Dans och ekonomi i en svängig kombination "Valsmusik väcker känslor och når ditt hjärta"
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
REDAKTÖRENS RUTA LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation och externa relationer på Högskolan. LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter. Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve. Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se. Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon 026–64 89 17 Grafisk form Avdelningen för kommunikation och externa relationer, Högskolan i Gävle
Ta tillvara naturen när du pausar Tänk dig att ligga i en vilstol och blicka
upp mot de vajande trädkronorna, eller att omfamna ett träd eller kanske bara sätta dig på en lugn, tyst plats och lukta på blommorna. Nu kan du göra allt det på Högskolans campus! Vi kan nog alla relatera till behovet av åter-
hämtning. Ett behov som ständigt finns där, men som kan vara svårt att få till när vardagen ska pusslas ihop. Nu är tanken att det ska bli lättare för alla som rör sig på Högskolans campus att ta de där små stunderna till återhämtning. Runt om på campus finns olika ”stationer”
som uppmuntrar till paus och återhämtning och det är resultatet av två studentprojekt. Läs om och se de olika återhämtningsplatserna på s. 18–20. För universitetsadjunkten Larisa Nilsson är
dansen ett sätt att få kroppen att må bra. Hennes stora passion är artistic ballroom och hon har tagit flera VMguld i dansformen (s. 4–7). Vad tänker du på när du hör ordet
”hjälte”? Kanske en beundransvärd
person som genom modiga och föredömliga handlingar har en positiv inverkan på andra människor och i samhället? Det är just det som är tanken med konceptet ”Shanazi hjältar”, en metod för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck med hjälp av ungdomar som utbildas just till ”hjältar” och förebilder inom området. Ny forskning från Högskolan visar att den här metoden är framgångsrik och kan få ungdomar att ändra attityder kopplade till hederskontext (s. 8–10). Vad sägs om deckare och relationsdrama
utspelat i högskolemiljö i en spännande kombination? Mikaela Willmer, dietist och docent vid Högskolan i Gävle, har debuterat med en deckarroman som utspelar sig i Gästrikland och i högskolemiljö (s. 12–13). Har du tips på nyheter och reportage? Hör gärna av dig till mig! Anna Sällberg Redaktör anna.sallberg@hig.se
Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 2 500 Du hittar oss även på sociala medier som
Youtube
I DETTA NUMMER SIDAN 4
Artistic ballroom Dans har alltid varit en stor del av ekonomen Larisa Nilssons liv och att få röra sig till vacker musik är något som hon njuter av på fritiden.
SIDAN 8
Hjältar mot hedersvåld
Mord och relationsdrama Dietisten och docenten Mikaela Willmer debuterar med en deckarroman som utspelar sig i högskolemiljö samt på landsbygden i Gästrikland.
Spekulativ fiktion I en nyligen utgiven antologi undersöker författarna framtidens familjebildning genom olika tankelaboratorium, så kallad spekulativ fiktion.
Shanazi hjältar är en metod som nu visat sig framgångsrik i våldsförebyggande arbete för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
SIDAN 12
SIDAN 11
SIDAN 16
SIDAN 18
Könsskillnader
Återhämtning
Det skiljer sig mycket hur killar och tjejer beskrivs i domar som rör ungdomsbrott, LVU-domar, visar en C-uppsats skriven av två studenter.
Att ta tillvara naturen har varit utgångspunkten i två studentprojekt som utmynnat i platser för återhämtning runt om på Högskolans campus.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
3
Larisas hjärta klappar för dansen Valsmusik tänder Larisa Nilssons gnista och hon njuter av glädjen som varje danssteg ger henne. Hon jobbar som universitetsadjunkt i företagsekonomi på Högskolan i Gävle och på fritiden ägnar hon sig åt dansformen artistic ball room, där hon kammat hem flera VM-guld. Text: Anna Sällberg
D
ansen har alltid varit en stor del i Larisa Nilssons liv. Hon har testat olika dansstilar genom åren; modern dans, jazz, disco, hiphop, step, bugg, latin, show, salsa, bachata med mera. Nu är det mest artistic ballroom som gäller och hon tillbringar många timmar på Ackes dansskola i Gävle. – Jag tycker att det är så vacker musik i standarddanser, som vals och wienervals. Valsmusik väcker känslor och når ditt hjärta så att rörelserna kommer från hjärtat. När man dansar latinamerikanska danser blir man också förälskad i musiken men det är en annan sorts musik. Den musiken ger energi och ”väcker” din kropp så att kroppen börjar dansa av sig själv. Dans går hand i hand med musikupplevelse, säger Larisa Nilsson. Då och då tävlar hon i dans och i våras vann hon fyra VM-guld
i artistic ball room i Warszawa i Polen. Men det är inte tävlingsmomentet som sporrar henne. – Jag dansar för njutningens skull. Dans är bra konditionsträning och det är en mycket vacker idrott. Jag har försökt att gå på gym vid några tillfällen men jag får inte samma träningsglädje där. Den största glädjen ger danssteg till vacker musik. 4
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
När Larisa Nilsson funderade över karriärval för många år se-
dan började hon att studera till lärare. Under den perioden arbetade hon även med försäljning och marknadsföring parallellt med studierna. Men eftersom dansen alltid fanns där som ett stort intresse valde hon sedan att studera vid Danshögskolan. – Men jag insåg snabbt att det var svårt att tjäna pengar på dansen. När jag sedan såg att det fanns en kurs i Brand Management på Högskolan i Gävle, som krävde en utbildning i företagsekonomi, valde jag det spåret. Hon har alltid varit intresserad av marknadsföring och dess påverkan på människors beteende. – Där började min resa i ekonomivärlden. Så småningom bytte jag inriktning för att fokusera mer på ekonomistyrning och nu undervisar jag i företagsekonomi. Jag gillar ekonomi och jag gillar att undervisa på Högskolan, säger hon. Under en period jobbade Larisa Nilsson inom näringslivet, bland annat med offerter, kalkylering och budgetar. – Den erfarenheten har jag nytta av i mitt jobb här. Att undervisning på Högskolan i Gävle kan kompletteras med kompetensutveckling är också mycket värdefullt för mig. Hon läser gärna kurser själv och tittar hur andra bygger upp sin undervisning. Att undervisa inom högre utbildning
PORTRÄTT
”Jag dansar för njutningens skull. Dans är bra konditionsträning och det är en mycket vacker idrott.” Foto: Privat
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
5
”Det viktigaste är att låta intresset till ämnet växa och om en student är motiverad kommer personen att bearbeta och hantera all information på ett effektivt sätt.” ser hon som väldigt givande. – När man undervisar på en högskola träffar man människor som aktivt har valt att läsa en viss utbildning. Jag tycker att lärare inom högre utbildning ska agera som en vägledare. Det viktigaste är att låta intresset till ämnet växa och om en student är motiverad kommer personen att bearbeta och hantera all information på ett effektivt sätt. Jag känner att min roll är att ge verktyg som kan behövas i yrkeslivet, låta intresset till ämnet växa och hjälpa studenter att utvecklas. Larisa Nilsson kombinerar nu arbetet som lärare i företagseko-
nomi med dansen som en passionerad fritidssysselsättning. Att resa är ytterligare ett intresse som hon tycker om att kombinera med dansen. Hon har bland annat tagit några lektioner vid Broadway Dance Center, en stor dansskola i New York och förra året var hon och hennes sambo (som också dansar) till Wien på nyårsgala.
6
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
– I Österrike anordnas ofta baler. På Silvester Gala dansar man wienervals till en symfoniorkester samt tittar på opera, balett och andra föreställningar. Det var verkligen en upplevelse för livet och det är fantastiskt att kulturlivet i Österrike är på så hög nivå. Jag skulle vilja besöka Blackpool Tower någon gång där ballroom och afternoon tea anordnas nästan varje dag. Intresset för andra kulturer yttrar sig också i arbetet då Larisa Nilsson ser internationalisering som nya samarbetsmöjligheter för lärare, studenter och forskare. Nyligen besökte hon ett universitet i Angers i Frankrike och undervisade samt var på med på några möten. Besöket där var en del i samarbetet som Högskolan i Gävle har med flera lärosäten inom Europauniversitetet EU GREEN. – Varje gång jag är på andra undervisningsställen eller andra företag får jag en annan syn på min egen inställning till undervisning och min egen arbetsplats. Jag upplever EU GREEN som en utvecklingsmöjlighet inom undervisning, forskning och hållbarhetsfrågor generellt.
I EU GREEN ingår förutom Högskolan i Gävle även lärosäten
från Italien, Portugal, Spanien, Polen, Rumänien, Tyskland, Irland och Frankrike. Alliansen ska ta fram en modell för internationellt samarbete med starkt fokus på social delaktighet och en digital omställning med hållbarhet som övergripande tema. Högskolan har en ledande roll i delar som handlar om hållbara campus samt mångfald, tillgänglighet och inkludering. – Inom EU GREEN fokuserar man på hållbarhet och miljövinster kan nås om alla andra länder är med på spåret. Sverige har kommit långt inom hållbarhet men Sverige är ju en liten aktör i förehållande till världen. Synergin är mycket viktig inom hållbarhetsfrågor och det kan till exempel vara intressant att testa hybridundervisning mellan andra högskolor och universitet inom EU GREEN.
PORTRÄTT
Namn: Larisa Nilsson Ålder: 39 år Bor: Gävle Intressen: Dans, musik och resor. Vilken musik lyssnar du på? Klassisk musik, jazz och pop. Vilka böcker intresserar dig? Böcker som handlar om personutveckling.
Foto: Anna Sällberg
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
7
Ny forskning: ”Hjältar” som förebilder kan effektivt minska hedersrelaterat våld
Metoden ”Shanazi hjältar” kan kraftfullt påverka och förändra ungdomars attityder kopplade till hedersrelaterat våld. Det visar ny forskning från Högskolan i Gävle, där forskare granskat metoden som Gävle kommun använder i sitt våldsförebyggande arbete. Text: Anna Sällberg
8
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
Illustration: Freepik.com
FORSKNING
S
hanazi hjältar har sina rötter i Linköping och för några år sedan startade Gävle kommun ett motsvarande projekt för att förebygga och långsiktigt minska hedersrelaterat våld och förtryck. Shanazi står för stolthet på kurdiska och metoder innebär att ungdomar utbildas till ”hjältar”, med andra ord förebilder med syfte att de sedan genom föreläsningar och aktiviteter på skolor ska kunna påverka ungdomars attityder och beteenden med anknytning till hedersrelaterat våld och förtryck. – Vår forskning visar att verksamheten och metoden Shanazi hjältar har haft en positiv inverkan och att metoden är en effektiv och kraftfull metod för att påverka och förändra attityder och medvetenhet kring hedersrelaterat våld. Det är glädjande och viktigt att metoden nu ingår i kommunens ordinarie verksamhet, säger Stefan Sjöberg, docent i socialt arbete och en av forskarna som nu har analyserat och skrivit en rapport om metodens effekt i Gävle kommun. Deltagarna i projektet har varit killar mel-
lan 17 och 23 år, alla med invandrar-
Stefan Sjöberg
bakgrund, boende i socioekonomiskt utsatta områden i Gävle kommun och med någon form av anknytning till hedersrelaterat våld. – Ett urvalskriterium var att de skulle ha någon kännedom om hederskontext, samtidigt som de skulle vara självständiga och inte själva vara fast i den, säger Stefan Sjöberg. Under ett år utbildas killarna i ämnet för att sedan genomföra mängder av föreläsningar, möten och aktiviteter på skolor, fritidsgårdar och arbetsplatser. Under utbildningen får de bland annat lära sig om mänskliga rättigheter, barnkonventionen och tjejers respektive killars roll i hederskontext. – Utbildningen är indelad i tre delar: se, förstå och agera. Det innefattar omfattande utbildningsinsatser samtidigt som det läggs stor vikt vid att göra gruppen trygg, med teambuildingaktiviteter till exempel. De får lära känna varandra och sig själva. Vem är jag? Har jag själv spår av sneda synsätt kring kvinnor kopplade till heder? Det blir mycket självreflektion, säger Charlotta Donohue, universitetsadjunkt i socialt arbete. I studierna har forskarna intervjuat pro-
jektets styrgrupp, deltagarna, arbetsgruppen, familjemedlemmar, samt gjort en enkätundersökning med cirka 200 enkätsvar från skolor i Gävle, som besökts av hjältar. – Det har framgått att hjältarna uppfattas som goda förebilder och att de har påverkat ungdomar, familjemedlemmar och omgivande samhälle, inklusive professionella. Samverkan med samhällsaktörer som socialtjänst, skolor och polis har också bidragit till kunskapsspridningen, säger Stefan Sjöberg. Hedersrelaterat våld och förtryck
Charlotta Donohue
innebär att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar, män och hbtqi-personer, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld. – I intervjuer framkommer det att kontroll är något som upplevs som något skadligt. Man klockar flickor som är på väg hem från skolan till exempel. Hur lång tid tar det innan de kommer hem? Det här är sådant som killarna kanske inte tänkt på förut, men som de fått en ökad medvetenhet om under processen, säger Charlotta Donohue. Forskarna nämner begreppen aktiv och
passiv heder. Aktiv är en direkt kontrollutövning, till exempel från en pappa till en dotter. – Hon kanske inte får gå ut efter skolan eller till fritidsgården. Sedan kan det sitta patriarker i andra länder i familjenätverket i släkten som försöker utöva påtryckningar från det landet. Så kontrollfunktionen kan även finnas långt bort, säger Stefan Sjöberg. Den passiva hedern beskriver de som mycket mer abstrakt. – Den är svårare att ta på och den passiva hedern bygger ofta på skam. Tjejerna blir bärare av sin egen överGloria Macassa vakning. Det är inbyggt i dem själva att de känner att de gör fel och att de inte
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
9
FORSKNING Nessica Nässén
borde göra vissa saker, säger Nessica Nässén, universitetsadjunkt i socialt arbete och en av forskarna som granskat metoden med Shanazi hjältar. Shanazi hjältar är nu en permanent verk-
samhet inom Gävle kommun och det planeras för en tjejgrupp, ”Shanazi hjältinnor”. – Det är ett positivt initiativ, samtidigt som det är viktigt att alla involverade är ännu mer medvetna och gör risk- och konsekvensanalyser, till exempel om unga tjejer ska gå ut i utsatta områden. Det krävs en stor beredskap, säger Nessica Nässén. Forskningen vid Högskolan i Gävle visar på flera positiva effekter av metoden och en framgångsfaktor har varit att det funnits en tydlig organisationsstruktur. – Samverkan är nödvändigt och det krävs ett starkt stöd från andra aktörer, kommunen och andra i civilsamhället. Shanazi hjältar kan inte förändra på egen hand, utan det här är en samhällsfråga som handlar om att motverka segregation, för det är en grogrund för att den här typen av miljöer växer fram, Lottie sägerWahlin Stefan Sjöberg. 10
”Utbildningen har lärt mig extremt mycket” Innan Sercan Cicek deltog i Shanazi hjältar visste han inte så mycket om hedersrelaterat våld och förtryck. Utbildningen gjorde att han fick upp ögonen för en problematik i samhället och nu är han tacksam för den kunskap och de möjligheter som deltagandet i Shanazi hjältar har inneburit. Text: Anna Sällberg
H
an var först tveksam till att delta just på grund av att han inte visste vad det skulle innebära. Men efter att ha pratat med personer i sin omgivning, sin mamma och sin syster blev han motiverad. – Jag bestämde mig för att delta och jag ångrar ingenting. Utbildningen har lärt mig extremt mycket och gett mig fler möjligheter, både i arbetsSercan Cicek livet och i privatlivet, då jag insett hur jag har ändrat vissa tankar efter projektet, säger Sercan Cicek.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
Vilken effekt tror du att metoden har på ungdomar i samhället? – Jag tror framför allt att det är en trygghetspunkt för många för Shanazi blir som en plats att vända sig till när man inte känner sig förstådd på andra ställen eftersom hedersproblematik är så komplext. Jag tror också att det kan vara en plattform för unga killar med utländskt ursprung att få vara sig själva och prata fritt utan alla kulturkrockar i samhället och i hemmet. Det kan vara väldigt skönt att få diskutera sina tankar med någon som inte dömer dig.
NYHET
Framtidens familjebildning skildras med spekulativa ögon i ny bok Föräldraskap och reproduktion är ämnen som aktualiserar viktiga sociala frågor i en antologi från Högskolan i Gävle. Författarna utforskar ämnet genom tankeexperiment, där spekulativ fiktion möjliggör alternativa familjestrukturer och tekniker för reproduktion. Text och toto: Anna Sällberg
B
ritt Johanne Farstad, universitetslektor i litteraturvetenskap, är redaktör för den nya boken Populating the Future: Families and Reproduction in Speculative
Fiction. – Det här är en litterär genre som extrapolerar saker som sker i vår samtid. Forskningen som lyfts fram i boken undersöker gestaltningar av familj och reproduktion, vilket inte bara stärker spekulativ fiktion som akademiskt fält, utan också bidrar till den mer allmänna diskussionen om reproduktion och familjebildning. säger hon.
Handmaid’s Tale, där hon utgått ifrån just den romanen. – Jag diskuterar vilka effekter det kan få på olika nivåer när välbeställda personer betalar fattiga kvinnor för att de ska bära ens barn, för att man själv inte kan eller inte vill göra det. Det finns många aspekter i det här ämnet och det blir problematiskt eftersom man handlar med kvinnor och kvinnors kroppar.
Det finns exempel på romaner som skrivits för många år sedan där författare har använt sig av spekulativ fiktion och flera år senare har det som då var spekulativt nu blivit verklighet, till exempel surrogatBoken består av tio kapitel som är skrivna av mödraskap och artificiell ”intelligens”. olika författare från flera lärosäten i – Poängen med spekulativ fiktion är att Sverige, Finland och USA. Syftet med bosvåra problem aktualiseras och det ger oss ken är att undersöka reproduktion så som goda möjligheter att diskutera dem. Ibland Britt Johanne Farstad den föreställs i spekulativ litteratur. kan det vara svårt att prata om något allBritt Johanne Farstad har själv skrivit ett varligt som är verkligt, då kan det vara lättkapitel med fokus på surrogatmödraskap där hon tittar hisare att läsa en bok i ämnet som har figurer som är trovärdiga, toriskt på vilka teorier och tankar som funnits i ämnet. säger Britt Johanne Farstad. Kapitlet har titeln Mother Machine: Margaret Atwood’s The En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
11
Högskolemiljö i fokus i Mikaelas deckarroman Ond bråd död i kombination med relationsdrama i högskolemiljö. Det är ansatsen i en ny deckarroman skriven av Mikaela Willmer, docent i vårdvetenskap och lektor i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Gävle. Text och foto: Anna Sällberg
B
oken är Mikaela Willmers debutroman som hon började att skriva för två år sedan. Det var mitt under pågående pandemi och precis som många andra jobbade hon hemma och tog lunchpromenader för att komma ut och röra på sig. Under en sedvanlig lunchpromenad i skogen fick hon en överraskning när hon kom ut bland träden där hon alltid brukade gå. – Då fanns där ett kalhygge som inte fanns där veckan före och det stod en stor skogsmaskin på hygget. Jag började fundera, tänk om jag skulle hitta en död person här. Vem skulle då ha mördat den personen? Det var början till hela historien och sedan fortsatte det. Utan att avslöja för mycket kan man säga att
huvudpersonen heter Josefin och hon flyttar upp från Stockholm med sin fru Anna, som kommer från Gästrikland. De köper hus på en liten ort i Gästrikland. Så här långt liknar berättelsen mycket Mikaelas egen bakgrund. – Nu kommer jag också från Stockholm och bor i Kungsgården så det är ingen hemlighet att ramen för berät12
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
telsen är självupplevd. Jag har fått många frågor från kollegor om det är på riktigt och om de är med i boken. Men jag har varit väldigt noga med att karaktärerna i boken inte ska ha någon likhet med personer på Högskolan. Det är helt påhittat. Jag har till och med organiserat om högskolan, gått tillbaka till institutioner och lagt till några utbildningar, säger hon. Mikaela Willmer har alltså egna erfarenheter av att flytta från storstaden till en liten by på landet. – Den kulturkrocken fascinerar mig jättemycket, att det finns en sådan landsbygdsmentalitet trots att orten ligger så nära Gävle. Jag kallas ju fortfarande för ”stockholmaren” och då har jag ändå bott där i ett antal år nu. Det har jag haft med mig när jag har skrivit boken. Mikaela Willmer är legitimerad dietist, med-
icine doktor, docent i vårdvetenskap och lektor i medicinsk vetenskap. Att hon nu debuterar som författare är något som hon länge har drömt om. – Jag har alltid skrivit mycket och läst mycket. Jag var en bokslukarunge som barn och sedan under hela livet. Min
REPORTAGE
”Att det sällan förekommer personer som har någon annan läggning än straight tycker jag är ganska tråkigt.”
Kontakt:
Mikaela Willmer E-post: mikaela.willmer@hig.se Telefon: 026-64 81 77
första examen var i litteraturvetenskap vid ett engelskt universitet och jag har alltid tyckt att det är otroligt roligt att hitta på historier och att skriva. Det var inte förrän nu som jag fick tiden, inspirationen och motivationen att få till en hel bok. Förutom att vara en deckare som innehåller ett brutalt mord har boken också ett relationsdrama, där det sistnämnda utspelar sig i högskolemiljö. – Det finns ett ”klassiskt triangeldrama”, men det som gör det mindre klassiskt är att det är ett triangeldrama mellan tre kvinnor, säger Mikaela Willmer. Hon anser att det finns en stor brist på romaner där de vuxna huvudpersonerna är något annat än heterosexuella. – Att det sällan förekommer personer som har någon annan läggning än straight tycker jag är ganska tråkigt. Jag vill
gärna se en representation av mig själv i litteratur. Eftersom jag inte har något emot att läsa om heterosexuella relationer så tror jag inte heller att heteropersoner har något emot att läsa om hbtq-personer. Nu jobbar Mikaela Willmer på ett nytt manus till en relations-
roman som också kommer att skildra de kulturkrockar som kan uppstå mellan landsbygd och storstad. Hon hoppas att debutromanen kommer att mottas väl av läsarna. – När man skriver finns en vilja att någon annan ska läsa det man skriver. En berättelse är ingen berättelse om ingen hört den. Sedan måste man skilja stenhårt på det och önskan att bli rik och berömd. Det första är uppnåbart, det andra inte. Så jag fokuserar stenhårt på det första!
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
13
Konferens om AI kommer till Högskolan I december arrangerar Högskolan en internationell konferens om AI inom utbildning tillsammans med representanter från Mittuniversitetet, Normandie Business School i Oxford och Academic Conferences International. Konferensen, ”Symposium on AI Opportunities and Challenges”, är en virtuell konferens som arrangeras 5 december och den kommer att gästas av framstående internationella forskare (Keynote speakers). Konferensen anordnas med anledning av den senaste tidens snabba utveckling av AI-teknik, som exempelvis Chat GPT, och hur den påverkar högre utbildning. – Det finns många frågor som vi behöver lösa, bland annat om vi med gott samvete kan fortsätta att använda hemuppgifter. Chat GPT kan skriva en A4 om det mesta på några sekunder som sedan kan användas i inlämningsuppgifter, och den blir bättre hela tiden, säger Niklas Humble, lektor i datavetenskap och en av konferensens arrangörer. Alla som jobbar med högre utbildning behöver förhålla sig till Chat GPT. – Konferensen är en chans att både lyssna och diskutera med experterna. Det finns både positiva och negativa konsekvenser av Chat GPT som vi vill lyfta, säger han.
14
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
Utlandsfödda hade mindre problem med arbetsmiljön under pandemin Skillnaderna var stora mellan hur utlandsfödda och svenskfödda upplevde arbetsmiljön före och under pandemin. Det visar en studie på ett tvätteri i Ockelbo. Elis i Ockelbo, ett internationellt franskt företag med stora tvätterier över hela världen, har varit föremål för forskning en längre period och forskarna har undersökt hur en arbetsrotation kan förebygga belastningsskador och påverka jämställdhet. Forskarna genomförde en enkät före pandemin och en under pågående pandemi, då de anställda på tvätteriet hanterade sjukhustvätt med mängder med gulmarkerade ”infekterade” säckar. De stora skillnaderna under pandemin var att svenskfödda svarade att de kvantitativa och emotionella kraven ökade och därtill att de hade sämre support från kollegor, medan utlandsfödda uppgav en förbättring på alla dessa områden. Jennie Jackson poängterar att svaren kan påverkas mycket av det man tidigare upplevt i livet. Hon ger tydliga exempel där individer svarat: "Jag har en bra arbetsmiljö. Här skjuter ingen och jag är inte tvungen att ha ett vapen med mig på jobbet." – Jämför det med det här svaret: "Det finns ingen ekologisk frukt längre, fruktkorgen till och med försvann för att man inte skulle ta mat från samma korg."
KORT OCH GOTT
Högskolan satsar på nya skrivutbildningar Gillar du att skriva och vill testa vad det skulle kunna leda till professionellt? Till exempel inom reklam, skönlitteratur eller journalistik? Högskolan i Gävle erbjuder nu tre så kallade rekommenderade studiegångar som ett smörgåsbord i svenska språket – med fokus på text och skrivande i en snabbt föränderlig värld. – Det är oerhört spännande att få vara med om en sådan här satsning. Skrivandet, läsandet och språket utgör slagfältet för många av vår tids största och svåraste konflikter, inte minst nu när den artificiella intelligensen snabbt blir del av textproduktion inom alla möjliga fält. I en tid när det knappt längre går att skilja skrivande människa från skrivande maskin måste vi ta oss an detta som en ny samhällsutmaning, säger Jan Sjölund, skrivkursansvarig på Högskolan i Gävle. De nya utbildningarna går att söka från och med vårterminen 2024. – Mina kurser är prestigelösa, utvecklande och fruktansvärt roliga. Prestationsångest förstör kreativiteten, så vi sysslar inte med uppstressad duktighet. Att skriva skönlitterärt är ett hårt men utvecklande arbete, säger Aase Berg, författare, kulturskribent och adjunkt i svenska språket.
Jan Sjölund
Aase Berg
Var tredje anmälan från socialsekreterare gäller hot utanför jobbet En ny avhandling som tittat på socialsekreterares arbetsskadeanmälningar visar att var tredje anmälan gäller hot utanför arbetsplatsen och i många fall även mot deras familjer. – De känner sig oskyddade när de blir utsatta utanför jobbet. På arbetsplatsen finns rutiner, kollegor och till och med pansarglas, men så fort de kliver utanför så finns inget skydd, säger Jimmy Munobwa, doktor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Han har arbetat många år som socialsekreterare och som närmaste chef till socialsekreterare. Hans doktorsavhandling bygger på djupintervjuer med socialsekreterare och på arbetsskadeanmälningar om hot och våld som gjorts till Arbetsmiljöverket. Avhandlingen innehåller många exempel på hur socialsekreterare, eller deras familjer hotas eller angrips i hemmet: "Det var på natten, vi vaknade av en smäll. En kniv var instucken genom vår köksdörr och stora stenar hade kastats in i köket genom fönstren." Pappan till ett omhändertaget barn kunde senare kopplas till dådet. – Jag visste att hot förekommer, men att det gäller så många överraskade. Det hårdnande samhällsklimatet, med hårdare krav och mindre stöd, ser jag som en orsak till dessa spänningar mellan klienter och systemet, säger Jimmy Munobwa. En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
15
Stora könsskillnader i domar vid ungdomsbrott Flickor beskrivs som utsatta och pojkar som aggressiva. En studentuppsats från Högskolan i Gävle visar stora skillnader hur ungdomar beskrivs beroende på kön i LVU-domar. Nu är uppsatsen, skriven av Emelie Córdoba och Belinda Breed, nominerad i tidningen Socionomens C-uppsatstävling. Text: Anna Sällberg
E
melie Córdoba och Belinda framställdes utifrån genus. Breed har nyligen tagit examen – Vi blev förvånade över att det var efter att ha studerat socionomså tydliga skillnader. De skillnader vi programmet vid såg var att flickor beskrevs Högskolan i Gävle. I sitt som utsatta, sårbara och i avslutande examensarbete i behov av skydd och stöd socialt arbete valde de att medan pojkar beskrevs undersöka hur unga som som aggressiva och begått brott eller misstänks hotfulla, säger Emelie för brott framställs i LVUCórdoba. domar utifrån ett genusperspektiv. LVU är en förkortStudenterna fördjupade sig i Emelie Córdoba ning för ”lagen med två diskurser som de såg särskilda bestämmelser om tydligt i resultatet; offerdisvård av unga”. kursen och förövardiskursen. Studien visade skillnader när det – Offerdiskursen framställdes i gäller hur de unga beskrevs och beskrivningarna av flickorna och de 16
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
beskrevs som offer för sina handlingar och sin situation, att det kunde vara miljön eller sociala faktorer i omgivningen som påverkat dem. Förövardiskursen framställdes i pojkarnas domar där de beskrevs som förövare och ansvariga för den egna situationen och sina handlingar, säger Belinda Breed. Studenterna pekar på att diskurserna
synliggjorde maktstrukturer i samhället som upprätthåller en hierarki mellan könen, där pojkar står överst. – Vi tror att skillnaderna beror på att det finns föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt,
STUDENT
”Vi tror att skillnaderna beror på att det finns föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt.”
vilket kommer från djupt rotade Hur kan era resultat användas? föreställningar om genus utifrån – Vi hoppas att våra resultat kan samhälleliga konstrukstarta diskussioner kring tioner av kön. Om det är ämnet, kanske kan mer förekommande att skillnaderna minskas om beskriva pojkar som de uppmärksammas mer. aggressiva kanske de också Det vore även kul om vår förväntas vara det, därför studie kunde inspirera till blir det normaliserat att mer omfattande forskning beskriva en pojke som inom området. Vi hoppas aggressiv men inte en flicka. att vår forskning kan vara Belinda Breed Med tiden utvecklas en ögonöppnare för alla, samhället, men mycket av hur vi påverkas av de föreställningarna sitter omedvetet värderingar och normer som finns, kvar, säger Emelie Córdoba. säger Belinda Breed.
Jennie Jackson och Svend Erik Mathiassen
Nu är ni nominerade i tidningen Socionomens C-uppsatstävling, hur känns det? – Vi hade aldrig tänkt tanken att vår uppsats skulle bli nominerad till en uppsatstävling, så självklart känns det otroligt roligt och spännande! Vi är väldigt glada att vårt arbete får publicitet och större spridning. På så sätt kan vi inspirera till mer forskning i ämnet samt öka medvetenheten om föreställningar som påverkar oss i vårt dagliga arbete, säger Emelie Córdoba. Tävlingen avgörs i december.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
17
18
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
STUDENT
Sköna platser för paus och återhämtning finns nu på Högskolans campus Krama ett träd, dofta på växter och blicka upp mot trädkronorna. Runt om på Högskolans campus kan du nu njuta av naturen på olika sätt genom att ta en ”Fjärdedelspaus” eller besöka en så kallad ”Sweetspot”. Text: Anna Sällberg Foto: Johan Wahlgren
D
et är namnen på två studentprojekt som nu utmynnat i nya miljöer som uppmuntrar till paus och återhämtning både inomhus och utomhus runt om på Högskolan i Gävles campus. Studentprojekten har genomförts i samarbete med Akademiska Hus som en del i arbetet med att skapa ett ännu mer attraktivt campus för studenter, medarbetare och besökare. – Vi började med en behovsdialog om hur vi kunde utveckla lärmiljöerna och genomförde då en rad workshops. Då hade vi en tanke om att flytta ut lärandet till utomhusmiljöerna runt Högskolan säger Frida Melin, fastighetschef på Akademiska Hus. De blev inbjudna till Industridesignprogrammet och deras kurs
i hållbarhet, där de fick formulera en utmaning som byggde på att minska barriären mellan ute och inne. Det blev starten till projekten Fjärdedelspaus och Sweetspot. – Det visade sig att studenter inte saknar bra lärmiljöer, utan att det saknas återhämtning. Så projekten bygger på idén att skapa möjligheter för paus och återhämtning, säger Elisabeth Nilsen, som tillsammans med Sebastian Fältström och Joel Öman Adsjö har utvecklat konceptet ”Sweetspot”.
Deras koncept bygger på forskning om naturens positiva inverkan på människors psykiska välbefinnande. – En Sweetspot är en utvald plats för återhämtning och energipåfyllning. Varje Sweetspot har sin egen lösning för hur man kan utnyttja naturen för att må bra. Det kan vara genom att lyssna, titta, känna eller utmana sig själv. Små medel kan göra stor skillnad för vårt välbefinnande, säger Elisabeth Nilsen. Det andra studentprojektet, ”Fjärdedelspaus”, har inspirerats
av musiksymbolen med samma namn. I det här fallet kan den också symbolisera vikten av att ta en paus ibland. På den här platsen är ljudvolymen låg, säsongsaktuella blommor bidrar med en avslappnande doft och här finns också en två meter hög staty av symbolen. Konceptet är framtaget av Marcus Melin, Algot Brolin och Lovisa Espegren. – Vi har tillsammans med studenterna skapat platser med grundtanken att det ska vara en låg tröskel för att kunna ta chansen till återhämtning för alla som vistas på campus. Vid varje plats finns det en skylt med information om platsen och vad den erbjuder i form av paus eller återhämtning, säger Frida Melin.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
19
20
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
ALUMN
”Jag vill se vad AI kan göra för GIS i min yrkesroll” Vad har du för sysselsättning nu? – Jag jobbar som GIS-ingenjör i Upplands Väsby kommun. Jag har tidigare jobbat med mätningsteknik (som mätningsingenjör) och har sedan gått över till GIS. Varför fastnade du för ditt intresseområde? – Jag har alltid haft ett intresse för kartor och brukade rita kartor i Paint och gjorde till och med ett litet spel när jag var liten, på gamla Windows 95 då. Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle? – Hur nytt allt var och hur brett det kändes inom alla ämnen! Vi började först med lasermätare, sedan rikligt med matte och fortsatte vidare till fastighetsbildningsjuridik och geografiska informationssystem
(GIS). Även studentlivet var något nytt för mig där jag balanserade mellan att hitta nya kompisar, komma in i studierna och hitta fritidsaktiviteter. Vad har du för nytta av din utbildning nu? – Jag skulle säga att jag har haft nytta av stora delar av utbildningen. Jag vill betona att programmet var väldigt brett och jag har haft mest nytta av GIS och detaljplanering, men även momenten som innebar att vi arbetade i grupp och samarbetade har varit till stor hjälp. De praktiska och teoretiska mätningstekniska kurserna har jag också haft nytta av! Vad gör du på fritiden? – Resor och träning är det jag ägnar stor del av min fritid åt. Jag har till exempel
varit engagerad i Friskis&Svettis med att hålla i pass där. Vad har du för framtidsplaner? – Det finns alltid mer att lära sig efter studierna och man är inte klar när man har tagit examen. Hittar du något som intresserar dig kan du sedan välja att djupdyka i det. För min del handlar det till exempel om att jag vill se vad AI kan göra för GIS i min yrkesroll.
Namn: Daniel Morosini Ålder: 31 Utbildning och examensår: Lantmätarprogrammet – 2014.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
21
Here we present some selected articles from the magazine translated into English.
University setting in a new crime novel Murder combined with relationship drama in a university setting. This is the approach of a new crime novel written by Mikaela Willmer, associate professor in healthcare science and senior lecturer in medical science at the University of Gävle. The book is Mikaela Willmer's debut novel, and she started writing it two years ago. It was in the middle of the ongoing pandemic and, like many others, she worked at home and took lunchtime walks. During a regular lunchtime walk in the forest, she was surprised when she came out among the trees where she always used to walk. "There was a clearcut that wasn't there the week before and there was a big forestry machine in the clearcut. I started thinking, what if I found a dead person here? Who would have murdered that person? That was the beginning of the whole story and then it continued”, she says. As well as being a detective story involving a brutal murder, the book also has a relationship drama, the latter set in a university setting.
Larisa Nilsson
Larisa's heart beats for dancing Waltz music ignites Larisa Nilsson's spark, and she enjoys the joy that every dance step gives her. She works as a university lecturer in business administration at the University of Gävle and in her spare time she devotes herself to the dance form artistic ballroom, where she has won several world championship gold medals. Dance has always been a big part of Larisa Nilsson's life. She has tried different dance styles over the years and she spends many hours at Acke's dance school in Gävle. "Waltz music evokes emotions and reaches your heart. At the same time Latin American dances energizes and "wakes up" your body. Dance goes hand in hand with the music experience", says Larisa Nilsson. She occasionally competes in dance and last spring she won four world championship gold medals in artistic ballroom in Warsaw, Poland. But it’s not the competition that drives her.
Mikaela Willmer
22
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
"I dance for pleasure. Dancing is a good cardio exercise, and it’s a very beautiful sport. I have tried to go to the gym a couple of times, but I don't get the same joy of exercise there. The greatest joy comes from dancing to beautiful music.”
IN ENGLISH "Heroes" as role models can effectively reduce honour related violence The method "Shanazi hjältar" can powerfully influence and change young people's attitudes linked to honour related violence, according to new research from the University of Gävle. Researchers have analyzed the method used by Gävle Municipality in its work to prevent violence. The concept “Shanazi hjältar” has its roots in Linköping and a few years ago Gävle Municipality started a similar project to prevent and reduce honour related violence and oppression in the long term. Shanazi stands for pride in Kurdish and the method involves educating young people to become "heroes", in other words role models. Later the heroes do activities at schools to influence young people's attitudes and behaviour in relation to honour related violence and oppression. “Our research shows that “Shanazi hjältar” as a concept has had a positive impact and that the method is effective and powerful to influence and change attitudes and awareness of honour related violence. It is gratifying and important that the method is now included in the municipality's regular activities,” says Stefan Sjöberg, associate professor in social work and one of the researchers who has now analyzed and written a report about this subject.
Comfortable places to rest and recover around campus Hug a tree or lie in a chair and look up at the tree crowns. Around the University campus, you can now enjoy nature in different ways by taking a "Fjärdedelspaus" or visiting a "Sweetspot". These are the names of two student projects that have resulted in new environments, encouraging pause and recovery both indoors and outdoors around the campus of University of Gävle. “A Sweetspot is a place to recover and re-energize. Each Sweetspot has its own solution how to use nature to feel good. It can be by listening, looking, feeling or challenging yourself”, says the student Elisabeth Nilsen. The projects are collaborations between the students and Akademiska Hus, as part of efforts to create an even more attractive campus for students, staff and visitors.
Stefan Sjöberg
“We have created places with the basic idea that there should be a low threshold for everyone on campus to be able to take the chance to recover. At each place there is a sign with information about the place and what it offers in form of a break or recovery", says Frida Melin, property manager at Akademiska Hus.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • 2023
23
KALENDER: Forskare och praktiker möts En konferens om kunskapsutveckling inom socialt arbete, vård och omsorg samt social hållbarhet. När: 26 oktober, kl. 08.30–16.00 Plats: Centrum för flexibelt lärande (CFL), Söderhamn
Disputation Marie Bjuhr Marie Bjuhr, doktorand vid Avdelningen för vårdvetenskap, försvarar sin doktorsavhandling: Att vara aktiv i arbetslivet vid högre åldrar. När: 27 oktober, kl. 10.00 Plats: Sal 33:202, Högskolan i Gävle
After work med forskare Tema: Kriminalitet När: 31 oktober, kl. 17:30–19:00 Plats: Musikhuset/Sjömanskyrkan, Gävle
GIS-DAY Gävle 2023 En dag på Högskolan full av aktiviteter på temat GIS, i samarbete med Lantmäteriet. När: 15 november Tid: 08:30–13:00 Plats: Högskolan i Gävle, hörsal Valhall, foajén och närliggande lokaler
Forskning i fokus En konferens med fokus på vårdforskning, i samverkan mellan Högskolan i Gävle och Region Gävleborg. När: 22 november, kl. 08.00–15.30 Plats: Brömssalen, Gävle sjukhus
Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015
”Att vara ingenjör är inget lätt arbete”
I
ngenjörer, ingenjörer, ingenjörer, ja välkomna in till Akademin för teknik och miljö. Här pågår ett intensivt utvecklingsoch förnyelsearbete med fokus på framtidens ingenjör, en ingenjör med ryggsäcken fullmatad av kunskaper för att bidra i den gröna- och digitala omställningen. Nio program ska avvecklas och sex nya program med ett gemensamt första år utvecklas, puh. De flesta medarbetarna är involverade i arbetet, kursteam bildas, möten planeras, kandidat-, magisteroch masterprogram anpassas och lokala examensordningar revideras. Regeringen kraftsamlar också för att stärka ingenjörslandet Sverige och investerar i tekniska utbildningar. Med fler utbildade ingenjörer kan vi möte behovet av kompetens som följer av industrins gröna- och digitala omställning säger statsrådet.
20221606
DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA
krigsbyggmästare. Civilingenjör blir då den civila motsvarigheten. Ingenjörernas verksamhet har under århundradena ändrat roller; från militär verksamhet till civil verksamhet; från praktiskt arbete i till exempel gruvor och industrier till kontorets ritbord. På min anslagstavla har jag en uppsats från en sjuårig finsk pojke som får avrunda krönikan – Vad skall jag bli när jag blir stor. ”Jag ska bli ingenjör, det är ett roligt arbete och lätt. Ingenjörer måste vara modiga så att de inte blir rädda när det trasslar till sig. Jag gillar också lönen som de får, mer pengar än vad de hinner göra av med. Jag hoppas jag inte blir allergisk mot kontorsdamm så jag kan bli ingenjör, om jag inte kan bli ingenjör måste jag arbeta.”
Nåväl, vi får nog göra den finske pojken besviken. Att vara ingenjör är inget lätt arbete och Gunilla Mårtensson dammråttorna är inte utmaningen. Det handlar om samarbete, möten med människor, att känna in, upptäcka, Vad är en då en ingenjör? frågade jag vår designa, konstruera, mäta, testa och verifiera tekniksprångare Bisan. En problemlösare som i spännande miljöer. arbetar med problemlösning i alla dess former, alltifrån att designa VM-bollen till att utveckla appar eller forska fram livsviktiga läkemedel svarar hon. Hon berättar också att första gången ordet ingenjör användes för att beskriva ett yrke var inom den franska militären där ingéniur betydde
Gunilla Mårtensson Akademichef, Akademin för teknik och miljö. Vicerektor för kvalitet och hållbarhet