"För att få en hållbar evolution
behöver vi samarbeta med naturen" En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
REDAKTÖRENS RUTA
"Jag skulle gladeligen vistas i skog och natur hela dagarna"
LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på Högskolan. LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter. Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve. Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se. Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafisk form Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus
Text Anna Sällberg
J
ag fick göra ett litet test. Inte vilket test som helst, utan ett test i hur mycket jag identifierar mig med naturen. Och det är väl egentligen aldrig något som jag har funderat kring. Det korta testet genomfördes när jag intervjuade personen som är föremål för porträttet i det här numret. Av tio figurer, där två cirklar (den ena cirkeln symboliserade människan och den andra naturen) var olika mycket sammanflätade med varandra valde jag den som var nästan en helhet – 90 procent av ”jag” var sammanlänkad med naturen. ”Då är jag mest intresserad av de 10 pro-
del av naturen och dess evolution. Jag skulle gladeligen vistas i skog och natur hela dagarna, för det är då jag känner mig som mest levande. Kanske är det just för att jag är natur. Läs mer om Matteo Giustis erfarenheter från hemlandet Italien och hans forskning som fokuserar på hur barn påverkas positivt av att vistas i skog och mark (s. 9–11). I det här numret kan du även få en tanke-
ställare när det gäller ditt plastanvändande i reportaget om Jakten på plasten (s. 4–7).
cent av dig som inte är natur”, sa miljöforskaren Matteo Giusti och berättade att de flesta väljer just cirklarna som är 70, 80 eller 90 procent sammanlänkade. Jag vet inte vad jag grundade mitt svar på, det kändes bara bra just då.
Du får följa med till bostadsområdet Sätra
Men det fick även mig att fundera på de
Tveka inte att kontakta mig!
i Gävle där ängshö blir till blomsterängar (s. 12–13). Och möt två didaktiker som vet hur framtidens skolor bör utformas (s. 18–19).
Har du tips på innehåll till tidningen?
där 10 procenten. För vi människor är, precis som Matteo Giusti betonar, en
Upplaga Cirka 3 400 Du hittar oss även på sociala medier som
Youtube
I DETTA NUMMER SIDAN 4
Rätt plast på rätt plats I projektet Jakten på plasten ligger fokus på att minska vårt plastanvändande för att bidra till att rädda vår planet.
SIDAN 16
Så bör framtidens skolor se ut Två didaktiker har analyserat dagens skolmiljöer och gett förslag på hur framtidens skolor bör utformas.
SIDAN 9
Ett med naturen Matteo Giusti sadlade om från datavetare till miljöforskare och nu brinner han för att tidigt ge barn kunskap om naturen och dess växter och djur.
SIDAN 19
”Jag har arbetat och trivts på Högskolan i 20 år” Camilla Niss blir ny chef för Akademin för utbildning och ekonomi.
SIDAN 12
Från frö till blomsteräng På flera platser i Gävle kommun har ängshö från kulturmarker spridits över tidigare gräsytor för att ge plats åt fler ängar.
SIDAN 20
Att sätta gränser Frida Astner har utbildat sig till förrättningslantmätare och jobbar nu med juridiska prövningar av ärenden på Lantmäteriet.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
3
”Det ska vara rätt plast på rätt plats.”
4
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
JUST NU
De jagar plast i kampen mot klimatförändringarna Att minska vårt plastanvändande har stor betydelse för klimatet. Högskolan i Gävle deltar tillsammans med flera andra aktörer i projektet Jakten på plasten med syfte att få fler att fatta mer miljövänliga val när det gäller plastprodukter. Text och foto Anna Sällberg
P
lasten finns överallt omkring oss. Plastkassen du lägger dina matvaror i, plastförpackningen till lunchrätten, vattenflaskan i plast, schampoflaskan och till och med tandborsten. Många bäckar små som kan få stora konsekvenser i längden. – Vi använder plast i alla våra verksamheter och den är ofta fossil och bidrar till koldioxidutsläpp som har en stor klimatpåverkan. Syftet med det här samverkansprojektet är att tillsammans hitta lösningar för att minska vår klimatpåverkan från plasten, säger Anna Högberg, universitetsadjunkt i miljöteknik och projektledare för Jakten på plasten på Högskolan i Gävle. Vi träffas vid kaféet i foajén på Gävle sjukhus. En strid ström
av kunder passerar kaféet. En del sätter sig ner för att fika, en del köper färdigförpackad mat att ta med sig upp på av-
Anna Högberg, Lars Lindström och Elin Sjöberg
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
5
delningarna. Kaféet drivs i företaget Jobmeals regi och för personalchefen Lars Lindström var det en självklarhet att dra sitt strå till stacken och delta i Jakten på plasten. – Vi driver en verksamhet där vi använder en del engångsmaterial och då har vi ett ansvar. Här kunde vi ganska direkt och enkelt vidta åtgärder och det var lätt att få med sig personalen, säger han. Till exempel har plastmuggarna bytts ut mot pappmuggar och plastbesticken mot träbestick. Kafégästerna som äter på plats äter med vanliga bestick som sedan diskas i köket. – Vi har också tagit bort sopkorgarna och i stället får besökarna ställa allt 6
skräp på brickorna och så sopsorterar personalen skräpet, säger Lars Lindström. Anna Högberg projektleder Jakten på plas-
ten regionalt där Högskolan i Gävle, Region Gävleborg och Gävle kommun deltar. Projektet pågår i ett och ett halvt år med slutdatum i maj år 2020. – Kaféet på sjukhuset är ett bra exempel där små åtgärder som inte varit svåra att genomföra ändå får stora effekter, säger hon. Jag får följa med in bakom själva kaféet. – Det är här det händer, säger Lars Lindström och syftar på en av de miljövänliga förändringarna som de har
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
genomfört. Kafébiträdet Elin Sjöberg visar sopsorteringen där personalen delar upp gästernas skräp i papper, plast och kompost. – Vi har fått en del frågor, som ”har ni inga soptunnor?”, men inga klagomål. Jag har börjat tänka mer på småsaker som man inte tänkte på förut. Till exempel har vi haft små plastbestick till räksmörgåsarna, men dem har vi bytt ut mot vanliga skedar som vi diskar efteråt. Vi har också en vattenkran där man får ta vatten i pappmugg i stället för att behöva köpa plastflaskor med vatten. Det tror jag har minskat vår plastanvändning mycket, säger hon.
Ett stort fokus i projektet är upphandlingar och Anna Höberg betonar att arbetet högre upp i kedjan är minst lika viktigt som att ta hand om det som i slutändan blir avfall. – Det handlar mycket om vad vi ställer för miljökrav när vi gör upphandlingar, så att vi använder produkter som minskar påverkan på klimatet. Vi har sopsorterat sedan början på 90-talet, men fortfarande pratar vi om det här. Vi borde ha kommit längre, för det ska inte behöva bli så mycket avfall. Behovsanalyser vid inköp är jätteviktigt, så att man funderar: behöver jag verkligen det här? Hon har gjort en kartläggning av plastanvändningen på Högskolan i Gävle och liksom många arbetsplatser finns det även här en del att jobba med. – Om man jämför med till exempel Regionen eller Gävle kommun så använder vi inte lika mycket plast, men den plast vi använder ska vara bra. Så jag har en del kontakt med våra inköpare och upphandlare. Sedan handlar det även om löst hängande frukter. Vi har alldeles för många sopkorgar under varje kontorsplats på Högskolan. Hur får vi bort dem? frågar sig Anna Högberg.
svårt, då den ofta fyller en funktion. – Plast kan vara bra på vissa sätt för att förlänga matens livslängd. Men det ska vara rätt plast på rätt plats. Konsumenterna ska egentligen inte behöva tänka när de handlar, utan vi behöver trycka på producenterna som har ett ansvar att se till att de använder plast som är av återvunnen eller förnybar plast, säger Anna Högberg.
”Vi driver en verksamhet där vi använder en del engångsmaterial och då har vi ett ansvar.”
En utmaning är också alla studenter och hur man på bästa sätt kan ge dem möjlighet att sortera sitt avfall. Ofta köper de en matlåda som de sedan tar med sig och sätter sig i någon korridor och äter. – Var ska de då slänga plastlådan? Det är få ställen där det finns plastsortering. Så vi borde ha en bra och tydlig sorteringsmöbel på varje plan. För egentligen är det otroligt lite av det som behöver slängas som är brännbart, säger Anna Högberg. Att helt komma ifrån plasten är
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
7
IAKTTAGET
Tibetansk mästare inspirerar till forskning om kvinnors möjligheter på 1500-talet Den tibetanska kvinnliga mästaren Kuntu Sangmo skrev religiösa sånger inom buddhismen på 1500-talet. Nu ska religionsforskaren Stefan Larsson i ett unikt projekt fördjupa sig i hennes liv och poesi som han tror att vi kan ha stor nytta av även i dag. Stefan Larsson
Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson
S
tefan Larsson har blivit beviljad drygt 2,8 miljoner kronor i forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond. Forskningen ska pågå i tre år. – Det känns förstås mycket roligt och uppmuntrande. Kuntu Sangmos diktning ingår i en omfattande handskriven biografi som upptäcktes i Tibet relativt nyligen. Eftersom det endast finns ett fåtal texter som belyser kvinnors religiositet inom den tibetanska buddhismen är denna text ytterst unik. Kuntu Sangmos biografi är sensationell eftersom den visar att det var möjligt för en kvinna att uppnå ett högt anseende och en uppsatt position inom den
8
tibetanska buddhismen under denna outforskade tidsperiod. Stefan Larssons tidigare doktorsavhandling handlade om en tibetansk ”galen yogi” som hette Tsangnyön Heruka. Han har sedan fortsatt att forska om honom och den specifika buddhistiska traditionen som både han och Kuntu Sangmo tillhörde. Han har också och översatt Tsangnyön Herukas sånger. – Kuntu Sangmos namn har ibland dykt upp i de tibetanska texter som jag har arbetat med och jag har länge velat veta mer om henne. I det kommande forskningsprojektet ska
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
även hennes sånger översättas och Stefan Larsson planerar att genomföra fältstudier i Tibet och eventuellt också i Nepal och Indien. Vilken nytta ska sedan samhället kunna ha av din forskning från det här projektet? – Jag tror att vi har mycket att lära av Kuntu Sangmo och av den tradition som hon var en del av. Det poängteras till exempel ofta i de tibetanska texterna som jag ska översätta och analysera att det är viktigt att vi människor inte drivs av själviskhet och egoism. Det är också högst angeläget att denna exceptionella kvinna inte glöms bort och att hennes religiösa diktning och livshistoria bevaras och görs tillgänglig.
NÄRGÅNGET
Matteo Giusti vill att vi ska känna oss som en del av naturen Barn som får ta del av naturupplevelser blir också mer benägna att ta hand om djur, växter och miljö. Med sin forskning om barns kontakt med naturen vill Matteo Giusti sätta fokus på vikten av att vi vistas ute i det fria, både för hälsan och för att skapa värderingar som bidrar till en mer hållbar värld. Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
9
M
atteo Giusti är uppvuxen i den gamla kulturstaden Verona i norra Italien. Han studerade datavetenskap och tog en kandidatexamen i ämnet. Men längtan efter något nytt förde honom till Sverige. – Jag blev uttråkad. Jag bodde i en ort som var lite för liten för mig. Den hade 8 000 invånare och till slut kände jag alla. Du kände alla 8 000 personer?
– Ja, någon är alltid en släkting till någon annan, säger han och skrattar. Och Matteo Giusti har nära till skratt. Hans energi och engagemang för naturen, miljön och i det stora hela vår planet smittar av sig. När datavetenskapen bara kändes som ett spel, där utfallet blev rätt eller fel svar, utan känslor och möjlighet till reflektion fick han upp ögonen för miljöfrågor och hållbar utveckling. – Jag visste att Sverige var bra inom det området så jag började läsa ett magisterprogram vid Stockholm Resilience Centre. Jag hade några jobb som forskningsassistent och tog en doktorsexamen och nu är jag här, säger han och syftar på Högskolan i Gävle. Här är han en del av forskargruppen Urban studio som fördjupar sig inom hållbar stadsutveckling. – När jag började studera den miljömässiga krisen som pågår blev jag på riktigt chockad. Jag kunde inte förstå att vi fortfarande skadar den natur som vi behöver för att överleva. Min instinkt var att jag måste låta folk få veta att det här händer och att de handlingar vi utför i dag påverkar miljön, djuren och haven även för kommande generationer med människor, säger han. I sina studier fokuserar Matteo Giusti på 10
barns förhållande till naturen; hur de utvecklar ett känslomässigt band och lär sig att uppskatta och värna de djur och växter som finns i naturen. – Det är mycket lättare att lära barn något nytt och påverka dem jämfört med att påverka en medelålders person som aldrig ifrågasatt sitt förhållande till naturen. Det finns en anledning till att vi går i skolan när vi är barn eftersom det är när vi är unga som våra tankar och värderingar formas. I sina studier har Matteo Giusti sett att personer som är vana vid skog och natur och kanske även bor i en naturnära miljö känner sig mer bekväma och trygga med naturupplevelser. Är du däremot uppvuxen i en stad utan närhet till skog kan just skogen kännas otrygg och främmande. – Det här är en känsla som kommer från ditt undermedvetna. Och jag hävdar att det är viktigt att vi inte separerar oss från naturen, för vi är en del av naturen. Det finns ingenting i oss människor som inte är natur. Vi behöver inte tävla mot biosfären, organismer och växter för att bevisa vår överlägsenhet. För att få en hållbar evolution behöver vi samarbeta med naturen. Matteo Giusti har märkt stora skillna-
der i attityd och förhållande till naturupplevelser när han jämför Sverige med sitt hemland Italien. Framför allt är de kulturella skillnaderna stora och medan vi i Sverige har firanden kopplade till landets olika årstider så förekommer det Italien i princip bara ceremonier och ritualer kopplade till religionen.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
NÄRGÅNGET Att vistas i naturen är inte alls lika självklart för en italienare. – I Sverige har ni allemansrätten som underlättar mycket för folk att ta sig ut i skog och mark och njuta av den. Vill du plocka svamp i Italien behöver du ansöka om ett tillstånd och då kan du möjligen få göra det ett visst antal Kajsa Svaleryd dagar, en särskild tid under de dagarna och endast en begränsad mängd svamp. Där Matteo Giusti växte upp fanns det inte heller lika stora ytor med skog som det gör på många platser i Sverige. – En italienare är inte en person som går ut på en promenad i skogen, för man är inte bekväm med det. Vi är inte uppvuxna med det. Vi värderar mer sociala aktiviteter, kultur och framför allt mat. Matteo Giusti hänvisar skämtsamt till det bevingade svenska ordspråket ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.” – I Italien finns det dåligt väder. Regnar det går man inte ut, säger han med ett leende.
”Jag kunde inte förstå att vi fortfarande skadar den natur som vi behöver för att överleva.”
Själv har han däremot anpassat sig till
vårt naturkära land och han har lärt sig att uppskatta skogen. Han tar varje tillfälle han får att hoppa upp på sin mountainbike och köra ut i skogen intill lägenheten i Skarpnäck i södra Stockholm där han bor tillsammans med sin sambo och deras dotter som är 2,5 år. – Naturen fascinerar mig och eftersom jag inte är uppvuxen med den är naturen fortfarande ganska okänd för mig. Jag gillar att cykla i skogen och att hoppa i leran. Så egentligen önskar jag att jag inte behövde ha de här kläderna på mig som jag har nu, utan att jag kunde vara ute, bli blöt och känna att det går bra. Det är en livsstil.
Hur vill du att din forskning ska användas?
– Förskolor och skolor kan redan nu använda sig av den för att få inspiration till naturupplevelser där barnen också har någon vuxen med sig som kan lära dem om djur och växter som finns i skogen. Framöver är en önskan också att arkitekter och samhällsplanerare ska använda min forskning när städer och livsmiljöer ska designas.
MATTEO vid sidan om Namn: Matteo Giusti Titel: Postdoktor och forskare inom hållbar stadsutveckling Ålder: 37 år Bor: I en lägenhet i Skarpnäck i södra Stockholm, med närhet till skogen Familj: Sambo och dottern Skye som är 2,5 år. ”Hon går i förskolan och vistas mer i skogen än jag. Hon gillar det och tycker om att leka med lera och maskar!” Intressen: ”Cykla mountainbike i skogen och springa i löpspår. ”Jag är en adrenalinjunkie.” Musik: Jag lyssnar på nästan all musik. Det beror på vad jag gör och vilket humör jag eftersträvar. Jag lyssnar till exempel på allt från klassisk rock till housemusik. Böcker: ”Jag läser mycket jobbgrejer. Men jag gillar romaner och om jag börjar läsa en roman kan jag inte sluta för jag blir beroende. När jag har semester läser jag romaner, men inte i vardagen. Då tränar jag hellre eftersom jag vill att min kropp ska få röra sig lika mycket som min hjärna. Det måste finnas en balans. Jobba mycket och träna mycket.”
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
11
”På sikt ska det bli blomsterängar som gynnar pollinerare samtidigt som vi skapar attraktivare miljöer för de boende.”
Ängshö ska bidra till blomstrande bostadsområden 12
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
SAMVERKAN Hö från kulturmarker på Iggön och i Skutskär har strösslats över tomma gräsytor i två bostadsområden i Gävle med syfte att skapa ängar rika på blommor och bin. Det är en del i EU-projektet Augmented Urbans där Högskolan i Gävle samarbetar med bland annat bostadsbolaget Gavlegårdarna. Text och foto Anna Sällberg
P
å Ulvsätersvägen i Sätra i Gävle kommun finns flera bostadshus med hyreslägenheter. En lekplats ligger bredvid en fotbollsplan som kantas av en cykelväg. För många år sedan fanns här vida skogsmarker och spåren finns kvar i form av dungar med stora träd här och var. På en yta bredvid cykelvägen har gräsmattan skalats bort och fått ny ogräsfri och näringsfattig jord för att ge plats åt en framtida äng. – Nu har vi lagt ut ängshö här. Tanken är att skapa mer biologisk mångfald och så in fröer som kommer från kulturmarker i närliggande trakter. På sikt ska det bli blomsterängar som gynnar pollinerare samtidigt som vi skapar attraktivare miljöer för de boende, säger Marita Wallhagen, arkitekt, teknologie doktor, forskare och projektledare för Augmented Urbans vid Högskolan Per Svedberg och Marita Wallhagen i Gävle. Det här är ett delprojekt inom Augmented Urbans som är ett
samarbete mellan flera städer i olika länder som ligger nära Östersjön och syftet är att jobba med hållbar stadsutveckling. Höet som används kommer från kulturmarker i den havsnära miljön på Iggön i Gävle kommun och från Skutskär i Älvkarleby kommun, som i dag förvaltas av Naturskyddsföreningen respektive Upplandsstiftelsen.
Dessa marker är rika på olika växtarter. På Iggön har till exempel biologer hittat omkring 50 olika arter på en utvald yta. I höet som torkats och nu placerats ut på Ulvsätersvägen finns fröer. – Blåklocka, ljung, liljekonvalj och prästkragar är några exempel på blommor från ängen på Iggön som kanske kommer att växa här i framtiden, säger Marita Wallhagen. För Gavlegårdarnas del är medverkan i det här projektet ett sätt att kunna förbättra boendemiljön utomhus för hyresgästerna. Bostadsbolaget gör även i ordning fler ängsytor, både frösådda och färdiga ängsmattor, på andra platser. Totalt görs cirka 4 000 kvadratmeter gräsmatta om till ängar. – I slutändan ska det här förhoppningsvis även gynna våra bevingade vänner, säger Per Svedberg på Gavlegårdarna och syftar på insekter som humlor och bin som till viss del är utrotningshotade på många platser. När kommer det här området att slå ut i full blom?
– Under vintern kommer det inte att hända så mycket. Men i vår kommer det att börja gro och förhoppningsvis blommar det under sommaren. Som bäst kommer de här ängarna att vara om två till tre år, säger Marita Wallhagen.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
13
Nyutbildade mattelärare skulle behöva mer stöd Nyutbildade lärare i Sverige skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass. Det säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle, som nyligen disputerat inom området. Sofia Lord, Ullrika Forsgren och Signhild Olsson
Stor satsning ska ge barn och unga verktyg att agera för en hållbar framtid Genom en rad olika aktiviteter ska barn och unga i Gävleborg och Älvkarleby rustas med verktyg för att kunna hantera frågor som rör en hållbar samhällsutveckling. Det är målet för LHU-nätverk Gävleborg som nu fått 630 000 kronor från Region Gävleborg för att jobba med lärande för hållbar utveckling. Signhild Olsson, verksamhetsutvecklare för RucX, Regionalt utvecklingscentrum vid Högskolan i Gävle leder även länets nätverk för lärande för hållbar utveckling (LHU). – Det ligger mycket i tiden att tänka kring de här frågorna. Det är viktigt att uppmärksamma hur man kan jobba inom lärande i skolor och förskolor för att sprida hopp, säger hon. Pengarna som nätverket nu har fått kommer att användas till olika satsningar under tre år framåt. – Vi kommer att skapa ett digitalt forum för att sprida material, vi ska göra en förstudie kring en naturskola i Gävleborg som inte finns i dag och vi ska skapa en rektorsutbildning där rektorer får verktyg för att kunna leda arbete kring lärande för hållbar utveckling, säger Signhild Olsson. 14
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
Hon har undersökt den professionella kunskap som matematiklärare, speciellt i Japan, har och hur personlig erfarenhet där sprids till att bli gemensam kunskap. – I Japan har de etablerat sätt att dela kunskap mellan matematiklärare, så att alla har en likartad uppfattning, och det är det som är nyckeln. Hon framhåller att lärare i Japan uppmuntras att presentera material vid nationella lärarkonferenser, ges möjlighet att skriva böcker för att dela sin erfarenhet, och att alla varje år måste hålla minst en "öppen lektion" där lärare kan titta på varandra och sedan diskutera styrkor och svagheter i lektionen efteråt. – Det finns så många engagerade och duktiga svenska matematiklärare men det krävs tid att tillverka genomtänkta problem och att skriva detaljerade lektionsplaneringar, säger hon.
Yukiko Asami-Johansson
KORT OCH GOTT Sandra Andersson, Sandra Nyberg, Kristina Nilsson och Denice Högstedt
Tre studenter och en doktorand tilldelas vårdstipendium Fyra stipendiater uppmärksammas av Högskolan i Gävle för framgångsrika forskarinsatser. Stipendiet delas ut genom Anna-Lisa Detlow-Bergs stipendiefond och det är det enda egna stipendiet som Högskolan i Gävle har. Sandra Andersson och Kristina Nilsson får 10 000 kronor vardera för sin uppsats om hur distriktssköterskor upplever att det är att vårda patienter i ett palliativt skede inom kommunal hemsjukvård. – Vi intervjuade tio distriktssköterskor och resultatet visade att de påverkas mycket känslomässigt av att vårda patienter i ett palliativt skede, framför allt om det handlar om barn och unga. De hanterar det genom att prata med sina kollegor och de flesta upplevde även mer stöd om de var en del av ett palliativt team där det fanns en organisation och styrning kring arbetet, säger de. Sandra Nyberg tilldelas även hon 10 000 kronor och hennes
uppsats (som hon skrivit tillsammans med en annan student) handlade om distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom primärvårdens akutflöde. – Det här var ett nytt arbetssätt där tre hälsocentraler gick ihop och samarbetade kring ett akutflöde med syfte att effektivisera vården och skapa ett bättre omhändertagande av patienterna, säger hon. Ytterligare en person får stipendium från fonden och det är doktoranden Denice Högstedt. – I mitt forskningsprojekt undersöker jag processen som de personer som har sjuksköterskeexamen från andra länder utanför EU går igenom när de ska bli legitimerade i Sverige. Sedan följer vi upp deras väg ut i arbetslivet. Syftet är att se vad som underlättar för att de ska komma ut i arbetslivet, säger hon.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
15
Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i projektet Bygga skola med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken. Text och foto Anna Sällberg
16
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
Anneli Frelin och Jan Grannäs
FORSKNING
B
efolkningsprognoser visar att cirka tusen nya förskolor och skolor behöver byggas i Sverige de kommande tio åren för att möta de ökande lokalbehoven. Då krävs det också att skolorna byggs på rätt sätt och är anpassade för vad de ska användas till. – Det är stora satsningar som ska göras nationellt och ute i kommunerna. En skola kostar ganska mycket att bygga och då kanske det är bra om man bygger hyfsat rätt från början, säger Jan Grannäs, docent i didaktik.
Både han och Anneli Frelin är lärare i grunden och har under många år forskat inom didaktikområdet. Projektet Bygga skola genomfördes i det fristående forskningsinstitutet Ifous regi, under ledning av arkitekten Suzanne de Laval från Arkitekturanalys. Syftet har varit att indikera möjligheter och begränsningar i dagens utbildningsmiljöer, samt ge förslag på förbättringar. – I relation till andra områden är det här väldigt outforskat. Särskilt inom utbildningsvetenskap finns det inte så mycket tidigare forskning inom ämnet, säger Anneli Frelin, professor i didaktik.
flexibilitet, dimension, ägarskap, ljudmiljö och visuell miljö. – Matsalar är ofta en utmaning, både med logistik och med ljudnivå. Det är många barn och anställda som ska passera där under kort tid och då blir miljön lätt ganska stökig, säger Jan Grannäs. På vissa skolor i undersökningen användes till exempel bullerdämpning med gardiner, dämpade stolar och lågreflekterande bordsytor användes i viss utsträckning, men få matsalar var konsekvent utformade för att dämpa ljudnivån. – Det finns också en trend att vi gärna glasar upp väggar. Det fungerar bra i vissa kontexter, kanske mindre bra i andra. En risk är att det blir fokusförskjutningar. Om barnen sitter i ett klassrum och du har en glasvägg ut mot korridoren där du ser kamraterna komma ut från en annan sal kan du få svårare att koncentrera dig, säger Jan Grannäs. Tanken är att skolhuvudmän nu ska kunna använda rapporten som grund när nya skolor planeras och byggs.
”Matsalar är ofta en utmaning, både med logistik och med ljudnivå.”
Medlemmar i Ifous är skolhuvudmän och i just det här projek-
tet studerades totalt nio grundskolor i kommunerna Huddinge, Nacka, Stockholms stad och Kungsbacka. Grunden i datainsamlingen har varit så kallade ”gåturer”. – Den som leder en gåtur har valt ut ett antal platser som gruppen kommer att stanna vid. Och gruppen består av till exempel rektor, lärare, specialpedagogiska myndigheten, elever och så vidare. Metoden är väldigt intressant och givande eftersom personer med olika expertis ser platserna på olika sätt, säger Jan Grannäs.
Projektet har utmynnat i en rapport med namnet ”Skolmiljöer: Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö”. Forskarna presenterade resultatet i form av teman såsom
Hur ser den optimala skolmiljön ut?
– Jag brukar säga att det beror på om du ska hålla på med högläsning eller höjdhopp. Som didaktiker ligger undervisningens syften oss varmt om hjärtat. Det är väldigt stor skillnad vad man gör i skolan i olika stadier och ämnen, och när man försöker generalisera goda lärmiljöer blir det ofta brister eftersom det finns olika behov, säger Anneli Frelin. Hon betonar att hur en skolmiljö ska utformas alltid är i relation till en elevgrupp, en verksamhet, en pedagogik och en organisation. – Om en skola är byggd för klasser med 20 elever och sedan finns det inte resurser så man måste ha klasser på 30 elever, då blir det en stor utmaning att få skolmiljön att fungera. Så allt hänger ihop. Vill du veta mer? Kontakta Anneli Frelin på anneli.frelin@hig.se eller Jan Grannäs på jan.grannas@hig.se.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
17
KRÖNIKA
”Bra ledarskap känns. Dåligt ledarskap känns också, men mera diffust.” Svante Brunåker
F
ör ett antal år sedan skulle den dåvarande Institutionen för ekonomi utse en ny prefekt. Kandidaterna fick möta kollegiet och berätta om sig själva och deras tankar om uppdraget. Efter en stund ställde en medarbetare följande fråga till en av kandidaterna: ”Hur vill du beskriva din ledarstil?” Svaret kom blixtsnabbt: ”Vad finns det att välja på?” Att döma av kandidatens breda leende var hen helt klart nöjd med sitt svar. Kort, rappt, lite fräckt. Nonchalant. Personen som frågade blev tyst och tittade ner i sina papper. Det kom inga fler frågor. Ledarskap är både i teorin och i praktiken ett högst levande ämnesområde. Flera olika teoretiska fält har närmat sig ämnet och det har lett till en rik, men spretig, litteratur på området. Inom det praktiska fältet finns det många som har skrivit böcker och föreläst inom ämnet. Mycket av detta går under rubriken ”Heathrow University” som syftar på det överflöd av självhjälps- och ledarskapslitteratur som finns i varje välsorterad kiosk på våra flygplatser. 18
Många har en intuitiv bild av vad bra ledarskap är och hur det tar sig uttryck. Bra ledarskap känns. Dåligt ledarskap känns också, men mera diffust. Ibland är det svårt att sätta ord på exakt vad det är som brister när ledarskapet inte fungerar. Här följer några förslag, utan inbördes ordning, på beteenden att hålla koll på och som tillsammans eller var för sig kan vara ett uttryck för dåligt ledarskap:
• Ledaren skapar osäkerhet genom ordval och handling. • Ledaren använder en diskurs som handlar om straff. • Ledaren distanserar sig och är svår att nå. • Ledaren förmedlar oreflekterat instruktioner vidare i sin organisation. • Ledaren lämnar medarbetare med svåra uppgifter utan stöd. • Ledaren låter andra fronta svåra beslut.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
Svante Brunåker Svante Brunåker har varit akademichef vid Akademin för utbildning och ekonomi sedan 2012. Vid årsskiftet lämnar han uppdraget som akademichef och återgår till sin anställning som lektor i företagsekonomi på Avdelningen för ekonomi. ”Att tillsammans med ledningsgruppen få leda arbetet inom AUE har varit en stor förmån och mycket lärorikt för mig. Jag vill passa på att tacka alla medarbetare för deras målmedvetna arbete att göra AUE till den starka och viktiga aktör som akademin har blivit!”.
CHEFSNYTT
Camilla Niss blir ny akademichef Med flera ledningsuppdrag på meritlistan och en bakgrund inom industriell arbetsvetenskap byter nu Camilla Niss akademiskt område när hon tar över ledarrollen för Akademin för utbildning och ekonomi (AUE) på Högskolan i Gävle. Text och foto Anna Sällberg
V
id årsskiftet blir hon ny akademichef för AUE efter Svante Brunåker som avslutar sitt uppdrag. Före det har hon varit universitetslektor och forskat inom ramen för Högskolans forskningscentrum CLIP (Centrum för Logistik och Innovativ Produktion). Hon har en doktorsexamen inom industriell arbetsvetenskap och tidigare har hon även haft roller som avdelningschef och prorektor. – Jag har arbetat och trivts på Högskolan i 20 år. Jag ser fortfarande mitt jobb som en rolig och utvecklande resa. Jag tycker mycket om den akademiska miljön och har haft förmånen att få kombinera forskning och undervisning med olika ledningsuppdrag, säger hon. Vad ser du som viktiga uppgifter som ny akademichef för AUE?
– Jag vill börja med att säga att jag ser mycket fram emot det nya ledningsuppdraget. Det ska verkligen bli roligt att få en större inblick i akademins utbildningar, inte minst i lärarutbildningen och den samverkan som finns med kom-
Camilla Niss
munerna. Det känns också kul att gå in i ledningsuppdraget nu när AUE är inne i en fin utvecklingsfas med starka ambitioner kring att bygga kompletta utbildningsmiljöer och jag ser det såklart som min uppgift att stötta och verka för de ambitionerna. Det är tydligt att den kompetens som finns inom akademin kommer att kunna bidra stort till Högskolans strategiska forskningsområden, vilket känns motiverande. För mig som ny akademichef blir det viktigt att vara lyhörd och jag har som ambition att ”kratta manegen” så att kollegiets engagemang och kompetens kan mobiliseras mot uppsatta mål. En central uppgift för mig blir att stötta avdelningscheferna i deras arbete och det är viktigt med en välfungerande ledningsgrupp som upplever högt i tak, gemenskap och arbetsglädje. Ledningsgruppens viktigaste uppgift är i sin tur att tänka och agera strategiskt för akademins och Högskolans bästa och att säkerställa att medarbetarna trivs och har förutsättningar att genomföra och vidareutveckla excellent utbildning och forskning.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
19
Frida Astner avgör var gränsen går Vad jobbar du med?
– Det är ett väldigt varierande jobb och jag hanterar ärenden och gör en juridisk prövning. Det handlar ofta om förrättningar, till exempel kan det vara privatpersoner som vill stycka av lite mark. I vissa fall måste en mätning ske inom en förrättning och då tar vi hjälp av mätingenjörer. Sen utreder vi så att det blir lämpliga fastighetsindelningar, ibland kan det bli en utredning av gamla samfälligheter. Varför fastnade du för ditt yrkesområde?
– Från början ville jag bli fastighetsmäklare. Men den arbetsmarknaden 20
kändes tuff inför framtiden så jag sökte runt på Högskolans hemsida och hittade lantmätarprogrammet. När jag läste beskrivningen kände jag: det är den här utbildningen jag ska gå! Det är mycket ekonomi och juridik vilket är kul och det är stor brist på lantmätare så arbetsmarknaden är väldigt lovande även för dem som pluggar nu. Jag har inte hört någon från min klass som inte har fått jobb efter examen. De flesta hamnar på Lantmäteriet, en del blir konsulter. Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle?
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
FAKTA Vid Högskolan i Gävle kan du läsa det treåriga lantmätarprogrammet. Det finns tre inriktningar att välja mellan; ekonomisk/juridisk, teknisk eller högskoleingenjör. Hösten 2020 startar dessutom Högskolan i Gävle sitt första civilingenjörsprogram, med inriktning lantmäteriteknik. Utbildningen är fem år och leder till en examen på avancerad nivå. Läs mer på www.hig.se/utbildning.
ALUMN
”Det är stor brist på lantmätare så arbetsmarknaden är väldigt lovande även för dem som pluggar nu.” rätt och fastighetsbildningsteknik. Så det var många kurser som jag verkligen har nytta av. Vad är det bästa med ditt yrke?
– Att utreda är det roligaste. Inget ärende är det andra likt, det finns alltid något som kan ”ställa till det” och en förrättning kan få en helt ny vändning. Det förekommer en del tvister mellan grannar och då känns det bra att kunna vara till hjälp och berätta vad som gäller. – Jag har varit med om mycket i studentlivet. Jag satt med i styrelsen i föreningen Gefleteknologerna i två år, först som utbildningsbevakare och sedan som ordförande. Det kommer jag aldrig att glömma. När det gäller just Högskolan så känner man sig som hemma när man pluggar där. Jag lärde känna mycket folk och fick ett stort nätverk eftersom jag var med på insparkar och i styrelsen. Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv?
– Jättestor nytta eftersom jag fick de grundläggande kunskaperna där. Som ny på jobbet är det mycket nytt men man förstår vad kollegorna säger och lantmätarprogrammet är ju väldigt nischat. Jag läste till exempel mycket fastighets-
Vad gör du på fritiden?
– Jag försöker återhämta mig. Kollar på serier. På helgerna umgås jag med kompisar. Vad gör dig glad?
– Jag blir glad när människor runt omkring mig är glada! Vad gör dig arg?
– Orättvisor kan göra mig arg, i alla situationer. Vad har du för framtidsplaner?
– Hittills har målet varit att börja jobba så jag har inte hunnit reflektera så mycket. Just nu handlar det om att hitta min roll i yrket!
Namn: Frida Astner Ålder: 25 Bor: I Gävle. Kommer från Ockelbo och flyttade till Gävle för studierna. Utbildning och examensår: Lantmätarprogrammet, ekonomisk/juridisk inriktning. Examen juni 2019. Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Förrättningslantmätare på Lantmäteriet i Gävle.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
21
Here we present some selected articles from the magazine translated into English.
Tibetan master inspires research on women’s opportunities in the 1500s The female Tibetan master Kuntu Sangmo wrote Buddhist religious songs in the 1500s. Through a unique project, religious scholar Stefan Larsson will now study her life and poetry, which he believes to still be relevant in our times. Stefan Larsson has been granted SEK 2.8 million in research funds from Riksbankens Jubileumsfond. The research will be conducted over three years. – I am of course very happy and encouraged by this. Kuntu Sangmo’s poetry is part of an extensive hand-written biography which was recently discovered in Tibet. As there are only a few texts which highlight the religiosity of women in Tibetan Buddhism, this text is very unique, he says.
They chase plastic to fight climate change Reducing our use of plastics is of great significance to the climate. Along with several different actors, the University of Gävle is participating in the project Jakten på plasten (“Plastic Hunting”). – The purpose of the collaborative project is to work together to find solutions which would reduce our environmental impact through plastics, says Anna Högberg, assistant lecturer in environmental engineering and project manager for Jakten på plasten at the University of Gävle. We meet at the café in the foyer at Gävle hospital. The café is managed by the company Jobmeal, and for personnel manager Lars Lindström, it was only natural that they do their part to contribute to Jakten på plasten. – Our business uses quite a lot of disposable items, which means we have a responsibility. Pretty much right out of the gate, we were able to take action with no resistance from the staff, he says.
22
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
IN ENGLISH Matteo Giusti wants us to feel like a part of nature Children who get to experience nature are also more inclined to take care of animals, plants and the environment. Through his research concerning children and their interactions with nature, Matteo Giusti wants to focus on the importance of being out in the open, both for health reasons, but also to create values that help shape a more sustainable world. Matteo Giusti was raised in the old cultural centre of Verona in northern Italy. He studied computer science and has a bachelor’s degree in the field. But the desire to experience something new brought him to Sweden and he began studying the unfolding environmental crisis. His studies are focused on children’s relationship with nature; how they develop an emotional bond and learn to appreciate and care for the animals and plants found in nature. – It is much easier to teach children new things and influence them compared to a middle-aged person who never questioned their relationship with nature. There is a reason we attend school as children, our thoughts and values are shaped when we are young.
Meadow hay to contribute to blossoming residential areas Hay harvested from traditional cultivated fields in Iggön and Skutskär has been strewn across empty grassy areas in two residential areas in Gävle for the purpose of creating meadows full of flowers and bees. This is a part of the EU project Augmented Urbans, where the University of Gävle is collaborating with actors such as the housing company Gavlegårdarna. On Ulvsätersvägen in Sätra, Gävle Municipality, there are several residential buildings with rental apartments. On a plot of land the lawn has been peeled off to make way for a future meadow. – Now we’ve spread meadow hay here. The idea is to create more biodiversity and sow seeds from traditional cultivated fields in nearby areas. In the long-term, this will become flowery meadows which is not only beneficial to pollinators, but also creates more attractive environments for the residents, says Marita Wallhagen, architect, researcher and project manager of Augmented Urbans at the University of Gävle. The project is a collaborative effort between several cities in multiple countries located near the Baltic Sea, with the purpose of working with sustainable urban development.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2019
23
FORSKNING 20221606
Päivi Turunen brinner för att sätta social hållbarhet i rampljuset Hon har forskat om finska romers möjlighet till integration, om fältarbetets betydelse i bostadsområden och om feministiskt samhällsarbete. Päivi Turunen har sett socialtjänstens arbete både från insidan och från utsidan och i sin forskning är hon inriktad på att studera socialt hållbara samhällen. Text och foto Anna Sällberg
P
äivi Turunen är socionom och lekfältarbete inom socialtjänsten, vilket hon tor i socialt arbete vid Högskolan i tycker är positivt. Gävle. Hon har jobbat och forskat – Om man har en grupp fältarbetare som inom socialt arbete långt innan ämär ute i ett bostadsområde kan de tidigt se net social hållbarhet lyftes upp på agendan vilka problem och behov som finns, även om bland makthavare. det finns tecken på kriminalitet och i sådana – Jag var aktiv i miljörörelsen redan under fall försöka göra något åt problemen på 1970-talet. Då handlade samhällsplats. De kan lyssna på vad folk arbete om att utveckla och förhar att berätta om sina livsvillkor. ändra samhället socialpolitiskt, Socialarbetare kan inte göra allt, men sedan 1980-talet har det funmen de kan skapa kunskap och nits i skymundan. I dag handlar lyfta fram frågorna till politikerdet mer om ett arbete som är uppna. sökande, förebyggande och socialt Inom ämnet socialt arbete på mobiliserande i många syften, säHögskolan i Gävle finns en forsger hon. kargrupp om hållbara samhällen Hon är uppvuxen i Torneå och och gemenskaper. Päivi Turunen jobbade en kort period inom soci– Det är unikt i landet. Vi ingår altjänsten innan hon kom till också i forskningsområdet Sverige för att jobba med finska romer och Hållbar stadsutveckling*, vilket kan bli hur stegvis börja undersöka arbetsmetoder i sointressant som helst om vi tar vara på varcialt arbete utifrån ett forskningssyfte. Hon andras kompetenser. För mig är det viktigt har bland annat noterat att enstaka komatt hålla ämnet och kunskapen levande, sämuner, bland annat Gävle, har återinfört ger Päivi Turunen.
DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA
FAKTA I Högskolan i Gävles forskningsstrategi ingår fyra strategiska forskningsområden där målet är att bygga forskning och utbildning tillsammans med företrädare för näringsliv och samhälle. De fyra områdena är: Hållbar stadsutveckling, Hälsofrämjande arbete, Innovativt lärande och Intelligent industri.
VILL DU SAMARBETA MED OSS? Vi söker alltid nya företag och andra aktörer att knyta kontakt med till våra utbildningar och till vår forskning. På hig.se/samverkan kan du läsa mer om hur just du skulle kunna samarbeta med oss!
Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015