Sticka från grunden - Ivar Asplund

Med ett tjugotal projekt i varierande svårighetsgrad – från det enklaste enkla till det mer utmanande – är det här en bok både för nybörjare och mer erfarna stickare.

Här hittar du ett smidigt sätt att lägga upp maskor. Hur du stickar rätt och avigt och vilka effekter man kan uppnå när man kombinerar de två olika sticksätten. Hur enkelt det är att sticka hålmönster. Hur du läser diagram och hur stickbeskrivningar är uppbyggda. Hur du maskar av och avslutar ett stickprojekt både enkelt och snyggt. Vad du ska tänka på när du väljer garn och vad du behöver för material utöver stickorna.

Alla tekniska moment som dyker upp i beskrivningarna finns tydligt beskrivna i bokens teknikdel och för varje projekt du ger dig på lär du dig något nytt och blir allt skickligare. En pedagogisk och inspirerande bok om stickning som är rikligt illustrerad med fotografier och teckningar.

Ivar Asplund är en uppskattad lärare och kursledare i stickning. Han har tidigare skrivit boken Sticka flätor ( 2017 ).

BON N I E R FAK TA

STICKA FRÅN GRUNDEN | IVAR ASPLUND

UTFORSKA STICKNINGENS GRUNDER !

STICKA FRÅN GRUNDEN | IVAR ASPLUND

ISBN 978-91-7887-308-1

B O N N I E R FA K TA

Sticka från grunden_Omslag_210927.indd 1

9 789178

873081

2021-09-29 09:31

ST I CK A F R ÅN G R U N D E N | I VAR A S P LUN D

2

3

4

5

6

7

8

9

STICKA FRÅN GRUNDEN | IVAR ASPLUND

BON N I ER FAKTA

I NNEHÅ LL

FÖRORD 14

ALLA DESSA VAL 68

KOMMA I GÅNG 16

Välja stickor 68 Välja garn 71

Tillbehör 18 Uppläggning 20 Sticka räta maskor 24 Sticka aviga maskor 25 Maska av 27 Rät- och slätstickning 29 Mer om slätstickning 31 Räkna varv 33 GÅ VIDARE MED RÄTA OCH AVIGA 35

Sticka efter diagram 36 Forma stickningen 43 Kantmaskor 49 Sticka runt 50 Montering 52 Skarva 55 Fästa 56 Tvätta och sträcka 57 Rätta till fel 58 Läsa beskrivning 61 Masktäthet 63

BESKRIVNINGAR 75

Disktrasa 76 Halsduk i alpstickning 80 Pannband 84 Sjal/halsduk 88 Fem i ett 92 Valkad mössa 100 Fuskolle 104 Mössvarianter 108 Vantvariationer 114 Sjal 122 Poncho 130 Topp 134 Slipover 140 MÖNSTERSAMLING 151 BRA ATT VETA 163

Mer om garn 164 Stickgymnastik 171 Ordlistor och symboler 172

”Vissa förhållanden är nödvändiga att känna till och all användbar kunskap styrs av ett antal elementära regler. Det är när reglerna smyger sig in på estetikens område som det är dags att se upp.”

STICKA FRÅN GRUNDEN

FÖ RORD

RONNY AMBJÖRNSSON, DEN HEMLIGA TRÄDGÅRDEN

När jag läste det här citatet för ett par år sedan slog det mig att det är precis min uppfattning när det gäller stickning, även om jag aldrig har formulerat det så elegant. När jag håller kurs brukar jag säga att rätt och fel är överskattat.

Det som inte passar så bra i ett sammanhang kan vara perfekt i ett annat, och vad som är fint eller fult får var och en bestämma själv.

Ibland nämner jag också vad jag tycker om ord som måste, alltid och aldrig i texter om stickning. Visserligen ligger det säkert något i ordvalet, men hos mig har sådant alltid väckt både nyfikenhet och klåfingrighet: Vad händer om jag gör tvärtom i stället? Ibland leder det till något som kan komma till an­ vändning, ibland blir det helt enkelt tydligare för mig varför ordet användes.

Alla experiment leder till resultat i någon form.

Med detta sagt underlättar det att känna till några elementära regler, men då handlar det inte om vad som är rätt eller fel utan om hur det funkar. Inte bara hur det går till rent tekniskt att sticka utan också hur stickningen beter sig. När tittar aviga maskor upp och när dyker de ner? Blir stickningen platt eller kommer den att rulla sig i kanterna? Ju mer man känner till desto lättare är det att få stickningen fin – alltså enligt ens egen smak.

Oavsett om du är nybörjare eller ej hoppas jag att du kommer att ha nytta och glädje av boken! Du kommer att klara dig långt med det tekniska den innehåller, även om det är fråga om det mest grundläggande. Om grunderna ger mersmak att utforska fler sätt lägga upp, öka, minska och så vidare har du mycket att se fram emot! Det tar aldrig slut, och det är nog en anledning till att jag fortfarande tycker att stickning blir roligare och roligare, trots att det är över 40 år sedan farmor visade mig hur det går till. ivar asplund

14

35 15

KOM MA I GÅ NG _________________________ DET BEHÖVS INTE MYCKET FÖR ATT BÖRJA STICKA! ALLT DU BEHÖVER ÄR GARN DU TYCKER OM OCH STICKOR I EN TJOCKLEK SOM PASSAR TILL GARNET. VISST ÄR DET SMÅTT FANTASTISKT NÄR MAN TÄNKER PÅ HUR MYCKET SOM GÅR ATT SKAPA MED SÅ ENKLA MEDEL?

_________________________

Här ser du olika saker som du kan komplettera med vartefter. Somligt har du säkert redan, och annat kommer du kanske aldrig att skaffa. Själv har jag till exempel aldrig haft någon varvräknare, och när jag behöver en markör eller maskhållare brukar jag ta en snutt bomullsgarn (det är lätt att dra ur). Testa dig fram och hitta själv dina favoriter bland tillbehören!

STICKA FRÅN GRUNDEN

TI LLBEHÖR

EXTRA BOMULLSGARN

S T I C K M ÅT T

F L ÄT S T I C K A

SAX

RUNDSTICKA

S T R U M P S T I C KO R

TRÅDSAX VA R V R Ä K N A R E S TO P P N Å L A R

N Å L DY N A /N Å L A R

VIRKNÅL AR

MASKHÅLL ARE M ÅT T B A N D

18

M A R KÖ R E R

19

Det finns väldigt många sätt att lägga upp maskor på, men här nöjer jag mig med en vanlig metod som funkar till det mesta. Det påminner om hur man stickar maskor, fast i stället för en maska på vänster sticka har du en tråd om tummen. Metoden kallas korsuppläggning, men jag hade säkert stickat i ett par decennier innan jag upptäckte att den hade ett namn. Se beskrivning nedan samt bilder till höger: 1. Gör en löpögla en bit in på garnet och sätt på stickan. Löpöglan blir första maskan.

2. Håll tråden från nystanet över vänster pekfinger och den öppna änden om tummen. (Gå in mellan trådarna med tummen och pekfingret som en näbb, öppna näbben så att trådarna delas och greppa tag om dem med de andra fingrarna.)

3. Håll stickan i höger hand. För stickspetsen upp i öglan om tummen.

4. Fånga pekfingertråden från höger (motsols).

5. Dra tråden genom öglan, dra ur tummen och dra åt trådarna försiktigt.

STICKA FRÅN GRUNDEN

UPPLÄ GGNING

1.

2.

3.

4.

5.

L Ä N G D PÅ T U M T R Å D E N

Hur mycket garn ska man beräkna till tråden om tummen? Det är onödigt att få en lång tamp över, och än värre att inse att tråden inte räcker till alla maskorna när man närmar sig slutet. En bra vägledning får du om du slår garnet om stickan lika många varv som antalet maskor. Så brukar jag göra när det rör sig om upp till cirka 50 mas­ kor. Rör det sig om många maskor brukar jag lägga upp en tiondel av det totala an­ talet, mäta garnet som gick åt och multiplicera med 10. Därefter måste man komma ihåg att lägga till någon decimeters marginal, för annars blir det svårt att lägga upp de sista maskorna och krångligt att fästa änden.

L Ä G G A U P P PÅ D U B B L A S T I C K O R

Många lägger upp på två stickor och drar ur den ena när det är dags att börja sticka.

Så gjorde jag i åratal, helt enkelt för att det var vad jag hade lärt mig, men sedan länge gör jag det bara undantagsvis. En klar fördel med dubbla stickor är att det första varvet blir lätt att sticka, eftersom maskorna blir större. Med tjocka stickor kan dock maskorna bli så stora att det första varvet blir håligt. En gyllene medelväg som jag har tagit till ibland är att lägga upp med två tunnare stickor eller låta den extra stickan

20

vara tunnare. Ibland är man ute efter en lös uppläggningskant, men då är faktiskt inte dubbla stickor någon garanti. Om kanten stramar eller inte beror snarare på hur hårt du drar åt tumtråden. Packa maskorna tätt på högerstickan om du vill ha en tajt uppläggning, men sprid ut dem om du vill ha den mer följsam. Ju mer tumtråd mel­ lan maskorna, desto lösare blir själva kanten – och desto mer tumtråd går det åt.

21

Om du tittar närmre på uppläggningen ser du att den ser lite olika ut på de två sidorna, fast det syns tydligast efter några varv. Den ena sidan (den som du har mot dig medan du lägger upp) har en liten snodd längst ner, den andra små knoppar.

På exempelvis en halsduk spelar det förstås inte någon roll, eftersom båda sidorna kommer att synas, men på plagg som mössor, vantar och tröjor kommer bara den ena sidan att synas. Vilken väljer man då att ha synlig? Jo, den sida man själv tycker är finast. Eller också tycker man att det finns annat i livet som är viktigare att tänka på.

Själv är jag typen som växlar. Om stickningen börjar med resår tycker jag att det är fint med snodden, men om den börjar med rätstickning tycker jag att det är elegant att det ser stickat ut hela vägen ner i kanten.

STICKA FRÅN GRUNDEN

UPPLÄGGNINGSKANTENS UTSEENDE

RESÅR MED SNODDSIDA.

RESÅR MED KNOPPSIDA.

R ÄT S T I C K N I N G M E D S N O D D S I D A .

R ÄT S T I C K N I N G M E D K N O P P S I D A .

E N R E S Å R K A N H A O L I K A A N TA L R ÄTA O C H AV I G A , S O M I S L I P O V E R N PÅ S I D A N 140.

T I P S ! O M D U F Ö L J E R E N B E S K R I V N I N G O C H I N T E Ä R Ö V E R E N S M E D F O R M G I VA R E N O M V I L K E N S I D A AV U P P L Ä G G N I N G S K A N T E N S O M S K A S Y N A S F U N K A R D E T O F TA AT T L Ä G G A T I L L E L L E R TA B O R T E T T VA R V. O M D U S K A S T I C K A R U N T K A N D U B Ö R J A M E D AT T VÄ N D A O C H S T I C K A D E T E X T R A VA R V E T T I L L B A K A I N N A N D U F O G A R I H O P. D E T B L I R E N L I T E N G L I PA , M E N D E N G Å R AT T S Y I H O P N Ä R D U S E N A R E FÄ S T E R U P P L Ä G G N I N G S T R Å D E N.

22

23

Om du kan lägga upp så kan du sticka räta maskor! Skillnaden är att du har maskor på en sticka i stället för en ögla om tummen.

1. För höger stickspets genom maskan framifrån.

2. Fånga tråden motsols.

3. Dra tråden genom maskan.

4. Lyft av den nya maskan.

Stickar du bara räta maskor fram och tillbaka blir det rätstickning. Stickar du bara räta maskor runt blir det i stället slätstickning. Om du vill sticka ett plagg med bara räta maskor kan du prova den valkade mössan på sidan 100. Först är det räta maskor fram och tillbaka, sedan runt.

1.

3.

En avig maska är faktiskt detsamma som en rät, fast det man ser är baksidan. Därför sker momenten liksom spegelvänt. I början är det lätt hänt att tappa taget om tråden när den ska genom maskan. Ta i så fall tummen till hjälp vid steg 3 och låt den funge­ ra som ett stopp som trycker stickan tillbaka. Se också till att inte hålla garnet för löst.

1. Håll tråden framför stickningen och för höger stickspets genom maskan bakifrån mot dig.

2. Fånga tråden i en rörelse motsols.

3. Dra tråden genom maskan bakåt.

4. Lyft av den nya maskan.

1.

2.

3.

4.

4.

E N Ö P P E N S A X ), D E S T O S VÅ R A R E B L I R D E T AT T FÅ T R Å D E N G E N O M M A S K A N . D E T G Ä L L E R B Å D E R ÄTA

24

STICKA AVIGA MAS KOR

2.

T I P S ! F Ö R S Ö K H Å L L A S T I C KO R N A N Å G O R L U N D A PA R A L L E L LT. J U M E R D U V I N K L A R D E M ( TÄ N K PÅ O C H AV I G A M A S KO R .

STICKA FRÅN GRUNDEN

STICKA RÄTA MAS KOR

För att öva på aviga maskor föreslår jag att du stickar halsduken på sidan 80. Det kan krävas lite övning för att få räta och aviga maskor jämna, men i den halsduken kommer det inte att synas om maskorna blir olika stora. Mönstret är dessutom väldigt lättstickat.

25

STICKA FRÅN GRUNDEN

MAS KA AV

Precis som med korsuppläggningen är det här bara ett av flera sätt att maska av.

Metoden kallas överdragsavmaskning, och det är en bra beskrivning av hur det går till. Maskorna du stickar kan vara räta eller aviga. Stickar du ett strukturmönster är det ofta fint om det fortsätter hela vägen.

1. Sticka två maskor (eller lyft den första och sticka den andra.)

2. Fånga maskan längst till höger med vänster sticka.

3. Dra den över den andra maskan. Du har nu en maska på höger sticka.

4. Sticka nästa maska och upprepa från steg 2.

F E M I E T T-H A L S D U K I B O R S TA D A L PA K K A FÄ R G 1001 PÅ G Å N G. B E S K R I V N I N G PÅ S. 97.

VA R F Ö R M O T S O L S ?

Det finns en poäng – ja, flera – med att alltid fånga tråden motsols oavsett om du stickar räta eller aviga maskor. Byter du håll lägger sig maskorna på andra ledden, och då är det risk att stickningen blir ojämn, eftersom man lätt stickar dem vridet nästa varv. Maskan får då benen i kors, och med många vridna maskor blir stickningen inte bara ojämn utan också hårdare. Det kan dessutom ställa till det vid vissa minskningar (se sidorna 46–47) där man ska vända på maskorna innan de stickas ihop.

Om en maska stretar emot är det värt att se efter om den ligger på andra ledden.

Dra isär maskorna på stickan (skjut bort dem från stickspetsen först) så ser du tydligare om de pekar åt olika håll. Om en maska ligger felvänd, prova att sticka den i bakre maskbågen och se om den öppnas. Du kan också lyfta av maskan och vända den rätt med hjälp av högerstickan.

Gör det alltså till en god vana att vara konsekvent i hur du fångar tråden – det inne­ bär förstås att du kan göra precis tvärtom ifall du tycker att det är enklare, bara du gör likadant hela tiden. En del stickar räta maskor motsols och aviga medsols och växlar därför mellan att sticka i främre och bakre maskbågen. Det kräver alltså mer upp­ märksamhet för att undvika vridna maskor, särskilt när man stickar strukturmönster eller formar stickningen med hoptagningar, men det går.

26

2.

3.

Ta av garnet och dra ut den ensamma maskan som är kvar på höger sticka tills den bara är en tråd. (Om man vill kan man i stället dra garnet genom maskan, men det är inte nödvändigt. Jag gör det aldrig.)

NÄR DU STICKAR FRAM OCH TILLBAKA

För att undvika en liten pip i hörnet kan du göra så här när du har två maskor kvar på vänster sticka: sticka ihop dem i bakre maskbågarna och dra sedan maskan till höger över som tidigare.

27

STICKA FRÅN GRUNDEN

NÄR DU STICKAR RUNT

När man maskar av runt blir det som ett trappsteg där varvet börjar (och slutar), eftersom man egentligen arbetar i en spiral och därför hamnar ”en våning upp” vid avmaskningens slut. Sticka då en sista maska genom varvets första (avmaskade) maska och dra maskan till höger över som tidigare.

RÄT- OCH SLÄ TSTICKNI NG

De här två termerna är bra att ha kläm på, eftersom de är så vanliga. Båda handlar om stickningens utseende. Om man ska sticka räta eller aviga maskor är en annan femma, för det beror på om man stickar fram och tillbaka eller runt.

R ÄT S T I C K N I N G

J Ä M N A T I L L AVM A S K N I N G S K A N T E N M E D E N S I S TA M A S K A .

Stickar man räta maskor fram och tillbaka blir båda sidorna likadana. När man tittar på stickningen är vartannat varv räta maskor och vartannat aviga, fast de räta gömmer sig mellan de aviga våglinjerna. Stickningen drar ihop sig lite på höjden, så det är en teknik som gör att det blir lite tjockt. Det går också åt mer garn, eftersom man behö­ ver sticka fler varv för att kompensera att det drar ihop sig.

G A R N ÅT G Å N G

Att maska av innebär att man stickar ett varv, och därför kan du räkna med att det går åt lika mycket garn som till ett vanligt varv. Om jag har ont om garn när jag närmar mig slutet och vill veta säkert att garnet räcker brukar jag göra så här: Först mäter jag upp garnet jag har kvar och gör en löpögla halvvägs. Sedan stickar jag ett varv, och har jag inte hunnit fram till löpöglan kommer garnet att räcka. Måste jag passera löp­ öglan är det bara att backa till början av varvet för att maska av, men hellre det än att behöva ta upp både avmaskningen och ett varv. Om avmaskningen ska vara lös är det bra att ta i extra, för då går det åt mer garn.

LÖST ELLER FAST – ELLER BÅDADERA

Om du vill ha en lös avmaskning kan du byta till en tjockare sticka, och vill du ha en fast avmaskning kan du byta till en tunnare. Att byta sticka är mycket enklare än att ändra handlag konsekvent hela avmaskningen.

Om du inte har andra stickstorlekar att ta till justerar du genom att dra olika mycket i den ensamma maskan på högerstickan efter att du dragit en maska över.

Dra i högerstickan för att få mer tråd till maskan och avmaskningen lös. Dra i stället i tråden för att få maskan mindre och avmaskningen stramare. Jag brukar maska av ett tiotal maskor och sedan kontrollera om jag tycker att det blir lagom. Långt hellre tar jag upp en liten bit än ett helt varv!

Ibland kan man vilja maska av olika fast på samma sträcka. Till sjalen på sidan 122 och fuskollen på sidan 104 är det bara bra om det blir lösare i hörnen.

28

VÄ N D E R M A N PÅ S T I C K N I N G E N B L I R D E AV I G A M A S KO R N A R ÄTA O C H V I C E V E R S A , M E N H E L H E T S I N T R YC K E T Ä R S A M M A . D Ä R F Ö R B L I R D E T L I K A D A N T O M M A N S T I C K A R B A R A AV I G A M A S KO R !

För att få samma effekt när man stickar runt stickar man ett varv räta maskor och ett varv aviga, men det kallas fortfarande rätstickning. Så har jag till exempel stickat nederkanten på fuskollen på sidan 104.

29

Stickar man räta maskor på ena sidan och aviga på den andra blir de två sidorna väl­ digt olika. Det stickade blir också tunnare än rätstickningen.

STICKA FRÅN GRUNDEN

S L ÄT S T I C K N I N G

M ER OM S LÄTSTIC KNI NG

O J Ä M N T S T I C K A D E VA R V F R A M O C H T I L L B A K A

Många stickar räta och aviga olika fast, även med många års övning, och oftast blir de aviga varven lösare. Det är ungefär lika svårt att byta handlag som att byta handstil, så det enklaste knepet att byta sticka. Om du stickar aviga maskor löst, testa att sticka de aviga varven med en tunnare sticka. Börja med ½ mm mindre och se om det är lagom.

STICKNINGEN RULLAR SIG

Slätstickade kanter rullar sig. Åt olika håll, dessutom: över- och nederkanterna rullar sig upp över rätsidan, medan sidorna rullar sig in över avigsidan. Rätstickning uppför sig däremot ordentligt, så det passar bra att ha som ram.

A L L A R ÄTA M A S KO R H A M N A R PÅ D E N E N A S I D A N, A L L A AV I G A PÅ D E N A N D R A .

För att få samma effekt när man stickar runt stickas alla maskor räta alla varv. (Eller aviga!) Och om du gillar avigsidans utseende men föredrar att sticka räta maskor kan du sticka plagg ut och in. Så har jag (och många andra) stickat både vantar och tröjor.

För att öva på slätstickning föreslår jag att du stickar sjalen/halsduken på sidan 88.

Om du stickar räta och aviga olika hårt kommer det knappast att synas, eftersom strukturen gör att plagget veckar sig på höjden.

S ÄT T S L ÄT S T I C K N I N G E N PÅ P L AT S M E D S T R U K T U R M Ö N S T E R I K A N T E R N A .

En helt slätstickad halsduk kommer alltså att att rulla ihop sig , så om det inte är meningen är det klokt att blanda räta och aviga i något strukturmönster. Men det kan också vara ett medvetet val att låta kanter rulla sig. Till toppen på sidan 134 valde jag slätstickning i sidorna längs ärmhålen just för få kanterna att vika sig in mot avigsidan. Inget extra arbete, utan stickningen sköter effekten jag är ute efter.

30

31

STICKA FRÅN GRUNDEN

RÄ KNA VARV

Det är praktiskt att kunna räkna varv i stickning och som så ofta lätt när man väl kan det. Jag brukar alltid räkna de aviga maskorna, eftersom de är lättast att se. En knopp är en maska, så sju knoppar direkt ovanför varandra är sju varv. Om de är svåra att urskilja (garnet kanske är luddigt eller belysningen skum) tar jag fingrarna till hjälp och känner på knopparna för säkerhets skull.

I slätstickat vänder jag alltså på arbetet och räknar på avigsidan. I rätstickning är vartannat varv aviga maskor, så då räknar jag två varv för varje våglinje, eller rilla som de kallas ibland. Ofta sätter jag en markör av något slag vart tionde varv för att slippa räkna från uppläggningskanten.

Om man har lagt upp med korsuppläggning (se sidorna 20–21) och stickar fram och till­baka så har man stickat ett jämnt antal varv när man är tillbaka vid uppläggnings­ svansen. Det första varvet stickas nämligen från svansen och det andra mot den.

H A L S K A N T E N PÅ P O N C H O N PÅ S. 123 Ä R S L ÄT S T I C K A D F Ö R AT T D E N S K A R U L L A S I G U TÅT.

32

U N D V I K VA N L I G A S Ä K E R H E T S N Å L A R I M E TA L L T I L L S T I C K AT, E F T E R S O M D E Ä R S Å VA S S A .

33

GÅ VIDARE M ED RÄTA OCH AVIGA

_________________________ PÅ DE FÖLJANDE SIDORNA KOMMER VI TILL EN BÖRJAN ATT TITTA MER PÅ HUR STICKNINGEN ­B ETER SIG, FÖR ATT SEDAN ÖVERGÅ TILL HUR MAN LÄSER DIAGRAM SAMT TEKNISKT SMÅTT OCH GOTT, TILL EXEMPEL ÖKNINGAR, MINSKNINGAR OCH OLIKA SÄTT ATT MONTERA.

_________________________

Jämför diagrammet på motstående sida med provlappen nedan. Tanken är att det ska likna resultatet så mycket som möjligt, för att det ska gå lättare att jämföra stickningen med diagrammet. Varje ruta är en maska och visar både hur den stickas och någor­ lunda hur den kommer att se ut. Man kan tänka sig att strecket är den aviga knoppen.

LÄSA DIAGRAM

Till skillnad från vanlig text läser man diagram nedifrån och upp, alltså i samma riktning som stickningen växer. De allra flesta stickar från höger till vänster, och därför läser man också diagram från höger så långt det är möjligt. Det går att följa samma diagram för att sticka runt eller fram och tillbaka, men man får läsa det på lite olika sätt. Ett diagram visar stickningens rätsida. När man stickar runt har man alltid rätsidan mot sig, och läser därför alla varv från höger. Stickar man fram och tillbaka får man tänka spegelvänt vartannat varv: dels kommer man från det andra hållet efter att ha stickat varvet ut och vänt på stickningen, dels har man avigsidan mot sig och får därför läsa symbolerna tvärtom. (Det är lite som att dansa dam åt ena hållet och kavaljer åt det andra.) Siffrorna som anger varv är oftast i högerkanten, men här har jag valt att växla för att markera att man kommer från olika håll.

MOSSTICKNING

STICKA FRÅN GRUNDEN

STICKA EFTER DIAGRAM

SÅ HÄR STICKAS PROVLAPPEN

Varv 1–10: Sticka räta maskor alla varv. När du vänder på stickningen efter första varvet har du avigsidan mot dig, och genom att sticka räta maskor på avigsidan kommer de att bli aviga på rätsidan.

Varv 11–20: Sticka räta maskor alla udda varv, aviga maskor alla jämna varv.

Varv 21–30: Upprepa 2 räta, 2 aviga varvet ut. Alla varv stickas likadant, eftersom maskantalet är delbart med 4.

Varv 31–40: Upprepa 1 rät, 1 avig varvet ut. Alla varv stickas likadant, eftersom maskantalet är delbart med 2.

Varv 41–50: Udda varv upprepar du 1 avig, 1 rät; jämna varv upprepar du 1 rät, 1 avig.

Mönstret är enklare att sticka med ett udda antal maskor, eftersom man då börjar (och slutar) alla varv likadant.

På nästa uppslag kommer mer om stickningens utseende. Dels kan du läsa om hur de fem sektionerna skiljer sig åt, dels se exempel på hur olika resultatet kan bli beroende på sådant som garnkvalitet och färg.

S YM B O L F Ö R K L A R I N G A R R ÄT M A S K A PÅ R ÄT S I D A N,

SMAL RESÅR

AV I G M A S K A PÅ AV I G S I D A N. AV I G M A S K A PÅ R ÄT S I D A N,

BRED RESÅR

R ÄT M A S K A PÅ AV I G S I D A N. B R A AT T V E TA D E T F I N N S I N T E N Å G OT V E D E R TA G E T

S L ÄT S T I C K N I N G

S YM B O L S P R Å K . I B E S K R I V N I N G A R M E D D I A G R A M F I N N S D E T D Ä R E M OT A L LT I D F Ö R K L A R I N G A R T I L L A L L A S YM B O L E R.

R ÄT S T I C K N I N G

36

PÅ S I D A N 173 H I T TA R D U A L L A S YM B OL E R S O M A N VÄ N D S I D E N H Ä R B O K E N.

37

Provlappen är en bra utgångspunkt för att titta närmre på de olika mönstren. Bilderna på motstående sida visar hur stickningen ser ut när diagrammet stickas i olika sorters garn. De fem olika strukturmönstren syns tydligast i den vita och den blå provlappen, som båda är ganska fast stickade i släta garner. Den gula provlappen är rätt glest stickad i luddigt garn, vilket liksom suddar ut skillnaden mellan räta och aviga. I den grå prov­ lappen är det i stället ”stänken” i färgningen som trollar bort en del av mönstren.

Nedan beskrivs sektionerna ned­ifrån, eftersom det är ordningen när man stickar provlappen.

Rätstickning: Vartannat varv är räta maskor, vartannat aviga. Stickningen blir likadan på båda sidorna.

Slätstickning: Alla räta maskor hamnar på ena sidan, alla aviga på den andra. Sidorna blir alltså olika, och den ena blir just slät.

Resår: På samma varv blandas räta och aviga, 2 av vardera i varsin kolumn. Stickningen blir likadan på båda sidorna.

Smal resår: Här är det i stället 1 rät och 1 avig i varsin kolumn. Stickningen blir likadan på båda sidorna.

Mosstickning: En likhet med den smala resåren är att varannan maska är rät och varan­ nan avig, men de byter plats varje varv. Stickningen blir likadan på båda sidorna.

STICKA FRÅN GRUNDEN

STICKNINGENS UTSEENDE

VIT BOMULL

GUL MOHAIR

BLÅ ULL

GRÅ ULL OCH SILKE

Fotografier i all ära, men om du väljer att sticka provlappen (du kan använda vilket garn som helst) får du ett exempel att klämma och känna på, och gärna dra i för att jämföra elasticiteten i de olika delarna. Är du nybörjare får du dessutom träna på räta och aviga maskor systematiskt: först är det bara räta maskor alla varv, sedan räta res­ pektive aviga på olika varv, och slutligen tre olika sätt att kombinera räta och aviga på samma varv.

Om du är riktigt ambitiös, oavsett nivå, mäter du bredden och höjden på de fem olika delarna för att se ännu tydligare hur mycket strukturen påverkar måtten. Blöt sedan provlappen, släta till den, låt den torka plant och ta måtten igen. Det är inte säkert att det är någon skillnad, men ibland blir det så. Stickningen brukar också bli jämnare efter ett bad, så ta gärna fotografier före och efter för jämförelse.

38

39

STICKA FRÅN GRUNDEN

VA D S Y N S I N T E I D I A G R A M M E T ?

Eftersom diagrammet visar rätsidan ser man inte hur avigsidan kommer att se ut.

Beroende på mönster kan de två sidorna bli likadana eller mer eller mindre olika. För det mesta är det mindre intressant hur avigsidan ser ut, särskilt om det är ett plagg där avigsidan inte kommer att synas.

Diagrammet visar inte om och i så fall hur mycket stickningen drar ihop sig. Det skulle väl vara möjligt att göra diagram med midja (eller flera midjor) men det verkar onödigt krångligt att konstruera och skulle knappast bli enklare att följa. Rätstickning drar ihop sig på höjden och breder ut sig jämfört med slätstickning. Den bredare resåren drar ihop sig mer än den smalare, eftersom kolumnerna har mer utrymme att vecka sig. Mosstickning breder ut sig lite grann jämfört med slätstickning.

Reliefeffekter syns inte heller i diagrammet. Det är bara slätstickningen som är platt; i de andra sektionerna bär sig de aviga maskorna åt på olika sätt. Antingen sjunker de eller också höjer de sig över de räta. När det är flera aviga maskor i höjd direkt ovanför varandra sjunker de (resårerna). Däremot reser de sig när de kommer i bredd (rätstick­ ningen) eller är utspridda (mosstickningen). På så vis går det att få flera nivåer i stick­ ningen med bara räta och aviga.

Slutligen syns det inte om kanterna kommer att rulla sig, ännu mindre åt vilket håll.

Det kan du däremot läsa om på sidan 31.

TA VA R A PÅ O L I K H E T E R N A

Är man medveten om sådana här saker kan man undvika trista överraskningar. Inte nog med det, man kan dra nytta av det! Fuskollen på sidan 104 är ett bra exempel.

I polokragen är det resårstickning av två anledningar; dels för att kragen ska bli töjbar, dels för att den ska se likadan ut när den viks ner och avigsidan blir synlig. Resåren är dessutom ännu bredare än i provlappen på sidan 36 (3 räta, 3 aviga) för extra töjbarhet.

I oket övergår de aviga kolumnerna till rätstickning, för det behövs ju ingen elasticitet över bröstet och ryggen – tvärtom tycker jag att plagget sitter bättre med en plattare struktur. Den delen ska ju heller inte vikas, så det spelar inte någon roll att rät- och avig­ sidan blir olika. Rätstickningen i nederkanten ökar vidden en aning utan några ökning­ ar och får dessutom kanten att ligga platt.

MÖNSTERRAPPORT I DIAGRAM

F U S KO L L E N (S E S. 104) Ä R FO R M G I V E N FÖR MA X I M A L U T D E L N I N G AV OL I K A S ÄT T AV KOM B I N E R A R ÄTA O C H AV I G A .

40

Den del av ett mönster som upprepas kallas rapport, och kan jämföras med identiska kakelplattor att bygga med på bredden och höjden. För att visa och förklara en provlapp tycker jag att det är praktiskt att hela lappen syns i diagrammet, men till större projekt brukar bara det nödvändiga vara med. Det som ska upprepas markeras med röda linjer.

41

STICKA FRÅN GRUNDEN

Här kommer samma diagram som på sidan 37 igen, nu med de fem olika mönsterrapporterna markerade i rött.

FORMA STICKNINGEN En praktisk sak med stickning är att det går att forma ”tyget” med ökningar och/eller minskningar samtidigt som man tillverkar det. Ibland passar det bra att dölja dem så mycket som möjligt, och ibland är det fint att framhäva dem som en extra dekor.

MOSSTICKNING

ÖKNINGAR SMAL RESÅR

Av alla sätt som finns att öka har jag valt två som är lätta att göra, den första med en enkel variation som gör stor skillnad. Ö K A M E L L A N T VÅ M A S K O R

RESÅR

S L ÄT S T I C K N I N G

1. Sticka fram till där du vill ha den nya maskan. Gör ett omslag genom att fånga tråden på precis samma sätt som när du stickar en rät maska.

2. Sticka nästa maska. Den nya maskan är en tråd över höger sticka.

3. Nästa varv väljer du om du vill att ökningen ska bilda ett hål eller inte. Vill du ha ett hål stickar du omslaget i främre maskbågen (som en vanlig rät maska).

4. Vill du ha en diskret ökning stickar du i stället omslaget i den bakre maskbågen, så att omslaget vrids. Den nya maskan kommer att ha benen i kors. Vridna maskor är alltså inte fel i sig, ibland är de det som gör susen.

R ÄT S T I C K N I N G

Visst blir det tydligt att rapporter kan ha helt olika form och storlek förutom mönst­ ren i dem? Vad de har gemensamt är vitsen med dem, nämligen att det inramade upprepas på både bredden och höjden inom varje sektion. En rapport går ofta lätt att lära sig utantill, särskilt om den är liten, och när man väl kan den är det lättare att orientera sig i stickningen. I avsnittet Mönstersamling som börjar på sidan 151 kan du se fler exempel på rapporter, och precis som med kakelplattor kan det vara svårt att föreställa sig helheten genom att bara titta på den enskilda rödmarkerade rutan.

För att träna på att följa diagram kan du sticka något av fem i ett-projekten på ­sidorna 92–99 som alla utgår från ett och samma diagram, men där rapporten upp­repas olika många gånger.

42

1.

2.

3.

4.

43

STICKA FRÅN GRUNDEN

Titta på fuskollarna på sidorna 104 och 40. Den blågrå är stickad med vridna omslag och den gråbruna utan att vrida. Det blir stor skillnad, och jag tycker att båda är fina.

Om du har gjort ett omslag för mycket kan du släppa det. Stickningen kommer att bli lite lösare just där, men maskan kommer inte att löpa. Om du saknar ett omslag kan du fånga tråden som går mellan två maskor (den som skulle ha blivit omslaget) med vänsterstickan och sticka den. Stickningen kommer att bli lite fastare just där, eftersom tråden har gått direkt från maska till maska i stället för omvägen över stickan.

E N M A S K A B L I R T VÅ

Sticka fram till maskan du vill öka i. Sticka den rät men lyft inte av. Gå in med höger stickspets i den bakre maskbågen och lyft sedan av.

1.

2.

En begränsning med den här ökningen är att den inte passar att göra två varv i följd på samma ställe. Gör man ökningen i den lyfta maskbågen kommer den att lyftas igen och samma maska dras ut över flera varv som en gummisnodd – fast utan elasticiteten.

Den här ökningen har jag använt i ponchon på motstående sida, eftersom den smyger sig in så fint i de slätstickade partierna.

Om du har missat att öka kan du i efterhand gå in bakom maskan och ta tag i knop­ pen med stickspetsen. Om du har gjort en ökning för mycket kan du släppa den lyfta maskan (den som hamnar till vänster).

T I P S ! E N M Y C K E T VA N L I G A R E VA R I A N T Ä R AT T S T I C K A B Å D E I F R Ä M R E O C H I B A K R E M A S K B Å G E N , M E N D Å L I K N A R D E T E N AV I G M A S K A . D Ä R F Ö R F Ö R E D R A R J A G AT T LY F TA – S Ä R S K I LT I S L ÄT S T I C K AT.

44

P O N C H O N S T I C K A S U P P I F R Å N M E D Ö K N I N G A R, F Ö R S T T I L L E T T R U N T O K S O M K A N F Ö R L Ä N G A S I F Y R A S P E T S A R.

45

Här följer tre sätt att minska, som du kommer att klara dig långt med. De två första (spegelvända) hoptagningarna är mycket vanliga, och den tredje är ett sätt att sticka ihop tre maskor, som är en personlig favorit. Inte bara min, ska jag tillägga! Förkort­ ningarna är mina egna eftersom det inte finns några vedertagna.

M I N S K A E N M A S K A – H O P TA G N I N G E N L U TA R ÅT H Ö G E R ( hopt hö )

Sticka ihop två maskor (som när du stickar en rät maska) och lyft av.

STICKA FRÅN GRUNDEN

MINSKNINGAR

En variant är att lyfta 1 maska som för att sticka rät, sticka 1 rät maska och dra den lyfta över (överdragshoptagning). Hoptagningen lutar fortfarande åt vänster, men den lyfta maskan har en tendens att dras ut. Därför blir det inte lika jämnt som när man vänder på maskorna och stickar ihop dem. Prova båda sätten, vet jag!

C E N T R E R A D D U B B E L H O P TA G N I N G ( hopt dbl )

Det här är ett sätt att sticka ihop tre maskor så att mittenmaskan hamnar överst.

1. Lyft 2 maskor tillsammans som för att sticka ihop dem.

2. Sticka 1 rät maska.

3. Dra de lyfta maskorna över (en i taget eller båda tillsammans).

(Om man i stället stickar ihop tre maskor kommer den längst till vänster att hamna överst, och det får hoptagningen att luta åt höger.)

M I N S K A E N M A S K A – H O P TA G N I N G E N L U TA R ÅT VÄ N S T E R ( hopt vä )

1. Lyft 1 maska som för att sticka rät.

2. Lyft nästa maska på samma sätt.

3. För vänster stickspets genom de två lyfta maskorna.

4. Sticka ihop dem genom bakre maskbågarna

1.

3.

NÅGRA EXEMPEL

1.

2.

Till den valkade mössan på sidan 100 nöjde jag mig med den första hoptagningen, (hopt hö). Eftersom den placeras på samma ställe varje minskningsvarv blir det en spiraleffekt, fast det syns ju inte så tydligt efter valkningen. I vantarna på sidan 118 ser du de två första hoptagningarna i toppen (hopt hö och hopt vä). I och med att de är spegelvända går lutningarna och formen hand i hand, så att säga. Titta också på sjalen på sidan 122, där alla tre hoptagningarna är med. Lutningen på hoptagningarna följer hålmönstren på diagonalen, och när två spegelvända hoptagningar möts sluts de i en spets med hjälp av den centrerade dubbelhoptagningen (hopt dbl).

3.

46

47

STICKA FRÅN GRUNDEN

KANTMASKOR Många lägger till kantmaskor när de stickar fram och tillbaka. Dels gör det stickning­ en enklare (den första maskan kan vara lite bökig), dels är det ett smidigt sätt att få prydliga kanter. Om kanterna syns i ett projekt gör det ju inget om de är både fina och lätta att göra. Jag använder förresten kantmaskor även när jag ska sy ihop delar, både av gammal vana och för att få en tydlig sömsmån. Det här är den metod jag använder oftast: med sammanlagt fyra kantmaskor (två i var sida) lyfter jag den första maskan och stickar de övriga tre räta.

1. Håll garnet framför arbetet som när du stickar aviga maskor.

För in stickan i maskan som för att sticka avigt.

2. Låt tråden vara. Lyft i stället av maskan utan att sticka den.

3. För garnet mellan stickspetsarna till baksidan.

4. Dra åt tråden lätt och sticka nästa maska rät.

D E N LY F TA K A N TM A S K A N B I L D A R E N K E DJ A I S I D A N.

1 – 2.

3.

4.

När du har två maskor kvar på varvet stickar du båda räta. Alla varv stickas kantmaskor­ na likadant, alltså lyft den första och sticka den andra samt de två sista räta. Det kanske verkar onödigt med en rätstickad maska efter den lyfta, men den hjälper till att tajta till kanten lite. Slätstickat direkt innanför den lyfta blir lätt håligt och sladdrigt, i alla fall när jag har provat.

Mellan de fyra kantmaskorna kan man förstås ha lite vad som helst. Till exempel har fem i ett-beskrivningarna på sidorna 92–99 ännu mer rätstickning i kanterna förutom ett mönster med rutor i mitten.

FRÅN SIDAN SYNS SKILLNADEN T YDLIGT: TILL VÄNSTER ÄR ALL A MASKOR STICKADE, TILL HÖGER ÄR DEN FÖRSTA LYFT.

48

49

När man fogar ihop början och slutet av ett uppläggningsvarv för att sticka runt är det viktigt att se till att maskorna inte har rullat sig runt stickan. Har de gjort det kan resultatet bli en åtta i stället för ett rör, och det går inte att rätta till i efterhand om man har stickat mer än ett varv. Så länge det bara är en tråd mellan början och slutet går det att rulla runt maskor utan att hela varvet följer med. Det är därför klokt att dubbelkolla när det är dags att sticka den första maskan på andra varvet. Ofta stickar jag ett par varv fram och tillbaka först, eftersom det då blir lättare att kontrollera att uppläggnings­ kanten ligger i en jämn linje och inte i en spiral runt stickan. Visserligen blir det en liten glipa, men den syr jag ihop i samband med att jag fäster uppläggningssvansen.

Mindre plagg stickas ofta med strumpstickor, som är spetsiga i båda ändarna. Då fördelar man maskorna på flera stickor (oftast fyra) och stickar med en extra. Det blir lätt ränder i stickningen där man byter strumpsticka, men det kan motverkas genom att för­ skjuta växlingarna. Sticka några maskor in på nästa sticka med några varvs mellanrum – placera gärna en markör där varvet börjar så blir det tydligt även när maskorna omfördelas.

Med rundsticka är grundprincipen att den ska vara kortare än omkretsen på den man stickar. Det är enklare att sticka om maskorna trängs på rundstickan än om de spänns ut och man måste mata fram dem. I värsta fall kan en rundsticka som är lite för lång till och med töja ut arbetet, så att omkretsen blir större än vad som var avsikten.

STICKA FRÅN GRUNDEN

STICKA RUNT

80 C M R U N D S T I C K A O C H E N Ö G L A .

80 C M R U N D S T I C K A O C H T VÅ Ö G L O R.

Med detta sagt kan man använda en extra lång rundsticka (80 cm eller längre) och sticka mindre plagg med hjälp av en så kallad magic loop-teknik. Kabeln måste då vara så pass lång att man kan dra ut en eller två öglor och på så vis reglera omkretsen.

Ibland räcker det att dra ut en ögla där varvet börjar. När man har kommit varvet runt drar man in vänster stickspets i stickningen och drar ut höger för att få en ny ögla. Så har jag stickat de flesta varven på mössorna på sidan 110. Är det för få maskor för att det ska gå att komma varvet runt med bara en ögla (det märks!) drar man ut en ögla till efter halva varvet, och så drar man i spetsarna som ovan två gånger per varv. Det känns lite som att sticka fram och tillbaka, eftersom maskorna är fördelade på två halvor, men resultatet blir runt. Så har jag stickat kullen på mössorna.

För att ta ett konkret exempel: En mössa kan man sticka 1. med strumpstickor hela vägen.

2. först med kort rundsticka och sedan med strumpstickor när rundstickan blir för lång då man närmar sig toppen. När maskorna stretar emot är det dags att byta.

3. med lång rundsticka och magic loop-teknik hela vägen.

S T R U M P S T I C KO R.

50

40 C M R U N D S T I C K A .

Ingen metod är i sig bättre än någon annan, utan det bästa är att prova sig fram. Även om jag personligen tycker mest om strumpstickor använder jag alla tre sätten, och det brukar helt enkelt bero på vilka stickor som är lediga för tillfället. Tur att det finns valmöjligheter! Titta på sidorna 68–70 om du vill läsa mer om olika stickor, både fason och material.

51

M A S K A AV T VÅ S T Y C K E N T I L L S A M M A N S

Det här är mitt standardsätt att foga ihop axlar i stället för att maska av styckena och sy ihop dem. Det är lätt att göra, och blir dessutom både snyggt och lagom stadigt.

Se till att det är lika många maskor på de två styckena som ska fogas ihop. Håll dem parallellt och sticka ihop en maska från vardera stycket med en tredje sticka. Upprepa, så att det är två maskor på höger sticka och dra den högra över den vänstra precis som vid en vanlig avmaskning. Fortsätt sticka ihop och dra över tills maskorna tar slut.

STICKA FRÅN GRUNDEN

MONTERING

MADRASST YGN

När två parallella stycken ska sys ihop är madrasstygn en suverän metod. Tekniken är lätt, resultatet blir osynligt, och i och med att sömmen sys med rätsidorna utåt får man genast se hur fint det blir. Och råkar man sy fel visar det sig förmodligen rätt snabbt eftersom resultatet syns direkt. Har du en stoppnål som är lite böjd blir det enklare. Det är bra om nålen är trubbig, så att du inte sticker den genom trådarna i stället för mellan dem. Grundprincipen är att man syr ihop två maskor växelvis från vartdera stycket.

1. Gå ned mitt i en maska på ena sidan och upp i maskan ovanför den.

2. Gör likadant på den andra sidan.

3. Tillbaka till första sidan: Gå ned där tråden tittar fram och upp i maskan ovanför.

4. Sy växelvis i höger och vänster sida och dra åt vartefter.

För det mesta maskar jag av med avigsidorna utåt för att få det så osynligt som möjligt, men inte alltid. Med rätsidorna utåt blir det en ås där styckena möts, och den är riktigt dekorativ (se slipovern på sidan 148). Den viker sig lite åt ena hållet, så när jag vill att den ska synas fogar jag ihop den ena axeln i riktning mot halsöppningen och den andra från halsöppningen – på så vis får båda sidorna samma utseende.

M A D R A S S T YG N D E T H A R I N TE N ÅGON B E T Y D E L S E OM D U S Y R M OT D I G (S OM PÅ TEC KN I N GE N) E L L E R VÄ N D E R PÅ A R B E TE T OC H S Y R F R Å N D I G. AVM A S K N I N G F Ö R AT T D Ö L J A AVM A S K N I N G S K A N T E N ­ M O N T E R A R M A N M E D AV I G S I D O R N A U TÅT. N Ä R P L A G G E T V R Ä N G S M ÖT S M A S KO R N A PA R V I S S O M I D E N ­G R Ö N A TO P P E N N E D A N T I L L VÄ N S T E R.

A X E L : M A S K A AV M E D AV I G S I D O R N A U TÅT.

52

A X E L : M A S K A AV M E D AV I G S I D O R N A I N ÅT.

Jag syr så gott som alltid mitt i den tredje maskan från kanten. Ytterst har jag två kant­ maskor och innanför dem en slätstickad maskkolumn som jag syr mitt i. Visserligen blir det en rätt bred sömsmån med 2,5 maska, men just bredden gör att det finns mån för kanten att vika sig platt mot avigsidan, så jag tycker inte att det ställer till något.

N Ä R M A N S Y R M I T T I M A S KOR B I L DA R T VÅ H A LVOR E N H E L M A S K A, S OM I B E S KR I VN I N GE N PÅ S I DA N 140.

53

I stället för att sticka exempelvis en halskant separat och sy fast den är det smidigt att plocka upp maskor runt halsringningen och sticka den direkt på. Man får bara tänka och räkna lite olika beroende på i vilken riktning man plockar upp maskor, om det är horisontellt eller vertikalt, men rent tekniskt bär jag mig åt på samma sätt.

För stickan genom stickningen, fånga tråden precis som när du stickar en rät maska och dra den genom stickningen. Det är alltså ganska likt att sticka, fast du arbetar genom stickningen i stället för genom en maska. Om du tycker att det är pilligt kan du använda en virknål i stället och flytta över maskorna till en sticka.

Skillnaden mellan horisontellt och vertikalt är hur många maskor som är lagom att plocka upp. Längs en avmaskad kant är det praktiskt med en upplockad maska för varje stickad maska. Skulle det bli för många går det alltid att justera med hoptagningar första varvet – hopstickade maskor syns inte lika mycket som hopp i upplockningen.

STICKA FRÅN GRUNDEN

PLOCKA UPP MASKOR L ÄNGS EN KANT

SKARVA När man behöver börja på ett nytt nystan finns det olika sätt att gå till väga. Det här är mina två standardsätt: Med ullgarn som inte är superwashbehandlat spottar jag ihop ändarna. Tvinna upp garnet (om det är flertrådigt) ett par centimeter, lägg ändarna lite omlott om varandra, fukta med saliv och gnugga mellan handflatorna. Dra lite för att se att det håller. Garnet blir tjockare just här, men jag tycker inte att det syns så mycket att det stör – och det blir två trådändar färre att fästa, bara en sådan sak! Var inte lika dum som jag bara: En gång var jag enfaldig nog att ta en klunk kaffe innan jag fuktade vitt ullgarn med saliv.

Med annat garn (allt som inte går att gnugga ihop) stickar jag en maska med två trådar, sluttampen på det gamla nystanet och en bit in på det nya. Minst fem centimeter med tanke på att garnändarna ska fästas. Just den maskan blir förstås dubbelt så tjock som de andra, men båda trådarna är ordentligt säkrade. Finns det en sömsmån i arbetet lägger jag bytet där även om det gamla nystanet skulle räcka nästan ett varv till, för då kommer inte den tjocka maskan att synas, och dessutom går det att fästa trådarna i sömsmånen. Annars får det bli någonstans där det inte syns så tydligt, till exempel hellre i sidan än mitt fram.

H Ä MTA G A R N E T G E N O M S T I C K N I N G E N.

H O P PA Ö V E R VA R T FJ Ä R D E VA R V F Ö R AT T I N T E FÅ F Ö R M Å N G A M A S KO R.

På andra ledden (se teckningarna) blir det för många maskor om man plockar i varje varv, eftersom maskor är rektangulära snarare än kvadratiska. Jag brukar plocka i tre varv och hoppa över vart fjärde, men ibland plockar jag i alla varv och stickar ihop mas­ kor första varvet. Då stickar jag två och stickar ihop två för att var fjärde ska försvinna.

När jag plockar upp maskor som ska stickas i sidled tycker jag att det är lite svårt att se var jag ska plocka när det är aviga och räta maskor blandade. Därför ser jag ofta till att ha minst en slätstickad kolumn att hålla mig till, gärna två. Plockar man mitt i en maska blir det en halv kvar i stickningen, så jag föredrar att plocka mellan två slätstick­ ade maskor. Så petig är jag! Att det kan bli en bred ”plockmån” gör mig inte så mycket, för då har kanten utrymme att vika sig rätt platt mot avigsidan på samma sätt som sömsmånen vid madrasstygn (se sidan 53).

VA R N I N G F Ö R K N U TA R !

E N M E TO D J A G V I L L AV R Å D A F R Å N Ä R K N U TA R. V I S S E R L I G E N Ä R D E E N K L A AT T G Ö R A , M E N J A G T YC K E R AT T D E H A R E N T E N D E N S AT T K R Y PA F R A M PÅ R ÄT S I D A N. I B L A N D R Å K A R M A N U T F Ö R K N U TA R I G A R N E T, D Å B R U K A R J A G K L I P PA B O R T K N U T E N O C H S K A R VA E N L I G T N Å G O N AV M E TO D E R N A O VA N.

S K A R VM A S K A N B E S TÅ R AV T VÅ TR Å DA R, S OM KOM M E R AT T S TI C K A S I H OP N Ä S TA VA R V.

54

55

Det blir alltid minst två garnändar att fästa (ändarna vid uppläggningen och avmask­ ningen) och ofta fler än så. Det ena att tänka på är att det ska bli så osynligt som möj­ ligt, det andra att änden inte ska krypa ut i efterhand. Hur jag bär mig åt beror på både konstruktionen och garnet.

Finns det sömsmåner som inte kommer att synas i det färdiga arbetet fäster jag trå­ den där och arbetar alltså vertikalt i stickriktningen. Annars arbetar jag horisontellt eller diagonalt beroende på mönstret och syr genom aviga knoppar. Innan jag sätter i gång drar jag försiktigt i tråden med rätsidan av arbetet mot mig och tråden på den andra sidan. Då ser jag tydligare om det spelar någon roll åt vilket håll jag fäster. Ibland kan det bli ett hål när man drar tråden åt ena hållet medan stickningen sluts om man drar tråden i den andra riktningen.

Ullgarn som inte är superwashbehandlat tycker jag är lättast att fästa, eftersom det liksom fastnar i stickningen och inte kryper tillbaka så lätt. Andra garner är jag mer noga med. Dels fäster jag en längre sträcka, dels brukar jag göra en u-sväng på slutet och sy en liten bit i motsatt riktning.

En del fäster trådarna efter att de har tvättat och sträckt arbetet. Jag tycker att det är så tråkigt att jag vill ha det avklarat så fort som möjligt. Däremot klipper jag inte alltid av trådarna alldeles intill arbetet förrän det är torrt utan sparar en centimeter eller två om det finns marginal för det. På så vis kan jag ”efterdra” om det behövs.

STICKA FRÅN GRUNDEN

FÄSTA

TVÄTTA OCH STRÄCKA Stickningen mår bara bra av en liten spabehandling. Maskorna lägger sig till rätta och det stickade blir både jämnare och skönare. Dessutom kan det kan ju faktiskt ha blivit lite smutsigt under arbetets gång. Kontrollera vad det är för tvättanvisningar och följ dem. Är stickningen mycket blöt och tung kan du pressa ur en hel del av vattnet genom att rulla in arbetet i handdukar. Ibland avslutar jag med att centrifugera, för inte ens ett ullplagg riskerar att krympa när det ligger stilla i en snurrande trumma. Risken ökar dock väsentligt om stickningen gör kullerbyttor, så en förutsättning är att maskinen snabbt går upp i hastighet.

VA L K N I N G Ä R D E T M E N I N G E N AT T A R B E T E T S K A VA L K A S T VÄT TA R D U D E T I M A S K I N. M E N VA R S N Å L M E D T VÄT TM E D E L ! VA L K A S D E T I N T E TILLRÄCKLIGT KAN DU GÖRA OM P R O C E D U R E N E L L E R AV S LU TA F Ö R H A N D, M E N VA L K A S D E T F Ö R MYC K E T Ä R D E T I N T E MYC K E T AT T G Ö R A .

STRÄCKNING OCH TORKNING

N Ä R E N H Ä R VA R Ä C K E R T I L L E N S J A L B L I R D E T B A R A T VÅ T R Å D A R AT T FÄ S TA .

56

Låt arbetet plantorka, för om du hänger upp det finns risken att det töjer sig av sin egen tyngd. Visserligen gjorde jag så med flit en gång med en halsduk som jag tyckte blev för kort, men det var ett undantag. Passa på att kolla måtten, för medan stickningen är fuktig går det lättare att justera formen om det skulle behövas.

En del använder alltid nålar när de sträcker arbeten, speciellt om det är olika delar som ska sys ihop och som skulle rulla sig i kanterna annars. Själv föredrar jag att mon­ tera delar innan jag tvättar, precis som jag fäster garnändar först för att ha det avklarat, och använder nog bara nålar om jag verkligen vill spänna ut arbetet, till exempel en sjal.

För det mesta drar jag bara försiktigt i kanterna och slätar till ytan med handen. Och så låter jag plagg torka ut och in, för då är det lättare att få sömmar att ligga rakt.

Vad låter man stickningen ligga och torka på då? Det behöver inte vara något märk­ värdigt (även om det finns speciella så kallade blockningsmattor) utan kan vara en vanlig matta med en handduk eller ett lakan mellan som skydd.

57

Milt uttryckt blir det inte alltid som det var tänkt, och i det läget är det inte mycket till tröst att det åtminstone inte kan hända något riktigt hemskt. Det är också skillnad på fel och fel. En avig i stället för en rät går att leva med (det tycker jag i alla fall är lätt att säga till andra) medan en mössa i fel storlek kan bli svår att använda. Men mycket går ändå att rätta till.

TA P PA D E L L E R F E L S T I C K A D M A S K A

Om en maska ramlar av stickan och hinner ge sig av är det bara att ha is i magen. Lägg ifrån dig stickningen försiktigt medan du hämtar en virknål om du inte har en inom räckhåll. Får stickningen bara ligga stilla kommer inte maskan att löpa längre. (Och hin­ ner du inte fixa till det direkt kan du trä något genom maskan tills vidare.) För virknålen genom maskan, fånga tråden och dra den genom. Dra tråden genom maskan mot dig för att göra en rät maska och från dig för att göra en avig. Jag tycker att räta är enklast, så vid behov vänder jag på stickningen. Det går även att göra den här manövern med stickan, men det är lite pilligare när det är så lite tråd att arbeta med – tråden hänger som en liten bro mellan två maskor i stället för att löpa över pekfingret.

D E N TA P PA D E M A S K A N Ä R S Ä K R A D PÅ V I R K N Å L E N.

58

FÅ N G A E N T R Å D I TA G E T O C H D R A G E N O M M A S K A N.

STICKA FRÅN GRUNDEN

RÄTTA TILL FEL

Om du vill rätta till ett fel några varv längre ner kan du tappa en maska med flit.

Släpp maskan rakt ovanför den felstickade och dra ur tråden försiktigt varv för varv till och med den felstickade maskan. Arbeta dig tillbaka uppåt som ovan. Om du tycker att det är nervöst, sätt virknålen eller stickan i maskan innan du drar ur tråden, så kan den inte ge sig av.

I och för sig brukar det sköta sig självt att man får träna på att fiska upp maskor (och repetera, det kan jag gå i god för) men om du inte redan är van vid det så har jag ett förslag. Sticka ett litet prov för att tappa och rädda maskor med flit. Med lite övning kommer du att märka att det inte är så farligt, och fördelen med att öva på en provlapp är att det inte har någon betydelse hur det går – och just därför kommer det förmodli­ gen att gå galant!

R E PA U P P

En god anledning att bara sticka sådant man tycker om och med garn man gillar: Är det nödvändigt att repa upp och sticka om så får man sticka mer! Så brukar i alla fall jag tänka, och det har faktiskt hänt att jag har fått sticka två tröjor till priset av en, om man säger så. För det mesta är det dock inte hela plagget som ryker, utan bara en bit. Det går snabbt att repa om man drar ur stickan och nystar upp garnet direkt, men det kan ta lite tid att plocka upp maskorna på stickan igen. Det gäller också att vara noga så att man inte missar någon maska på vägen, och så underlättar det stickningen om de hamnar på rätt ledd och inte vrids.

Därför brukar jag backa maska för maska om det inte rör sig om mer än ett par, tre varv. Visserligen tar själva upprepningen längre tid, men det tycker jag att jag har igen när repandet är avklarat. Då ligger ju maskorna redo på stickan! För vänster sticka framifrån genom maskan varvet under, dra ur höger sticka och sedan tråden. Du kan också vända på stickningen om du tycker att det är lättare att arbeta åt andra hållet.

För då för höger sticka bakifrån genom maskan varvet under, dra ur vänster sticka och sedan tråden.

Framifrån respektive bakifrån har faktiskt betydelse: Då hamnar maskorna på rätt ledd på stickan. Är det mer än ett varv att ta upp brukar jag bara vara noga med det här det sista varvet, för det har ju inte någon betydelse hur maskor som ska repas upp ligger på stickan.

Upprepat garn blir krusigt, och det kan påverka hur jämn stickningen blir. Oftast ångar jag garnet för att det ska bli slätt igen. Vira garnet löst om handen så att det blir en liten härva, lägg härvan i ett durkslag över kokande vatten och dra i den försiktigt när den är genomångad. Det är som trolleri, och detta att det bara är ånga gör att garnet torkar på ett kick.

59

STICKA FRÅN GRUNDEN

LÄSA BESKRIVNINGAR Beskrivningen är en manual som förklarar hur man stickar så att det blir som originalet.

Däremot är det inte som trafikregler, utan den som vill tar sig friheter för eget bruk utan att riskera böter. Ungefär som matlagningsrecept.

Ofta står det att man ska läsa hela beskrivningen innan man sätter i gång. Det håller jag i och för sig med om, men allting med måtta. Det är bra att få ett hum om hela arbetsgången, men inte till priset av att haka upp sig på någonting som dyker upp först en bit in i projektet. Om något verkar obegripligt vid en första genomläsning brukar det klarna när man väl befinner sig just där i arbetet.

Så här brukar jag göra, i alla fall när jag gör som jag tycker att jag alltid borde göra: Först skummar jag igenom hela texten för att få grepp om sådant som konstruktion och vilka moment som ingår. Sedan läser jag varje avsnitt mer noga innan jag tar mig an just den delen. På så vis är det mindre risk att missa ett ”samtidigt som du” i slutet av en instruktionsdel. Men jag tycker inte att det är någon större vits med att läsa in mig på halsringningen innan jag ens har kommit till ärmhålen.

För att spara utrymme används förkortningar. De vanligaste lär man sig snabbt och oftast går det att räkna ut vad de står för. Att m står för maska kommer knappast som en överraskning i en stickbeskrivning – det är ju inte rimligt att lägga upp 120 meter till en mössa. På sidan 173 finns det en lista med vanliga förkortningar. Däremot kan skiljetecken vara lite lurigare.

VA N L I G A PA R E N T E S E R ( )

HA L S DU K I A LPSTIC KNING (SIDAN 80) I UPPREPAT TOS H MERIN O LIG H T, FÄRG WH IS KEY B ARREL.

Det händer förstås att jag är betydligt mindre ambitiös. För inte så länge sedan brydde jag mig inte om att repa upp hela den misslyckade halsduken innan jag började på en ny. I stället petade jag upp avmaskningen, drog upp tillräckligt med garn för att lägga upp och satte i gång med halsduken som ”nystan”. Den nya halsduken blev rätt så ojämn på grund av det krusiga garnet, men det gjorde enorm skillnad att tvätta den. Förmodligen hade jag inte varit så lat om jag hade tänkt slätsticka något med garnet, men halsdukens strukturmönster trollar faktiskt bort de ojämnheter som återstår. Färgskiftningarna i garnet hjälper också till.

60

Dessa används för att man lättare ska hitta och följa rätt storlek.

Dam (Herr) Lägg upp 100 (120) m. Är det många storlekar brukar varannan stå inom parentes.

H A K PA R E N T E S E R [ ] O C H A S T E R I S K E R *

Dessa används ofta för att markera vad som ska upprepas. De fungerar på samma sätt som röda linjer i ett diagram (se sidan 42). De ramar alltså in mönsterrapporten fast ett varv i taget. Det kan vara andra tecken, men det ställer inte till det om man har grundprincipen klar för sig.

Jämför följande två metoder att beskriva samma sätt att sticka 32 maskor. Med hakparenteserna blir det mindre att läsa, och så slipper man räkna ut själv hur många

61

Sticka 5 rm, [3 am, 3 rm] 4 gånger, 3 am.

Sticka 5 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am.

Ju mer som ska upprepas, desto behändigare blir det med hakparenteser. Jämför de här två sätten att beskriva samma sätt att sticka 120 maskor: Sticka 1 rm, [omsl, 1 rm, omsl, 29 rm] 3 gånger, omsl, 1 rm, omsl, 28 rm.

Sticka 1 rm, omsl, 1 rm, omsl, 29 rm, omsl, 1 rm, omsl, 29 rm, omsl, 1 rm, omsl, 29 rm, omsl, 1 rm, omsl, 28 rm. Är rapporterna långa kan det underlätta att markera gränsen mellan dem i arbetet med hjälp av stickmarkörer. Tappar man bort sig i mönstret är det kanske inte nödvändigt att kontrollräkna från början av varvet, utan det kan räcka att räkna från närmaste markör.

Exemplen ovan har jag faktiskt tagit direkt ur beskrivningen till fuskollen på sidan 104, och jag ska förklara en sak till med hjälp av just den. Ibland ska något upprepas inom det som upprepas, och det skulle bli rörigt med samma symboler för bådadera.

Oket består av fyra identiska delar, så efter första fjärdedelen av varvet börjar man om från början. Fjärdedelen av varvet har jag markerat med asterisker i texten, och mönstret som upprepas inom var fjärdedel med hakparenteser: Sticka *5 rm, [3 am, 3 rm] 4 gånger, 3 am** och upprepa från * till ** ytterligare tre gånger.

Jämför med om det bara hade varit hakparenteser: Sticka [5 rm, [3 am, 3 rm] 4 gånger, 3 am] 4 gånger.

Visserligen är det kort och behändigt, men det gäller att kolla noga vad som hör ihop med vad. Slutligen, om hela varvet skrivs ut blir det en liten skräcknovell: Sticka 5 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 5 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 5 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 5 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am, 3 rm, 3 am.

Mardröm! Inte bara att sticka efter utan också att skriva och korrekturläsa.

STICKA FRÅN GRUNDEN

gånger rapporten ska upprepas. Inte heller behöver man lusläsa siffrorna för att se om det är någon mer femma än den första insmugen bland alla treor.

MASKTÄTHET I stickbeskrivningar står det för det mesta angivet hur många maskor och varv som behövs för att sticka en kvadratdecimeter. Men varför ska man bry sig om hur många maskor och varv som ryms inom 10 x 10 cm? Jo, för att plagget inte ska bli för stort eller för litet. Därför är det oftast bra att sticka en provlapp för att kontrollera masktätheten innan man sätter i gång med projektet. Notera att jag skriver oftast, inte alltid. Sunt förnuft kommer man långt med!

Till exempel kan en halsduk varken bli för trång under armarna eller omöjlig att få över huvudet. Däremot kan man ju vilja ha en viss bredd på den, åtminstone på ett un­ gefär, men det kanske inte är nödvändigt att sticka en separat provlapp för det? Nej, jag skulle helt enkelt sätta i gång. Blir det bra är det bara att fortsätta, och blir det inte bra är det just inte mer att riva upp än en provlapp.

När man stickar en provlapp för att kontrollera masktätheten är det antalet maskor i bredd som är viktigast, för antalet varv går oftast bra att justera under stickningens gång om det skulle behövas. Lägg upp med några centimeters marginal, så blir det lättare att räkna hur många maskor som ryms inom 10 cm. Är det för många maskor i din prov­ lapp jämfört med antalet som anges i beskrivningen beror det på att de är för små, och då är den enklaste lösningen att byta till tjockare stickor. Har du för få maskor beror det på att de är för stora, och då byter du i stället till tunnare stickor.

Om man inte stickar kolossalt hårt blir stickningen mer eller mindre elastisk, så en maskas skillnad hit eller dit på 10 centimeter lär inte göra någon större skillnad, men en bra tumregel att ha i bakhuvudet är att ju större plagget är desto mer skillnad gör det. Några millimeter på en vante kan bli flera centimeter på en tröja, eftersom det är så många fler maskor på ett varv. Inte för att det alltid är ett bekymmer. Det kan ju vara som så att plagget sitter bättre om det är något större eller mindre än originalmåtten.

Masktätheten handlar också om utseendet och känslan. Är du inte riktigt nöjd med re­ sultatet är det värt att sticka med en annan tjocklek på stickorna och se vad som händer.

Om masktätheten inte stämmer med beskrivningen men du gillar utseendet på din provlapp kan du alltid välja att sticka något annat med garnet.

62

63

STICKA FRÅN GRUNDEN S T I CKTJOCKL EKEN PÅVERKAR INTE BARA MÅT TEN

MED O LIKA TJO CKA S T ICKO R B LIR MAS KO RN A O LIKA

U TA N OCKS Å HUR DISTINKT MÖ NSTER F RAMTRÄDER.

S TO RA, O CH D ET PÅV ERKAR H EL A PL AG G ET.

Om du är nybörjare på stickning föreslår jag att du börjar med något av projekten där masktätheten inte spelar så stor roll, till exempel ett sittunderlag, en disktrasa eller en halsduk. Gillar du däremot att vara grundlig – oavsett om du är nybörjare eller ej – mäter du provlappens bredd och höjd, tvättar den enligt anvisningar, låter den torka plant och mäter igen.

Ibland påverkas nämligen masktätheten av tvätt, och det kan bero på garnet, stick­ fastheten, mönstret eller en kombination av flera faktorer. En gång stickade jag en hålmönstrad sjal i en blandning av bomull och silke, ganska glest, och den växte något enormt när jag tvättade den. Tur att det var en sjal och inte ett linne, men det var nästan så att jag funderade på att rigga upp den med tältpinnar. Ett annat plagg som växte vid tvätt var en babykofta, men den drog faktiskt ihop sig till ursprungsstorleken medan den torkade, så jag behövde inte vänta ett par år med att ge bort den.

D E N VEC K A D E S TR UK TUR E N OC H D E L Å N GS M A L A S N I B B A R N A GÖR P L AGGE T MYC KE T F ÖL J S A MT. S E S. 88.

64

65