KĂLLKRITIK
Ăr bilden v  erkligen sann? NĂ€r StockholmskĂ€llan kommer till klass rummet blir eleverna detektiver som granskar historiskt kĂ€llmaterial kritiskt. Ăr Carl August Tholanders mĂ„lning av Slussen verkligen en sann bild av Stockholm Ă„r 1898? Telefonledningar, Ă„nglok, hattar och en mĂ€nsklig sökmotor ger viktiga ledtrĂ„dar.
ââŻI dag ska ni fĂ„ vara detektiver. Historie detektiver! HĂ€r Ă€r bilden vi har att jobba med, sĂ€ger Martin Nyblom, pedagog och redaktör pĂ„ StockholmskĂ€llan. Han delar ut fĂ€rgutskrifter av en mĂ„lning till klass 4D pĂ„ NĂ€lstaskolan i VĂ€llingby. Eleverna arbetar i par och ska fundera pĂ„ vad det Ă€r för slags bild och vad den före stĂ€ller. â Det ser gammalt ut, folk gĂ„r runt i klĂ€nning och hatt.
Observationer och gissningar bildar ett
nyfiket sorl. NĂ„gon kommer pĂ„ att man kan vĂ€nda pĂ„ papperet. DĂ€r finns en eti kett med texten: âUtsikt över Slussen 1898. KonstnĂ€r: Carl August Tholander.â Martin Nyblom gĂ„r runt och lyssnar. ââŻDe dĂ€r grejerna som ni tycker Ă€r skumma kan ni fokusera pĂ„ och under söka mer! Klassens ordinarie lĂ€rare Suzanne Jansson följer vad som sker. Hon Ă€r med i StockÂholmsÂkĂ€llans lĂ€rarnĂ€tverk pĂ„ Face book och nappade pĂ„ erbjudandet att boka en lektion med nĂ„gon av dess pedagoger. LĂ€rare frĂ„n Ă„rskurs 1 till gymnasiet kan FOTO: ROBERT BLOMBĂCK
Martin Nyblom Àr pedagog pÄ StockholmskÀllan. Vid skolbesöken guidar han eleverna i kÀllkritik.
â Det dĂ€r ser ut som telefonledningar, fanns det ens dĂ„? â Det Ă€r inne i stan, man kan gĂ„ upp för en trappa hĂ€r.
vĂ€lja mellan tre olika lektioner: om kĂ€ll kritik, historiebruk eller historieskrivning. â Jag valde kĂ€llkritik eftersom det Ă€r viktigt nu nĂ€r det sprids olika âsanningarâ. Jag vill ocksĂ„ att eleverna ska fĂ„ höra andra röster Ă€n min, och det Ă€r inte alltid möjligt att ta sig ivĂ€g frĂ„n skolan med eleverna, sĂ€ger hon. Martin Nyblom bryter för att samla in alla
ledtrĂ„dar som klassen har hittat. Han bör jar med etiketten pĂ„ baksidan. ââŻVi har fĂ„tt veta vad bilden sĂ€gs före stĂ€lla, ett Ă„rtal och en konstnĂ€r. Nu har vi tre sorters information som vi behöver dubbelkolla. StĂ€mmer det? Det finns mĂ„nga detaljer i bilden som gör eleverna skeptiska. NĂ„gra svarta streck som ser ut som telefonledningar uppe pĂ„ hustaken. Ett Ă„nglok och en spĂ„rvagn som det kommer rök frĂ„n. MĂ€nniskor som cyk lar och promenerar â men inte en enda bil. Och mĂ€rkliga svenska flaggor med nĂ„got rött i hörnet. Metodiskt gĂ„r Martin Nyblom igenom en ledtrĂ„d i taget. För att spara lektionstid utser han sig sjĂ€lv till Google. Den första sökningen handlar om nĂ€r tele fonen uppfanns. â Det var Alexander Graham Bell som uppfann den 1876, förklarar han. â Men nĂ€r kom den till Sverige? ââŻDet Ă€r faktiskt sĂ„ att Ă„r 1900 var Stock holm den stad i vĂ€rlden som hade flest telefoner per invĂ„nare. Det skiljer tvĂ„ Ă„r till 1898. Eftersom vi inte har fakta frĂ„n exakt samma Ă„r sĂ„ mĂ„ste vi göra en bedömning om det Ă€r rimligt att det fanns telefoner i Stockholm tvĂ„ Ă„r tidigare. Hela klassen vill diskutera. Viola Tyskbo rĂ€cker upp handen. â Det mĂ„ste ju ha börjat med att nĂ„gra hade telefon. Det tar tid att bygga och det var sĂ€kert de rika som fick det först. Elevernas frĂ„gor och tankar Âtillsammans
med Martin Nybloms gedigna kunskaper om de historiska sammanhangen för dis kussionen framÄt, med blicken kvar pÄ 18
LĂRA #4/2019