LEVE! nr 2 2020 från Högskolan i Gävle

Klimatentusiasterna som brinner

för att värna om vår miljö En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

REDAKTÖRENS RUTA

"Jag blir ödmjuk inför livet"

LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på Högskolan.

LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter.

Text Anna Sällberg

Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve.

Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se.

Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafisk form Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus

Det är lätt att föra tankarna tillbaka till

I tider av oro är det lätt att vi börjar

fundera, på vad som är viktigt och inte viktigt. En sådan här situation gör att vi förstår hur sårbar vår tillvaro är.

Jag blir ödmjuk inför livet.

De senaste månaderna har det varit oundvikligt att i princip alla samtalsämnen glidit in på det nya coronaviruset som lamslagit vår värld. Men mitt i allt det jobbiga tror jag att vi också behöver få tänka på något annat, få känna hopp och se skymten av det där ljuset i tunneln. Och som högskoleprästen Leif Nahnfeldt säger: ”Vi behöver uppmuntra varandra att vila, för att orka” (s. 9–11).

Så med det här numret hoppas jag att du kan få lite förströelse där vi lyfter fram en del positiva exempel inom forskning, utbildning och samverkan. Och även ger ett axplock ur vårt nyhetsflöde hur Högskolan i Gävle som lärosäte har hanterat covid-19 (s. 14–15).

den klimatkris som debatterades före coronakrisen (och om trots allt de restriktioner som införts runt om i världen möjligen fört med sig något positivt för klimatet?). I det här numret möter du två klimatentusiaster som ger sin syn på de klimatförändringar vi sett komma de senaste åren och hur vi som privatpersoner kan bidra till att tackla dem (s. 4–6).

Är du en av många som jobbat hemifrån

den senaste tiden? Doktoranden Sofie Bjärntoft, som forskar om flexibelt arbete, berättar vad som kan vara viktigt att tänka på dels som medarbetare, dels som chef för att uppnå balans mellan arbete och privatliv när du jobbar hemifrån (s. 7–8).

Upplaga Cirka 3 400 Du hittar oss även på sociala medier som

Facebook

Twitter

Instagram

LinkedIn

Youtube

I DETTA NUMMER SIDAN 4

Med miljö som gemensamt intresse Den tidigare studenten Lisa Johansson Röjsel och läraren Nils Ryrholm pratar om klimatförändringar och hur du som privatperson kan minska din klimatpåverkan.

SIDAN 14

Så har Högskolan hanterat covid-19 Coronapandemin har medfört distansstudier och hemarbete vid Högskolan. Samtidigt ökar behovet av utbildning i spåren av coronakrisen och söktrycket till hösten har ökat.

SIDAN 7

SIDAN 9

Balansera arbete och privatliv vid flexibla tider

Andlig och existentiell hälsa i fokus

I tider då många arbetar hemifrån ger doktoranden Sofie Bjärntoft tips kring hur du bäst drar gränsen mellan arbete och privatliv.

Högskoleprästen Leif Nahnfeldt kände tidigt att han hörde hemma inom kyrkan och han jobbar bland annat med samtalsstöd till studenter och medarbetare.

SIDAN 16

SIDAN 20

Forskning för att skapa bättre arbetshälsa

Gabriel stöttar entreprenörslystna studenter i Afrika

I ett stort projekt ska forskare vid Högskolan i Gävle hjälpa medarbetare vid tvätteriet Berendsen i Ockelbo att få en större variation i arbetsuppgifter.

Alumnen Gabriel Ekman bor i Rwanda och jobbar med att hjälpa studenter där som är intresserade av att starta företag.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

3

Mästaren och hans framgångsrika lärling Intresset för miljö och klimat förde dem samman. Nu har den klimatengagerade biologen Nils Ryrholm fått se sin miljöintresserade adept Lisa Johansson Röjsel få luft under vingarna. I det här reportaget ger de sina tips till alla som vill dra sitt strå till stacken och minska sin klimatpåverkan.

Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson

4

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

INBLICK

”Lisa är den enda av Högskolan i Gävles studenter någonsin som har fått fyra priser för sitt examensarbete.”

Lisa Johansson Röjsels examensarbete rönte stora framgångar

N

är Lisa Johansson Röjsel skulle göra sitt examensjobb under sin utbildning inom miljöteknik på Högskolan i Gävle var det en självklarhet för henne att välja Nils Ryrholm som handledare.

– Som handledare gäller det att vara lyhörd och skicka ut morötter till studenten, saker som kan göra att exjobbet blir mer intressant. Det som gör ett bra arbete är ofta de saker som man hinner lägga på i slutet och att man tänker till, säger Nils Ryrholm som är biolog, professor i zoologi och särskilt inriktad på fjärilar i sin forskning.

och hon har fått ta emot flera stora stipendier, bland annat Wimanska priset på 50 000 kronor som delas ut av organisationen Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete inom högskoleingenjörsutbildningar i hela Sverige.

– Det kändes stort att få det priset. Då var det på riktigt!

Och jag fick träffa den riktiga forskareliten vid prisutdelningen, säger hon.

I arbetet undersökte hon vilka miljöförutsättningar som påverkar ett områdes lämplighet för snödeponi under vintertid då plogad snö behöver forslas bort och förvaras någonstans.

– Lisa är den enda av Högskolan i Gävles studenter någonsin som har fått fyra priser för sitt examensarbete och även den enda från oss som fått det Wimanska priset, säger Nils Ryrholm stolt.

Till vardags jobbar Lisa Johansson Röjsel nu som miljökonsult

på Tyréns, ett konsultbolag inom samhällsbyggnad, i Gävle.

Hon är inriktad på uppdrag som rör förorenade områden.

– Jag har alltid varit intresserad av miljö, natur och friluftsliv och hur allt är kopplat till dagens samhällsutveck-

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

5

INBLICK

ling. Jag är uppvuxen i Östersund, har varit mycket i fjällen och gått skidgymnasium. Så jag får tacka mina frilufsande föräldrar för mitt intresse, säger hon.

Nils Ryrholm undervisar inom biologi på Högskolan i Gävle och hans forskning är kopplad till klimatet och särskilt hur klimatet påverkar våra fjärilar. Han fokuserar också på biologisk mångfald och hur vi kan bevara de arter som hotas av klimatförändringar.

– Om jag hade mycket pengar skulle jag forska med hjälp av insekter på klimatet och bevarandebiologi. Jag sitter med i flera europeiska expertkommittéer och jobbar med rödlistor. Sedan undervisar jag också om hur verkligheten faktiskt ser ut.

Varifrån kommer ditt intresse för de här frågorna?

– Jag har väl någon gen åt det hållet. Jag valde biologi för länge sedan för att jag tyckte att miljön är intressantare än så mycket annat. Då var det samma intagningspoäng att bli biolog som att bli läkare. Men sedan havererade det för biologin.

Ekonomiskt hade det väl varit smartare att bli läkare, men biologin ligger mig varmare om hjärtat, säger han med ett leende.

Både Lisa och Nils kan prata om klimatfrågor länge och båda brinner för att lyfta olika miljöaspekter som kan bidra till att få stopp på de ökande klimatförändringar som vi har fått se konsekvenser av i verkligheten.

– Det som är väldigt uppenbart är ju att vi inte har haft någon vinter i år. Höststormarna har rutit genom hela vintern. Vi kommer att få kortare vintrar och en starkt ökad frekvens av snöfria vintrar i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna. Och våren kommer att bli tidigare, säger Nils Ryrholm.

patogener. Visst kan det vara kul med nya fjärilar till exempel men det är mindre kul med nya sjukdomar. Vi kan ju inte riktigt förutspå vad det här kommer att få för konsekvenser, säger han.

I sitt arbete försöker Lisa Johansson Röjsel att väva in så många miljömål som möjligt och få in växthuseffekten som perspektiv även inom samhällsbyggnad.

– Många tänker att det inte spelar någon roll vad vi här i Sverige gör, för i stora länder som Kina, Indien och USA gör de ändå som de vill. Men Sverige är ett priviligierat land och vi har stora möjligheter att sprida forskning och försöka ändra beteenden i vår konsumtion så att vårt land kan vara ett bra exempel, säger hon.

Vad har du får råd till privatpersoner som vill göra en insats?

Nils Ryrholm

– Gävle är en jättebra stad för att cykla eller åka kollektivt. Köp begagnat i stället för nytt. Jag har ett uppdrag till mig själv i år att inte köpa nya kläder, utan bara begagnat. Än så länge går det bra! Sedan kanske man ska överväga om det är värt att åka till Thailand, eller om Gotland kan vara ett lika bra alternativ. Visst kan det vara jättekul att åka till Thailand, men det kanske inte är meningen att vi ska göra det.

Nils Ryrholm pekar även på att livsmedelssvin-

net faktiskt har mer klimatutsläpp än flyget i Sverige.

– Vi behöver tänka på vad vi konsumerar; undvika importerat kött och produkter med palmolja som i grunden vållar bränder i Borneo. Sedan har ju trenden vänt nu att fler Lisa Johansson Röjsel äter mer vegetabilier. En annan viktig del är det klassiska betong- och stålbyggandet inFör den som skyr vintern kan det te sig som om byggindustrin där de stora svenska utnågot positivt, men det finns flera baksidor med det mildare släppen finns. Ska man bygga hus kan det vara värt att funklimatet på våra breddgrader. dera över vad man väljer för byggmaterial. Vi behöver inse – Det kommer hela tiden nya insekter och då även nya att vår konsumtion påverkar klimatet, säger han. 

6

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

MÖT EN DOKTORAND

Hon undersöker utmaningarna med flexibelt arbete Att kunna styra sina arbetstider själv är för många en dröm. Men förväntningar på att ständigt var tillgänglig, även på kvällar och helger, kan skapa en stress som suddar ut gränsen mellan arbete och privatliv.

Gemensamma regler och ett tydligt ledarskap är då två viktiga faktorer, enligt Sofie Bjärntoft, doktorand i arbetshälsovetenskap.

Text och foto Anna Sällberg

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

7

”Överlag upplevs flexibelt arbete som positivt. Det viktiga är att du är tydlig mot dina kollegor när du är tillgänglig och hur ni tar kontakt.”

H

on har nu klarat av cirka halva tiden av sina doktorandstudier som är inriktade på flexibelt arbete.

Hennes studier är en del i ett stort projekt som Högskolan i Gävle har med Trafikverket, där majoriteten av de anställda har flexibel arbetstid.

– Min forskning handlar om hur du uppnår balans mellan arbete och priGabriel Ekman vatliv om du har ett flexibelt arbete.

Det handlar till exempel om digital information, hur du sätter gränser mellan arbete och privatliv, hur du arbetar i en grupp och skapar en hållbar kultur. Mycket fokus ligger på när du ska vara tillgänglig och hur vi kontaktar varandra, säger Sofie Bjärntoft.

År 2016 påbörjade Högskolan i Gävle ett stort projekt tillsammans med Trafikverket för att undersöka vilka åtgärder som skulle vara effektiva för att uppnå god hälsa och en bra arbetsmiljö. Av Trafikverkets cirka 6 000 anställda har ungefär 4 000 flexibla arbetsformer.

– De såg en ökad stress inom organisationen och antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökade. Då ville de undersöka om det hade med det flexibla arbetet att göra och hur de i sådana fall kan utveckla organisationen för att minska stressen, säger Sofie Bjärntoft.

8

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

Till hösten avslutas projektet och under dessa år har bland

annat enkäter och fokusgrupper bidragit till kartläggningen.

Resultaten har till exempel utmynnat i en effektivitetsutbildning och seminarier med fokus på verktyg och strategier som underlättar vid flexibelt arbete.

– Den här arbetsformen blir lätt gränslös, framför allt om du har ett högt engagemang eftersom det kan påverka balansen negativt. Det vi har sett är att många tror att kollegor förväntar sig att du ska vara tillgänglig och svara på mejl när som helst, även på kvällar och helger. Det skapar stora utmaningar. Sedan är alla olika och vill jobba på olika sätt. För vissa passar det bättre att gå hem tidigare och hämta barnen och i stället jobba någon timme på kvällen eller helgen.

I sina studier har Sofie Bjärntoft kunnat

se några faktorer som är avgörande för att det flexibla arbetet ska bli framgångsrikt.

– Överlag upplevs flexibelt arbete som positivt. Det viktiga är att du är tydlig mot dina kollegor när du är tillgänglig och hur ni tar kontakt. Chefer bör också föregå med gott exempel och inte skicka ut mejl på kvällar och helger, eftersom det kan skapa en stress att medarbetarna måste svara. Ett tydligt ledarskap och gemensamma riktlinjer kring tillgänglighet är viktigt, säger hon. 

NÄRGÅNGET

Allt mellan himmel och jord hamnar på hans bord Han möter människor i livets ytterligheter.

Högskoleprästen Leif Nahnfeldt är genuint intresserad av mötet med enskilda människor och hur han kan bidra med tankar kring existentiell och andlig hälsa. Dessutom är musik det som tänder hans inre låga.

Text Anna Sällberg

Foto Britt Mattsson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

9

V

i träffas på Högskolan i Gävle i en tid då lokalerna är ödsligt tomma.

För studenter sker all undervisning på distans resten av vårterminen och under sommaren som en åtgärd för att motverka smittspridning av det nya coronaviruset, covid-19. De anställda är dessutom rekommenderade att arbeta hemifrån, om det är möjligt. Det är omöjligt att inte komma in på ämnet under intervjun och hur den krisartade tillvaron påverkar högskoleprästen Leif Nahnfeldts vardag.

– För min del är det viktigaste i ett sådant här läge att visa att jag finns tillgänglig som samtalsresurs för studenter och personal på Högskolan. Det som väcker tankar hos mig är hur vi kan rusta människor att bättre kunna hantera påfrestande kriser existentiellt och andligt, säger han.

Just samtal och att ge redskap till personer som går igenom tuffa livssituationer är något som ligger honom varmt om hjärtat.

– När du går igenom en kris så brukar många börja fundera på vilka personer som betyder och har betytt mycket för en. Det blir extra viktigt att upprätthålla gemenskap, göra saker som stärker relationer och uttrycka positiva känslor för varandra, säger han.

”Samverkan är viktigt för mig och jag vill skapa en triangel mellan akademi, samhälle och kyrka.”

Leif Nahnfeldt är anställd av Svenska kyrkan i

Gävle, han är knuten till Mariakyrkans arbetslag och har en heltidstjänst som högskolepräst på Högskolan i Gävle.

– Först funderade jag lite vad min roll blir, eftersom Högskolan har egna kuratorer till exempel. Men för dem som har sökt upp mig har det varit väldigt tydligt att de har sökt just en präst, för det har handlat om existentiell andlig hälsa. Några personer har jag följt länge och några under kortare tid.

Bland annat brukar han följa med Högskolans sjuksköterskestudenter på en vandring till kyrkogården, han har anordnat lunchbord för samtal i entrén Fårhallen regelbundet och han har lett personalkören. Han 10

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

Leif Nahnfeldt

NÄRGÅNGET har också planer på att genomföra återkommande aktiviteter i Soldatkyrkan då musik varvas med berättelser och samtal om livet.

– Samverkan är viktigt för mig och jag vill skapa en triangel mellan akademi, samhälle och kyrka. Hur tänker vi ihop och hur tar vi vara på varandra? Jag försöker hitta personer som jobbar med likartade saker, det ser jag som min samverkansuppgift i allt jag gör, säger han.

Musiken går som en röd tråd genom allting.

Leif Nahnfeldt har en egen hemstudio, han skriver och producerar musik och jobbar aktivt med psalmboksarbete och att skapa nytt sångmaterial till gudstjänster bland annat.

Han har tidigare jobbat som körledare i 15 år och som musikpedagog på Karlstads universitet. Det pedagogiska och kommunikativa intresset har följt honom och det var redan under uppväxten i Karlstad som kyrkan blev en viktig plats för honom.

– Vi var ett ganska stort gäng som träffades där regelbundet så det blev en social gemenskap. Sedan var det musicerandet också. Vi startade en sånggrupp när jag gick på gymnasiet och när jag gått ut gymnasiet började vi turnera heltid i ett halvår, mestadels inom Svenska kyrkan. Så jag fick en ganska god inblick i hur kyrkan såg ut i hela landet och i samband med det blev tanken att jobba inom kyrkan tydlig för mig. Jag kände hemhörighet.

Som präst möter han människor som är i

olika skeden i livet – från början till slut.

– Det är otroligt hur mycket förtroenden jag får. Att komma nära en familj som precis har fått barn då allting är skört och att få vara med och skapa en positiv högtid för att ta emot det nyfödda livet. Att möta konfirmander som är i en fas då de ska hitta sin egen personlighet är väldigt betydelsefullt. Alla vigselsamtal med människor som längtar efter att få skapa ett liv tillsam-

mans. Sedan givetvis också begravningar då det blir ännu tydligare att jag får så mycket förtroende i en väldigt sårbar situation. Då försöker jag bidra genom att skapa lugn och en trygghet och lotsa genom en tuff period i livet.

Under de åren då han hade uppehåll från själva prästyrket fick han en gång frågan vad han saknade.

– En sak jag kom på direkt var att kunna gå från jobbet och känna att jag gjort något djupt meningsfullt just där och då, känna att jag gjorde skillnad.

Inom kyrkan bottnar en stor del av verksamheten i stora sammankomster, publika evenemang och aktiviteter då många människor möts. Konsekvenserna av det nya coronaviruset har därför varit stora på jobbet för Leif Nahnfeldt, liksom för många andra.

– Vi har fått ställa in allt publikt och allt där mycket folk samlas och försökt hitta andra former, till exempel genom digitala verktyg. Mycket handlar om att tänka om.

Sedan tror jag att det kan bli spännande att se vad för nytt som föds ur det här, kopplat till människors kreativitet och att vi måste vara lösningsorienterade. Det här är en kris och det tar och känns och det finns oro, men kan vi vända det in i vad vi behöver utveckla? frågar han sig.

En annan del han betonar är uthållighet och

hur vi ska orka att vara i en jobbig situation under lång tid – en tid där det finns ett före och ett efter.

– I sådana här lägen tänker jag att vi bör förbereda oss på det värsta men hoppas på det bästa. Då behöver vi uppmuntra varandra att vila, för att orka. Det går inte att tro att vi kan vara högpresterande och gå på högvarv. Jag tänker också på alla barn som behöver känna att föräldrarna är lugna och att vi har tillgång till varandra. 

LEIF vid sidan om Namn: Leif Nahnfeldt Titel: Högskolepräst Ålder: 58 år Bor: I lägenhet i Uppsala Familj: Fru och två vuxna barn Intressen: ”Jag tycker om att fotografera men gör det inte så mycket. Är jag ledig så går jag ut i naturen och tar långa promenader. Det jag saknar från villalivet i Karlstad är trädgård, men nu blir i stället balkongen överfull med växter. Jag tycker om att odla och så tycker jag att matlagning är väldigt kul.”

Musik: ”Det känns fånigt att säga att man är allätare. Den bästa indikationen på min musiksmak är väl att jag under det senaste året hade lyssnat på mer ny musik än min 25-årige son utifrån streamingstatistiken. Jag är otroligt nyfiken på allt nytt. Sedan skriver jag ju mycket musik själv och då blir det singer-songwriter-pop där texten är viktig.”

Böcker: ”Det blir mycket poesi. Även en del berättande romaner.

På mitt nattduksbord finns mest lyrik.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

11

I en reportageserie möter du Marie Kihlström, sjuksköterskestudent vid Högskolan i Gävle. Du får följa hennes resa från utbildningsstart till examen och allt hon möter på vägen under studietiden.

”Det svåraste är att inte kunna ställa frågor under föreläsningarna” När all undervisning vid Högskolan sker på distans får många utbildningar ställa om och både lärare och studenter får tänka nytt.

För sjuksköterskestudenten Marie Kihlström innebär distansstudierna att det mesta sker via webbmöten. Samtidigt har det nya coronaviruset medfört att hon har fått kliva in i vårdyrket tidigare än beräknat.

Text och foto Anna Sällberg

12

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

FÖLJ EN STUDENT

– Alla seminarium sker via Zoom (webbmötestjänst) och det har lett till en stor omställning för både studenter och lärare. I början så kändes det lite nytt för oss alla, men nu börjar vi vänja oss vid systemet. Alla föreläsningar är inspelade och dem kan vi se via Blackboard, som är vår lärplattform där lärarna håller kontakt med oss studenter. Jag tycker att det är svårast med föreläsningarna, att inte få möjlighet att ställa frågor under föreläsningen, eftersom alla är inspelade. Vill vi ställa frågor så går det såklart att mejla lärarna, men det blir inte samma sak. En tenta har blivit framflyttad på obestämd tid då det är en tenta som måste skrivas i sal med tentavakter. Förhoppningsvis får vi möjlighet att göra den på något vis före sommaren. Övriga tentor skriver vi hemifrån i olika varianter.

som skulle ha genomförts på skolan men som vi i stället fick testa hemma ensam eller med en studiekamrat. Det handlade om laborationer kopplade till våra sinnen.

Vi hade även ett seminarium om puls och blodtryck där det var meningen att vi skulle ha praktiska övningar, men i stället fick vi en teoretisk genomgång och så hoppas vi att vi ska kunna öva praktiskt under praktikperioden.

I din utbildning ingår en del praktiska moment och övningar, hur genomför ni dem?

Hur har du kontakt med dina studiekamrater nu?

All undervisning vid Högskolan i Gävle sker nu på distans för att förhindra smittspridning av det nya coronaviruset. Hur påverkas du som sjuksköterskestudent av det?

– Alla praktiska övningar är inställda, med förhoppning om att vi kommer att få tillfälle att öva mer till hösten och under vår praktik. Vi har haft seminarium med några övningar

Följ med Marie under hennes högskolestudier i kommande nummer av LEVE!.

Namn: Marie Kihlström Ålder: 44 Gör: Studerar första året på sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Gävle.

Bor: : I hus i Årsunda.

Familj: Sambo och två katter.

– Jag har en mindre studiegrupp med vänner som jag håller kontakt med via grupper i Messenger. Det är riktigt tråkigt att inte kunna träffas och umgås och lära känna övriga kurskamrater som vi bara ser över grupparbeten i Zoom. Vissa i gruppen har försökt träffas vid några tillfällen för att plugga lite ihop. Det känns ändå viktigt i dessa tider!

Hur motiverar du dig nu när studierna sker hemifrån?

– Jag har en studieplan som jag försöker att hålla. I och med att viruset har ställt till det i världen så har det också blivit så att jag får komma ut och jobba i vården tidigare än jag tänkt. Jag jobbar nu som timvikarie inom omsorgen. Ett otroligt viktigt jobb i dessa tider, då vi är den enda kontakten som många äldre får med andra människor, nu när nära och kära inte får hälsa på. Det känns fantastiskt att få bjuda på ett leende och glädja lite ensamma människor. För mig blir det då också ännu viktigare att hålla sig till planen för att kunna kombinera jobb och studier. Vi skickar också en del frågor och tankar till varandra i gruppen, vilket gör att motivationen ökar! 

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

13

Det här bidrar Högskolan med i coronakrisen

Distansundervisning och hemarbete i spåren av covid-19 För att förhindra smittspridning av det nya coronaviruset, covid-19, följer Högskolan i Gävle Folkhälsomyndighetens råd och föreskrifter. Sedan den 18 mars sker all undervisning och examination på distans och det gäller till vårterminens slut vecka 23. Sedan den 1 april planerar och organiserar Högskolans chefer även arbetet så att medarbetare jobbar hemifrån om det är möjligt.

Under våren har Högskolans krisledningsgrupp haft regelbundna möten och löpande fattat nya beslut för att följa myndigheternas rekommendationer. Högskolan är fortsatt öppen för medarbetare och studenter som har ett fungerande passerkort (HiG-kort). Biblioteket är öppet, men har ändrade öppettider. Alla med sjukdomssymptom rekommenderas starkt att stanna hemma.

De som av olika skäl vistas på campus uppmanas att hålla avstånd.

Planerade aktiviteter där många människor samlas har ställts in och i möjligaste mån har verksamheterna uppmanats att undvika fysiska möten och i stället genomföra digitala möten.

14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

Hjälp med distansundervisning, handsprit och skyddsvisir till sjukvårdspersonal är några exempel på vad Högskolan i Gävle har bidragit med under coronapandemin.

– Vi som högskola har en viktig uppgift att bidra med kompetens på både kort och lång sikt. På kort sikt är sjukvårdspersonal och utrustning till sjukvården centrala insatser och på lite längre sikt handlar det om att bidra till återuppbyggnad och omställning i samhället beroende på hur hårt och på vilket sätt samhället drabbas. Högskolan är en viktig samhällsaktör och vi kommer att försöka bidra på bästa sätt, säger Annika Strömberg, akademichef för Akademin för hälsa och arbetsliv vid Högskolan i Gävle.

När det gäller sjukvårdsutrustning har Högskolan skänkt till exempel handskar, förkläden och handsprit till sjukvården inom Region Gävleborg. Högskolan har även en 3D-skrivare som har tillverkat skyddsvisir till sjukvårdspersonal.

Högskolan i Gävle har 90 anställda med vårdutbildning som skulle kunna användas som resurs i mån av behov och utifrån de förutsättningarna Högskolan har för att fylla sitt uppdrag.

CORONASPECIAL EXPERTLISTA:

Högskolans forskare om coronaviruset Högskolan i Gävle har samlat forskare som utifrån sina expertområden finns tillgängliga för att kommentera coronapandemin och dess följder: Gunnar Bergström, professor arbetshälsovetenskap Svend Erik Mathiassen, professor arbetshälsovetenskap Linda Widar, d oktorand arbetshälsovetenskap, inriktad på distansarbete.

Sofie Bjärntoft, doktorand arbetshälsovetenskap, inriktad på flexibelt arbete.

Starkt söktryck till Högskolan Högskolan i Gävle är populärast bland landets högskolor när det gäller förstahandsval till utbildningar. Det visar statistik från Universitets- och högskolerådet.

Totalt har 12 094 personer valt Högskolan i Gävle i första hand när de har sökt kurser och program till hösten, enligt Universitet- och högskolerådet. Det är en ökning med över 1 000 förstahandsval jämfört med förra våren, och den högsta siffran bland landets högskolor (universiteten ej inräknade).

Bland de utbildningsprogram som ökar mest procentuellt finns idrottsvetenskapliga programmet, industriell ekonomi (högskoleingenjör), industridesign och utredningskriminologi, som ökar mellan 46 och 207 procent. Även sjuksköterskeprogrammet ökar, med 22 procent.

För att möta den ökade efterfrågan på studier och kompetensutveckling i spåren av coronapandemin har även regeringen föreslagit att Högskolan i Gävle får 100 fler sommarkursplatser och 182 fler platser på Högskolans basår i höst och nästa år.

Sara Skoog Waller, universitetsadjunkt psykologi.

Forskar bland annat om våld i nära relationer.

Anna Edin, professor medie- och kommunikationsvetenskap.

Gloria Macassa, legitimerad läkare och professor folkhälsovetenskap och epidemiologi.

Matteo Giusti, postdoktor miljövetenskap.

Lars-Johan Åge, professor företagsekonomi och förhandlingsexpert.

Arne Fagerström, professor företagsekonomi.

Per Hilletofth, professor industriell ekonomi.

Jari Ristiniemi, professor religionsvetenskap.

Peter Öberg, professor socialt arbete. Forskar om hur äldres situation har förändrats i det senmoderna samhället.

Kontakt: Anders Munck, pressansvarig Telefon: 070-794 65 23 E-post: anders.munck@hig.se

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

15

Forskningssamarbete med tvätteri bidrar till integration och bättre arbetshälsa Mer varierade arbetsuppgifter, tydliga instruktioner, indelning i arbetslag och dessutom språklektioner på arbetstid. Ett unikt samarbete mellan tvätteriet Berendsen i Ockelbo och Högskolan i Gävle ska nu bidra till ökad social rättvisa, bättre integration och mindre belastningsbesvär inom företaget.

Text Anna Sällberg Foto Anna Sällberg och Jennie Jackson

U

nder det senaste året har forskare på Högskolan i Berendsen i Ockelbo hanterar tvätt från framför allt sjukhus, Gävle haft kontakt med tvätteriet för att komma hotell och restauranger. Bland företagets cirka 50 heltidsanfram till en gemensam plan kring vilka förändställda i Ockelbo har ungefär hälften en bakgrund från andra ringar som ska genomföras. De anländer och omkring 12 olika språk finns reställda har fått svara på enkäter om sin fysiska presenterade. och psykosociala hälsa, gruppintervjuer har – Tidigare har det varit så att de som talar genomförts och forskarna har mätt arbetsbesamma språk har suttit och pratat med varlastningen i samtliga arbetsuppgifter. andra, men företaget vill bryta segregationen – Det här samarbetet är helt unikt och vi inoch skapa mer gruppkänsla samtidigt som såg redan i början att det skulle bli väldigt spänalla ska få lära sig svenska språket. Därför nande att utveckla och studera den arbetsrotahar de gjort en stor insats och hyrt in en SFItion som Berendsen hade i tankarna. Förutom lärare som kommer och har lektioner på att arbetsrotationen ska skapa en större variasvenska på arbetstid. Där har vi dessutom Svend Erik Mathiassen tion i arbetsuppgifter och därmed minskade lyckats få in vår enkät som en del i undervisbelastningsbesvär handlar det här projektet ningsmaterialet, säger Svend Erik Mathiassen. också om social rättvisa och det är ett klockrent Bakgrunden till projektet är att arbetsfördelningen på tvätteriet exempel på att god arbetshälsa handlar om bra integration, tidigare har varit så att varje medarbetare mestadels har jobsäger Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadebat mycket enskilt med repetitiva arbetsuppgifter, vilket ökar forskning med inriktning mot arbetslivsfrågor vid Högskolan risken för belastningsbesvär. i Gävle.

16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

FORSKNING

– Nu har Berendsen bestämt sig för att föra in en arbetsrotation som vi tillsammans har tagit fram. Där har vi skapat arbetslag, så medarbetarna jobbar i grupper där de roterar mellan olika arbetsuppgifter, så att de får mer variation. Och alla nya som kommer in och ska utbildas får lära sig att göra flera olika uppgifter. Det här bidrar till en ökad teamkänsla, ett större ansvarstagande och en ökad förståelse för att det jag gör påverkar mina kollegors arbetsvillkor, säger Jennie Jackson, forskare och postdoktor som jobbar med projektet.

Hon har besökt tvätteriet i Ockelbo regelbundet, pratat med ledningen och de anställda och utfört mätningar.

– De är otroligt entusiastiska. Det här är ett företag där alla hälsar på en när man kommer in genom dörren, så de har redan en jättebra känsla där. 87 procent av de anställda valde själva att gå med på att ha mätutrustning på sig dygnet runt i fem dagar. Jag är väldigt glad att jag får jobba med det här företaget, säger Jennie Jackson.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

17

”De tar hand om de här människorna som ofta har familj och behöver kunna tjäna pengar, men kanske inte har lärt sig svenska språket ordentligt.”

Hon berömmer både företaget och kommunen för att verkligen värna om sina nyanlända och satsa på att ge dem en bra integration i samhället.

– De tar hand om de här människorna som ofta har familj och behöver kunna tjäna pengar, men kanske inte har lärt sig svenska språket ordentligt. En anställd berättade att han i sitt hemland jobbat som general i armén i 17 år. Nu trivs han jättebra, och han behöver inte dra fram pistolen här, sa han. Det handlar inte om att företaget tar in folk för att göra skitiga jobb, utan de ger dem rättigheter, lär dem det svenska systemet och ger dem trygghet.

Förändringarna som nu genomförs på Berendsen i Ockelbo sprider sig också som ringar på vattnet. Fackförbundet IF Metall har till exempel gjort en film om projektet och valt att lyfta det som positivt exempel på sin kongress.

Marianne Sund jobbar på Berendsen i Ockelbo och är även klubbordförande för IF Metall.

– Ju mer maskiner vi får som gör jobbet åt oss desto snabbare går jobben och det blir också en belastning för oss. Så vi behöver se till att få mer naturlig återhämtning i vårt arbete. Det här är en enorm chans för både oss som företag, för fackklubben och för forskningen, att ta reda på vilka resultat vi kan få av en rotation, säger hon.

Jennie Jackson att följa deras arbete och göra uppföljningar och nya mätningar så småningom.

– Det här är en väldigt unik studie eftersom jag kommer att följa den fysiska delen med arbetsrotationen, kombinerat med de psykosociala delarna. Där hoppas vi att förändringarna ska kunna leda till förbättrad teamkänsla och mer jämlikhet mellan kvinnor, män och nyanlända, säger hon. 

Nu kommer de anställda att testa den nya arbetsrotationen i några månader framåt. Under tiden kommer framför allt

Länk till filmen - https://www.youtube.com/ watch?v=wNqvszt-8yU&feature=youtu.be

18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

Marianne Sund och Jennie Jackson

UTBILDNING

Hon ger redskap till skolpersonal som jobbar med nyanlända Barn som kommer till Sverige från andra länder och börjar i skolan här kan bära på trauman som skolpersonal behöver förhålla sig till i undervisningen. I projektet Enable har läraren Kia Kimhag utvecklat metoder som ger stöd till arabisktalande elever.

Text och foto Anna Sällberg

P

rojektet ”Self-learning for Arab refugee children” har fokuserat på att ge förståelse kring hur elever kan bli mer självgående även om de ännu inte behärskar det nya språket. Det riktar sig framför allt till skolpersonal som har kontakt med nyanlända elever i undervisningen.

– Det handlar om att ge arabisktalande elever ett bättre stöd till självinlärning i undervisningen. Vi valde just den målgruppen eftersom samtliga deltagande projektpartners tog emot flest flyktingar med den bakgrunden år 2015. Dessa elever kan bära på trauman och då har syftet i projektet varit att ge skolpersonal stöd i hur de kan bemöta och stödja eleverna, säger Kia Kimhag.

I projektet ingick, förutom Högskolan i Gävle, ytterligare fyra lärosäten i Europa: två i Tyskland, ett i Italien och ett i Turkiet. Kia Kimhag har besökt de övriga lärosäten och hållit i workshops tillsammans med skolpersonal.

Metoderna som diskuterats och som också mynnat ut i en handbok för skolpersonal handlar mycket om att till exem-

pel läraren behöver fundera över sitt eget förhållningssätt till en elev.

– Barn som mår dåligt blir lätt osynliga i en större grupp.

Då behöver läraren hjälpa eleven att få bättre självförtroende. Ibland handlar det inte alltid om vad läraren säger, det kan räcka med att le åt en elev för att personen ska känna sig sedd och trygg, säger Kia Kimhag.

Enable-projektet har under våren även fått ta emot två priser – ett pris för Best Practice Project inom Erasmus+ och ett pris med rubriken Success Story 2019.

Nu jobbar Kia Kimhag med ett nytt treårigt projekt som heter PARENTable där fokus ligger på hur man kan arbeta med föräldrarna till nyanlända elever så att Kia Kimhag de förstår den nya skolkontexten.

– Vi kommer att jobba med lärare, mentorer, studiehandledare och föräldrar för att skapa bättre förutsättningar för integrering i skolan. Du hittar handboken för skolpersonal här: www.enable-tamkin.com

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

19

”Jag fann en passion i att hjälpa företag att växa” Vad jobbar du med?

Namn: Gabriel Ekman Ålder: 29 Bor: : Kigali, Rwanda Utbildning och examensår: Informatörsprogrammet, 2011– 2014 (Heter nu kommunikationsprogrammet).

Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Vd och medgrundare, BAG Innovation.

20

– Jag är vd för ett Edtech-bolag (Educational Technology) som har skapat en supportplattform för Universitet i Östafrika för att fylla kunskapsgapet mellan studenter och den framtida arbetsplatsen. BAG är en plattform som revolutionerar sättet som studenter arbetar med sin karriärsutveckling genom att skapa ett verktyg som sätter varje kurs i utbildningen i relevans till ett specifikt marknadsbehov och testar studenternas förmågor inom specifika karriärsområden. Studenterna blir därmed proaktivt förberedda på hur marknaden ser ut efter studenten, och kan anpassa sina yrkesfärdigheter innan det blir försent.

Varför fastnade du för ditt yrkesområde?

– Under min tid på Högskolan i Gävle jobbade jag med Drivhuset Gävleborg och fann en passion i att hjälpa företag att växa. Sedan dess har jag startat 2–3 företag och insett sakta men säkert att entreprenörskap är min grej. Jag har testat att jobba inom alla möjliga olika områden och har aldrig fastnat för ett specifikt yrke eller yrkesområde, utan snarare i rollen som affärsutvecklare, projektledare och entreprenör.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle?

– Vi studerade projektledning under vårt andra studieår på Högskolan och jag och tre klasskamrater startade en ideell förening i samband med detta som hette ”Rädda Bocken”. Det var ett socialt projekt med syfte att rädda Gävlebocken från att brinna varje åt. Projektet fick stor uppmärksamhet och flera sponsorer.

Detta skapade lärdomar för livet och hjälpte mig att lista ut vad jag ville bli ”när jag blir stor”.

Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv?

– I dag jobbar jag bland annat med projektledning, marknadsföring, ledarskap och organisationskommunikation och jag har haft stor nytta av mina studier inom dessa områden. Min utbildning la grunden till många av de kunskaper jag har i dag och den har hjälpt mig igenom många svåra situationer med de olika företag jag har startat i Sverige och här i Rwanda.

Vad är det bästa med ditt yrke?

– De bästa med mitt jobb är att se konstant utveckling hos mina medarbetare, studenterna vi arbetar med och med mig själv. Jag älskar att

ALUMN

jobba med förändringsprocesser och att leda nya projekt, vilket har varit definitionen av min roll de senaste tre åren. Vi har lyckats skapa jobb för mer än 600 examinerade studenter det senaste året och tränat över 7 000 ungdomar här i Kigali, vilket förstås gör min roll ännu mer givande.

Vad gör du på fritiden?

– Kigali ligger mitt i Rwanda med närhet till vackra dalar och sjöar över hela landet. På fritiden upptäcker jag nya platser runt om i landet, campar på safari, hajkar, spelar musik i ett amatörband, sportar med mera.

Vad har du för framtidsplaner?

– Vi planerar att expandera vår verksamhet till Tanzania och Etiopien, och

så småningom hela kontinenten. Så jag är kommer definitivt att vara kvar i Afrika de kommande åren och jobba med BAG. Mitt mål är att vårt projekt ska skapa skillnad och påverka över 10 miljoner studenter i Afrika inom de kommande 6 åren. Är det något mer som du vill berätta kopplat till ditt arbete?

– Vi arbetar konstant med utbyten mellan oss och universitet från hela världen och det hade varit fantastiskt att ha studenter från Högskolan i Gävle besöka oss i Rwanda och genomgå sin livs praktikupplevelse. Rwanda är ett av de säkraste, renaste och mest jämställda länderna i Afrika och det är otroligt vackert, så tveka inte att komma på besök!

Kontakt: Gabriel Ekman Mejl: gabriel@baginnovation.rw Telefon: +250 781 070 684

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

21

Here we present some selected articles from the magazine translated into English.

Everything under the sun ends up on his desk He meets people at the extremities of life. University priest Leif Nahnfeldt takes a genuine interest in the encounter with individuals and how he can contribute thoughts about existential and spiritual health. Aside from this, it is music that ignites his inner flame.

We meet at the University of Gävle at a time when the premises are deserted. For students, all tuition is taking place remotely for the rest of the spring term as a measure to combat the spread of the new coronavirus, Covid-19.

– For me, the most important thing in a situation like this is to show that I’m available as a resource for students and staff at the University to talk to. What’s making me think is how we can better equip people to deal with stressful crises on both existential and spiritual levels, he says.

She provides tools for school staff working with new arrivals Children who come to Sweden from other countries and start school here can bring with them trauma to which school staff need to relate in their teaching. In the Enable project, teacher Kia Kimhag has developed methods that provide support to Arabicspeaking students.

The project “Self-learning for Arab refugee children” has focused on providing an understanding of how pupils can work more independently, even if they have not yet mastered the new language. It is aimed primarily at school staff who have contact with newly arrived pupils in their teaching.

– It’s all about providing Arabic-speaking pupils with better support for self-learning in the classroom. We chose this particular target group because all participating project partners received the most refugees with this background in 2015. These pupils can bring with them trauma, so the aim of the project has been to provide school staff with support in how they can respond to and support the pupils, says Kia Kimhag.

You can find the manual for school staff here: www.enable-tamkin.com

22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

Something particularly close to his heart is conversations and providing tools for people who are going through tough life situations.

– When you’re going through a crisis, many people tend to start thinking about which people mean and have meant a lot to them. It becomes especially important to maintain fellowship, to do things that reinforce relationships and express positive feelings for each other, he says.

IN ENGLISH Research partnership with Berendsen contributes to integration and better occupational health More varied duties, clear instructions, division into teams and also language lessons during working hours. A unique partnership between the Berendsen laundry in Ockelbo and the University of Gävle will now contribute to greater social justice, better integration and fewer musculoskeletal disorders within the company.

Employees at the company were issued with questionnaires about their physical and psychosocial health, and researchers measured their workload. Job rotation is now being introduced to provide greater variety in their duties.

– This is a really unique study, because I’ll be monitoring the physical element of job rotation, combined with the psychosocial elements.

We hope that the changes there will result in improved team spirit and more equality between women, men and new arrivals, she says.

She is examining the challenges of flexible work Being able to control your own working hours is a dream for many people. But being expected to be constantly available, even in the evenings and at weekends, can create stress that blurs the line between work and private life. Common rules and clear leadership are two important factors in this context, according to Sofie Bjärntoft, PhD student in Occupational Health Science.

Her studies are part of a large project that the University of Gävle is undertaking with the Swedish Transport Administration, where the majority of employees have flexible working hours.

– My research is about how to achieve a balance if you work flexibly. It deals with, for example, digital information, how to set boundaries between work and private life, how to work in a group and create a sustainable culture. There’s a lot of focus on when you should be available and how we contact each other, says Sofie Bjärntoft.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Maj 2020

23

DU KAN FORTFARANDE SÖKA! Det finns fortfarande platser kvar på en del program och kurser vid Högskolan i Gävle till sommaren och hösten.

På utbildningar där anmälan fortfarande är möjlig efter sista anmälningsdag kan du göra en sen anmälan.

Regeringen har även föreslagit att Högskolan ska få 100 fler sommarkursplatser och 182 fler platser på basåret i höst och nästa år.

Så håll ögonen öppna framöver!

Du ansöker som vanligt via antagning.se.

VILL DU SAMARBETA MED OSS? Vi söker alltid nya företag och andra aktörer att knyta kontakt med till våra utbildningar och till vår forskning.

På hig.se/samverkan kan du läsa mer om hur just du skulle kunna samarbeta med oss!

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

”Ur pandemin kommer vi förhoppningsvis med ändrade beteenden”

20221606

DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA

D

et är en annorlunda tid.

Coronapandemin påverkar allas våra liv. De flesta arbetar hemifrån, korridorerna på campus ekar tomma, vi möts av skyltar att vara rädda om varandra och hålla avstånd, och det gör vi. Vi har slutat att ta varandra i hand, ”kramas” och vi har fysisk distansering.

I skrivande stund har vi precis genomfört två digitala disputationer, Goran Milutinovic och Mattias Holmgren disputerade i slutet av april, och det med bravur! Vi genomförde de digitala och offentliga akterna utan större tekniska missöden!

förhoppningsvis med ändrade beteenden – att vi och hela världen kan ställa om har viruset bevisat.

Hur fungerar det då att arbeta digitalt?

Jo, ganska bra. Resfria möten har vi vips infört och här kan vi lätt sätta målet till 100 %. Zoom är ett verktyg som snart alla hanterar, även min gamla mamma.

Interna zoom-möten som avlöser varandra har disciplinerat oss – alla räcker upp sin hand, får prata till punkt och vi pratar inte i munnen på varandra. Ett beteende värt att bibehålla.

Men om jag ska vara ärlig så går också något förlorat.

Nickningar och kroppsGunilla Mårtensson Drar mig till minnes en kröspråk, den direkta bekräfnika jag skrev i LEVE! förra telsen ersätts med emojivåren, att klimatkrisen kräver omställspråkets symboler och tummen upp. ning, och jag listade en rad påståenden.

När pandemin är över har den förändrat Ett påstående var: Jag kan tänka mig oss, mycket är värt att bevara men låt disputationer där betygsledamöter är begreppet social distansering suddas ut med på länk. från mitt minne. Låt mig kramas och låt mig slippa ”raise your blue hand”.

Men det var inte klimatkrisen som fick hela världen att ställa om, utan ett okänt virus – covid-19. Ett virus som skördar Gunilla Mårtensson liv och oändligt lidande men också lär Akademichef oss mycket. Ur pandemin kommer vi Akademin för teknik och miljö (ATM)