Page 1

Högskolan i Gävle

– Fyller platser och år En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017


”Då byggdes engagemanget från grunden och det betydde mycket för framgången.”

Maj-Britt Johansson slutar – Lämnar en högskola i bra skick Text och foto: Ove Wall

E

fter nio år som rektor för Högskolan i Gävle packar MajBritt Johansson kartongerna, lagom till 40-årsjubileet. Vad hon i fortsättningen ska ägna sig åt vill hon inte säga då ingenting är klart men hon antyder att det handlar om utveckling, samma sak som hon emotsåg när hon övertog rektorstjänsten från Leif Svensson 2008. Hon kom då från en tjänst som professor och prefekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Ultuna. Och hennes önskning slog in. – Jag har utvecklats fantastiskt mycket och även breddat erfarenheterna betydligt, både vad gäller ämneskunskaper då HiG:s verksamhet är så bred och hur statsapparaten fungerar.

Till skillnad från tiden som prefekt vid SLU, då man som hon säger styrde över ett betydligt mindre fögderi, är rektors uppgifter och skyldigheter betydligt mer långtgående med ansvar både mot styrelse och mot departement. 2

Det har alltså gått bra med den personliga utvecklingen. – Och det har inte gått så dåligt för Högskolan heller. När jag kom hit hade HiG dragits med underskott i flera år. Nu är vi en av landets populäraste högskolor oavsett hur man räknar och vi har en fantastiskt bra ekonomi. Hur utvecklingen kommit till stånd finns

flera förklaringar till. I tider av arbetslöshet söker sig fler till utbildningar. Men Maj-Britt Johansson säger också att de personer vid HiG som har idéer även har stora möjligheter att förverkliga dessa. Men att skapa en sådan kultur kräver visst förarbete och det heter, hävdar hon, dialog, samma sak som möjliggjorde den stora organisationsförändringen från sex Institutioner till tre Akademier. – Då hade vi stormöten varenda måndag under, tror jag, ett års tid för att det skulle bli så bra som möjligt.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

Pratar man inte med varandra så börjar man prata om varandra och då växer ett litet uttalande och byggs på och så kan man möta ”sanningar” som helt saknar grund. Dialogen är och var absolut det viktigaste och förändringen var nödvändig. Konstruktionen med sex institutionsstyrelser och en kollegial nämnd som skulle fördela forskningsmedel var ohållbar. Problemlösning intresserade henne mycket för nio år sedan och gör det fortfarande. – Det största problemet här var nog att föra Högskolan till en position som den förtjänade. Allting fanns här men omvärldsanalysen var relativt svagt utvecklad och ett gemensamt mål att sträva mot saknades. Med en verksamhetsidé och en ny vision angavs riktningen och organisation och arbetssätt kunde anpassas för att nå de uppställda målen. Nu när nya utbildningsprogram ska föreslås eller när nya områden ska beforskas ställer sig medarbetarna frågan om detta passar


in i visionen och det ger delaktighet. – När vi tog visionen om en hållbar livsmiljö för människan, bad många ämnesföreträdare mig berätta hur just deras ämne kunde passa in. Men jag blev dem svaren skyldiga och sa att det måste de själva lista ut. Då byggdes engagemanget från grunden och det betydde mycket för framgången. Under institutionstiden fungerade HiG i mångt och mycket som sex små högskolor där alla satt och bevakade sina intressen. Skapandet av Akademierna har underblåst samsynen på både verksamheten och medelsfördelning för forskning. – Vill man ha högre tilldelning av forskningsmedel från statsanslaget måste man se till att publicera mer och söka mer externa medel. Det har blivit en morot. Nu hoppas vi mycket på skapandet av starka kunskapsmiljöer som sammanför utbildning och forskning där ämnena stärker varandra. Detta är något som vi hoppas ska ge oss fler forskarutbildningsrätter än de två vi redan har. Blev det här jobbet så som du föreställde dig? – Man kan väl säga att det blev jobbigare. Man kan ha olika föreställningar om vad en rektors uppgift är. Många tycker sig nog se en galjonsfigur, som visar upp sig ibland men inte lägger sig så mycket i verksamheten. Jag har nog varit väldigt opera-

tiv. Som medarbetare på en akademi eller i en ämnesavdelning tänker man nog mer på sitt eget område men som rektor måste jag tänka på hela högskolan i ett längre perspektiv. Det kan vara svårt att få kollegiet att ha samma utgångsbild. – Ändå, till syvende och sist är HiG en högskola i bra skick och med mycket kunniga och kompetenta medarbetare. Det finns fortfarande saker att förbättra och utveckla men vi har god ekonomi att göra det med. Vi formerar oss för att få de starka forskningsmiljöerna så att alla kan dra nytta av varandras kunskaper. Vi utvecklar också vår samverkans- och innovationsfunktion och förstärker vår internationalisering. Vad Maj-Britt Johansson nu ska ägna sig åt vill hon inte berätta. – Jag har funderat väldigt mycket och ställt förslag mot varandra och beslutat mig, men inget är påskrivet så jag vill inget säga. Men det handlar om en anställning, eller flera, avslutar hon innan hon åter förvandlar sig till Högskolans motsträvigaste fotomodell.

Fotnot: Regeringen hade vid denna tidnings pressläggning ännu inte tagit beslut om Maj-Britt-Johanssons efterträdare.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

3


HiG 40

Från nedläggningshot till Sveriges näst populäraste högskola Text: Ove Wall Foto: Ove Wall där inget annat anges

Personalen uppgick till 150 och studenterna till 792, varav 400 samtidigt närvarande. Lokalerna var beräknade för betydligt färre människor. Så det var trångt. Lärarhögskolan förfogade över 9 500 kvadratmeter i kvarteren Dövstumskolan och Salem år 1977 när högskolereformen iscensattes och Högskolan i Gävle/Sandviken, HG-S, föddes. Den räknades till de små högskolorna. I år, när Högskolan i Gävle, HiG, fyller 40, uppgår personalen till drygt 700 och studenterna till omkring 17 000. Nu är vi Sveriges näst populäraste högskola.

4

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017


HiG 40

M

an kan skriva rapporter och budgetanalyser, rita grafer och stapeldiagram om en sådan resa. Och författa böcker. Högskolans tidigare rektor Birgitta Stymne skrev insiktsfullt om de första 25 åren i boken Högskolan i Gävle 1977–2002 medan före detta kanslichef Hans-Gunnar Johansson

har tagit sig an perioden 2002–2017 (Hur går det för honom?). LEVE! ger sig i kast med samma uppgift från ett annat håll. Högskolan förfogar över ett välskött arkiv och bland allt material finns personalbladen, personaltidningarna och hybridtidningarna, som dels gick till personal,

men även i ökande omfattning till ofta utvalda mottagare i övriga samhället liksom till media. Tillsammans bildar de en ansenlig bunt av skiftande innehåll som på sitt eget sätt ger en mer personanknuten bild av Högskolan i Gävles utveckling.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

5


70-talet

Papperet och utformningen av ”HG-S-

Information” från 1978, det interna bladet där det mesta avhandlades i en ganska lättsam ton, ibland närmast familjärt, avslöjar att texterna skrevs på elskrivmaskin med den då moderna skrivkulan där man med ett enkelt handgrepp kunde byta typsnitt. Fotokopiatorn har gått varm och notiserna undertecknades med förnamn: ”Leta i skåp och lådor efter videoband, kameror, bandspelare etc och lämna in dem till serviceavdelningen, annars har vi ingenting att låna ut till hösten. /Gunnar och Owe” Ett till: ”Vi vill gärna ha tillbaka gamla lån och utlästa böcker!!!” Särskilt hoppades Gunnar och Owe att de som slutade den våren inte skulle glömma att lämna tillbaka det de lånat. Men för dem som skulle återkomma till hösten beviljades alla på ett bräde förlängt lån till 1 september.

För den administrativa personalen fanns alltså de nya kulskrivmaskinerna och Tipp-Ex hörde till standardutrustningen. Före detta kontoristen med mycket mera, Margaretha Svensson, var med från starten och berättade för 6

Högaktuellt 2007 att när Wenche Nerdrum-Ullman utsågs till Högskolans första rektor innebar det även att ”Fru Svensson” byttes till ”Margaretha”. Margaretha satt även i telefonväxeln dit lärarna fick vända sig om de skulle ringa rikssamtal. De ingående linjerna var fem till antalet men det var sällan kö så hon kunde även ägna sig åt renskrivning av handskrivna brev och dokument. Margaretha och Ulla Sandström var båda två kontorister och upplevde när färden mot det papperslösa kontoret missade målet med hästlängder och förbrukningen ökade i stället. De upplevde också att semesterns längd var

”När färden mot det papperslösa kontoret missade målet.” helt beroende av lönegraden och att ordet flextid inte var uppfunnet. Medbestämmandelagen infördes detta år och 25 dagars betald semester lagstadgades.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017


70-talet

”Vi tvangs till mycket hårda besparingar. I ett öppet forum med personalen – före de fackliga förhandlingarna – blev det mycket tydligt hur hotet mot jobb och eventuell hemort upplevdes.”

Lite perspektiv:

För fyrtio år sedan... ... grävdes 140 tunnor miljöfarligt avfall upp i Teckomatorp, Elvis Presley avlider avled och dåvarande Hälsovårdsnämndens lager för cyanid flyttades från Alderholmen till Boulognerskogen och förvandlades till offentlig toalett. I USA var Jimmy Carter president och på Högskolan var alltså Wenche Nerdrum-Ullman chef. Hon har berättat att Gävle i förstone åkte ut ur diskussionerna om var de nya högskolorna skulle placeras. Samt hur staten även funderade på att helt enkelt lägga ner lärarutbildningen i Gävle. Stormöten var på modet och personalantalet gjorde det högst möjligt. ”Vi tvangs till mycket hårda besparingar. I ett öppet forum med personalen – före de fackliga förhandlingarna – blev det mycket tydligt hur hotet mot jobb och eventuell hemort upplevdes.” Hon beskrev förslagen från personalen som ibland väl bisarra, till exempel att all administration skulle bort, utom löneutbetalningshandläggaren.

Men hotet om nedläggning av lärarutbildningen avvärjdes och champagneflaskorna åkte fram. I stället blev utbildningen grundstenen till Högskolan i Gävle-Sandviken, HG-S. I stället för att avskeda lärare började man anställa. Men lokalerna var trånga. Det hophäftade blad som i mars 1979 beskrev den planerade utbyggnaden av lokalerna kopierades upp i 250 exemplar. Någon Informationsavdelning hade 1982 ännu inte uppstått vid Högskolan i Gävle-Sandviken. Loggan är ett äpple med ett stiliserat kursivt X och namnet på lärosätet. På näst sista sidan i HG-S-Information läser man: ”Än vet jag inte vem som ska ”drabbas” av att utforma utbildningskatalogen för nästa läsår – men någon blir det!” Undertecknat ”Margit”. Detta blad kopierades i 350 exemplar.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

7


80-talet

Miljöhot och dikter Förstasidan av bladet från mars 1984 ropade högt om visning av filmen Naturens hämnd, av Stefan Jarl, illustrerad av en död fågel på en sandstrand. Bildtexten förtydligade att det är civilisationen som är skyldig. Avsändare är Kårstyrelsen som delar utrymmet i bladet med personalen. Den familjära stämningen håller i sig. Detta tycks vara starten för Högskolans numera certifierade miljöengagemang. 1985 var fortfarande inslaget av dikter

och litterära citat framträdande i bladen. Nu skönjer man dock närvaron av en informationsavdelning. Som vanligt bestående av förnamn, Margit, Jan, Monica och Annika, önskade personalen God Jul. Därtill minskade den klipp-och-klistra-layout som hittills gett bladet sin hemmagjorda karaktär. Upplagan var nu uppe i 400 ex.

Inslaget av allmänbildande texter ökade och i mars 1987 syntes för första gången högskolelektorn i geologi Curt Åbergs bidra. Uppförandet av en ny huskropp vid ”Dövstumskolan” hade äntligen satt igång och från sitt fönster hade Curt sett gropen ur vilken hus8

kroppen skulle resa sig. Han konstaterade att byggnaden inte vilade på lerbotten utan på bastant hälleberg av gävlesandsten. Detta faktum fick honom att på sju sidor sjunka ner i ämnet. Bortsett från att texten var mycket läsvärd underlättade kanske det faktum att han själv ingick i redaktionen för bladet. 1988-89

Anders Jacksson var den första datateknikern på Högskolan och berättade i Högaktuellts jubileumsnummer vid 30-årsfirandet 2007: – Datautbildningen datorer, ABC 806:or, var 1985 placerade i nätverk med en centralt placerad server. Chassit var större än ett kylskåp och det fanns två hårddiskar med en diameter som Fiat-däck. Våren 1989 nådde Internet Högskolan och det första mejlet skickades, vid datornätet Sunet, till Uppsala universitet. Avsändaren var Anders Jacksson och han har i dag inget minne av vad han skrev. ”Troligen något om mejlet självt”, hävdar han med viss trovärdighet.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017


80-talet

Foto: Harry Berg

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

9


90-talet

Utspridd Högskola Personaltidningen Högaktuellt som uppstod 1990 ersatte med professionellt tryck och enhetlig layout HG-SInformation. Innehållet i tidningen skrevs fortfarande av personalen själv och bildningstanken lyser om artiklarna varför till exempel (nuvarande professor i elektronik) Edvard Nordlander kunde ägna två hela sidor åt halvledarkomponenter och laddningsfördelningen i en GTO-tyristor samtidigt som högskoleadjunkten Eva Carling skriver en tvåsidig artikel om människa-datorsamspel. Sedermera professorn i företagsekonomi Lars Torsten Eriksson skriver tre sidor under rubriken ”Nya perspektiv på marknadsorientering”. Curt Åberg delger läsaren tre sidor kartografi. Åsa Morberg var en annan engagerad

skribent i bladen redan från början. Hennes ämne var och är lärarutbildning och läraryrket. Tillsammans med kollegan Yngve Thorberg redogjorde hon på tre sidor för Lärarutbildningens internationalisering i ATEE-perspektiv. ATEE uttyds Association for teacher education in Europe”, samma organisation för vilken hon 2016 utsågs till president 2016.

Curt Åberg, ännu redaktör för tidningen, ägnade sig i följande nummer åt jordskiktens sammansättning med tanke på kvarlämnade och läckande varphögar 10

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

efter gruvbrytning och tar på annan plats fyra sidor i anspråk om kallkällors uppkomst. Curt Åbergs naturintresse var kompakt och möjligen var det även hans försorg att samtliga förstasidor pryddes av naturbilder, oftast tagna av fotografen Lars-Gunnar Rörby. 1991 kommer de första satsningarna på

forskarutbildning för den egna lärarstaben. Det beslutades att Anita Hjälme, Inger Johansson, ovan nämnda Åsa Morberg, Ulf Olsson, Johnny Bustad samt Göran Friberg skulle få dela på anslaget för detta ändamål, okänt hur mycket.

”HG-S förfogade över tre duktiga tecknare som förgyllde sidorna!” I samma nummer presenterade högskoleadjunkt Catharina Göransson och studenten Iris Santén ett reportage från Alderholmen i Gävle, ett slags nedslag i verkligheten som både doftar och låter. Catharina hade fotograferat och skrivit medan Santén tecknat och skrivit. Det säger något om förhållandet mellan lärare och student. Detta år finns det nya Alderholmen ännu bara som modeller och deras reportage kan idag ses som en lokal historielektion.


90-talet

Personalen expanderar I Högaktuellt nr 2-92 pryddes framsidan liksom tidigare av en naturbild av LarsGunnar Rörby. Inga människor syntes ännu till. Men inne i tidningen fanns de i form av tecknade små porträtt. Tecknarna hette Lilly Källander, Nils Malmlöf och Olle Lundgren, samtliga lärare, och dessa försatt inte en chans att ha ritblocket i knäet på möten och sammankomster. I samma nummer berättade högskoleadjunkt Bengt-Åke Lindblom om sin och kollegerna Åsa Morberg, Nils Malmlöf och Catharina Göranssons kontaktresa till Bali för seminarium inom organisationen Globträdet. Det påpekades redan tidigt i rapporten att resan görs på inarbetad tid och att man betalade 11 000 kronor av 27 000 kronor av egna medel. Även här illustrerades ”rapporten” med drivna teckningar av Malmlöf. Ytterligare resa gick till Tekniska högskolan i Zürich och acceleratorn CERN som i bildningens tjänst beskrivs av Johnny Bustad, medan Gösta Carlestam skrev om ”Samhällsplaneringens kompetensfrågor i fokus: Makt, Kunskap, Demokrati”

Detta var en expansiv period för HG-S och hösten 92 inleddes med att 29 lärare anställdes på nya tjänster. Rektor Birgitta Stymne skrev i sin ledare att tillströmningen av nya studenter varit god och att de flesta linjer är översökta. Men detta gällde inte grundskollärarlinjen. ”De återstående platserna kommer i vår att användas för utbildning på distans. Det är en ny och spännande undervisningsform som vi hoppas ska komma att fungera till belåtenhet för alla.” Så blev det ju. I samma ledare upprepas orden, nu i skarpare tonläge: ” Vi inom Högskolan vet ju att vår lokalsituation är ohållbar, men ännu har inte beslutet om en ny högskola fattats på högsta nivå.” Det som diskuterades var nybyggnation. Tidningens förstasida föreställde ett folktomt Växbo Kvarn i Hälsingland. Curt Åberg hade funnit en berghäll på Sjätte Tvärgatan på Brynäs som han ägnade fyra intressanta sidor åt, och då beskrev han den inte bara utan han verkligen delgav läsaren historien ända ifrån hur den bildats och varför den blivit röd. ”Utan att gå in på detaljer” som han försiktigtvis påpekar.

1992 konstaterades att endast 2 procent av landets fastighetsmäklare hade högskoleutbildning. Alltså startade landets första Högskoleutbildning för fastighetsmäklare vid HG-S. Mäklarna hade inte haft det lätt. Mängder av fastighetskonkurser hade följts av ”fejkade” värderingar som i regel var inaktuella redan innan papperen skrivits på, förklarade Björn Hedberg som då var nytillträdd högskolelektor i företagsekonomi. Totalt sökte 1 250 studenter plats, 199 i första hand, men endast var sjunde fick plats. Mäklarprogrammet fortgår ännu idag.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

11


90-talet

Framåt! Mot Kungsbäck! Förstsidesbilden på nr 2-1992 föreställde Järvsö Klack och påföljande nummer visade kanslihuset på tidigare Infanteriregemente 14 på Kungsbäck. Detta åskådliggör en av de största förändringarna i Högskolans historia. Infanteriet växlade till Högskola och beslutet har kommit om statliga miljoner i driftsstöd. Det gladde inte bara rektor Stymne att planering av lokaliteterna och området kunde ta fart. Trångboddheten hade i många år varit tryckande. Planering av helt nya lokaler och tillbyggnader inleddes i samarbete med de nya hyresgästerna. Nu uppmärksammade även lokala pappersmedier att Gävle hade en högskola. I ett reportage i Gefle Dagblad i september berättade journalisten Lisa Lofors om Högskolans internationalisering och om hur studenterna hade flera möjligheter att delvis bedriva sina studier utomlands. Kontakterna var blygsamma, en högskola i Holland och en student som studerade kulturpedagogik i Chile. Men ändå. 12

Året därpå, 1993, är var uppmärksamheten betydligt större då Expressen utropade att Världens bästa termos uppfunnits av en Gävle- och Linköpingsforskare vid namn Bahram Moshfegh. Även tidningen Forskning och Framsteg uppmärksammade termosen som passivt, alltså utan energitillförsel, kan hålla innehållet nollgradigt i normal utomhustemperatur i sex månader. Den superisolerade behållaren kan till exempel användas för att förvara vaccin och en första serie behållare som skickades till Tanzania och Sudan visade på ort och ställe att uppfinningen fungerade perfekt. En mycket stor andel vacciner och mediciner förstördes innan de nådde användarna på grund av de ofta dåliga förvaringsförhållandena som rådde i aktuella områden.

Högskolan får grafisk profil Högskolans logga har fram tills nu, och efter perioden med äpplet, varit snirklig och stämpellik med texten Högskolan Gävle-Sandviken i cirkel runtom och versalerna HG-S i kompo-

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

sition i mitten. Detta år, 1993, anställdes en grafisk formgivare med ansvar för annonser och trycksakers utformning. Hon hette Anette Eliasson och berättade att hennes huvuduppgift var att ge allt tryckt material samordning och enhetlighet. Några sidor längre bak berättade Curt Åberg på tre sidor om vulkaner på Hawaii och om hur jordskorpor blir till. Förstasidan på Högaktuellt 4-93 visade

Birgitta Stymne tillsammans med vårdskolans rektor Birgitta Döbel samt Akademiska hus generaldirektör Christina Rogestam, ta det första spadtaget på Kungsbäck (bilden på denna sida). Den första etappen skulle vara färdig sommaren 1994 och innehålla de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Sommaren därpå skulle det humanistiska blocket tas i drift. En hörsal, Valhall, skulle då också vara klar och vid Vårdhögskolan inflyttning kring årsskiftet 1995–1996 skulle hela bygget vara klart. Till en kostnad, eller ska det kanske kallas investering, på 250 miljoner kronor.


90-talet

Första numret av Nya Högaktuellt

på idén. Så föddes Gävleborgsservern, en så kallad katalogtjänst där man på en skärm systematiskt kunde leta sig fram till de webbsidor man kunde ha nytta av i ställer för att länka sig framåt sida för sida. Den tekniska utvecklingen gjorde rivstart och snart fanns flera sökmotorer på nätet och möjligheterna att finna specialinformation tog fart.

I april 1996 kommer det första numret av nya Högaktuellt ut. Flytten till Kungsbäck har tagit tid och engagemang i anspråk, men nu är det fest på riktigt. Tidningen är 20-sidig, delvis i fyrfärg och med en tydlig grafisk profil. Den nya logotypen lyser blå, röd och gul. Fem institutioner och Vårdhögskolan fanns på plats.

Telebild

Högskolan tittade med viss tveksamhet på undervisning via Telebild. Man frågade sig hur läraren ska kunna behålla en nära kontakt med studenterna via en skärm och Kurssekretariatets Krestina Ekström slår fast:

Festen för 300 gäster hålls den 10 febru-

ari i Rävhallen och utbildningsminister Carl Tham klippte bandet och betonade att kunskap är viktigt för ett civiliserat samhälle. Den militära nedrustningen hade gjort det möjligt för HG-S att överta lokalerna och regementschefen Tomas Bornestaf överlämnade en fullstor docka föreställande en dagofficer. Den står fortfarande vid entrén till Studentcentrum. Vi fick i det här läget börja vänja oss vid institutionsförkortningarna, U, HS, E, T och M i stället för Utbildningsvetenskap, Humaniora och Samhällsvetenskap, Ekonomi, Teknik samt Matematik, natur- och datavetenskap.

Internet svårsökt

I biblioteket kunde studenterna hitta ut på Internet, men att surfa omkring på måfå som underhållning på kafferasten var inte särskilt lätt eftersom ingen allmän söktjänst, som dagens Google, fanns och man i stort sett var tvungen att använda hypertext, länkar, för att ta sig från en webbplats till en annan. Vi återger bibliotekarien Klas Petterssons ord: ”Det vore lögn att säga att Internet

är användarvänligt. Det kan ta lång tid att hitta det man söker, om det över huvud taget går.” Men han drömde om att alla bibliotekssystem var integrerade, att all kurslitteratur fanns digitalt på nätet. Biblioteket erbjöd i det skedet istället informationshämtning från CD-ROM, då nymodighet och skrivet med versaler. Det var vid den här tidpunkten Internet höll på att födas. Alla skulle ha snygga webbsidor och internethandeln sågs som en guldkalv. Men fortfarandse var det tidsödande att leta sig fram till målen på nätet då man i stort sett var hänvisad till länkportaler. Under en biltur i Hälsingland slog det dåvarande datachefen John Andreassen och systemansvarige Claes Nygren att det borde finnas en central server med mer strukturerade länkar för att underlätta. Idén slog igenom och Länsstyrelsen och länets samtliga kommuner tände

”Den genomsnittliga distansstudenten var en 35-årig kvina med två barn.” ”Tekniken måste gå hand i hand med pedagogiken för att undervisningen ska behålla sin kvalitet. Det krävs ett nytt sätt att tänka och att man utnyttjar fantasin.” Distansstudierna ökar, en fjärdedel av studenterna läste på distans. HG-S går i bräschen för utvecklingen och tar emot många studiebesök. Den genomsnittliga distansstudenten var en 35-årig kvinna med två barn. På schemaenheten är uppgiften att lägga pussel med 73 000 lektionstimmar. Nu fanns här 300 lärare och cirka 100 salar att laborera med. Datorprogram fanns för sådant, men Håkan Englund tyckte att de bättre för företag och programmerade helt

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

13


90-talet

enkelt ett eget efter Högskolans behov. verksamheten fördubblats på fem år.” Detta år, 1996, skrev Arbetarbladet Samtidigt kom beskedet från regerom att drygt hundra studenter på ingen om 20 miljoner kronor extra till kursen Datorsystem kunde tentera grundutbildningen. Det innebar 500 datoriserat. Ingen nya platser. manuell rättning Under detta år krävdes och ”Problemet var störst för den syntes orden studenterna fick ”Profil”, ”Jämlägst längst avlönade delen, ställdhet” och se sina resultat direkt efter avslu- samt för den administrativa ”Kvalitet” i rubtat test. rikerna och det skaran medarbetare.” första personInstitutionernas egna sidor i Högaktuellt porträttet i textform publicerades. hyllade fortfarande delvis bildningen Personen var Lars Ekstrand, universioch tidigare nämnda Eva Carling tetslektor och välkänd inte sällan skrev om begreppen kognition, IT, ilsken krönikör i Gefle Dagblad, som mänskligt tänkande och artificiell beskrevs som ”Asocial hockeyfantast intelligens. Bengt Söderhäll stod på som skriver av indignation”. barrikaden och utropade som fiktiv Forskningen växte kraftigt 1997 och student att lärarna måste se till att de HG-S fick ett permanent forskningssjälva också också ges möjlighet till anslag från staten på 11,8 miljoner utveckling. ”Tänk lite på dig själv kronor. Det innebar en tredubbling av också. Slåss för din rätt att ta reda på tidigare anslag och beskrevs av Birgitta nya grejer och bli bättre och klokare!” Stymne som en milstolpe i Högskolans utveckling.

Utbrändhet

Debattutrymmet i nr 4-96 ägnades åt utbrändhet. Huvudskyddsombudet Nils Malmlöf sa sig se en tydlig ökning av den psykiska belastningen. Problemet var störst för den lägst längst avlönade delen, samt för den administrativa skaran medarbetare, lade förtroendevalda fackrepresentanten Vivi-Anne Ödéen till. Förvaltningschefen Hans-Gunnar Johansson kände inte riktigt igen bilden, men hade samtidigt förståelse för om det varit tungt för många. ”Flytten till Kungsbäck innebar helt klart en påfrestning. Likaså har ekonomin inverkat liksom att volymen på 14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

Globala datorproblem och namnbyte Begreppet millenniebuggen blev allmänt känt 1998. Det handlade om vad datorerna skulle hitta på när seklet skiftades från 1999 till 2000 och medierna, och även en och annan konsult, blåste upp skräckscenarier för vad det kunde föra med sig när datorerna kanske sparkade bakut. Högskolan som redan var en datortung arbetsplats befanns sig dock på den säkra sidan och systemansvarige Claes Nygren lugnade med att det största problemet antagli-


90-talet

gen var ekonomisystemet, men det var gammalt och skulle ändå bytas ut. Även skottdagen 2000 var föremål för

misstänkta problem. Vid en testkörning med en mindre reseräkning för tiden mellan 28 februari och 3 mars spottade programmet ur sig en presumtiv utbetalning på 30 000 kronor vilket föranledde även detta program att bytas ut. I Högaktuellt nr 4-1998 kunde man i en liten passus från styrelsemötet läsa att beslutet tagits om namnbyte. Återstod för regeringen att godkänna bytet till Högskolan i Gävle, vilket man inte trodde skulle möta något problem. Så skedde och numera gällde Högskolan i Gävle, HiG.

nätet, berättades det i Högaktuellt 3-99. – Bland annat kommer man inom kort att få möjlighet att bifoga filer och bilder, exempelvis tabeller, på Distansforum. Möjligheten finns även att lägga ett passfoto till användarprofilen så att läsaren kan se den som skrivit ett inlägg, berättade Peter Walander, lärare och påskyndare av projektet.

Modern religionsvetenskap

HiG:s religionslärare har alltid hållit sig framme i tekniken. I februari 2000 berättade läraren Stefan Myrgård om nätverksbyggande i undervisningens Miljösamordnaren Path Lindgren samtjänst. Ingressen till artikeln lyder: manställde i nummer 3–99 tillsam”När studenterna läser om hinduismans med studenten Fredrik Hjort en men sitter föreläsaren i New Delhi. miljörapport som visade att transporNär de studerar judendom föreläser en ter, papper och kemikalier var de ortodox jude direkt från Jerusalem. En största bovarna. 54 ton papper lämnamissionär kopplas upp direkt från en des till återvinning varje år, vanliga missionärsstation i Guatemala och om sopor uppgick till 147 ton. Rapporten tekniken fungerar ska en sufisk shejk gav sig även i kast med ölintaget på föreläsa direkt från en studio i Syrien. studentkårens klubbmästeri. Inte Studenter kan ställa frågor och diskuminst beroende på tera med föreläsaen insändare i loren.” kalpressen som förDetta förvandlafasat sig över alko- ”54 ton papper lämnades de hela världen, holförbrukningen till återvinning varje år.” nästan, till ett klassbland studenterna. rum. Policyn vid ”Slår man ut det på antalet studenter religionsvetenskapen var att alla kurvisar det sig att de i genomsnitt dricker ser som gavs över nätet, alla föreläs6 öl per år”, berättade utredarna. ningar och videokonferenser samt alla HiG satsar fem miljoner kronor på studentarbeten skulle vara offentliga. distansundervisning och plattformen Vem som helst med rätt programvara Distansforum, en mötesplats för kuroch bredband kunde delta, passivt eller ser, diskussioner och konferenser på aktivt.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

15


16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017


Forskningen

gör en rivstart

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

17


90-talet

Århundradets snöstorm

D

en 5 december 1998 utbröt århundradets snöstorm över Gävle. Busstrafiken stannade, tågen likaså, folk kunde inte ta sig till jobbet, operationer ställdes in och bandvagnar ersatte livsviktig trafik och hela samhället isolerades från resten av landet. Det snöade 140 centimeter på tre dygn. I flera dagar hölls Högskolan stängd för enda gången i sin historia. Annars har dörrarna alltid varit öppna för personal och studenter och säkerhetsavdelningen kunde passerloggar konstatera att det alltid fanns människor i lokalerna, även över julafton och andra stora helger.

18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

Den familjära prägeln som inneburit att sommarstugor kunde hyras ut och kattungar adopteras bort och teaterbiljetter utannonseras via ett enkelt mejl till mejlaliaset ”personal@ hig.se”. Detta år togs adressen bort. Och HiG hade väl inte varit någon riktigt Högskola om inte tilltaget mötts av protester och starka ifrågasättanden om IT-avdelningsens befogenheter. Men så blev det. Vilket gladde desto fler. Den här tiden ökade det internationella utbytet, bland annat med Guizhou University i Kina och University of Natal i Sydafrika.


00-talet

Forskningen ökar 100 procent 2000 KTH-institutionen för Byggd Miljö i Gävle, BMG, på Brynäs införlivades vid årsskiftet med Högskolan och en klar anledning till fest uppstod. Den hölls 10 mars. I ett slag ökade HiG:s forskning med 100 procent. Samtidigt köper Institutionen för Teknik in en 3D-skrivare, den enda i sitt slag i landet och kostade bortåt en halv miljon kronor, pengar som tillsammans med ytterligare 4,5 miljoner kronor kom från Nutek och KK-stiftelsen, i ädel tävlan med andra högskolor. Enskilda forskningsprojekt får också ett antal miljoner från Vetenskapsrådet, bland andra Elisabeth Björklund och Agneta Ney. Den förra för forskning om små barns språkliga förmåga, den andra om människor i maginalen i nordisk medeltid. Lokala medier hittar rubrikämnen i Högskolan minusresultat och det tar Birgitta Stymne visst tålamod att berätta att det inte alls har med tomma studieplatser att göra, utan på att HiG utbildar fler studenter än man har betalt för och att underskottet är budgeterat. Rubrikerna tar nu inte slut för det. Högskolan växer och mediebevakning är på både ont och gott. Som en följetong har trångboddhet följt i Högskolans utveckling. Hösten 2000 sjösattes huset Freja som fortsatte traditionen med namn ur den nordiska mytologin, det nya huset var avsett framför allt för naturvetenskapen och 80 miljoner kronor och 6 000 nya kvadratmeter löste trångboddheten för N-institutionen.

Stressnivåerna höga

Leif Svensson tar vid efter Birgitta Stymne som rektor 2001. Han aviserar att stressnivåerna på HiG ska sänkas med mer genomtänkta anpassningar till en ny arbetsmiljö. Expansionen har varit avsevärd men nu ska kvalitetsarbetet ta vid. Detta gäller även ett allt segare datorsystem. Vid den här tiden visade det sig att Högskolans datornätverk var så pass underdimensionerat att medarbetarna klagade på väntetider framför datorerna. Irriterande och inte minst ineffektivt. Hastigheten ut och in från internet var 10 Mb. Att dela på. Hastigheten tiodubblades vid upprustningen till 100 Mb, vilket i dag är den hastighet som många ungdomar tycker sig behöva hemma.

Foto: Mats Jonholt

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

19


00-talet

Barn mot miljöengagemang Efter att 1998 per månad skickat mellan fyra och fem ton papper till återvinning, började 2002 resan mot ett miljöledningssystem enligt standarden 14001. Stena Returpapper bjöd Högaktuellt på en demonstration och lät bygga en pyramid av fem ton papper enbart för en fotografering, se sida 15. Miljöarbetet fortsatte men ifrågasatts av E-institutionen som undrar om inte levnadsförhållanden för invandrare, arbetslösa och rotlösa barn är viktigare att arbeta med än koldioxid och sopor. Om ”att försöka hitta de rätta metoderna i forskningen” berättade professor Mats Sandberg i nr 6–2002 när han beskrev sin utveckling från att ha vägrat tro att vinkelsumman i en cirkel alltid är 360 grader och bevisat det, till att han blev professor i inomhusmiljö. I HA nr 8 var det Louise Waldéns tur att berätta om sin forskarkarriär. Hon berättade bland annat om symaskinens betydelse för välfärden i Sverige. Den var betydligt större än man tror. Arbetslivsinstitutets Belastningsskadecentrum, med ledande forskning kring – belastningsskador – hittade en ny huvudman i HiG. ”Högskolan i Gävle hade den trivsammaste inställningen och en administration där allt tycks möjligt” sa Belastningsskadecentrums chef Håkan Johansson när han välkomnades till Gävle från Umeå av Leif Svensson i slutet av 2002. Institutionen som raskt åter fördubblade HiG:s forskningsverksamhet bytte senare namn till Centrum för Belastningsskadeforskning, CBF. CBF har ett grundmurat gott rykte i den internationella forskarvärlden.

Teckningar: Ove Wall

Genusforskarskola

20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

2004 startas tillsammans med Umeå Universitet en genusforskarskola, i god akademisk ordning inte utan och ibland hetsig diskussion. Prorektor Gabriella Åhmansson, citerar en TCO-rapport: ”Priset för gammaldags uppfattningar om att män ska försörja familjen och kvinnor ta hand om barn och familj blir långsiktig ekonomisk stagnation. Länder med ålderdomliga uppfattningar om jämställdhet kommer att bli århundradets ekonomiska förlorare”.


00-talet

Mona Eliasson, Sveriges första professor i genuspsykologi, Den årligen återkommande och alltid intressanta Religionsledde forskarskolan i Gävle tillsammans med elektronikdagen bjöd detta år på Jonas Gardell som talade om sin bok professorn Edvard Nordlander. Ett miljöombyte för henne: Till Gud, konstnären Dror Feiler om sin utställning Snövit – Jag tycker att det är väldigt spännande. Jag har mött en och om konflikten Israel-Palestina samt Ockelbo-konstnären öppenhet här som jag inte alls är van vid från Uppsala. Jag Tony Warren om den buddhistiska grenen Nichiren Shoshu har nio års erfarenhet av undervisningen i Amerika och med mera. Kanada och tycker att Uppsala är onödigt insnöat på Stipendier var och är även det en del av Högskolans verkmånga sätt. Gammalt och bra är inte samma sak. Här samhet. Företagen står för pengar och hederbetygelser, känns det nytt och fräscht, slog stipendiekommittén föreslår mothon fast. tagare och den sammanlagda sumGenustanken spred sig. Övriga man uppgick 2004 till trekvarts ”Jag tycker att det är väldigt rubriker i HA nr 2-2004 lyder: miljon kronor, enligt stipendiespännande. Jag har mött en ”Om könsbunden karriär i Indien”, kommitténs ord-förande Håkan ”Maskulinitet i nordamerikansk öppenhet här som jag inte alls Attius. litteratur”, ”Vaddå Jämrum?”, En av de namnkunniga profesär van vid från Uppsala. Här ”Equal ska bryta segregeringen” sorena vid HiG, filmforskaren känns det nytt och fräscht.” samt ”Ambulans-sjukvård ger Margareta Rönnbäck. Rapp och könsskilda arbets-skador”. orädd för den akademiska piskan slår hon fast apropå tv-såpornas utbredning:”Såporna Samtidigt kommer en skakande rapport från LO som visar att behövs, men skydda gamlingarna”. I 25 år har hon sett hur belastningsskador fortsätter att drabba allt fler kvinnor. både forskning och vänsterrörelser haft ett borgerligt Forskarna vid HiG menar att kombinationen stress, enmedelklassperspektiv i synen på barn och lågutbildade. formiga och repetitiva rörelser och brist på inflytande är – Det är riktigt otäckt, menade hon och lägger till att man katastrofal. som vuxen faktiskt kan behöva en Schwartzenegger. När HiG:s program Design och Träteknik flyttar in på Bland de internationella besöken kan nämnas att The före detta Skogsmuseet Silvanum beskriver rektor Leif 12:th International Conference on Geoinformatics, alltså Svensson närheten till Konstcentrum som ett lyft för GIS, träffades vid HiG i tre dagar. Högskolan. Men närheten blev inte så långvarig. Bara efter några få år anser man att kostnaden för lokalerna är för höga.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

21


00-talet

Nya laboratorier 2006 inrättades flera nya laboratorier på i ITB:s lokaler på Brynäs. Där kunde docent Hans Richter visa sambandet mellan ögonens linser och smärta i skuldrorna. Ögonen är inte bara något vi tittar med, förklarade han. De bör även ses som viktiga kugghjul i en större styranordning som inkluderar mängder av muskler i kroppen, inte minst musklerna kring och i skuldrorna. ”Att fokusera ögats lins kräver samarbete mellan olika nervoch muskelgrupper i ögonen, nacken och skulderpartiet. När aktiviteten i ögats fokuseringsmuskel ökas eller minskas påverkas också nervimpulserna till nacke och skuldra”. Tvärvetenskap hade länge varit Belastningsskadecentrums signum och i de stora laboratorierna på Brynäs samsades flera seniora forskare inom olika vetenskapsområden för gemensamt planerade experiment. Där fanns också den enda 22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

vindtunneln i landet för försök med hur till exempel luft eller andra gaser beter sig under olika villkor. Viss utrustning hade köpts in, en del efter att ha testats vid Alfta Rehab Center, annan byggdes i de egna trä- och metallverkstäder helt enligt önskemål från forskarna. Vid detta års Akademiska högtid installerades inte mindre än nio professorer: Per Sjölander; sensormotorik, Svend Erik Mathiassen; arbetsfysiologi, Akmal Hyder; företagsekonomi, Hans Stymne; inneklimatteknik, Eva-Britta Ståhl; litteraturvetenskap, Mikael Gustavsson; litteraturvetenskap, Roger Kvist, historia samt Lars Torsten Eriksson; företagsekonomi. Den nionde professorn, tillika Högskolans rektor, Leif Svensson, hade hastigt blivit förhindrad att delta. Han installerades som professor i matematik.


00-talet

Missvisande kritik 2004 rapporterade Vetenskapsrådet att HiG publicerar minst antal vetenskapliga artiklar per år bland svenska högskolor och att dessa till en högre kostnad än andra lärosäten. Dåvarande prefekten för Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Lennart Öhlund, slog Vetenskaps-rådet på fingrarna med linjalen, för att de inte redovisat sin metod, och mätte antalet på annat sätt och fick ett högre antal artiklar.

Något mekaniskt

Även professor Christer Sjöström hyfsar uppgifterna och upplyser om att Vetenskapsrådet inte räknar forskningsartikel på svenska, artiklar inom humaniora samt en avsevärd andel samhällsvetenskaplig forskning. Där VR hittade blott 19 artiklar hittade Sjöström 42. Här startar robotforskningen vid HiG. Nämnda Christer Sjöström och robotikprofessor Gurvinder Sing Virk, slår sina påsar ihop och målet är ”något mekaniskt som kan hjälpa människor att förflytta sig”. Det kan även handla om robotar i hemtjänstens roll, som kan frigöra tid åt den mänskliga personalen för mer sociala insatser. I dag, 2017, finns Exo-legs där för att hjälpa personer med svaga ben att röra sig. Målet är att göra ”benen” så billiga att de kan blir konsumentprodukter. Hela projektet drivs med EUmedel och tillsammans med flera europeiska universitet.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

23


00-talet

Biblioteket landar I december 2005 har det nya biblioteket landat, en halvcirkel utan räta vinklar. Det nominerades omedelbart till Stora Samhällsbyggarpriset, den svenska byggbranschens prestigefyllda utmärkelse. Den officiella invigningen skedde i mars 2006 med tre hundra inbjudna gäster – lika många som antalet år det beräknas att hålla, allt enligt arkitekten. Tre hundra år innebär ett försvarligt spann. Räknar man bakåt hamnar man hos Karl XII och slaget vid Fraustadt. Vid invigningen härbärgerades 90 000 böcker med en ständig ökning. Läseplatserna uppgick till 500. Det gamla biblioteket förvandlas till Studentcentrum med kafédel. 2006 började i Högaktuellt en serie med essäer som kom att bli kortlivad. Detta hindrade dock inte att det var intres-

24

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

sant att ta del av den första, författad av dåvarande universitetslektorn, nuvarande professorn i religionsvetenskap, Jari Ristiniemi som för att bemöta vissa belackare angående ett par nya kurser klargjorde: ”Det finns varierande uppfattningar om religionsvetenskap. Vi har kurser som heter New Age A och Shamanism A. De här kurserna handlar om New Age och shamanism som fenomen i vår omvärld, de är inte kurser i New Age eller shamanism. Det görs inga New Age- eller shamanismövningar inom ramen för dem; man blir inte shaman genom att läsa religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle.” Essän handlade om olika sätt att se på religion och på religionsvetenskap, ett ofta missförstått ämne.


00-talet

Foto: Britt Mattsson

Lärarutbildningen 100 år Foto: Britt Mattsson

1905 uppförde en Julius B. Wockatz för egna pengar Sveriges första Mindre Folkskoleseminarium i Hagaström några kilometer västerut om Kungsbäck. Verksamheten startade året därpå. Som folkskoleinspektör ansåg han att fler lärare behövdes i Norrland men några pengar till uppförande av ett seminarium fick han inte varför han bekostade det själv. Han är alltså den egentlige upphovsmannen till Lärarhögskolan i Gävle som i sin tur utgör grundstenen till dagens Högskola. Jubileet firades i december 2007 med glögg, fest samt – seminarier och föreläsningar. Mona Eliasson var nästa inbjudna essäist och hon skrev om Konsten att välja, vare sig det handlar om politiker, en- eller tvåsamhet, och det ogenomtänkta i åsikten att kompetens går före kvotering. I numret efter skriver läraren i arkitektur Tony Björklund om Teori som kunskapens yta. När Utbildningsradion, UR, behövde bra digital förvaringsplats för alla sina program fanns de en i Gävle. Det innebar en avsevärd modernisering av den åttio år gamla servicen med utlåning av skolradiosändningar i olika ämnen. Servern administrerades av HiG:s Creative Media Lab, N-institutionens projekt för utbildning, forskning och nytänkande på det datavetenskapliga området. Härifrån kunde skolor ladda ner önskade program.

Foto: Stéfan Estassy

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

25


00-talet

Kina välkomnar Med pompa och ståt togs våren 2007 en delegation ledd av prorektor Bo Malmström emot i den kinesiska miljonstaden Shuhai, en timmes båtfärd från Hongkong. Invigningen av ett gemensamt utbildnings- och forskningsinstitut rapporterades av sex stora dagstidningar samt tog en god bit av nyheterna i tv. Meningen var att institutet skulle fungera som bas för ett vidgat forskningssamarbete inom elektronik och ekonomi. I maj sjösattes så för en insats på 72 miljoner kronor ett stort forskningsprojekt om boende. Det var HiG:s största flervetenskapliga projekt och det beräknades pågå fram till 2013. Sparbanksstiftelsen Nya stod för 12 miljoner och sade sig aldrig tidigare ha haft ett så långt åtagande.

Ny rektor

Hösten 2008 heter HiG:s rektor Maj-Britt Johansson. Hon kom från Ulltuna Lantbruksuniversitet och är och var professor i skoglig marklära. Leif Svensson återgick till att vara matematikprofessor. Hans sista insats blev att ta tag i de svarta rubriker i Arbetarbladet som hävdade att HiG tog duktigt betalt – antytt under bordet – av kinesiska studenter för studier i Gävle. ”Agenter” påstods kunna se till att studenter blev antagna på falska grunder. En utredning av en oberoende advokatbyrå slog några månader senare fast att alla påståenden om korruption och andra oegentligheter saknade grund. I de fall avgifter tagits ut hade dessa ingenting med HiG att göra. Rektor Maj-Britt Johansson sa att medias jakt på negativa

nyheter överraskade henne och det skulle dröja ytterligare några år innan det framgick att HiG var ett väldigt populärt lärosäte som hade mycket spännande forskning som exempelvis det Radiocenter Gävle som invigdes i slutet av året. Det handlade inte om radioapparater. Samarbetet skulle ske med ett tjugotal företag, däribland Ericson Radio Systems och Försvarets forskningsinstitut, FOI samt KTH. ”Vi ska bli bäst i världen. Annat är inte att tänka på”, sa professorn i elektronik Claes Beckman. Samtidigt började ett nytt hus med en stor laboratoriehall och många mindre att planeras öster om campus. 26

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

Högaktuellt Personaltidning HögSkOlaN I gÄVle Nr 3

– maj 2007

Storslaget mottagande i Kina för HiG-delegation Minst sex stora dagstidningar och en tv-kanal bevakade evenemanget när HiG invigde det nya gemensamma forskningsoch utbildningsinstitutet i Zhuhai, strax väster om Hongkong. Zhuhai sägs vara en av världens mest expansiva region. Handeln med omvärlden är enorm och svenska företag bygger dotterbolag för att ta del av expansionen. Där, i myllrets hjärtat, finns numer Zhuhai-gävle education and Research Institute, ståtligt invigt. Det ska fungera som centrum inte minst för gävlestudenter som gör exjobb i kina och som ingång för gävleregionens näringsliv.

– Redan i höst ska studenter här ifrån kunna göra gemensamma exjobb på plats med kinesiska studenter, säger Bengt eriksson, prefekt på Institutionen för teknik och byggd miljö. Samtidigt tar Hig emot 150 studenter från det stora landet.

Sidan 10

Högskolestyrelsen nollställer skulderna

För att ge institutionerna möjlighet att slippa tänka på sedan flera år ackumulerade och i flera fall stora skulder, beslutade högskolestyrelsen senast att nollställa såväl alla underskott. Som motprestation vill styrelsen ha väl utarbetade planer Äntligen är Studentcentrum invigt Med sång, musik, tal och trolleri förvandlades det ganmla biblioteket till ett praktiskt studentcentrum i mars. Här har man alla studentnära verksamheter samlade inom några få meter från receptionsdisken.

Sidan 3

för framtiden. – Det kommer sannolikt att innebär personalminskningar på några håll, säger ordförande lars-eric ericsson. Även överskotten nollställs.

Sidan 6

Debatten spetsas till ytterligare "HVS-nämndens tystnad är öronbedövande" skriver fem nationalekonomer med anledning av debatten om nämndens forskningsanslag. I en skrivelse till högskolestyrelsen kräver man en oberoende granskning gjord av Riksrevisionsverket.

Sidan 7

På bilden skakar HiG:s prorektor Bo Malmberg hand med rektorn för Jilin University, Yuanliang Wang, efter att de sista dokumenten undertecknats med representanter för de bägge lärosätena som publik. Längst till höger ses Gävles kommundirektör Göran Arnell.

Ett stort, ömt men något sent tack... skriver Wenche Nerdrum ullman med anledning av firandet av "alla tiders lärarutbildning" då densamma fyllde seklet jämnt. Wenche var Högskolan rektor från starten 1977 till och med 1989.

Sidan 9

Högaktuellt

1

2009 kom Maivor Hallén som ny bibliotekschef och med nya idéer. Det räckte inte med att låna ut böcker, man skulle även kunna låna en bilbliotekarie. Och hon bygger vidare på bildningstanken med införandet av tolvminutersföreläsningar i alla möjliga ämnen av forskarna själva, inte alltid välbesökta men alltid intressanta. När HiG:s hela webbplats görs om ges vad som kallas ”tildesidorna” nya adresser. Dessa sidor kan sägas vara personalens egna hemsidor och många lärare använde dem som ett slags portal för sin undervisning. Detta ger upphov till en inte så lite infekterad strid mellan användare och systemägare.


00-talet

Akademier och excellent forskning Centrum för Belastningsskadeforskning, CBF, fick full pott när FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, beslutade att gå in med 50 miljoner kronor, 5 miljoner per år i tio år, i forskningsmedel. Efter några få års förberedelser var den nya organisationen, med tre Akademier i stället för sex Institutioner, klara att verkställas. Det var den snabbaste totala omorganisationen som skett i högskolesverige. De första akademicheferna blir Nader Ahmad, Bengt Eriksson och Åsa Morberg. Mer forskningsmedel anlände i en strid ström. Lars Bengtssons projektet Design av globala försörjningskedjor i svenska industriföretag beviljades drygt 8 miljoner kronor medan Martin Björklund fick tre miljoner för forskning om rehabilitering vid nacksmärta. Ljungbergs Utbildningsfond skänkte 8 miljoner till projektet Teknikerjakten för att öka antalet sökanden till teknikutbildningarna. Centrum för Logistik och Innovation, CLIP, inkasserade 5,5 miljoner för sitt fortsatta etablerande. Några månader senare kom ytterligare 10 miljoner kronor för tre projekt; om hur man kan öka genusmedvetandet hos blivande grundskollärare, om arbetsminne kontra störande ljud sam om smartare sätt att samla in information om fysisk belastning i arbetslivet. Detta för att bara nämna några få externa bidrag till HiG:s forskning. Att kvalitetsundersökningar har sina brister visar det faktum att HiG fick bottenbetyg av kvalitetsrankning av Urank men ett absolut toppbetyg i Högskoleverkets utvärdering av lärosätenas kvalitetsarbete. Detta högsta betyg delades av endast två högskolor. Det beror på hur och vad man mäter. Men ett entydigt gott betyg ges när det meddelas att vi får rättighet att utbilda forskare inom Byggd miljö. Och ”en akademisk innovation” tyckte HSV:s granskningsgrupp om ansökan om att få masterexamensrätt i Arbetshälsovetenskap och godkände. De 30 platserna fylldes snabbt. Masterexamensrätten i Energiteknik hade kommit året innan, liksom dito för Hälsofrämjande arbetsliv. Foto: Matton Images

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

27


10-talet

Till Uppsala – not

2011 uppstod idén att inlemma HiG i Uppsala universitet, UU. Förslaget ställdes av Högskoleverket. Detta motsades av elektronikprofessor Edvard Nordlandet i en debatt artikel i Arbetarbladet där han även gjorde en sammanfattning av Högskolans utveckling vilket sammantaget visar att HiG klarade sig utmärkt på egen hand. Han skrev: ”HiG har ökat lavinartat under mina 26 år vid lärosätet. Det mesta har i runda tal tiofaldigats sedan dess. Antalet anställda har ökat från 60 till 7000 och studentantalet har ökat från cirka 1000 till 13000 (KTH har 14000 studenter).” Han strök sedan under att forskningsvolymen under samma tid inte tiofaldigats utan tvåhundrafaldigts och avslutar: ”Om UU tar över HiG dröjer det inte länge innan man avvecklar oss. Under tiden kommer UU inte att tillskjuta några resurser utan snarare plocka russinen ur kakan på kompetenta personer som placeras i Uppsala.” Vi kunde själva och på hösten börjar HiG första egna doktorander i Byggd miljö, Anatole Nöstl, Jonas Preisz och Gottfried Weinberg. Det var en milstolpe i HiG:s historia.

28

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

Foto: Stéfan Estassy


10-talet

NY TIDNING Hållbart och mångfaldigt 2012 läggs Högaktuellt ned och efter ett litet uppehåll kommer den nya tidningen: LEVE!. Genomtänkt designad och därefter layoutad av HiG egen ateljé, riktar den sig än mer utåt från Högskolan. Ett av de främsta syftena med de i regel 24 sidorna är att berätta för de då 1300 externa prenumeranterna, förutom HiG:s 700 medarbetare, vad som sker inom forskningen. En oskriven regel är att berätta om projekten, inte när de beviljas medel, utan när det finns färdiga resultat att visa. Så mycket som möjligt är målet att visa nyttan för människan. Och bildningstanken får än mer blomma ut på lite större utrymme än tidigare. Bildtänkandet blir också mer modernt.

I LEVE!:s första nummer i december 2012 berättar till exempel

forskaren Anders Flykt att det inte är vargens egenskaper som skrämmer mest, utan att människor i stället har låg tilltro till hur myndigheterna hanterar vargstammen. Fysiklektorn Jenny Ivarsson får i ett personporträtt berätta om sin häpnad som liten när hennes storebror förklarade att jorden var rund, sedan gick det som det gick. Hon sade fortfarande ha stor förståelse för att en del har svårt att begripa fysiken som håller samman världen.

2012 erhöll HiG sitt andra vetenskapsområde, Hälsofrämjande

arbetsliv, som betecknades som en innovation i forskarvärlden.

2013 berättar professorn i energiteknik Bahram Moshfegh att om man satte solfångare på vartenda tak utmed Gävleborgs krokiga kust skulle vi kunna sälja miljösmart el till resten av landet. Han ser Gävleborg som ett spännande energilaboratorium och i ett stort regionalt projekt ska länet bli klimatneutralt till år 2050. I nummer 3 säger sig religionsvetaren Per-Olof Åkerdahl att det enda sättet att stoppa självmordsbombningarna är att byta perspektiv och försöka förstå varför människor offrar sina liv. Miljöfrågorna kommer alltmer att bli ett vidgat begrepp. I nummer 2-2013 diskuterar genusforskaren detta genom att lyfta begreppen klassperspektivet, genusperspektivet och det etiska perspektivet. ”Det första handlar om hur vi tar hand om hur vi tar hand om studenter från studieovana hem. Det andra kan handla om att många gör stereotypa studieval. Det etiska perspektivet ger och dilemman som vilka språkkrav vi ska ställa när vi säger oss arbete med mångfald.” På sista sidan i LEVE! erbjuds alltid en medarbetare att fylla

med egna funderingar. I detta nummer berättar Helena

Foto: Britt Mattsson (sid 29-30).

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

29


10-talet Hammarström om uppdykande dilemman när en av landets mest kriminellt belastade och våldsamma man en dag ringer och säger sig vilja börja studera. Vilken rätt till integritet har dömda mördare? I nummer 3 avslöjar professor Svend-Erik Mathiassen att han läser statistik för nöjesskull och helt lyssna på proggmusik. Det större forskningsreportaget handlar om det goda åldrandet och hur vi kan åstadkomma det och forskaren heter Elisabeth Häggström. Forskningens bredd kan illustreras av två motstående artiklar. Den ena om hur barn med nedsatta funktionsförmågor ska kunna delta i skolans idrott medan den andra artikeln låter elektronikprofessorn Daniel Rönnow förklarar hur han och doktoranden Efrain Zenteno löst ett sattelitproblem åt Rymdflystyrelsen. LEVE! nummer 4 handlar till dels GIS eller om konsten att få ut

så mycket som möjligt ur en karta – Gävle ses som Europas centrum på området – medan ”Fitnesskulturen” beskrivs som

30

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

ett neurotiskt tillstånd och ett hot mot hälsan, av idrottslektorn Göran Svedsäter. Varje Högskola erbjuder hjälp till studenter med olika funktionshinder, även HiG, och två av studenterna berättar om den hjälp de fått i nummer 2-2014. Numrets stora forskningsprojekt rör öppna kontorslandskaps fördelar och nackdelar. Inget annat pressmeddelande har rönt sådan uppmärksamhet som miljöpsykologen Helena Jahnckes och doktoranden Marijke Keus rapport. Med hjälp av en bevakningstjänst kan vi se att de intresserade läsarna fanns i Centraleuropa, Nordamerika, Ryssland, och Kina. De regionala högskolorna ska vara uttalat samhällsnyttiga. Ett treårigt projekt, Energig, bjuder in energislukande små och medelstora företag till gratis rådgivning där målet är att de ska kunna sänka sin energiförbrukning med upp till 30 procent. Ett fyrtiotal företag i länet nappade. Ätstörningar var föremålet för den mycket stor undersökningen IDA-projektet på 1990-talet. 20 år senare gjorde en kvartett


10-talet forskare vid HiG en uppföljning. Det helt unika material man samlar ihop och analyserad har mötts av stort intresse inte bara i Sverige. På 1800-talet blev Hälsinglands bönder rika, och pengarna lades på att bygga stora gårdar, Hälsingegårdar heter de idag och 2014 lades sju av dem till på Unescos världsarvslista. Samtidigt utsågs HiG till ett slags huvudman för gårdarnas kulturella värden. Men forskning kring det rent fysiska bevarandet satte också fart. Det berättas i nummer 3-2014. Didaktikforskaren och skräckfilmsfantasten Yukiko Asami-

Johansson presenteras i första numret 2016 som också berättar om det fruktbara samarbetet mellan sociologen och forskaren Stefan Sjöberg och Gävle kommuns socialförvaltnings fältgrupp som i Gävle bland annat har till uppgift att motverka skadorna efter miljonprogrammets brist på social ingenjörskonst.

Matematikprofessorn Yury Shestopalov från Ukraina talar om matematik som det språk som tar vid när det vanliga inte räcker till. Han gick ut det speciella matematikgymnasiet med högsta betyg som sextonåring och började genast vid Rysslands störst och världens ledande lärosäten för fysik och matematik och trivs mycket bra vid Högskolan i Gävle. Följande års LEVE! berättar om en lång rad forskningsprojekt som på ett eller annat sätt har med hållbarhet att göra, på bredden och tvären. Högskolans vision om en hållbarare värld för människan ska genomsyra all forskning, och i begreppet ingår även att vi ska må bra. Det är dags att runda av den här mycket summariska odyssén

här. Avslutningen blir inte med trumpeter och kanoner trots att det skulle passa. Historien slutar ju inte nu utan fortsätter. I dag, fyrtio år efter tillblivelsen, växer Högskolan i Gävle fortfarande, alltefter som behovet visar sig. Nya byggnader kommer till. Studenterna ökar i antal, från 792 stycken 1977 till 17 000 fyrtio år senare och även om omkring häften läser på distans växer nya studentbostäder upp, butiker planeras, och, enligt många, landets vackraste campus kommer att fortsätta blomma.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2017

31


Högskolan 40 år! En tidning från Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Besöksadress Kungsbäcksvägen 47 Telefon Tel 026– 64 85 00 Webbadress www.hig.se/leve Ansvarig utgivare Maivor Hallén Redaktör Ove Wall E-post till redaktionen owl@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafiskt original Avdelningen för Kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Kontrastfoto Tryck Ineko, Stockholm Upplaga 4 400 Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001

Välkommen att fira med oss på jubileumsdagen den 19 maj, kl. 09.30–16.00. Vårt program bjuder på en kavalkad från dåtid till nutid med våra lärare, forskare, studenter och medarbetare. Det blir en dag med hållbar utveckling i fokus. Som besökare får du möjlighet att ta del av föreläsningar, forskarpresentationer, guidade turer, aktiviteter i våra labbmiljöer, historisk rundvandring och mycket mer!

Program i Valhall Högskolestyrelsens ordförande Carina Blank öppnar dagen 09.30. Därefter berättar rektor Maj-Britt Johansson om HiGs utveckling fram till idag. Dagens huvudgäst, SVD-journalisten Negra Efendić, mottagare av Stora Journalistpriset i kategorin ”Årets berättare” 2016, talar om Hållbar integration mellan 10.00 och 11.00 och därefter är det mingel, kaffe och tårta. Mellan 12.00 och 12.45 ges historiska återblickar av docent Åsa Morberg, Birgitta Stymne, rektor 1989–2000, samt studentkårens ordförande Linda Igglund. 13.00–14.30; professor Dr. Mike Robinson från University of Birmingham, om att göra Världsarven (bl. a. Hälsingsgårdarna) hållbara. Teo Härén, landets förmodligen mest inspirerande talare, avslutar 14.45 dagen om Nya utmaningar för landsbygden.

Program i Krusenstjernasalen

11.30 och 12.00, Krusenstjernasalen: Hållbar livsmiljö; Högskolans resa mot hållbarhet, Kaisu Sammalisto vice rektor för hållbar utveckling vid HiG och Högskolan i Gävle som en hållbar högskola i världen, Rodrigo Lozano docent HiG. Under dagen hålls dessutom flera parallella offentliga aktiviteter på de tre Akademierna, såsom experiment, förevisning av utrustning, bl. a av robotar, smak- och lukttester och historisk rundvandring av tidigare majoren vid Hälsinge regemente Lars Söderberg. Du kommer också att kunna besöka en Hälsingegård med hjälp av VR, Virtual Reality-glasögon. Vi bjuder på kaffe och tårta!

Alla är välkomna

LEVE! nr 2 2017 jubileum web  

Högskolan i Gävle University in Gavle