SAMTALET
för eleverna att ägna sig åt det som läraren har planerat. – I forskningen studerade vi en matematik lärare på högstadiet som fick ordning och reda genom att vara skicklig på att undervisa. Ordning och reda i betydelsen elever som vill komma till hans undervisning, som ägnar sig åt matematik under hela lektionerna och som knappt vill lämna undervisningen. Och det är för att han är så duktig på att planera och erbjuda emotionellt stöd, och för att han kan sitt ämne och varierar sin undervisning och undervisar ganska mycket framifrån tavlan, men inte på ett gammaldags vis utan genom att erbjuda elever att lösa upp gifter enskilt, i par eller i grupper. Vilken roll spelar regler i klassrummet?
– På väldigt många skolor har de för många och för vaga regler. Till exempel: ”Vi är snälla mot varandra.” Det går inte att se om någon är snäll eller inte. Man ska ha få och tydliga regler och de ska gälla sådant som är avgörande för att arbetet ska fungera. Som att på en byggarbets plats måste alla ha hjälm. – I skolan kan man ha en regel som säger att under genomgångar så lyssnar man tills läraren har pratat färdigt innan man ställer frågor. Alla vet vem läraren är, alla vet vad genomgång är. Då blir det tydligt om regeln följs eller inte. Vem ska formulera reglerna?
– Läraren tillsammans med eleverna. De måste komma överens om vad som är viktigt för att de tillsammans ska må bra, utvecklas och lära sig. Det som du kallar disciplinära interventioner, vad är det?
– Det är olika strategier för att återföra en elev till arbetet. Eller eventuellt avlägsna någon från arbetet, men i första hand återföra. När ska sådana interventioner göras?
– Så snart en elev eller en grupp ägnar sig åt annat än det läraren har planerat för och lära ren bedömer att det inte har att göra med deras utveckling och lärande. Det där sista är viktigt, för det kan ju vara så att eleverna kommer på något som läraren inte har tänkt på men som ändå ligger i linje med innehållet. Snacka om äkta inflytande! – Lärare som griper in uppfattas av elever som trovärdiga och kompetenta. De måste ha förmågan att läsa av situationer och de måste anpassa sig efter varje elev, som fotbollsdoma ren med Suárez. Men generellt gäller att det finns strategier som att avdramatisera, att inte genera, att inte skuldbelägga. Säg: ”Jag vet inte om jag såg fel, men det såg ut som om det var liksom stök på gång?”. – Eleverna är tvingade att vara i skolan
25 000 timmar. Det är inte konstigt om några ibland tappar tålamodet. Då är lågaffektivt bemötande en strategi som har visat sig ha stor framgång. Det kan sammanfattas kort som att ”läs av och avgör på vilken distans du ska möta personen för att nå fram och åstadkomma en förändring”. Och ge personen tid att förstå vad det är du vill. Straff, är det något man kan använda?
– Nej. Inga utvisningar?
– Utvisning är en konsekvens av att eleven inte har följt lärarens återkommande uppma ningar att förändra sitt beteende. Då kan lära ren komma till slutsatsen att ”nu stör du eller till och med förstör undervisningen, så du får helt enkelt gå ut”. Men läraren bör också säga: ”Jag är intresserad av att du ska vara en del av under visningen, det är därför jag vill att du ändrar ditt beteende.” Hur gör man med elever som sitter och snapchattar eller kollar Youtubeklipp?
– Det vill till att läraren erbjuder väldigt bra undervisning. På många skolor har man också bestämt att mobiler inte används på lektioner annat än vid speciella tillfällen som läraren avgör. Lärarna möter eleven i dörren och säger: ”Hej och välkommen till min undervisning! Här i lådan lägger du din mobil.” Forskning visar att det tar ungefär en vecka att lägga sig till med en sådan ny vana. Förstärkningar har också bra effekt, som att läraren eller rektorn bjuder på fika för att visa uppskattning för elevernas insats.
Lärare som griper in uppfattas av elever som trovärdiga och kompetenta. De måste ha förmågan att läsa av situationer.
En belöning alltså. Är sådana bra? Guldstjärnor i kanten? Eller att varje elev som har läst en bok lägger en kula i en skål och när den är full får klassen tårta?
– Belöningen ska vara en positiv återkoppling på att man har utfört ett arbete så gott man kan. Men behövs det? Ska inte själva prestationen vara tillräckligt tillfredsställande?
– Det kan man tycka, men vi vet från forsk ning på vuxna att om chefer ger positiv åter koppling på arbetet så mår de anställda bättre och känner att ”oj, vad chefen är engagerad!”. Då kan chefen också komma med förslag på vad personen skulle kunna göra snäppet bättre. Sådant är överförbart på elever i skolan. När det gäller detta stora att vara en riktigt duktig lärare har jag tänkt att en förutsättning är att man älskar barn och ungdomar. Vad säger du om det?
– Nja ... kanske älska i betydelsen vilja vara betydelsefull för barns utveckling och lärande i så fall. Det är rimligt att man som lärare känner och säger: ”Jag gillar dig och jag kommer inte
>>
LÄRA #2/2019
17