Kp 5

er 5 g från a † numm in n n u t id n t e l n e sol k yrk a n s ve n s k a

oktober

2 0 15

Mats Sundin håller på Sollentuna Möt hockeyspelaren som ger tillbaka sid 4 Bönen blev Hannas sorgeterapi sid 8

Pengar, tid och engagemang sid 17

Allhelgonahelgen i Sollentuna sid 23

1

innehåll

”Sudden” njuter av ett vanligt liv Läs mer på sidan 4

kyrkporten 5 oktober 2015 Redaktör: Tina Augustsson kyrkporten@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Lasse Svensson lasse.svensson@svenskakyrkan.se

3.

Var dag med Gud 8.

Bönen Hannas sorgeterapi 10. Hur länge får man sörja?

12.

Låt fler fylla fem 13. Skänk överbliven medicin 14.

Tänd ljus 15. Sorgträd

15.

16.

17.

18.

19.

20.

24.

Diakonens röst Kjell jobbar på nytt tema Pengar, tid och engagemang Vad gör kyrkan för romerna?

Jord att leva på På gång Kyrkoherden har ordet

Medverkar i detta nummer: Camilla Belusa, Iréne Bond, Håkan Elofsson, Petter Karlsson, Staffan Lundstedt, Lotta Person, Marie Starck, Majken Öst-Söderlund Nummer 5, oktober 2015 Årgång: 56 Upplaga: ca 29 000 AD och grafisk form: Tina Augustsson och Camilla Belusa Vinjett: Erik Uppenberg JG Communications Omslagsbild: Håkan Elofsson Distribution: Postens gruppförsändelser Utgiven av Svenska kyrkan Sollentuna Box 13, 191 21 Sollentuna Tfn 08-505 51 3 00 Besöksadress: Sköldvägen 10 www.svenskakyrkan.se/sollentuna

Skriv till Kyrkporten!

Vad tycker du om Kyrkporten?

Tyck till, skriv och berätta. Ge oss ris eller ros. Tipsa om ämnen du vill att vi tar upp.

Svenska kyrkan Sollentuna, Kyrkporten, Box 13, 191 21 Sollentuna E-post: kyrkporten@ svenskakyrkan.se

kyrkporten trycks på miljövänligt papper av edita bobergs som är ett klimatneutralt företag

2

saknade du förra numret av kyrkporten?

dags för årets stora fairtradefika Runt om i landet fikas det rättvisemärkt den 15 oktober.

I Svenska kyrkan Sollentuna serveras rättvisemärkt kaffe/ the varje dag, den 15 oktober räknar vi extra noga hur många koppar som serveras.

Välkommen att fika rättvist i kyrkan.

På grund av flera olika orsaker blev Kyrkporten 4 försenad. Jag ber om ursäkt och hoppas att förseningen inte ställde till några problem och att du hittade den information du behövde på hemsidan och i annonserna i Mitt i Sollentuna.

Redaktören

brit af klerckers stipendium

kan sökas av Sollentunaungdomar mellan 12 och 25 år. Sista anmälningsdag för hösten är 31/10. Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/ sollentuna och under fliken diakoni.

KONFIR MATION

Det finns fortfarande platser kvar på några av konfaalternativen; Åre 1 och Åre 2 samt Multimedia. Sista dag för anmälan är 18/10. Alla födda 2001 och boende i Sollentuna har fått en broschyr hemskickad. Läs mer på konfasollentuna.nu På sid 8 kan du läsa om vad konfirmationstiden betydde för Hanna Bergman.

HITTA TILL KYRKAN Sollentuna kyrka: Kyrkvägen 2 S:t Larsgården: Prästgårdsvägen 4 Sollentuna kyrkogård: Johan Berndes väg 1 Edsbergskyrkan: Kaplansbacken 2 Kummelby kyrka: Sollentunavägen 83 Turebergskyrkan: Sköldvägen 12B

S:t Eriks kyrka: Utsiktsvägen 8 Församlingshuset: Sköldvägen 10 Silverdalskapellet, Silverdalssalen, Silverdals griftegård: Sollentunavägen 19 Stillhetens kapell: Johan Berndes väg 1 Rotebrokyrkan: Ytterbyvägen 4

Pingstkyrkan: Sollentunavägen 193 Missionskyrkan: Kapellvägen 2 Helenelundskyrkan: Sollentunavägen 74

Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/ sollentuna Tfn: 08-505 513 00

ett ord redaktöfrån ren

Vad betyder ”Var dag med Gud” för dig?

Esra Pazhman, 22 år Undersköterska – För mig betyder det att Gud finns för mig varje dag.

Han är med mig hela tiden.

Det har jag alltid trott på, ända sedan jag var ett litet barn.

Thomas Nyman, 39 år, Sångare och säljare – Att leva var dag med Gud betyder att jag känner lugn och att jag får vägledning.

Min målsättning är att leva efter den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”.

Text och foto: Majken Öst-Söderlund

ill t n e m m o k l Vä en het

m barnverksa

i kyrkan!

www.svenskakyrkan.se/sollentuna

Lissie Leidie, 70 år Pensionär – Jag är ambivalent. Varför tillåter Gud allt lidande? Ändå tror jag på en universell kraft, jag tror att människor som är goda har godheten – det vill säga Gud – inom sig. Jag har mött många svårigheter i mitt liv, både egen sjukdom och dödsfall i familjen, men jag tror på framtiden. Även när det är som mörkast finns ljuset. Jag tror att det är först när man blivit vän med döden som man vågar leva.

En tröst i mörkret

När jag skriver det här längtar jag efter den retreat jag bokat in mig på, som ligger några veckor fram i tiden. En hel helg i tystnad. Känns som om jag behöver den extra väl den här gången. Inte nog med allt det vanliga som sköljer över en, den här hösten känns extra. Det känns som om vi lever i en svår tid. Flyktingar och oroligheter. Olyckor och kriser. Både nära och långt borta.

Svarta rubriker, men också ett hopp i att många vill hjälpa till.

För mig är retreat ett sätt att samla mig.

Stänga av och lyssna inåt. Och i tystnadens gemenskap komma närmare mig själv och Gud. Då orkar jag också bättre med vardagens vedermödor. En stressad trebarnsmamma mitt i karriären utbrast; ”Åh åka på retreat, vad härligt, så stressigt och gapigt som det var hemma hos oss i gårkväll, skulle jag också behöva åka iväg och få det tyst.”

Jag tänkte efteråt att jag inte åker på retreat för att komma bort från något, jag åker på retreat för att komma fram till något. Komma hem.

Att gå in i tystnaden kan vara svårt. Vilka tankar kommer upp? Gör det ont? Det är svårt att förhålla sig till allt, i egna livet, på jobbet, i samhället. Jag hörde en gång författaren Patricia Tudor-Sandahl delge ett av sina ledord: Man ska inte vända sig bort från det svåra, för man vet aldrig vart det kan leda.

Jag tror det är viktigt att famla då och då, men också att ta sig tid att reflektera över livet och sina valmöjligheter. Men som troende är jag trygg i att när vi är vilse, finns det en ängel som håller oss i handen. En tröst när det mörknar och vi går in i allhelgonatid.

Tina Augustsson redaktör tina.augustsson@svenskakyrkan.se 3

Mats njuter av ett vanligt liv Nej, det blev ingen sudden death för ”Sudden”. Hockeyikonen Mats Sundin lyckades hitta en meningsfull tillvaro bortom guldmedaljer och publikjubel.

Tack vare egna och andras barn.

Text Petter Karlsson kyrkporten@svenskakyrkan.se

“Barn är ändå den största gåva man kan få.

Jag ser det som att allt i livet har sin tid.”

4

Han är det första intervjuoffret som velat träffas för en kaffe och en leverpastejsmörgås redan klockan åtta en lördagsmorgon.

Men Mats ”Sudden” Sundin har aldrig varit mycket för att luta sig tillbaka i avbytarbåset.

Som liten grabb på Moränvägen 20 i Sollentuna spelade han landhockey året runt på gatan med brorsorna. Som proffs i Kanada spelade han mer och gjorde fler mål än någon annan svensk. Som nyinflyttad i Danderyd har han redan hunnit bygga hus och hitta vägen till lekplatser och morgonöppna fik.

Sovmorgnar får andra ta. Blöjorna handlar han själv.

För det är inte minst som småbarnspappa han numera har sin identitet.

– Barn är ändå den största gåva man kan få. Jag ser det som att allt i livet har sin tid. Det kommer ständigt nya faser.

Kanske är det den inställningen som hjälpte honom när strålkastarna slocknade? Mats Sundin kan fortfarande tala om adrenalinkicken och ståpälsen, när han gled in på isen i en OS-final. Om kamratskapen i omklädningsrummet. Om ryggdunkarna på gatan, de blanka bilarna och miljonerna som flöt in.

– Känslan av att spela en match som hela hockeyvärlden följer går förstås aldrig mer att återskapa. Klart jag

saknar den. I vinter får jag nöja mig med att följa mina gamla favoriter Sollentuna HC. Jag tänker hålla tummarna för att de lyckas i hockeyettan.

Ett bredare liv Men när andra idrottsmän efteråt tycks ha famlat efter en ny livsuppgift, har han själv aldrig upplevt någon tomhet när publikvrålet tystnat. Snarare tvärtom: – Efter 18 år i NHL var det ärligt talat inte så kul att vakna upp på ett hotell i Edmonton och bara försöka få dagen att gå. Vad gjorde jag i väntan på kvällens match? Åt, sov middag, läste lite... Det var ett väldigt smalt liv. Dessutom var det svårt att njuta länge av en seger. Två dar senare var det alltid match igen.

Han hejdar smörgåsens väg mot munnen och inser att han kanske låter bortskämd. Det är inte meningen, säger han. Att ishockeyn blev hans yrke, innebar också att han fick leva sin dröm. Det var fantastiska år.

– Speciellt efter en ganska rörig tonårstid, full av sprutande hormoner. Jag minns när det började dyka upp kraftiga, nordamerikanska kostymklädda herrar med cigarrer i mungipan på träningarna och säga saker som: ”Om du tränar hårt, grabben, kan du lyckas!”

Den där bekräftelsen från en utomstående... Oj, vilken kick det gav!

FOTO: HÅK AN ELOFSSON

”Jag har nog alltid varit trygg i att livet alltid går vidare”, säger Mats Sundin.

5

”Något tror jag på. Och jag skulle nog säga att de allra flesta behöver en sorts tro. Om det sedan är på familjen, på Gud eller på livet själv spelar inte så stor roll. Däremot bryr jag mig mycket lite om det finns något liv efter detta.”

Gjorde ishockeyn dig till en bättre människa?

– Mognare i alla fall. Det var rätt nyttigt att ibland tvingas välja träningen före skoldiskot. Eller komma över till NHL som 19-åring och märka att jag faktiskt klarade att leva i den här extremt tävlingsinriktade, utslagsgivande världen. Jag minns när klubben bad mig bli lagkapten; att jag var så tveksam att jag faktiskt ringde Börje Samling och frågade om råd. ”Klart du ska tacka ja!” sa han. Det gjorde inte jag och det ångrar jag än i dag.

Ett svårt jobb Kanadensare brukar skämta att det finns två män som har landets svåraste jobb: ”Den ene är premiärministern, den andre är kaptenen i Toronto Maple Leafs.” I många år hette han Mats Sundin. Följde samtidigt Tre Kronor till tre VM-titlar och ett OS-guld. Skaffade sig med åren fler titlar än Idi Amin.

– Jag har alltid tyckt det har varit kul att ha ledarrollen. Dessutom har jag nog haft en ganska sund, ganska öppen bild av vem jag själv är. Kör en sorts mentalt spel med mig själv: ”Vad står jag för? Hur vill jag förändras?” Gjorde jag en dålig match, var jag rätt bra på att snabbt glömma den och gå vidare.

29 augusti 2009 – en månad inan han meddelade att han lade skridskorna på hyllan – gifte sig Mats i Maria Magdalena kyrka med Josephine Johansson från Nora.

Hennes relativa ointresse för ishockey har också varit till nytta, säger han.

– Vi kunde gå till bilen efter en match och hon sa: ”Jamen, det gick ju bra det där!” ”Bra? Men, vi förlorade ju!” ”Jaså...?”Josephine har alltid hjälpt mig att se saker och ting ur andra perspektiv.

Att en människas värde som idrottsman inte är detsamma som hennes värde som människa, till exempel.

Mats återkommer ofta till en mening han formulerade för flera år sedan: – Ishockeyspelaren Mats Sundin är sprungen ur personen Mats Sundin, inte tvärtom.

Du är mer än din insats på rinken?

– Ungefär så. Vi talar om en oro för att mista sin identitet som idrottsman, men jag har ärligt talat aldrig känt det så. Jag har nog alltid varit trygg i att livet all6

PROFIL Namn: Mats Johan ”Sudden” Sundin.

Född: 13 februari 1971 i Bromma.

Familj: Hustrun Josephine, född Johansson, en dotter på 3 år och en son som snart fyller 1 år.

Bor: Nybyggd villa i Danderyd. Äter: Egenhändigt skjuten älg. ”Hösten har fått en helt annan dimension, sedan jag började jaga ihop med mina morbröder i Tornedalen.”

Dricker: Ett glas rött till älgköttet.

Läser: Senast P O Enquists ”Ett annat liv”. ”Självbiografier intresserar mig.”

Lyssnar: På ”Sommar” i P1. ”Jag har själv varit sommarpratare två gånger.”

Tittar: Just nu mest på barnprogram med ungarna.

Meriter: SM-guld 1990, VM-guld 1991, 1992, 1998, OS-guld 2006. Främste svenske målskytt (564) och poängplockare (785) i NHL. Främste målskytt och poängplockare genom tiderna i Toronto Maple Leafs.

tid går vidare. Att det alltid finns något positivt bakom nästa hörn. Och livet blir bara bättre, är det inte så?

Nära mista synen Den insikten hjälpte honom inte minst när han fick en puck i ögat och var nära att mista synen. Att ha sin kropp som arbetsredskap skulle kunna vara en källa till ständig ångest. Men Mats menar tvärtom att det snarare har varit något positivt.

– Jag förlorade tio procent av min syn i den där smällen. Och hela mitt ansikte är lite snett på grund av ett brutet okben. Jag oroade mig inte riktigt för det heller.

Det hörde till jobbet.

Så livets mening för dig är...?

– Kanske att nånstans inse att jag har det rätt bra?

Jag har länge kunnat vakna på mornarna och nypt mig i armen och tänkt att jag haft en sådan enorm tur.

Tror du på Gud? – Något tror jag på. Och jag skulle nog säga att de allra flesta behöver en sorts tro. Om det sedan är på familjen, på Gud eller på livet själv spelar inte så stor roll.

Däremot bryr jag mig mycket lite om det finns något liv efter detta.

Inte heller där är du typen som grottar?

– Nej, jag tror ju på att leva här och nu.

Var kommer den här insikten ifrån?

– Hemifrån, kanske. Pappa jobbade på Televerket och mamma var sjuksköterska. Vanliga medelklassmänniskor med sunda värderingar. Ställde alltid upp och skjutsade, men pushade aldrig på. Har alltid sett på mitt hockeyspelande med en viss distans, de också.

När höll du i en hockeyklubba senast?

– Förra hösten var jag kapten för ett veteranlag. Det var lika kul som alltid. Fast jag har förlorat rätt mycket muskler i benen och baken. Jag brukade väga 106 kilo, nu är det kanske 100.

Ska ungarna bli hockeyspelare?

– Det får de förstås avgöra själva. Men tvååringen har börjat åka litegrann. Det är jättekul.

Bekostar forskning Annars då? Mer än nostalgisk lek med en gummitrissa, fika vid okristliga tidpunkter och blöjbyten på sonen?

Mats Sundin beställer ytterligare två pastejmackor och börjar berätta om projektet som numera kräver lejonparten av hans passion och pengar. Tillsammans med Karolinska sjukhuset och ett universitet i Toronto bekostar han forskning kring människans första 2 000 dagar, främst i syfte att tidigt upptäcka dolda sjukdomar.

– Barn och ungdomar är redan extra utsatta i den här världen. Det här är mitt bidrag till att försöka hjälpa dem, min filantropi.

Du känner att det är payback time?

– Exakt. Jag ville hitta ett sätta att betala tillbaka för allt jag själv fått. Inte minst till Kanada som alltid kommer att vara mitt andra hem. Vi presenterade projektet i samband med att klubben hissade upp min tröja i taket i arenan. En professor i medicin stirrade på de hundratals journalisterna, lutade sig mot mig och sa: ”Men här är ju mer media än när man presenterar nobelpriset!” Är det viktigt att försöka vara en god människa?

– Ja, om man också ska växa som människa.

“Jag ville hitta ett sätt att betala tillbaka för allt jag själv fått.”

FOTO: CL AUDIO BRESCIANI / T T NYHETSBYR ÅN

En framgångsrik hockeykarriär är avslutad för Mats Sundin. Nu är det payback time i form av bidrag till forskning kring människans första 2000 dagar.

LÅT FLER FÅ FYLLA FEM!

Var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla fem år. Rätten till mat, rent vatten och hälsa är avgörande för barns trygghet.

Din gåva tänder ett femte ljus – ge den idag!

SMS:a LJUS till 72905 och ge 50 kr.

Eller swisha valfritt belopp till 9001223.

pg 90 01 22-3 | bg 900-1223 Läs mer: svenskakyrkan.se/internationelltarbete

7

Bönen blev Hannas sorgeterapi När Hanna var 13 år förlorade hon sin lillasyster i Thailand. Under två år stängde hon in sig i sin sorg. Men ett konfirmationsläger förändrade allt. Sedan dess har bönen blivit hennes terapi.

Att bearbeta sina tankar i bön har hjälpt henne att bli mer öppen.

Text och foto Marie Starck kyrkporten@svenskakyrkan.se Det finns ingen mall för sorg. Inte ett sätt att sörja på för alla.

För Hanna Bergman är detta särskilt tydligt. När hon var 13 år dog hennes 11-åriga lillasyster Moa under en semesterresa till Thailand där föräldrarna skulle gifta sig.

– Moa var en sprallig tjej som älskade att bada. Vi lekte en egen lek som vi kallade Hajen. Den som var i vattnet skulle försöka dra ner oss andra från luftmadrassen. Just då var Moa i vattnet. Vi skrattade och lekte. Plötsligt försvann Moa under vattnet.

Efter en stund insåg Hanna att lillasystern inte försökte skrämmas. En extremt giftig manet hade klamrat sig fast på Moas kropp, en manet som normalt sett aldrig kommer så nära land. Även Hanna kände maneten på sina ben.

– Först kändes det varmt, sen som att man hade fått ström i kroppen. Vi skrek och fick panik och sprang mot stranden.

Precis när Moa var framme vid mamma, föll hon ihop. Giftet från maneten slog ut hennes kropp och hjärtat slutade slå.

När föräldrarna kom tillbaka från sjukhuset till hotellet utan Moa förstod Hanna först inte varför. Hon hade inte förstått hur farligt manetens gift var och var därför övertygad om att allt hade gått bra.

– Jag kom ihåg att jag bara skrek och skrek. Därefter har jag minnesluckor. Mitt nästa minne är att jag står vid havet och bara skriker rakt ut. Att inse att jag aldrig skulle se henne mer blev för stort för mig.

Jag tappade allt.

Hon minns ändå att de tillsammans åkte 8

Tatueringen på Hannas handled 11.1.1 står för att Moa blev 11 år, 1 månad och 1 dag.

till sjukhuset för att se Moas kropp en sista gång och ta farväl.

– Det var så fint. Hon log. Så typiskt Moa att hon skulle le hela tiden. Hon älskade vattnet och det var när hon föll i mammas armar vid stranden som hon dog.

Kände skuld Förutom den tunga sorgen var skuldkänslorna att vara den som blev kvar svåra att hantera.

– I mina yngre tonår kände jag mig inte värdig och inte lika duktig som Moa. Det kändes orättvist att det var hon som hade varit i vattnet. Hon var ju mindre än jag och giftet påverkade henne mer. Jag hade tusentals tänk-om scenarier som malde i huvudet. Tänk om det hade varit jag istället. Tänk om jag hade tjatat om att gå upp ur vattnet lite tidigare.

Att få stöd från omgivningen var visserligen en styrka men det var inte alltid som familjen orkade ta emot besökare.

– Så min morbror köpte en hotellskylt

som vi kunde hänga på dörren. På ena sidan stod det ”Välkommen in” på andra sidan ”Stör ej”. På så sätt kunde vi själva välja när vi ville ha besök.

Själv berättade hon för sina tjejkompisar i skolan bara vid ett enda tillfälle om vad som hade hänt. Sedan hängde hon upp sin egen inre ”Stör ej skylt”.

– Jag var 13 år och stängde in mig helt och hållet i min sorg. Om någon frågade om jag hade några syskon ljög jag. Under två års tid nämnde jag inte Moas namn.

Det har resulterat i minnesluckor från tiden både före och efter Moas död. Även om de sörjde samma Moa tog sig sorgen olika uttryck inom familjen.

– Jag och pappa sörjde rätt lika. Vi blev instängda i vår egen sorg till skillnad från mamma som ville prata öppet om sina känslor. Jag ville inte visa mig ledsen, utan såg det som ett tecken på att jag var svag.

Istället var jag den som tröstade mamma och mina vänner. Men många gånger grät jag ensam på kvällarna när mamma och pappa hade gått och lagt sig. Jag ville inte besvära dem.

Konfirmationen hjälpte Men 2010 åkte hon på ett konfirmationsläger som gjorde att allt vände. En ledare hade kvällsandakt och inledde med att berätta hur han saknade sin bror som jobbade och inte kunde komma på besök.

– Jag blev så ledsen. Eftersom jag inte hade gråtit inför folk på två år blev jag chockad över hur jag plötsligt grät inför 50 konfirmander.

Tavlan, som kompisen Mimmi Brunell har målat, heter Fikafamiljen och förställer Hannas familj.

– Vi träffas ofta och tar en fika tillsammans, bara för att prata om umgås. Vi har en egen ”hashtagg” som heter just ”Fikafamiljen”.

På kvällen stötte hon ihop med en konfirmandledare som frågade hur hon mådde.

– Nej jag saknar min familj bara, svarade Hanna och ville helst avsluta samtalet.

Men frågorna fortsatte. Var är dina syskon? Vad hände? Hur dog hon?

– Då kände jag att jag inte kunde ljuga längre. Så jag sa att min syster är i himlen.

För första gången på två år pratade jag om Moa. Det var som en sten lyftes från mitt bröst och som gjorde det lättare att andas.

Första middagen med föräldrarna när hon kom hem berättade Hanna om vad som hade hänt.

Föräldrarna blev förstås oerhört glada och lättade. Mammans tidigare uppmaning om att söka hjälp hos antingen husläkaren eller BUP hade inte fungerat. Men i kyrkan kände Hanna att hon kunde prata.

– Efter lägret bad jag väldigt mycket och hade långa samtal med Gud om Moa och min sorg. När jag hade bearbetat det i bön blev det lättare att prata om det sen. Bönen blev min räddning. Den har blivit min vardag nu.

I bönen bearbetade jag vad jag kände och hade lättare att komma ur min sorg och gå vidare i glädje.

“Bönen blev min räddning.

Den har blivit min vardag nu. I bönen bearbetade jag vad jag kände och hade lättare att komma ur min sorg och gå vidare i glädje.”

2012 var hon själv konfirmandledare och pratade om Moa för första gången inför en grupp.

– Jag fick så bra respons och kände att jag kan bidra med något genom att berätta om min egen sorgebearbetning. Där har kyrkan hjälpt jättemycket. Det finns ingen begränsning i vad man kan prata om i kyrkan.

Stödjande vänner Så här i efterhand tror hon att varken vännerna eller föräldrarna hade kunnat agera annorlunda.

– De respekterade att jag inte ville prata.

Mina kompisar kom över med mat och fika i början när vi var helt förlamade. De stöttade mig i min fotbollsträning, det var deras sätt att hjälpa till.

Hanna Bergmans tips till andra i samma situation är att vara ärliga mot sig själva och omgivningen. Ingen kan vara en tankeläsare.

– Man kan inte skjuta upp sin sorg och lägga den i ryggsäcken. Man måste låta sig själv känna det man känner, annars mår man inte bra.

Efter konfirmationslägret började hon prata med sina föräldrar om gamla semesterminnen och om Moa, men det blev också en öppning till att prata om så mycket mer. Familjen har blivit ännu tajtare och på väggen hänger en stor tavla med ”fikafamiljen” som de kallar sig själva.

– Vi är en så bra trio, vi pratar om allt och umgås mycket.

Idag är Hanna Bergman 20 år och fortfarande väldigt rädd för att vara omfamnad av vatten. Men hon är inte rädd för att dö.

– Kanske har Moas död gjort att jag uppskattar livet mer och vill leva ut mer för Moas skull. Jag har en väldigt stark känsla att hon är vår skyddsängel som vakar över oss.

Tidigare har jag känt skuld för att jag fick leva. Nu vill jag ta tillvara på den tid jag fått.

9

Hur länge får man sörja?

Det finns ingen maxgräns för sorg. Och det är aldrig för sent att söka hjälp.

Varje sorgeprocess är individuell och måste få ta tid. Men det är viktigt att den inte kapslas in eller skjuts upp för länge.

Text Marie Starck kyrkporten@svenskakyrkan.se

Livscentrum erbjuder ett rum där vi inte är rädda för sorgens olika uttryck. Det är okej att känna ilska, skuld och förtvivlan.

Tiden läker inte alla sår.

Men alla sår behöver tid att läka. thomas ericson

När vi talar om sorg handlar det ofta om förlust av en anhörig som avlidit, men det kan också handla om andra slags förluster som arbetslöshet, barnlöshet eller skilsmässa.

De flesta människor kan hantera sin sorg utan professionell hjälp tillsammans med familj, vänner eller arbetskamrater. Till Livscentrum, Svenska kyrkans samtalsmottagning i Sollentuna som erbjuder psykoterapi, själavård, kris- och stödsamtal, kan man komma när man behöver hjälp att bena ut, förstå och våga närma sig de svåra känslorna.

– Livscentrum erbjuder ett rum där vi inte är rädda för sorgens olika uttryck. Det är okej att känna ilska, skuld och förtvivlan. Tiden läker inte alla sår. Men alla sår behöver tid att läka. Och man kan lära sig att leva med sina sår, men också med de goda minnena, säger Thomas Ericson, pastor och psykoterapeut och ansvarig för Livscentrum.

Hur länge får man sörja?

– Så länge man behöver. Förlusten av exempelvis ett barn drabbar en hel familj. Men även om man sörjer samma människa är sorgeprocessen individuell. Det talas ofta om ett sorgeår. Första gången man firar födelsedagar och jul då den döde inte är med. Det hindrar inte att sorgen fortsätter, men successivt accepterar de flesta av oss att livet måste gå vidare.

Kapslar in sorgen Men det finns också människor som kapslar in sin sorg. Ibland väldigt länge. Uppskjuten och obearbetad sorg sätter sig ofta i kroppen. Vissa kanske varken vågar, vill eller kan sörja. Några tvingas vara starka och ta ansvar för andra och får då mindre utrymme för den egna sorgen. Man kan ha svårare att gråta eller närma sig förluster. Man kan må dåligt utan att alltid veta varför.

Man kan också fastna i sorgeprocessen så att den nästan blivit ens identitet. Det kan handla om att man varit för bundna vid varandra och därför blir osäker på vem man själv är.

– Jag möter ibland människor som inte vill acceptera det som har hänt och släppa taget om den döde eller det man förlorat. Man måste också våga öppna för något 10

nytt även om det är skrämmande, berättar Thomas Ericson.

– Man kan aldrig tvinga någon att komma loss i sin sorg. Men det är bra med ett tydligt erbjudande från omgivningen genom att visa att man finns där.

Att möta värme Thomas Ericson, Även om det finns människor pastor och psykotesom kan och orkar härbärgerapeut på Livscenra ens sorg och som vågar vara trum. nära möts en del av oförståelse hos omgivningen. Kanske väcker det något obearbetat hos dem själva. Därför kan det vara en styrka att möta andra i samma situation. Sollentuna församling erbjuder mindre sorgegrupper som tillsammans med en präst och en diakon träffas varannan vecka under en termin.

Ansvarig är diakon Petra Hellström.

– I en grupp får man möjlighet att berätta om sin egen sorg och får höra om andras. Egentligen är det gruppmedlemmarna själva som ”gör jobbet”. Det är läkande att få berätta, men också att få lyssna. Igenkänningen gör något med människan. Att möta värme och uppmuntran från någon annan som också mist någon gör Petra Hellström, väldigt gott och att man inte bara diakon är ansvarig för grottar ned sig i sin egen sorg.

Sollentuna försam– De flesta lär sig att leva med lings sorgegrupper. sorgen och hantera den. Men om man håller fast vid sorgen och stannar kvar för länge i chock- och reaktionsfasen kan man hamna i en depression. Den som inte kan släppa taget om sorgen behöver därför hjälp av en god vän som säger: Du behöver gå vidare.

– Jag har själv förlorat ett barn och en sådan sorg bär man med sig hela livet. Men man lär sig att leva med den och kan börja uppskatta livet igen. Det är dit man ska.

Tack till dig som väljer att vara medlem i Svenska kyrkan

boktips Rebecka Nordström Graf, Min man dog tusen gånger, Albert Bonniers förlag 2013.

Eva Staxäng (red), Ett ögonblick i sänder – tankar om sorg, Argument 2013.

Tomas Sjödin, Ett brustet halleluja, Cordia 2008 och Eftervärme, Verbum 2012.

Som medlem bidrar du till att… ...Svenska kyrkan är Sollentunas största förening med 39 482 medlemmar, vilket är cirka 57 % av alla som bor i Sollentuna och att...

• 5000 (cirka) får stödsamtal.

• 550 körsångare sjunger i 20 körer.

• 365 tallrikar soppa serveras varje vecka.

Lars Björklund och Göran Gyllenswärd, Vägar i sorgen, Natur & Kultur 2009.

• 1 829 barn och ungdomar regelbundet deltar i olika verksamheter.

Tomas Tranströmer, Sorgegondolen, Albert Bonniers förlag 1996.

• 456 personer besöktes på sjukhus av präst eller diakon.

Lars Björklund, En skugga av kärlek, Libris 2006.

Sollentuna församlings sorgegrupper Sorgegruppen vänder sig främst till dig som mist en nära anhörig, partner, make/maka, sambo eller förälder. Gruppen är öppen för alla med sorg efter någon som avlidit.

Bearbetning i grupp, stöd och tröst, du får redskap hur du ska kunna hantera och ta dig igenom sorgen. Kostnadsfritt.

Frågor och anmälan: Petra Hellström, diakon, tfn 505 514 74.

• 174 personer är volontärer inom det diakonala arbetet.

• 240 interner på häktet har tillgång till präst.

• 5 kyrkor, 5 kapell, 2 församlingshus, 2 kyrkogårdar och 1 krematorium finns.

• EU-migranterna får äta frukost i Café Blå.

• 298 personer döptes (=nya medlemmar).

• 266 ungdomar konfirmerades.

• 80 par vigdes i Sollentunas kyrkor.

• 307 personer hade begravningsgudstjänster (i Svenska kyrkans ordning).

• 600 000 kronor skänktes till katastrofer och behövande.

• 68 000 gudstjänstbesök.

(Siffrorna är från 2014)

11

noterat

”Jag skriver med glimten i ögat och ler. Javisst, vi människor är speciella.”

Kyrkoherdens kolumn på sidan 24

Låt fler fylla fem Låt fler få fylla fem – Hjälp mentormammorna att hjälpa.

Första söndagen i advent, den 29 november startar Svenska kyrkans julkampanj för att samla in pengar. Årets kampanj heter Låt fler få fylla fem.

Varje dag dör tusentals barn för att de inte får tillgång till mat, rent vatten och sjukvård. Men det finns hopp. Svenska kyrkan stöttar kyrkor och organisationer över hela världen, som värnar om barns rättigheter.

Mentormammor når de mest utsatta barnen.

Ett framgångsrikt exempel på Svenska kyrkans internationella arbete är verksamheten med mentormammor i Sydafrika, Swaziland och Etiopien.

Mentormammor vandrar i utsatta bostadsområden och gör hembesök hos de familjer som behöver stöd för att säkra barnens hälsa. De upptäcker undernäring och sjukdomar

och kan både förebygga och behandla.

Med sig har mentormammorna en enkel ryggsäck med våg, måttband, hälsojournaler och andra basala arbetsredskap för att ge mödra- och barnavård.

Men en mentormammas främsta arbetsredskap är hennes egen erfarenhet av att leva som mamma i utsatthet och fattigdom. Hon har rekryterats till mentormamma för sin förmåga att se, lyssna och stötta. Som mentormamma arbetar hon med att ge andra mammor kunskap om sina egna och sina barns rättigheter. I en situation där fattigdomen är utbredd räddar det barns liv.

Forskning visar att metoden med mentormammor är oerhört framgångsrik och de sydafrikanska myndigheterna har nu börjat arbeta utifrån denna modell.

Barnbidrag leder till bättre barnhälsa Det effektivaste sättet att förbättra barns hälsa är när stater kan säkra alla invånares rätt till social trygghet. Därför driver Svenska kyrkan ett aktivt påverkansarbete gentemot makthavare i Sverige, EU och FN för att fler länder ska införa sociala trygghetssystem, som exempelvis barnbidrag. Om alla barnfamiljer får ett bidrag, ökar barns – och därmed hela samhällens – möjlighet att utvecklas. Svenska kyrkan arbetar internationellt för barns rätt att leva ett tryggt liv.

Stöd Svenska kyrkans internationella arbete!

Din gåva behövs!

FOTO: ERIC MILLER

Ge en gåva: BG: 900 – 1223 /PG: 90 01 22-3

Mentormamma Nozuko Selane håller nyfödda Azosule på besök hemma hos Ntombizodwa Dambuza.

12

www.svenskakyrkan.se/ gedirekt Sms:a LJUS till 72905 och ge 50 kronor Swisha valfritt belopp till 900 1223

Askgravplats vid S:t Eriks kyrka S:t Eriks kyrktorn har blickat ner på sollentunaborna sedan början av 1930-talet. Trots att inte Svenska kyrkan har någon reguljär gudstjänstverksamhet här sedan Turbergskyrkan invigdes 2010 är det många som besöker kyrkan. Förutom dop och vigslar är det ett antal andra kristna samfund som hyr kyrkan och håller liv i den.

Svenska kyrkan planerar att anlägga en askgravplats och någon form av meditationsplats på kyrktomten, söder om kyrkan. Tillstånd för ändring av markanvändningen är sökt hos Länsstyrelsen, men detta har överklagats.

Stig Nyman, (S) ordförande i Kyrkorådets kyrkogårdsutskott.

– Självklart måste vi ta hänsyn till de synpunkter som kommer in, säger Stig Nyman som är ordförande i Kyrkorådets kyrkogårdsutskott.

Det handlar om oron att bli granne med en begravningsplats och om parkeringsfrågan.

– Vi följer det rigorösa regelverk som finns när det gäller kremationer och aska och för oss är det viktigt att kunna tillgodose de önskemål

Ska du åka utomlands på höstlovet eller över jul?

Svenska kyrkan finns på 42 platser i 24 länder världen över och på ytterligare ett 80-tal platser firar man regelbundet gudstjänst. Svenska kyrkan i utlandet har drygt 100 lokalt anställda och utsända medarbetare. Under ett år tar Svenska kyrkans utlandsförsamlingar emot omkring en miljon besök, så välkommen du också!

På svenskakyrkan.se/utlandet hittar du var vi finns

som finns om andra gravalternativ än dem vi har på kyrkogårdarna.

Vid S:t Eriks kyrka skulle vi kunna erbjuda askgravar där det ryms flera askor i varje grav. Ytan för själva askgravplatsen blir förhållandevis liten och är tänkt att formges som en trädgård. Jag tror att besökarna kommer att finna det som en mycket fin meditationsplats med storslagen utsikt.

När det gäller oron för fler parkeringsplatser i området kan man vända på det och se att det skulle minska de problem som redan finns i dag, med för alltför få p-platser för dem som ska till kyrkan på dop, vigsel, begravning eller gudstjänst.

– Idag sker en hel del olagliga parkeringar i området kring kyrkan som drabbar grannarna. Detta skulle vi kunna förhindra om det fanns fler p-platser menar Stig Nyman.

Beslutet om att starta planeringen av en askgravplats togs av Kyrkofullmäktige i februari i år och det är Tengboms arkitektbyrå som ritat förslaget. I och med att ansökan har överklagats kommer processen att dra ut på tiden. Församlingen kommer att bjuda in till ett informationsmöte under hösten dit alla intresserade är välkomna. • KP

Svenska kyrkan har uppdraget att bedriva begravningsverksamhet. Alla som har fyllt 18 år och har inkomst betalar begravningsavgift. I Sollentuna är begravningsavgiften 10 öre per beskattad hundralapp. För medlemmar som betalar kyrkoavgiften, 92 öre, ingår begravningsavgiften.

Elisabeth brinner för Afrika Elisabeth Petschler är sjuksköterska och sjunger i Turebergs kyrkokör. Hon åker till Gambia flera gånger varje år för att hjälpa till på ett sjukhus i Serrekunda. Serrekunda är Gambias största stad men är ändå inte huvudstad. Det är Banjul.

– Min dröm har alltid varit att åka till Afrika och hjälpa till som sjuksköterska. På internationella festen i Turebergskyrkan för tre år sedan fick jag kontakt med en person som anordnade en dans- och trumresa till Gambia, som jag följde med på.

Då fick jag möjlighet att besöka det statliga sjukhuset Serrekunda Hospital. Många barn och vuxna kommer till sjukhuset med brännskador som de fått av kokande vatten.

Man tillreder maten på golvet eller på marken utomhus och det är lätt att göra illa sig.

Tyvärr finns det inga kunskaper om brännskador i Gambia, inte ens värktabletter som tar bort smärtan. Förutom malaria är infektioner den vanligaste dödsorsaken, framförallt hos barn.

Elisabeth Petschler och en sjuksköterska på sjukhuset i Gambia.

Mediciner finns på apoteken men är mycket dyra och man kan inte vara säker på att de innehåller det som står på förpackningarna.

Nöden är stor och sjukhuset saknar det mesta. Elisabeth har tagit för vana att bland vänner och bekanta samla in mediciner som bara står i skåpen därhemma.

– Inför varje resa har mina körkompisar i Turebergs kyrkokör skänkt pengar så jag har kunnat köpa bland annat skyddshandskar.

Du är väl medlem i Svenska kyrkan?

Läs mer om alla våra verksamheter på svenskakyrkan.se/sollentuna

I våras hade vi en konsert och samlade in 1200 kronor som jag kunde köpa 2000 handskar för. Totalt tror jag att jag har levererat 15 000 skyddshandskar till sjukhuset.

Den 19 oktober säger Elisabeth än en gång hejdå till kollegerna på sjukvårdens larmcentral i Uppsala och körkompisarna i Turebergs kyrkokör och återvänder till Gambia. Då ska hon undervisa läkare och sjuksköterskor i hur man tar hand om brännskador.

Camilla Belusa

Vill du komma i kontakt med Elisabeth?

Elisabeth har tfn 073-310 07 73.

Nästa resa till Gambia planerar Elisabeth till februari 2016.

13

Ny bild av kyrkan

– Innan har jag aldrig förstått varför folk tror, mer än att man i desperata situationer gärna vänder sig till en högre makt och ber att torkan ska ta slut eller att ens barn ska bli friskt. Nu har jag upptäckt att kyrkan är en plats där man pratar brett om existentiella frågor, där man tar ett kliv tillbaka och ser livet ur ett större perspektiv.

Komiker Sissela Benn till Amos Magasin med anledning av att hon spelar diakon i serien Halvvägs till himlen i TV4 som hade nypremiär 1 oktober.

FOTO: IKON

Gravrättsinnehavare sökes

Sollentuna församling håller på att komplettera gravboken och behöver hitta aktuella gravrättsinnehavare till gravplatserna.

Före den 1 april 1991 behövde inte gravrättsinnehavare anmälas till huvudmannen utan gravrätten övergick automatiskt till efterlevande arvingar. Rätten till gravplatsen kunde därför övergå i flera släktled utan att detta kom till Sollentuna församlings kännedom.

Kontakta gärna församling angående aktuell gravrättsinnehavare. begravningsexpeditionens telefonnummer och tider:

08-505 513 16 eller 08-505 513 33 kl 9.00-12.00 och 13.00-15.00

STÖD SOLLENTUNA HJÄLPFÖRENING Hjälpföreningen har till uppgift att genom församlingens diakoner hjälpa människor med ett mindre tillfälligt ekonomiskt stöd.

Det kan till exempel handla om att få råd att köpa ett par skor eller extra pengar för att kunna göra något roligt tillsammans med sina barn. Vill du ge ett bidrag, använd konto PG 13 70 15–4.

Det finns alltför många hål att stoppa dem i.

14

När allhelgonahelgen närmar sig är vi många som besöker en begravningsplats och tänder ett ljus. Närmare bestämt nästan varannan svensk, vilket gör denna relativt unga tradition till den vanligaste religiösa ritualen i Sverige.

– Tänd gärna ett ljus eller När du hedrar dina avlidna i allhelgona, tänk då också på miljön. lykta för att hedra en avliden person, men tänk även på marschall? Nytt på marknation i träd på kommande generationer och den är också en form av evigett antal utvälj säkra och återvinningshetsmarschaller. De består av valda kyrkobara lyktor. Det säger Staffan en behållare för ljusstumpar gårdar. Nytt Lundstedt, kyrkogårdskonoch stearin samt en veke av för i år är att sulent på Svenska kyrkans arglasfiber. installatiobetsgivarorganisation.

– Välj helst ljus av steanerna även Batteri- och solcellsdrivrin, som tillverkas av anikommer att finnas på andra na lyktor är inget han rekommaliskt eller vegetabiliskt för människor betydelsefulmenderar. De är inte bra för fett, till skillnad från parafla platser. Samtidigt som du miljön och måste sorteras som fin som är framtaget av olja. tänder ljuset på webben kan el-avfall, när de är uttjänta.

Kontrollera gärna också att du, med hjälp av utplacerade – Vidare har det de senasljusen är Svanenmärkta och webbkameror, se just ditt ljus te åren sålts gravljus av plast inte innehåller palmolja som tändas i något av träden. som tagit eld och smält, fortofta produceras genom att Ung tradition sätter han. Undvik också gärregnskog skövlas. na marschaller. Placeras de fel Traditionen att tända ljus till Finns alternativ riskerar sot och stänk av paminne av anhöriga och vänraffin eller stearin att hamna Andra, miljövänliga material ner som avlidit utvecklades på gravhällar och gravstenar, för ljus är bivax och soja. i katolska länder i slutet av och det är nästan omöjligt att Har du inte möjlighet att 1800-talet, och då framförallt få bort. åka till begravningsplatsen runt juletid. Till Sverige kom kan du hedra minnet av dina seden på 1920-talet, enligt Återanvänd stumpar nära genom att tända ett uppgift av italienska arbetare Varför inte istället återanljus via Svenska kyrkans bövid Gustavsbergs porslinsfavända gamla ljusstumpar och newebb. Samtidigt tänds ett brik. stearinrester och göra egen fysiskt ljus i en ljusinstallaLotta Person

FOTO: IKON

Tänd ljus både för anhöriga och för miljön

diakone ns röst

Hans Rosling, professor i internationell hälsa:

F OTO : S TA F FA N L U N D S T E DT

– Om man tror att den största delen av världens befolkning är väldigt fattig, att flickorna inte går i skolan och att fattiga försöker fly till rikare länder så vet man inte hur det verkligen ser ut. Man måste förstå att det finns länder på alla nivåer och de flesta befinner sig någonstans i mitten, sade han i en intervju i danska programmet Deadline i DR2.

Hängbjörk som finns att beskåda på Norra begravningsplatsen i Solna.

Sorgträd – ett grönt kulturarv Det finns två sorters kulturarv på våra kyrkogårdar; ett grått och ett grönt. Det gråa i form av byggnader, murar, gravstenar och markanläggningar är det som får mest uppmärksamhet vid en kulturhistorisk inventering. Det gröna kulturarvet i form av växter och planteringar visas inte samma intresse och glöms ibland bort helt. En orsak till det är att inventerarna inte alltid har kunskap om vilka växter som har ett kulturhistoriskt värde. En vård- och underhållsplan för växtmaterial kräver också ett annat kunnande än för övriga delar av kyrkogården.

En typ av kulturväxt som kyrkogårdarna har ett särskilt ansvar för är de så kal�lade sorgträden. Det är träd med hängande grenar som ska symbolisera och förstärka de anhörigas sorg. Det blev vanligt att sådana träd planterades på kyrkogårdarna i mitten och slutet av 1800-talet. Kyrkoplanen runt Nicolaikyrkan i Lidköping från 1861 räknar upp 14 olika sorters ”sorgträd” och ”sorgbuskar”. Arter som hagtorn, gullregn, bok, ask, poppel, pil, lind, alm, rönn och päron finns med på listan. Alla med sortbeteckningen

Pendula som kommer av latinets pendere (hänga) som syftar på grenarnas hängande växtsätt. Vanligast var att enstaka exemplar planterades på eller intill en familjegrav.

Men det förekom också att förvaltningarna planterade bestånd och även alléer av sorgträd på de allmänna delarna av begravningsplatsen. Traditionen att plantera sorgträd på gravplatsen har levt vidare under 1900-talet och förekommer fortfarande om än i liten omfattning.

Enligt folktro var Jesu kors gjort av aspträ och aspen blev därför dömd att för alltid stå med darrande blad.

Tyvärr har de vanliga sorgträden av ask och alm drabbats av almsjuka och askskottssjuka men kan ersättas med hängformer av avenbok, gråal och silverlind.

Staffan Lundstedt Artikeln har i sin helhet tidigare varit publicerad i Ducatus nr 3/2014, ett magasin från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation om att leda och arbeta i kyrka och begravningsverksamhet.

Helgon i höst Nu är de ljumma sommarkvällarna förbi med råge. En del tycker det är skönt när hösten kommer efter heta sommardagar. Vi kan tröttna på att slå dank, svettas och grilla hela tiden. Med hösten kommer ofta en vardag där ordning och rutiner samsas. Vi får återgå till invanda sysslor.

Många finner en frid i det.

I höstmörkret träffas vi kanske för att i mysbelysning äta krabba, svamprätter eller gås med svartsoppa tillsammans. Under allhelgonahelgen, då det mörknar på eftermiddagen och naturen packar ihop inför vintern, firar vi sedan länge minnet av dem som gått före oss nu jordiskt levande. Vi människor behöver varandras sällskap, liksom minnet av bortgångna familjemedlemmar och finstämda traditioner.

Det finns ett behov av att bryta ned det nattsvarta mörkret med ljuständning och stämningsfull musik. Senare i adventstid vill vi sjunga de gamla sångerna och psalmerna. Något händer inom oss. Kulturarv och traditioner fångar upp oss och ger oss riktning. Samtidigt kan en känsla infinna sig av att vi söker något mer än allmän trevlighet. Något äkta. Något som verkar på djupet bortom det tjusiga, ytliga och materialistiska.

Om vi tillåter oss att se oss omkring finner vi dem bland oss som står utanför alla dessa årstidsbundna traditioner med andäktigt gemyt. De som inte har någon nära och som ingen fångar när de faller. De bor osynliga på vår gata och i vår trappuppgång. Vi ser dem utanför köpcentra eller drivande på gatorna med illasittande, tunna kläder och pantburksfyllda påsar i de handskfria händerna.

Lyktor lyser nu vackert upp mörkret på våra kyrkogårdar och påminner oss om att ljuset besegrar mörkret. Så här i hösttider är det kanske extra viktigt att stanna upp, tända ett ljus och lyssna. Lyssna till vår längtan efter äkthet.

Nathan Söderblom sa att ”Helgon är sådana som i ord och handling har visat att Gud lever”.

Låt oss nu i höst-, allhelgona- och adventstid vara levande helgon som genom våra liv i ord och handling visar våra medmänniskor att Gud lever!

Petra Hellström, diakon 15

Kjell jobbar på ett nytt tema Det sker två gånger per år och lockar nya gudstjänstbesökare. Kjell Dellert har en ny temagudstjänst på gång, Sjung en ny sång.

Gammal idé Idén till Sjung en ny sång har funnits länge men det är sedan i våras som han arbetat mer intensivt. Han jobbar tillsammans med organist Birgitta Höök Seuffert. Hon får skriva ner den nya musiken på noter eftersom det är något han själv inte behärskar.

Under vårt samtal är det uppenbart att Kjell Dellert

tycker om att arbeta med temagudstjänst som form.

– Det är både spännande och roligt att hitta Gud på ställen man inte trodde Gud skulle finnas på.

Andra glasögon I början av ett nytt projekt tvivlar han ofta på att det ska gå att genomföra, men när de ”nya glasögonen” tas på så finns Gud där och han har hittat rätt i allt från Galenskaparna och Dan Andersson, till väggbonader och sju sorters kakor. Som är några av de teman han tidigare arbetat kring.

Vilken gillar du själv bäst?

– Det är nog Galenskaparna, den ligger nära hjärtat och jag trodde först inte att det skulle gå.

Lägre trösklar Utgångspunkten är att det ska bli en helhet för gudstjänstbesökaren, i allt från agendan till det efterföljande kyrkkaffet. Temat ska gå igen. Och responsen har hittills varit positiv och Kjell har sett nya

Fakta om gudstjänster En gudstjänst kan vara med eller utan nattvard, är det med nattvard kallas det mässa. En enkel andakt kan också vara gudstjänst.

Dop, vigsel, begravning, och konfirmation är alla olika gudstjänstformer som är officiella gudstjänster i Svenska kyrkan. När Kjell Dellert skapar en gudstjänst har han alltid med bönen Vår fader, tacksägelse och kyrkans förbön. I övrigt blir det fritt utifrån vad som passar med temat. Det är kyrkoherden tillsammans med kyrkorådet som beslutar över hur gudstjänstlivet i en församling ska vara.

16

FOTO: LINNÉ A DELLERT

Han är van att skriva temagudstjänster. Det har blivit några stycken sedan han började arbeta som präst i Edsbergskyrkan 2007, men den här skiljer sig markant från de tidigare. Alla andra gånger har han utgått från en person eller företeelse, den här gången har han skapat allt själv; psalmerna, övrig musik, texterna och betraktelserna.

– I våras när jag gjorde en temagudstjänst utifrån Galenskaparnas verk, tyckte jag att det tog väldigt lång tid att leta material, men om det här är mindre arbete är jag tveksam till, säger han och skrattar.

HÖSTPSALM

Sjung en ny sång 1. När den första frosten kommer, när naturen saktar ner, då när jorden byter ut sitt sceneri; när vi tror att inget lever, inget gott kan finnas mer, då målar Skaparen vid sitt staffli.

2. För inunder allt det mörka, under kyla, regn och blåst, där finns hoppet om vi bara orkar tro.

Trots att dörren in till sommaren nu sluten står, och låst, ett frö av liv har redan börjat gro.

3. För i höstens klara färger finns Guds löfte om ett ljus som i mörkrets timmar väntar på sin tid.

Det är löftet om en gudsvind, om en vårdags milda sus, då oron blir till lugn och ljuvlig frid.

kjell dellert

Kjell Dellert har skrivit text och musik till Sjung en ny sång.

besökare i kyrkbänkarna i Edsbergskyrkan.

Det tror han beror på att den här gudstjänstformen kan uppfattas som lättare att ta till sig och att det kan finnas en igenkänning genom temat. Att tröskeln blir lägre in i kyrksalen.

– Jag skulle gärna ”turnera” i församlingens övriga kyrkor.

Redan har konceptet med temat kring Sju sorters kakor använts av Brännkyrka församling i södra Stockholm och kantor Elisabet Wimark i Sollentuna kyrka har tonsatt en av hans dikter, Höstpsalm.

Tina Augustsson Gudstjänsten ”Sjung en ny sång”, firas söndag 22 oktober i Edsbergskyrkan.

Edsbergs kyrkokör kommer också att medverka.

F OTO : K I S S TA M Á S H I A /A C T

Detta kan jag göra: • Ge pengar.

• Bjuda en flyktingfamilj på mat.

• Bli god man, kontakta kommunen.

• Kontakta kyrkan eller andra ideella föreningar, det är ofta bättre att samarbeta med andra än att starta egen hjälpverksamhet.

• Skaffa kunskap om länderna som de asylsökande kommer ifrån och ta reda på varför de flyr. Sprid kunskapen.

• Be för fred i världen.

Lisa Åslund, präst i Sollentuna församling, tfn 08-505 514 03

Svenska kyrkan arbetar genom ACT-alliansen som finns över hela världen.

Kan jag göra något för att lindra nöden i världen och hjälpa de mest utsatta?

Pengar, tid och engagemang Svenska kyrkan har sedan länge med Guds vägledning och hjälp. ett upparbetat system för att – Det finns en mängd bra hjälpa till vid katastrofer, den initiativ i Stockholms stift som samarbetar med lokala parthandlar om att besöka asylboners, som kan kulturen, språket enden, bidra med sin yrkeskomoch landet. petens och att vara medmän– Att ge pengar, tid och niska i största allmänhet. Det engagemang är just nu ett av de viktigaste är att de hjälpbehöbästa sätten att hjälpa flyktingvande själva får formulera sina ar, säger Lisa Åslund som är behov. präst i Svenska kyrkan Sollentuna och engagerad i kyrkans 2 000 asylsökningar internationella arbete.

Att det i mitten på september Hon är en av dem som varit anlände 2 000 asylsökande med på Centralen och om dagen till Sverige mött asylsökanden är naturligtvis en som flytt till Sverige. stor utmaning både – Alla har olika för politikerna, för förutsättningar, men Migrationsverket och många av oss vill för civilsamhället. och kan öppna våra Migrationsverket tar hjärtan, vår plånbok hand om cirka hälften och kanske till och som begär asyl i SveriLisa Åslund. med våra hem för andra ge, men de resterande människor. Av det vi själva har som vill vidare till de nordiska fått ta emot kan vi ge vidare, grannländerna står utan tak

över huvudet om inte ideella föreningar eller kommunerna hjälper till.

– Jag ser att engagemanget är stort, bara på några timmar fick vi här i Sollentuna ihop tjugotre volontärer som erbjöd sig att hjälpa till om ett akutboende måste upprättas. Då finns det både tolkar och sjukvårdskunniga i gruppen, säger Lisa Åslund.

ACT-alliansen Svenska kyrkan finns även med i arbetet att på lång sikt motverka fattigdom, stötta fredsinitiativ och jobba med klimatfrågor för att om möjligt hindra krig och torka som driver folk på flykt. Svenska kyrkan finns med i ACT-alliansen, som består av 140 olika kyrko- och kyrkorelaterade grupper. ACT-alliansen finns över hela världen och deltar

i katastrof-, utvecklings- och påverkansarbete.

– Vi finns längs flyktvägen.

Både i Aten och i Wien finns svenskkyrkliga församlingar.

Långsiktigt arbete Vi samlar också in pengar genom våra samarbetskyrkor inom ACT-alliansen i Grekland, Serbien och Ungern.

Här i Sverige är många församlingar aktiva i flyktingmottagandet och som organisation finns vi med i olika samarbeten för att stärka de asylsökandes rättigheter.

Vi är, bland annat, en av huvudmännen för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar sedan 1994 och det är ett långsiktigt arbete och åtagande.

Majken Öst-Söderlund

17

” ”Tiggarna

Romerna är våra bröder och systrar Gör kyrkan någonting för alla utsatta EU-medborgare som sitter och tigger utanför mataffärerna och i centrum?

Text Majken Öst-Söderlund kyrkporten@svenskakyrkan.se

en möjlighet i att röra sig fritt i Europa för att, om möjligt, kunna försörja sina familjer.

– När föräldrar inte kan ge sina barn mat är de beredda till vilka uppoffringar som helst. Romerna är våra bröder och systrar. Det kunde ha varit du och jag som tvingats tigga för att försörja våra barn, säger Gunilla Moshi.

Svenska kyrkan stöder tillsammans med den norska systerorganisationen Kirkens Nödhjälp ett center som drivs av Franciskanerorden.

På centret finns både förskola och skola, äldre och vuxna har möjlighet att gå i ”andra-chansen-skolan”, skolbarnen får ett mål mat om dagen och det erbjuds både sjukvård och kurser som ska inspirera och utbilda till självförsörjning.

Mörk historia Historien om romernas utanförskap är en mörk historia där de ända från 1200-talet fram till 1864, då slaveriet förbjöds i Rumänien, ofta utnyttjades som slavar av adelsfamiljer och ortodoxa kloster. Även i Sverige har romer diskriminerats och nekats folkbokföring.

Idag är tiggeri kriminaliserat i Rumänien och sedan EU-inträdet 2007 har många romer sett

FOTO: M AGNUS ARONSON

Lokalt stöd

Gunilla Moshi.

18

I Sverige stöder olika församlingar boenden för utsatta EU-medborgare här i Sverige, hjälper till med mat för dagen, psykosocialt stöd och hjälper barn till skolgång och erbjuder skydd till kvinnor.

– Det är viktigt att ge både akut och mer långsiktigt stöd.

Genom hjälp till hemländerna och politisk påverkan för förbättrade levnadsförhållanden kan vi på sikt lindra den akuta nöden som vi ser just nu.

Gunilla Moshi hoppas på god uppslutning den 24 oktober och att informationsträffen ska ge ökat engagemang och fördjupad kunskap om en starkt diskriminerad grupp.

Frukost i församlingen för EU-migranter De EU-migranter som har Sollentuna som ”arbetsplats” har möjlighet att komma och få frukost i församlingens kyrkor de flesta dagar i veckan. På några ställen finns även möjlighet till dusch. Däremot är det inte möjligt att erbjuda övernattning i församlingens lokaler.

Kyrkorådet har bildat en arbetsgrupp som har fått uppdraget att se hur församlingen kan samarbeta med kommunen när det gäller EU-migranter.

Fotnot: Enligt Världsbankens undersökning från 2014 hade romerna överlag sämre hälsa än andra rumäner, deras förväntade livslängd är sex år kortare än andra rumänska medborgares. 42 procent av romerna har inte möjlighet att uppsöka läkare när de är sjuka. Bara 17 procent av de drygt en miljon romer som bor i Rumänien har levandsförhållanden som är jämförbara med övriga Europas, exempelvis att bostaden har inomhustoalett eller badrum.

FOTO: LINDA MICK EL SSON/IKON

Gunilla Moshi, diakon och handläggare för migrationsfrågor i Stockholms stift, kommer till Sollentuna den 24 oktober och berättar bland annat om kyrkans långsiktiga arbete i byn Roman i Rumänien.

– Romerna är diskriminerade i sina hemländer och saknar ofta ID-handlingar. Det innebär att de inte har rätt till vare sig sjukvård eller skolgång för sina barn. Många saknar både bostad och arbete.

F OTO : PAU L J EF F R E Y

Kyrkornas globala vecka • 15-22 november

Jefrin Zendrato är här 5 år gammal. Han planterar mangroveträd längs kusten i byn Moawo på den indonesiska ön Nias. Träden dämpar vattenflödet vid stormar eller framtida tsunamis och har en positiv inverkan på havsfloran. Projektet genomfördes av Svenska kyrkans partner inom ACT-alliansen.

Jord att leva på – mänskliga rättigheter i klimatförändringarnas spår Har jorden råd med oss? Det skulle krävas mer än tre jordklot om alla människor i världen skulle leva som vi i Sverige.

Klimatfrågan är en av vår tids största rättvisefrågor och därför är det viktigt att se på klimatförändringarnas konsekvenser ur ett människorättsperspektiv.

Kyrkornas globala vecka 2015 vill därför sprida kunskap om hur klimatförändringar påverkar förverkligandet av mänskliga rättigheter och ge människor förutsättningar att fatta beslut och agera för en rättvis klimatpolitik.

– Det är rika länder som Sverige som stått för de största utsläppen. Det är också i

de länderna kunskapen, tekniken och pengarna finns som gör det möjligt att minska utsläppen.

Vi kan alla vara med i detta arbete, till exempel genom att höja vår röst gentemot politiker och kräva förändring.

Vi kan också påverka andra genom att diskutera och dela med oss av vår kunskap och vi kan agera klimatsmart i vår vardag, säger Maria Bäcklund som är koordinator för Kyrkornas globala vecka.

I Sollentuna församling är vi engagerade. Temat kommer att

lyftas i gudstjänster och i olika aktiviteter.

Kyrkans globala vecka deltar i kampanjen ACT Now for Climate Justice som är en global kampanj för klimaträttvisa.

Förhoppningen är att samla in minst 1 miljon underskrifter världen över, som överlämnas på klimattoppmötet i Paris i december 2015.

Kyrkornas globala vecka – ett tillfälle för kyrkor och organisationer att uppmärksamma globala rättvisefrågor – samtidigt och tillsammans.

Sveriges kristna råd och Svenska missionsrådet är huvudmän för Kyrkornas globala vecka och arrangerar den tillsammans med Diakonia, Equmeniakyrkan, Kristna Fredsrörelsen, Life & Peace Institute, PMU, Sensus Studieförbund, Studieförbundet Bilda, Svenska kyrkan, Svenska Kyrkans Unga och Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd.

Musikgudstjänst “Jord att leva på” i S:t Eriks kyrka 20/11 • 18.30. Se annons sid 20.

19

på gång Ungdom +13 Ungdomsgrupp Tisdag • 19.00–21.00 Ojämna veckor, Edsbergskyrkan Källan Onsdag • 18.00–22.00 Turebergskyrkan

Sorgegrupp Sorgegruppen vänder sig främst till dig som mist en nära anhörig, partner, make/maka, sambo eller förälder. Gruppen är öppen för alla med sorg efter någon som avlidit. Bearbetning i grupp, stöd och tröst, du får redskap hur du ska kunna hantera och ta dig igenom sorgen. Ledare Petra Hellström, diakon Tid: Tor 14.00 • 22/10, 5/11, 19/11, 3/12 och 17/12 Plats: Edsbergskyrkan

Ungdomshäng Fredag • 18.00–24.00 Kummelby kyrka Sinnes Lördag • 18.00–ca 23.00 Ojämna veckor, S:t Larsgården.

Information om ungdomsverksamheten : www.svenskakyrkan.se/ sollentuna Tfn 08-505 514 04.

Musikgudstjänst Livsmod och ”Jord att leva på” tillit, upptäck Kyrkornas globala vecka kristen tro med pågår 15-22 november och Frälsarkransen temat är ”Jord att leva på – mänskliga rättigheter i klimatförändringarnas spår.

Sång, musik och mingel.

Lasse Svensson, präst.

Tid: Fre 20/11 • 18.30 Plats: S:t Eriks kyrka

Mat och Prat Gudstjänster/mässor firas i församlingens kyrkor nästan varje dag.

Tisdagar • 12.30 i Turebergskyrkan Tisdagar • 18.00 i Edsbergskyrkan, ojämna veckor Onsdagar • 7.00 i Kummelby kyrka Onsdagar • 11.30 i Edsbergskyrkan Torsdagar • 18.30 i Sollentuna kyrka Torsdagar • 18.30 Turebergskyrkan Söndagar • 10.00 i Kummelby kyrka Söndagar • 11.00 i Edsbergskyrkan Söndagar • 11.00 Sollentuna kyrka Söndagar • 15.00 i Turebergskyrkan Söndagar • 18.00 i Kummelby kyrka Söndagar • 11.00 gudstjänst i Missionskyrkan, Rotebrokyrkan Ladda ner appen Kyrkguiden för information om andakter/gudstjänster/mässor.

För aktuella gudstjänster se www.svenskakyrkan.se/sollentuna eller annons i Mitt i Sollentuna.

20

Torsdagskvällar i Turebergskyrkan Vi äter ihop, firar mässa ihop och har möten ihop med olika teman för olika datum. Man kan komma och gå som man vill. Att vara med en stund eller hela kvällen.

Mat 17.00–18.30 • enklare måltid finns att köpa i Café Blå.

Mässa 18.30 Möte 19.00–20.30 15/10 Zen-inspirerad meditation 22/10 Var dag med Gud, samtalsgrupp 29/10 Zen-inspirerad meditation 5/11 Tro, kortfilm av Ingela Romare. Vi samtalar efteråt

om hur andras berättelser ryms i våra liv.

19/11 Hopp, kortfilm av Ingela Romare. Vi samtalar

efteråt om hur andras berättelser ryms i våra liv.

26/11 Zen-inspirerad meditation 3/12 Kärlek, kortfilm av Ingela Romare. Vi samtalar

efteråt om hur andras berättelser ryms i våra liv.

Utsatta EU-medborgare

I januari startar en ny kurs.

Mer information i kommande nummer av Kyrkporten och på församlingens hemsida.

Gudstjänster/mässor

Matssa Mä te Mö

Vi träffas för en kort andakt, sedan lagar vi soppa, äter och samtalar tillsammans.

Tid: Fredagar • 10.30–12.30 Plats: Kummelby kyrka

Den yttre och inre rymden En kväll om Psaltarens bönespråk i ord, bild och ton Mats Ershammar föreläser Tid: Tis 3/11 • 18.30 Plats: Kummelby kyrka

Är du en av dem som funderar över hur Svenska kyrkan agerar i frågan om utsatta EU-medborgare? Vill du veta mer om projektet som vi genom internationella arbetet stödjer i Rumänien? Vill du bolla tankar kring vad vi skulle kunna göra lokalt i församlingen? Gustaf Hellsing, bildstrateg, Kyrkokansliet, Gunilla Moshi, Foto: Gustav Hellsing /IKON diakon och handläggare för migrationsfrågor, Stockholms stift, Margareta Wennlund, handläggare för internationella frågor, Stockholms stift.

Anmälan: Lena Seveborg, lena.seveborg@svenskakyrkan.se eller tfn 505 514 68. Meddela om du stannar för lunch och ev. allergier.

Tid: Lör 24/10 • Fika 9.30. Föredrag och samtal 10.00–12.30.

Lunch 12.30. Kostnad för lunch 100 kronor.

Plats: Turebergskyrkan

För mer information, se kalendern på hemsidan www.svenskakyrkan.se/ sollentuna

oktober september ––november oktober

Barn och familj Mer information: www.svenskakyrkan.se/sollentuna. Tfn 08-505 514 47.

Adventsbasar 12.00 • adventsandakt med Kjell Dellert, Edsbergs Kyrkokör. Lotterier, auktioner försäljning av bröd och sylt. Stickade varor från Edsbergs stickcafé. Servering med hembakat bröd.

Intäkterna delas mellan Sollentuna Hjälpförening och Velki Association Riga.

Tid: Lör 28/11 • 11.00–13.30 Plats: Edsbergskyrkan

r kul! i l b t e ed, d m g Hän

Onsdagshäng För dig mellan 9-13 år. Pingis, biljard, spel och möjlighet till läxläsning. Mellis 10 kr/ggn eller 100 kr/termin.

Tid: Onsdagar 14.00–18.00 Plats: S:t Larsgården Onsdagsöppet 16.30–18.15 serverar vi en enkel kvällsmåltid till självkostnadspris 30 kr/vuxen, 15 kr/barn under 15 år, familj max 100 kr.

Pysselhörna för alla som har lust. Lekrum för de minsta.

Familjeandakt 18.20.

Tid: Onsdagar 16.30–18.30 Plats: S:t Larsgården

Full fart På onsdagar är det fullt med barn i Edsbergskyrkan som vill sjunga, skapa, baka och som är nyfikna på Bibeln.

Kommer du direkt från skolan serveras ett enkelt mellanmål från 16.00. Kan kombineras med Barnkören (17.00–17.45) och Sångkompaniet (17.45–18.30) Tid: Onsdagar 9–12 år, 17.00–17.45, 6–8 år, 17.45–18.30 Plats: Edsbergskyrkan Mat & bak Mat & Bak från 9 år och uppåt. Vi bakar och lagar mat tillsammans. Vi avslutar i kyrkan varje gång.

Tid: Tor 25/10, 22/10, 12/11 och 19/11 • 17.00 Plats: Edsbergskyrkan

Mötesplats för ensamstående föräldrar

Höstlovskollo Mån–ons • 26-28/10 Drop in 8.30–9.00, avslutning 15.00 varje dag.

Aktiviteter: På dagarna kommer du att kunna välja olika intressegrupper. T.ex. fotboll, kreativt skapande, bibelberättelser, film, sång och musik, bakning, tävlingar, biljard, pingis mm. Ålder: För dig som är 10–14 år.

Kostnad: 350 kr per barn. Faktura skickas i efterhand. Frukt, lunch och mellanmål ingår alla dagar.

Plats: S:t Larsgården, Prästgårdsvägen 4, intill Sollentuna kyrka.

Frågor: Yvonne Müller, 070-773 65 44, yvonne.muller@svenskakyrkan.se Skicka anmälan till: Svenska kyrkan Sollentuna Yvonne Müller, Kummelby kyrka, Box 13, 191 21 Sollentuna.

Anmälan senast 16/10.

Enkel mat, samtal i soffan om det som berör. Lek och skapande för barnen. Kontakt: katharina.wolf.erixon@ svenskakyrkan.se tfn 505 513 06. Vi inbjuder även till familjegudstjänst i Edsbergskyrkan 18/10 • 11.00.

Tid: Tis 3/11 och 1/12 • 17.30–19.30 Plats: Kummelby kyrka

Juniorhäng 7-13 år Fri lek för barn 7–13 år och deras föräldrar. Pingis, bordshockey, Wii-spel, skapande hörna m m. Vi avslutar med bus och bön i kyrkan ca 17.40. Drop-in mellan 16 och 18. Pizza, mjölk och frukt 10 kr.

Tid: Fre 16/10, 6/11 • 16.00–18.00 Plats: Kummelby kyrka

Konst i Kummelby

Retrospektiv utställning av Agnes Ahlberg.

Tid: T o m 28/10

Make & Remake Skapande verkstad där vi syr saker av nya och återanvända textilier. Det vi tillverkar säljs och intäkterna går till Svenska kyrkans internationella arbete i Rumänien.

Tid: Torsdagar • 9.30–12.00 Plats: Kummelby kyrka

Nästa nummer av Kyrkporten kommer ut 3 december

Härlig är jorden Bilder från när och fjärran.

Vernissage 31/10 • 15.0018.00.

Tid: 31/10-24/11 • 13.00 Plats: Kummelby kyrka Utställningar och café i Kummelby kyrka öppet mån–fre 9.00–15.00.

21

Musik i Sollentunas kyrkor Skön lördag Orgelmusik i 20 minuter.

Efter konserten serveras Afternoon tea, kostnad 25 kr.

Tid: Lör 24/10 • 14.00 Plats: Kummelby kyrka Musik i Kummelby Musik utan fördomar Emilia Utter, sopran och Oskar Tjäder, piano.

Förköp i Kummelby kyrka, vuxna 100 kr, ungdom under 18 år/stud med leg 50 kr.

Tid: Lör 17/10 • 15.00 Plats: Kummelby kyrka

Musik i Edsberg Musikgudstjänst med musik av Arvo Pärt Edsbergs kyrkokör, Stella Cantica, Daniel Cortez, piano.

Birgitta Höök Seuffert och Fredrik Lundqvist, dir Per Setterhall, präst Tid: Sön 18/10 • 19.00 Plats: Edsbergskyrkan Filmkonsert – I see fire Sollentuna Gospel. Ungdomsgospel. Karin Runow och Per Olsson, dir Tid: Ons 21/10 • 19.00 Plats: Turebergskyrkan

Temagudstjänst – Sjung en ny sång Nyskrivna psalmer och sånger av och med Kjell Dellert.

Edsbergs kyrkokör Tid: Sön 25/10 • 11.00 Plats: Edsbergskyrkan Harmonia mundi Vokalmusik från renässans och barock. Musik av Palestrina, Victoria, Scarlatti och Bach m.fl. Vokalensemble Alio modo. Johan Lindström, orgel, dir Tid: Sön 8/11 • 16.00 Plats: Sollentuna kyrka

Vi sjunger in Advent 14.00 • Mini-och diskantkörerna, Kummelby Gospel, Monica Törnqvist, dir.

16.00 • Ceciliakören och Kummelby kyrkokör, Christer Wallström, dir.

Tid: Lör 28/11 Plats: Kummelby kyrka Advent sing-a-long Karin Runow, Juniorgospel, Turebergs kyrkokör, Sollentuna Gospel och Ungdomsgospel.

Tid: Lör 28/11 • 16.00 Plats: Turebergskyrkan

Musik i Kummelby I folkviseton – musik och sånger om tro, hopp och kärlek Tid: Lör 14/11 • 15.00 Plats: Kummelby kyrka Aldrig hörda höga sånger Temagudstjänst med texter av Dan Andersson Stella Cantica, Kjell Dellert Tid: Sön 15/11 • 11.00 Plats: Edsbergskyrkan I kärlekens trädgård Sång och pianomusik i kärlekens tecken. Publiken bjuds på romanser och

Café Blå Öppet hus i vilsam miljö 11.00-15.00. Hembakat kaffebröd. Möjlighet till samtal och samvaro. Café Blå’s soppkokbok kan köpas i caféet. Intäkterna från kokboken går till Sollentuna hjälpförening.

Tid: Tisdagar • 12.00-14.00, smörgåsar Onsdag-fredag • 11.30-13.30, soppa, 60 kr.

Lördag, öppet i samband med aktiviteter.

Söndag, kyrkkaffe före och efter mässan.

Plats: Café Blå i Turebergskyrkan

22

pianomusik på tyska och franska. Robert Schumanns verk för sopran, tenor och piano (op. 34). Helena Gedda, Peter Nyqvist och Corinne von Dardel Tid: Sön 15/11 • 18.00 Plats: Turebergskyrkan

Ande kropp och själ vändom Öppen självhjälpsgrupp om beroende och medberoende, 12-stegsmodellen.

Kontakt: Pelle Holmqvist, 072-420 39 07 och Calle Lundin, 073-094 93 90.

Tid: Måndagar 14.00–16.00 Plats: Kummelby kyrka hela dig Friskvårdsprogram för hela människan med avspänning, qigonginspirerade rörelser, följt av bibelmeditation. Lunch 30 kr.

Tid: Onsdagar 11.30, 11/11 inställt.

Plats: Turebergskyrkan må-bra-kör Kom och sjung på lunchen, i en kör där alla är välkomna.

Tid: Torsdagar 12.30–13.15, 29/10 inställt.

Plats: Turebergskyrkan tyst meditation Tid: Fredagar 12.30–13.00, inställt 9/10 Plats: Turebergskyrkan

Vi sjunger in Advent Edsbergs kyrkokör och Sångkompaniet Tid: Sön 29/11 • 19.00 Plats: Edsbergskyrkan Kyrkofullmäktige Torsdag 5/11 • 19.00 i Kummelby kyrka.

Alla är välkomna.

Café och mötesplatser Måndagsgruppen Tid: Måndagar • 11.00–13.00, jämna veckor Plats: S:t Larsgården Samtal i S:t Lars Tid: Måndagar • 18.00, jämna veckor Plats: S:t Larsgården Tisdagscafé Tid: Tisdagar • 11.00–13.00 Plats: S:t Larsgården Öppen onsdag Tid: Onsdagar • 9.30–15.00 Plats: Edsbergskyrkan Stickcafé med eftertanke Tid: Tor 5/11, 3/12 och 7/1 • 18.30–20.30 Plats: S:t Larsgården

Med reservation för eventuella ändringar.

Allt är kostnadsfritt och utan anmälan om inget annat står.

oktober september ––november oktober Öppet hus på kyrkogårdarna Alla helgons dag • Lördag 31/10

Öppet hus på kyrkogårdarna • 10.00–20.00 Sollentuna kyrkogård och Silverdals griftegård håller öppet. Möjlighet till samtal finns, ljuständning i kyrkor och kapell.

Besök krematoriet i Silverdalskapellet • 10.00–20.00 Välkommen till krematoriet i Silverdal och se hur det fungerar. Personal finns på plats för att svara på frågor.

Kaffeservering • 10.00–18.00 I S:t Larsgården och Silverdalssalen.

Allhelgonahelgen i Sollentuna Musik • andakter • gudstjänster Alla helgons dag • Lördag 31/10 edsbergskyrkan 15.00 Musik till tröst och glädje Mälaröarnas Kammarkör, under ledning av Tove Åhrman.

Kjell Dellert

silverdalskapellet 13.00, 14.00, 15.00 Andakter med musik Christer Wallström m fl 16.00 Musik till glädje och tröst Christer Wallström m fl

sollentuna kyrka 15.00 Orgelkonsert Ania Proskourina, Elisabet Wimark, orgel. Kurt Sundén 18.00 Musikgudstjänst Motettkören, Ania Proskourina, dir. Kurt Sundén

turebergskyrkan 14.00 Miniretreat Kom och gå som du vill.

17.00 Allhelgonamusik Turebergs kyrkokör under ledning av Per Olsson.

Alla själars dag • Söndag 1/11 kummelby kyrka 10.00 Mässa William Grönroos, Kyrkokören, Söndagsskola

edsbergskyrkan 11.00 Mässa Gita Andersson, Sångglädje

foto: kommunikatinsenheten

rotebrokyrkan

Under allhelgonahelgen besöks kyrkogårdarna av tusentals människor som tänder ljus.

11.00 Mässa Lisa Åslund

turebergskyrkan 15.00 Pilgrimsmässa Mässa för kör, brass och församling av Egil Hovland och Britt G Hallqvist. Turebergs kyrkokör, Södertörns brass, Magnus Sköld, orgel, Per Olsson, dir. Fredrik Hamrén.

23

POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSER

n e d r e h kyrkoordet har

Människor är speciella – alltså, en del människor är ju väldigt speciella!

– En del har alltid invändningar, till allt.

Och en del är alltid så ”himla” hurtigt positiva. En del människor ska alltid vara så eftertänksamma. En del verkar inte tänka efter ett minsta dugg. En del är alltid så ”moralistiska” och kommer med pekpinnar. En del verkar inte ha den minsta inre kompass. En del människor pratar oavbrutet, de pratar på inandningen och man får inte en syl i vädret. En del människor är bara sååå tysta. Tysta. Så totalt. Tala om talande tystnad! Alltså, en del människor verkar vara väldigt speciella. Visst är det jobbigt ibland. Ibland väldigt ofta.

Jag med och du med, och där är egentligen hela poängen! Du är väldigt speciell.

Nu tror jag Gud ler, och konstaterar: ”Jag lyckades”. Vilken rikedom och mångfald i skapelsen. Alla dessa miljarder människor, ingen enda av dem ingår i något kopierat ”miljonprogram”. Du är speciell. just därför tror jag på livet efter döden. Och före döden. Att ”jag”, just jag, funnits och finns, i en tanke hos Gud. Och mer än en tanke. Jag finns, hela jag.

En kropp. Gjord. Jord. Och Gud har andats in sin Ande i mig. Jag finns mer än som en tanke. Och är speciell. Och Gud ler. ”Jag har kallat dig vid namn”. ”Jag ska aldrig lämna dig eller överge dig”.

24

leva livet utan hoppet och tron om evigt liv? Visst går det. Men jag är i Guds ögon mer än ”ashes and dust” mer än aska och stoff. Och en gång, ”när tiden inte längre finns” då ser jag oss tillsammans. Gud, du och jag. jag ler igen. varmt. Tänker på alla dessa människor jag gått med på kyrkogårdar och varit med och letat ut en plats för graven. Olika möten och röster: – Här är fint. Vid björken. Mormor gillade björkar – Här är bra. Med utsikten över vattnet.

Pappa gillade ju att segla.

Jag minns det gamla paret; graven som de hade sett ut sedan tidigare, hade av misstag blivit tagen i bruk. Nu skulle vi leta ut en ny plats. Och vaktmästaren visade på de allra vackraste platser han kunde finna. Så stannar vi. Paret läser på gravstenen bredvid – Vi har bott grannar. Här blir bra Inte så att de hade umgåtts, men det var nåt som var tryggt och bekant.

Inte ser mormor björken, eller pappa vattnet, och inte pratar vi med grannarna i graven.

Eller gör vi? Nä, mer än så. Kornet som faller i jorden och dör… det blir något annat. Gud har redan tänkt. Så spännande. Så speciellt.

Lasse Svensson Kyrkoherde

Lasse Svensson kyrkoherde lasse.svensson@svenskakyrkan.se

“När tiden inte längre finns” då ser jag oss tillsammans. Gud, du och jag.”