LEVE! nr 1 2023

Kriget tvingade forskaren Nataliia att fly sitt hemland

”Vi kan inte låta oss tystas”

LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation och externa relationer på Högskolan.

LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter.

Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve.

Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se

Adress

Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle

Växel 026–64 85 00

Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg

E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon 026–64 89 17

Grafisk form

Avdelningen för kommunikation och externa relationer, Högskolan i Gävle

Tryck

Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 2 500

Ljuset i mörkret viktigare i kristider

Krisernas tid verkar vara här för att stanna. Klimatkris. Coronapandemi. Rekordhöga elpriser och matpriser som skjutit i höjden. Höga räntor och en svajig bostadsmarknad. Krig och oro i vår omvärld. Det finns alltid saker att oroas över. Men ofta finns det ljus i mörkret också, vilket kanske är ännu viktigare att tänka på när vi lever i tider där kriserna avlöser varandra. Att känna tacksamhet över det vi har.

Trots ett sargat hemland och att tillvaron har vänts upp och ner för Nataliia Melnyk försöker hon att ha en positiv syn på tillvaron och en framtidstro.

I personporträttet får du läsa om hur kriget i Ukraina förde henne till Gävle och en tjänst på Högskolan (s. 4–7).

Experiment med såpbubblor ska lära forskare hur man på bästa sätt kan ventilera rum för att undvika att smittor sprids. På Högskolan i Gävle pågår ett projekt

med syfte att ta fram ventilationsmetoder för hur rum och byggnader där människor vistas tillsammans (s. 8–9).

Hur planerar en student bäst sin studietid? Det vet Studiehjälpen på Högskolan. ”Vi vill skapa förutsättningar för en bra studieteknik”, säger studentcoachen Daniel Andersson (s. 10–11).

”Utbildning är som muskler – något som är nödvändigt.” Ja det säger alumnen Maria Hjelte som har sin lärarutbildning vid Högskolan i Gävle att tacka för att hon nu har lärartjänst hon trivs med i Gävle (s. 20–21).

Har du tips på innehåll till tidningen? Mejla mig på anna.sallberg@hig.se.

Anna Sällberg Redaktör

Du hittar oss även på sociala medier som Facebook Twitter Instagram LinkedIn Youtube

Högskolan som tillflyktsort

För Nataliia Melnyk blev tillvaron omkullkastad när kriget i Ukraina inleddes. Efter att ha flytt sitt hemland har hon nu fått ett jobb som lärare och forskare i Gävle.

Dags att stå på egna ben

SIDAN 4

Vi knyter ihop säcken i reportageserien om sjuksköterskestudenten Marie Kihlström som efter tre års studier nu firat sin examen med pompa och ståt.

Såpbubblor visar hur smittor sprids

I en labbhall på Högskolan finns ett glasrum där olika ventilationsexperiment genomförs för att undersöka hur luften rör sig.

Stöttar studenter i självstudier

10 SIDAN 8 SIDAN 18 SIDAN 12 SIDAN 20

Högskolestudier kräver ofta struktur och planering då en stor del handlar om självstudier. På Högskolan finns Studiehjälpen som ger verktyg till studenter.

Vill bidra till fler engelsklärare

Genom ett projekt på Högskolan hoppas man att fler ska vilja studera till engelsklärare, samtidigt som förhoppningen är att fler ska vilja stanna kvar i yrket.

Brinner för lusten att lära

Alumnen Maria Hjelte hamnade rätt när hon landade i läraryrket. Hon vill väcka nyfikenhet och en lust att lära hos både elever och kollegor.

Högskolan i Gävle blev Nataliias fristad undan kriget

Kriget i Ukraina tvingade universitetsläraren och forskaren Nataliia Melnyk att fly sitt hemland. I Gävle fann hon tryggheten och en tjänst på Högskolan. Medan hon och sonen har fått en tillflyktsort finns ständigt tankarna på maken som är kvar i Ukraina. Men hon vill tro på det bästa och hoppas att en dag kunna återvända.

Text och foto: Anna Sällberg

När Nataliia Melnyk vaknade en dag i februari kände hon att det var något som inte stod rätt till. Då visste hon inte att Ryssland hade inlett sin invasion av Ukraina och att kriget var ett faktum. Hon hörde explosioner på avstånd.

– De första dagarna kunde vi inte lämna huset. Det var trafikstockning. I början är det enda du tänker på dina barn, de är det enda som betyder något, säger Nataliia Melnyk märkbart berörd av minnena.

Efter några dagar kunde familjen, som består av Nataliia, hennes make och deras son, lämna bostaden i Ukrainas huvudstad Kiev. De flyttade hem till Nataliias föräldrar som bor i ett annat område som då upplevdes som en tryggare plats att vara på.

– Men vi kunde ändå höra helikoptrar, flygplan och explosioner därifrån. Vi bodde där i två och en halv månader. Det kändes som en film, men det var vår verklighet.

I början hade hon telefonkontakt med kollegor och studenter för att höra om de var okej och om de befann sig på trygga platser. Men sedan blev det bara tyst. Hon lägger handen mot bröstet och berättar:

– Det smärtar fortfarande här. I en månad var det bara tyst. Det kändes så svårt då hur man skulle kunna gå tillbaka till sitt arbete. Jag hade kollegor som befann sig i ockuperade områden. Det blev som en månads semester som jag önskar att jag hade sluppit, säger Nataliia.

Nataliia har många års erfarenhet av att undervisa och forska inom pedagogik på universitetsnivå och i april var det tänkt att universitetet i Kiev där hon jobbade skulle anordna en internationell konferens.

– Jag ville tillbaka till undervisningen och till forskningen. Vi kan inte låta oss tystas. Det var psykiskt svårt, men jag kände att vi behövde sköta vårt arbete och genomföra undervisning för våra studenter, för vi måste tro att vi ska vinna. Att vi upprätthåller kvaliteten på vårt arbete och vår utbildning kommer att ha betydelse för vår framtid, och skapa förutsättningar för oss att kunna bygga upp vårt land igen.

I början var en del kollegor skeptiska till att anordna en konferens när deras land var mitt i en kris.

– Flera sa till mig: är du galen Nataliia? Det pågår ett krig i vårt land. Men sedan lyckades vi ändå genomföra konferensen med över 100 deltagare från olika länder. Alla var väldigt tacksamma och sa att vi hade fört dem tillbaka till livet igen.

I maj började familjen känna att Nataliia och sonen borde lämna landet och hitta en tryggare plats. Men maken kunde inte följa med eftersom inga män mellan 18 och 60 år fick lämna Ukraina. Hon skickade ansökningar och idéer kring forskningsprojekt till universitet i flera olika länder.

Ett brev fick hon snabbt svar på. Det var brevet hon hade skickat till Högskolan i Gävle.

– Vi hade en god kommunikation och jag kände mig trygg med att åka till Gävle. Jag fick hjälp med att ordna alla papper, hitta en lägenhet att bo i och en skola för min son att gå i. Jag är så tacksam att jag fick komma hit och jag har väldigt stöttande kollegor.

Nataliia har fått en tjänst på Akademin för utbildning och ekonomi, inom utbildningsvetenskap, och hon undervisar bland annat förskolestudenter i pedagogik med koppling till digitalisering och värderingar.

En tidning från Högskolan i Gävle

Hon anställdes i höstas genom Högskolans medlemskap i den internationella organisationen Scholars at Risk, som värnar den akademiska friheten runt om i världen. Organisationen hjälper forskare som av olika anledningar är utsatta för fara i sina hemländer och inte kan vara verksamma där.

Nataliia brinner för forskning och nu fokuserar hon på ett nytt forskningsprojekt om hur förskollärares digitala kompetens ser ut och hur de använder den i skolmiljön. Huvudfrågan är: ”Hur påverkar digitaliseringen den pedagogiska miljön och vilken påverkan har den på förskolebarns socialisering och social relationsutveckling?”

– Det skiljer sig mycket i Ukraina mot hur det ser ut i Sverige. På förskolor i Ukraina är användningen av digital utrustning tillåten, men framför allt av pedagoger. Barn får använda digitala verktyg mycket sällan och mycket begränsat. Det pågår heta diskussioner i Ukraina kring digitalisering inom förskolemiljön. Den typen av diskussioner finns även i Sverige, och i andra europeiska länder, därför är det intressant att undersöka vilken påverkan digitaliseringen har på barn.

skyddsrum.

Nataliias man är ingenjör och jobbar med hissar. Han står med på en lista över personer som kan bli inkallade i kriget, men just nu tillhör han en grupp som jobbar med att återuppföra byggnader som förstörts i striderna.

Hon säger att det känns svårt att ha några planer för framtiden.

– Nu fokuserar jag på mitt nya forskningsprojekt här. Annars känns det väldigt svårt att planera. I Ukraina hade vi mycket planer. Men nu lever jag en månad i taget.

Om situationen tillåter kommer hon och sonen eventuellt att resa till Ukraina under våren.

vill fortsätta bidra

att bygga vårt

Nu bor Nataliia i en lägenhet i Gävle tillsammans med sin son som går i skolan här. Hon gläds åt snön som gör vår omvärld gnistrande vit. Det är hennes favoritårstid, berättar hon.

När jag frågar hur hon nu upplever att kriget har påverkat henne får hon tårar i ögonen och blir tyst en stund.

– Det blir väldigt känslosamt för alla minnen kommer tillbaka. Jag tänker på mitt jobb och på min familj.

Känner du oro över att din man fortfarande är kvar där?

– Jag är konstant orolig. Det är ju min man. Jag blir särskilt orolig när jag ser meddelanden på telefonen om flyglarm och så vidare. Ibland har jag bett honom att gå till ett

– Självklart vill jag verkligen träffa min man och vår son sin pappa. Vi saknar honom. Sedan i framtiden vill jag tro att jag kommer att kunna återgå till mitt arbete i Ukraina. Jag vill fortsätta att bygga en stark kommunikation och enighet bland kollegor där och med kollegor runt om i världen.

Trots att kriget har tvingat henne till en vardag som hon inte hade räknat med försöker hon att ha en positiv syn på tillvaron.

– Jag är en globalist. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Men jag tror att vår planet kan bli fredlig och att alla civiliserade länder som tror på mänskliga värden tillsammans kan stå starka och skapa ett hållbart samhälle.

Nataliia utstrålar en stark integritet och det märks att hennes jobb och intresset för forskning betyder mycket och är en del av henne.

– Jag vill fortsätta bidra till att bygga vårt samhälle genom att inspirera studenter som är så viktiga för vår framtid och det är viktigt att vi nu skapar möjligheter för våra barn i framtiden. Jag känner att min mening på jorden är att hjälpa människor att utvecklas för att kunna förändra världen. Det är min story.

”Jag

till

samhälle genom att inspirera studenter som är så viktiga för vår framtid.”

Namn: Nataliia Melnyk Ålder: 38 år

Bor: I vanliga fall i Kiev I Ukraina, men just nu i Gävle Familj: Sonen Andrew och maken Sasha

Fritidsintressen: “Jag gillar att måla, teckna, skriva och resa.”

Böcker: Tycker om att läsa romaner och har nyligen läst Sister Carrie av Theodore Dreiser och The Picture of Dorian Grey av Oskar Wilde (en favorit).

Musik: Lyssnar på en hel del ukrainsk musik, men även utländsk internationell musik som Lady Gaga, Abba och Scorpions.

Experiment med såpbubblor visar hur smittämnen kan spridas – och ventileras bort

Två personer sitter i ett glasrum i en labbhall på Högskolan. En maskin släpper ut små såpbubblor i det svagt upplysta rummet. Det här experimentet visar hur luften rör sig i ett rum när vi sitter där tillsammans, och därmed också hur smittämnen kan spridas från en person till en annan. Syftet är att hitta ventilationsmetoder för att minska risken för smittspridning i lokaler.

Text och foto: Anna Sällberg

På Högskolan pågår ett projekt där forskare undersöker hur rum skulle kunna ventileras för att minska risken för att smittor sprids. En del i studierna är att genomföra experiment där en blandning av helium och såpbubbellösning blir till såpbubblor som puttas ut med hjälp av tryckluft i ett glasrum i Högskolans labbhall.

– Såpbubblorna följer luftens rörelse i rummet och med hjälp av dem kan vi se hur luften rör sig. Vi kommer att fotografera såpbubblorna som rör sig med luften och sedan digitalt analysera spåren som bildas på bilderna. Genom att veta tid, spårens längd och riktning kan vi ta reda på hur luften rör sig i rummet, säger Elisabet Linden, forskningsingenjör.

När man sitter i rummet och såpbubblorna virvlar runt är det lätt att börja

hosta, eftersom bubblorna letar sig in i andningsvägarna också, och det gör det ännu tydligare hur partiklarna rör sig när vi hostar i ett rum, berättar Elisabet Linden.

– Tanken är att vi sedan ska ta fram metoder för att se hur stor sannolikheten är att en person som är smittad kan smitta en annan i ett rum, säger hon.

Nyligen besökte Youtube-profilen Manfred Erlandsson Högskolans labbhall för att spela in en video om experimenten. Han har anlitats av Plåt- och Ventföretagen för att sprida en video som kan öka intresset för ventilation.

– Syftet är att locka högstadieelever att söka utbildningar för att på sikt få fler som vill jobba inom ventilationsbranschen. Det är ett problem på många ställen att få personer som vill jobba inom området, säger Elisabet Linden.

Forskningsrådet Formas har beviljat henne och några kollegor fyra miljoner kronor för att forska om hur ventilation kan minska luftburna infektioner inomhus. Forskarna ska även utveckla en förbättrad modell för att bedöma smittrisker samt bidra till ny kunskap om hur man kan bygga hus anpassade till pandemier.

– Den här typen av experiment är bra för att se hur stor risken är att luften du andas ut kommer fram till en annan person. Då kan vi hitta ventilationsmetoder för att undvika den risken. Spridning av smittämnen minskar när luftströmningsmönstret ändras och vi kommer att undersöka vilken effekt man kan få av att bygga om och komplettera befintlig ventilation, säger Alan Kabanshi, forskare inom energisystem på Högskolan.

här typen av experiment är bra för

kommer fram till en annan person.”

”Den

att se hur stor risken är att luften du andas ut

Elisabet Linden och Youtube-profilen Manfred Erlandsson sitter i glasrummet där bubblorna släpps ut.

En tidning från Högskolan i Gävle

Studiehjälpen stöttar när motivationen tryter

Sofia Lagerberg Alfredsson, Lisa Olsson och Daniel Andersson.

För studenter som har svårt att planera sin studietid finns numera Studiehjälpen på Högskolan i Gävle. De erbjuder stöd till studenter som vill få hjälp med motivation, struktur och planering under självstudierna.

Text och foto: Anna Sällberg

Högskolestudier kräver ett stort eget ansvar och den tid som inte fylls med föreläsningar är tänkt som tid för självstudier. Studietekniken blir då ett viktigt verktyg för att en student ska lyckas med sina studier och samtidigt få tid till annat i livet.

– Syftet är att vi ska finnas som stöd för alla studenter som behöver hjälp med studieteknik och planering. Vi vet att många upplever svårigheter att få en struktur kring sina studier. Tanken är att vi ska erbjuda konkret och kontinuerligt stöd, säger Daniel Andersson, studentcoach.

nom kursen och hur man ska prioritera. Eftersom det är mycket självstudier kan det vara bra att bryta ner det i delmål, säger Sofia Lagerberg Alfredsson.

De ordnar regelbundet tillfällen som studenter kan besöka antingen fysiskt

Ingen studieteknik passar alla och mycket handlar om att anpassa utifrån varje students behov.

– Vi vill skapa förutsättningar för en bra studieteknik. Det finns generella saker som vi kan prata om, men ofta handlar det om att hitta sin egen studieteknik, säger Daniel Andersson.

”Ju mer konkret planering, desto bättre.”

Studiehjälpen är en del av Avdelningen för utbildningsstöds verksamhet och de som jobbar med stödet är Lisa Olsson, hälsovägledare, Sofia Lagerberg Alfredsson, samordnare för pedagogiskt stöd och Daniel Andersson, studentcoach.

Studiehjälpen erbjuder bland annat föreläsningar som är anpassade utifrån tiden på terminen: om det är kurser som börjar eller om det är tentaveckor till exempel.

– Vid kursstart kan studenter ha svårt att veta hur man ska ta sig ige-

i en lokal på Högskolan eller digitalt via Zoom.

– Vi har olika teman varje vecka där vi pratar generellt om vissa ämnen som lästeknik, muntliga presentationer och tentamen. Men vi behöver nå ut bättre till studenterna. Drömmen är att föreläsningarna ska vara välbesökta och att studenterna ser värdet att komma och bolla sina frågor och göra sina studieplaneringar på plats på vår drop-in samtidigt som vi finns här och kan hjälpa till, säger Lisa Olsson.

När en ny vecka börjar kan många behöva hjälp med att komma i gång. Ett tips han ger är att planera sin studievecka på måndag morgon.

– Vi kan hjälpa studenter att göra en detaljerad planering för hur de ska använda sin studietid, både på lång och på kort sikt. Ju mer konkret planering, desto bättre. Vi vet att man genom att planera sina studier skapar goda förutsättningar för att lyckas som student, säger Daniel Andersson.

I en reportageserie har vi fått möta Marie Kihlström, sjuksköterskestudent vid Högskolan i Gävle, från utbildningsstart. Nu knyter vi ihop säcken då hennes tre års studier kulminerat i en examen.

”Jag känner att jag har valt ett framtidsyrke.”

Tre års sjuksköterskestudier är till ända och studenten Marie Kihlström har gått från sprutfobiker till nyutexaminerad sjuksköterska med en traineetjänst inom akutsjukvården.

IHögskolans stora lokal Valhall sitter uppklädda studenter i väntan på att få ta emot det eftertraktade examensbeviset. Utanför har bord dukats med bubbel och snittar.

– Jag påbörjade utbildningen med målsättningen att jag en dag ville jobba inom akutsjukvård och nu är jag där. Det känns häftigt och det ska bli så roligt att få börja jobba på riktigt, säger Marie Kihlström som är strålande glad på sin examensdag.

Under de tre studieåren upplever hon att hon har lärt sig otroligt mycket samtidigt som hon har utvecklats som person. Innan hon började utbildningen hade hon alltid haft ett stort intresse för första hjälpen och sjukvård, men sprutfobin hade hindrat henne från att ta det stora steget och satsa på ett vårdyrke.

Kognitiv beteendeterapi hjälpte henne att komma över fobin och när nålarna inte var ett hot längre sökte hon och kom in på sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Gävle vårterminen 2020.

Vad tar du med dig för lärdomar och insikter från studierna vid Högskolan i Gävle? – Det är aldrig för sent att börja studera! Sedan har alla praktiska moment varit väldigt roliga, allt från metodövningar till VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Det har varit givande att få samarbeta med nya människor och även se deras utveckling. Marie Kihlström har pluggat mitt under pandemin, vilket påverkat studierna en del. – Det har gjort att jag inte har lärt känna de andra i klassen så bra. Många känner jag bara igen från att ha sett dem på en liten ruta på Zoom, under seminarier och på vissa föreläsningar. Men vi har träffats i mindre grupper och på metodövningar. När vi fick läsa på distans blev det lite svårare att hitta en studieteknik som passade mig. Samtidigt fanns det fördelar med att kunna planera sin egen tid, med många inspelade föreläsningar.

I slutet av studierna längtade Marie Kihlström efter att få börja jobba och nu efter examen har hon påbörjat en traineetjänst på akuten.

– Jag har haft förmånen att få jobba som undersköterska på akuten sedan termin 3 och jag trivs väldigt bra där. I framtiden tänker jag mig också att jag kan vidareutbilda mig inom akutsjukvård, och eventuellt ha någon form av rotationstjänst mot akuten och kanske ambulans- eller barnsjukvård för att få fortsätta utvecklas.

Hon är helt nöjd med valet av utbildning.

– Jag känner att jag har valt ett framtidsyrke, här kan jag äntligen landa och känna att jag kan jobba tills jag blir pensionär. Det finns ett smörgåsbord av inriktningar att välja på, det kommer bli hur kul som helst. Oavsett intresse och var du vill jobba som sjuksköterska så finns det något för alla, säger hon.

Maries bästa studietips!

• Gör upp en studieplan, kolla studiehandledningen inför varje kurs, gör din plan och följ den.

• Plugga med studiekamrater, det blir så mycket roligare om man gör det tillsammans.

• Ta vara på styrkor och svagheter i gruppen, ge av det du är bra på och sug åt dig av det som andra är bra på!

Text och foto Anna Sällberg

AI gör solceller på hustak mer träffsäkra

Solceller blir mer energieffektiva om de placeras rätt. Mohammad Aslani, forskare inom geospatial informationsvetenskap på Högskolan i Gävle, har utvecklat en AI-metodik som i flera steg gör placeringen av solpaneler på hustak mer träffsäker.

– Att montera för många solpaneler på villataket ger ett elöverskott som inte genererar särskilt mycket pengar när elen säljs på marknaden, och för få solceller ger för lite el i förhållande till investeringskostnaden. Solceller är dyra, och det gäller att hitta en balans som konsument för att investeringen ska löna sig så mycket som möjligt, säger Mohammad Aslani.

Med hjälp av offentligt tillgängliga Lantmäterikartor, flygfoton och så kallad punktmåldata, kan AI-motorer i ett första steg sålla ut alla tak på ett foto av en stadsdel. I nästa steg bedöms takens lutning och väderstreck, och i ett tredje steg tar AI:n hänsyn till varje enskilt taks struktur med skorstenar, vinklar, och ger sedan ett förslag på hur många solpaneler som bör monteras på varje tak, och hur de bör placeras för att bli så träffsäkra och effektiva som möjligt.

Dialog avgörande vid flytt till aktivitetsbaserat kontor

Stor satsning på information och workshops redan före övergången till ett helt nytt sätt att arbeta visade sig ha avgörande betydelse för medarbetarna när Trafikverket gick över till aktivitetsbaserade kontor.

Forskare har en längre tid följt 700 anställda vid Trafikverket under övergången till aktivitetsbaserade kontor. Målet för myndigheten var att genom föreläsningar, workshops och andra informationsinsatser, redan före flytten, få medarbetarna att känna delaktighet och förståelse för vad den stora omställningen i arbetssätt faktiskt handlar om och bli medvetna om vilka spelregler som gäller.

– Vi ser nu att kunskapen och känslan av delaktighet var betydligt högre hos dem som hade deltagit i minst en aktivitet, jämfört med dem som inte hade varit med i någon aktivitet, säger Eva Bergsten, forskare inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle.

När distansarbete håller på att bli det ”nya normala” finns ett behov av evidensbaserade riktlinjer och verktyg för hur man kan förebygga arbetsrelaterad ohälsa och främja välbefinnande på jobbet.

– Det är slående hur lite vi vet om hälsokonsekvenserna av nya kontorsdesigner. Kunskapsluckor som också gör att företagens arbetsmiljöpolicy och regelverk kanske inte är uppdaterade när det gäller hur man arbetar i modernt kontorsarbete, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap.

Foto: Lantmäteriet

Foto: Trafikverket

Stipendieregn till vårdstudenter som gjort skillnad

Vårdstipendiater uppmärksammas av Högskolan i Gävle för viktiga insatser.

– Det är en ära att få uppmärksamma studenter som genom hårt arbete gör vården bättre för både patienter och personal, säger Magnus Isaksson, akademichef vid Högskolan i Gävle.

Stipendierna, från Anna Lisa Detlow-Bergs stipendiefond, ges till studerande eller forskarstuderande vid Högskolan som en belöning för en utmärkt prestation inom vårdområdet.

Anna Berglund får 15 000 kronor för sitt examensarbete om hur omvårdnadsåtgärder kan förebygga intensivvårdsdelirium med hallucinationer hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning.

Jessica Andersson och Sara Kanjou Abdallah får 15 000 kronor var för sitt examensarbete om sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med rådgivning via telefon och digitalt.

Jessica Öhman får 10 000 kronor för sitt examensarbete om distriktssköterskors arbete i hemsjukvård under covid-19-pandemin. Hennes undersökning visade att det uppstod utmaningar för distriktssköterskorna under pandemin. De uppfattade också förändringar i patienternas omvårdnadsbehov på grund av den isolering som de tvingades leva under.

Ägarform kan påverka personalens välbefinnande i äldreboenden

Internationella studier visar att personalen i icke vinstdrivna äldreboenden tenderar att vara tryggare och mindre stressade.

– De anställda kände mer förtroende för och ville i större utsträckning stanna kvar på icke vinstdrivande boenden, säger Tomas Lindmark, doktorand vid Högskolan i Gävle.

Forskarna undersökte 17 studier från Europa, USA, Israel och Taiwan och kunde se större tendenser till stress hos vårdpersonalen i vinstdrivna äldreboenden.

– Vi såg också ett större förtroende för organisationen hos personalen i icke vinstdrivna boenden, samt en större vilja att vara kvar både inom yrket och på arbetsplatsen, säger Tomas Lindmark.

Forskarna i Gävle har tittat på hur tre kommuner i Sverige upphandlar särskilda boenden och fann att det såg helt olika ut. De större kommunerna upphandlade på kvalitet, men de mindre på pris, där lägsta pris i princip vinner.

– Bara att det finns en skillnad är problematisk för ambitionen om jämlik omsorg i särskilt boende. När endast priset gäller finns risk att man drar ner på antalet anställda eller personalförutsättningarna, säger Tomas Lindmark.

Tio år med forskning om kroppen i arbete

I över tio år var Högskolan i Gävle hemvist för det nationella excellenscentrumet ”Kroppen i arbete – från problem till potential”. Projektet har nu avslutats och det är dags att lyfta en del studier som genomförts under åren.

Text: Nathalie Davey Foto: Anna Sällberg

Med stöd från Forte-centret har forskarna studerat arbetet i två Ica-butiker i Stockholm och i ett tvätteri i Ockelbo. Syftet med projekten är att bidra till att göra något åt det segregerade arbetslivet i Sverige.

– Vi har fortfarande problem med jämställdheten i Sverige. Jämfört med grannländerna är Sverige extremt segregerat. Om man tror att det svenska arbetslivet är jämställt och jämlikt så får man tänka om. Det mest segregerande är vilka yrken män och kvinnor hamnar i, och vi har samma snedvridning vad gäller de yrken som infödda svenskar och de som kommer utifrån har, säger Svend Erik Mathiassen som leder projekten.

I två Ica-butiker i Stockholm gjorde forskarna biomekaniska mätningar av arbetet, de intervjuade anställda och chefer och samlade in enkäter.

Analysen av data är inte klar, men mätningarna pekar på att det satt mest kvinnor i kassan i de två butikerna, ett jobb med låg status. Männen utförde mer av det som hade högre prestige, som att fylla hyllorna med varor och att arbeta med frukt och grönt. Denna sneda arbetsfördelning resulterade i att män satt lite mindre och stod lite mer än kvinnorna.

– De som inte är bra på att tala svenska hamnar i jobb där man inte behöver säga så mycket. Och där blir de lägst rankade. Frågan vi ställde oss inom Forte-centret är hur man kan ändra arbetsvillkoren för dessa människor, säger Svend Erik Mathiassen.

På internationella kvinnodagen, 8 mars 2019, kom en förfrågan från Elis tvätteri i Ockelbo. Där var både företaget och fackföreningen oroade över att många anställda fick belastningsbesvär. Det fanns också en oro över att arbetet var ojämlikt fördelat, särskilt mellan svenskfödda och personer från andra länder. Företaget hade misslyckats med att införa en arbetsrotation för att komma till rätta med problemen. Nu vände sig företaget till Forte-centret för att få en objektiv bild av arbetsförhållandena på tvätteriet och för att få stöd att utveckla en ny arbetsrotation och införa den.

Jennie Jackson, forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) tog sig an projektet i juni 2019 och har sedan dess tillbringat många arbetsdagar i tvätteriet i Ockelbo några mil utanför Gävle.

Jennie Jackson är biomekaniker, en blandning av ergonom och fysiolog med fokus på kroppens struktur, rörelse och belastning.

”Det som driver mig är om jag kan leverera något som hjälper någon att må bättre.”

– Det som driver mig är om jag kan leverera något som hjälper någon att må bättre, att människor ska kunna känna sig friskare och starkare när de går hem efter arbetet än när de kom på morgonen, säger hon.

Forskarna och företaget bildade en styrgrupp på tvätteriet där ledningen, facket och de anställda dels fick komma med önskemål om förändringar, dels fick diskutera hur dessa skulle kunna stödjas av en arbetsrotation. De kom tillsammans fram till målet att den nya arbetsrotationen skulle främja hälsa, jämställdhet, jämlikhet och kvalitet, med en fortsatt hög produktivitet.

Efter månader av planering och åtskilliga mätningar var arbetsrotationen redo att sättas i verket. Då kom pandemin, och förändringsarbetet fick läggas undan ett tag.

– Tvätteriarbetarna handskades med infekterad tvätt från sjukhusen, och levererade rena lakan och arbetskläder tillbaka dit under hela krisen. Några dataanalyser återstår, men mycket tyder på att arbetsrotationen, vars ledstjärna var rättvisa och inkludering, var framgångsrik även om den inte genomfördes helt som planerat, säger Jennie Jackson.

Jennie Jackson och Svend Erik Mathiassen

Seminarier för engelsklärare ska få fler att välja yrket

Det är en samhällsutmaning att behålla lärare i yrket och få studenter att läsa klart sina utbildningar. Susanne Grées, universitetsadjunkt i engelska, leder ett projekt med syfte att fler ska få upp ögonen för engelskundervisning.

Text Nathalie Davey Foto Ann-Charlotte Wikström

Britta Bergstedt, Susanne Greés, Jessika Nilsson och Lisa Johansson

Inom projektet har en rad seminarietillfällen ordnats med workshops baserade på den senaste forskningen för att inspirera engelsklärare i årskurs 7–9 och gymnasiet.

Tanken är att stärka länken mellan teori och praktik i engelsk ämnesdidaktik samt bygga upp ett intresse för forskning bland verksamma lärare för att koppla kunskapen om aktuell forskning till den egna undervisningspraktiken. Enligt en undersökning av Lärarnas tidning saknas det tid för lärare att fortbildas.

– Vi ser lärarbristen som en verklig utmaning. Tanken bakom seminarierna är att de ska göra det lättare eftersom det sker digitalt, du behöver inte vara med om du inte känner att du kan eller hinner, säger Susanne Greés, universitetsadjunkt på Högskolan i Gävle och projektansvarig.

Enligt Statistiska centralbyrån kommer det att finnas en brist på 36 000 ämneslärare i engelska för årskurs 7–9 och gymnasiet år 2033.

Susanne Grées, Jessika Nilsson, Britta Larson Bergstedt och Lisa Johansson har med hjälp av forskningen vidareutbildat och inspirerat nyutexaminerade och verksamma engelsklärare. När Susanne Grées skrev sin masteravhandling där hon undersökte nyutexaminerade engelsklärares erfarenheter av lärarutbildningen, såg hon en bristande länk mellan teori och praktik.

– De har sagt i utvärderingar att de vill tillbaka lite in till Högskolan och önskar ett fortsatt samarbete med Högskolan för att få inspiration. Målet med seminarierna har varit att stärka lärarens egen förmåga, säger Britta Larson Bergstedt.

Det har också kommit fram många nya förslag på ämnen att ta upp under seminarierna.

– Det har varit ett lyckat genomförande och vi hoppas att vi kan fortsätta att utveckla seminarierna för att kunna samverka med skolfältet även i framtiden, säger Susanne Grées.

”Det kan för vissa kännas skrämmande att ta sig igenom den första tiden i yrket.”

Det första seminariet berörde hur man kan hjälpa elever vid språkångest. För dem som har språkångest kan det underlätta om lärarna blir mer medvetna om problematiken.

– Det har tidigare talats om att man varit blyg, men problemet är mer nyanserat än så, därför kan det vara bra att se på vad forskningen säger om språkångest, säger Jessika Nilsson, universitetsadjunkt i engelska.

Sista seminariet handlade om att bedöma och stödja varje elevs individuella språkutveckling. Lärare behöver flera olika bedömningsverktyg i sin repertoar och möjligheter att diskutera bedömningar med ämneskollegor.

Ett ämne som berörts är engelska i världen och utmaningar och möjligheter som finns med att fostra globala medborgare, genom att i undervisningen skapa en större medvetenhet om de olika engelska varieteter som finns.

– De kan tappa länken mellan studierna på lärarutbildningen och arbetslivet och studien visade på brister med att kunna omsätta teori i praktiken. Det kan för vissa kännas skrämmande att ta sig igenom den första tiden i yrket.

Många av dem som deltagit i seminarietillfällena är tidigare studenter från Högskolan i Gävle.

– För att elever ska kunna utveckla en allsidig kommunikativ förmåga i det engelska språket, krävs att elever får möta den variation som finns bland talare, för att på så sätt kunna kommunicera effektivt, säger Susanne Greés.

Vill du berätta om din om din resa från studier vid Högskolan i Gävle och karriären efteråt? Hör av dig till redaktör anna.sallberg@hig.se

”Högskolan andas en välkomnande atmosfär”

Vad jobbar du med?

– Jag undervisar i årskurs 7–9 i engelska, svenska och svenska som andraspråk. Jag är även bland annat lärledare för kollegor inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, utvecklingsledare i ett arbetslag och mentor i en årskurs 9.

Varför fastnade du för ditt yrkesområde?

– Jag bestämde mig för läraryrket när jag som 7-åring började i skolan, tyckte förmodligen om strukturen och förstås den nyfikna delen, själva lärandet. Fast det skulle dröja, eftersom jag också ville prova på andra yrken först. Efter ett halvt yrkesliv på bank, med ekonomi och juridik valde jag att börja studera till lärare i språk.

Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle?

– Estetiska lärprocesser! Fantastiskt utforskande, givande och inspirerande. Alla engagerade lärare genom kurserna: professorer, gästföreläsare och handledare som utmanade, stöttade och även bjöd på sig själva. Studietimmarna i bibliotekets grupprum med kurskamrater. Högskolan självt, som andas en välkomnande atmosfär, som alltid bjuder in.

Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv?

– Utbildning är som muskler, något som är nödvändigt. Basbehovet är det vi benämner på vetenskaplig och beprövad grund, alltså den del jag får genom min utbildning och fortbildning. Tillsammans med kollegor och elever i det dagliga arbetet, kan jag bygga fler muskler, men framför allt vårda och underhålla de muskler jag redan har.

Vad är det bästa med ditt yrke?

– Det bästa med mitt yrke är att få möjlighet att göra skillnad, att väcka nyfikenhet till lusten att lära, samt att underhålla och/eller utmana lusten som redan finns där. Hos både elever och kollegor.

Vad gör du på fritiden?

– Umgås med familj och vänner, sjunger i Staffans Motettkör, utövar Ashtangayoga samt läser förstås en hel del av alla de slag.

Vad har du för framtidsplaner?

– Kanske vill jag undervisa en annan åldersgrupp, men också fortsätta studera och förkovra mig inom didaktik och undervisning. 

Namn: Maria Hjelte Ålder: 57

Utbildning och examensår: Lärarprogrammets senare år i engelska och svenska, samt Kurs svenska som andraspråk 60 hp, studietid ht 2008 – vt 2013, samt flera enstaka kurser från ht 2013 inom undervisning.

Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Förstelärare och utvecklingsledare på Vallbacksskolan i Gävle.

AI makes rooftop solar panels more efficient

Rooftop solar panels become more energy effective if placed accurately. Mohammad Aslani, researcher in geographical information science at University of Gävle, has developed AI methods that in several steps improve the placement of rooftop solar panels.

– Too many solar panels on the roof generates a surplus of electricity, but it does not give the owner a lot of money when it is sold on the marked. Too few solar panels, however, does not generate enough electricity in relation to the total cost of investment. Solar panels are expensive, so we need to find a balance to make the investment as profitable as possible for the consumer, says Mohammad Aslani.

By using publicly available cadastral maps, aerial photographs and point target data, the AI engine can, in a first step, identify all the roofs in a photo of a neighbourhood. In the next step, it assesses the slope and orientation of the roofs. In a third step, it considers the structure of each roof, including chimneys and angles. Finally, it suggests how many solar panels should be installed on each roof, and how they should be positioned to be as efficient as possible.

Graduation!

Three years of nursing studies have come to an end and the student Marie Kihlström has gone from having a fear of needles to being a newly graduated nurse with a trainee position in emergency healthcare.

– I started the nursing programme with the goal to one day work in emergency healthcare and now I am here. It feels great, says Marie Kihlström, who is radiantly happy on her graduation day. What insights do you take with you from your studies at the University of Gävle?

– It's never too late to start studying! Also, all the practical aspects have been very fun, and it has been rewarding to collaborate with new people and see their development. Marie Kihlström is completely satisfied with her choice of education.

– I feel that I have chosen a future profession, here I can finally land and feel that I can work until I retire. There are many different specializations to choose from. Regardless of your interest and where you want to work as a nurse, there is something for everyone, she says.

Marie Kihlström

Studiehjälpen supports when motivation is lacking

For students who have difficulties planning their study time, the University of Gävle now have Studiehjälpen (study help), who offer support regarding study techniques, study planning and motivation.

A good study technique can help a student to succeed with their studies and give them time for more than studies.

– We offer support to all students who need help with study techniques and planning. We know that many people experience difficulties in getting a structure around their studies. We offer concrete and continuous support, says Daniel Andersson, student coach.

Studiehjälpen regularly organize events and the students can choose to visit either physically in a classroom at the University or digitally via Zoom.

– We have different themes every week where we talk generally about certain topics such as reading techniques, oral presentations and exams, says Lisa Olsson, student health advisor.

The University of Gävle became Nataliia's refuge from the war

The war in Ukraine forced university teacher and researcher Nataliia Melnyk to leave her home country. In Gävle she found a haven and a job at the University.

When Nataliia Melnyk woke up one day in February, she felt that something was not right. She heard explosions in the distance.

– The first few days we couldn't leave the house. There was a traffic jam. In the beginning, the only thing you think about is your children, they are the only thing that matters, says Nataliia Melnyk, noticeably touched by the memories.

After a while, the family began to feel that Nataliia and her son should find a safer place. But her husband had to stay since no men between the ages of 18 and 60 were allowed to leave Ukraine. She sent applications and ideas for research projects to universities in several different countries.

She got in contact with the University of Gävle and last autumn she started working here, through the University's membership in the international organization Scholars at Risk, which protects academic freedom around the world. She does research and teaches in educational science.

– Now I focus on my new research project here. Otherwise, it feels very difficult to plan things. I’m living one month at a time. But I want to believe that I can come back to my job in Ukraine one day.

Nataliia Melnyk

VILL DU SAMVERKA MED OSS?

Vi söker alltid nya företag och andra aktörer att knyta kontakt med till våra utbildningar och till vår forskning.

På hig.se/samverkan kan du läsa mer om hur just du skulle kunna samarbeta med oss!

NYFIKEN PÅ VÅR FORSKNING?

Vid Högskolan i Gävle bedriver vi forskning inom fyra strategiska forskningsområden: Hållbar stadsutveckling, Innovativt lärande, Hälsofrämjande arbete och Intelligent industri

Genom tvärvetenskaplig forskning bidrar Högskolan till att möta många av de utmaningar som vårt samhälle står inför.

På vår hemsida hig.se/forskning kan du läsa mer om forskningsprogrammen och pågående studier.

”En högskola är en viktig motor för ett samhälles utveckling”

De senaste åren har inneburit en strategisk resa för Högskolan i Gävle. Vi har tagit fram en ny vision och en ny verksamhetsidé. Vi har satt övergripande verksamhetsmål och fastställt strategier för utbildning och forskning som ska ta oss till målen.

Vi vill forma framtiden med utbildning och forskning som löser samhällsutmaningar och vi vill samverka med omvärlden för en hållbar värld, som vi säger i vår verksamhetsidé. Och vår vision anger vad vi strävar efter: Vi vill vara förstahandsvalet för alla som vill göra skillnad.

Vi har kunnat göra en liten, men ändå på ett personligt plan betydande insats för en ukrainsk forskare, som kunnat beredas en tjänst på vår högskola och få en trygg tillvaro i Gävle för delar av familjen. Sedan några år är Högskolan i Gävle medlem i Scholars at Risk, en organisation som verkar för att på olika sätt hjälpa akademiker som förföljs i sina hemländer. Jag tror att vi kommer att fortsätta med olika samarbeten och stöd till Ukraina i många år framöver. Kriget kommer att leda till att Ukraina knyts ännu närmare den europeiska gemenskapen.

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

Vi har stora utmaningar i vårt samhälle och i vår omvärld. Precis när vi såg tecken på att pandemin skulle avta och vi kunde börja planera för en återgång till en mer ”normal” högskoleverksamhet, så kom kriget i Ukraina. Nu ser vi, förutom det mänskliga lidandet i krigsområdena, följdverkningar som drabbar hela världen. En energikris och en galopperande inflation, som riskerar att leda till att vi tappar fokus på de klimatutmaningar som världen står inför.

En högskola är en viktig motor för ett samhälles utveckling. Särskilt i oroliga tider, där vårt samhälles grundläggande värderingar utmanas, vill vi vara en högskola som bygger på kunskap och vetenskap med hög integritet. En plats för samarbete och dialog som bygger tillit. En plats som utbildar modiga, ifrågasättande och innovativa människor.

Vi har sammanfattat det i tre kärnvärden: Trovärdighet, Öppenhet och Kreativitet. Välkommen till Högskolan i Gävle!

Ylva Fältholm Rektor, Högskolan i Gävle

Ylva Fältholm