na i de nedre vÄningarna. TryckhÄllfastheten minskades sedan successivt ned till 30 MPa för pelarna i de översta vÄningarna. Genom att justera mÀngden armering kunde ingenjören bibehÄlla samma tvÀrsnittsarea för alla pelarna i byggnaden sÄ att samma uppsÀttning av prefabricerade stÄlformer kunde anvÀndas frÄn första till sista vÄningen. Dessutom, eftersom alla vÄningar hade exakt samma geometriska mönster, sÄ blev stomkompletteringsarbetena repetitiva vilket resulterade i betydande besparingar.
2c
3a
3b
VÀrldens högsta byggnad Burj Khalifa (3A) och Worli Project (3B och 3C).
Scotia Plaza i Toronto Àr en kontorsbyggnad med 68 vÄningar (275 meter hög) och en fasad av röd granit. Dess betongstomme byggdes med hjÀlp av klÀtterform (fig 2 a) och betong utan innesluten luft med en maximal berÀknad tryckhÄllfasthet pÄ 70 MPa den högsta hÄllfasthetsklassen som tillÀts i Canadian Building Code vid den tiden (5). En blandning av portlandcement, slaggcement, och silikastoft anvÀndes. Betongen hade vbt pÄ 0,30 och sÀttmÄtt pÄ 175 millimeter och den pumpades frÄn första vÄningen upp till den översta. För att möta projektets krav pÄ en maximal temperatur pÄ 18 grader pÄ den fÀrska betongen, sÄ kyldes den med flytande kvÀve under de varma dagarna i juli. Seattle Àr en mycket blÄsig stad. För att minimera utböjning i sidled beslutade byggnadens projektörer att bygga en styv samverkanskonstruktion med stÄlrör inneslutande betong som har en elasticitetsmo-
>>
Tidskriften Betong teknik
3c
Fram till nyligen, före byggandet av Burj Kalifa, var CN Tower i Toronto, vÀrldens högsta fristÄende betongkonstruktion pÄ 482 meter, (fig. 1 b). Tornet byggdes med hjÀlp glidformsgjutning och lufttillsatt betong med en genomsnittlig tryckhÄllfasthet pÄ 55 MPa (4). Betongen mÄste vara lufttillsatt för att vara resistent mot frysning och upptining. Tornet byggdes kontinuerligt frÄn början av maj till slutet av november med temperaturer sÄ höga som 35 grader och sÄ lÄga som -10 grader. Eftersom vÀggarna var 2,1 meter tjocka vid basen av tornet fick det anvÀndas cement med lÄg hydratiseringsvÀrme för att begrÀnsa termiska gradienter. Normal portlandcement ersatte sedan successivt den tidigare cementen med lÄg hydratiseringsvÀrme eftersom vÀdret blev kallare och kallare medan stommen blev högre. Allt fler tester anvÀndes ocksÄ för att kontrollera betongtryckhÄllfasthet under byggandet.
49