bif - biblioteket i fokus nr 1 2022

VARSÅGOD – TA DITT EX GRATIS

1 • 2022

TEMA: FACKLITTERATUR

bif går i biblioterapi FORSKNINGSFILM UNDER LUPPEN

Poppis med biografier för barn

BIBLIOTEKSPIONJÄREN Tacka Valfrid Palmgren för folkbiblioteken

SVERIGES STÖRSTA BOK- & BIBLIOTEKSTIDNING

T E H Y N

Sveriges dödbok 8 Sveriges dödbok 8 innehåller namn, födelseort, dödsort, adress, civilstånd samt datum för födelse, död och civilståndsändring för 15,4 miljoner döda åren 1830–2020.

NYHET

Databasen levereras som USB-minne och fungerar på PC med Windows 7 eller senare. Den fungerar inte direkt på Mac men går att köra via en tredjepartslösning som till exempel CrossOver.

Läs mer om Sveriges dödbok i Rötterbokhandeln.

Släktforska i Tyskland Trots att Tyskland har genomgått många krig och gränsförändringar är det bevarade materialet stort och därmed en utmaning för släktforskaren.

I den här boken får du veta hur du hittar rätt i arkiven i Tyskland och tidigare tyska områden.

Specialiserad nätbokhandel för dig som släktforskar www.rotterbokhandeln.se

Ett kvartssekel där (nästan) allt har förändrats sedan gick att köra genom tryckpressen.

Skulle tidningen tryckas i färg behövdes ytterligare fyra plåtar per sida, en för varje grundfärg. För varje färgsida blev tidningen alltså lite dyrare, så många bilder trycktes fortfarande i svartvitt.

I dag görs alla tidningar i datorn där det går att rita, skriva, förstora bilder, byta färger och skapa saker som inte hade varit möjliga ens för några år se­ dan. Och när det är dags att skicka till tryck sköts allt digitalt. Ingen stressad tryckare sliter längre det sista pappret ur reporterns skrivmaskin för att hinna få med de senaste ändringarna.

Jag kan fortfarande höra ljudet av tryckpressarna och känna formen av blytyngderna under fingertopparna.

Men jag föredrar dagens tillåtande tek­ nik och alla möjligheter den för med sig.

FOTO: ANDERS VÄSTLUND

betyder inte samma sak i dag som för 25 år sedan. För att fira bifs första kvartssekel tänkte jag där­ för ägna årets ledare åt själva tidnings­ skapandet. Innehålls- och uttrycksmässigt har det förstås hänt en hel del, men mer om det i kommande nummer. Vi börjar med tekniken.

När bifs första nummer såg dagens ljus skrevs många tidningsartiklar fortfa­ rande på skrivmaskin. Förvisso elektris­ ka sådana, där det gick att ändra några rader bakåt utan att behöva använda tippex, men ändå. Större redaktioner använde redan datorer, men tekniken var hiskeligt dyr och inget en liten re­ daktion hade möjlighet till. Tidningen formgavs med hjälp av papper, penna, linjal, sax och lim. Sedan var det upp till tryckeriet att sätta tidningen, det vill säga skapa en plåt för varje sida som ATT GÖRA TIDNING

ANNA RIKNER

I DETTA NUMMER...

På gång................................................................ 4

Klassikern............................................................11 Bif går i biblioterapi........................................ 12

10 18

FOTO: FERDINAND FLODIN

Vetenskapsfilm är ingen lek...................... 10

FOTO: EVA EMMELIN

Ord i fokus...........................................................9

FOTO: G. L. A.

Porträttet: Valfrid Palmgren.........................6

06

Biografier för barn och unga.................... 18 Den okända författaren...............................20 Litteraturklassikern........................................22 Tävlingslösningar........................................... 23 Fotografiet – Marinlottornas bibliotek....24

Nr 1 | 2022 Årgång 25

12

Chefredaktör & ansvarig utgivare: Anna Rikner

biblioteket i fokus Drottninggatan 26 411 14 Göteborg

Annons: Maria Västlund annons@biblioteketifokus.se

E-post till redaktionen: redaktion@biblioteketifokus.se

Prenumeration: prenumeration@biblioteketifokus.se

www.biblioteketifokus.se

Layout: Birgitta Lagerlöf Bild & bokstav Tryck: Norra Skåne Offset, Klippan 2022 Papper: Amber graphic ISSN: 1651-2812 Omslag: Valfrid Palmgren Foto: Ferdinand Flodin

@biblioteketifokus facebook.com/ biblioteketifokus

6

FOTO: BIRGITTA LAGERLÖF

24

Recensioner..................................................... 21

6

är en kulturtidning riktad till biblioteksbesökare och anställda som vill inspirera och informera genom att lyfta fram bibliotekens alla möjligheter. Bibliotek prenumererar på bif och ger på så sätt läsarna möjlighet att hämta tidningen gratis. bif grundades 1997 och ges ut av Rikner Media med fyra nummer om året. Tidningen trycks i cirka 25 000 exemplar.

Alla rättigheter är förbehållna bif. Artiklarna får kopieras fritt i rent ideellt syfte och med tydligt angivande av källa. I alla övriga fall måste utgivarens tillstånd inhämtas. För oombett material ansvaras ej. Recensenternas åsikter är deras egna.

Tävlingsvinnare betalar själva eventuell vinstskatt.

biblioteket i fokus 1 2022

3

”Sinnesuttrycket är för författaren vad experimentet är för vetenskapsmannen, med den skillnaden att det intellektuella arbetet kommer först hos vetenskapsmannen och efteråt hos författaren.”

– citat tillskrivet Marcel Proust, författare av mastodontverket På spaning efter den tid som flytt.

FOTO FRÅN LITTFEST 2019: HENKE OLOFSSON

Folkfest när publiken återkommer till Littfest

Bildtext

JONAS GARDELL, TESSA HADLEY, Vigdis Hjort, Elin Anna Labba, Susanna Alakoski och Mats Jonsson är några av författarna som nu får möta publiken på Umeå litteratur­ festival.

När restriktionerna släpptes i början av

februari meddelade festivalen snabbt att de nu räknar med folkfest.

– Efter att ha lagt massor av arbete på att planera för alla tänkbara scenarion, är det en stor lättnad och glädje att restrik­ tionerna nu lyfts, och i tillräckligt god tid

för att kunna välkomna en festivalpublik på plats, säger Erik Jonsson, en av Littfest koordinatorer.

Littfest i Umeå hålls traditionsenligt torsdag–lördag vecka 11, vilket i år inne­ bär 17–19 mars. ●

Poeterna Li Li, Aya Kanbar, Hanna Hallgren, Fredrik Nyberg och Marie Silkeberg är alla nominerade till Sveriges radios lyrikpris.

FOTO: LAI ER, SEVERUS TENENBAUM, ANNA LEVFERT, EMELIE ASPLUND OCH SARA MAC KAY.

Fem nominerade till Sveriges radios lyrikpris vilka fem poeter som nominerats till Sveriges radios lyrikpris 2022. Poeterna och deras verk presente­ ras under Litteraturveckan i P1 den 4–10 april, tillsammans med de nominerade till Romanpriset och Novellpriset.

NU ÄR DET KLART

4

biblioteket i fokus 1 2022

De fem nominerade lyriska verken är: Ensamhetsträning med Majken Johansson av Hanna Hallgren, Hyperverklighet av Aya Kanbar, Där blicken stannar av Li Li, Ruiner av Fredrik Nyberg och Revolution House av Marie Silkeberg.

Sveriges radios lyrikpris instiftades 1958 och är landets äldsta – första vinnaren var den då blivande Nobel­ pristagaren Nelly Sachs. ●

2 883

språk och dialekter sägs världens mest översatta bok, Bibeln, vara översatt till. Då ingår både översättningar av de enskilda böckerna, samt verket i sin helhet.

Poetens glasögon på Nobelprismuseet att förmedla deras berättelser. Ibland får vi även donationer som är kopplade till pristagare som inte längre är i livet, säger museichef Erika Lanner.

Glasögonen är extra speciella efter­ som Szymborska inte behövde dem för att se. I stället tog hon på sig dem för att maskera sig när hon ville vara ano­ nym. Kulspetspennan har använts för att göra korrigeringar i manus och tack­ kortet symboliserar den stora mängd sådana hon skickade till alla som gra­ tulerat henne till Nobelpriset. ●

i litteratur, poeten Wisława Szymborska, finns nu representerad på Nobelprismuseet i Stockholm. Ett par glasögon, en penna och ett tackkort symboliserar både poe­ tens arbetsprocess och hur hon hantera­ de uppmärksamheten efter Nobelpriset.

Föremålen har valts ut av Wisława Szymborskastiftelsen, till minne av poe­ ten som avled 2012.

– Vi ber alltid pristagare som besöker oss att ta med sig ett föremål som betytt något särskilt för dem. Det hjälper oss 1996 ÅRS NOBELPRISTAGARE

Stockholm läser Huset vid Flon KJELL JOHANSSONS uppväxtskildring

Huset vid flon från 1997 är årets Stockholm läser-bok. Huvudstadens största bokcirkel ar­ rangeras av bibliote­ ken, som under året också anordnar akti­ viteter med koppling till boken. Årets bok har valts ut med mo­ tiveringen: ”Med en stilsäker penna ger Kjell Johansson oss i Huset vid Flon en uppväxtskild­ ring med tydligt klassperspektiv.

Han återger med kärlek och värme huvudpersonernas stolthet, fattig­ dom och utsatthet i en arbetarförort under uppbyggnad och på väg in i den moderna tiden.”.

Huset vid flon utspelar sig i Stock­ holmsförorten Midsommarkransen och uppmärksammades stort när den gavs ut, bland annat med nomineringar till Augustpriset och Nordiska rådets litteraturpris. ●

FOTO: NATHALIE MALIC

Stödmaterial till unga bokslukare

Örnsköldsvik har fått en biblioteksbuss kommunen med böcker har Örnsköldsviks kommun nu fått sin första biblioteksbuss. Den kör sedan års­ skiftet enligt en turlista som täcker stora delar av den nästan 6 500 kvadratkilo­ meter stora kommunen.

– Bussen är ett bra sätt att nå ut med biblioteks­

service i hela kommunen, men den öpp­ nar också upp för nya samarbeten och användningsområden. Räkna med att se biblioteksbussen i många oväntade sammanhang, säger Katarina Larsson, bibliotekschef Örnsköldsviks kommun.

Bussen finansieras av den statliga satsningen Stärkta bibliotek, där Örnsköldsviks kommun beviljats 4,2 miljoner till en biblioteks­ buss. Bussen är utsmyckad av konstnärerna Jenny Lundgren och Erika Kristofersson Bredberg. ●

FÖR ATT NÅ HELA

F

MMUN

IKS KO

ÖLDSV

RNSK OTO: Ö

DEN NORDISKA BOKSLUKAREN är ett nytt läsfrämjandeprojekt skapat av Nordiska rådet. Målet är att ge unga läsare nya vägar in i den nordiska barnlitteraturen, med stöd av läsan­ de vuxna. Inledningsvis erbjuds gra­ tis pedagogiskt stödmaterial kopplat till 22 böcker på alla nordiska språk.

– Det pedagogiska materialet för en bok består av frågor och erbjuder diskussionsingångar för boksamtal med småbarn och barn i lågstadieål­ dern. Med hjälp av det bygger vi upp en läsfrämjandemodell för barn i åldrarna 0–12 år, säger Mikaela Wickström, projektledare och barn­ bibliotekarie på Nordisk kulturkon­ takt i Helsingfors.

Totalt kommer ett 50-tal böcker få pedagogiska handledningar inom ramen för det treåriga projektet. ●

biblioteket i fokus 1 2022 5

Kvinnan bakom folkbiblioteken Kunskap, mod och en ordentlig skopa envishet var vad som krävdes för att ändra det svenska biblioteksväsendet i grunden. Men för att nå dit behövde bibliotekspionjären Valfrid Palmgren först få ett jobb på Kungliga biblioteket, något som ingen annan kvinna ännu hade lyckats med…

et tog nästan 300 år*, men år 1905 var det äntligen dags för en kvinna att anställas vid Kungliga biblioteket (KB). Att det blev just Valfrid Palmgren var ingen slump, för vid det här laget hade den 28-åriga språkvetaren ägnat flera år åt att söka jobb på KB. Mannen som såg hennes potential och slutligen gav henne chansen var över­ bibliotekarie Erik W. Dahlgren. Efter en lyckad prov­ anställning blev tjänsten fast och Valfrid – eller snarare fröken doktor Palmgren enligt tidens sätt att uttrycka sig – var nu extra ordinarie biblioteks­amanuens på svenska tryckavdelningen.

var en mindre revolution, men Valfrid var knappast beredd att slå sig till ro på sin nya tjänst. Hon forskade, var aktiv i samhällsdebatten, brevväxlade med författare som Selma Lagerlöf och inte minst, tog in och analyserade sin egen omgivning. I ar­ betet ingick tjänstgöring på låne­expeditionen. Där insåg hon snart att många av de titlar besökarna ville låna inte var avsedda för hemlån, utan var referenslitteratur som inte fick lämna biblioteket. Inget konstigt i sig, men när Valfrid i stället hänvisade låntagarna till stadens all­ männa bibliotek möttes hon av missnöjda kommentarer.

Nyfiken på varför besökte hon ett antal Stockholms­ bibliotek och fick snabbt en förklaring. Bibliotekens samlingar visade sig vara väldigt begränsade. Många titlar som borde vara självklara saknades i hyllorna medan andra, till synes slumpvisa, ämnen tillhandahöll allt och lite till. Anledningen var att samlingarna till stor del bestod av donerade böcker ur svenska privatbiblio­ tek. De tidigare ägarnas intressen avspeglade sig därför i innehållet, snarare än låntagarnas önskemål. Fram­ förallt saknades mycket av den vetenskapligt inriktade litteratur som studenterna efterfrågade, vilket var en av ANSTÄLLNINGEN I SIG

6

biblioteket i fokus 1 2022

anledningarna till att de flockades på KB och där kon­ kurrerade om tillgången till samma material. sig för att undersöka saken närmare och sökte – och beviljades – ekonomiskt bidrag från Ecklesiastikdepartementet (föregångaren till Utbild­ ningsdepartementet) för en forskningsresa till USA. Upp­ draget var att ”studera biblioteksvetenskap med särskild hänsyn till seminarie-, skol- och folkbibliotek”. USA var vid den här tiden en föregångare inom biblioteksväsen­ det, i synnerhet när det gällde barnbibliotek.

I september 1907 steg Valfrid i land i New York och under de följande tre månaderna reste hon runt i ett 30-tal städer i nordöstra USA och besökte otaliga biblio­ tek. Hon höll också föredrag om svenskt biblioteksväsen och fick möjlighet att träffa en rad kända personer. Bland dem president Theodore Roosevelt som bjöd in henne till Vita huset i samband med hennes besök i Washington.

VALFRID PALMGREN BESTÄMDE

hon dock sitt viktigas­ te möte redan i New York, där hon träffade och blev personlig vän med den välkända barnbibliotekarien Anne Carroll Moore. En förgångsgestalt vid stadens största folkbibliotek: New York Public Library. De båda visionärerna diskuterade bland annat hur alla barn på bästa sätt skulle kunna få tillgång till barnböcker av hög kvalitet.

UR BIBLIOTEKSSYNPUNKT HADE

TILLBAKA I SVERIGE ägnade Valfrid det kommande året åt att sammanfatta sina tankar i boken Bibliotek och folkuppfostran, utgiven 1909. Där satte hon också fokus på bibliotekariernas utbildningsnivå och vikten av att höja den. För att få gehör för sina idéer höll föredrag, skrev debattartiklar och anordnade dessutom själv flera fördjupningskurser för sina kollegor.



FOTO: OKÄND / STOCKHOLMS STADSMUSEUM

D

TEXT: ANNA RIKNER

”…biblioteket undervisar icke, det bjuder, bjuder på allt godt och nyttigt, stort och skönt i såväl ord som bild, som kan elda ett barns håg, tilltala dess sinne, utveckla dess anlag, tillfreds­ställa dess vak­ nande vetgirighet och odla dess smak...”

Valfrid Palmgren

Om och med Valfrid Palmgren • Böcker bibliotek bildning – Valfrid Palmgren Munch-Petersens liv och verk av Lena Lundgren, Mats Myrstener och Kerstin E Wallin (2015) • Bibliotek och folkuppfostran – Anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta Stater av Valfrid Palmgren (1909)

I december 1909 fick hon Ecklesiastikdepartementets särskilda uppdrag att utreda och komma med förslag ”angående statliga åtgärder för främjande av det all­ männa biblioteksväsendet”.

Utredningen var klar två år senare och lade grunden till en omfattande utveckling av de svenska folkbiblio­ teken. Huvudpunkten var att alla bibliotek nu skulle bli kostnadsfria för besökarna, samt att alla kommuner skulle ha minst ett bibliotek och ett skolbibliotek som bekostades av bidrag från staten. Stora förändringar som snabbt blev norm.

Beslut om att följa utredningens förslag togs utan debatt i september 1912. I princip följde riksdagen där­ med helt Valfrids rekommendationer, med undantag för namnfrågan. Valfrid Palmgren föreslog samlingsnamnet ”kommunala bibliotek” för landets församlingsbibliotek, kommunbibliotek och föreningsbibliotek. Men riksdagen fastande i stället för begreppet folkbibliotek.

HON GLÖMDE HELLER inte barnen. I december 1911 ansvarade Valfrid Palmgren för öppnandet av Nordens första barn- och ungdomsbibliotek, på Drottninggatan 65 i Stockholm. Tanken var en samlingspunkt för barn av alla samhällsklasser, med tillgång till böcker av god kvalitet. Valfrid menade att barn inte skulle hindras att läsa det som den samtida debatten kallade för smuts­ litteratur – som snabböversatta detektivromaner och romantiska berättelser utan djup. Men att det var viktigt att också erbjuda barnen andra alternativ.

Efter sitt giftermål i april 1911 sade Valfrid Palmgren upp sig från sin tjänst på Kungliga biblioteket och flyt­ tade till Köpenhamn, där hon fortsatte en framgångsrik karriär inom universitetsvärlden. Hon slutförde dock

FOTO: OKÄND



Valfrid Palmgren med maken Jon Julius Munch-Petersen och sönerna Gustaf, Jon och Finn vid Jons dop år 1919.

först sina uppdrag i Sverige, vilket innebar att hon un­ der några år pendlade mellan de båda huvudstäderna.

Hon behåll också livet ut kontakten med vänner och kollegor i Sverige och fortsatte på så sätt att påverka den svenska biblioteksutvecklingen också från andra sidan sundet. *Räknat från utnämnandet av Sveriges första kungliga bibliotekarie Johannes Bureus år 1611.

VALFRID PALMGRENS LIV I SEX PUNKTER

RAF FOTO: L. ALBERT, KLG. HOFFOTOG

• Alfhild Valfrid Matilda Palmgren, gift Munch-Peter­sen, (1877–1967) växte upp i en borgerlig familj i Stockholm.

Hennes föräldrar startade och drev Palmgrenska samskolan, Skandinaviens första samskola i modern form, där Valfrid studerade från första klass till studentexamen. Hon arbetade också som lärare på skolan samtidigt som hon disputerade vid Uppsala universitet.

• Filosofie doktor i romansk filologi, en form av historisk språkvetenskap.

• År 1910 invald som andra kvinna i Stockholms stadsfullmäktige, som ledamot för det konservativa Allmänna Valmansförbundet (dagens Moderata samlingspartiet). Alltså nio år innan hon som kvinna själv hade rätt att rösta. Hon var också en engagerad rösträttskvinna och feminist och skrev hela livet artiklar i olika svenska kvinnotidningar.

• Gift med den danske vattenbyggnadsingenjören Jon Julius Munch-Petersen 1911. Paret bosatte sig i Danmark och fick fyra barn, varav andre sonen Harald dog endast ett år gammal. Äldste sonen Gustaf Munch-Petersen blev framgångsrik författare inom den moderna lyriska 8

biblioteket i fokus 1 2022

modernismen, men dog som frivillig i spanska inbördeskriget år 1938, bara 26 år gammal. Därefter engagerade sig Valfrid intensivt i olika fredsorganisationer och var bland annat en av grundarna till Danmarks Demokratiske Kvindeförbund (DDK).

• Första kvinnan att få fast arbete som docent vid Köpenhamns universitet, där hon tjänstgjorde som lektor i svenska åren 1916–1949. Här sammanställde hon bland annat en omfattande svensk-dansk ordbok. För att betona sin självständighet och den egna yrkesidentiteteten skrev hon alltid ut hela sitt efternamn – eller använde sin fullständiga titel: Lektor Dr phil. Fru Valfrid Palmgren Munch-Petersen.

• Under andra världskriget stannade Valfrid kvar i Danmark under den nazistiska ockupationen, trots att hon själv hade judiskt påbrå på mammans sida. Vid det laget höll hon sedan flera år tillbaka veckovisa litterära föreläsningar i dansk radio och hennes frihets­betonade ämnesval under ockupationen upp­skattades inte av nazisterna. Till slut blev hotet så stort att hon tvingades gå under jorden och tillbringa åtta månader på vilohem under antaget namn.

ORD I FOKUS SUBSTITUT FÖR BÖNDRYCK

ÅKDON LÄCKBERG FRANSK NÖTGATA OCH LAKREAGERLÖF TUR

VÄRDEPAPPER

GER GLANS ÅT LOAFERS

VISA INTRESSE BLODKÄRL

SIGNAL LOCKAR SOLDYRKARE

OMRÅDE FÖR PUTT HAR BRA TRAFIKKAPACITET YRKE

HALSDUK FETTSYRA

JAG

SKOLÄMNEN

Foto: Karl Thorson VERSEN

LIMABO

HÖGG

LADE PÅ ÖVERST PÅ MATEN

CORTADO

BOKSERIE HAN HAR TECKNAT FÖRUTOM MARTIN- BL A PETTSON & FINDUS? SONEPOS

SJÖN VID DJUPT FLYTANDE BÅT TVÅ N

ANTILOP

KARAKTÄRSLÖST NARIG TUR TILL NORDLIG DELSTAT

KYLDA

FLYGEL VÅGAR

GIFT TOPPÖVER- DOMÄN ENS

MODERN TEKNIK RUMSGÄST

SANKT KORT

CALVADOSSTAD

STRUL

ELEKTRONISKT KORT FÅR DEN MINSTA MED NÄRING

ÄR MORALSOFF- FILOSOPOTATIFISK SAR

BÖNA HUVUDBRY HUVUDVÄRK

RYSSFLOD PÅ BIL I GENT

ELITSERIEN IDAG

FISK

KAN HÅR VARA TOPPFORM

IAKTTA

500 FÖR CAESAR

FRU I FLORIDA

PELIKANFÅGEL

TRÄNINGSFORM PÅ BIL I VILNIUS

TÄVLINGSPASS FÖR SARA HECTOR JORD- TARANBÄVNING TEL POLITISK BUNDSFÖRVANT

F Ö R E Q

SKÅDISLEDNING VÄSEN I FOLKTRO

SOVA ÖVER

FEL I DATORN ÖVERFÖR ORKANMITTEN

KÄNNETECKEN

INTE VÅRA VÄRMER I HYTTA

RART UTFÖRSÄLJNING PAR

DENIMMÄRKE

PRONOMEN

HJÄLPER ÅSNEKOMPIS

ÄR SNABBARE ÄN LARGOT

Foto: Sjöberg Bild

NAVIGATIONSLJUS

Namn..........................................................................................................................

Adress........................................................................................................................

Postnummer och ort.......................................................................................

OX XUDDE 12-22

Rätt svar vill vi ha senast den 25 april 2022 Svar till: Biblioteket i fokus, Drottninggatan 26, 411 14 Göteborg.

Märk kuvertet med den eller de av bifs tävlingar som du skickar in svar till. Tre vinnare belönas med tre trisslotter var.

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 23.

biblioteket i fokus 1 2022 9

FOTO: SF

Marie Curie är en av de forskare vars liv oftast har filmatiserats. Här Rosamund Pike som Nobelpristagaren och vetenskapsföregångaren, i filmen Marie Curie: Pionjär, geni, rebell (originaltitel Radioactive), regisserad av Marjane Satrapi.

Forskningsfilm är en hel vetenskap Att göra film om vetenskap är en sak. Att göra det så att alla blir nöjda är något annat.

Det behöver man inte vara forskare för att räkna ut.

Galna forskare och tankspridda professo­ rer är standardfigurer i filmvärlden. Re­ alistiska skildringar av vetenskap är mer sällsynta. Science fiction lockar betydligt fler regissörer än ”science reality”.

Ett skäl är förstås att forskning kan vara svår att skildra på ett begripligt, engagerande och visuellt tacksamt sätt.

Snyggt upplysta rykande provrör funkar alltid – men hur berättar man bildmässigt om doktorander som skriver in siffror i Excel-ark? Och hur får man publiken att tycka att det är viktigt?

Och framför allt får det ju inte bli fel.

För om du gör anspråk på att berätta om 10

biblioteket i fokus 1 2022

verklig vetenskap finns alltid risken att experterna kommer att peka ut det du eventuellt har fått om bakfoten. finner ändå några filmer viss nåd hos både kritiker, publik och forskare. Bland dessa domi­ nerar biografi-genren närmast totalt. En huvudperson med tydlig hjälteroll och ”geni”-status är ett etablerat och välfung­ erande sätt att berätta om vetenskap. Ett undantag är Dolda tillgångar, som hand­ lar om ett kollektiv – tre kvinnliga afro­ amerikanska matematiker som utförde pionjärarbete hos NASA på 1960-talet.

Kvinnor som huvudpersoner i denna genre är annars ganska lätträknade. Men ett enskilt namn balanserar statistiken: Marie Curie, vars liv har skildrats i åtskil­ liga filmer – den första redan 1943.

De dimhöljda bergens gorillor och Am­ monite är andra undantag, men i övrigt TROTS DESSA UTMANINGAR

befolkas forskarbiografierna av en ganska förväntad rad vetenskapsmän: Charles Darwin, Louis Pasteur, Galileo Galilei, Stephen Hawking. Samt några mindre självklara namn som sexologen Alfred Kinsey (filmen Kinsey) och matematikern John Forbes Nash (A Beautiful mind).

NATURVETENSKAP ÄR I särklass

mest väl­ representerat – det är ont om filmer om språkvetare och sociologer. Möjligen är teveserien The Chair ett trendbrott. Där spelar Sandra Oh universitetsprefekt på en engelskinstitution.

I en helt egen kategori återfinns The Martian, där Matt Damon blir strandsatt på Mars. Den är total fiktion, men blev osedvanligt väl mottagen av forskarvärl­ den eftersom de vetenskapliga inslagen var så verklighetsförankrade.

ULF BENKEL

FILMTIPS!

Sju bra vetenskapsfilmer:

1

2

3

7

KLASSIKERN 13 X 13 4

5

6

8

Galileo (Joseph Losey, 1975) Det märks att den bygger på en pjäs (av Bertolt Brecht), och som mycket annat från 1970-talet har allt inte åldrats väl. Ändå sevärt om det italienska universalgeniet.

De dimhöljda bergens gorillor

9

10

11

12

13

(Michael Apted, 1988) Sigourney Weaver i minnesvärt porträtt av zoologen Dian Fossey och hennes arbete med gorillor i Rwanda.

The Imitation Game (Morten Tyldum, 2014) En lysande Benedict Cumberbatch som matematikern Alan Turing, som under andra världskriget hjälper brittisk underrättelsetjänst att knäcka tysk krypteringskod.

The Martian (Ridley Scott, 2015) Matt Damon blir kvarlämnad på Mars i en underhållande historia som är hundraprocentigt fiktiv, men har fått beröm för sin vetenskapliga autenticitet.

Dolda tillgångar (Theodore Melfi, 2016) Inspirerad film om matematikerna Katherine Johnson, Mary Jackson och Dorothy Vaughan och deras banbrytande arbete hos NASA på 1960-talet.

14

15

16

17

18

19

20 KONSTRUKTÖR: LENNART LUNDSTEDT

KLASSIKERN 13 X 13 VÅGRÄTT

LODRÄTT

1 Får inte sina texter publicerade varje dag (25) 7 Ansiktsuttryck (5) 8 Pellegrini på plan (7) 9 Skrev om en tid i helvetet (7) 10 Gamla tecken (5) 11 Nybildningarna (13) 14 Är hård på flaskan (5) 16 Lämnas ibland på utfört arbete (7) 18 Ses i höjden (7) 19 Viss ansvällning (5) 20 Bärs väl inte på röda dagar (13)

1 2 3 4 5 6 12 13 15 17

Ett stöd på utflykten (13) Viktig hamnstad på Sri Lanka (7) Kan vara av buffa-typ (5) Till att börja med (13) Odd med målningar i gammal stil (7) Namn på ärtsoppa (5) Gillar väl inte bara smålänningar (7) Björn i bokbranschen (7) Det finns en klädvariant (5) Tidigare namn på Tallinn (5)

Marie Curie: Pionjär, geni, rebell (Marjane Satrapi, 2019) Rosamund Pike i titelrollen. Heter i original Radioactive, och är en av två filmer om Curie som kom på 2010-talet. Den andra är Marie Curie från 2016.

Ammonite (Francis Lee, 2020) Förbjuden 1800-tals­ kärlek med Kate Winslet och Saoirse Ronan. Men också en film om två verkliga forskare – paleontologen Mary Anning och geologen Charlotte Murchison.

Namn ............................................................................................................................................................................

Adress .........................................................................................................................................................................

Postnummer och ort .........................................................................................................................................

Rätt svar vill vi ha senast den 25 april 2022.

Svar till: Biblioteket i fokus, Drottninggatan 26, 411 14 Göteborg.

Märk kuvertet med den eller de av bifs tävlingar som du skickar in svar till. Tre vinnare belönas med tre trisslotter var.

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 23.

biblioteket i fokus 1 2022 11

Fick ordens kraft att pulsera bif i biblioterapi Varje hängiven läsare vet att en bok kan vara såväl vän som upptäcktsresa, sällskap som tröst. Vet att detta att ”fly” in i en bok lika gärna innebär att landa djupt i sig själv. Det är på denna aspekt av läsningen som biblioterapin tar fasta. Bif blev nyfiken på metoden och vi bestämde oss för att prova.

På köpet fick vi träffa en livs levande Bokhäxa.

U

ttrycket må vara slitet, men redan de gamla grekerna (med Aristoteles i spetsen) talade faktisk om litteraturen som ett läkemedel för själen. Det var dock först under första världskriget, efter att högläsning börjat användas som behand­ lingsmetod på militärsjukhusen, som ter­ men biblioterapi myntades. I dag används metoden på bibliotek, skolor och sjukhus som ett sätt att utvecklas, bearbeta svårig­ heter, hantera oro och känna gemenskap.

Och det blir allt mer populärt.

– Men ordets makt har ju funnits lika länge som människan. Vi ser det i form­ ler, i magin. I berättelserna. De öppnar upp för något som kanske annars aldrig kommit fram, säger bibliotekskonsult Eva Selin, alias Bokhäxan Babajaga.

DÄR LITTERATURVETENSKAPEN LÄGGER fokus på vad texten säger, lägger biblioterapin i stället fokus på vad texten gör med lä­ saren. Eva citerar Franz Kafkas ord om att ”en bok måste vara som en yxa för det frusna havet inom oss.” Vackert. Och för­

12

biblioteket i fokus 1 2022

pliktigande. Men som hon själv säger: – Varför slösa lästid på sådant som inte berör?

Idén med Bokhäxan föddes ur just denna längtan att beröra och ge människor nya sätt att hitta in i böcker.

– Jag upplever att det finns ett starkt behov i vårt samhälle av att prata om vik­ tiga ämnen, att byta erfarenheter. Biblio­ terapin kan vara mötesplatsen där vi kan göra det. För mig har böcker alltid spelat stor roll för känslan av sammanhang och förståelse. Bra böcker är ju på något sätt handböcker i medmänsklighet. Då är det viktigt att hitta rätt bok, säger Eva Selin.

OCH NU SKA alltså

jag med hjälp av Eva få se vad orden kan lösa upp i mig. Innan vi ses har jag fått fylla i ett formulär med tjugo påståenden om mig själv. Jag kän­ ner mig faktiskt både nervös och lite blot­ tad. Hur ofta kommer du som journalist till ett möte där personen du ska intervjua vet mer om dig än du om henne?

Eva visar sig turligt nog vara en mycket snäll och empatisk häxa. Likt alla häx­

”Jag ser mig som en facilitator.

Boken och texten är den läkande, tröstande, bärande kraften.”

Eva Selin, Bokhäxa och biblioterapeut

JAG ÄR REDAN lite vimmelkantig, men innan vi skiljs åt får jag också prova blackout po­ etry; en slags cut-out-teknik som går ut på

JAG LÄMNAR VÅRT möte med en känsla av att på ett nästan magiskt sätt ha blivit både läkt, upplyft och stärkt. Jag har fått se på mig själv, och jag har fått bli sedd. Jag tryck­ er lyckobrevet och min nya poesibok mot hjärtat. Ordens kraft pulserar där inne.

SUSANNA MATTSSON

TA L A

GERLÖF

att ringa in ord i en färdig text och sedan låta orden bilda en egen dikt.

– Öppna dig för att bli överraskad! Det ska vara motsatsen till prestation. Poängen är att släppa kontrollen och låta slump och mening blandas, manar Eva. Vi läser våra dikter högt för varandra. När Eva associerar till Edith Södergran, min hus­ gud, får jag svindel.

– Jag får den här ”det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är”-känslan. För mig handlar din dikt om egen kraft. Om indivi­ duation. Om manligt kontra kvinnligt och de gamla gudarna som ska rasa. Om patriar­ katet som rämnar och om kvinnan som står i egen kraft.

BI RG IT

F

or äger hon dock ett svindlande djup.

Utifrån mina svar har hon förberett tre skräddarsydda lästips och ett eget ”lycko­ brev” att tänka vidare kring. Tanken med brevet är att bekräfta, reflektera och stödja.

Själv ser sig Eva som ett verktyg.

– Jag ser mig som en facilitator. Boken och texten är den läkande, tröstande, bä­ rande kraften.

Vad såg hon då i mina svar?

– Du vill in i det svarta och såriga.

Samtidigt handlar mitt brev om samhö­ righet mellan människor, och det magiska i att för en stund få känna igen sig i en annan. Det är nästan så jag vill skratta. Det inre arbetet, också när det gör ont, är så centralt för mig. Men att få och våga landa hos andra, jag vet att det är något som jag behöver förstå mer av.

FOTO: ANNA RIKNER

T

O:

OT O:

BI RG

ITT AL AG ERL ÖF

Susanna i full färd med blackout poetry – en biblioterapeutisk metod där man markerar och ringar in ord från en färdig text, och genom att sedan sätta samman dem skapar sin egen dikt.

FO

Bifs reporter Susanna Mattsson kände sig stundtals vimmelkantig, men också magiskt läkt, upplyft och stärkt av sitt möte med biblioterapin.

 biblioteket i fokus 1 2022 13

Biblioterapi på sjukhus Catarina: Jag arbetar med att samtala om texter. Jag väljer skönlitterära texter: noveller, poesi och delar ur romaner. Det är inte författaren som är viktig, utan vad texten gör med oss som läsare. Att jag kan känna igen mig i det jag läser. Vad får jag för tankar, känslor av texten. Ibland kan det jag läser beskriva något som jag kän­ ner men inte har kunnat uttrycka själv.

Maria: Jag arbetar med biblioterapeutis­ ka skrivargrupper. Grupperna utgår ofta ifrån dikter och andra litterära texter men adderar det egna skrivandet och samtal om vad som händer i den som skriver och de som lyssnar. De som vill läser upp det de skrivit och sedan sam­ talar vi om hur det kändes och vad det väckte för känslor och tankar att skriva.

Det skiljer sig ifrån traditionellt kreativt skrivande genom att man fokuserar på processen, vad skrivandet gör med den som skriver, mer än på själva produkten, alltså texten som blir.

IV AT

Hallå där! Catarina Rådefjäll och Maria Bom, sjukhusbibliotekarier på länssjukhuset Ryhov i Jönköping, där biblioterapi utgör en del av regio­ nens hälsofrämjande arbete.

Hur arbetar ni med biblioterapi på sjukhuset?

FO

:P TO

R

”En utvecklande läsning eller ett reflekterande skrivande kan få oss att växa som människor, skingra tankarna från det sjuka och jobbiga till det friska.”

Catarina Rådefjäll, sjukhusbibliotekarie

Vilka deltar i era cirklar?

Catarina: Våren 2019 startade vi nästan parallellt två grupper med läsning. En för personal på onkologkliniken och en för patienter som har eller har haft cancer. Vi började också 2020 med att ha Läsklubb på barnkliniken. Vi går två gånger i veckan till barndagvården och erbjuder läsning till barnen som finns där. Det är ett sätt för barnet att få nå­ gonting som inte är sjukvård. Att få dela texten i en bok och samtala om den och allt som barnet vill samtala om.

Maria: Skrivargruppen på den psykiatris­ ka avdelningen består ofta av olika delta­ gare från gång till gång, och en personal­ grupp där det är samma deltagare under ett bestämt antal gånger.

Vilka effekter märker ni?

Catarina: Jag märker att folk är väldigt öppna och trygga i situationen för vi sam­ talar ju om texten och inte nödvändigtvis om oss själva. Sedan har jag har märkt att det har blivit lite olika ”resultat” när det gäller patienter och personal. Patien­ terna som har eller har haft cancer har ju det som gemensam nämnare. Det finns mycket stigma runt sjukdomen och det finns en stor sorg och oro. Trots att vi

Vad är biblioterapi?

• Uttrycket biblioterapi myntades 1916 av den amerikanska teologen Samuel McChord Crothers. I Nationalencyklopedin definieras det som ett paraplybegrepp för ”insatser som genom läsning syftar till att bota eller lindra psykisk ohälsa, höja livskvalitén eller bidra till en personlig mognads­ utveckling”.

14

biblioteket i fokus 1 2022

• Metoderna är många, men syftar alltid till att öka vårt psykiska välmående. Idén är att vi genom att läsa, skriva och samtala kring text kan förstå mer om oss själva, må bättre och växa som människor. Föreningen för biblioterapi i Sverige grundades 2021 med syfte att sprida kännedom och kunskap om biblioterapi.

• Utbildningar i det biblioterapeutiska arbetssättet finns bland annat på Marie Cederschiöld högskola och Göteborgs universitet har en kurs i biblioterapins teori och praktik.

• Biblioterapi är en metod och inte en legitimerad terapiform.

set Boktips för tröst och gemen skap

absolut inte läser om sjukdom eller liknande så kommer vi ofta in på det.

Maria: Vi får mycket upp­ skattning från deltagarna, många säger att det känns som ett avbrott i ett stressan­ de liv eller situation. Många blir också förvånade över hur mycket som de har inom sig som de inte visste om, och upptäcker en glädje över att kunna uttrycka sig.

Vad är målet med det bibliotera­ peutiska arbetet?

Catarina: En utvecklande läsning eller ett reflekterande skrivande kan få oss att växa som människor, skingra tan­ karna från det sjuka och jobbiga till det friska eller koppla av en stund. Vi kan få nya insikter eller bara få oss att må bra och dela tankar om vad texterna väcker i oss.

Maria: I skrivandet kommer vi också i kontakt med våra kreativa sidor vilket kan ge avkoppling och glädje.

IV AT

Nina Ström, bibliotekarie och författare med mångårig er­ farenhet av biblioterapeutiskt arbete, ger biblioterapeutiska boktips när du behöver tröst och gemenskap för din…

FO

:P TO

R

”Många blir för­ vånade över hur mycket de har inom sig som de inte visste om och ser glädje i att kunna uttrycka sig.”

SUSANNA MATTSSON

Läs mer om

Maria Bom, sjukhusbibliotekarie

biblioterap

i:

• Skriv för att läka – en guide i reflekterande skrivande av Emelie Hill Dittmer.

• Att tiga eller tala – litteraturterapi, ett sätt att växa av Juhani Ihanus (red).

• Biblioterapi – hälsofrämjande läsning i teori och praktik av Cecilia Pettersson.

• Läsklubb pågår – en metodbok om högläsning som biblioterapi av Eva Selin.

• Läs dig själv – om biblioterapi, läsmotivation och livsmening av Nina Ström.

…KLIMATÅNGEST: Klassiker: Väckarklocka av Elin Wägner.

Samtida: Hetta av Ian McEwan.

Bonustips: Undergången av Malte Persson. …STRESS: Klassiker: Vilken bok som helst om mumintrollen av Tove Jansson. Min egen favorit är Pappan och havet.

Samtida: Natthimmel med kulhål av Ocean Vuong eller Jamaica Kincaids (Boken om) Min trädgård. …ENSAMHET: Klassiker: Vägmärken av Dag Hammarskjöld eller Blonde av Joyce Carol Oates.

Samtida: Livlina av Happy Jankell. …KROSSAT HJÄRTA: Klassiker: Den unge Werthers lidande av Johann Wolfgang Goethe eller Livläkarens besök av PO Enquist, som kanske inte har hunnit bli en klassiker än men nästan.

Samtida: Den rödaste rosen slår ut av Liv Strömquist. …RÄDSLA FÖR DÖDEN: Klassiker: Om livets korthet av Seneca.

Samtida: I kroppen min av Kristian Gidlund.

biblioteket i fokus 1 2022 15

Ligger ditt manus i byrålådan?

165:-

Marita är precis klar med sin Socionomutbildning, och kastar sig på skakiga ben in i värld som hon aldrig känt tillhört henne. Högskolepoäng, myndighetsutövande, äggmackor som bytts mot restauranglunch. Vid sin sida har hon sin man Åke, bråkstaken som stadgade sig, kvar i den värld där de möttes. Vad händer i en kärleksrelation när världarna blir allt mer polariserade? Kan sågverksarbetaren Åke finna förståelse, inte bara för Maritas nya värld, men också för varför hon valt att lämna hans? Samtidigt som paret kämpar för att nå förståelse för varandra, tvingas Marita ställa sig frågan, hur klarar man ett helt arbetsliv med att ta svåra beslut där inga sanningar står att finna.

Berättelsen om Marita och Åke av Börje Lindberg 978-91-7765-631-9, 79 sidor, danskt band Bättre kan vi! Eller? Våra svenska städer har under ett halvt århundrade genomgått stora förändringar.

Ingen kunde under 1960-talet föreställa sig det samhälle vi har idag. Särskilt har utmaningarna, som i en stad som Malmö, varit både många och omfattande. Ambitionerna att klara anpassningarna har varit höga.

Genom att ha regerat i 76 av de senaste 100 åren har Socialdemokraterna byggt ett helt samhällssystem ägnat att gynna dem själva. De går inte alls till val på lika villkor med andra partier. En jurist, en statsvetare och en ekonom har granskat socialdemokratin och deras samhällsbygge i sömmarna.

195:-

165:-

Betongväldet

195:-

Bättre kan vi! Eller?

E:son Söderbaum, Ljungberg, Swedberg

Alf Merlöv

978-91-7765-640-1, 269 sidor, inbunden

978-91-7765-636-4, 161 sidor, danskt band

Varför kom advokaten att tänka på Mary Poppins när han jagade den gamla damen i spöregnet över Heden? Varför hade föreningens ordförande ingen namnskylt på sin dörr? Varför kunde häxan bara försvinna spårlöst sedan hon sparkat ut både grannflickan och kattungen? Varför hade flickan på det gamla fotot ett likadant halsband som Kristina hittat i klädkammaren? Varför dyker Juha upp med en tumstock och en fågelkikare bakom Katarinas spireahäck? Varför är han så besatt av Trevor och Angelique? Och varför är babyn inte det minsta lik sina föräldrar och väldigt stor för att vara nyfödd? Dessa och andra frågor som ingen har ställt kommer att besvaras i den här berättelsen. På ytan en bagatell om vad som kan utspela sig i en ordinär bostadsrättsförening i en gudsförgäten del av staden, men i själva verket en historia om vad det gör med människor att lämna och bli lämnade.

Brf Paradiset av Hillevi Werring 978-91-7765-571-8, 137 sidor, danskt band Tänk om Mozart inte alls dog i armod utan tillhörde Wiens höginkomsttagare som vid sin död dessutom var sin tids älsklingskompositör? Eller att det inte är Messias som är Händels mest representativa verk utan de operor och dramatiska oratorier som gör honom till en av tidernas mest betydande musikdramatiker.

270:-

170:-

Den gudomlige Mozart och andra texter

240:-

Den magiska resan

Günter Thiele

Elias-Patrick Stridh

978-91-7765-638-8, 257 sidor, danskt band

978-91-7765-593-0, 32 sidor, danskt band

Djupt inne i skogarna finns Mörkerfolket, ett folk av varulvar och vampyrer. Skapade av Makterna för att vara människornas svurna fiender. De lever dolda för människorna om än de ser ut som människor. Lupus Varulv är den främste i Mörkerfolket. Dess antal minskar för varje år. I syfte att stärka det människofientliga folket beger han sig ut i samhället för, att söka en mänsklig kvinna till förbunden. Signe, en femtonårig flicka, anar inte det sanna jaget hos den till synes trevlige Elof som kommer till hjälp i höskörden...

Det sista beviset av Mari-Louis Ljungquist 978-91-86539-47-4, 183 sidor, danskt band

16

Denna bok «Den magiska resan» handlar om en familj med mamma, pappa och två barn. Som gillar att åka ut på äventyr. Och dom började sin resa upp till en stuga i Lappland, för att där åka vidare via Finland och södra Sverige och hem igen. Och i boken så träffar dom en annan familj också som även dom var ifrån Jämtland.

biblioteket i fokus 1 2022

Ligger ditt manus i byrålådan?

Jag skulle gärna förbli anonym men det viktiga är mitt budskap. En bekant till mig fick en dag veta om min andliga läggning och hennes kommentar var, du var den siste jag kunde tro om detta.

Jag är inte upplyst men har redan nu så mycket lycka och glädje inom mig, varje dag, att jag verkligen hoppas kunna dela med mig av mina erfarenheter.

Så kom den sista kvällen. Avskedets stund. En granne hade hört om flyktvägar och om människor som kunde hjälpa till vid flykten och du hade inget val. Att oskyddad stanna kvar i huset skulle vara detsamma som att ge din pojke till talibanerna. Det fanns ingen annan utväg. Du och Amir satt i timmar med armarna om varandra och gråten var ordlös.

140:-

Du måste berätta allt

E-bok

Sören Sehlin

978-91-7765-617-3, 93 sidor, danskt band

978-91-7517-841-7, e-bok

”Så egendomligt, men det var som om världen kom närmre; som om upplevelser, människor och fantasier trädde fram starkare, mer intensivt, när han slöt sig; när han blickade inåt; när han skrev.” Den framgångsrike förlagsredaktören Vilhelm förälskar sig i den gracila, hyperestetiska konstnären Gunilla - och är genast beredd att göra vad som helst för att få henne.

245:-

Jag var Johannes Brahms

Boken handlar om Nadia som direkt efter sin utbildning börjar arbeta på ett äldreboende. Efter ett tag känner Nadia att hon vill göra mer för de boende än vad som ryms inom den ordinarie arbetstiden. Med stöd från äldreboendets ledning får hon tillåtelse att starta upp något Nadia själv kallar för ett projekt.

195:-

Dag Ekner

978-91-7765-634-0, 315 sidor, danskt band

978-91-7765-601-2, 332 sidor, danskt band Konserven Kurt är ett gladlynt konservbarn som drömmer om att se världen utanför den fabrik där han växt upp. När han av misstag hamnar ute i naturen får han tillfälle att förverkliga sin dröm och upptäcker att världen är lite större än han trott. Och ibland även lite mer skrämmande då skurkar flitigt frotterar i hans väg.

Maria Ruth: Rekonstruktion av ett konstnärsliv

140:-

Louise Hellgren

978-91-7765-646-3, 204 sidor, danskt band

978-91-7765-308-0, 100 sidor, danskt band «Såsom ringar på vattnet» är fortsättningen på släkthistorien om Simon och Maria i «Ringar av gräs». Historien om sonen Ingvar är också historien om Carmen Elisabet Johansson från Jönköping.

Handlingen utspelar sig under 1930-, 40- och 50-talet i den natursköna dalgången Djupedal utanför Göteborg, där familjen slår sig ner under några lyckliga år.

Ringar av gräs

230:-

Såsom ringar på vattnet

Mari Lindberg

Mari Lindberg

978-91-7765-512-1, 374 sidor, danskt band

978-91-7765-432-2, 304 sidor, danskt band Arton år gammal flyttar Bernardo till Sverige när hans pappa 1960 utses till Venezuelas generalkonsul i Göteborg. Världen rasar för Bernardo när hans dotter drabbas av en mystisk och allvarlig psykisk störning som enligt läkarna snart kommer att resultera i hennes död. Experter och läkare står handfallna och diagnoserna avlöser varandra. Ett polisförhör i Spanien 1974 resulterar i ett långt fängelsestraff.

En handbok avsedd för alla som arbetar med eller är intresserade av barn och ungdomars situation och deras behov. Hur möter samhället barn och ungdomar i 2000-talets Sverige? I boken synliggörs den utsatthet som drabbar barnen när samhällets resurser inte räcker till eller på annat sätt inte fungerar.

210:-

På äventyr med Konserven Kurt

Thomas Bohman

Simon kom som rysk flykting till Sverige 1906. Han bar med sig minnen om död, sotrök och eld och sorgen satt kvar som avtryck i hans själ medan han kämpade för att förstå det nya språket och finna försörjning i Göteborg. En stad där hammarslagen ekade och ångbåtarna rök i otakt med industriarbetarnas kamp för bättre villkor.

205:-

Lex Nadia

Björn Gustavsson

Maria Ruth, svensk konstnär född 1922 i Dalsland, som under hela sin konstnärliga gärning framstått som en kraftfull, originell och dynamisk konstnär och i hennes samtid har hon framför allt i sitt hemland omväxlande kallats för en «särling», «en frisk fläkt», «särpräglad», eller «ett svårt fall».

200:-

Jag vaknar... Med hjälp av En kurs i Mirakler

Ann-Katrin Majbrittsdotter

Värst i klassen

190:-

Ödets marionett: En ofrivillig yogis självbiografi

Gunnel Larsson-Swärd

Bernardo Bauder Fontúrvel

978-91-7765-624-1, 343 sidor, danskt band

978-91-7765-602-9, 421 sidor, danskt band

biblioteket i fokus 1 2022 17

Massor av biografier för barn och unga Kanske började det med You­tubestjärnornas självbiografier, kanske med pyjamasklädda säljare på Bokmässan. Klart är att något hände 2017 som blev ett startskott för bio­ grafier riktade till barn och unga.

Svenska barnboksinstitutet konstaterar i rapporten Bokprovning 2019 att den svenska utgivningen av Godnattsagor för rebelltjejer – 100 berättelser om fantast­ iska kvinnor av Elena Favilli och Fran­ cesca Cavallo 2017 förde med sig en våg av liknande böcker såväl nästkommande år som året därpå. Sedan dess verkar trenden hålla i sig.

– Vi ser samma intresse hos den vuxna målgruppen, där biografier och själv­

18

biblioteket i fokus 1 2022

biografier får mer utrymme. Ofta följer trender för barn den vuxna föregång­ aren, och på grund av ett underutbud av biografier för barn tidigare fanns ett tydligt utrymme att fylla, säger Josefine Bergkvist, redaktör på Bookmark förlag, som ger ut serien Små människor stora drömmar.

Serien tog också den avstamp 2017, med böcker om Coco Chanel, Marie Curie, Amelia Earhart och Ella Fitzgerald. Sedan dess har det kommit uppföljare om bland andra Astrid Lindgren, Rosa Parks och Greta Thunberg. Att det är just kvinnor som lyfts fram är en del av trenden, även om den också följts upp med både sam­ lingar om pojkar som vågar vara annor­ lunda och hjältemodiga husdjur.

EN FÖRKLARING TILL att

förläggare över hela världen satsar på självbiografier kan vara ett allmänt individfokus i populär­ kultur och media. En annan den ständiga barnlitterära dragkampen mellan peda­ gogik och estetik. Eftersom det är vuxna som väljer böcker till barn kan nyttoas­ pekten, den utbildande och inspirerande, få övertag. Josefine Bergkvist berättar att just serien om små människor med stora drömmar fått stort gensvar från skolor och förskolor.

– Responsen har varit positiv från både läsare, recensenter och pedagoger som använder böckerna i skola och förskola.

Det är då ofta mångfalden av inspiratörer och det lättillgängliga berättandet om ibland tuffa ämnen som lyfts fram, säger

Tips! Biografier för barn 8 Gretas historia – ingen är för liten för att göra något stort av Valentina Camerini (2019) 8 En dag i livet – en vanlig dag hos sju barn på olika platser i världen av Matt Lamothes (2017) hon, och tillägger att hon själv tilltalas av att böckerna både innehåller en dra­ matiserad berättelse samt ett uppslag med faktatext och riktiga fotografier.

Den biografiska trenden kan också ses i ljuset av ett uppsving för histo­ riska barnböcker. I Bokprovning 2021 konstaterar litteraturforskaren Andreas Hedberg på Uppsala universitet att en av de vanligaste kategorierna bland fakta­ böcker för barn är vad som kan beskri­ vas som kvinnohistoria eller feministisk historieskrivning. Han skriver: ”Till­ sammans med den alltid framträdande kategorin dinosaurieböcker är den här typen av böcker faktiskt allra vanligast i faktaboksutgivningen 2020.”. framgångarna med Godnatt­ sagor för rebelltjejer – 100 berättelser om fantastiska kvinnor pekar han på en rad titlar utgivna 2020 som tydligt inspi­ rerats av Favilli och Cavallo. Många av dem med liknande upplägg både i form­ språk och i urvalet av minibiografier.

Bland dem återfinns bland annat Curie & Co. – coola kvinnor som fått Nobelpri­ set av Annika Meijer och Helena Frank och Lev som du vill – tio svenska kvinnor visar vägen av Birgitta Ohlsson och Lina Bodén.

Hedberg ser också att formatet vidare­ utvecklas, som till exempel i Elin Häggs bok Dömda kvinnor – förbryterskor i Sveriges historia. Han menar att boken ”även tar upp kvinnor som varken kan kallas för hjältar eller förebilder, samti­ digt som den visar att gränserna för vad som kan uppfattas som brottsligt har förflyttats under historiens gång.”.

I SPÅREN AV

EVA EMMELIN

8 Messi – världens bäste spelare av Michael Part (2016) 8 Fakta om Astrid Lindgren av Nina Sahl (2011) 8 Elsas väg mot Tråante – en hyllning till en samisk ikon av Emma Fox Sandberg (2017) 8 Stephen Hawking – ett fantastiskt liv av Kate Scott (2019) 8 Barn som förändrat världen av Jenny Strömstedt (2020) 8 Allt är ett äventyr – en berättelse om Evert Taubes fantastiska liv av Annika Thor (2021) 8 Han hette Vincent av Annette Wilhelmsson (2011) 8 Malala – min historia om hur jag tog strid för flickors rättigheter av Malala Yousafzai, Patricia McCormick & Sarah J. Robbins (2019)

ANNONS

EN WEBBSHOP MED UT VALT FÖR BOKÄLSKARE OCH L ÄSVÄNNER

info@bokvannen.se · www.bokvannen.se

biblioteket i fokus 1 2022 19

TÄVLING:

Den okända författaren Denna gång bjuder vi på några riktigt klassiska svenska författare, varav två nobelpristagare i litteratur. Alla har skrivit ett eller flera klassiska verk som ständigt hittar nya läsare. Böckerna säger mycket om sin samtid, men lika mycket om vad det innebär att vara människa, oavsett när du har din stund på

jorden. För att parafrasera ett annat klassiskt verk av Vilhelm Moberg än det vi har valt här.

Som vanligt gäller det att para ihop rätt ingångstext med rätt författare. Ditt svar vill vi ha senast den 25 april. Märk kuvertet ”Den okända författaren”.

Lycka till!

A

E

B

F

Jag minns så väl dagen, mor gifte sig. Vi bodde båda hos en syster till henne i Norrköping. Det var en fredag. Mor hade ledigt från fabriken.

C

Mitt första möte med min Doris lyser med ljus som kan försköna själva ljuset.

Men låt mig enkelt säga att mitt första och lika enkla möte med min Doris nu är en bild som var och en kan se framför sig varje dag i alla hallar som slussar flyktingar till startområdet för nödutfärderna till tundreklotet i dessa år då Jorden nått därhän att hon för strålförgiftnings skull beredes en tid av vila, ro och karantän.

D

Detta är en berättelse om några människor, som från sina hem i Ljuder i Småland utvandrade till Nordamerika.

A.... B.... C.... D.... E.... F....

Namn..................................................................................................................

Adress................................................................................................................

Postnummer och ort............................................................................... ................................................................................................................................

För den, som en gång hållit af en stationsinspektor, finns det helt visst angenämare sätt att tillbringa sin dag än att säfligt fara fram genom Sverige med ett persontåg. På den tiden då han var förste stationsskrifvare och den enda mannen i världen, voro alla dessa stationer, som man nu passerar: Nässjö, Mjölby, Katrineholm, lika många tänkta hem, där man kände ved- och köttpriserna och möjligheterna af ett bildadt umgänge.

Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparna hade arbetet sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höllo just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåliga saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarne bjödo ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarne; som börjat bygga sina lavklädda bon mellan stam och gren; ännu hade ingen människofot trampat sandgångarne sedan sista vinterns snö gått bort och därför levdes ett obesvärat liv därinne av både djur och blommor.

1 – Elin Wägner 2 – Moa Martinson 3 – Vilhelm Moberg 4 – Selma Lagerlöf 5 – Harry Martinson 6 – August Strindberg Rätt svar vill vi ha senast den 25 april 2022.

Är du biblioteksanställd och saknar bif på ditt bibliotek? Varmt välkommen att kontakta oss på prenumeration@bibliotektifokus.se för mer information om priser och villkor. Är du läsare, prata med ditt bibliotek – det är biblioteken som genom en prenumeration ger dig möjlighet att hämta tidningen gratis!

biblioteket i fokus 1 2022

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 23.

Svar till: Biblioteket i fokus, Drottninggatan 26, 411 14 Göteborg.

Märk kuvertet med den eller de av bifs tävlingar som du skickar in svar till.

Tre vinnare belönas med tre trisslotter var.

Prenumerera på bif

20

KONSTRUKTÖR: ANNA RIKNER

Hur gammal han än blev, så kunde Jan Andersson i Skrolycka aldrig tröttna på att berätta om den dagen, då den lilla flickan hans kom till världen.

Tidigt på morgonen hade han varit ute och hämtat barnmorskan och andra hjälpare, men sedan hade han hela förmiddagen och ett gott stycke in på eftermiddagen suttit på huggkubben i vedskjulet utan något annat att göra än att vänta.

Bokbussen kommer vid midnatt Sofie Axelzon Lind & Co

Jag har svårt att värja mig mot böcker om böcker. Finns ordet ”bokhandel”, ”bokbuss” eller ”bibliotek” med i titeln är chansen att jag plockar upp och börjar läsa stor.

Uppenbarligen är jag inte ensam, eftersom böcker om böcker av och för bokälskare kommer ut i en strid ström.

Ofta ligger de nära den ibland bespottade chick­ litt-genren, med relationella förvecklingar, stor­ stad versus landsbygd och så vidare.

Sofie Axelzon checkar av alltihop i Bokbussen kommer vid midnatt. Den lilla biblioteksfilialen hotas av nedläggning och medan de tre kolle­ gorna brottas med sina privata problem hittar de såväl varandra som bygdens bokälskare, i kampen för att bevara möjligheten att låna böcker i Strandhäll. Karaktärerna gränsar ibland till det stereotypa med den sturska kulturtanten, den nyfikne och driftige invandrarpappan och den tokige men resursstarke konstnären. Men trots förutsägbarheten som också präglar genren finns det något oemotståndligt i att gömma sig undan vinterkylan för en stunds frossande i lit­ teraturens läkande, förenande och ofta förlösan­ de kraft. Jag kommer definitivt att plocka upp uppföljaren Bokfestivalen i djupa skogen när den kommer ut senare i år.

EVA EMMELIN

En blomma av blod Ngũgĩ wa Thiong’o Översättning: Jan Ristarp Modernista

Det är inte mycket jag kan skriva om Ngũgĩ wa Thiong’o, Kenyas störste författare, som inte redan är sagt. En modig och eftertänk­ sam röst, ofta favorittippad i nobelprissammanhang, och älskad av många (under­ tecknad inkluderat). Hans författarskap rör sig kring kolonialismen och nykolonialismens efterdy­ ningar och han ses som en av Afrikas viktigaste litterära röster.

En blomma av blod rör sig kring bekanta te­ man, även om den till det yttre nästan skulle kunna beskrivas som en deckare: En mordbrand tar död på tre industripampar och handlingen kretsar kring de fyra misstänkta, som alla kän­

ner varandra. Läraren, barflickan, fackfören­ ingsmannen och den tidigare gerillakämpen.

Alla har motiv, men bär också på en större berättelse om förändring.

Upplägget är till stor del en förevändning för att undersöka hur de här fyra personlig­ heterna tagit sig an förvandlingen som skett när det lilla samhället gått från traditionell afrikansk by till stad och hur deras relation till varandra påverkats. Boken lyckas lyfta storpolitiska frågor som klasskamp och ko­ lonialism, men på ett individuellt plan där överlevnadsstrategierna också förändrar hu­ vudpersonerna.

Romanen, precis som karaktärerna, är väl­ digt komplex och om det är något jag förvå­ nas över nu när jag nu läser om den, är hur aktuell den fortfarande känns. Boken är skri­ ven 1977 och ges nu ut i en reviderad svensk översättning signerad Jan Ristarp. Rytmen i den nya texten känns väldigt behaglig och omslaget har fått sig ett lite modernare och mer passande utseende.

Det här är givetvis en fantastisk bok som borde ha sin plats på varje bibliotek. Och inte helt otippat får den högsta betyg från mig.

TOMMY BILDSTRÖM

En livslång hemlighet Gunilla Boëthius Albert Bonniers förlag

Vid 73 års ålder får jour­ nalisten, dramatikern och författaren Gunilla Boëthi­ us veta att hon har en helt annan biologisk pappa än den hon i hela sitt liv har trott. Det var inte den väl­ kände Carl Gustaf Boëthi­ us – tidningsredaktör, debattör och ordförande i RFSU – som hon växt upp med och kände sig så lik. Utan i stället den finske generalen Paavo Talvela, omstridd bland annat för sina kontakter med Nazityskland.

Allt ställs på ända för Gunilla. Vem är hon och vad har format henne? Så många frågor och så svårt att få svar när de som enkelt kunnat ge dem – modern och de bägge fäder­ na – inte längre finns i livet.

I stället börjar en lång resa för att få reda på mer genom möten och intervjuer med forskare och nytillkomna syskon och släk­ tingar. Resan är smärtsam. Gunilla hittar livs­ långa hemligheter, lögner och fakta.

Det är en känslofylld, personlig och stund­ tals rasande familjeberättelse vi får ta del av och som utspelar sig mot en kuliss av krig och internationell storpolitik.

BIRGITTA LAGERLÖF

biblioteket i fokus 1 2022 21

LITTERATURKLASSIKERN

Den oändliga historien Michael Ende Originaltitel: Die Unendliche Geschichte Utgiven 1979

Jag har förmånen att följa ett barn som just nu lär sig läsa och upptäcka magin med böcker. Och jag kan knappt bärga mig tills det är dags att plocka fram min slitna och nästintill sönderlästa upplaga av Den oändliga historien.

Berättelsen om den obekväma, klum­ piga och otrevliga Bastian Balthasar Bux som gömmer sig på vinden och dras in i Fantásien. Världen där allt kan hända och där det inte finns några gränser. Världen där det finns oändlig sorg, djupaste smärta, men också ädel­ mod, glädje och skönhet.

Michael Ende menade att hans upp­ drag som författare handlade om att lyfta kulturella problem och sprida spirituell visdom till ”barn från 80 till 8 år”. Och han uttryckte i olika samman­ hang sin frustration över att förmins­ kas för att han främst skrev barn- och ungdomslitteratur. År 1985 skrev han (fritt översatt): ”Du kan bli en del av det litterära sammanhanget via i stort sett vilken dörr som helst. /…/ Men det finns en dörr du inte ska ta steget

Mysteriet Henri Pick David Foenkinos Översättning: Sara Gordon Sekwa

En charmig och kvick roman om ett bortglömt manus som hittas i ett bib­ liotek för refuserade böcker. Historien om förläggaren Delphine och hennes författare som på en semes­ ter snubblar över manuskriptet är rolig och rapp. Flera karaktärer målas upp med ett djup som får mig att förstå varför David är en av Frankrikes mest lästa författare.

Men tyvärr får inte alla karaktärer det­ ta djup och jag irriteras över de stundtals ytliga och fördomsfulla porträtten, som förenklar flera av människorna i roma­ 22

biblioteket i fokus 1 2022

via, och det är barnkammardörren.

För det kommer kritikerna aldrig att förlåta dig. /…/ Jag funderar ständigt på vad just det här föraktet mot allt som är relaterat till barndomen egentli­ gen handlar om.”.

Många tänker nog på Momo – eller kampen om tiden, när man pratar om Michael Ende. Men för mig har det alltid varit Den oändliga historien som smällt högst. Jag kände så väl igen mig i Bastian som en lite avig, knepig, bokmal som hellre satt i biblioteket än hängde med kompisar på fotbolls­ planen eller fritidsgården. Berättelserna fick liv i mitt huvud. Jag var karaktä­ rerna. Jag led, grät, skämdes, darrade, skrattade och blev förälskad. Jag var i historien. Jag var en del i historien.

Det enda jag inte kunde påverka var utfallet och för det var jag djupt avund­ sjuk på Bastian som ju fick vara med och styra berättelsen. Det var han som hade kontroll och jag skrek åt honom om att inte vara så himla envis och egoistisk.

Hur kan han inte fatta att han förstör?

Och det är det som alltid gjort Den oändliga historien speciell för mig. Att det läsande barnet har en del i berättel­ sen. Spelar en egen roll. Och än i dag kan jag inte låta bli att längta efter den dag jag äntligen hittar boken där jag får styra. Där det är jag som är läsaren som leder berättelsen mot sin upplösning.

MARIA LAGERGRÉEN

MICHAEL ENDE 8 Michael Andreas Helmuth Ende (1929– 1995) växte upp i München. Hans far Edgar Ende var konstnär. Under 1930talet bedömdes hans surrealistiska konst som Entartete Kunst (ungefär urartad konst) av nazisterna, vilket ledde till yrkesförbud. Flera av faderns judiska vänner skickades till koncentrationsläger.

8 Michael Ende var även verksam som skådespelare och skrev också sketcher och visor för kabaréer. Han var gift med skådespelaren Ingeborg Hoffman.

8 År 1971 flyttade paret till Italien, men Ende återvände till Västtyskland efter hustruns död 1985.

8 Ende var så missnöjd med filmatisering av Den oändliga historien att han stämde filmbolaget (och förlorade). För att få bättre kontroll över resultatet såg han därför till att själv få en roll när Momo – eller kampen om tiden skulle filmatiseras.

nen. I mångt och mycket finns ett ensi­ digt manligt perspektiv i berättelsen som stör läsupplevelsen. Det gör att jag ibland fastnar i stället för att kunna fokusera på det som författaren egentligen lyfter upp – hur historien bakom en bok kan få större betydelse än boken själv.

skarpa språket.

Den penetrerande blicken. Men jag har samtidigt uppfattat hennes som kall, på gränsen till raljant i förhållande till sina JENNY CARLSTEDT karaktärer. Det har funnits en skonings­ löshet i hennes berättande. Som om hon, likt en prövande vetenskapsman, iakttar Agnes Lidbeck skeenden och människor genom glasski­ Norstedts vorna i ett mikroskop.

Skärpan finns kvar i Nikes bok, men Det är tidigt 80-tal i den lilla byn Kum­ samtidigt som Lidbeck tillåtit sig att sväl­ melvik på Österlen. Här bor Janne och Rosmarie, Tommy och Karin med sina fa­ la ut i formatet uppfattar jag att hon gjort plats för en ny slags medkänsla. Blicken miljer. Vardagen är trygg och förutsägbar. är varmare, attityden mer tillåtande.

Tills ett okänt element tar plats i deras Det är en välkommen föränd­ krets den dag de räddar barnet Nike från att drunkna. ring.

Jag har alltid upp­ Nike växer upp. Sam­ Nästa nummer skattat att läsa Agnes hällsförändringarna kommer i juni 2022.

Lidbeck. Det klara, pågår i bakgrunden,

Nikes Bok

Tema: Barn & ungdom

LÖSNINGAR & VINNARE

Rätt lösning Ord i fokus 4 2021

Rätt lösning Klassikern 4 2021 H A R D A N G E R F E L A

A B I T A T L E I E A L G Y M N S E G V T A L S L Ö H A I T A R R S P Ä A F S L O T O T A E R F T E R S M A Ä A A D E S T A T

C I T A T H R O A S I U M U C T K A S S S S P E L A R E Å K T S F R U E Ä L K E R N A E S N L S T A T

LJUST JÄMRA ORANGE SIG

Tre personer som lyckades lösa kluriga Klassikern är M. Gustafsson, Katrineholm, Solveig Käggård, Rättvik, och Gunvor Willmer, Borlänge. De vinner tre trisslotter var.

G

VÄSTINDISK Ö

V

TRÄDLÖSA YTOR

APTITRETARE I COMO

A N T

GJORDE DET I FALNANDE ELD FÖRE BETA I UPPTUKTELSE

P Y R D E R

BOB OCH RODEL BJÄSSAR I HAVEN

I

I

K A I

F O R D ÄR GRÅ SOM UNG OCH VIT SOM VUXEN

GRODA

SES NYTTJAS AV LITEN I BASSÄNGEN

LÄKARTYP

R O

DUSSINET STARK BETONING FÖRMODA

F A D Ä BRUKAR MINDRE ENERGI DJUR

R A K

SIFFERFÖLJDER LILLKILLE

A

SKÄRM

I M M A

A R

A – 5 – Tage Danielsson – ur Klas Gustafsons Tage Danielssons tid B – 4 – Astrid Lindgren – ur Jens Andersens Denna dagen, ett liv C – 1 – Sven Hedin – ur Axel Odelbergs Äventyr på riktigt D – 6 – Ellen Key – ur Ronny Ambjörnssons Ellen Key E – 3 – Selma Lagerlöf – ur Anna-Karin Palms ”Jag vill sätta världen i rörelse” F – 2 – Elin Wägner – ur Ulrika Knutsons Den besvärliga Elin Wägner Vilka svenska författare vi sökte listade Annette Nordenskiöld, Luleå, Annika Pettersson, Hägersten, och Kerstin Nilsson, Vaggeryd, ut. De belönas med tre trisslotter var.

A L

T O L V

FN I USA FIN DOFT

U N

PRIVAT

FOTO: Lisa Thanner

P

FLYTER TJÄNATS IN MOLDAU LEDIGGENOM HET

T A L S E R I

Y SOM UNGEFÄR

ÖSTLUNDHBOK 2011

O

FORTFARANDE KAN DET BADAS I TJUT

BRUKA

N

MJUKAR TILL YTAN

EJ UTANFÖR

R

E R

ENKLARE ÄDLARE DRYCK

LAGER ÄLSKLING

SLAGEN PÅ GREEN SOM ETC

Ö L

GÅR MED HJUL EJ STYRDA

R U

ÄR TÄNKT ATT VÄRMA

O B L A T I

T

STORSJUKHUS LAGAS

I V K I

K A M I N

P U T T A D VILLA I BIRMINGHAM LAND

N

BUDOGREN

METREVSMATERIAL

A S T O N

RÄNDERNA PÅ UNIFORMEN

A

HUMORSHOW

R E V Ä R E R N A L

R E V FOTO: Thron Ullberg

NATTVARDSKEX BRUTEN

S V

U T R O P KOSTYM SPRINGANDE PALM

EKOLOGISK

I G A R E L FLOTT PÅ HOTELL

Ä N N U K A

G

B E G A G N A

I M M E T

V A G A R E

GARDELLS NYA BOK?

Rätt lösning Den okända författaren 4 2021

ÖVER ÄNDA

E M F A

E T T L Y C K L MINDRE TYDLIG

PACINO

S P A R L Å G A N RÄCKER LÄNGE

G R O D S HUNDRA KVM

HENNES DAG ÄR 3 SEPTEMBER

N A R K O S

S V A N E N

S Ä L VIKARE EJ VIKT

BILDAS VID FUKTIG LUFT

D R O T

SÖVNING LANDTUNGA

HAR HON BERÄTTAT FÖR BARN ÖVER HELA VÄRLDEN?

P A S T O

M I N N E S STAD VID NILEN EN KABIL

PASSAR MEDITA-

INDIVIOM KLÄ- TIONSDEN FORM DER

ÄR FÄRSK LÄSNING?

S V

I

D

BILDAR LÄGENHET

E

SLUTORD I BÖN

Y L I T E R

KRYSSA OX XUDDE 109-21

X A

URAN SYRE

U

TORR SLÄTTMARK

M O

N Y U T K O M M E N

Lite extra bra koll på sina författare hade Lizzie Gojceta, Linköping, Kerstin Dombodius, Göteborg och Isabell Ekeberg Vainovskis, Gällivare. De vinner tre trisslotter var.

OBS! Vi har ny adress! >>> Drottninggatan 26, 411 14 Göteborg

men det här är främst en karaktärernas roman. Det är deras inbördes relationer, längtan och utveckling som håller mig fången genom bokens 744 sidor. Ingen mår direkt bra. Men det gör jag när jag läser. Jag tycker om att befinna mig i Agnes Lidbecks värld när hon expan­ derar.

SUSANNA MATTSSON

Erik – Nordens härskare och sjörörvarkung Herman Lindqvist Albert Bonniers förlag

Historia är en lite osäker vetenskap.

Redan det som hände i går är lite vansk­ ligt att redogöra för exakt, och när det handlar om fem-, sexhundra år tillbaka i tiden blir det riktigt tufft. Allt riskerar att bli mer eller mindre kantstött av upphovspersonens egna

åsikter. Det har Herman Lindqvist tagit fasta på i Erik – Nordens härskare och sjörövarkung. Han menar att kung Erik, regent under Kalmarunionens första de­ cennier, fick sitt epitet ”av Pommern” på 1800-talet.

Den uppblossande nationalismen gjor­ de att dåtidens historiker ville degradera hans gärning, och marginalisera honom till en udda ”utländsk” anomali. Men enligt Herman Lindqvist var kung Erik en smart, språkkunnig och bildad regent som verkligen åstadkom saker.

För ett par decennier sedan fick Her­ man Lindqvist kritik från akademiskt håll. Man menade att han var fixerad vid de stora gestalterna i historien, och att han kanske inte hade riktigt rätt meriter.

Men som introduktör till historien har han gjort en gärning med sina många böcker – en författare som vet hur en penna ska vässas och hur en god historia ska berättas.

THOMAS DRAKENFORS

biblioteket i fokus 1 2022 23

IET FOTOGRAF

–

ia

liotekshistor

eriges bib Nedslag i Sv

Stockholms marinlottakårs bibliotek FOTO: OKÄND/SJÖHISTORISKA MUSEET

F

ör den som ligger i beredskap på ett fartyg, i väntan på att när som helst bli anfallen, är det viktigt att hålla sig sysselsatt. Först för att hålla rädslan på avstånd, men desto längre tiden går utan att något särskilt händer, också för att hålla ledan stången och inte tappa humöret. Då är läsning en efterlängtad verklighetsflykt och ett aldrig sinande samtalsämne. Men den som ligger inkallad i krigstid har ofta svårt att hitta ny läslektyr när de få medhavda böckerna gått varvet runt. Då är ett besök av ma­ rinlottornas boklåda ett högst välkommet avbrott i vardagen.

Som synes på bilden pratar vi om en högst påtaglig trälåda med böcker, alltså inte en boklåda i betydelsen bokhandel.

Just här är det Marinlottornas boklåda nummer 12 som får påfyllning. Den för oss okända marinlottan packar böcker för

utlåning och på insidan av locket sitter en tätskriven lista med vad som ser ut att vara bokönskemål. någon gång under andra världskriget, det vill säga åren 1939–1945. Den ingår i en samling med ett 30-tal fotografier som skildrar marin­ lottakårens arbete under beredskapsåren.

Här syns marinlottor sysselsatta med barnomsorg och sömnad. Men också en­ BILDEN ÄR TAGEN

gagerade i uppgifter som tidigare vikts för värnpliktiga män, som arbete på expedi­ tionen, flyktingmottagare, sjukvårdare, telefonister och bibliotekarier.

Stockholms marinlottakår bildades i maj 1939, som den första i Sverige. Vid fredsslutet sex år senare hade den svenska marinlottakåren närmare 2 500 marin­ lottor och lottakåren i sin helhet över 110 000 frivilligarbetande medlemmar.

ANNA RIKNER