a product message image
{' '} {' '}
Limited time offer
SAVE % on your upgrade

Page 1

Hon ser språket som en nyckel i lärandet En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019


REDAKTÖRENS RUTA

Jag blir kompis med bokens karaktärer

LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på Högskolan. LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter. Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve. Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se. Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026 – 64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026 – 64 89 17 Grafiskt original Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 3 000

Text Anna Sällberg

S

pråk och att läsa har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag minns att jag plöjde bok efter bok som tonåring. Jag hade en törst efter kunskap och ett utvidgat ordförråd samtidigt som det var en förströelse att få leva sig in i en annan värld. Jag tycker fortfarande om att läsa och kan

bli rent av ledsen när en bra bok är slut för att jag liksom har blivit ”kompis” med karaktärerna i boken. När endast några sidor återstår brukar jag låta boken få ”vila” några dagar för att den inte ska ta slut.

Jag försöker även att föra över mitt läsintresse på mina barn och vi läser för dem bland annat varje kväll innan de ska sova. Min 2-åring vill gärna läsa samma böcker om och om igen, kväll efter kväll! Och det är just så det ska vara i den åldern. Det säger i alla fall Elisabeth Björklund, lärare och forskare som är med i projektet Bokstart där flera från

Du hittar oss även på sociala medier som

Facebook

Högskolan i Gävle är involverade (s. 4–6). Projektet syftar till att belysa vikten av att vi läser för våra barn tidigt, redan från att de föds. Gärna till och med när de ligger i magen eftersom de uppfattar våra röster redan då. Språk och lärande går som en röd tråd i det här numret och i personporträttet får du möta Viktoria Waagaard som är doktorand i didaktik med svenska språket som inriktning. Hon forskar kring vilka metoder som fungerar bra när personer ska lära sig ett nytt språk (s.9–11). Brukar du lämna kontoret och sitta hemma och jobba ibland? Då kanske du ska tänka om. Doktoranden Linda Widar berättar om en ny studie som hon genomfört bland universitetsanställda som distansarbetar. Resultatet visar att vi kan bli trötta och stressade av att jobba hemifrån regelbundet.

Twitter

Instagram

LinkedIn

Youtube


I DETTA NUMMER SIDAN 4

SIDAN 8

SIDAN 9

Bella ska uppmuntra till högläsning

Studera och få lön samtidigt

Med språket som verktyg

Ny satsning på högläsning ska gynna barns språkutveckling.

Unik utbildning till teknik- och mattelärare kombinerar jobb med studier.

Viktoria Waagaard vill ge elever nyckeln till ett språkinriktat lärande.

SIDAN 12

SIDAN 16

SIDAN 18

Forskning flyttas närmare skolan

Blir du stressad av att jobba hemma?

Ilskna och osynliga äldre kvinnor

Högskolan ökar samarbetet med skolfältet inom praktiknära forskning.

Att jobba på distans kan göra dig trött och stressad visar ny studie.

Karin Lövgren forskar om äldre och åldrande, nu med fokus på klimakteriet.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018

3


Läskompisen Bella ska hjälpa små barn att utveckla sitt språk Att läsa högt för sina barn när de är mellan 0 och 3 år har stor betydelse för barnens framtida språkutveckling. Flera forskare och lärare vid Högskolan i Gävle deltar nu i projektet Bokstart som syftar till att uppmuntra föräldrar att tidigt läsa böcker för sina barn. Text och foto Anna Sällberg

4

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019


JU NU

E

n röd liten fingerdocka vid namn Bella ska bidra till att väcka barns intresse för läsning. Bella är en del i projektet Bokstart som involverar bibliotekarier, forskare, distriktssköterskor på barnavårdscentraler, förskollärare och logopeder. Tillsammans jobbar de för att få föräldrar att läsa mer för sina barn. – Det intressanta med det här projektet är att vi är så många medverkande där alla har samma mål. Vi lever i ett komplicerat samhälle där vi behöver kunna förstå och förklara saker. Då har högläsning i tidig ålder en

avgörande betydelse för vilket ordförråd du har som tonåring, säger Elisabeth Björklund, lektor emerita i didaktik och lärare som länge undervisat på Högskolan i Gävle. Varianter av projektet har funnits runt

om i världen i många år. För cirka 20 år sedan började det med att man i England gick hem till familjer i socioekonomiskt eftersatta områden och gav dem ett bokpaket för att uppmuntra till kommunikation mellan barn och föräldrar genom högläsning.

I Sverige startade några pilotprojekt i de största städerna för ett par år sedan. Efter det gick Kulturrådet ut med att även andra i Sverige kunde söka medel för att jobba med språkutveckling med de minsta barnen, 0–3 år. – Mötet med föräldrar är viktigt och vår metod i Gävleborg går ut på att vi delar ut en bokkasse med en bok och berättar varför det är viktigt att läsa högt för sina barn, säger Christine Wennerholm, verksamhetsutvecklare med inriktning på regional biblioteksverksamhet i Region Gävleborg.

Elisabeth Björklund och Christine Wennerholm är involverade i projektet Bokstart som handlar om att på olika sätt förbättra barns språkutveckling.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

5


Men här handlar det inte om att gå hem

till familjer, utan ansvariga så kallade ”bokstartare”, som till exempel kan vara en bibliotekarie, besöker barnavårdscentraler vid ett tillfälle då en distriktssköterska samlat ett gäng sexmånadersbebisar med föräldrar under en förmiddag. – Bokstartaren träffar dem och ger föräldrarna en bokkasse med en bok och läskompisen Bella. De berättar varför det är viktigt att läsa tillsammans tidigt och hur man kan läsa för en bebis som är så pass liten. För alla är inte bekväma med det, säger Christine Wennerholm.

Hon betonar samtidigt att det inte behöver handla om att läsa i ordets rätta bemärkelse. – Vi brukar säga att man pratläser, man berättar. I många andra kulturer förekommer mycket mer muntligt berättande. Huvudsaken är att man kommunicerar med barnen, till exempel att prata om vilka kläder man tar på sig när man går ut. Ofta har man bråttom då, men det är jätteviktigt. Elisabeth Björklund har forskat om de

yngsta barnens litteracitet. Det är ett relativt nytt skrift- och bildbaserat begrepp som omfattar olika läs-, skriv

”Vi lever i ett komplicerat samhälle där vi behöver kunna förstå och förklara saker. Då har högläsning i tidig ålder en avgörande betydelse ... " 6

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

och ritaktiviteter som de yngsta barnen ägnar sig åt. Det kan till exempel handla om att bläddra i en bok, peka på bilder och prata med andra om det som fångat barnets intresse. – De riktigt små barnen, 0- och 1-åringarna, behöver inte läsa en bok från början till slut. Det kanske räcker med första sidan eller att prata om en bild i boken. De vill gärna höra samma sak flera gånger. När man är så liten kan man inte fånga ett helt innehåll, men de uppfattar enstaka saker som ändå är upplevelser för dem och som är otroligt viktiga för deras framtida språk, säger hon.


Hur läser man bäst för de minsta

barnen? – Att sitta i ett lugnt rum är A och O. Och rutiner är viktigt. Det kan vara bra att man alltid börjar på samma sätt, till exempel med en klappa händerna-sång eller liknande. Sedan bör man läsa och berätta ur samma bok under en längre tid. En händelse eller ett ord i en bok kan bli en berättelse i sig. Det är viktigt att barnet får vara med och peka och prata, säger Elisabeth Björklund. Mötet med föräldrar och sexmånadersbebisar är det första steget i projektet Bokstart. Nästa steg blir några månader senare då familjerna får en inbjudan till biblioteket där de får en gåvobok och möjlighet att utforska biblioteksmiljön.

rekommendation om att föräldrar ska läsa vissa typer av böcker för att öva på specifika ljud, ord och andra saker kopplade till språk. – Det föds ungefär 3 000 barn i Gävle-borg per år. Av dem remitteras cirka 500 sedan till logoped och många av dem är pojkar. Det är en hög siffra och vi har ansökt om medel för att göra en forskningsstudie kring ämnet, säger Christine Wennerholm. I förlängningen är det här en hälsofråga också, anser hon.

– Man mår bra av att läsa högt och se att sitt barn har roligt. I vårt språknätverk myntade vi tidigt ett uttryck: Mår barnet bra mår föräldrarna bra och mår föräldrarna bra mår barnet bra. Vi hoppas att barnen som får ta del av den här bokkassen i framtiden får ett språk som gör att de kan läsa, får det lättare i skolan och sedan kan uttrycka sig i den demokrati som vi lever i, säger Christine Wennerholm.

Sedan är tanken att nästa steg blir när

barnen börjar förskolan. Förhoppningen är att några förskolor i länet ska agera modeller och jobba med hur de kan bygga läsmiljöer genom att låta barnen vara delaktiga. – Man måste mötas på barnens nivå, inte bestämma över dem. Vi tror att om man själv har fått vara med och skapa en läsmiljö på sin förskola så blir det också kul att sitta där och läsa, säger Christine Wennerholm.

En annan del i projektet omfattar logopedi. Vid 2,5-årsåldern gör BVC en kontroll av barns språk och tal och vid behov skickas en remiss till logoped. I en sådan utredning kan det ingå ett så kallat ”språkpiller” med

Läskompisen Bella ingår i bokkassen som delas ut till sexmånadersbebisar och deras föräldrar på barnavårdscentraler.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019 En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

7 7


IAKTTAGET Studera och jobba med lön samtidigt i unik ämneslärarutbildning Snart kan du utbilda dig till teknik- och mattelärare för högstadiet vid Högskolan i Gävle, samtidigt som du har en läraranställning genom en kommun. En ny inriktning vid ämneslärarprogrammet ska bidra till att få bukt med den rådande bristen på behöriga lärare i teknik. Text och foto Anna Sällberg

F

ärre än hälften av alla tekniklärare i Sverige är behöriga i ämnet, visar siffror från Skolverkets statistikdatabas. Detta trots att teknik är ett obligatoriskt ämne i grundskolan och behovet av teknisk kompetens ökar. – Om vi ska kunna möta samhällets utmaningar inom innovation och teknik behöver vi duktiga lärare i skolan som kan inspirera elever till att vilja fortsätta sin yrkesbana inom teknik, säger Ingrid Nordqvist, utbildningsledare för ämneslärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. En ny förordning tillåter nu lärosäten att erbjuda ämneslärarprogram med två ämnen, i stället för tre som det var tidigare. Därmed kortas också utbildningstiden med en termin från 4,5 år till 4 år.

8

Ingrid Nordqvist och Jan Grenholm har jobbat med att ta fram den nya inriktningen.

– Det har skapat nya möjligheter för oss. Vi har valt att starta en inriktning mot årskurs 7–9 i ämnena matematik och teknik, säger Ingrid Nordqvist. Söktrycket till landets lärarutbildningar med teknisk inriktning är låg och antalet lärosäten som erbjuder lärarprogram inom ämnet har minskat. – Men den tekniska utvecklingen går fort och det ställs högre krav på teknisk kompetens i arbetslivet. Programmering är till exempel något nytt som ingår i skolors kursplaner i dag och lärare söker fortbildning för att kunna hantera nya moderna hjälpmedel inom teknik, säger Jan Grenholm, lärare och ansvarig för teknikdelen i det nya programmet på Högskolan.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

Utbildningen som ska starta i Gävle hösten 2019 kommer att ha ett unikt upplägg för den här typen av program då det blir en så kallad arbetslivsinriktad utbildning. – Studenten kommer att vara anställd av en kommun och ha en lärartjänst samtidigt som man studerar. Så personen har lön genom kommunen. Vi har ett nära samarbete med flera kommuner och hoppas att det här upplägget ska göra utbildningen attraktiv, säger Ingrid Nordqvist.


NÄRGÅNGET

Utblick ger insikt i det flerspråkiga klassrummet för Viktoria Waagaard Språket är ofta avgörande för att en elev ska kunna ta till sig ny kunskap. Didaktikdoktoranden Viktoria Waagaard vill ge elever verktyg för att kunna utveckla sitt språk och hon ser skolan som ett växthus för framtiden. Vid sidan om jobbet är resor ett stort intresse och hon får perspektiv på tillvaron genom inblick i andra länders kulturer. Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

9


"Jag ser skolan som Sveriges viktigaste arbetsplats. Den är växthuset för framtiden."

V

iktoria Waagaard är en frisk fläkt och hon sprudlar av tankar och idéer när hon pratar om vikten av jobba med språkinriktat lärande inom skolan. – I ett vanligt klassrum i Sverige i dag har vi ofta cirka 25–28 elever och av dem kanske 6–8 är flerspråkiga. Det måste vi planera för i undervisningen så att alla får med sig språket så mycket som möjligt. Det som gynnar flerspråkiga elever gynnar också svenskspråkiga elever, särskilt dem som har större behov av stöd, säger hon. Samhället har förändrats och skolan likaså. – Det ser inte ut nu som det gjorde för 30 år sedan, men en del undervisar kanske på samma sätt. Många anpassar sig förstås men vi måste se det klassrum som vi har i dag och utforma villkoren för undervisning på ett så bra sätt som möjligt utifrån det heterogena och flerspråkiga klassrummet vi ofta har. Nu står Viktoria Waagaard med en fot i

den akademiska världen och en fot i 10

klassrummet. Och det är just den kombinationen som hon trivs med. Med en bakgrund som lärare i svenska och franska och ett stort intresse för att jobba språkutvecklande kändes det spännande men också utmanande för henne att bli doktorand inom didaktik. – Det känns meningsfullt att jobba praktiknära mot skolan och få ut forskningen så att den förhoppningsvis kommer till nytta. Vi vet att språket är otroligt viktigt för att lyckas i olika ämnen och då är det viktigt att titta på vilka faktorer som gynnar språkutveckling, säger hon. Vid Högskolan i Gävle pågår nu ett större

projekt med namnet ”Språket som nyckel” med syfte att driva praktiknära forskning inriktad på flerspråkighet i skolan. Fyra doktorander ingår i projektet och alla forskar med olika inriktningar inom svenska språket. Målet är att deras studier ska bidra till kunskap om vilka metoder som verkar fungera bra när en person ska lära sig ett nytt språk. – Jag tittar särskilt på samhällskunskapsämnet och vilka inslag i under-

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

visningen som fungerar för elever som har svenska som andraspråk. Jag vill ta med mig de inslagen till ett ”vanligt” klassrum, för vi ser att de fungerar bra även där, säger Viktoria Waagaard. Kommunikationen i klassrummet är till

exempel en del som hon tittar på. Där skiljer man mellan vardagsspråk (som vi talar hemma), skolspråk (där vi använder ord som redogöra, redovisa och framför allt) och ämnesspråk (inom samhällskunskapen kan det vara ord som demokrati, riksdag och regering). – Det är viktigt att man inte stannar i vardagsspråket utan man behöver jobba mycket med skolspråk och ämnesspråk. Elever måste få använda orden de lär sig, både genom att prata och att skriva orden, säger hon.

Viktoria Waagaard bor i Hudiksvall och

de 20 procent i hennes tjänst som är utöver doktorandstudierna använder hon till att sprida kunskap, vara ute på skolor, föreläsa och träffa skolledare och lärare i kommunen. I studierna


NÄRGÅNGET kommer hon även att följa en 7–9-klass under tre år för att se hur de jobbar med språkinriktat lärande. – Jag ser skolan som Sveriges viktigaste arbetsplats. Den är växthuset för framtiden. Lärarutbildning är också otroligt viktigt för framtidens lärande och unga. Låter jag visionär? frågar hon med ett leende. Viktoria Waagaard har rest mycket och

ofta till fattiga länder. Det har gjort att hon värdesätter det hon har på ett helt annat sätt. – Den så kallade ”flygskammen” på senare år har gjort att jag inte reser lika mycket nu. Men det finns många ställen jag vill åka till och det är ofta när man kommer utomlands och till fattiga länder som man förstår hur bra vi har det.

Hon har besökt olika länder världen över

och Tanzania, Peru, Zimbabwe och Indonesien är några länder som kan nämnas. – Det är väl många som reser på det sättet, men jag försöker att inte bara resa som turist, utan komma in i samhället mer. I Tanzania har jag blivit hembjuden till lärare som bor i lerhus och lagar mat över öppen eld. Det är så häftigt men också sorgligt med de kontrasterna. Vi lever på något sätt på deras bekostnad.

Innan hon började som doktorand på

Högskolan jobbade hon som lärare på Bromangymnasiet i Hudiksvall i närmare 20 år. Tillsammans med en kollega byggde hon upp ett utbyte med Frankrike och Schweiz som hon deltog i under 15 år. Och utbytet pågår fortfarande. Under 7–10 dagar brukade hon och kollegan åka med uppåt 30 elever och delta i undervisningen där.

– Det är så himla nyttigt att se andra kulturer och lära känna andra människor. Vi bodde hos franska familjer och tog del av deras vardag. De är vänner för livet nu. För mig känns det väldigt betydelsefullt att få komma ut, lyfta blicken och möta andra.

VIKTORIA vid sidan om

Viktoria Waagaard utstrålar glädje när

hon beskriver hur viktigt mötet med andra människor är för henne. – Jag är jätteintresserad av människor. Att prata, hjälpa, stötta och utvecklas tillsammans med andra människor. Jag tycker om att föreläsa och ge andra energi. Det är väl en faktor som gör att jag trivs som lärare och forskare, konstaterar hon. Vad driver dig som forskare? – Det är ju intresset för att förbättra och utveckla skolan och undervisningen. Så didaktik känns som rätt ämne för mig. Och jag tror på modellen att ha forskning nära kopplad till skolan.

Med sin forskning hoppas hon kunna sätta språket mer i fokus i undervisningen. Dagens pågående digitalisering i samhället gör att elever ständigt har skärmar runt omkring sig och är uppkopplade. Det påverkar även läsandet, tror Viktoria Waagaard. – Jag tror att man läser och skriver mer, men på ett annat sätt. Man djupläser inte och får inte den här ordförståelsen och meningsbyggnaden som är så viktig. Men vi lever i det samhälle vi lever. Många ungdomar i dag är väldigt medvetna och kan och vill mycket. Det handlar om att skolan behöver hjälpa alla grupper så att vi får så många som möjligt, så långt som möjligt.

Namn: Karin Viktoria Waagaard Ålder: 52 år Bor: I villa på Öster i Hudiksvall Familj: Bor med sin man och de har två utflugna barn. Intressen: ”Jag håller på mycket med idrott och friluftsliv – åker skidor och skridskor, springer och går på jympa. Jag tycker om att vara hemma och laga mat, baka och titta på film och teater också. Hälsan är en viktig del för mig för att få balans. Att läsa och skriva är förstås stora intressen också.” Musik:”Jag är allätare när det gäller musik. Sedan spelar jag lite piano själv hemma. Det är roligt och avkopplande.” Böcker:”Jag läser en hel del. Många verkar inte hinna läsa så mycket skönlitteratur, men jag tycker att det är både avkopplande och viktigt, så jag försöker att hinna med några böcker i månaden. Nyligen läste jag till exempel Strändernas svall av Eyvind Johnson för andra gången. Jag tycker att han skriver jättebra.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

11


Signhild Olsson, Göran Fransson och Catarina Carlsson jobbar med RucX som handlar om att flytta forskningen närmare skolan.

Stor satsning på ökat forskningssamarbete mellan Högskolan och skolor i regionen

Integration, elevers måluppfyllelse och brist på lärare och förskollärare är områden där skolorna i Gävleborg står inför stora utmaningar. Genom ett nytt avtal mellan Högskolan i Gävle, länets kommuner samt Älvkarleby och ett utbildningsförbund ska praktiknära forskning bidra till att möta de utmaningarna. Text och foto Anna Sällberg

12

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019


SAMVERKAN

R

ucX är ett organ för samverkan mellan huvudmän för skolor, förskolor och Högskolan i Gävle. I RucXregionen ingår alla kommuner i Gävleborg samt Älvkarleby och Hälsinglands utbildningsförbund. Områden som man framför allt samverkar inom är marknadsföring av lärarutbildningar, forskning, skol- och kompetensutveckling och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för studenter. – Det här är en väldigt stor samverkansfunktion som jag brinner för att göra mer känd. Vi har flera inarbetade delar som fungerar väldigt bra, men många kanske inte känner till dem. Nu går vi dessutom in i ett skede som vi kallar RucX 2.0 där vi vill försöka bygga upp en skolutvecklingsmiljö, sprida mer information om våra samarbeten och hitta nya vägar för att möta varandra, säger Signhild Olsson, tillförordnad verksamhetsledare inom RucX. Det här året pågår ett försök i regionen utifrån ett ULF-avtal

(utbildning, lärande och forskning). Det är en nationell försöksverksamhet för att få till praktiknära forskning. – Vi vill försöka hitta nya sätt att samarbeta kring strukturer och kulturer för forskning. I stället för att det alltid ska vara forskarna som bestämmer vad de ska forska om, som det vanligtvis är, vill vi öka inflytandet från utbildningssektorn, säger Göran Fransson, professor i didaktik och forskningsledare inom utbildningsvetenskap.

Tanken är att lärare och andra som jobbar inom skola eller förskola ska vara mer involverade i den forskning som görs och att forskningen ska vara mer tillgänglig och möjlig att ta vara på rent praktiskt i undervisningen till exempel. En stor del i RucX handlar även om kompetensutveckling och Högskolan i Gävle ordnar ofta olika typer av uppdragsutbildningar efter behov, till exempel på uppdrag från Skolverket.

– Vi har många nätverk för att hålla kontakt med fältet, bland annat med fritidshem, förskolechefer, rektorer för modersmålslärare och särskola och andra nätverk, som Lärande för Hållbar Utveckling (LHU), säger Signhild Olsson. Ett exempel på en uppdragsutbildning som erbjuds är ”Game based learning”. Den handlar om hur mekanismer och beteenden från spelens värld kan användas för lärande inom förskola, fritidshem och förskoleklass upp till och med årskurs 3. – I de här åldrarna använder de ofta digitala verktyg på ett framgångsrikt sätt och fokus nu ligger på produktion i stället för konsumtion, säger Signhild Olsson. Under 2019 gör ansvariga för RucX en Eriksgata till kommunerna för att sprida information om arbetet. Ett särskilt avtal är tecknat med Gävle kommun där forskare på Högskolan ska samarbeta med kommunen kring två forskningsprojekt som rör värderingsgrunder och digitalisering. RucX finansieras genom bidrag från kommunerna, pengar

från Högskolans akademi för utbildning och ekonomi samt genom uppdragsutbildningar. – Många skolor vill jobba med forskning, men när de knappt får ihop sina egna budgetar har de inte särskilt stora resurser att lägga på forskning. Nu vill vi uppmuntra till innovativt lärande, samarbete kring forskning med små resurser och gemensamma projektansökningar, säger Göran Fransson. För mer information om RucX verksamhet, gå in på: www.hig.se/rucx.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

13


Johanna Rostek, Beryl Delight Yengo, Michael Asonganyi och Jamine Kipruto Rono.

Foto Anna Sällberg

Är antidopingarbetet försvarbart?

Foto Marie Hägg

Internationella studenternas film om könsstympning vann förstapris Michael Asonganyi och hans klasskamraters film "Konte", som tar upp könsstympning och utanförskap, utsågs till bästa film vid filmfestivalen Zafaa Global Awards i London. Michael Asonganyi är norsk medborgare född i Kamerun och läser nu sista året på Högskolans kandidatprogram för socialt arbete, med inriktning mot internationellt socialt arbete. Han driver också filmbolaget Fokus81 där han vill skapa medvetenhet om vad social utslagning gör och på så sätt få till stånd en förändring. Filmen Konte handlar om en ung man som flytt från Somalia på grund av kriget och hamnat på ett asylcenter i Sverige. För Konte är hemlandets tradi-

tioner viktiga och i Somalia praktiseras fortfarande kvinnlig omskärelse bland vissa etniska grupper, trots att det är olagligt. – Jag vill att den traditionen ifrågasätts och därför gjorde jag filmen, säger Michael Asonganyi. Delight Yengo är en av studenterna som är med i filmen. – Det är så viktigt att berätta att det finns människor som är födda här, men som inte känner att de hör hemma här. De är rotlösa. Det är också viktigt att vi börjar prata om kvinnlig omskär-else. Det är inte enkelt att bryta traditioner men att prata om dem är en början.

Antidopingarbetet har stöd av elitidrottarna men ses, som det är utformat, både som ineffektivt och orättvist. Det säger Anna Qvarfordt, idrottsforskare vid Högskolan i Gävle. Hon har undersökt uppfattningar och upplevelser hos dem som befinner sig i den yttersta eliten inom fyra olika internationella förbund; friidrottsförbundet, skidförbundet, basketförbundet och volleybollförbundet. Anna Qvarfordt har sett att idrottarna dagligen behöver hantera omfattande praktiska procedurer. Till exempel vistelserapportering, som innebär att man ska uppge för antidopingauktoriteterna en plats där man befinner mig en valfri timme varje dag året runt. – Det här ska du uppge tre månader i förväg och om du ändrar dina rutiner, till exempel för att åka till moster och hälsa på, då måste du gå in och ändra det. Det säger sig självt att det är ganska ingripande och omfattande. Hon menar att man, när man utformar policys, på ett bättre sätt bör involvera idrottsutövarna och ta hänsyn till deras synpunkter och de konsekvenser policyn får på deras nivå. – Det måste göras på ett sätt så att utövarna känner att det är rimligt och rätt i förhållande till vad det kostar.

14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019


KORT OCH GOTT

Andreas Garp och Ylva Fältholm. Foto Anna Sällberg

Regionens företagare vill samverka mer med Högskolan Det krävs fler temadagar och en gemensam struktur för att Högskolan i Gävle och företagare tillsammans ska hitta matchningar som kan bidra till kompetensförsörjning i regionen. Det kunde deltagarna som deltog i Högskolans nya mötesforum Industrisamtalet konstatera.

Alice Alm, Donjeta Luzhnica och Helena Edqvist. Foto Marie Hägg

Designstudenter vill minska stress med hjälp av parkmöbler Industridesignstudenter vid Högskolan i Gävle deltog i mässan Stockholm Furniture & Light Fair för att visa upp sina innovativa pop-up-parker. Genom att skapa tillfälliga parker på sommaren där man för tillbaka naturen till staden är syftet samtidigt att hjälpa människor att komma ur sin stadsstress. Produkterna representerar allt från fågelholkar för Tornseglaren, som återvänder till städerna på sommaren för häckning, till det nya fenomenet “ljuddusch” som ska ersätta stadens oväsen med andra behagligare och lugnande ljud.

Värdar för träffen var Högskolans rektor Ylva Fältholm och Andreas Garp, vd för Mellansvenska Handelskammaren.

Helena Edqvist är en av studenterna bakom projektet "Stilla" som är en ljuddusch. Hon och hennes studiekamrater började fundera på vad det finns för faktorer som lugnar i en skogsmiljö. De kom fram till att det var löven, skogen och skuggbildningarna som skapar ett lugn och började sedan skissa på olika idéer. – Vi vill att ljudduschen ska vara som ett träd med skuggöppningar som påverkar alla sinnen och samtidigt har vi skapat ett ljud som påminner om sus från träd, vatten och fågelsång, säger hon.

– Det är otroligt viktigt att vi jobbar tillsammans för att lösa de samhällsutmaningar som vi står inför. Det kan vi inte göra var för sig, utan frågorna kräver att vi tar ett gemensamt grepp, säger Ylva Fältholm. Syftet med industrisamtalet var att diskutera gemensamma lösningar kring utmaningar som företagen har där Högskolan skulle kunna bidra med stöd genom forskning. – Vi står inför en extrem kompetensbrist, som egentligen redan har börjat. Just nu behöver vi maskiningenjörer och ekonomer. Ett tätt samarbete med Högskolan kommer att vara viktigt för oss för framtiden, säger Håkan Flink, strategisk ambassadör för kompetenstillväxt på företaget ABB i Ludvika, som är ledande inom kraft- och automationsteknik.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

15


Distansarbete gör oss stressade Att sitta hemma och jobba i stället för att åka till en arbetsplats kan bidra till en ökad känsla av trötthet och stress. Det visar en första studie som är en del i ett större forskningsarbete om distansarbete bland universitetsanställda som doktoranden Linda Widar jobbar med på Högskolan i Gävle. Text och foto Anna Sällberg

16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019


MÖT EN DOKTORAND

F

ör många känns det nog som en frihet att kunna sitta hemma och jobba med jämna mellanrum i stället för att åka till kontoret varje dag. Men den flexibla arbetsformen verkar inte bara vara frid och fröjd.

med tåg tar 6,5 timme. Man blir väldigt styrd av sitt arbete och det blir som att hela livet handlar om att anpassa sitt liv efter sitt arbete för att det ska funka. Det är en utmaning, men det är också självvalt. Hon hoppas att hennes forskning i framtiden ska kunna I en första enkätstudie som Linda Widar genomfört bland användas som en kunskapsgrund och att man utifrån den adjunkter, lektorer och professorer på sex olika högskolor ska kunna utveckla riktlinjer med rekommendationer kring och universitet i Sverige bad hon deltagarna att själva svara hur distansarbete kan utformas, så att människor som på frågor om stress, hälsa, motivation, belastning och balans distansarbetar kan ha en god arbetsmiljö och hälsa. kopplat till arbetet. Genom enkäten undersökte hon då om – Det här ämnet ligger mycket i tiden eftersom det är en det fanns någon skillnad i de faktoarbetsform som alltfler arbetsplatser rerna beroende på hur mycket deltaerbjuder. Dessutom är distansarbete garna arbetade på distans. och dess effekter på hälsan ett relativt – I resultatet kunde vi se att det var ”... det var en ökad frekvens outforskat område, särskilt bland en ökad frekvens av trötthet och yrkesgruppen universitetsanställda. stress bland dem som jobbat på dis- av trötthet och stress bland I den andra studien som hon jobbar tans mycket, i det här fallet personer dem som jobbat på distans med nu har hon rest runt till högsom arbetat på distans flera gånger i skolor och universitet och samlat in mycket ...” veckan. De skattade att de var mer salivprover för att mäta kortisolnivåer trötta och stressade. Det är intressant, hos dem som deltar i forskningen. säger Linda Widar. – Det jag kan säga utifrån kortisolproverna grovt sett är att det verkar som att de som arbetar på distans har högre Hon betonar att det kan finnas många orsaker bakom och i kortisolvärden i saliven, vilket kan vara en indikation på att den tredje studien i hennes forskning är syftet att få en större de upplever mer stress. förståelse för personernas upplevelser av distansarbete och varför de valt den arbetsformen. Hur är det att jobba som doktorand? – Tittar man på tidigare studier kan det till exempel – Det är lika delar hopp och förtvivlan på något vis. En handla om arbetsfördelningen i hemmet. Familjesituationen skräckblandad förtjusning. Att jobba som doktorand är kanske ser ut på ett visst sätt så att man distansarbetar för fantastiskt på så vis att jag får lära mig så otroligt mycket att man behöver vara tillgänglig i hemmet. Då kan hushela tiden. Man blir väldigt utmanad och tvingas försätta hållssysslorna vara ett påverkande moment. Tröttheten kan sig i väldigt obekväma och jobbiga situationer som att stå nog bero mycket på resorna. och prata inför mycket folk eller föreläsa på engelska. Sedan är det ju en tidspress. Jag har ett visst antal år på mig att Linda Widar talar även utifrån egen erfarenhet. Hon bor själv prestera en viss produkt, så det är lite blåslampa i nacken. i Malmö och distansarbetar regelbundet därifrån. Hon har Sedan ingår det i min tjänst att jag får undervisa mycket och en lägenhet i Gävle som hon bor i när hon jobbar på plats på det tycker jag är väldigt roligt. Högskolan i Gävle. – Nu försöker jag att vara i Gävle under längre sammanhängande perioder, men det är ganska slitsamt. Enkel resa

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

17


Den osynliga äldre och ilskna kvinnan en stereotyp i populära medier Bindgalna kvinnor och osynliga äldre. Bilden av äldre, särskilt kvinnor, i populärkultur och medier intresserar Karin Lövgren, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon forskar om äldre och åldrande och har även riktat in sig på hur klimakteriet beskrivs i populära medier. Text och foto Anna Sällberg

K

arin Lövgren är medievetare och i hennes jobb på Högskolan arbetar hon framför allt med undervisning på kommunikationsprogrammet. I hennes tidigare avhandling fördjupade hon sig i hur medelålders och äldre kvinnor skildras i populära tidskrifter som vänder sig till den målgruppen.

Nu arbetar hon med en studie som är inriktad på klimakteriet och hur det behandlas i olika tv-serier. – Det som är spännande med populärkultur är att det är något vi tar del av med garden nere. Vi sitter hemma i soffan och vill bli lite underhållna. Ändå finns det en massa kulturella föreställningar som återspeglas i tv-serierna som vi tittar på. När det gäller klimakteriet framställs det ofta som något skrämmande och en lite äcklig kroppslig förändring, säger hon. 18

Karin Lövgren nämner serien That '70s Show där mamman i familjen vid ett tillfälle tror att hon är gravid och blir jätteglad. Hos gynekologen visar det sig dock att det är klimakteriet det handlar om och mamman blir helt förtvivlad. Men också kvinnor som inte vill bli gravida framställs som att de sörjer klimakteriet, som Samantha i tv-serien Sex and the city. – Sexuell lust kopplas till fertil förmåga. Den här bilden går igen även i andra serier. Ett tema som också återkommer är ilska. Kvinnor i klimakteriet beskrivs i princip som bindgalna, att ilskan har tagit över och att de inte kan kontrollera sig själva. Över huvud taget visar forskning att

äldre personer är underrepresenterade i medier och att kvinnor och män kopplas samman med olika ämnen.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

– Kvinnor dyker upp i så kallade mjuka frågor som livsstil och relationer medan män får uttala sig om teknik, politik och ekonomi, alltså mer hårda frågor, säger Karin Lövgren. Män ses också mer som experter medan kvinnor får representera den ”vanliga människan”. Allra mest osynliga i medier, i förhållande till sitt antal i befolkningen, är äldre kvinnor. – Män anses också kunna ha de grå tinningarnas charm. Sean Connery och George Clooney kan fortsätta spela attraktiva huvudpersoner och hjältar, medan kvinnor inte gestaltas på det sättet. Det här återspeglar en samhällelig maktbalans, säger Karin Lövgren. Hur påverkas vi som konsumenter av de här bilderna? – Medierna genomsyrar vår tillvaro, så det är klart att det har betydelse för hur vi identifierar oss och hur vi förstår varandra och människor som är


FORSKNING

På Högskolans hems ida hig.se kan du söka dig fram till ett avsnitt av HiG -podden där du hör Karin Lö vgren prata mer om stereotype r.

”När det gäller klimakteriet framställs det ofta som något skrämmande och en lite äcklig kroppslig förändring.”

olika oss själva. Därför kan jag tycka att det är viktigt att medier återspeglar någon form av mångfald där ålder är en dimension som har betydelse. Forskning visar att ungdomlighet ses som ett ideal och i reklam marknadsförs ofta produkter för den äldre målgruppen som antiåldrande krämer, hårfärgningsmedel och så vidare. – Vi kopplar ihop ungdomlighet med skönhet, kreativitet och nyfikenhet. Men det är inte åldersrelaterade egenskaper. Man kan vara gammal och kreativ, nyfiken och föränderlig, säger Karin Lövgren.

I år kommer hon att vara med i ett större forskningsprojekt där även andra länder ingår. Nu är fokus på männen i förhållande i åldrande. – I tidigare forskning har man oftare problematiserat kvinnor och åldrande, därför är det också viktigt att undersöka hur män ser på åldrande och maskulinitet.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

19


KRÖNIKA

Känslan av fart

D

et finns många i kollegiet som hört mig tala om vikten av ”känslan av fart”. När jag har känslan av fart går jag med lätta steg till jobbet. Känslan av fart innebär att vi är på väg, utvecklingen går framåt och för varje steg infinner sig upplevelsen av att vi sakta men säkert utvecklar verksamheten mot något bättre. Motsatsen skulle kunna vara upplevelsen av att trampa vatten, stagnera, fastna i oframkomliga diskussioner eller handlingsförlamning. Man kan fundera över vad som är lagom fart inom en organisation? Det beror kanske på frågans karaktär? Men det är ju dessutom så att vi som individer kan tänkas ha olika behov av i vilken hastighet som förändring och utveckling ska ske. Det är därför inte lätt att inom en organisation skapa en för alla behaglig känsla av fart.

20

I en kunskapande organisation är den ständiga rörelsen på ett sätt påtaglig. Kunskapsutveckling i sig innebär intellektuell rörelse som manifesteras i till exempel examina, forskningsresultat och publikationer. För ett tag sedan hade vi examenshögtid för över 100 sjuksköterskor och 80 socionomer. Vilket bidrag till välfärdssamhället! En sådan dag ger känslan av fart! Det finns dock processer där framfarten inte manifesteras på samma tydliga sätt som i en examenshögtid. Jag tänker då på personliga och mellanmänskliga processer som handlar om hur vi fungerar tillsammans och påverkar varandra. Jag tror att en viktig aspekt för att få känslan av fart är att stanna upp och reflektera. Inspirerad av Thomas Kahn, team- och ledarutvecklare, delar jag med mig av en reflektionsövning som inspiration till ett tillfälle att stanna upp.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

Vilka avtryck har du satt i omgivningen och vilka vill du sätta? Har du gjort RETT avtryck?

R

Riktning: I vilken riktning har jag rört mig samt vad behöver jag röra mig mot under det kommande året?

E

Energi: Hur har jag fördelat min energi och vilka förändringar vill jag göra det kommande året?

T Tillit: Vad gör jag som stärker tilliten till mig? Hur vill jag bli uppfattad och vad behöver jag utveckla?

T

Tid: Vad har jag lagt ner tid på? Vad borde jag ha lagt ner tid på? Vad behöver jag lägga tid på om jag vill nå riktningen det kommande året?

Annika Strömberg Akademichef Akademin för hälsa och arbetsliv (AHA)


ALUMN Namn: Patrik Jogedal Ålder: 26 Utbildning och examensår: Fastighetsmäklarprogrammet, 2016 Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Fastighetsmäklare, Svensk Fastighetsförmedling i Gävle

Patrik hjälper människor med deras kanske största affär i livet Vad jobbar du med? Mäklaryrket består av stor variation i vardagen där ingen dag är den andra lik. Min huvudsakliga försäljning består i dag av nyproducerade bostäder vilket medför mycket kontakter med såväl kunder som med byggherrar och andra aktörer som är inblandade i de aktuella projekten. Varför fastnade du för ditt yrkesområde? – Att jobba med försäljning har för mig alltid varit självklart och vägen till mäklaryrket blev därför naturlig. Intresset för försäljning, tajta kundrelationer och en utmanande vardag har varit avgörande i mitt val av yrke. Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle? – Kåren, Nya Vall, nollning, vännerna, lärarna, lärdomarna, minnena är många! Men det är framför allt gemenskapen som man minns extra väl, alla likasinnade vänner och tillika klasskamrater som jobbar mot ett och samma mål gjorde min studietid oförglömlig.

Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv? – Fastighetsmäklarprogrammet gav i ett tidigt skede en tydlig bild av vad yrket innebär och man blev snabbt medveten om de skillnader som råder mellan olika mäklarkedjor. Utbildningen var väldigt yrkesförberedande. Inte minst så var Mäklardagen, där studenter ges chans att träffa yrkesverksamma, en stor bidragande faktor till att jag sedan valde att jobba inom Svensk Fastighetsförmedling som till fullo är ett företag som delar de värderingar jag står för.

Vad gör du på fritiden? – På fritiden gillar jag träning i olika former, men framför allt är det padel, gym och löpning som står på schemat. Sedan försöker jag givetvis umgås så mycket som möjligt med familj och vänner.

Vad är det bästa med ditt yrke? – Det bästa med att jobba som fastighetsmäklare är tveklöst att få hjälpa människor och vara en del av deras kanske största affär i livet. För det är just det som det handlar om. För många har försäljning en negativ klang, men för mig är det tvärtom eftersom det handlar om att affärsmässiga relationer bör präglas av sunda värderingar och ett långsiktigt förhållningssätt.

Vad gör dig arg? – Väldigt svår fråga då jag sällan blir arg. Men som obotlig tävlingsmänniska så är det klart att humöret kan svikta om någon tävlingssituation inte går som man tänkt sig (framför allt i padel ...).

Vad gör dig glad? – Det må låta klyschigt men nöjda kunder är något som verkligen gör mig glad och driver mig i vardagen. På fritiden värdesätter jag framför allt spontanitet i vardagen tillsammans med vänner.

Vad har du för framtidsplaner? – Mina mål och framtidsplaner är självklart att fortsätta utvecklas inom mäklaryrket, för att så småningom kunna driva eget.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

21


Here we present some selected articles from the magazine translated into English.

Reading buddy Bella helps small children in developing their language Karin researches the image of the elderly in popular culture Reading aloud to your children up till the age of three is vital for your children’s future language development. Many researchers and lecturers at the University of Gävle now participate in the project “Bokstart.” A small, red finger puppy called Bella is going to help stimulate children’s interest in reading. Bella is part of the project “Bokstart” which involves librarians, researchers, district nurses at child health care centres, preschool teachers and speech therapists. “What is captivating about this project is the fact that we are so many participants sharing the same goal. How much we read aloud to children at an early age deter-

mines what their vocabulary will look like when they are teenagers,” says Elisabeth Björklund, senior lecturer, emerita, in curriculum studies at the University of Gävle. In the project, a “book starter,” for instance a librarian, will visit child health care centres to hand out book bags at a time when many six-months old babies with their parents are gathered. “The book starter informs the parents why it is so important to read together from an early age, and how you read to a baby who is so young,” Christine Wennerholm says. She is a strategist specialised in regional library activities at Region Gävleborg.

Raving mad women and invisible older people. The image of older people, especially that of women, interests Karin Lövgren, senior lecturer in media and communication studies at the University of Gävle. She carries out research about older people and aging, and she has also explored representations of the menopause in popular media. As a senior lecturer in media studies at the University of Gävle, Karin Lövgren primarily teaches the study programme in media and communication studies. In her dissertation, she made an in-depth study of how middle-aged and older woman were portrayed in popular magazines targeting this group of women. Presently, she works with a study on the menopause and how it is represented in different TV series. “What is exciting about popular culture is that this is something that we enjoy off guard. We sit at home in our couches and we want to be entertained. Yet, there are a number of different cultural beliefs reflected in these TV series we are watching. When it comes to the menopause, it is often shown as a frightening and slightly disgusting physical transformation,” she says.

22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019


IN ENGLISH

The outlook brings insight into the multilingual classroom Language is often decisive for a pupil to acquire new knowledge. As a doctoral student in curriculum studies, Viktoria Waagaard strives to give pupils the tools to help them develop their language, and she sees the schools as greenhouses for the future. Viktoria Waagaard is a breath of fresh air and she is teeming with ideas when she is talking about the importance of working with language-oriented learning in schools.

In an ordinary classroom in Sweden today, there are often 25-28 pupils and around 6-8 of them are multilingual. We have to plan for this in our teaching so that everybody can develop their language proficiency as much as possible. Before she became a doctoral student at the University, Viktoria worked as a teacher at Bromangymnasiet in Hudiksvall for almost 20 years. Together with a colleague,

she built up an exchange project with France and Switzerland. “It is so useful to discover other cultures. We stayed with French families and participated in their everyday life. We are friends for life now. To me, it is very important to get out, get a new outlook on life and meet other people.”

Distance work makes us stressed Working from home instead of going to a workplace may make you feel more tired and stressed, a first study on among academic staff at universities carried out by doctoral student Linda Widar suggests. This study forms part of her dissertation project. To many people, working from home every now and then, instead of going into the office every day, may make you feel freer. But this flexibility is not only beneficial it seems.

about stress, their health, work motivation, workload and balance between work and free-time. “The result of their self-ratings showed that those who worked from home a lot, meaning several days a week, were tired and stressed more frequently than others. This is interesting,” Linda Widar says.

Linda Widar’s first survey involved lecturers, senior lecturers and professors from six higher education institutions in Sweden. They were asked to respond to questions

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2019

23


­ 20221606

DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA

Du har väl inte missat Högskolans podcast? I HiG-podden kan du ta del av spännande forskning och andra nyheter från Högskolan i Gävle i ljudform. Vi går på djupet med frågor som rör forskning, utbildning och andra aktuella Podcasten ämnen. h it ta r du via vå I podcastr hemsida h ig.se och avsnitten, på Acast. som är 10–15 minuter långa, kan du höra forskare och andra personer inom högskolevärlden.

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

”Varje elev som lämnar grundskolan med stärkt självkänsla och fullvärdiga betyg är en vinst för hela samhället”

T

änk dig en skola som är öppen för alla. En skola som står för nyfikenhet, nytänkande och närhet. Där varje elev får vara den hen vill och alla elever lämnar skolan med fullvärdiga betyg. Det var vår utgångspunkt när vi i Hudiksvalls kommun för ett år sedan inledde ett forskningsprojekt tillsammans med Högskolan i Gävle. Ett samarbete som gör att vi i dag har en doktorand direkt kopplad till våra skolor och där forskningen är skräddarsydd utifrån de utvecklingsområden våra medarbetare har identifierat. Projektet gör oss till en del av banbrytande forskning och möjliggör samtidigt för doktoranden, som tidigare var en av våra första förstelärare, att ta ett kliv upp i karriären. I en tid då utvecklingen går snabbt och lärarbristen är stor måste vi jobba smartare. Om vi kommer ihåg att misslyckanden också är ett sätt att lära, kommer vi även att ha modet att våga prova nytt. Vi väljer därför att vara med och finansiera en doktorand, för våra elevers skull. Vi har också mod att driva projektet Vässa skolan tillsammans med forskare från Högskolan i Gävle för att skapa framtidens lärmiljöer. Vi vet att våra elever och medarbetare alla är olika och

genom projektet får vi en arena för att testa nya arbetssätt för att möta dessa olikheter. En arena där vi vågar tänka nytt, utvärdera och justera vårt sätt att undervisa, i våra befintliga lokaler. Där vi vågar tänka utanför ramarna även när vi rent fysiskt är kvar inom dem. I Hudiksvalls kommun har vi modet att göra det vi tror på för att ge våra barn och elever bästa möjliga förutsättningar att lyckas. Vi har för närvarande inte en, utan två doktorander kopplade till oss, i två olika ämnen. Vi vågar satsa framåt på nytänkande och forskning för att våra barn, unga och vuxna ska känna att jag kan, jag vill och jag vågar. För att varje elev som lämnar grundskolan med stärkt självkänsla och fullvärdiga betyg är en vinst för hela samhället. Ingela Rauhala Skolchef/förvaltningschef Hudiksvalls kommun

Profile for Högskolan i Gävle

LEVE! nr 1 2019  

LEVE! nr 1 2019