LEVE! nummer 2 2021

Komal lutar sig mot miljön inom socialt arbete ”Du kan inte tackla ett problem som en person har utan att ta hänsyn till miljön som personen har omkring sig”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

REDAKTÖRENS RUTA LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation och externa relationer på Högskolan.

LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter.

Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve.

Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se.

Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafisk form Avdelningen för kommunikation och externa relationer, Högskolan i Gävle

Tillbaka till det ”nya normala” arbetslivet Text Anna Sällberg

Studentmyllret börjar att komma tillbaka

till Högskolan i Gävle. Även anställda återvänder successivt till campus igen.

Efter en lång tid med låsta lokaler, distansundervisning och hemarbete försöker vi alla så smått anpassa oss till vad som nu brukar kallas ”det nya normala” – ett mer digitalt arbetsliv med hybridmöten, kontorslösa arbetsplatser och ledarskap på distans.

Många arbetsgivare utvärderar nu

pandemitiden och funderar kring hur vi ska arbeta i framtiden. ”Det är nog inte många som går tillbaka till precis hur det var före pandemin. Erfarenheterna man fått har gett idéer kring hur man vill gå vidare”, säger forskaren Marina Heiden som bland annat undersöker hur vår hälsa påverkas av distansarbete (s. 4–5).

Klimatet och den miljö vi har runt omkring

oss är ett ämne som också återkommer i debatter. I det här numrets personporträtt får du möta Komal Singh Rambaree som vill att det miljömässiga perspektivet ska få mer plats även inom

socialt arbete. ”Du kan inte tackla ett problem som en person har utan att ta hänsyn till miljön som personen har omkring sig” (s. 8–11).

I mitten har tidningen fått lite kunglig

glans med bilder från kronprinsessparets besök på Högskolan i september (s. 12–13).

Det är alltid roligt att få lyfta fram

positiva exempel på tidigare studenter som i våra alumnreportage berättar om sin resa från studier till jobb.

Möt Lovisa Pettersson som har läst industridesignprogrammet och nu jobbar med att designa möbler (s. 20–21).

Har du tips på reportage till tidningen?

Kontakta redaktören: Anna Sällberg, redaktör anna.sallberg@hig.se

Omslagsfoto Kavish Rambaree Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 2 700

Du hittar oss även på sociala medier som

Facebook

Twitter

Instagram

LinkedIn

Youtube

I DETTA NUMMER SIDAN 4

SIDAN 8

SIDAN 12

Bärbar dator i skogen eller kontor?

Miljöfokus inom socialt arbete

Kungligt besök på Högskolan

Forskning kring distansarbete har ökat i och med coronapandemin. Vid Högskolan i Gävle undersöker forskare hur vår hälsa påverkas av flexibelt arbete.

Vi människor formas inte bara av våra ekonomiska och sociala förutsättningar, utan även av den miljö vi har runt omkring oss. Möt Komal Singh Rambaree, forskare i socialt arbete.

Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel besökte Högskolan och fick veta mer om vår forskning och hur studenter påverkats av coronapandemin.

SIDAN 16

SIDAN 18

SIDAN 20

Kommunanställda erbjuds vårdkurser

Ny teknik för att återvinna plast

Drömmen som blivit sann

I ett nytt samarbete mellan Högskolan och kommunerna i Gävleborg erbjuds sjuksköterskor kompetensutveckling i kurserna ”Avancerad omvårdnad” och ”Palliativ vård”.

En studentuppsats ligger till grund för en förstudie som innebär att Gävleborg kan få en ny fabrik för modern plaståtervinning.

Lovisa Petterssons dröm om att få designa möbler har gått i uppfyllelse.

Nu jobbar hon med att ta fram möbler för utomhuskontor.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

3

Ofrivilligt distansarbete kan leda till sämre välbefinnande och ett privatliv som stör arbetet En frihet att kunna styra arbetsplatsen själv eller störmoment som innebär avbrutna möten och splittrade tankar? Vid Högskolan i Gävle pågår forskningsprogrammet ”Flexibelt arbete” där forskarna bland annat undersöker hur vi påverkas av distansarbete och hur vi vill att framtidens arbetsplats ska se ut.

Text Anna Sällberg

4

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

INBLICK

C

oronapandemin har bidragit till att allt fler personer jobbat hemifrån och intresset för distansarbete är större än någonsin.

– Vi ansökte om att få starta ett forskningsprogram om flexibelt arbete innan corona kom, så vi låg precis i startgroparna när viruset var ett faktum här. Det blev väl en skjuts för programmet på ett vis då många arbetsplatser blev väldigt intresserade. Vissa kanske gick från att ha 1015 procent tjänstemän som jobbade på distans till att plötsligt ha 70-80 procent anställda som skickades hem, vare sig de ville jobba hemifrån eller ej, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap och ansvarig för forskningsprogrammet ”Flexibelt arbete – möjlighet och utmaning” vid Högskolan i Gävle.

Inom programmet pågår flera studier och ett

inkräkta på arbetet kan ha flera orsaker och det finns jämställdhetsaspekter att ta hänsyn till också.

– Att kvinnor ofta tar större ansvar i hemmet kan vara ett störmoment för arbetet, att det finns sysslor hemma som de anser att de behöver göra när de jobbar hemifrån. Så det finns två sidor av distansarbete: å ena sidan att det ska vara lättare att balansera familj och arbetsliv, å andra sidan att arbetet kan bli mer splittrat av fler störmoment, säger Marina Heiden.

Hittills har en rad olika studier gjorts inom

forskningsprogrammet och flera har visat på positiva effekter av distansarbete: till exempel en större frihet att styra arbetstiden själv, att vi rör oss mer när vi inte sitter på kontoret och möjlighet till mer sömn på morgonen.

– Om hemarbete möjliggör mer sömn innebär det också mer återhämtning vilket på sikt kan leda till bättre hälsa, säger Marina Heiden.

Projektet startade för två år sedan och pågår i totalt sex år. Ytterligare en inriktning är att några forskare undersöker tillfälliga anställningar och inhyrning av personal.

tiotal organisationer inom både offentlig och privat sektor medverkar. En inriktning hittills har bland annat varit att undersöka hur Gunnar Bergström anställda påverkats av ofrivilligt distansarbete, i och med myndigheternas tidigare rekommendationer om hemarbete under lång tid.

– Det är än så länge preliminära resultat, Nästa steg i forskningen om distansarbete är men vi har kikat på två organisationer. Där att fortsätta att följa organisationerna som såg vi att ofrivilligt distansarbete hade medverkat i studier under pandemin. samband med sämre välbefinnande och mer – Det som jag tycker är mest spännande nu konflikter från privatlivet till arbetet, säger är att undersöka hur organisationer kommer Marina Heiden, docent i arbetshälsovetenskap. att göra framöver. Det är nog inte många som Orsakerna bakom resultatet är något som går tillbaka till precis hur det var före forskarna ska undersöka närmare nu. pandemin. Erfarenheterna har gett idéer kring – Men jag föreställer mig och vet från de hur man vill gå vidare, säger Marina Heiden. intervjuer vi haft att konflikter i dessa fall kan Flera av organisationerna de följer har nu handla om att man kanske har barn hemma börjat utvärdera distansarbetet och Marina Heiden som kommer och avbryter i arbetet. Det är fundera kring det så kallade svårt för små barn att förstå en arbetssituation, nya arbetslivet. så det är rätt förståeligt och stämmer även med tidigare – Vi kommer att kunna vara med studier. De störmomenten kan dyka upp även om man valt när ett tiotal organisationer ställer Läs mer på distansarbete frivilligt, men de har eskalerat nu, säger om till det ”nya normala”. Då är vi hig.se/ Marina Heiden. förhoppningsfulla att kunna bidra forskning med användbar kunskap kring Olika arbetsformer passar olika personer, ibland beroende på distansarbete, säger Gunnar familjesituation och var du är i livet. Att privatlivet kan Bergström. 

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

5

FORSKNING

Gävleforskare ska undersöka gängkriminaliteten bland ungdomar Nu ska forskare från Högskolan i Gävle tillsammans med forskare från de andra nordiska länderna kartlägga ungdomars erfarenheter av och attityd till kriminella gäng.

Text Anna Sällberg

G

ängkriminalitet är ett ökande problem som står högt upp på den politiska dagordningen, samtidigt som det efterfrågas mer kunskap inom området.

– Problematiska ungdomsgäng har diskuterats länge både inom forskning och i media. På senare tid har det blivit ett alltmer påtagligt problem, framför allt i Sverige. Det finns ett stort behov, både forskningsmässigt och politiskt på samhällsnivå, av att titta närmare på gängkriminalitet för att också kunna komma åt problemen, säger Erik Häggström, utbildningsledare för kriminologi på Högskolan. med kollegorna Amir Rostami och Lars Westfelt ingår han i ett nytt forskningsprojekt (“Street

Tillsammans

6

Gang Involvement Among Nordic Youth: A comparative study on prevalence and risk factors in Nordic countries”) med syfte att undersöka hur vanligt det är med gängkriminalitet bland svenska ungdomar, samt vilken inställning de har till kriminella gäng.

Projektet är en del i det internationella forskningsprojektet ”International Self-Report Delinquency Study” (ISRD), som studerar ungdomsbrottslighet, utsatthet för brott och drogvanor i ett stort antal länder. Tanken är att två städer i varje nordiskt land ska undersökas och att totalt 9 000 skolungdomar ska få svara på frågor i en enkät.

– Det här är en av få studier inom området som gjorts med den här

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2• November 2021

omfattningen. Den stora fördelen är samarbetet vi har mellan de nordiska länderna och att vi sedan också kommer att kunna jämföra resultaten mellan länderna, säger Erik Häggström.

Förutom att undersöka hur vanligt det är

med gängkriminalitet bland ungdomar ska de också titta på hur det hänger ihop med social utsatthet och olika riskfaktorer som kan förklara den typen av brottslighet.

– Förhoppningen är att vi ska få kunskap, dels om hur vanligt det är, dels om vilka bakomliggande faktorer som kan ha betydelse, så att vi ökar kunskapen om problemet och hur vi kan jobba preventivt mot det, säger Erik Häggström. 

FORSKNING

Vätgas som bränsle skulle kunna minska utsläpp från vägtransporter med 70 procent Gävleborg och Dalarna positionerar sig som ledande i Europa när det gäller vätgasutveckling. Fördelarna med vätgas som bränsle uppmärksammas alltmer och en ny forskningsrapport från Högskolan i Gävle visar att vätgasdrivna lastbilar skulle kunna minska utsläppen från transporter till och från Gävle hamn med 70 procent.

Text Anna Sällberg Foto TT och Anna Sällberg

I

rapporten har Peder Zandén Kjellén, forskare i miljövetenskap, samlat in data om vägtransporter som trafikerar Gävle hamn. 190 lastbilar som dagligen transporterar gods till och från hamnen har undersökts.

– Vätgas är framför allt intressant för tunga transporter. Skulle alla dessa lastbilar ersättas och köras på vätgas producerad med svensk elmix kan utsläppen minska med 70 procent. Att ersätta lastbilar med vätgaslastbilar kan alltså markant minska utsläppen från vägtransporter, säger han.

För att det ska kunna bli verklighet

krävs en infrastruktur för vätgasbilar, samt att så kallade bränslecellslastbilar behöver bli tillgängliga på den svenska marknaden.

– Det dröjer troligen till år 2025 innan de lastbilarna kommer till Sverige. Men det är sannolikt att det kan finnas en utbyggd tankinfrastruktur för vätgas innan dess. Det gör det möjligt för lastbilar, som kör gods längs med E16 till och från hamnen, att tanka vätgas från dag ett, säger Peder Zandén Kjellén.

bransch som kan använda vätgas i olika processer.

– Gävleborg och Dalarna positionerar sig som ett av Europas ledande vätgasområden.

I Gävleborg sker investeringar för att producera vätgas i industriellt stora volymer. I Sandviken finns till exempel i dag cirka en tredjedel av landets vätgasfordon. Det är få regioner Peder Zandén Kjellén som så tydligt har identiDet finns en nationell fierat och höjer takten i vätgasstrategi och denna hållbara omställinitiativet Fossilfritt Sverige räknar ning, säger Anders Lundell, regional Gävleborg som ett område särskilt vätgaskoordinator i Region Gävleborg lämpligt för vätgassatsningar. Det och ordförande för organisationen beror bland annat på att det finns Vätgas Sverige.  mycket stålindustri i regionen, en En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

7

Mauritiern som fick chansen och blev forskare Från fattig uppväxt i tidigare koloni med slavarbete, till doktorsexamen och universitetslektor i socialt arbete på Högskolan i Gävle. Komal Singh Rambaree har gjort både en social och en kulturell resa som bidragit till hans brinnande intresse för att bryta ny mark och forska inom socialt arbete ur ett miljöperspektiv.

Text Anna Sällberg

8

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

PORTRÄTT

N

är du hör Mauritius nämnas förs dina tankar troligen till milslånga, vita sandstränder, vajande palmer och turkost, böljande hav. Men ön har inte alltid varit den blomstrande paradisö med god ekonomi som den är i dag. När Komal Singh Rambaree växte upp på Mauritius under 70-talet hade ön nyligen blivit ett självständigt land efter många års kolonialvälde.

– När jag växte upp var Mauritius fortfarande ett fattigt land med mycket elände, precis som många andra länder i Afrika. Mina far- och morföräldrar var färgade och under deras tid förekom kolonisation och slavarbete. De och mina egna föräldrar fick aldrig chansen att utbilda sig och ingen vågade ens drömma om att jag en dag skulle ta en doktorsexamen.

”Trots att jag hade de förutsättningarna jag hade och växte upp i en fattig miljö har jag lyckats ta mig fram och uppnå framgång.”

Jag pratar med Komal Singh Rambaree via

Zoom på engelska då han nu befinner sig just på Mauritius som en del i ett lärarutbytesprogram. Högskolan i Gävle har nyligen börjat samarbeta med ett universitet på Mauritius genom ett Linnaeus Palme-projekt.

– Jag har jobbat inom internationella organisationer och även studerat i England.

Sedan tänkte jag att det kan vara bra att också ha en anknytning till landet där jag är född. Så nu har vi ett lärarutbyte där tanken är att lärare från Högskolan i Gävle ska komma och undervisa här inom socialt arbete och lärare härifrån ska åka till Gävle och undervisa. Samarbetet omfattar också utbyten för studenter som vill studera en del av sin utbildning här, säger Komal Singh Rambaree.

Han har studerat vid ett universitet i Manchester i England.

Efter att ha fått ett stipendium av den brittiska regeringen forskade han inom brottslighet och straffrätt. När masterutbildningen var avklarad valde han att och doktorera inom ”Internet sexuality and child protection”. Det handlar om sexuella kontakter på nätet och vilket skyddsnät det finns i samhället för barn i dessa sammanhang.

Under en period på Mauritius sedan träffade han sin fru, som kom från Sverige. Han flyttade till Sverige och fick möjlighet att forska om frågor kopplade till sexualitet vid Karolinska Institutet, samtidigt som hans fru doktorerade vid Stockholms universitet.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

9

– Jag ville fortsätta att forska inom ämnet som jag doktorerat inom. Men jag upplevde att det var svårt att få ett genombrott inom det området här i Sverige. Jag talade inte språket, kontexten var ny och frågor kring barnskydd är ett väldigt känsligt ämne, liksom sexualitetsfrågor. Så jag fick ändra min inriktning och min forskningsstrategi lite.

Precis innan han flyttade till Sverige hade han jobbat med ett

EU-projekt med namnet ”Integrated Coastal Zone Management” på Mauritius, där fokus låg på att planera för att integrera stränder och havsmiljön i arbetet med att skapa hållbarhet längs kustområdena. Han ingick i ett tvärvetenskapligt team där han undersökte de sociala frågorna. Han tittade på små verksamheter som fanns längs stränderna och de människor som höll till där.

– Jag jobbade bland annat tillsammans med marinbiologer som var dykare och samlade in vetenskapliga bevis under havsytan, medan jag bidrog med vetenskapliga bevis ur den sociala aspekten. Då hittade vi kopplingar mellan bland annat korallblekning, att havsnivån stiger, klimatförändringar och föroreningar och hur dessa miljöfrågor påverkade människorna som vistades i området runt omkring och deras möjlighet att försörja sig, säger Komal Singh Rambaree.

När han började att jobba vid Högskolan i Gävle år 2010 var målet att fortsätta forska i den inriktningen, samtidigt som han undervisade vid Internationella kandidatprogrammet i socialt arbete.

– Jag hade erfarenhet inom området och såg ett växande problem. Det här området var nytt då, socialt arbete ur ett miljöperspektiv. Socialarbetare bör vara involverade i det vi kallar ”The green social work”. Jag fick tidigare årets miljöpris på Högskolan för att jag förde fram det här området och introducerade ett nytt undervisningsområde.

omkring sig. Väl etablerade universitet i universitet i USA, Kanada och Australien försöker nu planera för att införa liknande kurser som vi implementerade för flera år sedan. De kontaktar oss och frågar hur vi gjorde, så det känns bra.

För Gävleborna blev det kännbart att klimatförändringar, som många kanske tidigare trodde mest drabbade andra länder, nu också faktiskt kan drabba oss även här. Översvämningarna i augusti chockade och lamslog samhället under en period och många människor fick sina hem och ägodelar förstörda.

– Många tänker att vi är mer skyddade i Europa än i andra länder. Men vi kan inte städa vår egen gård och låta vår grannes gård vara smutsig. Visst, det är jätteviktigt att vi tar hand om vår egen gård, men vi måste också stötta och hjälpa vår granne att få bra förutsättningar. Vinden blåser för alla, planeten är densamma för alla.

”Många tänker att vi är mer skyddade i Europa än i andra länder.”

Han berömmer Högskolans ledning för att vara nytänkande när

man till exempel godkänt nya kurser inom området, som ”Introduction to Ecological Social Work” och ”Social Work and Sustainable Development”.

– Det ingår i filosofin inom socialt arbete att vi måste se människan i sin miljö. Du kan inte tackla ett problem som en person har utan att ta hänsyn till miljön som personen har 10

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2• November 2021

Komal Singh Rambaree menar att det här

visar på att vi behöver höja blicken inom socialt arbete och involvera ett perspektiv som tar hänsyn till miljömässiga aspekter kopplade till människors hälsa.

– Det här området har saknats tidigare.

Miljön har stor betydelse för människors välbefinnande. Jag kommer ju från Mauritius och vet hur landet är känt för att vara en paradisö för turister. Jag vet också hur viktigt det är för människors hälsa att man kan gå till stranden och njuta av tillvaron där.

Han ger som exempel att vi i Sverige är bra på att ta hand om nyanlända i form av att försöka ge dem en bostad och ett jobb, men att det är lätt att glömma anknytningen de har till miljön i sina hemländer.

– De kan ha varit lantbrukare, fiskare eller jobbat med trädgårdsarbete och odling tidigare, men här får de kanske inte möjlighet att ägna sig åt den typen av sysslor. Vi behöver se på invandring ur ett mer holistiskt perspektiv och involvera miljöaspekten i stället för att bara ta hänsyn till ekonomiska och sociala aspekter.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Trots att jag hade de förutsättningarna jag hade och växte upp i en fattig miljö har jag lyckats ta mig fram och uppnå framgång. Jag tror att det är en drivkraft. Jag får lära mig nya saker och utvecklas. Mina föräldrar fick inte chansen, men jag får chansen. 

PORTRÄTT Namn: Komal Singh Rambaree Ålder: 51 år Bor: I kedjehus i Strömsbro i Gävle Familj: Fru och två barn, 7 och 9 år Läser: ”Jag har inte tid att läsa, även om jag skulle vilja! Min tid går åt till att läsa om teorier och metoder inom forskning.

Nu läser jag till exempel en bok om ”Post‑Anthropocentric Social Work”. Jag hade älskat att läsa andra saker också och ligga på Mauritius stränder med en bok, men jag hinner tyvärr inte.”

Lyssnar på: ”Jag gillar musik från världens alla hörn. Det var bland annat därför jag åkte till Manchester och valde att studera där, eftersom det är en så livfull och multikulturell plats där du kan uppleva musik från olika platser i världen.”

Intressen: ”Jag tycker om att dyka, att snorkla och att paddla SUP. Jag gillar stränder och att vara vid havet.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

11

Kronprinsessparet besökte Högskolan I september gästade Kronprinsessan Victoria och Prins

Daniel Högskolan i Gävle. Syftet med Kungahusets besök i Gävleborg var att uppmärksamma vilka insatser som gjorts i regionen kopplat till covid-19, men även att visa sitt deltagande med drabbade av pandemin.

På Högskolan fick Kronprinsessparet veta mer om Högskolans forskning kopplad till distansarbete, samt

12

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

höra hur studentkåren och personal inom utbildningsstöd stöttat studenter under pandemin.

Kronprinsessan Victoria sa några avslutande ord: – Det vi framför allt tar med oss från vårt besök i Gävleborg är alla goda exempel på insatser folk har gjort som går utanför deras yrkesroll. Ett stort tack till er, sa Victoria.

BILDSPECIAL

”Det vi framför allt tar med oss från vårt besök i Gävleborg är alla goda exempel på insatser folk har gjort som går utanför deras yrkesroll.

Ett stort tack till er, sa Victoria.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

13

18 miljoner till forskning om inkluderande arbetsliv

Anna Efverman

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) tilldelar det strategiska forskningsprogrammet Inkluderande arbetsliv vid Högskolan i Gävle 18 miljoner kronor för forskning om canceröverlevares arbetsliv.

– Det är fantastiskt att få förtroendet att bedriva den här forskningen och kunna bidra till ett hållbart arbetsliv under och bortom cancersjukdom, säger Anna Efverman, forskningsledare för Inkluderande arbetsliv.

Forskningen inom programmet ska fokusera på framgångsfaktorer för att underlätta för personer som drabbats av cancer. Till exempel planerar forskarna att ta reda på hur ett individuellt stöd bör vara utformat i dialog med berörda, deras familjer, arbetsgivare och hälso- och sjukvården.

– Trots att allt fler överlever sin cancersjukdom vet vi i Sverige i dag inte särskilt mycket om hur personer med cancer kan få ett hållbart arbetsliv. Om du insjuknar i till exempel bröstcancer vid 55 års ålder, har du många års yrkesliv kvar med tanke på stigande pensionsåldrar, säger Anna Efverman.

Distansarbetare rör sig mera och är mer avslappnade En studie från Högskolan i Gävle har visat att de som arbetade hemma rörde på sig mer och dessutom var mer avslappnade över arbetsdagen jämfört med dagar då de arbetade från sin ordinarie arbetsplats.

– Det som kanske överraskade mig är att distansarbetare var mer avslappade, säger Linda Widar som forskar om distansarbete och hälsa vid Högskolan.

Forskarna i Gävle har nyligen publicerat en studie där de med aktivitetsmätare mätt rörelsemönster och med pulsmätare och kortisolprover studerat stress och återhämtning hos 23 personer. Forskarna har jämfört resultaten när personerna arbetade på distans med resultaten när de var på kontoret.

– Det vi kan se genom mätningarna är framför allt att hemarbetande personer växlar mer mellan sittande och stående, att de reser på sig och har fler avbrott i sitt sittande. En efterföljande intervjustudie visar också att de upplever bättre förutsättningar att kunna gå ut och röra på sig än när man är på kontoret, säger Linda Widar.

14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2• November 2021

KORT OCH GOTT

Robotar viktig del av lösningen vid framtida pandemier

Silvia Edling

Modell mot mobbning får pris av BRÅ Gävlemodellen som utvecklats av Högskolan i Gävle, Utbildning Gävle och Brottsförebyggarna i Gävle har tilldelats ett pris av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Med hjälp av modellen har Gävle kommun fått ner andelen mobbade i skolorna med 40 procent jämfört med riket som helhet.

– Det här arbetet som initierades av professor Peter Gill från Högskolan i Gävle och Pelle Matton, Brottsförebyggarna i Gävle 2011 blir aldrig färdigt, det är ett långsiktigt och systematiskt kvalitetsarbete som vi måste fortsätta med. Vår förhoppning är att i framtiden kunna anställa doktorander som bidrar till att fördjupa kunskaperna inom fältet men även att andra kommuner inspireras av Gävlemodellens helhetsgrepp för att stimulera trygga skolor, säger Silvia Edling, professor i didaktik, som tillsammans med Guadalupe Francia, professor i pedagogik, representerar Högskolan i det fortsatta arbetet med Gävlemodellen.

Modellen har utvecklats med målet att skapa ett skolklimat fritt från kränkningar, trakasserier, diskriminering och i förlängningen mobbning. Styrkan är att modellen består av ett antal insatser som fungerar enligt forskningen och att man skräddarsyr vilka insatser som ska användas beroende på respektive skolas aktuella behov.

Rabé Andersson

Robotar kan minska smittspridningen av covid-19 och vara en viktig del av lösningen vid framtida pandemier. Det visar en vetenskaplig artikel från Högskolan i Gävle.

– Robotar har många användningsområden vid pandemier och de sprider inte virus på samma sätt som människor, säger Rabé Andersson, forskare inom elektroteknik, som skrivit artikeln.

Redan tidigt under coronapandemin användes olika typer av robotar med syfte att minska smittspridningen. Dubai och Kina har använt drönare, egentligen avsedda för lantbruket, för att sterilisera gator och flygbolaget Qatar Airways har använt en sanitetsrobot för att rengöra passagerarutrymmen med hjälp av UV-ljus.

Det är inom vården som den största vinsten finns med att använda robotar under pandemin.

– Där finns många användningsområden, till exempel vid operationer, sanering och städning, eller screening där en robot kan mäta kroppstemperatur. Men även vid leveranser av medicin och mat. Det är ju vid kontakt mellan människor som smittspridningsrisken är som störst och det är viktigt att skydda vårdpersonalen, säger Rabé Andersson.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

15

Högskolan vidareutbildar närmare hundra sjuksköterskor i nytt samarbete med länets kommuner Nu startar Högskolan i Gävle två vårdkurser för att möta kommunernas behov av kompetensutveckling av vård- och omsorgspersonal. Intresset från länets kommuner har varit stort och kurserna är i stort sett fullbokade.

Text och foto Anna Sällberg

I

ett nytt samarbete med länets kommuner startar nu Högskolan de två kurserna ”Avancerad omvårdnad” och ”Palliativ vård”.

– I kontakt med representanter från kommunerna har vi upplevt att det funnits behov av kompetensutveckling av deras hälso- och sjukvårdspersonal. Vi behöver anpassa våra utbildningar till samhällets behov och det får vi verkligen en möjlighet att göra nu i och med detta fina samarbete med kommunerna i länet, säger Tina Nordström, biträdande avdelningschef vid Avdelningen för vårdvetenskap på Högskolan.

sjuksköterskorna vilket bidrar till en bättre arbetsmiljö. Min förhoppning är också att det ska leda till att arbetet inom den kommunala hälso- och sjukvården blir mer attraktivt så att fler väljer att jobba hos oss, säger Marita Lindsmyr, socialchef i Ovanåkers kommun.

Flera som är involverade i samarbetet lyfter också

fram den här typen av kompetensutveckling som en del i att nå det nationella målet om en ”God och nära vård”, en överenskommelse som gjorts mellan Sveriges Kommuner och Regioner och staten med syfte att patienter inom hälso- och sjukvård ska få en god, nära och samordnad vård Kurserna är på distans, med all undervisning och som stärker hälsan. seminarier via nätet, och varje kurs har cirka 50 – Mot bakgrund av det möjliggör det här nya Annica Björkman deltagare. forumet också fortsatt framtida samverkan med – Det här samarbetet är otroligt positivt för oss Högskolan för att vi ska kunna höja sköterskornas och det ger oss fördelar på flera nivåer. Patienterna kompetensnivå i kommunerna och på länsnivå, får ännu bättre vård och omsorg när sjuksköterskornas säger Anette Wikblom, socialchef i Sandvikens kommun. kompetens höjs. Det ökar tryggheten i arbetet för Innehållet i kurserna är framtaget i samverkan med 16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2• November 2021

SAMVERKAN

”Patienterna får ännu bättre vård och omsorg när sjuksköterskornas kompetens höjs.”

medicinskt ansvariga sjuksköterskor, verksamhetschefer och kliniskt verksamma sjuksköterskor i kommunerna.

– Kursernas innehåll har också tagits fram med stöd av forskning inom området ”Hemsjukvård” där vi försökt inrikta oss på områden som har visat sig leda till patientsäkerhetsrisker med koppling till kunskapsbrist, säger Annica Björkman, utbildningsledare och docent i vårdvetenskap.

specialistsjuksköterskeprogram, säger Annica Björkman.

Fler har efterfrågat kurserna och Högskolan planerar

nu för att ge kurserna till fler sjuksköterskor och eventuellt ytterligare någon kommun även under vårterminen 2022.

– Det är oerhört värdefullt för oss att kunna erbjuda dessa anpassade kurser till kommunerna, eftersom vi då som lärosäte får möjlighet att möta samhällets behov av anpassad utbildning, både vad Vad betyder det för Högskolan i Gävle att kunna gäller innehåll, studietakt samt möjlighet till erbjuda de här kurserna? distansstudier. Vi ser också att vi behöver ha Tina Nordström – I min uppfattning är det positivt för Högskolan fortsatt dialog med kommunerna med anledning i Gävle eftersom vi får tillfälle att bidra till av en ”God och nära vård” och att det möjligen kompetensutveckling och livslångt lärande. Vår förhoppning finns andra yrkeskategorier som också kan behöva är att deltagarna ska bli fortsatt intresserade av studier på kompetenshöjning, säger Tina Nordström.  avancerad nivå och kanske söka något av våra

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

17

UTBILDNING

Gävle kan få fabrik för modern plaståtervinning tack vare deras uppsats Kemisk återvinning av plast kan bli verklighet i Gävle. Ett företag undersöker nu möjligheterna att driva en fabrik där plastavfall återvinns genom så kallad pyrolys, en ny teknik som gör det möjligt att återvinna mer plast på ett effektivt sätt.

Text och foto Anna Sällberg

P

last är ett användbart men också omdiskuterat material i dag.

– Vi har alltid haft ett stort intresse för djur och natur och under utbildningen fick vi upp ögonen för de miljöoch klimatproblem vi människor ställer till med. Plastens relaterade problem och låga återvinningsgrad har varit ett återkommande diskussionsämne för oss, säger Maja Lindborg.

Hon och Josefin Zaar har nyligen tagit

examen från miljöstrategprogrammet i Gävle. I examensarbetet valde de att fördjupa sig inom kemisk återvinning av plast och vilka förutsättningar det finns för det i Gävleborg. Uppsatsen 18

Maja Lindborg och Josefin Zaar

har skapat intresse inom branschen och företaget Green Ideas Group undersöker möjligheten att bygga en fabrik i Gävle.

– Det vore toppen om den här förstudien leder till att en faktisk pyrolysanläggning upprättas i Gävleborg, vilket skulle vara positivt i arbetet med att öka plaståtervinningen i regionen, säger Josefin Zaar.

Pyrolys är en teknik som innebär att

plast bryts ner till sina ursprungliga molekyler.

– Vid pyrolys av plastavfall hettas plasten upp under syrefria förhållanden i en reaktor, och då kan man få ut en olja som sedan kan bli nytt plastmaterial. En stor fördel med

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

pyrolys är att slutprodukten, pyrolysoljan, håller hög kvalitet och är ren från föroreningar som kan ha funnits i plastavfallet, som färgämnen eller kemikalier, säger Maja Lindborg.

Med de vanligaste teknikerna i dag kan

inte olämpliga tillsatsämnen alltid tas bort och därför kan inte all plast i dag återvinnas. En fabrik för kemisk plaståtervinning skulle fungera som ett komplement som gör att mer plast kan återvinnas.

– På så sätt kan mer plast stanna kvar i systemet så att det blir en del i vår cirkulära ekonomi. Så det finns både stora miljömässiga och ekonomiska vinster med att kunna återvinna mer plast, säger Josefin Zaar. 

UTBILDNING

Ece pluggar två utbildningar och har redan ett chefsjobb Att plugga två högskoleutbildningar samtidigt och dessutom jobba under tiden har gett lön för mödan för 21-åriga Ece A. Gülyar. Hon har redan hunnit ta sig fram på arbetsmarknaden och bli enhetschef.

Text Anna Sällberg Foto Privat

E

ce A. Gülyar pluggar till ekonom vid Högskolan i Gävle samtidigt som hon studerar till socionom vid Lunds universitet. Med två pågående utbildningar har hon redan börjat bygga sin karriär och jobbar nu som enhetschef i Lunds kommun.

– I min roll ingår det att jag driver två LSS-boenden. Jag älskar att jobba med människor, samtidigt som jag har ett stort intresse för administration och siffror.

Mina höga ambitioner gör att jag får energi till att både hinna plugga och jobba, säger hon.

Hon läser den pågående ekonomutbildning-

en vid Högskolan i Gävle på distans och hon upplever att hon redan har stor nytta av den i sitt arbete.

– Under utbildningen har jag lärt mig mycket om ledarskap, administration och bokföring som är till stor hjälp i mitt yrkesliv.

Hennes planer för framtiden är att få möjlighet att fortsätta jobba som chef, samtidigt som hon gärna skulle driva ett eget företag.

– Det bästa med mitt yrke är att varje dag ser annorlunda ut. Jag lär mig något nytt varje dag! 

Namn: Ece A. Gülyar Ålder: 21 Bor: Malmö Utbildning: Ekonomprogrammet på distans, beräknad examen 2022 vid Högskolan i Gävle.

Arbete: Enhetschef, Lunds kommun

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

19

Lovisa Pettersson

”Jag älskar att se lösningar och ta mig an sådant som upplevs som komplext” 20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

Foto: Albin Bogren

ALUMN

Namn: Lovisa Pettersson Ålder: 33 Bor: : Gävle Utbildning och examensår: Industridesign 2018 Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Designer och VD, Lovisa of Sweden AB

Vad jobbar du med?

– Jag driver Lovisa of Sweden som är en designbyrå som jobbar med innovationer, nu med utomhuskontorslösningar för framtidens kontor.

Varför fastnade du för ditt yrkesområde?

– Jag har alltid jobbat med förändring och utveckling. Jag älskar att se lösningar och ta mig an sådant som upplevs som komplext.

Jag vill skapa för människan och jag vill att vi ska få mer lyx i vardagen. Saker och ting ska fungera bra helt enkelt.

Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle?

– Mina vänner och den fina sammanhåll‑ ningen vi hade under utbildningen. Alla ut‑ maningar, alla bra lärare, alla fester. Det är i mötet med andra som det händer. Det är där idéer föds, utvecklas och formas.

Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv?

– Mycket, både den metodik vi lärt oss som gör att projekt flyger och de kontakter jag knöt under utbildningen. Alla utmaningar som jag har tagit mig an har gjort att jag vuxit som människa.

Vad är det bästa med ditt yrke?

– Att jag får vara med och forma framtiden.

Både framtiden i bolaget och framtiden för mina anställda, men också att jag får chansen att påverka med den design och den innovation vi skapar.

Vad gör du på fritiden?

– På fritiden umgås jag med min dotter, fa‑ milj och vänner. Jag snickrar även på mitt hus tillsammans med min sambo.

Vad har du för framtidsplaner?

– Många. Jag vill driva och utveckla mer. Jag sitter på så många idéer! Det gäller bara att jag får tid att förvalta dem. Just nu drömmer jag om att utveckla bolaget till ett där de anställda älskar att gå till jobbet. En viktig grej som ligger framför oss är att utveckla den kollektion av utomhuskontorsmöbler som vi just nu jobbar med. Med fler möbler kan vi göra en bredare marknadsföring.

Vad är din drivkraft?

– Min drivkraft är människan, miljön, planeten jorden och dess framtid. Det är för dem jag skapar. Ekonomi är också viktigt med det är inget som driver mig. Det är mer en förutsättning för att kunna jobba med det andra. 

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

21

Here we present some selected articles from the magazine translated into English.

Researchers from Gävle will study gang-related criminality among teenagers Researchers from University of Gävle, together with researchers from the other Nordic countries, will now map teenagers’ experiences of and attitudes towards criminal gangs.

– Problematic juvenile street gangs have been discussed for a long time both in research and in the media. Recently, this problem has become increasingly visible, especially in Sweden. In research as well as in politics, there is a great need to look more closely at gang-related crime to enable society to tackle the problems in its policies, says Erik Häggström, programme director of criminology at the University of Gävle.

Homeworkers move around more and are more relaxed In a recent study, researchers in Gävle measured movement patterns with activity meters and studied stress/recovery in 23 people by using heart rate monitors and cortisol samples; the researchers then compared results from days when the participants worked remotely to days in the office.

The results show that when working from home, participants moved around more and were more relaxed during the working day compared to days when they worked from their regular workplace.

Factors that are known to affect stress, like, for example, children at home or commuting time had no impact here, nor had difference in tasks between the two places. Yet another finding was that men were generally more relaxed than women, regardless of where they worked.

– Above all, the measurements show that homeworkers switch more between sitting and standing; they get up and take more breaks from just sitting. A subsequent interview study also shows that homeworkers claim to have better opportunities for going outdoors and move around than when they are at the office, says Linda Widar, researcher in remote working and health at University of Gävle.

22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

Together with his colleagues Amir Rostami and Lars Westfelt, Erik Häggström participates in a new research project called “Street Gang Involvement Among Nordic Youth: A comparative study on prevalence and risk factors in Nordic countries.” Its purpose is to study how common youth gang involvement is among Swedish youth and to explore their attitudes to criminal gangs.

– This is one of few studies in the field on this scale. The great advantage is the collaboration between the Nordic countries, which will enable us to compare results between the countries, Erik Häggström says.

IN ENGLISH The Mauritian who got the chance and became a researcher From a poor upbringing in a former slave colony to a PhD and a senior lectureship in Social Work at the University of Gävle. Komal Singh Rambaree has made both a social and a cultural journey that has contributed to his passionate interest in breaking new ground and researching social work from an environmental perspective.

– When I was growing up, Mauritius was still a poor country with a lot of misery, just like many other countries in Africa. My grandparents were brown-skinned, and the colonisation and slave labour continued into their lifetimes. They and my own parents never got the chance to get an education, and no one even dared dream that one day I would get a PhD. The focus in his research is what we call ‘green social work’.

Rabé Andersson

Robots important part of the solution in future pandemics

– It’s part of the philosophy of social work that we must see people in their environment. You can’t tackle a problem that a person has without taking into account the environment that the person has around them.

Robots can reduce the spread of Covid-19 and become an important part of the solution in future pandemics, according to a new article from University of Gävle.

– Robots can be used for multiple purposes during pandemics, and they do not spread viruses in the same way as humans do, says Rabé Andersson, researcher in electronics.

In the article, Rabé Andersson points to several robots that have been used successfully during the pandemic. However, he also draws attention to robots with great potential to reduce the spread of infection. An example of this is the operating robot da Vinci which enables surgeons to perform operations remotely.

The healthcare sector is the sector in which use of robots could bring the most benefits during a pandemic.

– Robots could be used in many areas, such as in decontamination and cleaning or in screening, where a robot can measure body temperature. Yet other uses involve deliveries of medicine and food, as the risk of infection is greatest in direct contact between people and it is important to protect the healthcare staff, Rabé Andersson says.

Komal Singh Rambaree

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • November 2021

23

VILL DU SAMARBETA MED OSS? Vi söker alltid nya företag och andra aktörer att knyta kontakt med till våra utbildningar och till vår forskning.

På hig.se/samverkan kan du läsa mer om hur just du skulle kunna samarbeta med oss!

NYFIKEN PÅ VÅR FORSKNING? Vid Högskolan i Gävle bedriver vi forskning inom fyra strategiska forskningsområden: Hållbar stadsutveckling, Innovativt lärande, Hälsofrämjande arbete och Intelligent industri.

Genom tvärvetenskaplig forskning bidrar Högskolan till att möta många av de utmaningar som vårt samhälle står inför.

På vår hemsida hig.se/forskning kan du läsa mer om forskningsprogrammen och pågående studier.

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

20221606

DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA

Per aspera ad astra F

ör många år sedan stötte jag som doktorand på uttrycket ”per aspera ad astra”. Uttrycket är latinskt och betyder ungefär: genom svårigheter/hårt arbete mot stjärnorna. Jag tyckte att det lät lite som min forskarutbildning, där hårt arbete gav fin utdelning i form av nyvunnen kunskap. Jag ramade in uttrycket på mitt arbetsrum, som källa till inspiration och som tröst när jag kände att ’stjärnorna’ var långt borta.

Avhandlingen är sedan länge lagd till handlingarna men jag brukar fortfarande tänka på uttrycket. Det motiverar mig när det krävs lite extra hårt arbete och det påminner också om vikten av att lära av det som är svårt.

I dagsläget tänker jag på uttrycket i förhållande till Camilla Niss Högskolans ansökan om forskarutbildningstillstånd inom området utbildningsvetenskap.

Många har under lång tid arbetat hårt för att bygga upp förutsättningarna och i skrivande stund har äntligen Högskolans samlade krafter tagit oss så långt att vi står inför ett besked inom kort.

Når vi stjärnorna tillsammans?

Jag hoppas och tror det.

Jag tänker också på uttrycket i förhållande till möjligheten att skapa en bra hybrid arbetsplats, där vi tar vara på såväl distansarbetets fördelar som möjligheterna på campus. Här behöver vi ta vara på det vi har lärt oss under pandemitiden.

Pandemin i sig är förstås ett fenomen som har orsakat ett stort lidande men den har också medfört utveckling.

Vi har tagit digitala språng, samtidigt som vi har insett värdet av social interaktion.

Det är viktigt att vi nu tar chansen att nå ’stjärnorna’ till-sammans genom att forma en stimulerande arbetsmiljö där vi utvecklas och som ger god möjlighet till återhämtning.

På tal om återhämtning så innebar distansarbetet under pandemin att jag numera har en gosig och tuggbensälskande kompis som ser till att jag får välbehövlig motion och frisk luft. Hon är hela familjens ’stjärna’ och lystrar därför – såklart – till namnet Astra.

Camilla Niss Akademichef, Akademin för utbildning och ekonomi