vårdkedjor som garanterar ett effektivt omhändertagande är viktiga för en sömlös vård där olika aktörer ingår.

För många finns ett stort behov av olika hjälpmedel. För att öka inflytande och valfriheten vid val av hjälpmedel bör en form av vårdval inom hjälpmedel prövas enligt betänkandet " Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet".

PRIORITERAT MÅL 

Vård som patienter behöver ofta ska finnas nära.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG      

att utveckla arbetssättet så att patienter med många ingångar i vården kan få en sammanhållande vårdkontakt, att utarbeta en plan för implementering av ny teknik i vården i syfte att underlätta för patienten, att inrätta vårdplatser dit allmänläkare i primärvården har inläggningsrätt, att utveckla närsjukvårdskonceptet med specialistmottagningar på lokalsjukhusen, att förbättra utskrivnings-och vårdplaneringsrutiner, att öka tandvårdens insatser för äldre.

BÄTTRE VÅRD I AKUTA SKEDEN Ambulansverksamheten ingår i den prehospitala vården och är akutens förlängda arm i regionen. I ett akut läge är det ofta ambulanssjukvårdens kvalitet som avgör om man kan rädda liv. För att nå alla invånare i Västra Götaland krävs en decentraliserad och högkvalitativ ambulansorganisation som snabbt kan vara på plats och ta hand om de sjuka eller olycksdrabbade. Ambitionen bör höjas för att fler invånare ska nås av ambulansen inom rimlig tid.

AMBULANS INOM 20 MINUTER Vid ett prio 1-larm bör ambulansorganisationen ha en sådan kapacitet att ambulansen kan nå 90 procent av invånarna inom 20 minuter. Samtidigt ska den användas effektivt. Många sjuktransporter kan med fördel Alliansen har lagt göras med en så kallad lättvårdsambulans och ”single re- 25 konkreta förslag om hur akutsjukvårsponder” är exempel på komplement för att fler ska känna trygghet. Kapaciteten kan öka för de riktigt akuta fallen och den kan förbättras. resurserna används därmed effektivare.

SAMARABETE MED ANDRA Samarbetet mellan den kommunala hemsjukvården och ambulansorganisationen kan utvecklas. I NU-sjukvårdens område har det slutits ett avtal mellan 1177, ambulansorganisationen, primärvården och den kommunala hemsjukvården om ett samarbete i synnerhet kring de äldre patienterna.7 Det har inneburit en ökad trygghet för individen samtidigt som patienterna slipper onödiga och ansträngande ambulanstransporter. Liknande samarbete bör införas i hela regionen.

I vissa delar av regionen samarbetar ambulansverksamheten och räddningstjänsten inom projekt IVPA "I väntan på ambulans" för att ytterligare öka tryggheten för människor. Det är ett bra exempel på hur vi använder samhällets resurser oavsett organisatorisk tillhörighet, och som ökar tryggheten för människor.

AKUTMOTTAGNINGARNA Onödig väntan måste minskas och genomloppstiderna på akutmottagningarna måste förbättras.

För bättre service, bemötande och information till patienterna måste regionens gemensamma rutiner följas. För att åstadkomma ett bättre flöde på akutmottagningarna krävs att bakomliggande service som sängplatser samt laboratorie- och röntgenverksamheten finns tillgänglig. Regionens sjukhus bör bättre ta tillvara det utvecklingsarbete som nu sker på regionens olika akutmottagningar i syfte att sprida förbättringsarbete mellan sjukhusen. Akutläkarkonceptet är ett arbetssätt som bör användas vid alla akutmottagningar. Jourmottagningarna bör flyttas till sjukhusen och arbetet med system kostnadsfördelning med primärvården bör återupptas.

För att barn och föräldrar ska känna trygghet ska det finns särskilda barnakuter vid alla de större akutsjukhusen.

FLER DIREKTINLÄGGNINGAR OCH DIREKTSPÅR Den prehospitala vården är idag en mycket avancerad del av vårdkedjan som tidigt kan bedöma och förbereda behandling. Vid allt fler sjukhus finns numera en ordning att bedömningen görs i ambulansen och patienten förs direkt till vårdavdelning istället för via akutmottagningen.8 Till exempel vid en stroke förs patienten direkt till röntgen och sen vidare till en strokeavdelning.

Motsvarande gäller för höftfrakturer, hjärtsjukdom och för äldre patienter. Personalen i ambulansen har gjort bedömning och förberedande provtagning. Ledtiden kortas och patienten kommer snabbare till den mest avancerade behandlingen. Förutsättningar att rädda patientens liv och ge den ett liv med högre livskvalitet ökar därmed. Dessutom minskar trycket på akutmottagningarna.

Ordningen är ett bra exempel på hur en effektiv sjukvård ger högre kvalitet för patienterna. Direktinläggningar bör bli standard för vid alla regionens sjukhus. Även s.k. direktspår inför planerat kirugiskt ingrepp har visat sig öka välbefinnandet för patienten samtidigt som vården sparat stora resurser9.

MOBIL RÖNTGEN Regionen bör utveckla arbete med mobil röntgen som ett komplement till ordinarie röntgenavdelningar. Mobil röntgen har prövats i Norge och i Skåne under några år och har visat sig höja kvaliteten i vården. I synnerhet för äldre, sköra patienter är ett hembesök att föredra istället för att transporteras till sjukhusen. Att utveckla mobil röntgen som ett komplement till ordinarie röntgenavdelningar är ett bra alternativ i synnerhet i samarbete med större äldreboenden.

BÄTTRE SJUKVÅRDSRÅDGIVNING Sjukvårdsrådgivningen måste fungera bättre, människor som ringer dit ska inte behöva sitta i långa telefonköer. Regionen bör öka möjligheten att växeltjänstgöra som rådgivningssköterska och som sjuksköterska i vården för ökad kompetensutveckling. Det bör också organiseras en särskild barnlinje inom Sjukvårdsrådgivningen som täcker hela Västra Götaland.

PRIORITERAT MÅL 

Alla människor ska känna trygghet i att snabbt kunna få vård

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG    

att vidareutveckla ambulanssjukvården så att 90 procent av invånarna i varje kommun nås inom 20 minuter vid ett prio 1 larm, att utveckla en organisation med lättambulanser för transporter av patienter mellan sjukhusen, att intensifiera arbetet med att utveckla akutläkarkonceptet för att få fler läkare som har akutmottagningen som sin ordinarie arbetsplats, att inrätta extra, tillfälliga avdelningar som kan öppnas upp och användas vid tillfälliga överbeläggningar.

VÄSTRA GÖTALAND SKA HA SVERIGES BÄSTA SJUKVÅRD FÖRBÄTTRA VÅRDPROCESSERNA För att nå målet om den bästa sjukvården bör kraft läggas på systematiskt kvalitetsarbete, nya ersättningsmodeller som understödjer kvalitetsutveckling, effektivt resursanvändning och att öka patienternas inflytande i vården. Systemen för vårdinformation måste förbättras och integreras.

Arbetet med mer långsiktiga åtgärder för att använda vårdplatserna så effektivt som möjligt intensifieras. Se även under rubriken Fler direktinläggningar och direktspår.

LIKVÄRDIG VÅRD OCH EN EKONOMI I BALANS - BENCHMARKINGRAPPORTERNA10 Det finns skillnader i den vård som ges invånarna. Det är inte acceptabelt. Alla invånare har rätt till en god och högkvalitativ sjukvård oberoende av kön, ålder, geografi, etnicitet eller funktionsnedsättning. Sjukvården ska bygga på evidens (vetenskaplig grund). Det är endast genom kunskapsstyrning som vi kan garantera en likvärdig och jämställd vård i hela regionen.

Den snabba utveckling som pågår inom sjukvården både när det gäller nya behandlingsmetoder och läkemedel ställer höga krav på kunskap och ökad specialisering. Det kräver ökat samarbete mellan sjukhusen för att upprätthålla en god kvalitet, hög effektivitet och patientsäkerhet. Arbetet med gemensam produktions- och kapacitetsplanering bör fortsätta. Regionen bör inrätta en medicinsk controllerfunktion som har till uppgift att sprida goda exempel och vägleda verksamheter som inte följer regionens vårdprogram och riktlinjer.

SAHLGRENSKA–ETT SJUKHUS I VÄRLDSKLASS Sjukhusen i Västra Götaland har olika ansvarsområden och specialiteter. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som har ansvar för länssjukvården i Göteborgsområden har också regionsjukvård och högspecialiserad vård för hela regionen samt delar av Halland. SU har även ansvaret inom de flesta rikssjukvårdsspecialiteter. Regionen ska agera så att Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan vara ett akademiskt sjukhus i världsklass.

SPECIALIST- OCH HÖGSPECIALISERAD VÅRD I FRAMKANT Västra Götalandsregionen ska ha den bästa och mest högkvalitativa sjukvården i Sverige. Det ställer krav på ännu högre kvalitet i specialistvården, den högspecialiserade vården och vården med rikssjukvårdsuppdrag. Det krävs arbete med ständiga förbättringar med fokus på att leverera den bästa och mest effektiva sjukvården. Det krävs en ökad följsamhet till vårdprogrammen och mer förebyggande kvalitetsarbete. Regionen ska fokusera på att klara vårdgarantin, kostnadskontroll och kvalitetsstyrning.

En stark forskningsmiljö har stor betydelse för att locka kvalificerad arbetskraft, skapa tillväxt och nya innovationer. Det finns inom Västra Götaland god tillgång till hög kompetens och stor kreativitet, inte minst inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med högskolor, universitet, näringsliv och övriga delar av det omgivande samhället ges förutsättningar för nya innovationer, ökad export och ökad tillväxt i regionen.

Den specialiserade sjukvården utvecklas hela tiden och operationer som tidigare krävde öppen buk genomförs idag med titthålskirurgi vilket gör att tillfrisknandet är betydligt snabbare. Det är trångt på våra sjukhus, bland annat på grund av att vårdplatserna inte används optimalt. Det måste finnas vårdplatser och avdelningar med flexibla lösningar vid överbeläggningar. Antalet utlokaliseringar bör minska.

SATSA PÅ EHÄLSA Ny teknik måste användas i sjukvården. Sms-påminnelser, möjligheter att kommunicera med vården via mejl, möjlighet att boka via nätet mm. Läsplattor med olika applikationer kan bli värdefulla verktyg för att underlätta för patienten. På samma sätt kan tekniken ge nya möjligheter för information och kontakt med vården. Regionen bör verka för att införa ny teknik som underlättar för patienter – oavsett om det handlar om avancerad vård i hemmet eller om det är ett sätt att informera patienter om vårdcentraler och öppettider.

FORTSATT FOKUS PÅ VÅRDGARANTIN Västra Götalandsregionen var bland de första i Vårdsverige att så tydligt fokusera på att minska väntetiderna i vården. Fokuseringen på köreducering måste fortsätta. Det är ett sätt att möta patienterna med respekt samtidigt som sjukvården jobbar med ständiga förbättringar som stärker både kvalitets- och effektivitetsarbetet. Antalet väntande vid fler av specialistmottagningar såsom ortopedi och ögonsjukvård minskar inte längre. Och inom barn- och ungdomspsykatrin når regionens inte upp till regionens egna uppsatta tillgänglighetsmål.

I vårdgarantin för mottagning eller behandling ingår inte laboratorie- och röntgenverksamheten.

Det gör att väntan för patienten de facto är längre än det som sjukvården mäter för att uppfylla vårdgarantin. En väntan som för patienten är oroande och frustrerande. För att snabba upp processen för patienten bör Västra Götalandsregionen besluta att tiden för provtagning/röntgen samt väntan på analys och svar ska inräknas i tiden för vårdgarantin. Dessutom bör ett vårdval för laboratorie- och röntgenverksamheten införas.

DAGS FÖR VÅRDVAL 2.0 INOM SPECIALISTVÅRDEN För att garantera trygghet, tillgänglighet och kvalitet för alla invånare behöver fler vårdaktörer än regionens egna utförare delta i arbetet. Därför krävs en större öppenhet till samarbete med företag och ideella organisationer inom hälso- och sjukvården.

Västra Götalandsregionen ska gå vidare och införa vårdval inom vissa delar av specialistvården och till vissa behandlingar. Ett arbete med att utveckla valfriheten för patienten inom specialistvården bör påbörjas under året.

Vårdval inom specialistvården för utpekade operationer och behandlingar bör utarbetas. Erfarenhet från andra landsting är att kvalitén ökar samtidigt som kostnaderna minskar och köerna reduceras. Patienten har möjlighet att påverka hos vilken utförare som operationen/behandlingen ska utföras. Ett ersättningssystem för vårdprocesser bör utarbetas med inriktning att ge lika ersättning för en vårdprocess, inklusive eventuell eftervård och reoperationer. Det ökar kvaliteten och kostnaden för insatsen blir tydligare.

FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA Västra Götalandsregionen bör använda Lagen om Valfrihetssystem (LOV) för att få högre grad av tillgänglighet till laboratorie- och röntgenverksamheten. Resurserna bör följa patienten och ges direkt till den aktör som tar provet/bilden och analyserar svaret. Kvalitet kan garanteras enligt en krav- och kvalitetsbok såsom i VG Primärvård samt med täta kvalitetsuppföljningar. Det här bör också göra det möjligt för Västra Götalandsregionens egna vårdcentraler att bestämma vilken aktör de vill anlita för sina patienter.

INSKRÄNK INTE VALFRIHETSVÅRDEN Västra Götalandsregionen har haft en generös inställning till valfrihetsvård för patienten. Inskränkningar av valfriheten för patienter ska förhindras och istället bör olika typer av reformer som förbättrar valfriheten för patienten utvecklas. Det ökar kvaliteten i vården.

Regionen bör införa valfrihet inom den högspecialiserade vården. Det är i synnerhet viktigt för patienter som går under långvarig behandling, till exempel strålbehandling mot cancer och som bor i gränsområdena. De ska ha möjlighet att välja ett annat sjukhus med högspecialiserad vård utanför regionens gränser.

Det ska vara enkelt att få vård i andra europeiska länder. Alla ska ha rätt att söka planerad vård och specialistvård i annat EU-land på samma villkor som gäller i det egna landet, reglerna bör även omfatta Norge. Verksamheten vid Sahlgrenska International Care bör utvecklas för utbyte inom internationell vård.

EN MER MODERN PSYKIATRI Personer som drabbas av psykisk sjukdom är en särskilt utsatt grupp i samhället. Fördomar och rädslor innebära att de utestängs från stora delar av samhällslivet. Sjukdomen blir ett funktionshinder som innebär begränsade möjligheter till utbildning som i sin tur innebär svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Personer som vårdats för en psykiatrisk diagnos har också en ökad somatisk sjuklighet och överdödlighet vilket måste uppmärksammas. Det är därför extra viktigt att vård och behandling fungerar bra och håller en hög kvalitet. Skriftliga vårdplaner ska upprättas för alla patienter.

Psykiatriska behandlingar kräver ofta täta och regelbundna besök under en behandlingstid. Vårdbehovet bör så långt som det är möjligt tillgodoses i öppen Alliansen har prevård för att vårdtagaren ska kunna upprätthålla vardagsliv och senterat nio punksociala kontakter.

En välfungerande vårdkedja innebär även välutvecklade mellanvårdsformer. Dels för att kunna erbjuda patienter en vårdform för att förhindra onödig heldygnsvård och dels för att erbjuda de patienter vård som har behov av psykiatrisk hel-

ter för att motverka den växande ohälsan bland unga.

dygnsvård av mindre intensiv karaktär än akutvård. En mellanvårdsform eller ett korttidsboende ska vara är kopplad till psykiatrisk öppenvård eller till ett mobilt team.

Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har en ökad risk att själva drabbas av psykisk ohälsa under uppväxten och senare under livet. Strukturerade metoder och ökad kunskap möjliggör för personal inom vuxenpsykiatrin att bidra till skyddande faktorer för barn till psykiskt sjuka. Ett arbete pågår för att det ta fram en regionövergripande gemensam målsättning för arbetet med barn som anhöriga inom specialistpsykiatrin.

Invånare i Västra Götaland ska kunna söka vård där de vill och de ska ha samma möjlighet till valfrihet vid psykiatriska problem som vid somatiska.

Vi vill utveckla en krav- och kvalitetsbok för öppenvårdpsykiatrin och införa ett vårdval inom området för att bättre möta patienternas behov och för att minska väntetider och förbättra omhändertagandet.

FÖRBÄTTRA MISSBRUKSVÅRDEN Förslagen om förändringar i beroendevården i Sverige är välkomna. Ambitionen om en mer likvärdig vård med högre kvalitet, bättre tillgänglighet och att människor ska komma tillbaka till ett liv utan droger måste i alla skeden vara det primära i vård och behandling. Den som fastnat i ett missbruk har lika stor rätt som alla andra att få samhällets stöd och hjälp oavsett var man bor och under vilka omständigheter man lever. Missbruksutredningens förslag om att överföra ansvaret för behandling från kommuner till landsting är rätt väg att gå för att förbättra kvaliteten i vården.

Många missbrukare har både en beroendeproblematik samtidigt med andra sjukdomar och behöver mycket hjälp av sjukvården, inte sällan av specialistsjukvården. Varje individ som inte får tillräcklig eller adekvat hjälp, är ett stort misslyckande. En vårdgaranti inom missbruksvården ökar tryggheten att vården finns när patienten är beredd att få behandling.

PRIORITERAT MÅL 

Västra Götalandsregionen ska ha nolltolerans mot felbehandlingar.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG                

att inrätta en medicinsk controllerfunktion som har till uppgift att sprida goda exempel och granska verksamheter så att de följer regionens vårdprogram och riktlinjer, att snarast införa vårdval för rehabilitering samt MVC och gynekologi, att utarbeta förslag som innebär att laboratorium och röntgen omfattas av vårdgarantin, att utveckla ersättningssystem för vårdprocesser med ett vårdval, att utarbeta ett förslag om valfrihet inom den högspecialiserade vården, att förhandla och teckna avtal om valfrihetsvård med Norge, att införa en rätt för patienten att välja vård i andra landsting, att tillsätta en utredning för att utforma arbetssätt och informationssystem så att patientens delaktighet i vården och möjligheten till val av behandlingsformer ökar samt att utforma system för patienten rätt till second opinion, att utveckla process- och resultatmått så att vårdinnehåll och behandlingsresultat går att följa, att säkerställa att de behandlingsmetoder som används är evidensbaserade (metoder som bevisat ger resultat). att vidta åtgärder för att utöka deltagandet i Kvalitetsregistren, att arbeta för att olika psykologiska behandlingsmetoder finns med som kvalitetsmått för behandling vid olika psykiatriska tillstånd, att ge genom ett ägardirektiv förstärka den psykiatriska öppenvården vid sjukhusen för att minska behovet av slutenvårdsplatser, att införa mellanvårdsformer med kombinerad öppen och sluten vård (så kallad SLÖP), att genom ett ägardirektiv öka tillgången till psykosociala insatser på vårdcentralerna,

 

att göra en översyn av ersättningssystem inom psykiatrin med inriktning mot öppna vårdformer och bra behandlingsresultat samt att påbörja arbetet med ett vårdval inom psykiatrin för att bättre möta människors behov och önskemål.

LYFT FRAM LIVSSTIL OCH HÄLSA Allt fler människor månar om sin egen hälsa, är friskare och lever längre. Människor motionerar och försöker äta sunt, rökningen minskar och ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare. Vi ser en hälsotrend i samhället i stort. Trots det upplever sig många sjuka eller åtminstone drabbade av ohälsa. För delar av sjukvården medför detta påfrestningar genom ökad efterfrågan på kontakt, diagnostik och terapi, driven av oro snarnare än av sjukdom i traditionell medicinsk betydelse.

Samtidigt vet via att minst 20 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Om vi röker, dricker för mycket, rör oss för lite och äter ohälsosamt har vi betydligt större risk att drabbas av sänkt livskvalitet, allvarlig sjukdom och för tidig död. Den individuella livsstilen och livssituationen påverkar hälsan det finns därför goda skäl att uppmuntra och stödja dem som aktivt försöker att påverka sin egen hälsa. Hälso- och sjukvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen arbeta för att förebygga ohälsa. Men denna del i hälso- och sjukvårdslagen har ännu inte fått tillräckligt genomslag. År 2011 gav socialstyrelsen ut Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder11. Arbetet i Västra Götalandsregionen bör intensifieras enligt dessa riktlinjer.

INDIVIDENS OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR För att skapa större hälsovinster för invånare och patienter krävs mer än att vården framgångsrikt behandlar sjukdomar. Satsningar på hälsofrämjande aktiviteter och sjukdomsförebyggande insatser måste öka för att motivera och stödja människor att hålla sig friska. Alla patienter bör få vägledning av kompetent personal med hög kunskap som ger en faktabaserad vägledning, så att patient på egen hand kan ta ansvar för både förebyggande och behandlande insatser.

I det förebyggande arbetet har hälso- och sjukvården ett stort ansvar att med sin kunskap motivera patienter och anhöriga att ta ansvar för sin hälsa och livsstil.

MED FOKUS PÅ BARN OCH UNGA Den självupplevda psykiska ohälsan hos barn och unga ligger fortsatt på en för hög nivå, främst hos unga tjejer. För att motverka detta krävs tidiga insatser och en god samverkan mellan olika aktörer som BVC, barnomsorgen, skolan, elevhälsan, familjen, föreningsliv, ungdomsmottagningar, vårdcentralen och psykiatrin. Vårdcentraler bör ha beteendeskaplig kompetens för att möta behovet av stöd vid psykisk ohälsa.

Familjecentraler är en form av samverkan då det gäller de mindre barnen som visat sig ge bra resultat. Regionen bör sträva efter minst en familjecentral i varje kommun. Satsningar på barn och unga genom att stärka föräldraskapet är en annan viktig framtidsinvestering där regionen är en viktig aktör genom MVC och BVC. PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA Psykisk ohälsa utgör cirka 25 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige idag. För män och kvinnor under 45 år utgör psykisk ohälsa omkring 45 procent 59 av sjukdomsbördan. Mellan tre och fyra procent i gruppen med psykisk ohälsa har en allvarligare psykisk sjukdom som kräver kontakt med den specialiserade psykiatrin. Den stora gruppen människor med psykisk ohälsa kan få vård inom primärvården.

Bland barn och unga i åldersgruppen 0-18 år har mellan 20 och 30 procent idag någon kontakt med skolhälsovården, BVC, ungdomsmottagning eller annan vårdgivare till följd av psykisk ohälsa. Cirka tre procent i gruppen barn och unga under 18 år har behov av kontakt med barnpsykiatrin.

Några välkända riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa är sociala faktorer som arbetslöshet och försörjningssvårigheter.

Psykisk ohälsa ska mötas tidigt och med evidensbaserade metoder. Våld i nära relationer är en stor ohälsofaktor och att ta fram metoder att förebygga är prioriterat. En god samverkan kräver ofta gemensamma insatser både personellt och ekonomiskt, därför är samarbetet med kommunerna viktigt. Folkhälsokommittén har tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnderna ett särskilt ansvar. En utredning om sociala investeringar, det vill säga gränsöverskridande satsningar på individer i ett tidigt skede pågår.

Folkhälsoarbetet i regionen ska bygga på evidensbaserade metoder.

INFÖR LIVSSTILSUNDERSÖKNINGAR OCH STÖD TILL EGENVÅRD Ökad egenvård har flera gynnsamma effekter, bland annat ökad livskvalitet, större självständighet och reducering av smärta, oro och nedstämdhet. Egenvård leder till bättre kontroll av sjukdomssymtomen och minskad frånvaro från arbetet. För hälso- och sjukvården minskar behoven av både öppen och sluten vård och medicinanvändningen kan förbättras. En regional handlingsplan för egenvård bör utarbetas.

Regionen jobbar med att få struktur på frågan om hälsokontroller. Inom ramen för VG Primärvård finns ett tydligt uppdrag med hälsobefrämjande arbete. Livsstilsundersökningar, en enklare och billigare genomgång av den egna hälsostatusen, bör införas. Friska individer ska få möjlighet till en bedömning av den egna hälsostatusen, tillsammans med ett motiverande samtal och råd om hur man kan förbättra sin hälsa. Det är viktigt att regionen fortsätter att utveckla gemensamma riktlinjer för det hälsobefrämjande arbetet, och där är livsstilundersökningar en viktig komponent. Samverkan med föreningslivet och andra aktörer i samhället är viktigt för att påverka goda levnadsvanor både när det gäller psykisk och fysisk hälsa. Arbetet med att motverka fetma måste prioriteras.

INTERVENTIONSPROGRAM Det hälsofrämjande arbetet ska genomsyra all verksamhet inom hälso- och sjukvården och det förebyggande arbetet bör beaktas i hela vårdkedjan. Med ett hälsofrämjande arbete ökar möjligheterna att bättre möta framtidens patienter på ett nytt sätt. De hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdragen bör därför förtydligas utifrån ett styr- och ledningsperspektiv. Egenvård är en viktig del av detta arbete: förutsättningarna för att stärkt arbete med egenvård behöver klargöras. Därför bör bland annat ett interventionsprogram med hälsoundersökningar för hjärt- och kärlsjukdomar införas inom primärvården.

PRIORITERAT MÅL 

Hälso- och sjukvården ska engagera och uppmuntra egenvård och förebyggande insatser.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG     

att utarbeta förslag till regional handlingsplan för egenvård, att förtydliga de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdragen, att säkra att folkhälsoarbetet i regionen bygger på evidensbaserade metoder, att stärka det förebyggande arbetet mot tobak, alkohol, droger och andra missbruk. att omprioritera bidrag till organisationer i syfte att öka andelen som används till barn och ungdomar samt uppsökande verksamhet.

EN ÖPPEN REGION GER FLER JOBB Västsverige är den ledande industri- och arbetsmarknadsregionen i Sverige. En hög kunskapsnivå i företagen och en kraftfull innovationsförmåga är centralt för att säkra jobben i framtiden. Studenter ska lockas att utbilda sig och etablera verksamhet här. Forskare och företagare från hela världen ska i ökad utsträckning välkomnas till Västsverige. En öppen attityd till nya idéer är grunden för fler jobb. En öppen region som Västra Götaland ska också ha en välvillig inställning till besöksnäringen och mötesindustrin. Västra Götaland ligger centralt på den nordiska arbetsmarknaden och kan dra stor nytta av den norska expansionen. Ökat samarbete med såväl norska och danska regioner ska prioriteras så att visionen om åtta miljonersstaden som sträcker sig från Oslo till Köpenhamn kan förverkligas.

SATSA PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING12 I Västra Götaland finns flera globala storföretag som är extremt beroende av omvärlden. Dessa företag har en mycket hög andel forsknings- och utvecklingsresurser, vilket skapar möjligheter för alla som bor och verkar här. Närhet till spännande forskarmiljöer och kreativa företag ger jobb och framtidstro. Västra Götaland ska ha fortsatt hög andel FoU-resurser per invånare så att vår roll som kunskapsbaserad region med konkurrenskraftiga forskningsoch innovationsmiljöer kan stärkas. Det finns tendenser att Västra Götaland tappar lite i position i världen just nu. Vi ska stärka positionen genom att bland annat länka samman företag och lärosäten med EU:s forskningsprogram, Horizon 2020.

Västra Götaland har goda förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Det är viktigt att utveckla Västra Götaland som testarena. När nyvunnen kunskap överförs till testmiljöer kan vi lösa viktiga samhällsutmaningar, till exempel hejda klimatförändringarna. Offentliga aktörer som jobbar med samhällsutmaningar parallellt med test och demonstration kan ny kunskap snabbare omsättas till nya jobb.

Västra Götalandsregionens utvecklingsmedel ska användas för att skapa förutsättningar för fler jobb. När fler jobbar ökar skatteintäkterna som kan användas för exempelvis investeringar i kollektivtrafik. Ökade skatteintäkter ger möjlighet att finansiera en god hälso- och sjukvård.

FÖRBÄTTRAD KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH REGIONAL BALANS Arbetslösheten är alltför hög i vissa delar av Västra Götaland. Samtidigt skriker näringslivet efter arbetskraft. Vi behöver exempelvis fler ingenjörer och sjuksköterskor. Satsning på kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden ska ha hög prioritet. Stöd till entreprenörer och småföretag är en viktig del för att öka kompetensen, stärka konkurrenskraften och få fler jobb i Västsverige.

Västsverige har en regional obalans som riskerar att dra ner konkurrenskraften. Flera små kommuner i norra Bohuslän, Dalsland och Västergötland tappar befolkning samtidigt som potentialen för nya jobb är stor i dessa bygder. För att lyfta hela regionens potential behövs fyra "motorer".

Om attraktionskraften i Borås, Trollhättan och Skövde ökar, förbättras konkurrenskraften för Gö-

teborg. Satsningen på högskolorna och även satsningen på Science Parks i dessa orter är avgörande för att lyckas. Vi måste också ha starkt fokus på ”motorer” i vår omgivning inte minst Norge och Oslo/Östfold-området.

MÅNGFALD OCH VALIDERING FÖR FLER JOBB Den etniska mångfalden är en tillväxtfaktor. Ökad arbetskraftsinvandring till Sverige krävs för att klara behovet av kompetens. Västra Götaland ska ta tillvara den kunskap som nya svenskar har.

Validering är ett viktigt instrument, inte minst för nya svenskar, för att bekräfta kunskaper och erfarenhet på arbetsmarknaden. Det behövs ett mer offensivt arbete i Västra Götaland för att åstadkomma en stödstruktur för validering.

TA TILLVARA POTENTIALEN I DEN SOCIALA EKONOMIN En väl fungerande privat och offentlig verksamhet förutsätter ett tredje ben - den sociala ekonomin.13 Den bidrar till tillväxt och sysselsättning samt till socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbarhet. Regionen ska utveckla former för samverkan med den sociala ekonomin och civilsamhället, till exempel genom projekt med idrottsrörelsen, stadsmissionen, kyrkor och fria grupper som kan leda till nya jobb. Delar av den sociala ekonomin har idag fler aktiviteter och en större omsättning av den totala ekonomin än för 5-10 års sedan. Föreningar och kyrkor gör stora insatser för att minska utanförskapet, omvandlar tillfälliga jobb till varaktiga jobb och står för en del av nyföretagandet. Den sociala ekonomin är en central aktör både i och utanför det civila samhället och bör således lyftas fram som en motor för fler jobb och minskat utanförskap. Centerpartiet har föreslagit en satsning på sociala investeringar som nyligen antogs av regionfullmäktige. Den satsningen bör ses som ett verktyg för att frigöra resurser till den sociala ekonomin.

PRIORITERADE MÅL    

Västra Götaland ska vara Europaledande och varaktigt tillhöra de tjugo bästa regionerna i världen när det gäller forskningsintensitet per invånare Västra Götaland ska stadigt öka sin andel forskningsmedel från EU Västra Götaland ska stärka positionen som en central del av åtta-miljonersstaden i Oslo Köpenhamnsområdet Västra Götalandsregionens arbete med social ekonomi ska leda till nya arbetstillfällen

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I UPPDRAG  

att intensifiera arbetet med stödstruktur för validering, att ta fram en tydlig strategi för mötesindustrin i Västsverige

FEM KLUSTER SÄTTER VÄSTSVERIGE PÅ KARTAN De fem kluster14 som pekats ut som regionens styrkor ska lyftas fram i praktisk handling och som ett underlag för all marknadsföring av Västra Götaland.     

Fordonsindustrin och smarta logistiklösningar ska ha ett självklart fokus i Västra Götaland.

Det program som regionstyrelsen antagit för det maritima klustret ska verkställas och fullföljas för att skapa nya jobb och utveckling i kustnära områden.

Projektet kring Grön Kemi ska lyftas fram för att ytterligare förstärka möjligheterna för Västra Götaland att vara en stark aktör i utvecklingen av nya råvaror i processindustrin.

De satsningar som görs inom Mistra Urban Future ska vara en av regionens hörnstenar för att skapa jobb och lösa viktiga samhällsutmaningar när det gäller fysisk planering.

Det samarbete som sker inom Life Science ska ha en särställning. Med en globalt verksam läkemedelsindustri och tillgången till Europas största universitetssjukhus, Sahlgrenska, har vi möjligheter att ta nya kliv i fråga om hälsa och läkemedel.

Det finns en mängd möjligheter för innovationer och förnyelse inom offentlig sektor, exempelvis inom sjukvården, som både förbättrar människors hälsa och skapar nya företag i Västra Götaland.

Inom ramen för Life Science-arbetet och Gothia Forum kan det bli verklighet. Inte minst många kvinnor, som varit och är hänvisade till jobb inom offentlig sektor, kan genom Life Sciencearbetet och arbetet i Gothia Forum få möjlighet att omsätta nya idéer till innovationer, kommersialisering och exportframgångar.

PRIORITERADE MÅL  

att tillväxtarbetet ska knytas till de fem utpekade klustren i Västra Götaland och dessa ska användas i ett aktivt marknadsföringsarbete att Västra Götalandsregionen, tillsammans med företag och kommuner, ska vara pådrivande i frågor som rör maritima frågor

INFRASTRUKTUR FÖR EN FUNGERANDE ARBETSMARKNAD EN EXPANSIV KOLLEKTIVTRAFIK Det behövs ett expansivt synsätt på kollektivtrafik. Alltfler resenärer ska våga ställa bilen och istället få tillgång till en snabb och punktlig kollektivtrafik. Det stärker arbetsmarknaden samtidigt som vi minskar köer, buller och utsläpp från trafiken.

Kollektivtrafiken ska satsa på stråken mellan de stora arbetsplatserna och de större orterna i Västsverige. Det ska vara enkelt att resa mellan exempelvis Skövde och Göteborg, mellan Uddevalla och Trollhättan eller mellan Borås och Alliansen är beredd att Göteborg. Bättre trafik i de större stråken ökar höja självfinansieringsgraockså underlaget för landsbygdstrafiken. Det den i kollektivtrafiken för ska vara möjligt för fler att resa hela resan från till exempel en mindre ort i Dalsland och norra att kunna finansiera de Bohuslän eller från Skaraborg och Sjuhärads- stora planerade satsningarområdet. De tendenser som funnits under 2012 na på kollektivtrafiken. och 2013 att lägga ner landsbygdstrafik missgynnar människors förtroende för kollektivtrafiken och riskerar skymma alla de kollektivtrafiksatsningar som görs. Mer bör göras för anropsstyrd trafik och smarta lösningar i landsbygdstrafiken.

HÖG PRIORITET PÅ INFRASTRUKTUR Det behövs flera strategiska satsningar på väg- och järnvägsinvesteringar de närmaste åren. De viktigaste järnvägssatsningarna framöver är sträckan Öxnered-Halden så att arbetspendlingen mellan Oslo-Fyrbodalsområdet kan öka. De stora resandevolymerna mellan Göteborg och Borås gör också att nya ansträngningar ska göras för att binda ihop dessa orter och på sikt hela vägen mot Jönköping. Det är viktigt att Stambanan mellan Göteborg och Skövde kan förstärkas för mer gods och fler pendlare. Vidare är det absolut avgörande för Västsveriges framtid att E20 byggs ut till fyrfältsväg de närmaste åren. Det ökar möjligheterna för det lokala näringslivet i Skaraborg och förbättrar framkomligheten för de stora mängder gods som går från Mellan-sverige till Göteborgs hamn.

Resurserna till förbättrad bärighet, beläggning och underhåll ska öka. De mindre vägnätet är en viktig del i helheten. De tre järnvägbanorna Bohusbanan, Kinnekullebanan och Viskaforsbanan blir allt viktigare i en fungerande infrastruktur och måste förbättras för att klara utökad trafik.

SATSA PÅ BREDBAND, FLER CYKELBANOR OCH NYA FORDONSBRÄNSLEN Regionen har bidragit till att bredbandsnätet har byggts ut i regionen. Ytterligare åtgärder ska vidtas för att täcka upp de vita fläckar som återstår. För att hela Västra Götaland ska ha möjlighet att utvecklas ska varje bostad ha tillgång till data- och telekommunikation som motsvarar mor-

gondagens krav. Nästa steg är att binda ihop alla bredbandssatsningar till ett Västra Götalandsnät.

Fortsatt utbyggnad av cykelvägar är en viktig del i ett fungerande kommunikationssystem. Cykeln ska vara lika viktig som bilen, båten, tåget, bussen eller flyget för att skapa smidiga logistiklösningar i människors vardag.

Regionfullmäktige har i flera omgångar, senast 2012, ställt sig bakom Alliansens förslag om att E20 ska byggas ut till minst fyrfältsväg.

Aktiva satsningar för att främja miljövänliga och biobaserade bränslen i fordon ska fortsätta i Västra Götaland, till exempel genom satsning på biogas. Här är det viktigt att regionen går före bl.a. genom att se till att ambitionsnivån för nya fordonsbränslen ökar i kollektivtrafiken.

PRIORITERADE MÅL  

Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska ha hög standard med tät och snabb trafik Kollektivtrafiken ska vara en avgörande del i arbetet med regionförstoring, dvs att avstånden förkortas mellan olika delar av regionen och en mer flexibel arbetsmarknad skapas.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE 



kollektivtrafiknämnden i uppdrag att ansvara för en modern landsbygdstrafik genom matartrafik till de större stråken och genom nya trafiklösningar, till exempel anropsstyrd trafik, Västtrafik i uppdrag att höja självfinansieringsgraden i syfte att höja standarden i kollektivtrafiken.

LÄROSÄTEN OCH TEKNIKPARKER - MOTORER FÖR TILLVÄXT Västsveriges universitet och högskolor är motorer för tillväxt. Resurserna behöver fokuseras till både grundforskning, som kan komma till nytta på långt sikt och tillämpad forskning, som ger resultat på kort sikt. Sådana satsningar ökar möjligheterna att attrahera de internationella företagens (FoU) forskning och utveckling. Ansträngningar behöver göras för att öka antalet kvinnliga forskarstuderande. Det är viktigt att öka forskningen kring nyföretagande och de mindre företagens villkor.

Högskolor och universitet i Västsverige behöver stärka samarbetet mellan sig men också med andra regioner och nationer för att förbättra konkurrenskraften. Under 2013 har ett intressant arbete bedrivits för att främja samarbete mellan högskolor och universitet. Teknikparkerna och inkubatorerna utgör viktiga noder (knutpunkter) för tillväxt i form av nyföretagande och innovationer.

Regionens sex naturbruksgymnasier och sju folkhögskolor är viktiga verksamheter för allmän kompetenshöjning och ett verktyg för flera samhällsutmaningar, till exempel för att hejda klimatförändringar och ställa om till en mer hållbar utveckling. Särskilt naturbruksutbildningarna spelar en avgörande roll för att säkra kompetensförsörjningen i de gröna näringarna framöver. Stenebyskolan har en särställning som lärosäte när det gäller utbildning inom bl.a. smide och trä som ska lyftas fram.

PRIORITERADE MÅL  

Västra Götalandsregionen ska stödja samverkan mellan högskolor och universitet.

Regionens egna naturbruksgymnasier och folkhögskolor ska spela en tydlig roll som utbildningsanordnare och verktyg för viktiga samhällsutmaningar som hållbar utveckling.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I UPPDRAG 

att, i samverkan med Bengtsfors kommun, stärka satsningarna på Stenebyskolan.

SATSA PÅ ETT LÅNGSIKTIGT GRÖNT LEDARSKAP Västra Götalands arbetsmarknad bärs i hög grad upp av fordonstillverkning och läkemedelsindustri. Det finns också en stor andel företag och arbetstillfällen inom jord, skog och livsmedel som utgör en hörnsten på den västsvenska arbetsmarknaden. Behoven av kompetensförsörjning i den delen av arbetsmarknaden kommer att öka. Efterfrågan på de gröna tjänsterna ökar på alla fronter, både inom den traditionella industrin, inom transportsektorn, inom energiförsörjning och inom livsmedelsindustrin. Människor önskar sig en ny livsstil nära naturen och ställer samtidigt krav på hållbara konsumtions- och produktionsmönster i sin omgivning. Det gäller att Västra Götalandsregionen står beredd att möta utvecklingen via satsning på attraktiva innovationsmiljöer, utbildningsmöjligheter och stöd till det gröna företagandet. Några viktiga projekt är satsningen på passivhus, projekt kring smarta textilier och infrastruktur för elfordon. Likaså är grön processarena i Skaraborg en satsning som bör få stöd för att bygga ett långsiktigt regionalt ledarskap för de gröna näringarna.

PRIORITERAT MÅL 

Västra Götalandsregionen ska utveckla metoder för ett långsiktigt regionalt ledarskap inom ramen för grön processarena. Ett sådant ledarskap ska syfta till att hålla samman en innovativ och industriell utveckling inom de gröna näringarna.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I UPPDRAG 

att överta projektansvaret för passivhuscentrum i syfte att säkra en långsiktig finansiering.

ETT AKTIVT MILJÖARBETE En hållbar utveckling handlar ytterst om konkurrenskraft. En god livsmiljö och ett aktivt miljöarbete är förutsättningen för jobb och tillväxt. Miljönämnden har regionfullmäktiges uppdrag att samordna det interna miljöarbetet och stimulera en miljödriven utveckling i Västra Götaland.

Västra Götalandsregionen har antagit en klimatstrategi som bygger på samverkan mellan regionen, kommunerna, näringsliv, forskning och föreningsliv. Den ligger till grund för det handlingsprogram som antagits av regionfullmäktige. Västra Götalandsregionen ska medverka till att identifiera de starkaste branscherna vad gäller miljöprestanda för att öka möjligheterna till kommersialisering av nya produkter och miljöteknikexport.

Tillgången till grönområden, parker och promenadstråk i storstäderna är avgörande för att vi människor ska må bra. Botaniska Trädgården i Göteborg fyller en sådan funktion och är dessutom ett viktigt besöksmål. Här behövs nya resurser för att trädgården ska kunna hålla världsklass.

Västkuststiftelsens insatser med att hålla naturbetesmarker öppna är en viktig verksamhet för att ge möjligheter till rekreation och naturupplevelser.

Högt ställda miljökrav i regionens egna upphandlingar är viktiga för att påverka såväl efterfrågan som utbud av varor och tjänster. Det arbetet bör uppmuntras ytterligare för att främja en mer hållbar produktion och konsumtion.

Satsningen på förnyelsebar energi och energieffektivisering ska prioriteras i regionen, så att uppvärmningskostnader och energiförbrukning minskar i våra egna lokaler.

Vindkraftutbyggnad och solenergi i den egna verksamheten är en viktig åtgärd för att vara med och driva på utvecklingen av alternativ energi.

Västra Götalandsregionen ska ta tillvara på möjligheter för biobränslen och vågkraft. Senast 2030 ska Västra Götaland vara oberoende av fossila bränslen. Västra Götalandsregionens egen verksamhet ska vara oberoende av fossil energi och bränsle 2020. Fram till år 2030 ska en halvering ske av energianvändningen i egna lokaler.

Regionen ska bedriva ett aktivt och systematiskt internt miljöarbete. Arbetet med att införa miljöledningssystem i alla förvaltningar ska påskyndas. Vid utgången av 2013 ska alla regionens verksamheter ha infört miljöledningssystem och kunna granskas av extern revisor.

Som sjukvårdshuvudman har Västra Götalandsregionen ett särskilt ansvar att system för att minimera läkemedlens påverkan på miljön. Som stor organisation med många aktiviteter är det också viktigt att utveckla mötesformer som minimerar behovet av resande för den egna verksamheten.

Västra Götalands är föregångare i Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk som har startats av miljönämnden och Folkhälsokommittén för att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan. I nätverket ingår 33 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland. Syftet är att förmedla en positiv attityd till skollunchen och öka kunskapen om hur valet av livsmedel påverkar vår hälsa och miljö.

Enligt Västsvenska Turistrådet visar att turistnäringens totala omsättning i Västsverige uppgår till 34 miljarder kronor år 2010. Och cirka en tredjedel av turistens pengar spenderas på måltider.

Västra Götalands har alla förutsättningar att bli ett utmärkt matland som ger våra turister en extra upplevelse förutom vår vackra natur och lockande storstad.

Det nya matlandet är regeringens vision om att skapa jobb och tillväxt över hela landet. Genom satsningar på mat och livsmedelsproduktion samt mat i kombination med upplevelser ska 20 .000 nya jobb skapas till 2020. Visionen Sverige – det nya matlandet innehåller fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang. Västra Götaland har en unik chans att bli en viktig del av Matlandet Sverige.

PRIORITERAT MÅL 

Västra Götaland ska vara bäst i Europa på miljödriven utveckling.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE 



Regionstyrelsen i uppdrag att se till att samtliga verksamheter, med hjälp av ekonomiska incitament alt reducering av regionbidrag, har infört ett miljöledningssystem vid utgången av 2014.

Styrelsen för Botaniska Trädgården i uppdrag att intensifiera arbetet för att stärka trädgården som besöksmål samt bas för trädgårdsterapi.

ETT KULTURLIV FÖR FLER JOBB OCH BÄTTRE LIVSKVALITET I en globaliserad värld är interkulturell kunskap och kompetens viktigare än någonsin. I en tid av ökad segregation och större utanförskap behövs motkrafter genom en medveten och engagerad kulturpolitik.

Kulturlivet ska vara en dynamiskt, utmanande och en obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Ett rikt kulturliv är ett tecken på en bra livsmiljö. Alla invånare i Västra Götaland ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, eftersom det gör oss gladare och friskare.

Kulturlivet ska hålla hög kvalitet. Det tar sin utgångspunkt idag och drar med sig perspektiv på historien. Kulturlivet formas oberoende av exempelvis generations- och nationsgränser. Museerna spelar en viktig roll för att vårda och synliggöra vårt kulturarv.

Det behövs långsiktiga och stabila resurser till kulturen. Beslut om samhälleligt stöd till kulturen ska vara förankrade bland dem som berörs.

Dagens Västra Götaland är en mångkulturell region vilket också borde avspeglas i regionens kulturella liv. Samhället ska ge förutsättningar för kulturlivet, inte styra utbudet. Enskilda människor, grupper och föreningars initiativ är grunden i kulturlivet. Förutsättningar ska finnas för såväl amatörer som professionella konstnärer, andra fria kulturutövare, eldsjälar och ideella föreningar så att de kan berika vårt kulturliv på olika nivåer.

Ett mångfacetterat förenings- och folkrörelseliv och ett aktivt bildningsarbete via studieförbund och folkhögskolor, är en viktig del i arbetet för att alla invånare ska ha ett rikt och varierat liv.

Alla kulturinstitutioner har ett ansvar för att verka för ett bra kulturliv i hela regionen. De större regionala kulturinstitutionerna såsom GöteborgsOperan och Göteborgs symfoniker har ansvar för

att nå en bred publik i hela regionen.

Ett program för Kultur i vården ska utarbetas. Främst bör kulturaktiviteter i vården rikta sig till vårdtagare som har långvariga kontakter och vistelser på sjukhus och särskilda boenden som psykiatri, stroke, barnsjukvård, habilitering och äldreomsorg. Goda exempel från kultur i vården är många. Kultur bidrar till tillväxt. Kulturlivet/upplevelseindustrin är en bransch som skapar helt nya arbetstillfällen. En attitydförändring behövs så att kulturnäringen bemöts som en betydelsefull kraft och tillväxtmotor. Många kulturskapare är egna företagare och ska ges förutsättningar att verka på en fungerande marknad.

PRIORITERAT MÅL 

Västra Götalandsregionen ska vara bäst på kulturupplevelser för barn och unga.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE KULTURNÄMNDEN I UPPDRAG  

att öka kulturutbudet för patienter inom vården, att kartlägga kulturens betydelse för att locka nyckelkompetens till industrin.

Västra Götalandsregionen har till uppgift att bidra till att människor "Lever ett gott liv" i Västra Götaland. Varje medarbetare har ett ansvar för att medverka i arbetet med att förverkliga regionens gemensamma förhållningssätt och värderingar, och att både se varje enskild individs behov och till regionens gemen samma behov I FRAMKANT FÖR BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING För att möta invånarnas behov av sjukvård och andra insatser krävs kunnig och kompetent personal. Den framtida hälso- och sjukvården bygger på mer integrerade lösningar mellan patienter och vårdpersonal vilket kommer kräva nya arbetssätt. Nya styrsystem som stödjer en sammanhållen vårdkedja med lokalt helhetsansvar speciellt för kroniker och äldre med många sjukdomar ska tas fram.

För att använda både personella och ekonomiska resurser på bästa sätt ska regionen se kompetensförsörjningen i den egna verksamheten. Varje förvaltning tar fram en kompetensförsörjningsplan för att få en bra genomlysning av om de anställdas kompetens används rätt, om arbetsuppgifterna fördelas rätt med utgångspunkt från personalens utbildningsnivå och erfarenhet. Ett steg på vägen för att underlätta för personalförsörjning är bättre matchning av rätt kompetens samt långsiktig planering av arbetsschema, även för läkare. Regionen bör utreda och ta fram förslag för att validera långvariga delegationer för individer inom sjukvården.

FLER KARRIÄRMÖJLIGHETER Västra Götalandsregionen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det ska finnas möjligheter att göra karriär, det ska vara högt i tak på arbetsplatserna, ledarskapet ska vara tydligt, arbetsvillkoren ska vara goda, utveckling, förnyelse och förbättringskunskap ska uppmuntras.

Att kunna utvecklas i sitt arbete och ha goda karriärmöjligheter där är viktigt för sökande till arbeten. Sjuksköterskorna är den största gruppen inom sjukvården, och för att använda och utveckla deras kompetens bör de ha goda karriärmöjligheter. Det ger också ett breddat ledarskap och nya synsätt i vården. Centerpartiet ser positivt på "Avancerad specialistsjuksköterska" och förslagen om utökad förskrivningsrätt.

För att vara en attraktiv arbetsgivare som kan locka unga att jobba inom offentlig sektor är det viktigt att även kunna erbjuda olika förmåner som fortbildning, företagshälsovård, fri öppen sjukvård samt hälsofrämjande insatser med fokus på motion, mat, sömn och glädje. Möjligheten att löneväxla till pension eller miljöbil är en annan form av förmån som bör finnas.

En god arbetsgivare ser också till att arbetsmiljön är bra och att arbetet med att minska sjukfrån-

varon är centralt. Arbetet handlar både om att förebygga och främja en god hälsa men också att ta ansvar för den rehabilitering som krävs för att få en snabb återgång i arbete. Alla medarbetare i Västra Götalandsregionen ska ha tillgång till företagshälsovård med ett fastställt basutbud som miniminivå. Varje förvaltning har ansvar för att besluta om vilken företagshälsovård de anlitar för sin personal.

FOKUS PÅ LÖNEFRÅGOR Regionens arbete med att ta bort oskäliga löneskillnader mellan yrkesgrupper med samma utbildnings längd och ansvarstyngd ska fortsätta. De prioriterade grupperna är kvinnodominerade yrken i vården med medellång högskoleutbildning så som sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, första linjens chefer samt de högst kvalificerade undersköterskorna. Vidareutbildning ska löna sig, och det ska finnas en tydlig strategi för lönekarriärer. Utbildning, erfarenhet och ansvar ska löna sig. Det är viktigt att arbetet med att ta fram en önskvärd lönestruktur för regionens anställda ska fortsätter och den fastställda principen om 50 procents lönespridning ska gälla.

PREMIERA DUKTIGA CHEFER Chefer inom Västra Götalandsregionen har till uppdrag att vara både chef men också ledare. Vilket betyder att man tillsammans med medarbetarna har ansvar för att nå de mål som ledningen och politiken be slutat om. För att klara av sitt uppdrag krävs att tydliga uppdrag, mandat och befogenheter. Det krävs också att varje chef har kunskap och uppmuntrar till förnyelse och förbättringskunskap bland medarbetarna så att verksamheten hela tiden vidareutvecklas. Bra chefer ska premieras.

Politiken har ett ansvar att inte detaljstyra verksamheten utan ska våga lita till den höga kompetens som anställda i organisationen har.

PRIORITERAT MÅL 

Västra Götalandsregionen ska vara en attraktiv och professionell arbetsgivare.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG    

    

att upprätta kompetensförsörjningsplaner, att intensifiera arbetet modellen för lönekarriärer verkställs, att se till att regionen är en förebild i att anställa människor med olika funktionsnedsättning, att ta fram förslag till nya regelverk för Västra Götalandsregionens företagshälsovård, i syfte att öppna för fler aktörer att tillhandahålla företagshälsovård av hög kvalitet på för regionens personal, att utforma ett regelverk för företagshälsovården som innebär att varje förvaltning på egen hand kan besluta om aktör för den egna personalens företagshälsovård, att fortsätta arbetet med att minska oskäliga löneskillnader mellan jämförbara yrkesgrupper, att a ett koncernansvar för att samordna specialistkompetens, att ta fram förslag till hur långvariga delegationer kan valideras för att följa individen samt att arbeta för att ge avancerad specialistsjuksköterska utökad förskrivningsrätt.

Den samlade serviceverksamheten har uppdrag att kostnadseffektivt och rationellt serva övrig verksamhet i regionen. En samlad serviceverksamhet ska användas för att skapa såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt positiva effekter. Vissa serviceverksamheter kan med fördel utföras av en annan aktör än regionen. Det bör ständigt pågå ett aktivt arbete med att höja kvaliteten och effektivisera verksamheten för att på ett bra och professionellt sätt kunna möta kunderna.

IT-SYSTEM SOM REDSKAP I VÅRDEN – SATSA PÅ EHÄLSA Samhället i stort blir allt mer kunskapsintensivt och information om i princip allting finns ständigt att tillgå via internet, vilket bidrar till att befolkningen önskar större delaktighet och patientinflytande. Sjukvården måste utveckla nya arbetssätt där kommunikation via internet är en viktig del.

Det kan både gälla information om olika diagnoser och behandlingar samt tillgången till det egna ärendet, möjligheten att enkelt boka tid och förnya recept. E-hälsa är den samlade termen för IT i vården. I Västra Götaland måste ett nytt vårdinformationssystem tas fram som kan svara upp mot befolkningens förväntningar och kommande krav om stödsystem i verksamheten. I avsnittet om med service till vården utvecklar vi vad som behöver göras i satsningar för att modernisera vården även på detta område.

Det är hög tid att ta ett helhetsgrepp på IT-utvecklingen, att kraftsamla och fram principer och plan för nästa generations vårdinformationssystem som ska svara upp mot befolkningen förväntningar, nuvarande och kommande verksamhetskrav.

För att klara att möta framtidens vårdbehov måste den arbetstid som finns tillgänglig i verksamheten användas på ett effektivare sätt än vad som idag är fallet. Välutbildade anställda ska ägna mesta möjliga tid åt patienter, deras anhöriga och vidareutbildning och mindre tid åt onödig administration och dokumentation. Standardvård ska automatiseras och kvalitetssäkras genom datoriserade vårdprogram och kvalificerade beslutsstöd. Den vårdadministrativa tiden ska minska.

Därför måste nya funktioner, applikationer och det måste ske en avsevärd standardhöjning och förbättring i systemen. De administrativa systemen ska ge maximalt stöd med minimalt arbete.

Systemen ska samordnas och vi ska inte vara främmande för att ta fram helt nya vårdadministrativa system om de inte uppfyller kraven på enkelhet, smidighet och kvalitativt stöd.

Det är nödvändigt att ta helhetsgrepp på IT-utvecklingen i Västra Götalandsregionen, att kraftsamla och ta fram principer och plan för nästa generations vårdinformationssystem som ska kunna svara upp mot befolkningens förväntningar, nuvarande och kommande krav. IS/IT i våren ska klara av att svara upp mot befolkningens förväntningar, verksamhetens krav, politiska och lagkrav. Därför behövs samordnad organisation och tydliga mål och uppdrag för verksamheten.

MÅNGFALD PÅ MENYN OCH EFFEKTIV DISTRIBUTION Västra Götalandsregionen är en stor aktör för inköp, i att tillaga och servera mat. Sjukhuskökens antal och struktur har varit i fokus inom ramen för ett projekt som kallas Framtiden mat. Sjukhusköken behöver renoveras och det krävs relativt stora investeringar för att klara framtiden krav på bra mat.

I planeringen ska patientens och personalens önskemål om variation och bredare utbud vara i fokus. Det utesluter ett enda centralkök för hela regionen. Inriktningen bör vara större valmöjligheter för patienten och för personalen, där vi öppnar för fler restauranger och maträtter. Människor efterfrågan när det gäller livsmedel har internationaliserats och utbudet av maträtter är mycket bredare idag än tidigare. Maten är inte enbart ett näringsintag. Kraven på att måltiden ska vara en upplevelse ökar. Nutritionen (näringstillförseln) är viktig för läkningsprocessen, därför ska maten vara aptitlig och serveras på ett tilltalande sätt för att matlusten ska öka. Patienter som vistas på sjukhus ska ha möjlighet att välja från en bred matsedel.

Västra Götalandsregionen ska utforma en strategi för att utveckla en bredd av möjliga måltider vid våra sjukhus. Det behövs fler entreprenörer, ett bredare utbud och mat som är tillagad lokalt.

Den framtida måltidsprocessen måste vara ekonomiskt hållbar över tid, investeringar och drift kan med fördel ske i extern regi. Det är en fördel om man väljer olika lösningar för patienter och personal samt möjligheten till olika lösningar vid de olika sjukhusen. Målet måste vara ett brett och bra utbud av måltider,

PRIORITERAT MÅL 

Serviceverksamheten ska ge förvaltningarna bästa tänkbara service till ett rimligt pris och med stort kundfokus.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG     

att utforma en matvision för Västra Götaland, där regionens egen verksamhet är föregångare, att ta ett samlat grepp om IT-verksamheten och utarbeta plan för att uppfylla kraven på maximalt stöd för minimal arbetsinsats, att upprätta kontor för medborgarkontakter i varje delregion och samtidigt skapa en väl samlad och ekonomiskt effektiv förvaltning för interna, centrala funktioner, att tillse att alla verksamheter följer och arbeta utifrån den nationella handlingsplanen "Full tillgänglighet 2010", att arbeta med innovationsupphandlingar inom till exempel sjukvårdsteknik.

A. FEM VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER 1. EN FRÅGA OM ATT FÖRBÄTTRA Budgeten är det viktigaste styrdokumentet för alla organisationer. Västra Götalandsregionen är fortfarande en ganska ny företeelse där vi har ögonen på oss. Kan Västra Götaland bättre klara svåra utmaningar i näringslivet och underlätta finansiering av välfärden tack vare regionbildningen? Det kan vi säkert och det finns flera exempel. Men ytterst handlar en god ekonomi inte om organisation utan om en vilja att ständigt bli bättre.

2. ETT LEDARSKAP SOM FÖRMÅR GÖRA AVVÄGNINGAR Västra Götalandsregionen blir aldrig bättre än dess förmåga att leda och hålla ihop. Det behövs ett ledarskap som kan göra kloka avvägningar mellan skattebetalarnas betalningsvilja, patienternas önskemål och omvärldens krav.

3. STÄNDIGT ARBETE MED EFFEKTIVA PROCESSER Under de senaste två åren har Västra Götalandsregionen bedrivit ett mer intensivt arbete med effektivare processer inom framför allt sjukvården. Vi behöver bli mer fokuserade på att alla sjukhusen ingår i samma koncern och göra samordningsvinster. Det kan ibland uppfattas som centralstyrning, men handlar ytterst om att vara effektiv så att vi kan frigöra mer resurser till en god sjukvård, värdigt bemötande och en väl fungerande kollektivtrafik.

4. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRBÄTTRAD KVALITÉ Fokus i sjukvården ska vara både ökad tillgänglighet och förbättrad kvalité. Politiska låsningar får inte tillåtas negligera valfrihet, då tappar vi resurser för kvalitetsförbättringar som alla eftersträvar. Det finns många exempel på hur nya metoder för ökad tillgänglighet hänger samman med effektivare verksamhet och där kvalitetshöjningen kommer på köpet.

5. FÖRMÅGA ATT HANTERA RISKER OCH FÖRÄNDRINGAR I SKATTEKRAFT Ett budgetarbete handlar till sist om förmåga att ha beredskap, att både gasa och bromsa, att hantera risker och kunna ta om hand förändringar i skattekraft. Ibland är uppgiften att öka skattekraften, ibland att omfördela. Västra Götalandsregionen ska klara både och.

B. CENTERPARTIETS 20 ÖVERVÄGANDEN HÅLL EN HÖG NIVÅ TILL INNOVATIONER, REGIONAL UTVECKLING OCH NYA JOBB Regionens huvuduppdrag är att hålla samman Västra Götaland för fler jobb, regional utveckling och internationell konkurrenskraft. Vi ska vara aktiva för att kunna ta del av EU-medel och annan motfinansiering som stärker förutsättningarna för nya jobb. Då behövs kraftfulla satsningar i egna

resurser. En viktig del av regionutvecklingsnämndens uppdrag är också att medfinansiera infrastruktur och stimulera entreprenörskap. Kompetensförsörjning och satsning på regionens egna skolor, särskilt naturbruksgymnasierna är angeläget. Naturbruksutbildningarna är föremål för en översyn som är värdefull. Centerpartiets åsikt är att nya medel till naturbruksutbildning krävs för att säkra kompetens i de gröna näringarna. Centerpartiet tillför regionutvecklingsnämnden 20 miljoner kronor utöver index till regionutvecklingsnämnden för 2014.

SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIKEN Västra Götalandsregionen har satt upp ambitiösa mål för kollektivtrafiken. Med den nivå som den politiska ledningen föreslår för 2014 minskar möjligheterna att nå viktiga mål om ökat resande och mindre utsläpp. Kollektivtrafiken ska bidra till regionförstoring och en mer flexibel arbetsmarknad samt underlätta för pendlare med långa avstånd till jobbet. Landsbygden ska omfattas av satsningen på kollektivtrafik. Därför föreslår Centerpartiet 30 miljoner kronor utöver den nivå som den politiska ledningen föreslår för 2014. ÖKA SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN Västtrafik måste ges utrymme att öka intäkterna, via främst biljettintäkter så att självfinansieringsgraden ökar till 60 procent på sikt. Resenärerna ställer högre krav och kostnaderna för ökad standard ökar. När fler ställer bilen för att få en snabb och punktlig kollektivtrafik frigörs utrymme i den enskildes plånbok att betala högre biljettpris mot en hög kvalité på bussen eller tåget.

NYA RESURSER TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Centerpartiet anslår 31.430 miljoner kronor till de 12 Hälso- och sjukvårdsnämnderna för 2014, vilket är 800 miljoner kronor utöver 2013 års budget fastställd av regionfullmäktige. Dessa medel fördelas enligt resursfördelningsmodellen. Nytillkomna resurser ska i första hand användas till akutsjukvården och till vården av de mest sjuka äldre.

PRIORITERA ANNORLUNDA I REGIONSYRELSENS BUDGET

Centerpartiet omprioriterar i regionstyrelsen budget. Bland annat frigörs 155 miljoner kronor till satsningar inom sjukvården. Dessutom frigörs 89 miljoner kronor genom att verksamheten inom laboratorie- och röntgenverksamheten konkurrensutsätts.

FOKUS PÅ DE MEST SJUKA ÄLDRE För att garantera gruppen äldre med stort vårdbehov en god och kvalitativ vård behöver vi organisera vården smartare vilket kräver nya resurser, men framförallt genom förändrade arbetssätt. Centerpartiet anser att resurser ska flyttas från nuvarande verksamhet med hög andel äldre med återkommande behov av sjukhuskontakter till en MÄVA/geriatrik avdelning för att få ett bättre resursutnyttjande och ett mer värdigt omhändertagande.

Patienter med kroniska sjukdomar har rätt till en individuell vårdplan. En vårdlots eller vårdcoach bör finnas för att bättre och mer effektivt ta hand om patienten och flytta akuta besök till planerade.

SATSA PÅ VG PRIMÄRVÅRD Ramen för VG primärvård baseras på 2013 års nivå med justering för indexuppräkningar och befolkningsförändringar. Centerpartiet vill prioritera och utöka den nära första linjens sjukvård räknar Centerpartiet upp ersättningen med hänsyn både till befolkningsökning och kostnadsökningar enligt index, vilket innebär 5.473 miljoner kronor.

STIMULERA UTVECKLING FÖR BÄTTRE TILLGÄNGLIGHET De riktade statliga medel som regionen erhåller för att exempelvis uppnå mål för tillgänglighet och kortare vårdköer bl.a. från den s.k. kömiljarden, rehabiliteringsgarantin, sjukskrivningsmiljarden ska användas direkt för dessa syften och inte blandas ihop med regionens egna satsningar. Ett förbestämt bonussystem till de verksamheter som använder medlen för att nå bästa patientnytta

ska införas. Medel för att korta vårdköer ska användas till det, inget annat.

ANVÄND STATLIGA UTVECKLINGSRESURSER Regionen ska inte tacka nej till de ersättningar som erbjuds, till exempel för att utveckla vårdvalssystem. I budgetförslaget har Centerpartiet tillfört de resurser som staten erbjuder för att utveckla vårdval med 14 miljoner kronor för 2014.

SATSA PÅ SOCIALA INVESTERINGAR Att ha ett jobb att gå till är grunden för en god hälsa. Regionen satsar stora medel på regional utveckling i syfte att skapa jobb. Men ändå riskerar utanförskapet att bita sig fast på vissa orter och i vissa bostadsområden. Centerpartiet anser att nya metoder ska prövas. Många nya metoder prövas redan via exempelvis kyrkor och föreningar. Det civila samhället har en allt viktigare uppgift att nå människor som hamnat utanför. Det gäller att dessa insatser lyfts fram och räknas in som en väsentlig del av ekonomin. Centerpartiet motionerade nyligen om införandet av sociala investeringsfonder och fick regionfullmäktiges bifall. Vi vill koppla ihop sociala investeringar (sociala investeringsfonden) på fem miljoner kronor för 2014 med arbetet med den sociala ekonomin för att undvika utanförskap och skapa fler jobb, inte minst för ungdomar.

ANSVARET FÖR PASSIVHUS FLYTTAS TILL REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Ett av de mest framgångsrika projekten i Sverige för energieffektivt byggande är satsningen på passivhus i Västra Götaland. Satsningen startade i Alingsås i befintligt bostadsbestånd och har bundits samman med kompetens från nybyggnation i Lindås-satsningen i Göteborg. Nu är projektet ett komptenscentra för hela landet och bör ges långsiktiga förutsättningar. Centerpartiet föreslår att satsningen flyttas från miljönämnden till regionutvecklingsnämnden för att säkra finansieringen, och samtidigt ökas satsningen med 0,5 miljoner kronor.

EN REJÄL SATSNING PÅ IT Satsningen på IS/IT-system i regionen har släpat efter under många år. Nu behövs ett krafttag för att komma ikapp med såväl interna IT-miljöer för regionens anställda som externa informationssystem som underlättar för patienter och anhöriga att komma i kontakt med vården, boka och avboka besök på vårdcentralen mm. Viktigt är att det avsätts resurser inom regionstyrelsens ram för att underlätta IS/IT-utvecklingen. Centerpartiet föreslår 100 miljoner kronor för 2014 inom ramen för investeringar för en sådan satsning.

SÄNK FOLKTANDVÅRDENS PRISER Folktandvården i Västra Götalandsregionen håller avsevärt högre priser än Folktandvården i andra landsting/regioner. Prislistan är högre än den gemensamt framförhandlade referensprislistan15. Även försäkringskassans jämförelse visar på högre kostnader för patienter i Västra Götaland. Det drabbar patienterna. Regionfullmäktige beslutar om tandvårdstaxan och inriktningen bör vara att sänka priserna för patienterna till samma nivå som den framförhandlade nationella referensprislistan.

MER RESURSER TILL FOLKHÖGSKOLOR OCH KULTURINSTITUTIONER För att säkerställa verksamheten och kvaliteten på regionens egna folkhögskolor tillförs 7 miljoner kronor. Göteborgs Operan, Göteborgs Symfonikerna och Film i Väst till förs tillsammans 9 miljoner för att bibehålla konstnärlig kvalitet.

SATSA PÅ BOTANISKA TRÄDGÅRDEN OCH SMART ENERGI Centerpartiet har under ett antal år avsatt medel för nödvändiga utvecklingsinsatser i Botaniska trädgården. Under 2014 föreslår vi en ökad ram på till Botaniska på tre miljoner kronor. Vi frigör 1,5 miljon kronor ur miljönämnden när projektet för passivhus överförs till regionutvecklingsnämnden. Dessa medel vill Centerpartiet använda för att utöka satsningen på Smart Energi inklusive affärsmodeller för hållbara konsumtions- och produktionsmodeller.

SERVICENÄMNDENS AVKASTNINGSKRAV TAS BORT Tidigare utlagda årliga avkastningskrav tas bort. Tidigare reducerat regionbidrag återställs till 118 miljoner. Servicenämnden åläggs ett årligt koncernbidrag som uppgår till 90 miljoner kronor för 2014.

FASTIGHETSINDEX PÅ 1,2 PROCENT Med anledning av den nya hyres- och investeringsmodellen görs en teknisk justeringav nämndens regionbidrag. Centrala delfinasieringsmedel avseende strategiska fastighetsinvesteringar överförs till nämnden. Fastighetsindex på 1,2 procent ska tillämpas under planperioden.

HÅLL FAST VID EN HÖG INVESTERINGSNIVÅ Det är viktigt för sjukvården samt övriga verksamheter att regionen har en hög och jämn investeringsnivå. Det bidrar till att förbättra arbetsmiljön för anställda, trevligare vårdmiljö för patienter och minskade kostnader för regionens drift. En hög investeringsnivå minskar också regionens energiförbrukning vilket bidrar till att hejda klimatförändringar. En hög investeringsnivå är en del av regionens attraktivitet och bidrar till att personalen trivs på jobbet. Centerpartiet anser att det är angeläget att Vita Huset i Göteborg blir föremål för investering snarast så att regionen kan avsluta dyra hyresavtal runtom i Göteborg. Vi anser också att en nyinvestering på hela komplexet vid Östra Sjukhuset bör påbörjas i syfte att undvika kostsamma mindre renoveringar. En sådan investering medverkar till att minska utsläppen och hålla nere uppvärmningskostnader.

Mkr

2014

2015

2016

Investeringar

3 300

3 500

3 500

-varav fastighetsinvesteringar

1 846

1 922

1 922

-varav utrustningsinvesteringar

1 189

1 123

1 123

Bolag

265

455

455

EFFEKTIVISERA ALL VERKSAMHET MED EN PROCENT För att frigöra nya resurser till sjukvården och för att stimulera nya arbetsmetoder föreslår Centerpartiet en effektivisering på en procent i all verksamhet.

INFÖR AVKASTNINGSKRAV PÅ PRIMÄRVÅRD OCH TANDVÅRDEN Den konkurrensutsatta delen av den av regionen drivna tandvården och primärvården beläggs med ett avkastningskrav på 1 procent till ägaren, vilket ger 55 miljoner kronor som tillförs Regionstyrelsen.

FINANSIELLA MÅL   

Regionens ska ha ett eget kapital på minst 3.000 Mkr Region ska behålla sin nuvarande rating och goda finansiella anseende Regionen ska genomsnittligt klara investeringsnivån utan extra upplåning

REGIONSTYRELSEN FÖRESLÅR REGIONFULLMÄKTIGE BESLUTA:   

att fastställa regionbidrag till styrelser, nämnder och verksamheter för år 2014 enligt föreliggande förslag till budget, att fastställa inriktningen för åren 2015-2016 som underlag för den fortsatta planeringen, att fastställa skattesatsen för 2014 till 11 kronor och 13 öre per skattekrona,

 

   

 







att fastställa i budgeten angivna finansiella mål, att bemyndiga regionstyrelsen att utifrån en investeringsram om 3.300 Mkr för 2014, 3.500 Mkr 2015 samt 3.500 Mkr 2016 fastställa investeringsplan och fördela låneramar för planperioden 2014-2016, att bemyndiga regionstyrelsen att under år 2014 uppta lån om ett högsta belopp av 3 .000 Mkr att hanteras enligt föreskrifterna i finanspolicyn, att bemyndiga regionstyrelsen att fatta beslut om tekniska justeringar av regionbidrag till nämnder och styrelser under förutsättning att ärendena inte är avprincipiell art, att fastigställa fastighetsindex till 1,2 procent för planperioden som underlag till beräkning av hyror, att uppdra åt regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden att senast under oktober 2013 lämna uppdrag med mera till respektive verksamheter, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att i erforderlig tid före den 30 september fatta beslut om eller bekräfta ersättningar för år 2014 avseende länssjukvård, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att i erforderlig tid före den 30 september fatta beslut om eller bekräfta beställning och ersättning för år 2014 avseende högspecialiserad vård, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna och i förekommande fall hälso- och sjukvårdsutskottet att träffa överenskommelser med berörda styrelser och förvaltningar inom hälso- och sjukvården och tandvården avseende ersättningar, vårdnivåer, vårdinriktningar med mera före 30 september 2013, att uppdra åt styrelser, nämnder och verksamheter att senast den 1 november 2013 till regionstyrelsen avrapportera detaljbudgeten för år 2014 samt flerårsplan för 2015 - 2016 för den egna verksamheten, att i övrigt godkänna förslaget till budget för år 2014 samt i budgetförslaget angivna uppdrag, direktiv och inriktningar samt i övrigt godkänna förslaget till plan för åren 2015-2016.

TABELLVERK Regionbidrag (Mkr)

Regionfullmäktige Regionstyrelsen Folkhälsokommittén Kommittén för rättighetsfrågor Sahlgrenska Universitetssjukhuset Revisiorskollegiet Patientnämnd Arkivnämnd Fastighetsnämnd Servicenämnd Nämnd Hälsan & stressmedicin HSN 1, norra Bohuslän HSN 2, Dalsland HSN 3, Trestad HSN 4, mellersta Bohuslän HSN 5, Göteborg centrum-väster HSN 6, Mittenälvsborg HSN 7, södra Bohuslän HSN 8, Sjuhäradsbygden HSN 9, västra Skaraborg HSN 10, östra Skaraborg HSN 11, Göteborg Hisingen HSN 12, nord-östra Göteborg Regionutvecklingsnämnd Kulturnämnd Miljönämnd Kollektivtrafiknämnden Koncernbanken Moderförvaltningen Summa regionbidrag

Detaljbudget Regionbidrag

Plan

Plan

2013

C 2014

2015

2016

65,9 3 111,8 41,7 35,3 798,3 23,3 15,2 26,7 38,0 9,8 17,4 1 589,9 984,3 3 146,2 2 219,2 4 201,4 1 797,4 2 290,6 3 779,3 2 599,9 2 670,9 2 521,4 2 829,4 618,5 978,2 66,8 3 349,3 -310,5 2 412,9

66,9 3 189,2 42,4 35,7 822,5 23,2 15,1 27,2 193,7 118,0 17,6 1 611,9 998,7 3 212,1 2 301,3 4 312,9 1 841,0 2 357,7 3 848,0 2 653,0 2 720,0 2 640,8 2 932,4 659,9 1 007,7 69,9 3 702,6 -309,9 1 830,7

67,6 3 265,6 42,8 35,8 829,0 23,4 15,3 27,5 224,9 115,6 17,7 1 631,7 1 010,9 3 251,6 2 329,5 4 366,4 1 863,5 2 386,8 3 895,2 2 685,7 2 753,5 2 673,2 2 968,4 665,5 1 026,4 69,6 3 743,3 -306,4 2 500,7

69,1 3 327,4 43,7 36,6 844,0 23,9 15,6 28,1 209,3 118,2 18,0 1 663,1 1 030,4 3 314,2 2 374,3 4 450,8 1 899,4 2 432,8 3 970,3 2 737,4 2 806,5 2 724,6 3 025,3 680,2 1 049,0 71,2 3 825,6 -306,9 2 827,4

41 928,5

42 942,0

44 180,6

45 309,5

Resultaträkning (Mkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Resultat 1; Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Generella statsbidrag Finansiella intäkter Värdesäkring pensioner Finansiella kostnader Resultat 2; Resultat före extraordinära poster

2014

2015

2016

10 992 11 193 11 513 -51 866 -53 096 -54 337 -1 760 -1 829 -1 891 -42 635 -43 733 -44 715 34 743 4 253 3 810 181 -302 -37 13

36 052 4 292 3 810 185 -440 -41 124

37 679 4 320 3 810 190 -592 -43 650

13

124

650

Finansiella poster (Mkr)

2014

2015

2016

Försäljning av anläggningstillgångar Nya lån Nettoinvesteringar Amortering av lån och långfristiga skulder

0 0 3 300 0

0 0 3 500 0

0 0 3 500

Resultat 3; Årets resultat

Balansräkning (Mkr)

UB 2014

UB 2015

UB 2016

Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar -Byggnader och Mark -Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar

23

22

21

12 741 6 676 573 20 013

14 158 7 149 573 21 902

15 459 7 499 573 23 552

Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar

450 6 637 4 403 730 12 220

450 6 686 3 889 730 11 755

450 7 051 3 889 730 12 120

TILLGÅNGAR

32 232

33 657

35 672

Ingående eget kapital Årets förändring Eget kapital

5 405 13 5 418

5 418 124 5 542

5 542 650 6 192

Avsättning pensioner Övriga avsättningar Avsättningar

13 578 1 148 14 726

14 661 1 148 15 809

15 985 1 148 17 133

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder

1 316 10 771 12 087

1 316 10 990 12 306

1 316 11 030 12 346

EGET KAPITAL, SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR

32 227

33 657

35 596

REFERENSER OCH FÖRDJUPNING 1

Chalmers leder EUs satsning på grafen. http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-leder-EUsmiljardsatsning-pa-grafen.aspx 2 Västra Götalandsregionens arbete med God Vård. http://www.vgregion.se/godvard 3 Aktiv hälsostyrning. Utvärdering redovisad vid HSU 27 mars 2013. http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Politik%20och%20beslut/HSU_handlingar/HSU%202013 -03-27/Info%E4r%201%20Utv%E4rdering%20aktiv%20h%E4lsostyrning.pdf 4 Om MÄVA vid Uddevalla Sjukhus. http://www.nusjukvarden.se/sv/NU-sjukvarden/Vard2010/Avslutade-delprojekt/MAVAGeriatrik/ 5 Utvärdering av vårdvalsreformen VGPV. http://www.vgregion.se/sv/VastraGotalandsregionen/startsida/Om-Vastra-Gotalandsregionen/Nyheter/Nyhetsarkiv-20111/Fritt-vardval-medpositiva-resultat/ 6 Om tandvårdscheck http://regeringen.se/sb/d/10750/a/108280 7 Om samverkande sjukvård. http://www.prevard.se/sv/Prehospitalt-samverkansprojekt/Startsida/ 8 Mer om vårdkedjor inom akutsjukvården. http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Omraden/6/Verksamhetsomraden/Ambulanssjukvarden/Forskning-ochUtveckling/Vardkedjor/ 9 Rapport om direktspår. http://www.kvalitetsmassan.se/kvalitetsbanken/direktsparet/ 10 Benchmarkingrapport Västra Götalandsregionen. http://www.vgregion.se/sv/VastraGotalandsregionen/startsida/Om-VastraGotalandsregionen/Regionorganisationen/Regionkansliet/Ekonomi/Ekonomi-i-balans/ 11 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-8-3 12 Forskning och utveckling i Västra Götaland. http://www.vgregion.se/sv/VastraGotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/FoU/ 13 Om arbetet med den sociala ekonomin http://www.vgregion.se/sv/VastraGotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Naringsliv/Social-ekonomi/ 14 Five Clusters. http://www.vgregion.se/sv/VastraGotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Publikationer-statistik/Aktuellarapporter/Rapportarkiv/Publikationer-2012/Five-Clusters/ 15 Tandvårds- och läkemedelsverkets referensprislista. http://www.tlv.se/tandvard/referensprislista/