Budget 2015 centerpartiet

En kär vän får ett tråkigt cancerbesked, en gammal klasskompis tar sitt liv, en kollega dör hastigt i en diabeteskoma och en släkting drabbas av stroke. Ohälsan kryper omkring i vår vardag och får ofta dramatiska konsekvenser. Ibland luras vi att tro att vissa går fria, en känsla att det aldrig drabbar mig. Men ohälsan kan dyka upp hos alla, även bland relativt unga och till synes friska människor. Ofta vet vi inte exakt varför vissa drabbas mer än andra. Vi vet att exempelvis stress eller rökning ökar riskerna. Men sammantaget vet vi alltför lite för att bekämpa ohälsa. En sjukvårdshuvudman som Västra Götalandsregionen ska jobba på två fronter för att bekämpa ohälsan.

1. Vi ska jobba brett med det friska, skapa förutsättningar för jobb och uppmuntra forskning. Om fler har jobb och om fler ägnar sig åt medicinsk forskning kan vi långsiktigt undvika ohälsa. Att ha ett jobb är den största garanten för att hålla ohälsan borta. Med stora forskningsresurser kan gåtan om cancer eller psykisk ohälsa snabbare lösas. Centerpartiet anser att en stor region som Västra Götaland ska satsa både på bredd och spets, både möta befolkningen för en allmän mobilisering för fler jobb och en rejäl satsning på forskning för internationell konkurrenskraft inom tex Life Science. Västsverige har en enorm möjlighet att låta exempelvis medicinsk forskning smälta samman med forskning inom textil, fordon eller i kemiföretag. Västra Götaland är en kunskapsintensiv region där vi ska uppmuntra kreativitet och innovationsskapande insatser. Det är det mest effektiva sättet att långsiktigt bekämpa ohälsa!

2. Vi ska vara världsbäst på att bekämpa ohälsa när den slår till i vår vardag. Sahlgrenska Universitetssjukhuset var tidigt ute med hjärttransplantationer och är idag ett av de mest framgångsrika sjukhusen inom en mängd områden i Europa. Av de åtta rikssjukvårdsuppdrag som finns har Sahlgrenska ansvaret för sex stycken, bland annat hjärtsjukvård för barn. Västra Götalandsregionen ska fortsätta flytta fram positioner när det gäller att lindra och bota. Alla sjukhus, all personal och alla andra goda krafter på sjukhus, vårdcentraler och ute i andra vårdverksamheter ska tas tillvara för att skapa bästa möjliga sjukvård. Centerpartiet har fokus på den nära vården, vården för de mest sjuka äldre och de människor som drabbas av psykisk ohälsa. Kan vi säkra resurser för den nära vården, möta de äldsta patienterna på ett bättre sätt och nå bättre resultat inom psykisk ohälsa samt psykiatrin så kan länssjukvården koncentrera sig på den vardagssjukvård som bäst bedrivs där. Att varje vårdinsats sker på rätt vårdnivå avgör resultatet och leder till att pengarna räcker till mer vård.

Centerpartiet är hjärtligt trötta på det ledarskap vi upplevt i sjukvården under de senaste åren. Vi anser att ledarskapet på högsta politiska nivå är usel. Det saknas ambitioner, systemtänkandet krackelerar och tillräckligt uppmuntran av vårdpersonalen lyser med sin frånvaro. Nu måste Västra Götalandsregionen forma ett ledarskap och skapa förtroende så att vårdpersonalen kan lita på sin arbetsgivare, patienterna känna ökad trygghet och att skattebetalarna vågar prata väl om sjukvården. För att lyckas krävs ett maktskifte! Rösta gärna på Centerpartiet i september. I följande budget berättar vi vad vi vill åstadkomma de kommande tre åren om vi får din röst!

Kristina Jonäng Gruppledare Centerpartiet

1. UPPMUNTRA INNOVATIONER OCH BEKÄMPA OHÄLSA

2

2. EN REGION FÖR FLER JOBB OCH BÄTTRE HÄLSA

6

VÅRA PRIORITERINGAR I BUDGET 2015: BEKVÄMA BUSSAR OCH TÅG PRIORITERINGAR I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ETT JOBB VIKTIGT FÖR HÄLSAN

6 6 6 6

3. EN EFFEKTIV VERKSAMHET FÖR EN GOD VÅRD

8

ÖKA PATIENTENS MAKT FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA PATIENTENS ÖNSKAN MÅSTE VARA I FOKUS IS/IT-SYSTEM SOM REDSKAP I VÅRDEN OCH FÖR ATT MINSKA ADMINISTRATIONEN DAGS FÖR VÅRDVAL 2.0 INOM SPECIALISTVÅRDEN FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA SATSA PÅ NÄRSJUKVÅRDEN VÅRDCENTRALEN – VIKTIG FÖRSTA KONTAKT MED VÅRDEN BÄTTRE VÅRD FÖR ÄLDRE EN MER MODERN PSYKIATRI ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FUNGERANDE VÅRDKEDJOR SAMMANHÅLLEN VÅRD FÖR DE MEST VÅRDTUNG UTVECKLA SAMARBETET MED KOMMUNERNA FÖRBÄTTRA MISSBRUKSVÅRDEN TILLGÄNGLIGA UNGDOMSMOTTAGNINGAR UTVECKLA LOKALSJUKHUSEN PRIORITERA DEM MED DE STÖRSTA TANDVÅRDSBEHOVEN. FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HJÄLPMEDEL BÄTTRE VÅRD I AKUTA SKEDEN AMBULANS INOM 20 MINUTER SAMARABETE MED ANDRA AKUTMOTTAGNINGARNA FLER DIREKTINLÄGGNINGAR OCH DIREKTSPÅR MOBIL RÖNTGEN BÄTTRE SJUKVÅRDSRÅDGIVNING VÄSTRA GÖTALAND SKA HA SVERIGES BÄSTA SJUKVÅRD FÖRBÄTTRA VÅRDPROCESSERNA LIKVÄRDIG VÅRD OCH EN EKONOMI I BALANS SAHLGRENSKA–ETT SJUKHUS I VÄRLDSKLASS SPECIALIST- OCH HÖGSPECIALISERAD VÅRD I FRAMKANT FORTSATT FOKUS PÅ VÅRDGARANTIN LYFT FRAM LIVSSTIL OCH HÄLSA INDIVIDENS OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR MED FOKUS PÅ BARN OCH UNGA PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA INFÖR LIVSSTILSUNDERSÖKNINGAR OCH STÖD TILL EGENVÅRD INTERVENTIONSPROGRAM

8 8 9 9 9 10 10 10 10 11 11 12 12 12 13 13 13 13 14 14 14 15 15 15 15 16 16 16 16 16 16 17 17 18 18 18 19

4. EN ÖPPEN OCH NÄRODLAD REGION

20

EN LEDANDE KUNSKAPSREGION

20

SATSA PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING EN REGION FÖR ALLA MÅNGFALD OCH VALIDERING FÖR FLER JOBB TA TILLVARA DEN SOCIALA EKONOMIN FEM KLUSTER BÖR BLI SEX KLUSTER I VÄSTSVERIGE SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIK

EN REGION MED GLOBALT MILJÖANSVAR

20 20 20 20 21 22 22 22 23 24

5. EN KULTURREGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR

25

6. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

26

I FRAMKANT FÖR BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING FLER KARRIÄRMÖJLIGHETER FOKUS PÅ LÖNEFRÅGOR PREMIERA DUKTIGA CHEFER

26 27 27 27

7. EN MODERN SERVICEORGANISATION

28

MÅNGFALD PÅ MENYN OCH EFFEKTIV DISTRIBUTION

28

8. EKONOMISKT PERSPEKTIV

30

A. FEM VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER 1. ETT LEDARSKAP SOM FÖRMÅR GÖRA AVVÄGNINGAR 2. EN FRÅGA OM ATT VÄRNA SJÄLVSTYRET 3. STÄNDIGT ARBETE MED EFFEKTIVA PROCESSER 4. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRBÄTTRAD KVALITÉ 5. FÖRMÅGA ATT HANTERA RISKER OCH FÖRÄNDRINGAR I SKATTEKRAFT B. CENTERPARTIETS 13 ÖVERVÄGANDEN 1. HÅLL EN HÖG NIVÅ FÖR REGIONAL UTVECKLING GER JOBB OCH VÄLFÄRD 2. SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIKEN 3. NYA RESURSER TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD - ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN I VÅRDEN - KLARA BELÄGGNINGSMÅLET - LÅNGSIKTIGHET OCH ARBETSRO - EN REJÄL SATSNING PÅ FRAMTIDENS VÅRDINFORMATIONSMILJÖ 4. JÄMSTÄLLDA LÖNER, BETALD SPECIALISTUTBILDNING OCH ÖKAD LÖNESPRIDNING 5. PRIORITERA INSATSERNA EFTER BEHOV 6. HÅLL FAST VID EN HÖG INVESTERINGSNIVÅ 7. SÄNK FOLKTANDVÅRDENS PRISER 8. PRIORITERA I KULTURBUDGETEN OCH SÄKRA RESURSERNA TILL KULTURINSTITUTIONERNA 9. SATSA PÅ BOTANISKA TRÄDGÅRDEN OCH SMART ENERGI 10. INTENSIFIERA ARBETET MED EN GIFTFRI REGION 11. EFFEKTIVISERA ALL VERKSAMHET MED EN PROCENT 12. INDEX FÖR SJUKVÅRDEN 13. INFÖR AVKASTNINGSKRAV PÅ PRIMÄRVÅRD OCH TANDVÅRDEN REGIONBIDRAG:

30 30 30 30 30 30 30 30 31 31 31 31 31 31 31 32 32 32 33 33 33 33 33 33 35

INFRASTRUKTUR SKA HA HÖG PRIORITET BYGG UT BREDBAND, CYKELBANOR OCH SATSA PÅ NYA FORDONSBRÄNSLEN LÄROSÄTEN OCH TEKNIKPARKER - MOTORER FÖR TILLVÄXT

VÅRA PRIORITERINGAR I BUDGET 2015: Alla människors lika rätt och värde är grunden i Centerpartiets politik. Frihet och trygghet hänger samman. Utan trygghet, ingen frihet och utan frihet ingen trygghet. Mångfald och öppenhet är förutsättningen för ett gott samhälle.

BEKVÄMA BUSSAR OCH TÅG Allt fler tar tåget eller bussen till jobbet eller skolan. Pendlare ska kunna resa bekvämt med snabbussar och pendeltåg. Turtätheten ska öka på bussar och tåg, särskilt mellan orter med stor arbetspendling. Resurserna till kollektivtrafik ska även omfatta en god servicenivå på landsbygden.

Biljettsystemet ska vara enkelt. Regionen ska prioritera hög kvalité framför lågt pris. Centerpartiet satsar ytterligare 200 mkr utöver index på kollektivtrafiken.

PRIORITERINGAR I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1. Öka tillgängligheten i sjukvården. Under senare år har det funnits en tendens att ställa krav på balans i ekonomin vid sjukhusen samtidigt som ersättningen till de verksamheter som har nått uppsatta mål om tillgänglighet dragits in. Centerpartiet vill återinföra ett bonussystem till de verksamheter som når vårdgarantin och det innebär också att regionen i ökad uträckning kan nå målen för ”kömiljarden”. Därför anslår centerpartiet 200 mkr utöver index för att öka tillgängligheten i vården.

2. Fler vårdplatser. Regionstyrelsen har fattat beslut som en beläggningsgrad på 90 procent vid sjukhusen. Det innebär att det krävs fler vårdplatser vid några sjukhus, samtidigt som det kan behöva omdisponeras vid andra. Centerpartiet anser att dessa beslut ska fattas så när verksameten som möjligt. Verksamheterna är bäst på att avgöra hur resurserna bäst kan används för en trygg och säker vård. Därför anslår centerpartiet 125 mkr utöver index för att klara beläggningsmålet.

3. Ge verksamheten arbetsro. För att klara en verksamhet i balans vid sjukhusen och samtidigt ge personalen möjlighet att arbeta med ständiga förbättringar och vardagsrationalisering anser centerpartiet att det krävs långsiktiga spelregler/förutsättningar. Det är genom ständiga förbättringar som verksamheten kan effektiviseras och kvaliteten höjas. Därför anslår centerpartiet 310 mkr utöver index för att ge sjukhusvården arbetsro, och möjlighet att jobba med ständiga förbättringar.

4. Framtidens vårdinformationssystem. Personalen upplever att de administrativa systemen stjäl tid från det direkta patientarbetet samtidigt som vårdinformationen ska underlätta kvalitetsarbetet, öka säkerhete och förbättra tillgängligheten. För att ta ett helhetsgrepp på IS/ITutvecklingen i Västra Götalandsregionen, och ge plats åt nästa generations vårdinformationssystem satsar centerpartiet 100 mkr på en IS/IT-satsning i 2015 års budget.

ETT JOBB VIKTIGT FÖR HÄLSAN Fokus på innovationer. Delaktighet och inflytande över sina egna livsvillkor är grundläggande för en god hälsa. Faktorer som levnadsvanor, utbildningsnivå och uppväxtvillkor påverkar folkhälsan. Ett jobb är den enskilt viktigaste faktorn för att undvika ohälsa. Regionen främsta uppdrag är att skapa ökade förutsättningar för tillväxt och jämlika villkor i hela länet. Förmågan att förnya näringslivet och ta tillvara innovationer är avgörande. Fokus på entreprenörskap och en effektiv offentlig verksamhet är nyckeln till framgång.

Lyft fram sociala investeringar. Att ha ett jobb att gå till är grunden för en god hälsa. Regionen satsar stora medel på regional utveckling i syfte att skapa jobb. Men ändå riskerar utanförskapet att bita sig fast på vissa orter och i vissa bostadsområden. Centerpartiet anser att nya metoder ska prövas. Många nya metoder prövas redan via exempelvis kyrkor och föreningar. Det civila sam-

hället har en allt viktigare uppgift att nå människor som hamnat utanför – en social investering förframtiden. Det gäller att dessa insatser lyfts fram och räknas in som en väsentlig del av ekonomin. Centerpartiet anslår 60 mkr utöver index på satsningar för jobb och företagande inom ramen för regionala utvecklingsnämnden.

STRATEGISKA MÅL Regionens främsta uppdrag är att skapa ökade förutsättningar för tillväxt och jämlika villkor i hela länet. Förmågan att förnya näringslivet och ta tillvara innovationer är avgörande.

Fokus på entreprenörskap och en effektiv offentlig verksamhet är nyckeln till framgång.

En sammanhållen och värdig vård för de sjuka äldre ska prioriteras, med en vårdkontakt och bättre omhändertagande ska de mest sjuka äldre och dess anhöriga känna trygghet och få bästa möjliga vården i Västra Götaland.

Vården ska vara behovsprövad, solidariskt finansierad, finnas tillgänglig för alla som behöver den och hålla hög kvalitet. Regionens uppgift är att garantera att människor får den vård de är i behov av. Människors rätt till vård ska inte avgöras av bostadsort eller inkomst. Människor har samtidigt ett eget ansvar för sin livsstil och för att främja sin egen hälsa.

Utgångspunkten för verksamheten inom vården i Västra Götaland ska alltid vara patientens behov, oavsett om det handlar om bemötande i den akuta situationen, service som öppettider på vårdcentralen eller information som skickas hem. Vården ska vara jämlik. Patienter ska kunna lita på att de får den allra bästa vården, den bästa servicen och det bästa bemötandet.

I avsnittet finns förslag till beslut riktade till verksamheten. Förslag som förbättrar hälso- och sjukvården och som stimulera en positiv utveckling i Västra Götaland. ÖKA PATIENTENS MAKT Centerpartiet vill öka valfriheten i vården. Patienter ska ha rätt att välja läkare och vårdgivare. Vi vill t.ex. ge blivande mammor möjlighet att välja den mödravård som passar det egna behovet bäst. Ge utrymme för mödravårdscentralerna att utforma sitt eget arbetssätt och egna nisch.

Rätt att välja och ökad tillgång till bra och kvalificerad rehabilitering finns oavsett var man bor i regionen. Sjukgymnastik är en mycket viktig del inom rehabiliteringsområdet och har stor betydelse i vårdkedjan för att människor ska komma tillbaka efter sin sjukdom/skada. Därför ser vi mycket positivt på att regionen nu öppnar upp för fler vårdgivare att bedriva sjukgymnastik och arbetsterapi.

Vårdval inom specialistvården för utpekade operationer och behandlingar bör utarbetas. Erfarenhet från andra landsting är att kvalitén ökar samtidigt som kostnaderna minskar och köerna reduceras. Patienten har möjlighet att påverka hos vilken utförare som operationen/behandlingen ska utföras. Ett ersättningssystem för vårdprocesser bör utarbetas med inriktning att ge lika ersättning för en vårdprocess, inklusive eventuell eftervård och reoperationer. Det ökar kvaliteten och kostnaden för insatsen blir tydligare och patientnöjdheten ökar.

FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA Västra Götalandsregionen var bland de första i Vårdsverige att så tydligt fokusera på att minska väntetiderna i vården. Fokuseringen på köreducering måste fortsätta. Det är ett sätt att möta patienterna med respekt samtidigt som sjukvården jobbar med ständiga förbättringar som stärker både kvalitets- och effektivitetsarbetet.

Antalet väntande vid fler av specialistmottagningar såsom ortopedi och ögonsjukvård minskar inte längre. Det finns tecken på ökade köer inom flera områden. Och inom barn- och ungdomspsykatrin når regionens inte upp till regionens egna uppsatta tillgänglighetsmål.

För att garantera trygghet, tillgänglighet och kvalitet för alla invånare behöver fler vårdaktörer än regionens egna utförare delta i arbetet. Därför krävs en större öppenhet till samarbete med både vårdföretag och ideella organisationer inom hälso- och sjukvården.

I vårdgarantin för mottagning eller behandling ingår inte laboratorie- och röntgenverksamheten.

Det gör att väntan för patienten de facto är längre än det som sjukvården mäter för att uppfylla vårdgarantin. En väntan som för patienten är oroande och frustrerande. För att snabba upp processen för patienten bör Västra Götalandsregionen besluta att tiden för provtagning/röntgen samt väntan på analys och svar ska inräknas i tiden för vårdgarantin.

PATIENTENS ÖNSKAN MÅSTE VARA I FOKUS Västra Götalandsregionen har haft en generös inställning till valfrihetsvård för patienten. Inskränkningar av valfriheten för patienter ska förhindras och istället bör olika typer av reformer som förbättrar valfriheten för patienten utvecklas. Det ökar kvaliteten i vården.

Regionen bör även införa valfrihet inom den högspecialiserade vården. Det är i synnerhet viktigt för patienter som går under långvarig behandling, till exempel strålbehandling mot cancer och som bor i gränsområdena. De ska ha möjlighet att välja ett annat sjukhus med högspecialiserad vård utanför regionens gränser.

Det ska vara enkelt att få vård i andra europeiska länder. Alla ska ha rätt att söka planerad vård och specialistvård i annat EU-land på samma villkor som gäller i det egna landet, reglerna bör även omfatta Norge. Verksamheten vid Sahlgrenska International Care bör utvecklas för utbyte inom internationell vård.

IS/IT-SYSTEM SOM REDSKAP I VÅRDEN OCH FÖR ATT MINSKA ADMINISTRATIONEN För att klara att möta framtidens vårdbehov måste den arbetstid som finns tillgänglig i verksamheten användas på ett effektivare sätt än vad som idag är fallet. Välutbildade anställda ska ägna mesta möjliga tid åt patienter, deras anhöriga och vidareutbildning och mindre tid åt onödig administration och dokumentation. Standardvård ska automatiseras och kvalitetssäkras genom datoriserade vårdprogram och kvalificerade beslutsstöd. Den vårdadministrativa tiden ska minska. Därför måste nya funktioner, applikationer och det måste ske en avsevärd standardhöjning och förbättring i systemen. De administrativa systemen ska ge maximalt stöd med minimalt arbete. Systemen ska samordnas och vi ska inte vara främmande för att ta fram helt nya vårdadministrativa system om de inte uppfyller kraven på enkelhet, smidighet och kvalitativt stöd.

Ny teknik måste användas i sjukvården. Sms-påminnelser, möjligheter att kommunicera med vården via mejl, möjlighet att boka via nätet mm. Läsplattor med olika applikationer kan bli värdefulla verktyg för att underlätta för patienten. På samma sätt kan tekniken ge nya möjligheter för information och kontakt med vården. Regionen bör verka för att införa ny teknik som underlättar för patienter – oavsett om det handlar om avancerad vård i hemmet eller om det är ett sätt att informera patienter om vårdcentraler och öppettider.

Samhället i stort blir allt mer kunskapsintensivt och information om i princip allting finns ständigt att tillgå via internet, vilket bidrar till att befolkningen önskar större delaktighet och patientinflytande. Sjukvården måste utveckla nya arbetssätt där kommunikation via internet är en viktig del.

Det kan både gälla information om olika diagnoser och behandlingar samt tillgången till det egna ärendet, möjligheten att enkelt boka tid och förnya recept. E-hälsa är den samlade termen för IT i vården. I Västra Götaland måste ett nytt vårdinformationssystem tas fram som kan svara upp mot befolkningens förväntningar och kommande krav om stödsystem i verksamheten.

I och med att ansvaret för IS/IT överförts till Regionstyrelsen finns det större möjlighet att kraftsamla för regiongemensam utveckling av vårdinformationssystem som svarar upp mot befolkningen förväntningar samt verksamhetens krav.

DAGS FÖR VÅRDVAL 2.0 INOM SPECIALISTVÅRDEN För att garantera trygghet, tillgänglighet och kvalitet för alla invånare behöver fler vårdaktörer än regionens egna utförare delta i arbetet. Därför krävs en större öppenhet till samarbete med vårdföretag och ideella organisationer inom hälso- och sjukvården.

Västra Götalandsregionen ska gå vidare och införa vårdval inom vissa delar av specialistvården och till vissa utpekade behandlingar och operationer. Ett arbete med att utveckla valfriheten för

patienten inom specialistvården bör påbörjas under året.

Erfarenhet från andra landsting är att kvalitén ökar samtidigt som kostnaderna minskar och köerna reduceras. Patienten har möjlighet att välja vårdgivare och påverka hos vilken utförare som operationen/behandlingen ska utföras. Ett ersättningssystem för vårdprocesser bör utarbetas med inriktning att ge lika ersättning för en vårdprocess, inklusive eventuell eftervård och reoperationer.

Det ökar kvaliteten och kostnaden för insatsen blir tydligare.

FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA Västra Götalandsregionen bör använda Lagen om Valfrihetssystem (LOV) för att få högre grad av tillgänglighet till laboratorie- och röntgenverksamheten. Resurserna bör följa patienten och ges direkt till den aktör som tar provet/bilden och analyserar svaret. Kvalitet kan garanteras enligt en krav- och kvalitetsbok såsom i VG Primärvård samt med täta kvalitetsuppföljningar. Det här bör också göra det möjligt för Västra Götalandsregionens egna vårdcentraler att bestämma vilken aktör de vill anlita för sina patienter.

SATSA PÅ NÄRSJUKVÅRDEN Närsjukvårdens uppdrag omfattar hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserade, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser. Basen i närsjukvården utgörs av sjukvården vid vårdcentralerna samt jourcentralerna och sjukvården i kommunerna. Delar av öppna specialistmottagningar så som allmän invärtesmedicin, diabetesvård, hjärtsjukvård och lungsjukvård etcetera kan med fördel också tillhöra närsjukvården. Närsjukvården kräver inte det fullt utrustade sjukhuset resurser men kan skapa en lokalt fungerande första linjens sjukvård som kan minska behovet att besöka det stora sjukhuset.

VÅRDCENTRALEN – VIKTIG FÖRSTA KONTAKT MED VÅRDEN

Det är till vårdcentralen som de allra flesta patienter vänder sig för att vanliga sjukdomar och krämpor. Öppethållande och tillgången till olika kompetenser är avgörande för att erbjuda patienterna en god vård med hög kvalitet. Personalen vid vårdcentralerna har både kunskap och ansvar i att förebygga sjukdom och behandla de vanligast förekommande sjukdomarna. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till att man söker sjukvård. Därför bör vårdcentralerna utvecklas så att även psykolog för utredning och behandling finns att tillgå.

En väl fungerande primärvård, är navet i närsjukvården. Därför är det viktigt att vårda Västra Götalandsregionens vårdvalsreform, VGPV som startade i oktober 2009. Den största delen av primärvården sker inom ramen för vårdvalet. Reformen har varit en stor framgång. Cirka 60 nya vårdcentraler har tillkommit och människor kan nu visa sitt missnöje eller uppskattning för vården genom ett aktivt val. Reformen har också gjort vården rättvisare och gett bättre möjlighet till kontinuitet eftersom kraven och ersättningarna är lika. Vårdcentralerna behandlas också lika oavsett om de är privat eller offentligt drivna. Tillgängligheten har kraftigt förbättrats och patienter upplever att det fått ett bättre bemötande och en större delaktighet i vården. Långsiktiga spelregler är av stor betydelse för att vårdgivarna ska utveckla verksamheten och ge patienterna bästa kvalitet och kontinuitet.

BÄTTRE VÅRD FÖR ÄLDRE Dagens äldre lever längre. Tack vare medicinska behandlingar kan sjukdomar som tidigare var dödliga botas allt längre upp i åldrarna. Samtidigt som äldre med stort vårdbehov ökar är alltfler äldre friska med god hälsa och livskvalitet. Det är en framgång för samhället som helhet, men här finns utmaningar för vården och omsorgen.

En värdig vård för de mest sjuka äldre är en av de största utmaningarna som vården står inför.

Gruppen blir större och vårdens processer har hittills byggt på att behandla en åkomma i taget. De allra flesta äldre klarar sig självständigt i vardagen. Det är under den sista delen av ålderdomen som funktionsnedsättningar och behov av god vård och omsorg inträder. Det är särskilt viktigt att de mest sjuka äldre får en god sammanhållen vård som organiseras utifrån patientens behov och önskemål.

För att garantera äldre med stort vårdbehov en god och kvalitativ vård behöver vården organiseras smartare. Det behövs ta ett helhetsansvar för den äldre i situation med många kontakter i vården.

Centerpartiet anser att alla äldre ska ha rätt till en fast vårdkontakt och i det fall som de önskar finnas en vårdlots eller vårdcoach till hands.

EN MER MODERN PSYKIATRI Personer som drabbas av psykisk sjukdom är en särskilt utsatt grupp i samhället. Fördomar och rädslor innebära att de utestängs från stora delar av samhällslivet. Sjukdomen blir ett funktionshinder som innebär begränsade möjligheter till utbildning som i sin tur innebär svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Personer som vårdats för en psykiatrisk diagnos har också en ökad somatisk sjuklighet och överdödlighet vilket måste uppmärksammas. Det är därför extra viktigt att vård och behandling fungerar bra och håller en hög kvalitet. Skriftliga vårdplaner ska upprättas för alla patienter.

Psykiatriska behandlingar kräver ofta täta och regelbundna besök under en behandlingstid. Vårdbehovet bör så långt som det är möjligt tillgodoses i öppen vård för att vårdtagaren ska kunna upprätthålla vardagsliv och sociala kontakter.

En välfungerande vårdkedja innebär även välutvecklade mellanvårdsformer. Dels för att kunna erbjuda patienter en vårdform för att förhindra onödig heldygnsvård och dels för att erbjuda de patienter vård som har behov av psykiatrisk heldygnsvård av mindre intensiv karaktär än akutvård. En mellanvårdsform eller ett korttidsboende ska vara är kopplad till psykiatrisk öppenvård eller till ett mobilt team.

Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har en ökad risk att själva drabbas av psykisk ohälsa under uppväxten och senare under livet. Strukturerade metoder och ökad kunskap möjliggör för personal inom vuxenpsykiatrin att bidra till skyddande faktorer för barn till psykiskt sjuka. Ett arbete pågår för att det ta fram en regionövergripande gemensam målsättning för arbetet med barn som anhöriga inom specialistpsykiatrin.

Då väntan på vård i många fall kan betyda ett djupare insjuknande i sin sjukdom är det viktigt att hitta vägar till ökad tillgänglighet. En del handlar om att öppna upp för fler vårdgivare genom vårdval och samtidigt ge patienter med psykiatriska problem möjlighet att söka vård var de vill precis som vid somatiska diagnoser. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FUNGERANDE VÅRDKEDJOR Patienter, ofta äldre, med stora vårdbehov och flera olika sjukdomar/diagnoser behöver kontinuitet och fungerande vårdkedjor. Det är viktigt att få träffa samma personal som känner hela deras historia och tar ansvar i vårdkedjan. Framför allt gäller det för äldre och kroniskt sjuka patienter med stora och sammansatta vårdbehov. Därför anser vi att de med stort vårdbehov ska ha rätt till en fast vårdkontakt.

För de patienter som inte besöker vården så ofta och kanske med enklare åkommor, är tillgänglighet och bekväma öppettider ofta det viktigaste. Sjukvården ska möta båda dessa huvudgruppers behov och arbeta utifrån varje individs speciella förutsättningar, behov och önskemål.

Mer av vården för äldre kan ske i eller i närheten av bostaden. Mobila team som kan göra akuta hembesök är exempel på hur sjukvården kommer hem till patienten istället för tvärtom. Vårdplanering i hemmet istället för på sjukhuset har visat sig ge bättre resultat för patienten med snabbare återgång till vardagen men också minskade vårdkostnader för kommunerna och regionen.

SAMMANHÅLLEN VÅRD FÖR DE MEST VÅRDTUNG

Cirka en procent av befolkningen använder 27 procent av sjukvårdens resurser. En liten grupp ofta med flera sjukdomar som är i behov av många insatser från sjukvården. De har i genomsnitt 17 vårdkontakter i primärvård och 30 i annan specialistvård per år. Vårdkostnaden uppgår till 428.000 kronor per patient och år, medianåldern är 64 år. Olika arbeten som aktiv hälsostyrning, Närvårdsteam Västra Skaraborg, Tryggve i Sjuhärad är bra exempel på att ge de mest sjuka ett stöd i kontakt med sjukvården.

För att erbjuda de mest sjuka äldre en värdig vård som utgår från en helhetssyn på individen krävs att våra stora sjukhus har äldrevårdsavdelningar likt MÄVA på Uddevalla sjukhus. Äldrevårdsavdelningarna är till för kroniskt sjuka patienter som är äldre än 75 år och som återkommande behöver akutsjukvård därför att kroppen sviktar. Vården utgår från specialistvården men med ett samlat omhändertagande vilket bidrar med ökad tillgänglighet och trygghet för patienten och anhöriga. Primärvårdens läkare bör ha inläggningsrätt dit.

UTVECKLA SAMARBETET MED KOMMUNERNA I början av 90-talet genomfördes ädelreformen som överlät ansvaret för långvården/äldrevården till kommunerna. En bra reform där individen kom i fokus och integriteten stärktes. Därefter har vården och omsorgen fortsatt att utvecklats. Sjukvården har blivit långt mer avancerad och omsorgen om de äldre i kommunerna har byggts ut och förbättrats avsevärt. Både kommuner och landsting har förbättrat sig avsevärt inom sina respektive kompetensområden.

Det är trångt på våra sjukhus, bland annat på grund av att vårdplatserna inte används optimalt.

Tyvärr beläggs många vårdplatser av medicinskt färdigbehandlade patienter, patienter som ofta är i behov av den omvårdnad som äldreomsorgen är bäst på att erbjuda. Situationen där kommunerna inte tar hem sina äldre är i synnerhet besvärlig för patienterna i samband med längre helger.

För en färdigbehandlad, äldre och skör patient innebär det också risker att ligga kvar på sjukhuset bland annat infektionsrisker samt att de inte får lika bra omsorg som kommunerna kan erbjuda.

Regionen bör fortsätta att föra samtal och utveckla metoder för att underlätta för kommunerna att ta hem äldre, färdigbehandlade patienter.

FÖRBÄTTRA MISSBRUKSVÅRDEN Den som fastnat i ett missbruk har lika stor rätt som alla andra att få samhällets stöd och hjälp oavsett var man bor och under vilka omständigheter man lever. Missbruksutredningens förslag om att överföra ansvaret för behandling från kommuner till landsting är rätt väg att gå för att förbättra kvaliteten i vården.

Många missbrukare har både en beroendeproblematik samtidigt med andra sjukdomar och behöver mycket hjälp av sjukvården, inte sällan av specialistsjukvården. Varje individ som inte får tillräcklig eller adekvat hjälp, är ett stort misslyckande. Ambitionen om en mer likvärdig vård med högre kvalitet, bättre tillgänglighet och att människor ska komma tillbaka till ett liv utan droger måste i alla skeden vara det primära i vård och behandling. En vårdgaranti inom missbruksvården ökar tryggheten att vården finns när patienten är beredd att få behandling.

PRIORITERAT MÅL Öka andelen med fast vårdkontakt bland personer 75 år och äldre

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att utveckla ett arbetssätt som minskar undvikbar inskrivning i slutenvården att förstärka möjligheterna för de sköraste patienterna att få hembesök av läkare eller sjuksköterska, att öka kraven på att det ska ske årliga läkemedelsgenomgångar, att införa en fast vårdkontakt för patienter med stort vårdehov, att utveckla äldrevårdsavdelningar likt MÄVA i Uddevalla i alla sjukhusområden, att införa ett vårdval inom MVC och gynekologi,

att utarbeta förslag som innebär att laboratorium och röntgen omfattas av vårdgarantin, att utarbeta ett förslag om valfrihet inom den högspecialiserade vården, att förhandla och teckna avtal om valfrihetsvård med Norge, att införa en rätt för patienten att välja vård i andra landsting, att tillsätta en utredning för att utforma arbetssätt och informationssystem så att patientens delaktighet i vården och möjligheten till val av behandlingsformer ökar samt att utforma system för patienten rätt till second opinion, TILLGÄNGLIGA UNGDOMSMOTTAGNINGAR Primärvården har ett förebyggande samt rehabiliterande uppdrag vilka till stora delar finns inom vårdcentralernas uppdrag men som också finns vid andra enheter. Ungdomsmottagningar har ett samarbete med kommunerna och har ett stort hälsofrämjande uppdrag som bland annat handlar om både sexuell hälsa men också om psykisk hälsa bland unga. Samverkan mellan ungdomsmottagningarna, elevhälsan och vårdcentralen är viktig då tidiga insatser ger betydligt bättre resultat.

"Behovet av samtalsstöd ökar vid många ungdomsmottagningar, vilket kräver att samverkan med kommunen utvecklas vidare." Ungdomsmottagningarna måste också möta unga på deras arenor och finnas tillgängliga på tider som är anpassade utifrån ungas situation.

UTVECKLA LOKALSJUKHUSEN Alla sjukhus i regionen ska utvecklas. Lokalsjukhusen behöver tydliga och definierade uppdrag med hög kvalitet, vilket ger ökad trygghet och ökar tillgången till vård på närmare håll.

De mindre lokalsjukhusen bör formas till specialistcentrum med olika mottagningar och utvecklas med en inriktning av närsjukvård för äldre och vårdgallerior med olika aktörer. Det ger levande lokalsjukhus och bättre underlag för service i området.

Lokalsjukhusen är en resurs som i samverkan med kommunerna bör utvecklas för att säkra omhändertagandet av de äldre. Det behövs en fördjupad samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården för att gemensamt använda resurserna mer effektivt och ge bättre hjälp till äldre och vårdbehövande patienter. Det bör också övervägas att öppna sjukhusbyggnaderna för annan verksamhet, såsom apotek, fotvård, frisörer, optiker mm för att också ge underlag för restauranger och annan serviceverksamhet. Upphandling av privat aktör för att drifta verksamheten är positiv för att utveckla verksamheten.

PRIORITERA DEM MED DE STÖRSTA TANDVÅRDSBEHOVEN. Trots att tandhälsan har förbättrats avsevärt de senaste decennierna kvarstår stora skillnader i tandhälsa hos befolkningen. Insatser bör göras för att nå dem med de största tandvårdsbehoven.

Individualiserad tandvårdspeng inom barn-och ungdomstandvården i regionen är viktigt för att minska skillnaderna i unga år. Information om valfrihet att välja vårdgivare även för barn och unga ger ökade möjligheter för var och en att söka sig till den bästa barntandvårdskliniken, och ger fler av tandvårdens utförare ett ansvar för barns tänder. Unga får vänta på tandreglering för att specialisttandvården har köer. Tillgängligheten ska öka med ett vårdval inom specialisttandvården. Folktandvården har ett ansvar för att det finns minst en klinik i varje kommun.

Förebyggande insatser i unga år påverkar munhälsa under hela livet. Det arbetet har gjort att unga vuxna överlag har bra tänder. Ungdomar tycker också att det är viktigt att sköta sina tänder. Det förebyggande arbetet ska fortsätta, och synnerhet viktigt är att nå barn i tidig ålder och möta de barn och föräldrar som behöver extra stöd.

Allt fler pensionärer har kvar sina egna tänder upp i hög ålder. Det är en ny situation inom äldreomsorgen. Tandhälsan kan påverka matlusten och den är viktig för kroppens läkningsprocess och motståndskraft. Gruppen äldre med stora tandvårdsbehov ska prioriteras.

FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HJÄLPMEDEL Funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär för en person i relation

till omgivningen. Det som är gemensamt för gruppen är att det handlar om livslånga funktionsnedsättningar som inte går att bota. Det måste vara självklart att personer med en funktionsnedsättning inte diskrimineras i vården utan bemöts som vilken invånare som helst. Ett gott bemötande hos personalen kräver i många fall kunskap om olika patientgrupper. Centerpartiet anser det därför viktigt att all personal inom sjukvården och främst inom primärvården genomgår regionens webbaserade bemötandeutbildning.

Fungerande primärvård liksom tillgången till specialistsjukvård är viktigt för gruppen. Tydliga och uttalade vårdkedjor som garanterar ett effektivt omhändertagande är viktiga för en sömlös vård där olika aktörer ingår. För en framgångsrik habilitering och rehabilitering krävs att den individuella rehabiliteringsplanen upprättas i dialog med personen. Det är också viktigt att insatserna sätts in i ett tidigt skede. Familjer med barn med funktionsnedsättning ska erbjudas stöd både praktiskt och psykologiskt i den speciella livssituationen. För många finns ett stort behov av olika hjälpmedel. För att öka inflytande och valfriheten vid val av hjälpmedel bör en form av vårdval inom hjälpmedel prövas enligt betänkandet " Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet".

PRIORITERAT MÅL Vård som patienter behöver ofta, ska finnas nära.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att utveckla arbetssättet för patienter med många ingångar i vården för att få en sammanhållande vårdkontakt, att utarbeta en plan för implementering av ny teknik i vården i syfte att underlätta för patienten, att inrätta vårdplatser dit allmänläkare i primärvården har inläggningsrätt, att utveckla närsjukvårdskonceptet med specialistmottagningar på lokalsjukhusen, att förbättra utskrivnings-och vårdplaneringsrutiner, att öka tandvårdens insatser för äldre.

BÄTTRE VÅRD I AKUTA SKEDEN Ambulansverksamheten ingår i den prehospitala vården och är akutens förlängda arm i regionen. I ett akut läge är det ofta ambulanssjukvårdens kvalitet som avgör om man kan rädda liv. För att nå alla invånare i Västra Götaland krävs en decentraliserad och högkvalitativ ambulansorganisation, som snabbt kan vara på plats och ta hand om den sjuke eller olycksdrabbade. Ambitionen bör höjas för att fler invånare ska nås av ambulansen inom rimlig tid.

AMBULANS INOM 20 MINUTER Vid ett prio 1-larm bör ambulansorganisationen ha en sådan kapacitet att ambulansen kan nå 90 procent av invånarna inom 20 minuter. Samtidigt ska den användas effektivt. Många sjuktransporter kan med fördel göras med en så kallad lättvårdsambulans och ”single responder” är exempel på komplement för att fler ska känna trygghet. Kapaciteten kan öka för de riktigt akuta fallen och resurserna används därmed effektivare.

SAMARABETE MED ANDRA Samarbetet mellan den kommunala hemsjukvården och ambulansorganisationen kan utvecklas. I NU-sjukvårdens område har det slutits ett avtal mellan 1177, ambulansorganisationen, primärvården och den kommunala hemsjukvården om ett samarbete i synnerhet kring de äldre patienterna.

Det har inneburit en ökad trygghet för individen, samtidigt som patienterna slipper onödiga och ansträngande ambulanstransporter. Liknande samarbete bör införas i hela regionen.

Ambulansverksamheten och räddningstjänsten samarbetar inom IVPA "I väntan på ambulans", som ett sätt att öka tryggheten för människor. Det är ett bra exempel på hur vi använder samhällets resurser oavsett organisatorisk tillhörighet, och som ökar tryggheten för människor.

AKUTMOTTAGNINGARNA Onödig väntan måste minskas och genomloppstiderna på akutmottagningarna ska förbättras. För bättre service, bemötande och information till patienterna ska regionens gemensamma rutiner följas. För att åstadkomma ett bättre flöde på akutmottagningarna krävs att bakomliggande service som sängplatser, samt laboratorie- och röntgenverksamheten finns tillgänglig. Regionens sjukhus bör bättre ta tillvara det utvecklingsarbete som nu sker på regionens olika akutmottagningar i syfte att sprida förbättringsarbete mellan sjukhusen. Akutläkarkonceptet är ett arbetssätt som bör användas vid alla akutmottagningar. Jourmottagningarna bör flyttas till sjukhusen för att det ska bli tydligare för att det människor var de kan få vård på kvällar och helger, utan att det tar resurser från akutmottagningarna.

För att barn och föräldrar ska känna trygghet ska det finns särskilda barnakuter vid alla de större akutsjukhusen.

FLER DIREKTINLÄGGNINGAR OCH DIREKTSPÅR Den prehospitala vården är idag en mycket avancerad del av vårdkedjan som tidigt kan bedöma och förbereda behandling. Vid allt fler sjukhus finns numera en ordning att bedömningen görs i ambulansen, och patienten förs direkt till vårdavdelning istället för via akutmottagningen. Till exempel vid en stroke förs patienten direkt till röntgen, och sen vidare till en strokeavdelning.

Motsvarande gäller för höftfrakturer, hjärtsjukdom och för äldre patienter. Personalen i ambulansen har gjort bedömning och förberedande provtagning. Ledtiden kortas och patienten kommer snabbare till den mest avancerade behandlingen. Förutsättningar att rädda patientens liv och ge den ett liv med högre livskvalitet ökar därmed. Dessutom minskar trycket på akutmottagningarna.

Ordningen är ett bra exempel på hur en effektiv sjukvård ger högre kvalitet för patienterna. Direktinläggningar bör bli standard för vid alla regionens sjukhus. Även s.k. direktspår inför planerat kirugiskt ingrepp har visat sig öka välbefinnandet för patienten, samtidigt som vården sparat stora resurser.

MOBIL RÖNTGEN Regionen bör utveckla arbete med mobil röntgen som ett komplement till ordinarie röntgenavdelningar. Mobil röntgen har prövats i Norge och i Skåne under några år, och har visat sig höja kvaliteten i vården. I synnerhet för äldre, sköra patienter är ett hembesök att föredra istället för att transporteras till sjukhusen. Att utveckla mobil röntgen som ett komplement till ordinarie röntgenavdelningar är ett bra alternativ, speciellt i samarbete med större äldreboenden.

BÄTTRE SJUKVÅRDSRÅDGIVNING Sjukvårdsrådgivningen måste fungera bättre. Människor som ringer dit ska inte behöva sitta i långa telefonköer. Regionen bör öka möjligheten att växeltjänstgöra som rådgivningssköterska och som sjuksköterska i vården för ökad kompetensutveckling. Det bör också organiseras en särskild barnlinje inom Sjukvårdsrådgivningen som täcker hela Västra Götaland.

PRIORITERAT MÅL Alla människor ska känna trygghet i att snabbt kunna få vård

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att vidareutveckla ambulanssjukvården för att 90 procent av invånarna i varje kommun ska nås inom 20 minuter vid ett prio 1 larm, att utveckla en organisation med lättvårdsambulanser för transporter av patienter mellan sjukhusen, att intensifiera arbetet med att utveckla akutläkarkonceptet för att få fler läkare som har akutmottagningen som sin ordinarie arbetsplats, att inrätta extra, tillfälliga avdelningar som kan öppnas upp och användas vid tillfälliga överbeläggningar.

VÄSTRA GÖTALAND SKA HA SVERIGES BÄSTA SJUKVÅRD FÖRBÄTTRA VÅRDPROCESSERNA För att nå målet om den bästa sjukvården bör kraft läggas på systematiskt kvalitetsarbete, nya ersättningsmodeller som understödjer kvalitetsutveckling, effektivt resursanvändning och att öka patienternas inflytande i vården. Systemen för vårdinformation måste förbättras och integreras.

Arbetet med långsiktiga åtgärder för att använda vårdplatserna mer effektivt som möjligt bör intensifieras. Se även under rubriken Fler direktinläggningar och direktspår.

LIKVÄRDIG VÅRD OCH EN EKONOMI I BALANS Det finns skillnader i den vård som ges invånarna. Det är inte acceptabelt. Alla invånare har rätt till en god och högkvalitativ sjukvård oberoende av kön, ålder, geografi, etnicitet eller funktionsnedsättning. Sjukvården ska bygga på evidens (vetenskaplig grund). Det är endast genom kunskapsstyrning som vi kan garantera en jämlik vård i hela regionen.

Den snabba utveckling som pågår inom sjukvården både när det gäller nya behandlingsmetoder och läkemedel, ställer höga krav på kunskap och ökad specialisering. Det kräver ökat samarbete mellan sjukhusen för att upprätthålla en god kvalitet, hög effektivitet och patientsäkerhet. Arbetet med gemensam produktions- och kapacitetsplanering ska fortsätta. Regionen bör inrätta en medicinsk controllerfunktion som har till uppgift att sprida goda exempel och vägleda verksamheter som inte följer regionens vårdprogram och riktlinjer.

SAHLGRENSKA–ETT SJUKHUS I VÄRLDSKLASS Sjukhusen i Västra Götaland har olika ansvarsområden och specialiteter. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som har ansvar för länssjukvården i Göteborgsområden har också regionsjukvård och högspecialiserad vård för hela regionen, samt delar av Halland. SU har även ansvaret inom de flesta rikssjukvårdsspecialiteter. Regionen ska arbeta för att Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan vara ett akademiskt sjukhus i världsklass.

SPECIALIST- OCH HÖGSPECIALISERAD VÅRD I FRAMKANT Västra Götalandsregionen ska ha den bästa och mest högkvalitativa sjukvården i Sverige. Det ställer krav på ännu högre kvalitet i specialistvården, den högspecialiserade vården och vården med rikssjukvårdsuppdrag. Det krävs arbete med ständiga förbättringar med fokus på att leverera den bästa och mest effektiva sjukvården. Det krävs en ökad följsamhet till vårdprogrammen och mer förebyggande kvalitetsarbete. Regionen ska fokusera på att klara vårdgarantin, kostnadskontroll och kvalitetsstyrning.

En stark forskningsmiljö har stor betydelse för att locka kvalificerad arbetskraft, skapa tillväxt och nya innovationer. Det finns inom Västra Götaland god tillgång till hög kompetens och stor kreativitet, inte minst inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med högskolor, universitet, näringsliv och övriga delar av det omgivande samhället ges förutsättningar för nya innovationer, ökad export samt tillväxt i regionen.

Den specialiserade sjukvården utvecklas hela tiden. Operationer som tidigare krävde öppen buk genomförs idag med titthålskirurgi, vilket gör att tillfrisknandet är betydligt snabbare. Det är trångt på våra sjukhus, bland annat på grund av att vårdplatserna inte används optimalt. Det måste finnas vårdplatser och avdelningar med flexibla lösningar vid överbeläggningar. Antalet utlokaliseringar bör minska.

FORTSATT FOKUS PÅ VÅRDGARANTIN Västra Götalandsregionen var bland de första i vårdsverige att tydligt fokusera på att minska väntetiderna i vården. Fokuseringen på köreducering ska fortsätta. Det är ett sätt att möta patienterna med respekt, samtidigt som sjukvården jobbar med ständiga förbättringar som stärker både kvali-

tets- och effektivitetsarbetet. Antalet väntande vid fler av specialistmottagningar såsom ortopedi och ögonsjukvård minskar inte längre. Inom barn- och ungdomspsykatrin når regionen inte upp till regionens egna uppsatta tillgänglighetsmål.

I vårdgarantin för mottagning eller behandling ingår inte laboratorie- och röntgenverksamheten.

Det gör att väntan för patienten är längre än det som sjukvården mäter för att uppfylla vårdgarantin. En väntan som för patienten är oroande och frustrerande. För att snabba upp processen för patienten, bör Västra Götalandsregionen besluta att tiden för provtagning/röntgen samt väntan på analys och svar, ska inräknas i tiden för vårdgarantin. Ett vårdval för laboratorie- och röntgenverksamheten bör införas.

PRIORITERAT MÅL Västra Götalandsregionen ska ha nolltolerans vad gäller vårdskador.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att inrätta en medicinsk controllerfunktion som har till uppgift att sprida goda exempel och granska verksamheter för att följa regionens vårdprogram och riktlinjer, att utveckla process- och resultatmått för att vårdinnehåll och behandlingsresultat går att följa, att säkerställa att behandlingsmetoder som används ska vara evidensbaserade (metoder som bevisat ger resultat), att vidta åtgärder för att utöka deltagandet i kvalitetsregistren, att arbeta för olika psykologiska behandlingsmetoder ska finnas med som kvalitetsmått för behandling vid olika psykiatriska tillstånd, att genom ägardirektiv förstärka den psykiatriska öppenvården vid sjukhusen, för att minska behovet av slutenvårdsplatser, att införa mellanvårdsformer med kombinerad öppen och sluten vård (så kallad SLÖP), att genom ägardirektiv öka tillgången till psykosociala insatser på vårdcentralerna, att göra översyn av ersättningssystem inom psykiatrin med inriktning mot öppna vårdformer och bra behandlingsresultat, samt att påbörja arbetet med ett vårdval inom psykiatrin för att bättre möta människors behov och önskemål.

LYFT FRAM LIVSSTIL OCH HÄLSA Allt fler människor månar om sin egen hälsa, är friskare och lever längre. Människor motionerar och försöker äta sunt, rökningen minskar och ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare. Vi ser just nu en hälsotrend i samhället. Trots det upplever sig många sjuka eller åtminstone drabbade av ohälsa. För delar av sjukvården medför detta påfrestningar genom ökad efterfrågan på kontakt, diagnostik och terapi, driven av oro snarare än av sjukdom i traditionell medicinsk betydelse.

Samtidigt vet vi att minst 20 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Om vi röker, dricker för mycket, rör oss för lite och äter ohälsosamt har vi betydligt större risk att drabbas av sänkt livskvalitet, allvarlig sjukdom och för tidig död. Den individuella livsstilen och livssituationen påverkar hälsan. Det finns därför goda skäl att uppmuntra och stödja dem som aktivt försöker att påverka sin egen hälsa. Hälso- och sjukvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen arbeta för att förebygga ohälsa. Men denna del i hälso- och sjukvårdslagen har ännu inte fått tillräckligt genomslag. År 2011 gav Socialstyrelsen ut Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Arbetet i Västra Götalandsregionen bör intensifieras enligt dessa riktlinjer.

INDIVIDENS OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR För att skapa större hälsovinster för invånare och patienter krävs mer än att vården framgångsrikt behandlar sjukdomar. Satsningar på hälsofrämjande aktiviteter och sjukdomsförebyggande insatser måste öka, för att motivera och stödja människor att hålla sig friska. Patienter bör få vägledning av kompetent personal med hög kunskap som ger en faktabaserad vägledning. Patienten ska

på egen hand kunna ta ansvar för både förebyggande och behandlande insatser.

I det förebyggande arbetet har hälso- och sjukvården ett stort ansvar, att med sin kunskap motivera patienter och anhöriga ta ansvar för sin hälsa och livsstil.

Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa, sjukdom och överdrivet medicinerande. Möjligheten till fler friska år är stor om vi ökar det förebyggande arbetet. Genom att arbeta förebyggande med fokus på hälsa för seniorer, skulle fler äldre kunna leva ett liv i hälsa, vilket skulle minska vårdens kostnader och ge stora hälsovinster för en ansenlig del av befolkningen. Ett äldrehälsovårdsprogram med förebyggande arbete för personer över 65 år kan utvecklas inom ramen för VGPV. Det finns exempel på privata vårdcentraler som inom ramen för den nuvarande vårdvalsersättningen utvecklar konceptet att bli en äldrevårdcentral.

MED FOKUS PÅ BARN OCH UNGA Den självupplevda psykiska ohälsan hos barn och unga ligger fortsatt på en allt för hög nivå. Hos unga tjejer förvärras läget ofta, då de tar steget in i vuxenlivet efter avslutad gymnasieutbildning.

För att motverka detta krävs tidiga insatser och en god samverkan mellan olika aktörer som BVC, förskolan, skolan, elevhälsan, familjen, föreningsliv, ungdomsmottagningar, vårdcentralen och psykiatrin. Vårdcentraler bör ha tillgång till psykolog för att möta behovet av stöd vid psykisk ohälsa.

Många av de vanor som leder till god hälsa grundläggs i barn- och ungdomsåren. Därför är det viktigt att hälsofrämjande insatser utförs redan under graviditeten och hänger ihop med insatser från det att barnet är nyfött. Familjecentraler är en form av samverkan när det gäller de mindre barnen som visat sig ge bra resultat. Regionen ska sträva efter minst en familjecentral i varje kommun. Satsningar på barn och unga genom att stärka föräldraskapet, är en annan viktig framtidsinvestering där regionen är en viktig aktör genom MVC och BVC. PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA Psykisk ohälsa utgör cirka 25 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige. För män och kvinnor under 45 år utgör psykisk ohälsa omkring 45 respektive 59 procent av sjukdomsbördan. Mellan tre och fyra procent i gruppen med psykisk ohälsa, har en allvarligare psykisk sjukdom som kräver kontakt med den specialiserade psykiatrin. Den stora gruppen människor med psykisk ohälsa kan få vård inom primärvården.

Bland barn och unga i åldersgruppen 0-18 år har mellan 20 och 30 procent idag någon kontakt med skolhälsovården, BVC, ungdomsmottagning eller annan vårdgivare till följd av psykisk ohälsa. Cirka tre procent i gruppen barn och unga under 18 år har behov av kontakt med barnpsykiatrin.

Några välkända riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa är sociala faktorer som arbetslöshet och försörjningssvårigheter.

Psykisk ohälsa ska mötas tidigt med evidensbaserade metoder. Våld i nära relationer är en stor ohälsofaktor och att ta fram metoder att förebygga detsamma är prioriterat. En god samverkan kräver ofta gemensamma insatser både personellt och ekonomiskt, därför är samarbetet med kommunerna viktigt. Folkhälsokommittén har tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnderna ett särskilt ansvar.

Folkhälsoarbetet i regionen ska bygga på evidensbaserade metoder.

INFÖR LIVSSTILSUNDERSÖKNINGAR OCH STÖD TILL EGENVÅRD Ökad egenvård har flera gynnsamma effekter, bland annat ökad livskvalitet, större självständighet och reducering av smärta, oro och nedstämdhet. Egenvård leder till bättre kontroll av sjukdomssymtomen och minskad frånvaro från arbetet. För hälso- och sjukvården minskar behoven av både öppen och sluten vård och medicinanvändningen kan förbättras. En regional handlingsplan för egenvård bör utarbetas.

Regionen jobbar med att få struktur på frågan om hälsokontroller. Inom ramen för VG Primärvård

finns ett tydligt uppdrag med hälsobefrämjande arbete. Livsstilsundersökningar, en enklare och billigare genomgång av den egna hälsostatusen, bör införas. Friska individer ska få möjlighet till en bedömning av den egna hälsostatusen, tillsammans med ett motiverande samtal och råd om hur man kan förbättra sin hälsa. Det är viktigt att regionen fortsätter att utveckla gemensamma riktlinjer för det hälsobefrämjande arbetet, och där är livsstilundersökningar en viktig komponent. Samverkan med föreningslivet och andra aktörer i samhället är viktigt för att påverka goda levnadsvanor både när det gäller psykisk och fysisk hälsa. Arbetet med att motverka fetma måste prioriteras.

INTERVENTIONSPROGRAM Det hälsofrämjande arbetet ska genomsyra all verksamhet inom hälso- och sjukvården och det förebyggande arbetet bör beaktas i hela vårdkedjan. Med ett hälsofrämjande arbete ökar möjligheterna att bättre möta framtidens patienter på ett nytt sätt. De hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdragen bör därför förtydligas utifrån ett styr- och ledningsperspektiv. Egenvård är en viktig del av detta arbete: förutsättningarna för ett stärkt arbete med egenvård behöver klargöras. Därför bör bland annat ett interventionsprogram med hälsoundersökningar för hjärt- och kärlsjukdomar införas inom primärvården.

PRIORITERAT MÅL Hälso- och sjukvården ska engagera och uppmuntra egenvård och förebyggande insatser.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att utarbeta förslag till regional handlingsplan för egenvård, att förtydliga de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdragen, att säkra att folkhälsoarbetet i regionen bygger på evidensbaserade metoder, att stärka det förebyggande arbetet mot tobak, alkohol, droger och andra missbruk, att omprioritera bidrag till organisationer i syfte att öka andelen som används till barn och ungdomar samt uppsökande verksamhet.

EN LEDANDE KUNSKAPSREGION Västsverige är den ledande industri- och arbetsmarknadsregionen i Sverige. En hög kunskapsnivå i företagen och en kraftfull innovationsförmåga är centralt för att säkra jobben i framtiden. Studenter ska lockas att utbilda sig och etablera verksamhet här. Forskare och företagare från hela världen ska i ökad utsträckning välkomnas till Västsverige. En öppen attityd till nyanlända invånare och nya idéer är grunden för fler jobb.

SATSA PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING I Västra Götaland finns flera globala storföretag som är extremt beroende av omvärlden. Dessa företag har en mycket hög andel forsknings- och utvecklingsresurser, vilket skapar möjligheter för alla som bor och verkar här. Närhet till spännande forskarmiljöer och kreativa företag ger jobb och framtidstro. Det är angeläget att företag, industrier och lärosäten, både för egen del och i samverkan, kan ta del av EU:s forskningsresurser i det sk Horozon2020, som är världens största forskningsprogram.

Västra Götaland har goda förutsättningar för tillväxt och nya jobb.

Det är viktigt att utveckla Västra Götaland som testarena. När nyvunnen kunskap överförs till testmiljöer kan vi lösa viktiga samhällsutmaningar, till exempel hejda klimatförändringarna. Offentliga aktörer ska jobba med samhällsutmaningar parallellt med test och demonstration. Då kan ny kunskap snabbare omsättas till fler jobb. Västra Götalandsregionens utvecklingsmedel ska användas för att skapa förutsättningar för jobb. När fler jobbar ökar skatteintäkterna så att vi bättre kan finansiera en god hälsooch sjukvård. Regionfullmäktige har antagit ett tillväxtprogram med fyra mål och 32 prioriteringar som ska vara ledstjärna för regionens utvecklingsarbete fram till år 2020.

EN REGION FÖR ALLA Arbetslösheten är alltför hög i vissa delar av Västra Götaland. Samtidigt skriker näringslivet efter arbetskraft. Vi behöver exempelvis fler ingenjörer, trädgårdsarbetare, sjuksköterskor och läkarsekreterare. Satsning på kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden ska ha hög prioritet. Stöd till entreprenörer och småföretag är en viktig del för att öka kompetensen, stärka konkurrenskraften och få fler jobb i Västsverige.

För att lyfta hela regionens potential behövs fyra "motorer". Om attraktionskraften i Borås, Trollhättan och Skövde ökar, förbättras konkurrenskraften för Göteborg. Satsningen på högskolorna och även satsningen på Science Parks i dessa orter är avgörande för att lyckas. Vi ska göra större ansträngningar för att ta tillvara ”motorer” i vår närmaste omgivning, inte minst i Norge och Oslo/Östfold-området.

MÅNGFALD OCH VALIDERING FÖR FLER JOBB Den etniska mångfalden är en tillväxtfaktor. Ökad arbetskraftsinvandring till Sverige krävs för att klara behovet av kompetens. Västra Götaland ska ta tillvara den kunskap som nya svenskar har.

Validering är ett viktigt instrument, inte minst för nya svenskar, för att bekräfta kunskaper och erfarenhet på arbetsmarknaden. Det behövs ett mer offensivt arbete i Västra Götaland för att åstadkomma en stödstruktur för validering.

TA TILLVARA DEN SOCIALA EKONOMIN En väl fungerande privat och offentlig verksamhet förutsätter ett tredje ben - den sociala ekonomin. Den bidrar till tillväxt och sysselsättning samt till socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbarhet. Regionen ska utveckla former för samverkan med den sociala ekonomin och civilsamhället,

till exempel genom projekt med idrottsrörelsen, stadsmissionen, kyrkor och fria grupper som kan leda till nya jobb. Delar av den sociala ekonomin har idag fler aktiviteter och en större omsättning av den totala ekonomin än för 5-10 års sedan. Föreningar och kyrkor gör stora insatser för att minska utanförskapet, omvandlar tillfälliga jobb till varaktiga jobb och står för en del av nyföretagandet. Centerpartiet har föreslagit en satsning på sociala investeringar som har antagits av regionfullmäktige. Den satsningen bör ses som ett verktyg för att frigöra resurser till den sociala ekonomin.

PRIORITERADE MÅL Västra Götaland ska vara Europaledande och varaktigt tillhöra de tjugo bästa regionerna i världen när det gäller forskningsintensitet per invånare Västra Götaland ska stadigt öka sin andel forskningsmedel från EU Västra Götaland ska stärka positionen som en central del av åtta-miljonersstaden i Oslo Köpenhamnsområdet

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I UPPDRAG att ett konkret arbete för att förverkliga VG2020 påbörjas att intensifiera arbetet med stödstruktur för validering att öka staningarna på kompetensförsörjning inom bristyrken FEM KLUSTER BÖR BLI SEX KLUSTER I VÄSTSVERIGE De fem kluster som pekats ut som regionens styrkor ska lyftas fram som ett underlag för marknadsföring av Västra Götaland och eventuellt struktureras om i linje med tillväxtprogrammets intentioner.

Fordonsindustrin och smarta logistiklösningar ska ha ett självklart fokus i Västra Götaland. Det program som regionstyrelsen antagit för det maritima klustret ska verkställas och fullföljas för att skapa nya jobb och utveckling i kustnära områden.

Projektet kring Hållbar Kemi 2030 ska lyftas fram för att ytterligare förstärka möjligheterna för Västra Götaland att vara en stark aktör i utvecklingen av nya råvaror i processindustrin.

De satsningar som görs inom Mistra Urban Future ska vara en av regionens hörnstenar för att skapa jobb och lösa viktiga samhällsutmaningar när det gäller fysisk planering.

Det samarbete som sker inom Life Science ska ha en särställning. Med en globalt verksam läkemedelsindustri och tillgången till Europas största universitetssjukhus, Sahlgrenska, har vi möjligheter att ta nya kliv i fråga om hälsa och läkemedel. Överväganden bör göras att även få in ”smart textiles” som ett kluster, alternativt prioritera om så att dessa totalt sex kluster marknadsförs samlat i en ny paketering, förslagsvis mer i linje med tillväxtprogrammets struktur.

Det finns en mängd möjligheter för innovationer och förnyelse inom offentlig sektor, exempelvis inom sjukvården, som både förbättrar människors hälsa och skapar nya företag i Västra Götaland.

Inom ramen för Life Science-arbetet, Gothia Forum och Sahlgrenska Science Park kan det bli verklighet. Inte minst många kvinnor, som varit och är hänvisade till jobb inom offentlig sektor, får möjlighet att omsätta nya idéer till innovationer, kommersialisering och exportframgångar.

PRIORITERADE MÅL att Västra Götalandsregionen, tillsammans med företag och kommuner, ska vara pådrivande i frågor som rör maritima frågor att de fem klustren görs om till sex kluster där ”smart textiles” ingår samt att marknadsföringen kring kluster sker enligt interntionerna i tillväxtprogrammet VG2020

SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIK Fler resenärer ska våga ställa bilen och istället få en snabb och punktlig kollektivtrafik. Det stärker arbetsmarknaden samtidigt som vi minskar köer, buller och utsläpp från trafiken.

Kollektivtrafiken ska ge god service på stråken mellan de stora arbetsplatserna och de större orterna i Västsverige. Det ska vara enkelt att resa mellan exempelvis Skövde och Göteborg, mellan Uddevalla och Trollhättan eller mellan Borås och Göteborg. Bättre trafik i de större stråken ökar också underlaget för landsbygdstrafiken. Det ska vara möjligt att resa hela resan från till exempel en mindre ort i Dalsland, norra Bohuslän, från Skaraborg och Sjuhäradsområdet. De försämringar av landsbygdstrafik och skärgårdstrafik som sker missgynnar människors förtroende för kollektivtrafiken. Mer bör göras för anropsstyrd trafik och smarta lösningar i landsbygdstrafiken.

INFRASTRUKTUR SKA HA HÖG PRIORITET

Det behövs strategiska satsningar på väg- och järnvägsinvesteringar de närmaste åren. De viktigaste järnvägssatsningarna framöver är sträckan Öxnered- Halden så att arbetspendlingen mellan Oslo-Fyrbodal kan öka. De stora resandevolymerna mellan Göteborg och Borås gör också att nya ansträngningar ska göras för att binda ihop dessa orter och på sikt bygga ut järnvägen hela sträckan till Jönköping. Det är viktigt att Stambanan mellan Göteborg och Skövde kan förstärkas för mer gods och fler pendlare. Vidare är det absolut avgörande för Västsveriges framtid att E20 byggs ut till fyrfältsväg de närmaste åren. I april 2014 kom besked om fyra nya miljarder till E20. Såväl regeringen, regionen, ett stort antal kommuner och ett aktivt näringsliv gör det möjligt att få fyrfältsväg på E20. Satsningen skapar jobb lokalt i Skaraborg och förbättrar framkomligheten för de stora mängder gods från Mellan-Sverige till Göteborgs hamn.

Resurserna till förbättrad bärighet, beläggning och underhåll ska öka. De mindre vägnätet är en viktig del i helheten. De fyra järnvägbanorna Bohusbanan, Kinnekullebanan, Älvsborgsbanan och Viskaforsbanan blir allt viktigare i en fungerande infrastruktur och måste förbättras för att klara utökad trafik. De nyligen beslutade satsningarna på Dals-Västra Värmlands järnvägar (DVVJ) och Lysekilsbanan ska användas som hävstång för en strategisk satsning på främst godssidan i Bohuslän och Dalsland. Skogsindustrin behöver bättre möjligheter att få ut sina råvaror på export.

Sjöfarten ska lyftas fram särskilt de kommande åren. Efterfrågan på biobränslen och andra råvaror kommer vara hög på hela världsmarknaden. Sverige och särskilt Västsverige ska använda sjöfarten till sådan godshantering för att minska transportkostnader och ta tillvara effektiviteten som uppstår vid transporter på vattnet. För att underlätta sjöfartstransporter behöver investeringar i slussar ske. Det är också viktigt att den nya Hisingsbron blir så hög som möjligt så att sjöfarten slipper flaskhalsar och ökade kostnader.

BYGG UT BREDBAND, CYKELBANOR OCH SATSA PÅ NYA FORDONSBRÄNSLEN

Regionen har bidragit till att bredbandsnätet har byggts ut i regionen. Ytterligare åtgärder ska vidtas för att täcka upp de vita fläckar som återstår. För att hela Västra Götaland ska ha möjlighet att utvecklas ska varje bostad ha tillgång till data- och telekommunikation som motsvarar morgondagens krav. Nästa steg är att binda ihop alla bredbandssatsningar till ett Västra Götalandsnät.

Fortsatt utbyggnad av cykelvägar är en viktig del i ett fungerande kommunikationssystem. Cykeln ska vara lika viktig som bilen, båten, tåget, bussen eller flyget för att skapa smidiga logistiklösningar i människors vardag.

Aktiva satsningar för att främja miljövänliga och biobaserade bränslen i fordon ska fortsätta i Västra Götaland, till exempel genom satsning på biogas. Här är det viktigt att regionen går före bl.a. genom att se till att ambitionsnivån för nya fordonsbränslen ökar i kollektivtrafiken.

PRIORITERADE MÅL Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska ha hög standard med tät och snabb trafik

Kollektivtrafiken ska vara en avgörande del i arbetet med regionförstoring, dvs att avstånden förkortas mellan olika delar av regionen så att en mer flexibel arbetsmarknad skapas.

Västra Götalandsregionen ska bidra till att andelen sjöfart ökar i förhållande till främst vägtransporter

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE kollektivtrafiknämnden i uppdrag att ansvara för en modern landsbygdstrafik genom matartrafik till de större stråken och genom nya trafiklösningar, till exempel anropsstyrd trafik, Västtrafik i uppdrag att höja självfinansieringsgraden i syfte att höja standarden i kollektivtrafiken.

LÄROSÄTEN OCH TEKNIKPARKER - MOTORER FÖR TILLVÄXT Västsveriges universitet och högskolor är motorer för tillväxt. Resurserna behöver fokuseras till både grundforskning, som kan komma till nytta på långt sikt och tillämpad forskning, som ger resultat på kort sikt. Sådana satsningar ökar möjligheterna att attrahera de internationella företagens (FoU) forskning och utveckling. Ansträngningar behöver göras för att öka antalet forskarstuderande kvinnor. Det är viktigt att öka forskningen kring nyföretagande och de mindre företagens villkor.

Högskolor och universitet i Västsverige behöver stärka samarbetet mellan sig men också med andra regioner och nationer för att förbättra konkurrenskraften. Teknikparker och inkubatorer utgör viktiga noder (knutpunkter) för innovationer.

Regionens sex naturbruksgymnasier och sju folkhögskolor är viktiga verksamheter för allmän kompetenshöjning och ett verktyg för flera samhällsutmaningar, till exempel för att hejda klimatförändringar och ställa om till en mer hållbar utveckling. Särskilt naturbruksutbildningarna spelar en avgörande roll för att säkra kompetensförsörjningen i de gröna näringarna framöver. Stenebyskolan har en särställning som lärosäte när det gäller utbildning inom bl.a. smide, trä och textil som ska lyftas fram.

PRIORITERADE MÅL Västra Götalandsregionen ska stödja samverkan mellan högskolor och universitet.

Regionens egna naturbruksgymnasier och folkhögskolor ska spela en tydlig roll som utbildningsanordnare och verktyg för viktiga samhällsutmaningar inom hållbar utveckling.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I UPPDRAG att, i samverkan med Bengtsfors kommun, stärka satsningarna på Stenebyskolan.

EN NÄRODLAD POLITIK FÖR GRÖN INDUSTRIELL UTVECKLING Västra Götalands arbetsmarknad bärs i hög grad upp av fordonstillverkning och läkemedelsindustri. Det finns också en stor andel företag och arbetstillfällen inom jord, skog och livsmedel som utgör en hörnsten på den västsvenska arbetsmarknaden. Mixen av fordonstillverkning, läkemedel och gröna näringar ska tas tillvara bättre. Det är ett sätt att öka samspelet mellan stadens tillgång på forskningsresurser och kapital samt landsbygdens tillgång på råvaror och entreprenörer. Exempelvis är omställningen till mer fossilfria bränslen inom transportsektorn helt beroende av tillgång till grödor och restprodukter från jordbruket.

Framför allt kompetensförsörjning inom dessa tre områden är avgörande för Västsveriges framtid.

Efterfrågan på de gröna tjänsterna ökar på alla fronter, både inom den traditionella industrin, inom transportsektorn, inom energiförsörjning och inom livsmedelsindustrin. Människor önskar sig en ny livsstil nära naturen och ställer samtidigt krav på hållbara konsumtions- och produktionsmönster i sin omgivning. Det gäller att Västra Götalandsregionen står beredd att möta utvecklingen via satsning på attraktiva innovationsmiljöer, utbildningsmöjligheter och stöd till det gröna företa-

gandet.

Några viktiga projekt är satsningen på passivhus, projekt kring smarta textilier och infrastruktur för elfordon. De planer som finns i Vargön för en satsning på återvinning av textilier är intressant för att möjliggöra mer av kretsloppstänkande inom en så omfattande industri som kläder och textil. En av Sveriges flaggskepp inom djur och natur är Sveriges Lantbruksuniversitet, som tyvärr lägger ner utbildningsverksamheten i Skara. Centerpartiet arbetar för att forskningsdelen blir kvar och utvecklas. Det finns ett stort behov av tillämpad forskning kring exempelvis nöt- och lammkött samt produktionsteknik inom jordbruket. Här kan traditioner och kunskap i Skara utgöra en bas för framtida satsningar.

Västra Götaland har en unik chans att bli en viktig del av Matlandet Sverige. Det behövs en rejäl satsning på maten i Västra Götaland, liknande den satsning som tidigare gjorts inom hållbara transporter, det vill säga projektet InMotion.

PRIORITERAT MÅL Att knyta stad och land närmare varandra genom att ta tillvara jordbrukets potential som insatsvara i en grön industriell utveckling i Västsverige

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I UPPDRAG att överta projektansvaret för passivhuscentrum i syfte att säkra en långsiktig finansiering.

Att göra en rejäl satning på maten, liknande den satsning som gjordes för några år sedan på InMotion-projektet och Hållbara transporter Att göra en långsiktig regional satsning på tillämpad forskning som syftar till att hålla samman en nationell utveckling inom jordbrukets produktionsteknik. Satsningen får gärna hänga ihop med matprojektet ovan EN REGION MED GLOBALT MILJÖANSVAR En hållbar utveckling handlar om konkurrenskraft för att säkra jobb och globalt ansvar. En god livsmiljö och ett aktivt miljöarbete är förutsättningen för jobb och tillväxt. Miljönämnden har regionfullmäktiges uppdrag att stimulera en miljödriven utveckling i Västra Götaland. Uppdraget är globalt, att få ner koldioxidutsläpp och andra skadliga utsläpp. Verktygen finns i regionen via resurser i en särskild miljönämnd, via EU-finansiering och via samverkan med en mängd aktörer med hög miljökompetens, t ex kommuner, lärosäten och företag. Västra Götalandsregionen har antagit en klimatstrategi som bygger på sådan samverkan. Klimatstrategin ligger till grund för det handlingsprogram som antagits av regionfullmäktige. Västra Götalandsregionen ska medverka till att identifiera de starkaste branscherna vad gäller miljöprestanda för att öka möjligheterna till kommersialisering av nya miljöanpassade produkter för export.

Tillgången till grönområden, parker och promenadstråk i storstäderna är avgörande för att vi människor ska må bra. Botaniska Trädgården i Göteborg fyller en sådan funktion och är dessutom ett viktigt besöksmål. Här behövs nya resurser för att trädgården ska kunna hålla världsklass.

Västkuststiftelsens insatser med att hålla naturbetesmarker öppna är en viktig verksamhet för att ge möjligheter till rekreation och naturupplevelser.

Västra Götalandsregionen ska ta tillvara på möjligheter för biobränslen och vågkraft. Senast 2030 ska Västra Götaland vara oberoende av fossila bränslen. Större ansträngningar sak göras för att nå de mål som regionfullmäktige slagit fast när det gäller produktion och användning av biogas.

Västra Götalands är föregångare i Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk som har startats av miljönämnden och Folkhälsokommittén för att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan. I nätverket ingår 33 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland. Syftet är att förmedla en positiv attityd till skollunchen och öka kunskapen om hur valet av livsmedel påverkar vår hälsa och miljö.

PRIORITERAT MÅL Västra Götaland ska vara bäst i Europa på miljödriven utveckling.

Att göra förnyade ansträningar för att nå uppsatta må när det gäller prodktion och användning av biogas

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE Styrelsen för Botaniska Trädgården i uppdrag att intensifiera arbetet för att stärka trädgården som besöksmål samt bas för trädgårdsterapi.

I en globaliserad värld är interkulturell kunskap och kompetens viktigare än någonsin. I en tid av ökad segregation och större utanförskap behövs motkrafter genom en medveten och engagerad kulturpolitik.

Kulturlivet ska vara en dynamiskt, utmanande och en obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Ett rikt kulturliv är ett tecken på en bra livsmiljö. Alla invånare i Västra Götaland ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, eftersom det gör oss gladare och friskare.

Kulturlivet ska hålla hög kvalitet. Det tar sin utgångspunkt idag och drar med sig perspektiv på historien. Kulturlivet formas oberoende av exempelvis generations- och nationsgränser. Museerna spelar en viktig roll för att vårda och synliggöra vårt kulturarv.

Det behövs långsiktiga och stabila resurser till kulturen. Beslut om samhälleligt stöd till kulturen ska vara förankrade bland dem som berörs.

Dagens Västra Götaland är en mångkulturell region vilket också borde avspeglas i regionens kulturella liv. Samhället ska ge förutsättningar för kulturlivet, inte styra utbudet. Enskilda människor, grupper och föreningars initiativ är grunden i kulturlivet. Förutsättningar ska finnas för såväl amatörer som professionella konstnärer, andra fria kulturutövare, eldsjälar och ideella föreningar så att de kan berika vårt kulturliv på olika nivåer.

Ett mångfacetterat förenings- och folkrörelseliv och ett aktivt bildningsarbete via studieförbund och folkhögskolor, är en viktig del i arbetet för att alla invånare ska ha ett rikt och varierat liv.

Alla kulturinstitutioner har ett ansvar för att verka för ett bra kulturliv i hela regionen. De större regionala kulturinstitutionerna såsom GöteborgsOperan och Göteborgs symfoniker har ansvar för att nå en bred publik i hela regionen.

Ett program för Kultur i vården ska utarbetas. Främst bör kulturaktiviteter i vården rikta sig till vårdtagare som har långvariga kontakter och vistelser på sjukhus och särskilda boenden som psykiatri, stroke, barnsjukvård, habilitering och äldreomsorg. Goda exempel från kultur i vården är många. Kultur bidrar till tillväxt. Kulturlivet/upplevelseindustrin är en bransch som skapar helt nya arbetstillfällen. En attitydförändring behövs så att kulturnäringen bemöts som en betydelsefull kraft och tillväxtmotor. Många kulturskapare är egna företagare och ska ges förutsättningar att verka på en fungerande marknad.

PRIORITERAT MÅL Västra Götalandsregionen ska vara bäst på kulturupplevelser för barn och unga.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE KULTURNÄMNDEN I UPPDRAG att öka kulturutbudet för patienter inom vården, att kartlägga kulturens betydelse för att locka nyckelkompetens till industrin.

Västra Götalandsregionen har till uppgift att bidra till att människor "Lever ett gott liv" i Västra Götaland. Varje medarbetare har ett ansvar för att medverka i arbetet med att förverkliga regionens gemensamma förhållningssätt och värderingar, och att både se varje enskild individs behov och till regionens gemen samma behov MEDARBETARE MED MILJÖANSVAR

När du jobbar som sjuksköterska eller läkare på Västra Götalandsregionens sjukhus, vårdcentraler och andra sjukvårdsverksamheter ska miljöprofilen märkas. Här tar vi ansvar för att minimera energiförbrukning, undvika användning av farliga kemikalier och se till att läkemedlens påverkan på miljön minskar. Miljösamordnare och andra eldsjälar i det arbetet ska uppmuntras och premieras. Miljönämnden har ett uppdrag att stödja och driva på det interna miljöarbetet.

Arbetet med att införa miljöledningssystem i alla förvaltningar ska påskyndas. Är arbetet systematiskt blir miljöansvar enklare och roligare. Under 2015 ska alla regionens verksamheter ha infört miljöledningssystem och kunna granskas av extern revisor. Idag omfattas över 90 procent av de anställda av miljöledningssystemet. Det är främst de mindre förvaltningarna som har en bit kvar för att införa miljöledningssystem. Dessa förvaltningar bör få särskilt stöd.

Som stor organisation med många aktiviteter är det viktigt att utveckla mötesformer som minimerar behovet av resande för den egna verksamheten. Bilpooler och andra fordon i regionens regi ska användas så effektivt som möjligt så att regionens slipper lägga kostnader och bidra till miljöproblem genom alltför ineffektiva transporter.

Högt ställda miljökrav i regionens egna upphandlingar är viktiga för att påverka såväl efterfrågan som utbud av varor och tjänster. Det arbetet bör uppmuntras ytterligare för att främja en mer hållbar produktion och konsumtion. Att återvinna textilier och minska matsvinn är viktigt. Ett mer intensivt arbete bör införas för att nå resultat när det gäller att fasa ut kemikalier och att upphandla varor och tjänster med mindre miljöpåverkan.

Västra Götalandsregionens egen verksamhet ska vara oberoende av fossil energi och bränsle 2020. Satsningen på förnyelsebar energi och energieffektivisering ska prioriteras i regionen, så att uppvärmningskostnader och energiförbrukning minskar i våra egna lokaler. Fram till år 2030 ska en halvering ske av energianvändningen i egna lokaler. Det finns tecken som tyder på att regionen inte uppnår det halveringsmålet. Det beror på en dämpad investeringstakt under åren 2011-2013. Äldre energislukande lokaler hinner inte byggas om i den takt som är önskvärd. Centerpartiet hoppas trots allt på extra ansträngningar som gör det möjligt att nå halveringsmålet. Det är viktigt för alla anställda att få jobba i ändamålsenliga och klimatsmarta lokaler.

Vindkraftutbyggnad och solenergi i den egna verksamheten är en viktig åtgärd för att vara med och driva på utvecklingen av alternativ energi.

I FRAMKANT FÖR BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING För att möta invånarnas behov av sjukvård och andra insatser krävs kunnig och kompetent personal. Den framtida hälso- och sjukvården bygger på mer integrerade lösningar mellan patienter och vårdpersonal vilket kommer kräva nya arbetssätt.

För att använda både personella och ekonomiska resurser på bästa sätt ska regionen se kompetensförsörjningen i den egna verksamheten. Varje förvaltning tar fram en kompetensförsörjningsplan för att få en bra genomlysning av om de anställdas kompetens används rätt, om arbetsuppgifterna fördelas rätt med utgångspunkt från personalens utbildningsnivå och erfarenhet. Ett steg på vägen för att underlätta för personalförsörjning är bättre matchning av rätt kompetens samt långsiktig planering av arbetsschema, även för läkare. Regionen bör utreda och ta fram förslag för att validera långvariga delegationer för individer inom sjukvården.

FLER KARRIÄRMÖJLIGHETER Västra Götalandsregionen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det ska finnas möjligheter att göra karriär, det ska vara högt i tak på arbetsplatserna, ledarskapet ska vara tydligt, arbetsvillkoren ska vara goda, utveckling, förnyelse och förbättringskunskap ska uppmuntras.

Att kunna utvecklas i sitt arbete och ha goda karriärmöjligheter där är viktigt för sökande till arbeten. Sjuksköterskorna är den största gruppen inom sjukvården, och för att använda och utveckla deras kompetens bör de ha goda karriärmöjligheter. Det ger också ett breddat ledarskap och nya synsätt i vården. Centerpartiet ser positivt på "Avancerad specialistsjuksköterska" och förslagen om utökad förskrivningsrätt.

För att vara en attraktiv arbetsgivare som kan locka unga att jobba inom offentlig sektor är det viktigt att även kunna erbjuda olika förmåner som fortbildning, företagshälsovård, fri öppen sjukvård samt hälsofrämjande insatser med fokus på motion, mat, sömn och glädje. Möjligheten att löneväxla till pension eller miljöbil är en annan form av förmån som bör finnas.

En god arbetsgivare ser också till att arbetsmiljön är bra och att arbetet med att minska sjukfrånvaron är centralt. Arbetet handlar både om att förebygga och främja en god hälsa men också att ta ansvar för den rehabilitering som krävs för att få en snabb återgång i arbete. Alla medarbetare i Västra Götalandsregionen ska ha tillgång till företagshälsovård med ett fastställt basutbud som miniminivå. Varje förvaltning har ansvar för att besluta om vilken företagshälsovård de anlitar för sin personal.

FOKUS PÅ LÖNEFRÅGOR Regionens arbete med att ta bort oskäliga löneskillnader mellan yrkesgrupper med samma utbildnings längd och ansvarstyngd ska fortsätta. De prioriterade grupperna är kvinnodominerade yrken i vården med medellång högskoleutbildning så som sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, första linjens chefer samt de högst kvalificerade undersköterskorna. Vidareutbildning ska löna sig, och det ska finnas en tydlig strategi för lönekarriärer. Utbildning, erfarenhet och ansvar ska löna sig. Arbetet med att ta fram en önskvärd lönestruktur för regionens anställda ska fortsätta och den fastställda principen om 50 procents lönespridning ska gälla.

PREMIERA DUKTIGA CHEFER Chefer inom Västra Götalandsregionen har till uppdrag att vara både chef men också ledare. Vilket betyder att man tillsammans med medarbetarna har ansvar för att nå de mål som ledningen och politiken be slutat om. För att klara av sitt uppdrag krävs att tydliga uppdrag, mandat och befogenheter. Det krävs också att varje chef har kunskap och uppmuntrar till förnyelse och förbättringskunskap bland medarbetarna så att verksamheten hela tiden vidareutvecklas. Bra chefer ska premieras.

Politiken har ett ansvar att inte detaljstyra verksamheten utan ska våga lita till den höga kompetens som anställda i organisationen har.

PRIORITERAT MÅL Västra Götalandsregionen ska vara en attraktiv och professionell arbetsgivare.

Införandet av miljöledningssystem ska omfatta 100 procent av de anställda vid utgången av 2015

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att upprätta kompetensförsörjningsplaner, att intensifiera arbetet modellen för lönekarriärer verkställs, att se till att regionen är en förebild i att anställa människor med olika funktionsnedsättning, att ta fram förslag till nya regelverk för Västra Götalandsregionens företagshälsovård, i syfte att öppna för fler aktörer att tillhandahålla företagshälsovård av hög kvalitet på för regionens personal, att utforma ett regelverk för företagshälsovården som innebär att varje förvaltning på egen

hand kan besluta om aktör för den egna personalens företagshälsovård, att fortsätta arbetet med att minska oskäliga löneskillnader mellan jämförbara yrkesgrupper, att a ett koncernansvar för att samordna specialistkompetens, att ta fram förslag till hur långvariga delegationer kan valideras för att följa individen samt att arbeta för att ge avancerad specialistsjuksköterska utökad förskrivningsrätt.

Den samlade serviceverksamheten har uppdrag att kostnadseffektivt och rationellt serva övrig verksamhet i regionen. En samlad serviceverksamhet ska användas för att skapa såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt positiva effekter. Vissa serviceverksamheter kan med fördel utföras av en annan aktör än regionen. Det bör ständigt pågå ett aktivt arbete med att höja kvaliteten och effektivisera verksamheten för att på ett bra och professionellt sätt kunna möta kunderna.

MÅNGFALD PÅ MENYN OCH EFFEKTIV DISTRIBUTION Västra Götalandsregionen är en stor aktör för inköp, i att tillaga och servera mat. Sjukhuskökens antal och struktur har varit i fokus inom ramen för ett projekt som kallas Framtiden mat. Sjukhusköken behöver renoveras och det krävs relativt stora investeringar för att klara framtiden krav på bra mat.

I planeringen ska patientens och personalens önskemål om variation och bredare utbud vara i fokus. Det utesluter ett enda centralkök för hela regionen. Inriktningen bör vara större valmöjligheter för patienten och för personalen, där vi öppnar för fler restauranger och maträtter. Människor efterfrågan när det gäller livsmedel har internationaliserats och utbudet av maträtter är mycket bredare idag än tidigare. Maten är inte enbart ett näringsintag. Kraven på att måltiden ska vara en upplevelse ökar. Nutritionen (näringstillförseln) är viktig för läkningsprocessen, därför ska maten vara aptitlig och serveras på ett tilltalande sätt för att matlusten ska öka. Patienter som vistas på sjukhus ska ha möjlighet att välja från en bred matsedel.

PRIORITERAT MÅL Serviceverksamheten ska ge förvaltningarna bästa tänkbara service till ett rimligt pris och med stort kundfokus.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att utforma en matvision för Västra Götaland, där regionens egen verksamhet är föregångare, att tillse att alla verksamheter följer och arbeta utifrån den nationella handlingsplanen "Full tillgänglighet 2010",

A. FEM VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER 1. ETT LEDARSKAP SOM FÖRMÅR GÖRA AVVÄGNINGAR Västra Götalandsregionen är dess förmåga att leda och hålla ihop. Det behövs ett ledarskap som kan göra kloka avvägningar mellan skattebetalarnas betalningsvilja, patienternas önskemål och omvärldens krav. Ledarskap måste kunna ta ansvar för en omfattande verksamhet, dess anställda och styra resurserna dit behoven är som störst.

I nuvarande läge, när skatteintäkterna är goda tack vare att allt fler människor är i arbete, ökar kraven på att göra väl avvägda prioriteringar. I annat fall riskerar felaktiga prioriteringar att urholka välfärden för alla.

2. EN FRÅGA OM ATT VÄRNA SJÄLVSTYRET Budgeten är det viktigaste styrdokumentet för alla organisationer. Västra Götalandsregionen är fortfarande en ganska ny företeelse där vi har ögonen på oss. Det innebär också att vi måste klara av att göra politiska prioriteringar och inte i förhållande till förändringar i statliga budgetar.

Västra Götalandsregionens styrka är dess storlek och förmåga till oberoende.

3. STÄNDIGT ARBETE MED EFFEKTIVA PROCESSER Västra Götalandsregionen bedriver ett allt mer intensivt arbete med effektivare processer inom framför allt sjukvården. Vi behöver bli mer fokuserade på att alla sjukhusen ingår i samma koncern och göra samordningsvinster. Det kan ibland uppfattas som centralstyrning, men handlar ytterst om att vara effektiv så att vi kan frigöra mer resurser till en god sjukvård, värdigt bemötande och en väl fungerande kollektivtrafik.

Arbetet med ständiga förbättringar för högre kvalitet och effektivare processer kan avstanna om det politiska ledarskapet inte förmår att göra avvägningar. Oklara riktlinjer, brist på eller återtagna beslut, skapar osäkerhet i organisationen som i sin tur leder till att förändringsarbete avstannar med kvalitetsbrister och försämrat resursutnyttjande tillföljd.

4. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRBÄTTRAD KVALITÉ Fokus i sjukvården ska vara både ökad tillgänglighet och förbättrad kvalité. Politiska låsningar får inte tillåtas negligera valfrihet, då tappar vi resurser för kvalitetsförbättringar som alla eftersträvar. Det finns många exempel på hur nya metoder för ökad tillgänglighet hänger samman med effektivare verksamhet och där kvalitetshöjningen kommer på köpet.

5. FÖRMÅGA ATT HANTERA RISKER OCH FÖRÄNDRINGAR I SKATTEKRAFT Ett budgetarbete handlar till sist om förmåga att ha beredskap, att både gasa och bromsa, att hantera risker och kunna ta om hand förändringar i skattekraft. Ibland är uppgiften att öka skattekraften, ibland att omfördela. Västra Götalandsregionen ska klara både och.

B. CENTERPARTIETS 13 ÖVERVÄGANDEN 1. HÅLL EN HÖG NIVÅ FÖR REGIONAL UTVECKLING GER JOBB OCH VÄLFÄRD Fler människor i arbete är den enskilt viktigaste faktorn för att säkra finansiering av välfärden och för att människors hälsa ska förbättras. Regionens huvuduppdrag är därför att hålla samman Västra Götaland för fler jobb, regional utveckling och internationell konkurrenskraft.

Vi ska vara aktiva för att kunna ta del av EU-medel och annan motfinansiering som stärker förutsättningarna för nya jobb. Då behövs kraftfulla satsningar i egna resurser. En viktig del av regionutvecklingsnämndens uppdrag är också att medfinansiera infrastruktur och stimulera entreprenörskap. Centerpartiet satsar 60 mkr på jobb och företagande samt Naturbruksskolorna inom ramen

för regionala utvecklingsnämnden.

2. SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIKEN Västra Götalandsregionen har satt upp ambitiösa mål för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska bidra till regionförstoring och en mer flexibel arbetsmarknad samt underlätta för pendlare med långa avstånd till jobbet. Centerpartiet satsar 200 mkr utöver index på kollektivtrafiknämnden.

Västtrafik måste ges utrymme att öka intäkterna, via främst biljettintäkter så att självfinansieringsgraden ökar till 60 procent på sikt. Resenärerna ställer högre krav och kostnaderna för ökad standard ökar. När fler ställer bilen för att få en snabb och punktlig kollektivtrafik frigörs utrymme i den enskildes plånbok att betala högre biljettpris mot en hög kvalité på bussen eller tåget.

Vi bedömer att biljettpriserna kan öka med 6-7 procent årligen de närmaste åren så att standarden ökar i kollektivtrafiken utan att kostnader vältras över på sjukvården.

3. NYA RESURSER TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Centerpartiet anslår totalt 27 140 miljoner kronor till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för 2015, vilket är 835 miljoner kronor utöver index jämfört detaljbudget 2014. Dessa medel ska fördelas enligt resursfördelningsmodellen till de fem nämnderna i nytt beslut i regionfullmäktige. Resurserna fördelas enligt följande: - ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN I VÅRDEN Arbetet med god tillgänglighet till vården är ett långsiktigt arbete. Under senare har funnits en tendens att gynna de verksamheter som inte klarar tillgängligheten istället för att premiera de som jobbar med att förbättra processerna. Det gör att Västra Götalandsregionen har haft svårt att klara gränserna för vårdgarantin och har miste om ersättning från ”kömiljarden”. Centerpartiet anslår därför 200 mkr för att utforma ett system med bonus de verksamheter som når ”nollan”. Ett förbestämt bonussystem till de verksamheter som använder medlen för att nå bästa patientnytta ska införas.

- KLARA BELÄGGNINGSMÅLET För att säkerställa antalet vårdplatser enligt beläggningsmålet tillförs Hälso- och sjukvårdsnämnderna 125 mkr i enlighet med resursfördelningsmodellen.

- LÅNGSIKTIGHET OCH ARBETSRO Samtidigt som VGR:s kostnader för sjukvård per invånare är lägre än riksgenomsnittet kan konstateras att vårdtiderna är längre och kostnaden för vissa prestationer tycks vara något högre än genomsnittet. Detta talar för att det finns potential att effektivisera verksamheten och få ut mer verksamhet för de resurser som är tillgängliga.

Storleken på denna potential är svår att precisera. Men i dagsläget störs det kontinuerliga och löpande arbetet med vardagsrationaliseringar av akuta besparingsåtgärder. Ryckigheten försvårar genomförandet av verksamhetsdrivna förändringar för kvalitet och kostnadseffektivitet.

Vi anslår 310 mkr för att nå balans mellan krav och resurser. Nytillkomna resurser ska i första hand användas för att ge sjuhusen arbetsro och låta det arbete som förvaltningarna har inlett ge resultat.

- EN REJÄL SATSNING PÅ FRAMTIDENS VÅRDINFORMATIONSMILJÖ Satsningen på IS/IT-system i regionen har släpat efter under många år. Nu behövs ett krafttag för att komma ikapp med såväl interna IT-miljöer för regionens anställda som externa informationssystem som underlättar för patienter och anhöriga att komma i kontakt med vården, boka och avboka besök på vårdcentralen mm. Samtidigt avsätter vi 100 mkr för att utveckla framtidens vårdinformationsmiljö.

4. JÄMSTÄLLDA LÖNER, BETALD SPECIALISTUTBILDNING OCH ÖKAD LÖNESPRIDNING Centerpartiet överför 100 mkr till hälso-och sjukvårdsnämnderna för arbetet med jämställda löner.

En del i en aktiv personalpolitik är arbetet för en ökad lönespridning. Personalen ska stimuleras till vidareutbildning och utbildning ska löna sig. För genomförande av betald specialistutbildning för sjuksköterskor tillförs regionstyrelsen en utökad ram om 15 mkr.

5. PRIORITERA INSATSERNA EFTER BEHOV Resurserna till sjukvården måste säkras och för dem som har störst behov ska prioriteras. Vi väljer därför att avveckla flera av de reformer som den nuvarande ledning beslutat om, och som inte riktar sig grupper med störst behov. Därför avvecklas den fria tandvården för unga vuxna, projektet Oasen, glasögonbidrag mm. Resurser motsvarande 210 mkr kan därmed användas för sjukvården och fördelas enligt resursfördelningsmodellen.

Dessutom frigörs resurser genom att verksamheten inom laboratorie- och röntgenverksamheten konkurrensutsätts samt genom att ambulansverksamhets återigen upphandlas. Sammantaget innebär det att sjuvården får ett ökat rörelseutrymme motsvarande 835 mkr exklusive index som fördelas enligt resursfördelningsmodellen till hälso- och sjukvårdsnämnderna.

6. HÅLL FAST VID EN HÖG INVESTERINGSNIVÅ I början av denna mandatperiod beslutade Regionfullmäktige om en plötslig och kraftig inbromsning av investeringsnivån. Det gjorde att flera viktiga projekt som var planerade stoppades. Det är nu svårt att komma upp i den investeringsnivå som regionfullmäktige som senare beslutat, eftersom tidigare projektplaneringar får göras om. Mycket tid och resurser har gått förlorade. Vi föreslår att Regionfullmäktige beslutar om en generalplan för investeringar som sträcker sig över en period av 20-30 år.

Det är viktigt för sjukvården samt övriga verksamheter att regionen har en hög och jämn investeringsnivå. Det bidrar till att förbättra arbetsmiljön för anställda, trevligare vårdmiljö för patienter och minskade kostnader för regionens drift. En hög investeringsnivå minskar också regionens energiförbrukning vilket bidrar till att hejda klimatförändringar.

En hög investeringsnivå är en del av regionens attraktivitet och bidrar till att personalen trivs på jobbet. Centerpartiet anser att det är angeläget att Vita Huset i Göteborg blir föremål för investering snarast så att regionen kan avsluta dyra hyresavtal runtom i Göteborg. Planerna för nyinvestering av barnsjukhuset och BB vid Östra sjukhuset är beslutade. Vi anser också att en nyinvestering på hela komplexet vid Östra Sjukhuset bör påbörjas i syfte att undvika kostsamma mindre renoveringar, och för att minska utsläppen och hålla ner uppvärmningskostnaderna. Projektering av en ny psykiatribyggnad i Borås bör påbörjas under perioden.

Mkr

2014

2015

2016

Investeringar

3 600

3 400

3 400

-varav fastighetsinvesteringar

2 212

2 077

2 077

-varav utrustningsinvesteringar

1 023

1 048

1 048

Bolag

365

275

275

7. SÄNK FOLKTANDVÅRDENS PRISER Folktandvården i Västra Götalandsregionen håller avsevärt högre priser än Folktandvården i andra landsting/regioner. Prislistan är högre än den gemensamt framförhandlade referensprislistan. Även försäkringskassans jämförelse visar på högre kostnader för patienter i Västra Götaland. Det drabbar patienterna. Regionfullmäktige beslutar om tandvårdstaxan och inriktningen bör vara att sänka priserna för patienterna till samma nivå som den framförhandlade nationella referensprislis-

tan.

8. PRIORITERA I KULTURBUDGETEN OCH SÄKRA RESURSERNA TILL KULTURINSTITUTIONERNA

För att säkerställa verksamheten och kvaliteten måste kulturnämnden prioritera i budgeten för att säkra bibehållen kvalitet på Göteborgs Operan, Göteborgs Symfonikerna och Film i Väst.

9. SATSA PÅ BOTANISKA TRÄDGÅRDEN OCH SMART ENERGI Centerpartiet har under ett antal år avsatt medel för nödvändiga utvecklingsinsatser i Botaniska trädgården, och för att fortsatt säkra den långsiktiga utvecklingen tillförs miljönämnden 3 mkr ytterligare. Arbetet med Smart Energi bör intensifieras.

10. INTENSIFIERA ARBETET MED EN GIFTFRI REGION Arbetet med miljöanpassad upphandling ska intensifieras. Fler varugrupper ska omfattas av miljökrav. Förbrukningsmaterial i sjukvården, läkemedel, textilier och kontorsmaterial ska vara i fokus så att Västra Götalandsregionens anställda och patienter slipper miljöskadliga varor. Miljönämnden tillförs 10 mkr för intensifierat internt miljöarbete.

11. EFFEKTIVISERA ALL VERKSAMHET MED EN PROCENT För att frigöra nya resurser till sjukvården och för att stimulera nya arbetsmetoder införs en effektivisering på en procent i all verksamhet.

12. INDEX FÖR SJUKVÅRDEN För tydlighet gentemot verksamheten använder centerpartiet rekommenderade index, det vill säga landstingsprisindex inklusive läkemedel för hälso- och sjukvården och LPI exklusive läkemedel för övrig verksamhet.

13. INFÖR AVKASTNINGSKRAV PÅ PRIMÄRVÅRD OCH TANDVÅRDEN Den konkurrensutsatta delen av Folktandvården och Närhälsan/primärvården beläggs med ett avkastningskrav på 1 procent till ägaren, 75 miljoner kronor som tillförs Regionstyrelsen.

FINANSIELLA MÅL Regionens ska ha ett eget kapital på minst 3.000 Mkr Region ska behålla sin nuvarande rating och goda finansiella anseende Regionen ska genomsnittligt klara investeringsnivån utan extra upplåning

REGIONSTYRELSEN FÖRESLÅR REGIONFULLMÄKTIGE BESLUTA: att fastställa regionbidrag till styrelser, nämnder och verksamheter för år 2015 enligt föreliggande förslag till budget, att fastställa inriktningen för åren 2016-2017 som underlag för den fortsatta planeringen, att fastställa skattesatsen för 2015 till 11 kronor och 13 öre per skattekrona, att fastställa i budgeten angivna finansiella mål, att bemyndiga regionstyrelsen att utifrån en investeringsram om 3.600 Mkr fastställa i vesteringsplan och fördela låneramar för 2015, att bemyndiga regionstyrelsen att under år 2015 uppta lån om ett högsta belopp av 3 000 Mkr att hanteras enligt föreskrifterna i finanspolicyn, att bemyndiga regionstyrelsen att fatta beslut om tekniska justeringar av regionbidrag till nämnder och styrelser under förutsättning att ärendena inte är av principiell art, att uppdra åt regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden att senast under oktober 2014 lämna uppdrag med mera till respektive verksamheter, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att senast under oktober 2014 fatta beslut om

ersättningar för år 2015 avseende länssjukvård, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att senast under oktober 2014 fatta beslut om beställning och ersättning för år 2015 avseende högspecialiserad vård, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna och i förekommande fall hälso- och sjukvårdsutskottet att träffa överenskommelser med berörda styrelser och förvaltningar inom hälso- och sjukvården och tandvården avseende ersättningar, vårdnivåer, vårdinriktningar med mera senast under oktober 2014, att uppdra åt styrelser, nämnder och verksamheter att senast den 15 november 2014 till regionstyrelsen avrapportera detaljbudgeten för år 2015 samt flerårsplan för 2016 - 2017 för den egna verksamheten, att i övrigt godkänna förslaget till budget för år 2015 samt i budgetförslaget angivna uppdrag, direktiv och inriktningar samt i övrigt godkänna förslaget till plan för åren 2016-2017.

REGIONBIDRAG:

Regionbidrag (mkr)

Detaljbudget Regionbidrag 2014 2015

Plan 2016

Plan 2017

Regionfullmäktige Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSU) Folkhälsokommittén Kommittén för rättighetsfrågor Sahlgrenska Universitetssjukhuset Revisorskollegiet Patientnämnd Arkivnämnd Fastighetsnämnd Servicenämnd Nämnd Hälsan & stressmedicin Hälso- och sjukvårdsnämnderna Regionutvecklingsnämnd Kulturnämnd Miljönämnd Kollektivtrafiknämnden Koncernbanken Moderförvaltningen

75,2 1 602,7

77,0 1 494,8

78,6 1 500,5

80,4 1 503,9

1 864,1 42,5 37,4 825,6 23,9 15,5 27,9 194,1 113,0 17,7 31 433,1 658,4 1 019,5 70,2 3 673,0 -311,0 1 805,2

7 397,0 43,2 37,3 834,7 23,9 15,8 28,4 198,1 111,4 17,8 27 139,9 698,6 1 037,5 83,4 3 939,1 -311,5 2 279,6

7 546,9 44,1 38,1 848,1 24,5 16,1 29,0 231,7 113,7 18,1 27 614,4 713,3 1 059,2 84,9 4 051,8 -311,5 2 620,6

7 710,6 45,1 39,0 862,5 24,9 16,4 29,6 233,5 116,2 18,4 28 125,2 729,0 1 082,6 86,6 4 140,9 -311,5 2 784,7

Summa regionbidrag

43 188,6

45 146,0

46 322,2

47 318,1

2014 Resultaträkning Skatt enligt SKL april Eknytt 08/2014 Nettokostnader/regionbidrag -43 188,6 Skatt 11,13 38 995

2015

2016

2017

-45 146,0 40 704

-46 322,2 42 664,9

-47 318,1 44 535

3 730,0 150,0 80,0

3 520,0 150,0 80,0

3 520,0 150,0 80,0

3 520,0 150,0 80,0

-233,2

-692,0

92,8

966,6

Statsbidrag läkemedel Statsbidrag Vårdgaranti Statsbidrag sjukskrivning Res 3, Årets resultat

RESULTATRÄKNING Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar RESULTAT 1; Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Generella statsbidrag Finansiella intäkter Värdesäkring pensioner Finansiella kostnader RESULTAT 2; Resultat före extraordinära poster RESULTAT 3; Årets resultat Finansiella poster (mnkr) Försäljning av anläggningstillgångar Nya lån Nettoinvesteringar Amortering av lån och långfristiga skulder BALANSRÄKNING Balansräkning (mnkr) Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Byggnader och mark - Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar

2015 12 016 -54 897 -1 880 -44 761

2016 12 349 -56 207 -1 933 -45 791

2017 12 704 -57 406 -1 989 -46 691

36 447 4 257 3 600 150 -356 -30 -692

38 362 4 302 3 600 155 -504 -31 93

40 187 4 347 3 600 159 -603 -32 967

-692

93

967

0 0 3 600 0

0 0 3 400 0

0 0 3 400 0

UB 2015 26

UB 2016 UB 2017 25 24

13 254 7 104 519 20 903

14 590 7 236 519 22 370

15 904 7 334 519 23 781

297 3 094 6 805 500 10 696 31 599

297 3 136 6 805 500 10 738 33 108

297 4 278 6 806 500 11 880 35 661

Ingående eget kapital Årets förändring Eget kapital

4 740 -692 4 048

4 048 93 4 141

4 141 967 5 108

Avsättning pensioner Övriga avsättningar Avsättningar

14 804 612 15 416

16 220 612 16 832

17 806 612 18 418

1 281 10854,4 12 135 31 599

1 281 10854 12 135 33 108

1 281 10854 12 135 35 661

Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar TILLGÅNGAR

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder EGET KAPITAL, SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR