Tidskriften Betong 4 2015

Page 1

Den kreativa byggtidskriften den Denkreativa kreativabyggtidskriften byggtidskriften 2/09 #4 September 2015

2

En tidskrift från Betongföreningen #4 september 2015

Arkitektur Topparna på WAF | Historia Betongpionjärerna | Teknik Miljonprogrammet | Mänskligt Sara Haasmark

Kokpunkten -det kokar i betongen!

En podcast från Svensk Betong


BASF / Betongindustri / Thomas Betong / Sto / Cementa / Grace / Modern Betong / Sika / Betongkemi / Strängbetong / Mapei / Cemex / Kynningsrud För medlemskap i Betongklubben kontakta Tidskriften Betong på roger@betong.se.

K a k n ä s t o r n e t . Fo t o a v B o e l Fe r m



Innehåll

# 4 – September 2015

24

6 Ledare Bostadsbyggandets avigsidor. 8 Mixat En Attefallare i betong och Abetong utreds.

London Aquatic Centre Hållbart byggande i världsklass.

41

Betongens pionjärer

LM Ericsson och Ivar Kreuger byggde landet.

Omslagsbild betongmaffian Foto boel ferm

14 Signerat Miljoner skäl att renovera. 17 Kokpunkten i Västerås Det gamla ångkraftverket i Västerås blir badhus. 24 London Aquatic Centre Zaha Hadids simhall lever vidare efter OS. 31 World Architecture Festival Tidskriften Betong ger er de tio bästa betongarna från WAF. 36 Betonggalan Nu är de nominerade till Betonggalan klara. 39 Betongföreningen Nu är det dags för Träffpunkt Betong 15!

31

40 Teknikkrönikan Johan Silfwerbrands farfar hängde med Ivar Kreuger. 41 Betongens pionjärer Läs om våra hjältar som byggde samhället för 100 år sen. 47 Sikta mot stjärnorna Vi bygger högre och högre, men hänger tekniken med? 51 Betongens industrialisering Tidskriften Betong fyller 100 år och tittar tillbaka. 56 Lär av miljonprogrammet! Erik Stenberg forskar om miljonprogrammet. Vad har vi lärt oss? 60 Fråga Experten Undervattensgjutning och vattenglas. 62 Designat Örhängen och toapappershållare.

World Architecture Festival

64 Tyskbo Tycker Så får man tjejer att bli ingenjörer.

En orgie i betong.

Tidskriften Betong Innehåll

66 Mänskligt Fyrabarnsmamman Sara Haasmark älskar att synas.

4

17

Kokpunkten

Black River på allas läppar.



Ledare

# 4 – September 2015

Det är klart att planerna på bostadsbyggande ska applåderas, men det finns massor av faror när vi växlar upp och gasar på.

De e bar å bygg! Nu ska det byggas bostäder. Regeringen har som mål att öka byggandet till 250 000 bostäder 2015-2020 och åren därefter talas det om så många bostäder att vi börjar närma oss ett nytt miljonprogram. Det är klart att planerna på bostadsbyggande ska applåderas, men det finns massor av faror när vi växlar upp och gasar på. Förra året byggde vi 29 156 bostäder och i år blir det kanske 40 000. Men för att nå Regeringens mål måste vi upp i 70 000 årliga lägenheter på fem år. I premiäravsnittet av den nya podden Betongmaffian som Svensk Betong står bakom, varnar forskaren och arkitekten Erik Stenberg för den ökningen. Material kommer inte räcka till, byggare kommer inte finnas, det kommer tummas på kvaliteten och det kommer bli dyrt. Den framtiden har vi redan sett i lilla Västervik. I en av Byggindustrins ledare skriver Staffan Åkerlund om modulhus för asylsökande som beställts av Västerviks Bostadsbolag och levererats av Älö Trä i Vimmerby. De åtta lägenheterna med plats för 48 personer får en hyra per kvadratmeter på 3 300 kronor per år, svenskt rekord, trots att varken mark-, byggherre- eller anslutningskostnader finns med. Hyran i Turning Torso ligger på 2 500 kronor. En nybyggd hyresrätt i någon förort till Stockholm kostar 1 900 kronor per kvadratmeter och år. Är det så vårt framtida bostadsbyggande ska se ut? Miljonprogrammet, det gamla alltså, har en massa inneboende kvaliteter vilket till exempel bevisades på bomässan i Tensta

2006. Erik Stenberg fick då i uppdrag av Familjebostäder att rita om två trerummare i ett hus som var byggt av ett stomsystem från Ohlsson och Skarne. Systemet har golvelement som vilar på fasadens element och på en pelare mitt i lägenheten vilket gör att det går att flytta innerväggarna utan att göra några större ingrepp. Erik Stenberg fick till en etta och en femrummare på 122 kvadratmeter, den senare hyr nu Familjebostäder ut för skäliga 900 kronor per kvadratmeter och år. Betongstommarnas flexibilitet anpassades till dagens behov till en rimlig kostnad. Det är såna hållbara kvaliteter vi vill ha i framtidens bostäder. Sen vill vi förstås se lite innovationer. Det måste finnas plats för lite experimenterande, några procent åtminstone, med lösningar som ger nya insikter och förbättrade produktionsmetoder. Som miljonprogrammet gjorde, där det användes hela 16 olika prefabricerade betongstomsystem, lösningar inom platsgjutet byggande oräknat. Då provades det nytt, vilket får så kal�lade spjutspetsområden som Norra Djurgårdsstaden att framstå som gammalmodiga. Så det är inte bara att bygga, vi måste tänka också. Och kanske utbilda en och annan beställare.

Roger Andersson, chefredaktör

Tidskriften Betong Ledare

Min höstfavorit är…

6

Roger Andersson

Jenny Almersdotter

Carina Tyskbo

Johan Silfwerbrand

Chefredaktör

Art director

Kreativ redaktör

Teknisk redaktör

…den nya podden Betongmaffian med mig som programledare.

…den trygga vardagslunken vi tillåts falla in i efter en skön sommar.

...äppelkinder, äppelmos, äppelpaj, tunna fingervantar. Och Betonggalan.

…lönnen som går i ide med ett färgfyrverkeri.

David Bogerius Webbredaktör

…ruggiga fredagskvällar med ett par varma sockor och Walking Dead på tv:n.



Mixat

Mixade nyheter från betongvärlden. Av Roger Andersson

Attefall blir Vattefall Arkitekterna på Bornstein Lyckefors har tagit ut svängarna rejält i vad som tillåts inom ramarna för ett Attefallshus. – Vi ville utnyttja utrymmet maximalt inom lagens gränser och gjorde en hög och lång byggnad med utskjutande volymer, säger Andreas Lyckefors. Ett Attefallhus får vara max 25 kvadratmeter stort och var max

fyra meter högt. Då slipper man bygglovet, efter ett förslag från förre bostadsministern Stefan Attefall. Bornstein Lyckefors kallar sin variant Vattefall, vilket är rätt kul eftersom en utskjutande del ur byggnaden innehåller en utedusch. Där har arkitekterna utnyttjat ”kryphålet” som säger att takfötter som ligger minst tre meter ovanför markytan kan

Klippt & Skuret ”Robust, underground, betong, hårt, tufft, light, svårt, fashion, äkta känsla, graffiti, mäktigt, coolt, förort, konst, skönt flummigt o bra.”

Tidskriften Betong Mixat

/ Härliga ord, twittrade av Hanna Wekell, driver webbshop och föreningen Ung & Cancer. Oklart om vad beskrivningen gäller.

8

Wallmark till Combimix

Stefan Wallmark blir ny försäljningschef på Combimix. Han kommer senast från en tjänst som regional säljchef på Sto. Jonas Lund, tidigare försäljningschef, blir vice vd.

sticka ut en och en halv meter. Ett annat ”kryphål” som utnyttjats är användningen av burspråk som inte räknas in i boytan. I dessa burspråk kan bäddsoffor och annat fällas in. I övrigt är Vattefall en betongkub med en mer sluten långsida åt ena hållet, medan den andra långsidan är helt öppen med inglasning som kan öppnas mot

Olycksalig ettåring

Sundsvallsbron, Sveriges tredje längsta bro efter Ölandsbron och Igelstabron, har drabbats av flera bakslag trots att det inte ens fyllt ett år. Den bärande stålsponten rostar avsevärt snabbare än väntat på grund av en järnoxiderande bakterie och under sommaren dråsade ett 30 ton tungt betongelement ner och krossade en parkerad bil. Betongelementet var dock inte bärande, utan en dekorativ beklädnad, en så kallad kontefor, vars åtta fästande bultar hade gått av. Nu utreder Polisen och Arbetsmiljöverket i två separata utredningar varför olyckan inträffade.

en stor altan. Är vädret fint flyter ute och inne ihop. Vattefall är ett av de 25 husen i boken 25 kvadrat som resulterat i en utställning som turnerar runt i Sverige just nu. Men det har också fått en potentiell köpare i Dalsland och förhoppningsvis får vi se det i verkligheten inom kort.



Betong inget hinder S:t Eriks dotterbolag Stenteknik har kommit med en ny produkt gjord av betong och natursten som effektiviserar byggandet av farthinder. Produkten heter Terrakomp och eftersom den är prefabricerad kan den lyftas på plats och byggtiden blir endast ett par dagar, mot normalt ett par veckor. I Piteå, där hela 95 procent av farthindren fått sättningar och spårbildningar, provar man nu fyra betongfarthinder och i Kils kommun har man bestämt att endast använda betonghindren i framtiden. Terrakomp kan även användas till refuger och upphöjda korsningar.

Thomas ökar i USA fortsätter att satsa på den amerikanska betongmarknaden och köper upp Williams Bros. Concrete, ett företag som tillverkar fabriksbetong i delstaten Georgia. Williams Bros. Concrete har 50 anställda i städerna Cumming, Acworth och Jasper. Thomas Concrete Group förThomas Concrete Group

väntas nu öka omsättningen på den amerikanska marknaden med mer än 140 000 kubikmeter fabriksbetong per år. Av koncernens 133 fabriker finns nu 63 i Georgia, South Carolina och North Carolina. I Sverige har företaget 34 betongfabriker och två prefabfabriker.

Nytt på betongfronten Österbybruk i Uppland får något så speciellt som en fabrik för tillverkning av höghållfast betong. Bakom satsningen döljer sig företaget Kubik med vd Tomas Norrstrand och inriktningen kommer fokusera på betong med radiologisk avskärmning. Fabriken har tio anställda.

Abetongs köp utreds Abetongs ägare, HeidelbergCement Sweden AB:s förvärv av Contiga Holding AS, kommer att utredas av Konkurrensverket som fått en in en anmälan om att konkurrensen kommer hämmas om köpet går igenom. Utredningen ska vara klar den 15 oktober 2015.

Läs mer nyheter på hemsidan www.betong.se

Tidskriften Betong mixat

Synlig industri behövs

10

Åtta av tio företag inom industrin har svårt att uppnå önskvärd kompetensnivå, enligt en undersökning gjord av Demoskop och enligt SCB kommer det att saknas 50 000 ingenjörer i Sverige om 15 år. Demoskops undersökning visar att åtta av tio personer i åldern 65–89 år anser att industrin är mycket viktig för svensk ekonomi, men bara sex av tio under 29 år. Arne Sehlström, vd för Byggnadsämnesförbundet, och tolv andra branschföreträdare, hävdar i en debattartikel i SvD att en av anledningarna är att industrin inte längre är synlig på samma sätt som tidigare. Därför har de tagit initiativet ”Hej, Industrin!” där tio industriföretag öppnade sina dörrar för nyfikna storstadsbarn och medföljande vuxna. Ett av de medverkande företagen var Cementa.



70 procent

störs av byggprojekt, enligt Bergsäker. Begränsad framkomlighet, buller och oväsen är det som stör mest.

Toafabrik blir bostäder Gustavsbergs fabrik

som tillverkat wc-stolar och handfat sen 1939 har stått tom sen 2014. Men nu får betongstommen ge nytt liv åt 240 lägenheter. Beställare är Blå Eken och arkitekterna på Scheiwiller Svensson har fått uppdraget att värna om den K-märkta byggnaden som har sina rötter i 1600-talet.

Spolning för miljön Nu finns en möjlighet att spola ur roterbilar med återvunnet vatten. Överskottsvatten från en spolanläggning har vanligtvis ett pH-värde på 13. För att få släppa ut det vattnet i ett dike eller vattendrag krävs, förutom rening från partiklar, ett pH-värde på 8-10 beroende på kommun. Vattenreningen är tekniskt krävande och dyr. Men nu har företaget Hansa Engineering tagit fram en tvättlans som spolar rent trummorna med återvunnet vatten från sedimenteringsdammarna. Lansen har jetstråledysor som är speciellt utformade för att tvätta rent på båda sidor om Läs mer trummornas vingar med ett tryck på nyheter på tolv bar, vilket även får gammal betong att lossna ur trummorna. En renhemsidan göring tar fem minuter och sker helt www.betong.se automatiskt. För närvarande har Swerock köpt åtta lansar.

Med Nya Ögon

Förslag för ökad konkurrens

Tidskriften Betong mixat

Vart tredje byggföretag säger

12

sig vara utsatt för osund konkurrens, enligt Skatteverket. Det framkom vid en debatt i Almedalen arrangerad av Byggbranschen i samverkan. Peter Löfgren, Sveriges Byggindustrier, presenterade under debatten tre krav för att komma till rätta med problemet: Först måste en lag om personalliggare till, där personnummer och arbetstider redovisas. Sen

måste det till en arbetsgivardeklaration på individnivå, man ska inte redovisa arbetsgivaruppgifter i klump. Dessa deklarationer kan man sen stämma av med liggare. För det tredje måste det till en lag om anmälningsplikt till Skatteverket som gäller alla företag, även utländska. Ingemar Hansson från Skatteverket kunde berätta att de tittar på samtliga tre kraven för att lägga fram lagförslag.

designtävlingen Med Nya Ögon på Betong där vinnaren får se sitt bidrag byggt i form av ett café under Nordbygg i skala 1:1. Sveriges arkitekt- och designstudenter inbjuds via föreläsningar på skolorna och bakom tävlingen står Svensk Betong, Sveriges Arkitekter, Svensk Teknik- och Designföretagen och Nordbygg. Förra gången tävlingen hölls var det glas som var materialvärd, men det vinnande förslaget av Daniel Elis Karlsson och Pauline Algeröd innehöll så mycket betong att de vann priset Årets Betongdesigner 2014 på Betonggalan. I höst startar



Signerat

Text Kristina Mjörnell Bild PRIVAT

Miljonprogrammet har arkitektoniska och kulturhistoriska värden, det är inte säkert att vi ser allt idag som vi kommer att sätta värde på i framtiden.”

Miljoner skäl att bevara! När miljonprogrammets byggnader byggdes under 1960- och 70-talen användes mer eller mindre industriella produktionsmetoder och rationell byggnadsteknik. De flesta flerfamiljshusen byggdes i betong som användes för grunden, som stomme, bjälklag och bärande väggar. I många fall användes även betong som fasadmaterial, i balkongplattor och fronter, trappor, tak till entréer och konstruktioner i utemiljöer. Det är inte utan att man fascineras över hur man kunde bygga så många lägenheter under en så begränsad tidsperiod med så rationell teknik. Husen börjar närma sig en ålder när inte bara installationernas och våtrummens tekniska livslängd är slut utan också vissa betongkonstruktioner som utsatts för utomhusklimatets påfrestningar med fukt och temperaturväxlingar har tjänat ut. Det var kanske inte tänkt att livslängden för dessa byggnader skulle vara så mycket längre än 50 år. När vi nu står vi inför den stora utmaningen att renovera miljonprogrammet funderar vi ofta på hur omfattande åtgärder som ska göras i de befintliga husen och hur mycket man ska inves-

tera för att uppgradera byggnaderna, i vissa fall så gott som till nybyggnadsstandard. Ska man tilläggsisolera fasader, vinden, taket, byta fönster, installera nytt uppvärmnings- och ventilationssystem, sätta in hissar, öka ytan i badrummen för att möta tillgänglighetskraven, kapa balkongplattor för att minska köldbryggor? I några fall rivs allt ned utom betongstommen som lämnas kvar, likt en jättelik tom bokhylla i betong. Det finns ett ekonomiskt värde i att inte behöva riva och bygga en ny stomme trots att det säkert kostar en hel del att anpassa de nya konstruktionerna till den befintliga stommen. Nu ska vi även räkna in miljöpåverkan från varje nytt material som används i den totala hållbarhetskalkylen, så den befintliga betongstommen har också ett miljömässigt värde. Betongen i miljonprogrammet har dessutom arkitektoniska och inte minst kulturhistoriska värden som är värda att bevara, men det är inte säkert att vi ser allt idag som vi kommer att sätta värde på i framtiden. Men viktigast av allt är att bevara miljonprogrammets byggnader för att de är någons hem och grannskap. ◆

Text Roger Andersson

Nya podden Betongmaffian startar en ny podcast med namnet Betongmaffian. I första programmet träffas forskaren Erik Stenberg som även skriver en artikel i detta nummer under teknikdelen. Miljonprogrammets bortglömda kunskaper är temat. Programledare är Tidskriften Betongs chefredaktör Roger Andersson. Du hittar podden på www.svenskbetong.se

Tidskriften Betong Signerat/anslagstavlan

Svensk Betong

14

Anslagstavlan

Ur läsarenkäten: "Respekt åt ledarskribenten!"

"Bra mix mellan populärvetenskaplig information och mer vetenskaplig information." "Reportaget från Sydafrika visar på vilken samhällsbyggare materialet betong kan vara!"

"För mycket reklam i artikeln om Fuktsäkert byggande." "Helt rätt person att ha med i "Mänskligt". Hans Karlander är verkligen en frisk fläkt i betongvärlden!"

Jag är imponerad

att du med personal skapade en så pass stor gala i Malmö med en personlig touch och en härlig gemytlig stämning. Vi ses i Stockholm! /Lars-Olof Persson, Swerock




Text : Margareta Redlund-Laninge

Reportaget

Betongen

kokar i Västerås

Tidskriften Tidskriften Betong reportaget

F o t o : A d a m af E k e n s ta m

Kittlande åkattraktioner och digital teknik är huvudingredienserna i Västerås nya badanläggning Kokpunkten. Det är stans snart 100 år gamla Ångkraftverk som byggts om till actionbad på höjden. Med skräckblandad förtjusning susar man fram i vattenrutschbanorna och visst pirrar det i magen.

17


18

Med digital teknik och ljussättning kan Kokpunkten skifta färg på några minuter och väggarna förvandlas från söderhavsö till Manhattans stadssiluett.

F o t o : A d a m af E k e n s ta m

Tidskriften Betong reportaget

V

Vem minns inte dåtidens trista simbassänger där man som barn lärde sig simma? Badhusen hade hög ljudvolym, var sterilt vitkaklade och de mest spännande inslagen var trampolinerna. De byggdes också vertikalt. Badhuset Kokpunkten i Västerås är raka motsatsen. Det är Sveriges enda actionbad och är nog häftigare än alla äventyrsbad tillsammans. Här används digital teknik och avancerade vattenrutschbanor, som ger pirr i magen och adrenalinkickar. Ångkraftverket i Västerås började byggas 1915 av dåvarande Kungliga Vattenfallsstyrelsen för att säkra försörjningen av elproduktion om vattenkraften från Älvkarleby inte räckte till. Det är en vacker byggnad, nästan som ett litet palats, med murade, röda tegelfasader, rejäla volymer och gediget byggt. Verksamheten lades ner 1992 och byggnaden kulturminnesförklarades några år senare. Peab köpte fastigheten 1998 och började varsamt renovera de kringliggande tjänstebostäderna till borätter, skola och kontorslokaler. 2004 inleddes arbetet med att skapa ett actionbad i den byggnad som var ångkraftverkets hjärta. Tanken var helt galen, att bygga ett actionbad i åtta plan i en hundra år gammal, kulturbyggnad! Ingen hade ens tänkt tanken. Men Peab såg möjligheten och vågade. När Peab skissade på badanläggningen var målet att skapa ett bad som inte liknande något annat. Ett första val var därför att inte anlita någon av de gängse badarkitekterna utan att gå utanför ramarna. Archus i Västerås fick uppdraget att svara för utformningen, vilket var ett lyckokast. Resultatet blev en hög, smal betongbyggnad på totalt 7 200 kvadratmeter i åtta plan inne i den befintliga byggnaden med extremt mycket installationer. Ett hus i huset med andra ord. – Ångkraftverkets stora volymer var tacksamma att jobba med. Det gav oss möjlighet att tänka vertikalt med höga fallhöjder och kombinera det med digital färgsättning. Vi skapade ett högteknologiskt bad som lätt kan förändras, säger arkitekt Johnnie Pettersson, Archus. Dokumentationen från den tid då Ångkraftverket byggdes är föredömlig.

>>

Tanken var helt galen, att bygga ett actionbad i åtta plan i en hundra år gammal, kulturbyggnad! Ingen hade ens tänkt tanken.


Det var vi som gjorde det! I detta nummer möter vi:

Herman Söderqvist

Björn Helmin

Håkan Söderberg

Wille Karlsson

projektledare

arbetsledare, peab

platschef, peab

konstruktör, sweco

arkitekt, Archus

Herman Söderqvist har varit projektledare på uppdrag av Kokpunkten Fastighets AB. Området är ett av Sveriges största fastighetsutvecklingsprojekt.

Björn Helmin var ansvarig för betonggjutningarna. Peab omsätter 43 miljarder kronor och har verksamhet i Sverige, Norge och Finland.

Företaget utvecklar området runt badhuset och är initiativtagare, ägare och ansvarig för drift och underhåll.

Teknik- och konsultföretaget har 4 900 medarbetare som gör förstudier, projekterar, konstruerar och mycket annat.

Arkitektkontoret finns i Stockholm, Västerås och Uppsala och inriktar sig på arkitektur, landskap, development och bild.

Johnnie Pettersson Tidskriften Betong reportaget

19


Kokpunkten

Kokpunkten ligger strategiskt vid Mälaren mellan stadsdelarna Lillåudden och Öster Mälarstrand i Västerås och är i dag en av Sveriges större fastighetsutvecklingsprojekt. Kokpunkten är områdets fjärde etapp och ska på sikt kompletteras med konferensanläggning, gym, hotell, utställningar med mera. I varje etapp är Peab initiativtagare, ägare och ansvarig för drift och underhåll. Med omkringliggande byggrätter uppgår hela projektet till 60 000 m2. År 2017 firar Ångkraftverket 100 år. Byggherre: Kokpunkten Fastighets AB Arkitekt: Archus Konstruktör: Sweco Byggentrerpenör: Peab Entreprenadform bygg: Utförandeentreprenad/samverkansentreprenad Produktionskostnad: 370 Mkr exkl p-platser

Tidskriften Betong reportaget

Kokpunkten har 535 meter rutschbana och 93 attraktioner av olika slag.

20

Ritningar och andra bygghandlingar plockades fram från Vattenfalls arkiv och bibliotek och visade på en mycket välbyggd byggnad. Bevis för detta är att några av de befintliga stålpelarna har kunnat bibehållas och utgör en del av dagens bärande konstruktion. Även grundpelarna i betong var i så bra skick att 50 procent, ett 40-tal, kunde återanvändas. – Vi borrade hål i grundpelarna och tog prover. Betongens kvalitet låg på 50 MPa, vilket är nästan högre än vad man använder idag. Det var en positiv överraskning. Vi kollade även armeringsritningarna. De stämde exakt, säger platschef Håkan Söderberg, Peab. Inuti byggnaden revs det mesta för att ge plats för den nya byggnaden, som uppförts i platsgjuten betong. Det var en inte helt enkel uppgift. Den nya konstruktionen måste ta hänsyn till de befintliga, laster flyttas om och gamla stålprofiler kollas. – Det var tidvis riktigt krångligt. Vi

använde en ny laserteknik för att mäta byggnaden och kompletterade mätningarna av de befintliga stålprofilerna med vanlig tumstock. Ny och gammal mätteknik gick således hand i hand, säger Kokpunktens konstruktör Wille Karlsson, Sweco. Laserutrustning placerades på ett antal ställen. Miljontals med punkter sköts ut varvid punktmoln bildades, som även fungerade som svartvita, tredimensionella fotografier. Laserscanningen av hela byggnaden gick fort och tillsammans med ritningarna fick man en korrekt modell av den befintliga byggnaden. Sweco gjorde konstruktionsberäkningarna före det att eurokoderna för konstruktioner infördes 2011. Det innebar att Kokpunkten är den första byggnaden i Sverige där eurokoden använts. Beräkningarna fick göras om för att anpassas till de nya reglerna och armeringsmängderna ökades därmed. Så i dag är Kokpunkten ett gediget armeringsar-

bete som lär hålla byggnadens tänkta livstid ut. Att bygga en badanläggning som Kokpunkten kräver vattentät betong, sprickarmering och tätskikt mellan kaklet och betongen. Tätskiktet är ett murbruksliknande material från Weber medan tätningarna vid rörgenomföringarna gjorts med epoxi. Skulle något hända med tätskiktet är sprickarmeringen ändå så bra att tätheten inte fallerar. Betongen är av hög kvalitet: C45 med vct 0,45 och med inblandning av penetron för att få den vattentät. Som en extra säkerhetsåtgärd är täckskiktet över armeringen 50 mm och alla skarvar mellan bjälklag och väggar är tätade med svällband och plåt. Dessutom ligger injekteringsslangar i skarvarna för att i efterhand kunna täta dem om ett läckage skulle uppstå. – Vissa väggpartier är så tjocka som 500 mm. Nästan i klass med ett bankvalv, kommenterar Björn Helmin.


Projektledaren ”Vi har jobbat som ett enda team oavsett kategori.”

Herman Söderqvist, projektledare, byggherren Kokpunkten Fastighets AB Kokpunkten är ett så speciellt och galet projekt att det var lätt att få duktig personal. Både konsulter och hantverkare attraherades av det komplexa i projektet att bygga ett åtta våningar högt actionbad i ett byggnadsminne från 1915. Alla är stolta över slutresultatet. Vi har jobbat som ett enda team oavsett kategori. Det var också

en av förutsättningarna för det lyckade slutresultatet. Projektet inleddes redan 2004. Det blev en resa mellan hopp och förtvivlan med många vändor med länsstyrelsen och en ovälkommen finanskris. Min favorit bland åkattraktionerna är Black River. F o t o : R e d lu n d - L a n i n g e

Arbetsledaren ”Jag jobbar hellre med betong än med trä eftersom det är en större utmaning.” Björn Helmin, Peab, arbetsledare, ansvarig för betonggjutningarna Kokpunkten med sina lösformar, mycket armering och svåra gjutningar var en stor utmaning för hantverkarna. Det var svårt att få flöde på stommen på grund av den lilla, men höga byggarbetsplatsen. Jag gillar betong. Jag jobbar hellre med betong

än med trä eftersom det är en större utmaning. Det krävs mycket för att få formen att hålla och åstadkomma snygga betongytor. Det får inte bli fel. Trä kan man alltid riva och börja om på nytt. Jag gillar Black River bäst

F o t o : R e d lu n d - L a n i n g e

Platschefen ”Dess största utmaning har varit tätheten. Actionbadet måste vara absolut tätt.” Håkan Söderberg, Peab, platschef

Det har varit ett oerhört roligt projekt att jobba med. Dess största utmaning har varit tätheten. Actionbadet måste vara absolut tätt. Fukten får inte sprida sig till de intilliggande byggnader till exempel hotellet som kommer att byggas vägg i vägg med badet. Om det är 22 grader varmt inomhus och 22 gra-

der kallt utomhus blir det ett högt ångtryck. Med vattentät betong, extra tätade skarvar, sprickarmering mm har vi lyckats få betongkonstruktionen tät. Min favorit bland åkattraktionerna är Black River och därefter en stunds avkoppling i Spa-anläggningen. F o t o : R e d lu n d - L a n i n g e

form med liten yta och högt i tak. Dessutom skulle tätheten mot fukt inte bli lika bra. Badet präglas av runda former, gjutna sittbänkar och ett tak som är vinklat åt alla håll och kanter. Taket ger en spännande arkitektur, bra akustik och möjlighet till varierande ljussättning. Tanken var att göra taket i trä, men det skulle ta för lång tid. I stället blev det en stålkonstruktion med akustikplattor. – Grundidén med Kokpunkten var att skapa ett koncept som är utvecklingsbart utan kostsamma om- och tillbyggnader. Därför är till exempel plan tre något vi

kallar ett ”superbjälklag”. Det bär i dag de tre tunga, vattenfyllda bassängerna men är dimensionerat för ytterligare tunga laster vid en ombyggnad och så långt fram i tiden som fyrtio år, berättar projektledaren för byggherren Kokpunkten Fastighets AB, Herman Söderqvist. Ljus, bild och film kan projiceras med digitalt teknik och är ett sätt att redan idag snabbt och effektivt förändra badet. Kommer en grupp från Nasdaq-börsen kan väggarna ljussättas med dagens börsnoteringar, kommer ett gäng bygga- >>

Tidskriften Betong reportaget

Han är arbetsledare på Peab och har haft ansvaret för betonggjutningarna för Kokpunkten. Han har hållit på med betong länge men har aldrig varit med om så komplicerade formsättningar och betonggjutningar som här. – Under två års tid har vi gjutit 4 000 kubikmeter betong. På mitt förra jobb gjorde vi av med 40 000 kubikmeter på ett år. Det visar hur svåra gjutningar vi haft, säger han. Det mesta är av naturliga skäl platsgjutet med lösform. Prefab hade blivit för otympligt på grund av arbetsplatsens

21


re kan bilden av Manhattans skyline projiceras. Eller också låter man väggarna bada i ljus med palmer, sandstränder och vattenfall. I barnpoolen simmar fiskar. Forsen Black River går genom ett mörkt rum med ljuseffekter och i Aqua Cinema simmar man in i en grotta och befinner sig plötsligt i ett akvarium eller på en söderhavsö. Totalt finns 93 upplevelser av olika slag och det som lockar mest är åkattraktionerna, där de badande susar fram med en hastighet på runt fem meter per sekund. Häftigast är Boomerangen, som kan liknas vid skidbackarnas svarta pist, i Double Racern tävlar man mot varandra i varsin parallell bana, i Black River virvlar man med vattnet i mörker och ljuseffekter och i Insideout rutschar man ut och in genom Kokpunkten. Totalt finns 535 meter rutschbana, som ger allt från snäll upplevelse till pirr i magen. Men Kokpunkten är inte bara åkattraktioner och action. Det finns även lugna avdelningar. – Vi har delat upp badet i zoner. Tysta zoner, avskilda zoner, bad för barnfamiljer med lugnt tempo och avdelningar för tonåringar. Det gör att Kokpunkten har något för alla, säger Johnnie Pettersson. Byggstart av Kokpunkten skedde 2011 och var driftklart våren 2014. Därefter gjordes intrimning och ”stresstester”. Vid tre tillfällen bjöds runt 1 000 personer in per gång för att testa badet. – Det gav oss värdefull information om hur åkattraktionerna, kassa, vattenrening etcetera fungerade, berättar Herman Söderqvist. ◆

Betongen i Kokpunkten

Ångkraftverket började byggas 1915 och fick en så hög betongkvalitet att vissa konstruktioner fortfarande kan användas.

Mängd: 4 000 kubikmeter Armering: Kamstål, de kraftigaste med 32 mm i diameter. Rostfritt stål har inte använts av kostnadsskäl. I stället har täckskiktet ökats till 50 mm. Kvalitet: Standardbetong, C45, med tillsats av penetron. Ballast: 8/16 Betongleverantör: Swerock

Ljus, bild och film kan projiceras med digitalt teknik och är ett sätt att redan idag snabbt och effektivt förändra badet.

Konstruktören ”Fuktspecialist, konstruktör, entreprenör skissade på en gemensam lösning alla trodde på ur ett konstruktivt, fukttekniskt och ekonomiskt perspektiv." Tidskriften Betong reportaget

Wille Karlsson, Sweco, konstruktör

22

Vi bildade grupper som gick igenom projektets svåra delar. När vi till exempel diskuterade konstruktioner i väggar och tak var vi ett antal personer med olika inriktningar. Fuktspecialist, konstruktör, entreprenör skissade på en gemensam lösning alla trodde på ur ett

konstruktivt, fukttekniskt och ekonomiskt perspektiv. Peab tog fuktproblemet på allvar och lyfte frågan för att alla skulle inse vikten av att vara noggrann med tätskikt, fuktspärrar mm och typlösningar för genom-föringar togs fram. Bäst av åkattraktionerna är Black River, min klara favorit.


Historik

I Doubeln Racern tävlar man två och två i parallella banor och den som virvlar ner snabbast genom vattenmassorna vinner.

Ångkraftverket i Västerås började byggas 1915. Avsikten var att bygga ett reservkraftverk om vattenkraften från Älvkarleby inte skulle räcka. 1917 var Ångkraftverket klart och byggdes sedan ut successivt ända fram till 1950-talet för att ge mer kraft. Byggnaden ritades av västeråsarkitekten Erik Hahr och uppfördes med en elegant arkitetur i tegel. När den första tornpannan byggdes 1931 var det tänkt att den inte skulle kläs in. Den skulle i stället stå fritt innanför den bärande fackverkskonstruktionen. Kostnaden för en fasad skulle dock bli så liten i förhållande till hela byggkostnaden att man beslöt att klä in den med tegel. Några år senare byggdes ytterligare en tornpanna som var Europas största och tekniker och ångpannebyggare från hela världen reste till Västerås för att titta på pannan. Ångpannorna eldades med stenkol som kom från England eller Tyskland. Under första världskriget, när kolet var dyrt, användes svensk torv. Under 1970-talet började el producerades i andra typer av kraftstationer till exempel i kärnkraftverk. Dessutom byggde Västerås stad ett värmekraftverk, vilket gjorde att fjärrvärme från ångkraftverket inte längre behövdes. 1992 beslöt Vattenfall att helt avveckla ångkraftverket. 1998 såldes det till Peab som nu gjort om det till ett actionbad. Källa: Västerås ångkraftverk. Västmanlands läns museum/Anna-Stina Hedberg och Magnus Henriksson.

Arkitekten ”För Kokpunkten fick vi möjlighet att tänka utanför ramarna. Vi har skapat ett actionbad med många åkattraktioner på höjden.” Johnnie Pettersson, Archus, arkitekt

ett enkelt och ekonomiskt sätt. Då kom vi på idén med digitalt ljus som gör att miljön kan förändras på några minuter. Det blev samtidigt ett modernt sätt att använda historiska byggnader på. Jag tycker som de andra, Black River slår allt. F o t o : A rchu s

Tidskriften Betong reportaget

Vi har ritat ett antal traditionella bad. För Kokpunkten fick vi möjlighet att tänka utanför ramarna. Vi har skapat ett actionbad med många åkattraktioner på höjden. Traditionella bad är dyra att bygga om och har svårskötta växter. Vi ville ha ett koncept som kan förnyas på

23


Arkitektur

Text Roger Andersson Bild world architecture festival

Hållbart byggande!

Betong i

världs k Tidskriften Betong arkitektur

World Architecture Festival äger rum den 4-6 november i Singapore. Men för de nyfikna fanns det möjlighet att se de tävlande bidragen redan i juni under London Festival of Architecture. Tidskriften Betong var där och ger er några smakprov. Vi börjar med Aquatic Center i London.

24

Aquatic Centre ligger i Queen Elizabeth Olympic Park I London och byggdes till OS 2012. Den 1 mars 2014 öppnades den för allmänheten efter att de stora läktarna monterats ner.


s klass

Tidskriften Betong arkitektur

25


Tidskriften Betong arkitektur

Z 26

Zaha Hadids Olympic Aquatic Center i London har fångat upp formen av vatten som flyter eller kanske forsar fram. Den formen passar förstås ypperligt i ett vattencenter, men den passar också perfekt i sitt läge precis vid en kanal som rinner ut i Themsen. Hållbarheten är genialisk eftersom den byggdes med stora, tillfälliga läktare inför de Olympiska Spelen i London 2012, läktare som sen monterats bort för att byggnaden ska bli en simhall med lämplig storlek för londonbornas normala behov. Ingen gapande ödslighet som andra OS-städer har fått dras med i decennier efter sina värdskap. Simhallen, eller vattencentret, har en mycket utmanande placering intill en kanal och

bredvid Stratford City Bridge. Det har Zaha Hadid löst genom att förlägga träningspoolen utomhus under bron och låta huvud- och hoppbassängens undre del bli som ett fyrkantigt podium som sammanlänkats med bron. Över den fyrkantiga delen av byggnaden har ett organiskt format tak lagts på, som en våg som även får täcka över delar av utomhusområdet och entrén från bron. Takets välvda form och dess konstruktion, med endast tre bärningspunkter, gjorde det möjligt att montera de två tillfälliga läktarna på var sin långsida om bassängen och ge de 15 000 åskådarna möjlighet att följa loppet med god sikt. Det vill säga sikten var god när det gällde

Det välvda betongtaket är på 1 040 kvadratmeter och på bilden syns de båda tillfälliga läktarna som nu monterats bort.

>>


Skiss som visar hur de tillfälliga läktarna är konstruerade. När de togs bort ersattes de av glaspartier längs långsidorna.

Tidskriften Betong arkitektur

27


Aquatic Centre idag, ombyggd till en simhall som passar londonbornas normala behov. Alla pooler har höj- och sänkbart golv, men vid tävling ligger det på tre meter, som anses ge de bästa tiderna.

Över den fyrkantiga delen av byggnaden har ett organiskt format tak lagts på, som en våg som även får täcka över delar av utomhusområdet och entrén från bron.

Tidskriften Betong arkitektur

simmarna i bassängen, det var dock inte möjligt att se rakt över på publiken på andra sidan. Nu efter de Olympiska Spelen har läktarna tagits bort och glasskivor har monterats längs långsidorna. Fast fortfarande finns det plats för 2 500 åskådare.

28

Kraven för samtliga olympiska byggnader var att hålla koldioxidutsläppen på 50 procent mot vad de statliga reglerna kräver. Till stor del användes återvunnen ballast till betongen och cement ersattes med andra bindemedel, speci-

ellt där betongen inte har någon bärande konstruktion. Till exempel göts vattentankarna med betong där 75 procent av cementet ersatts med slagg. Tack vare det bidrog betongen med endast tre procent av koldioxidutsläppen i byggnaden, vilket gav byggnaden ett Innovation Credit enligt certifieringssystemet BREEAM. De tillfälliga läktarna konstruerades med mått som passade standardenheter. Därför har många läktardelar kunnat återanvändas till exempel till ett träningscenter för ungdomar som snart ska byggas. Det finns också andra hållbara finesser

i Olympic Aquation Centre. Till exempel används gammalt vatten från bassängen som ska renas till att spola toaletter och urinoarer. Lägre tryck i duschar och kranar ger hela 35 procent vattenbesparing och ventilationen kan styras till olika zoner som gör att det i folktomma delar kan stängas av helt. Dessutom innebär de många glaspartierna att det naturliga ljuset kan utnyttjas i den stora simhallen, helt utan artificiellt ljus under stora delar av dygnet. Regnvatten samlas upp för att vattna den ”gröna” väggen på den södra delen av simhallen. ◆




Ribbon Chapel nära Hiroshima får förstaplatsen på Tidskriften Betongs lista. Dels för betongen, dels för symboliken som du kan läsa om på nästa sida.

10

bästa

från WAF

Tidskriften Betong arkitektur

Över 2 200 arkitekter från 60 länder deltar i World Architecture Festival i Singapore. Tidskriften Betong har sett alla bidragen på en utställning i samband med London Festival of Architecture. Här får ni topp tio.

31


Allt ser enkelt ut när det är färdigt, men det krävs en del ingenjörskonst att bygga snyggt designade byggnader.

1

Ribbon Chapel Arkitekten Hiroshi Nakakmura bidrar med ett av de

mest fascinerande projekten under WAF. Ett kapell för bröllop som reser sig 15 meter över marken längs Hiroshimas kustlinje där två slingrande betongtrappor klädda med vita trärib-

bor, därav namnet, möts på en plattform högst upp. Bruden tar ena trappan och brudgummen den andra. Symboliken med de två snirklande trapporna uttrycks bäst av arkitekten själv: ”Precis som två liv virvlar runt och trasslar sig fram innan de

2

Stadshuset i Buenos Aires Tidskriften Betong arkitektur

Böljande betongtak

32

ger alltid pluspoäng och det vet Foster + Partners som ritat det nya stadshuset i Buenos Aires. Glasfasad med utsikt mot parken och ett fyra våningar högt atrium är heller aldrig fel. Huset var egentligen ritat åt en bank, men tack vare den

flexibla konstruktionen med långa spännvidder kunde det ritas om när banken drog sig ur. Taket sträcker sig en bra bit utanför fasaden för att bidra med skugga. Kylningen leds genom betongbalkarna vars tröghet spar energi. Pluspoäng även där.

blir ett, går brudparet olika vägar uppför trapporna för att mötas på toppen.” De två trapporna är också viktiga för konstruktionen då de stabiliserar varandra horisontellt medan tio centimeter tjocka stålpelare bär lasterna vertikalt.


Ett litet grottliknande rum får plats i den annars rektangulära byggnaden.

3

Edison Residence

Studentlägenheter i Montreal hamnar också på listan. Det är byggt på en plats där ett gammalt hus från tidigt 1900-tal brann ner och lämnade ett hål i historien. Arkitektkontoret Kanva lät då betongfasaden fortsätta historieberättandet genom

att grafiskt gjuta in sekvenser ur Thomas Edisons film ”Montreal Fire Department on Runner” från 1901. Betongen har lämnats rå i tak och väggar och golvet är också i betong. Gula möbler och dörrar är genomgående i de 30 lägenheterna.

Flexibilitet och öppenhet ger framtida möjligheter till anpassning.

Tidskriften Betong arkitektur

33


Inga korridorer och inga hörn att gömma sig i, vilket ska gynna undervisningen.

4

The Learning Hub at Nanyang Technological University

Thomas Heatherwick är egentligen mer designer än arkitekt vilket kanske märks. Med bubblande betongelement får han det nya lärocentrat vid det tekniska universitet i Nanyang i

Singapore att se handgjort ut. Heatherwick ville undvika korridorer och det har han lyckats med. Tolv torn binds samman kring en öppen yta i mitten och byggnaden rymmer 56 klass-

rum som alla är ovala, helt utan hörn. Utan hörn finns inget fram och bak och alla är i centrum, är tanken. Byggnaden bärs upp av 61 betongpelare.

De 33 000 studenterna på Nanyang Technological University har fått ett tillskott på 14 000 kvadratmeter.

Öppna rum ger naturen chansen att bidra och ger stora variationer under dygnet och med årstiderna.

Tidskriften Betong arkitektur

5 34

Cardedeu

Bland allt det storskaliga så smälter hjärtat för den lilla kyrkan Cardedeu i västra El Salvador. EMC Arquitectura har ställt en assymetriskt betonglåda på kanten av sluttningen ner mot sjön

Coatepeque och låtit sidorna vara öppna. En avsågad stålbalk bildar kors, men har också en stabiliserande funktion. Träet till stolar och golv är från skogen omkring.


7

6

9

8

10 6. The Interlace

Tillbaka till det storskaliga. I Singapore har 31 byggnader fördelat på 170 000 kvadratmeter staplats på varandra av arkitekten Ole Scheeren. Han kallar det en vertikal stad och det kanske räcker som beskrivning.

7. World Centre Gallery

Arkitektkontoret Aeda har format det här köpcentrumet i Shanghai som en del i Shanghai Greenland Qingpu Xujing District project. Byggnaden är formad som ett klöverblad, som är logotypen för hela det stora konferenscentrum som det tillhör.

8. Nan Tien Institute and Culture Centre

Den här byggnaden ligger faktiskt i Wollongong i Australien, även om både namn och uttryck tyder på annat. Området är en gammal soptipp som köptes av Nan Tien Institue för en dollar av den australiska staten. Mitt emot ligger ett buddisitskt tempel och arkitekten Woods Baggot har därför fångat upp lotusblommans form i byggnaden.

9. Natura

Tänk er hur löven spricker fram och brer ut sig över träden och överför det i betong. Då har ni området Natura i Ciudad Satélite i norra Mexiko av arkitekten Jocobo Micha Mizrahi. Natura består av sex husblock med sex våningar och ett höghus på 15-våningar.

10. Higo

Nakayama Architects får sista platsen för sitt kontor i Sapporo. Hela glaspartier ända ut i hörnen som får betongen att se ut som ett hängande lager ovanpå måste uppmärksammas.



Nomineringarna klara! 2015

Den 19 november är det dags fÜr Betonggalan pü Berns i Stockholm. De nominerade är utsedda och under perioden 19 oktober- 8 november är det sü ni som utser vinnaren genom att rÜsta pü hemsidan. Vi ses där!

RĂ–STA PĂ… BETONG.SE

Ă…RETS BETONGKONSTRUKTĂ–R

Ă…RETS MILJĂ–PRIS

PRISET SPONSRAS AV SVENSK BETONG

PRISET SPONSRAS AV CEMENTA

s'SFESJL &JOBSTTPO RambĂśll s,FOUI -JOEFMM TyrĂŠns s+FTQFS /JMBOE Trafikverket s#FSUJM #FDL Ă…F s+PIO #SPXO Sweco

s(PUIJB 5PXFST s.BY *7 s6NFĂ… 3FOJOHTWFSL s)Ă“HĂ…TTLPMBO J ,OJWTUB s4WFBWĂƒHFO

Ă…RETS BETONGARKITEKT

Ă…RETS MONTAGELEDARE

PRISET SPONSRAS AV PIGMENTEC

PRISET SPONSRAS AV OLLE TĂ–RNBLOM ENTREPRENAD

s+BO ¨LFSCMBE ArkitektbyrĂĽn Design s1FS /BEĂˆO NadĂŠn Arkitektur s$PSE 4JFHFM Hauschild+ Siegel Architecture s/JFMT EF #SVJO White s1FUUFS )BVŇNBO WingĂĽrdhs

s.BUT #SJOL Prefabsystem s+BO 4VOECFSH Strängbetong s6SCBO #FSHNBO Havator

Ă…RETS BETONGDESIGNER

PRISET SPONSRAS AV MODERN BETONG

s*SĂˆOF 7FTUNBO s4UFWFO #VTI s&WB ,BJ -BSTFO

s+PIBO 4UĂ…IM Svensk Betongeffektivisering s$ISJTUFS "MMTUFO Thage s6MG 5IPSFMM Skanska s3PCFSU -VOETUSĂ“N Sveab s.BUUJBT 4BOEMVOE Peab

s,BSJO -VOEHSFO Chalmers s"OOJLB (SBN CBI Betonginstitutet s"SF[PV #BCBBINBEJ CBI Betonginstitutet

Ă…RETS BETONGENTREPRENĂ–R

Ă…RETS BETONGFORSKARE

UNG&TUNG PRISET SPONSRAS AV STRĂ„NGBETONG

5*%4,3*'5&/ #&50/( BETONGGALAN

+POBT )FTTFMSPUI Kynningsrud Prefab $BSM -Ă“ŢLWJTU )FOSJL .BMN LTH Helsingborg .JLBFM )FEFSCZ Skanska

Tack till alla utställare och sponsorer: Basf, Betongindustri, Betongkemi, Cementa, Cemex, Combimix, Contiga, Grace, Peikko, Pigmentec, Prefabsystem Entreprenad, Pretec, Kynningsrud Prefab, Mapei, Modern Betong, Olle TÜrnblom Entreprenad, Skandinaviska Byggelement, Sika, Sto, Strängbetong, Svensk Betong, Swerock, Tekla och Thomas Betong.

37



Text: Richard McCarthy

Betongföreningen

Dags att träffas igen! Den 7 oktober är det dags för Träffpunkt Betong 15. Är du konstruktör kanske du hittar höjdpunkten bland de fyra föreläsningar där de nominerade till Årets Betongkonstruktör delar med sig av sin kunskap. Är du arkitekt så kanske de nominerade till Årets Betongarkitekt lockar mer. Föreläsningar av de nominerade till Årets Miljöpris och Årets Betongforskare bjuder vi också på. Vi ses! Karen Scrivener. Betongföreningen marknadsför sig som ”Ett nätverk av betongkunskap”. Nätverket träffas ofta i de olika råden och det är programråden som arrangerar flest aktiviteter. Såväl medlemmar som icke medlemmar är välkomna. Men den stora träffpunkten är Träffpunkt Betong som nu anordnas för andra året, även denna gång på Clarion Hotel Sign i Stockholm. Det blir en heldag med fokus på projekt och forskning. Fredrik Einarsson från Ramböll berättar om det komplicerade byggandet av 18 bassänger vid Ryaverket i Göteborg. Så här beskriver han själv sin föreläsning: ”Försök att bygga en anläggning på en plats som egentligen inte finns. På denna plats, vilken knappt finns, håller vi på att bygga en anläggning som är mycket viktig för kustmiljön i Göteborg.” Jesper Niland, Trafikverket är projekteringsledare för Citybanan i Stockholm och han kommer berätta om hur en kunnig beställare skapar förutsättningar för goda lösningar, hur professionellt samarbete ger framgång i projektets olika faser och hur innovationer och ny teknik ger utveckling av branschen. På Betonggalan i Malmö den 20 maj blev Kenth Lindell, Tyréns, utsedd till Årets Betongkonstruktör i Skåne. Han är en av konstruktörerna bakom MAX IV, som även fick Årets Miljöpris i Skåne. Tillsammans med Ulrika Hallengren på Wihlborgs ger de en fördjupning i detta världsunika pro-

jekt. Eller vad som sägs om den här beskrivningen?: ”Max IV i Lund är en synkrotronljusanläggning som består av en cirkelformad magnetring där elektroner färdas med nära nog ljusets hastighet. En teknisk utmaning. Anläggningens miljöplan har lett till flera miljöcertifieringar: Miljöbyggnad nivå Guld, Green Building och BREEAM-SE nivå Outstanding.” Vi får även tre föreläsningar från de nominerade till Årets Betongforskare: Arezou Babaahmadi och Karin Lundgren, båda från Chalmers, och Annika Gram, CBI Betonginstitutet. Bertil Beck från ÅF ställer frågan: Sprickor i betongen, hur farliga är dom? Innebär dagens regelverk att vi kastar pengar i sjön genom att ställa onödiga eller felaktiga dimensioneringskrav? Spännande, eller hur? En viktig del av Träffpunkt Betong är våra utställare. Självklart ska man kunna bekanta sig med det senaste inom branschen när ”Nätverket för betongkunskap” träffas. I år kommer de få mer tid att presentera sig. Men årets huvudnummer är nog ändå föreläsningen av Swedish Concrete Award-mottagaren Karen Scrivener, professor på Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne. Inom betongforskningen är hon ett världsnamn. Vi ses den 7 oktober, anmäl dig på Betongföreningens hemsida. ◆

Jimmy Andersson,NCC, Andrés Espinosa, KTH, Otto Huanuco Meza, RK Teknik i Gusum, Claudia Isak, student,Mattias Larsson, Integra Engineering, Henrik Liljemark, JM Entreprenad, Roushanak Rouhani, Trafikkontoret, Stockholm och Kjell Wikman, Preconia. Korporativ medlem: Svensk Byggtjänst.

Här följer en beskrivning av hennes forskning: ”Forskningsverksamheten är inriktad på mikrostruktur i cementbaserade material. Komplexiteten och heterogeniteten hos cementbaserade material gör det svårt att hitta samband mellan olika mikrostrukturegenskaper. Kvantitativ karakterisering och modellering av mikrostruktur ger en unik möjlighet att studera, förstå och förbättra cementbaserade material och deras användning, från tillverkning och gjutning till beständighet och andra långtidsegenskaper. Tidigare priser i urval: Fellow Royal Academy of Engineering (UK), September 2014 Della Roy Lecture award, American Ceramic Society (2011) Doctor Honoris Causa, Czech Technical University (January 2010) Klaus Dyckerhoff Prize (2007) for outstanding lifetime contribution to the field of cement and concrete research Leslie Holiday prize of the Institute of Materials (1991) Armstrong Medal and Prize for best PhD thesis of industrial relevance, Imperial College London (1985)

Tidskriften Betong Betongföreningen

Våra nya medlemmar

Just nu!

Swedish Concrete Award 2015 tilldelas Karen Scrivener, professor på Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne sedan 2001. Mellan åren 1986-1995 var hon bland annat lektor på Department of Materials, Imperial College London och 1996-2001 var hon Senior Scientist & Head of Calcium Aluminates Department Lafarge, Central Research Laboratory France. Hon har varit gästprofessor på Tonji University, Shanghai, Southeast University, Nanjing och Chinese Building Materials Academy.

39


Teknikkrönika

För en betongnörd är det en fröjd att bläddra i gamla nummer och läsa notiserna och de tidstypiska annonserna för cement och maskiner.

Farfar hängde med Kreuger

Tidskriften Betong teknik

Tidskriften Betong firar 100 år och det uppmärksammas på flera sätt; 100 krönikörer som skriver 100 krönikor, fototävling och finalen på Betonggalan i november är tre. Detta nummer av Tidskriften Betong innehåller ett par intressanta historiska artiklar om teknik och människor som betytt mycket för betongens utveckling. Tidskriften Betongs historia speglar även samhällets utveckling. Tidskriften har utvecklats från en mycket enkel trycksak i svart-vitt till dagens tjocka tidskrift med modern layout i fyrfärg. Nyheter har dock alltid varit i centrum. För en betongnörd är det en fröjd att bläddra i gamla nummer och läsa notiserna och de tidstypiska annonserna för cement och maskiner. Under många år var föreningsmötena på kvällstid med eftersits kärnan i Betongföreningens verksamhet. Betongs redaktör var alltid närvarande och refererade nästan stenografiskt från mötena inklusive frågor, svar och tacktal. På 1950-talet utvecklades det nordiska samarbetet på många områden och betongsektorn var inte sämre. Man startade Nordiska Betongförbundet, Betongforskningsmöten, kongresser och tidskriften Nordisk Betong (1957) som vår Betong gick upp i. Tidskriften var mycket tekniskt orienterad och fortfarande finns det en del äldre gentlemän som saknar den. Nåväl, danskarna och norrmännen lämnade Nordisk Betong på sent 1980-tal och då tyckte inte heller svenskarna och finländarna att det var någon idé att fortsätta. Finland startade Betoni

40

med fokus på arkitektur och vi återuppväckte Betong. I detta nummer medverkar de tidigare redaktörerna Margareta Redlund Laninge (1991-93) och Bo Göran Hellers (1994-2003). Personligen tycker jag att vi moderna svenskar är för dåliga på att lyfta fram våra föregångsmän (tyvärr var det bara män inom gamla Betong-Sverige). Artikeln om historiska betongpersonligheter är extra rolig att läsa. Parentetiskt kan sägas att min farfar var kurskamrat på KTH-V med Ivar Kreuger som var en av de elva som tog initiativet till föreningen på restaurang Kronprinsen i november 1911. Föreningens förste sekreterare var ingenjör Carl Forssell sedermera ordförande och professor på KTH. Han var dessutom både min och Bo Göran Hellers akademiska farfarsfar, det vill säga handledares (Sven Sahlins) handledares (Henrik Nylanders) handledare. Jag brukar ibland fråga doktorander om de vet vem som var deras akademiska farfar men tyvärr blir de oftast svarslösa. Utan kunskap om bakgrunden och vad våra föregångare forskat fram riskerar vi att inte bara försena utvecklingen utan också göra om deras misstag.

Johan Silfwerbrand, teknikredaktör

Betong i rören i stället för stambyte

Buss på betongen

Betongvägar utreds

I stället för stambyten i äldre byggna-

Malmö Gatukontor och Star-

der kan man ta bort beläggningar på insidan av de gamla vattenledningarna och klä insidan med betong. Det är det svenska företaget NovadaSolution som presenterar det nyutvecklade systemet som just nu provas av en bostadsrättsförening i Helsingborg. För vattenledningar i fastigheter blir beläggningen en millimeter tjock, för avloppsledningar handlar det om ca 3-5 mm. Metoden fungerar på alla typer av rör som är tjockare än 6 mm, även på plaströr.

ka har hittat lösningen på vägslitaget vid busshållplatser. Prefabricerade betongplattor med måtten 3 000x2 000 mm med en tjocklek på 80 mm läggs ner i utfrästa fält i asfalten. Plattorna har provats under ett års tid på Krusegatan i Malmö och nu ska en eller två konfigurationer plockas ut för provning och teoretiska beräkningar.

På uppdrag av Trafikverket startar VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, två projekt för att utvärdera befintliga betongvägar i Sverige, men även en nyproduktion av några kilometer provsträcka ingår. – Betong klarar mycket större tryck och slits mindre än asfalt, säger forskningsingenjör Ellen Dolk till Transportarbetaren.


Av Kristin Mörck

Teknik

Pionjärer på betong Tidskriften

Betong 100 år! Hurra!

Under 1900-talets första år började den armerade betongen vinna mark. Sveriges ingenjörselit inspirerades av utländska konstruktörer och spred sin kunskap på hemmaplan. Men det var inte bara byggnadsingenjörer som föll för betongen – bland pionjärerna fanns även en känd telefonfabrikör. Att bygga i armerad betong var ovanligt vid den här tiden. I en undersökning som Tekniska museet gjorde på 1970-talet på uppdrag av Riksantikvarieämbetet beskrivs Ericssons betongarkitektur som näst intill unik, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Cecilia Pantzar, byggnadsantikvarie på Tyréns, har gjort flera kulturhistoriska undersökningar av LM Ericssons gårdar under senare år. Hon betonar att betongbyggnaderna är särskilt värdefulla. – Ericsson var en innovatör och hans byggnader är bra exempel på hur man på ett tidigt stadium använde armerad betong. Men tyvärr finns det dåligt med dokumentation och vi vet därför ganska lite om historien bakom dem, säger hon. Varför hade då LM Ericsson ett sådant passionerat förhållande till just betongen? Troligtvis var det hans uppfinnartalang och intresse för den moderna tekniken som lockade honom till detta material. Det var nämligen nu som de första stegen mot det storskaliga betongbyggandet togs.

Till Sverige hade kunskapen kommit från länder som Tyskland, Frankrike och USA. Utvecklingen hade gått gradvis – först användes betong oarmerad i grundkonstruktioner, senare även i bjälklag. Under 1800-talets sista år började armerad betong användas i bjälklag och från sekelskiftet 1900 i hela byggnadsstommar. I Sverige fanns vid den här tiden ett fåtal företag som specialiserade sig på betong, däribland Skånska Cementgjuteriet. – Den första tiden var det bara specialister som byggde med betong. Med tiden spred sig kunskapen och även de traditionella byggföretagen började använda tekniken, säger Bengt JO Johansson, teknologie doktor och arkitekt, som forskat om betongens roll i arkitekturhistorien. Att betong var något för specialister gör kanske LM Ericssons projekt än mer underliga. Hur fick han egentligen kunskap om tekniken? Att han själv ritade och konstruerade mycket av det han använde i jordbruket vet vi. Kanske fick

>>

Tidskriften Betong teknik

närmar sig slutet och i Stockholm talas det i telefon. Det är så populärt att ringa vänner och bekanta att himlen nästan täcks av telefonledningar. Som skira bröllopsslöjor sprider de sig från telefontornet vid Malmskillnadsgatans södra ände ut över Klarakvarterens takåsar. Sverige är vid det här laget det land i världen som har flest telefoner per invånare. Men trots att affärerna går strålande har telefonfabrikör Lars Magnus Ericsson tröttnat på sitt jobb. År 1900 lämnar han vd-stolen på bolaget och vänder aldrig åter. Han ska istället satsa på sin gård i Alby utanför Stockholm. Här ska den gamle bondsonen skapa ett mönsterjordbruk med rationella metoder och i samklang med naturen. LM Ericsson har också börjat intressera sig för ett spännande byggnadsmaterial. På Alby och närliggande Hågelby, som han köper 1906, låter han bygga broar, byggnader och vattentorn i armerad betong. Här gjuts inte bara funktionella byggnader utan även estetiska detaljer som murar, tempel och terrasser. Ofta kombinerar Ericsson smide och betong.

1800-talet

41


Den armerade betongens pionjärer

Rudolf Fredrik Berg

Rudolf Fredrik Berg (1846-1907) grundade 1887 Skånska cementgjuteriet, sedermera Skanska. Företaget började tidigt bygga med armerad betong och är det företag som stod för den tidiga kunskapsutvecklingen. Ett exempel på tidiga projekt är betongbjälklaget från 1887 i gamla Riksarkivet i Stockholm. Senare började företaget gjuta mer komplexa konstruktioner enligt Hennebiqueprincipen. En av de första konstruktionerna var en betongtrappa som visades på Stockholmsutställningen 1897. Rudolf Fredrik Berg var en socialt engagerad företagare som bland annat öppnade en av landets första arbetsförmedlingar. Axel H S Björkman

F o t o : K r istin M ö r c k

Axel H S Björkman (1869-1957) hade i likhet med Ivar Kreuger tillbringat många år i Amerika. Där hade han studerat brobyggande, bland annat vid New York Central Railroad. Om han lärde sig betongbyggande i Amerika är oklart, men 1906 grundade han tillsammans med Henrik G:son Nauckhoff Cement- och betongbyggnadsbolaget Arcus. Arcus byggde många av våra stora betongbroar och klädde även in järnbroar i betong. Mest känd av Arcus broar är kanske Skurubron, som när den byggdes 1914-1915 räknades som norra Europas största betongbro. Björkman var 19171920 ordförande i Svenska Betongföreningen. Ivar Kreuger

Ivar Kreuger (1880-1932) blev mest känd som tändstickskungen. Nio år efter att han startat byggföretaget Kreuger och Toll delade han upp bolaget i två delar, varav Kreuger och Toll Holding började satsa på tändstickor. Kreuger byggde upp ett imperium som snabbt tog kontrollen över världens tändsticksproduktion. Efter börskraschen i New York 1929 fick koncernen ekonomiska problem och 1932 dog Ivar Kreuger, troligtvis genom självmord. Ivar Kreuger var tillsammans med kusinen Henrik Kreüger en av initiativtagarna till att Svenska Betongföreningen bildades 1912. Stor omsorg lades vid detaljer där betongens möjligheter visas på.

Henrik Kreüger

Henrik Kreüger (1882-1953) som till skillnad från kusinen Ivar behöll den tyska stavningen med ü i sitt namn, hade egen konsultfirma och var chefskonstruktör för olika byggprojekt, främst genom Kreuger och Toll. Han arbetade samtidigt som assistent på Kungliga Tekniska Högskolan vid institutionen för väg- och vattenbyggnadsteknik. År 1914 blev han professor i byggnadsteknik och var 1931-1943 rektor för KTH. Paul Toll

Tidskriften Betong teknik

Paul Toll (1882-1946) drev byggföretaget Kreuger och Toll vidare efter att bolaget delats upp i två delar 1917. Byggföretaget blev ett av landets största. Bolaget klarade Kreugerkraschen 1932 och verksamheten drevs vidare under namnet Toll Byggnads AB. Ett av de mest kända byggprojekten under de senare åren var Södersjukhuset i Stockholm som uppfördes i början på 40-talet.

42

Ivar Kreuger, Paul Toll och Henrik Kreüger var männen bakom Kreuger och Tolls framgångar.

F o t o : W ikimedi a C o mm o ns


F o t o : W ikimedi a C o mm o ns

Grundläggningen av stadshuset var komplicerad.

>>

melse tillskrives, var hans skicklighet som konstruktör. Som sådan liksom i andra avseenden var han en ’self-mademan'”, skriver de 1927. Men i en av Ericssons betongbyggnader finns troligtvis referenser till samtida svenska pionjärer. För att täcka behovet av gödsel byggde Ericsson 1914 en gigantisk gödselanläggning på sina ägor. Byggnaden fick namnet Alby stadion men kallades i folkmun Dyngstadion. Här tog Ericsson emot stockholmarnas latrin som han låtit transportera sjövägen ända från stan. Stadion var kopplad till en 140 meter lång viadukt i romersk stil och på den transporterades latrinet upp från Albysjön. En av förklaringarna till byggnadens

namn och utseende är att Ericsson hade låtit sig inspireras av Stockholms stadion som byggdes inför olympiaden 1912. Olympiastadion har en stomme av betong och den byggdes av ett av de företag som kom att betyda mycket för betongens utveckling i Sverige vid den här tiden – Kreuger och Toll. Ivar Kreuger hade under 1900-talet första år arbetat i USA och studerat den armerade betongen. När han kom tillbaka till Sverige år 1907 hade han med sig ett patent för det amerikanska företaget Trussed Concrete Steel Companys byggnadsmetoder. Metoden att armera kallades Kahn efter dess uppfinnare, Julius Kahn. Några år tidigare hade Skånska Cementgjute- >>

Tidskriften Betong teknik

han sin inspiration från tidskrifter. I den populära tidningen Teknisk tidskrift fick läsaren veta allt om svenska och utländska tekniska upptäckter. Enligt Cecilia Pantzar kan gårdarnas betongarkitektur mycket väl vara ett resultat av Ericssons egna försök att använda och utveckla tekniken. Visserligen är det inte otänkbart att han tog hjälp utifrån, men det finns inga tydliga bevis på att så är fallet. Firmatidskriften L. M. Ericsson Review har kanske svaret — Ericsson var en sådan skicklig konstruktör att han kunde lösa de flesta problem på egen hand. “Den egenskap hos Ericsson, som genom hans verk blivit allmännast känd och vilken vanligtvis den största förtjänsten av hans framgång och beröm-

43


riet framgångsrikt gjutit ett antal broar och byggnadskonstruktioner i armerad betong med den franska Hennebiquemetoden, som för första gången gjorde det möjligt att gjuta hela betongstommar med samverkande pelare, balkar och bjälklag. Men Kahns amerikanska patent ansågs ge kortare byggtider än Hennebiques eftersom armeringen prefabricerades. Ivar Kreuger ville ha en kompanjon och vände sig till ingenjören Paul Toll som arbetade på byggföretaget Kasper Höglund. Toll hade tidigare visat intresse för betong och bland annat anlitat Ivar Kreugers kusin Henrik Kreüger som hade kunskap om tekniken. Paul Toll tvekade till en början, men mötet med Kreuger gjorde intryck och 1908 skrev han i ett brev till sin far: "Från en 7-årig praktik som konstruktör i Amerika har ing. Kreuger, så är namnet, konstruerat och uppfört en massa armerade betongarbeten på skilda platser i världen. Han har nu erbjudit mig att bli hans kompanjon"

F o t o : K r istin M ö r c k

F o t o : K r istin M ö r c k

upp sig från Kasper Höglund och startade tillsammans med Ivar Kreuger byggföretaget Kreuger och Toll. Med i kulisserna fanns Henrik Kreüger, som gjorde de avancerade tekniska beräkningarna. Redan första året byggde man en viadukt i Solna och senare samma år Myrstedt och Sterns affärshus på Kungsgatan som blir Stockholms första större byggnad med en hel stomme av armerad betong. Huset fick stor uppmärksamhet i pressen och Kreuger och Toll gjorde sig kända för att kunna bygga stora hus på rekordtid. Armeringsmetoden visade sig dock snart ha vissa nackdelar. – Kahnsystemet var inte särskilt flexibelt, eftersom armeringen sammanfogades på fabrik till enheter specifikt för varje del i byggnaden. Efter en tid övergavs metoden och företaget gick över till vanlig platsarmering, berättar Bengt JO Johansson. Framgångarna fortsatte för Kreuger och Toll. NK-huset, Stadion och Danvikshem är några av de byggnader som företaget byggde under de kommande åren. Ute i landet uppfördes många industribyggnader och företaget fick även uppdrag i Finland, Estland och Ryssland. När stadshuset skulle byggas 1912 ställdes Kreuger och Toll inför en svår utmaning. Marken där de skulle bygga grunden bestod av djupa lager lera. Henrik Kreüger löste problemet genom att gjuta

Det sägs att LM Ericsson hade ett gigantiskt skrivbord full med ritningar. Kanske var det där han ritade den här betongbron som går över kanalen från sjön Aspen.

Tidskriften Betong teknik

1908 sade Paul Toll

44

Herrgården vid Hågelby byggdes 1915-1917 i klassicistisk stil, främst i tegel. Att bygga herrgårdar var mycket ovanligt i början på 1900-talet.

Myrstedts Matthörna i Stockholm står stadigt kvar, fast utan någon mattaffär.

>>


Trädgårdsvillan vid Hågelby. Ingång till rotfruktskällaren.

Gamla Sundsbron i Lindesberg är ett statligt byggnadsminne sedan 2003. Betongvalven göts enligt Hennebiques armeringsmetod av Skånska Cementgjuteriet 1903. Sidorna var ursprungligen spritputsade, men 1935 fick bron nya bågskivor av rå betong. En liknande bro finns i centrala Norrköping.

F o t o : B en g t Obe r g e r

Orangeriet i förgrunden har arkader av betong och väggar av tegel. Vattentornet på kullen räknas som en av LM Ericssons mest unika betongbyggnader.

Detaljer från LM Ericssons vattentorn. Tidskriften Betong teknik

F o t o : K r istin M ö r c k

45


F o t o : W ikimedi a c o mm o ns

LM Ericsson i Hågelby.

F o t o : K r istin M ö r c k

F o t o : B o tk y r k a H emb y g ds g i l l es a r kiv

Den enorma dyngstadion var att landmärke i Alby. Namnet Hågelby skrevs självfallet in i betong.

Tidskriften Betong teknik

kraftiga betongpelare som sträckte sig elva meter under marken. När arbetet var utfört lovordades de för sin skicklighet.

46

Vad tyckte då svenskarna om betongen? I början av seklet fanns det en stark tilltro till materialet – betongen ansågs stark som granit och helt underhållsfri. Att den klarade bränder bättre än trä var också en viktig förklaring till varför den dyrare betongen snabbt blev populär. Men samtidigt fanns det många som var skeptiska och menade att materialet var alltför konstgjort. Betongen skulle helst inte synas och gömdes under många år bakom sten eller puts. På 1920-talet började det stå klart för de flesta att den armerade betongen var här för att stanna. “För vissa byggnadsuppgif-

ter kan numera helt enkelt ej ens tänkas något annat material än den armerade betongen”, slog Nordisk tidskrift fast 1925. Ett år senare kom det definitiva slutet för Ericssons betongexperiment. En vinterdag 1926 avled han i en hjärnblödning i hemmet på Hågelby. Vid det här laget har Ericsson inte bara byggt upp unika jordbruksverksamheter utan också en hel park av betong. Merparten av byggnaderna står kvar i Botkyrka än idag, några av dem mitt bland lekande barn i Hågelbys Folkpark. Men en av Ericssons byggnader gick ett dystert öde till mötes. När gödselhanteringen avslutades blev Alby Stadion så småningom en friluftsteater som drog publik från hela Stockholm. Här spelades på 1930-talet klosterspel och vikinga-

dramer i viaduktens vackra valv och den sedermera välkända DN-journalisten Barbro Alving, med signaturen Bang, lovordade anläggningen i en recension. Men teater-eran tog slut och stadion lämnades åt sitt öde ute på åkern. När Albys bostadsområde växte fram på 1960-talet blossade en häftig strid om den gamla byggnaden upp. Kommunen ville riva men det fanns många som kämpade emot ända till slutet. Kanske var det i frustration eller med en sista gnutta hopp som arkitekten Sten Leijonhufvud ritade en teckning av hur byggnaden såg ut från luften. Med tunna blyertsstreck blev stadions konstruktion till en anti-kärnvapensymbol, en referens till den tidens starka freds- och miljörörelse. På papperet skrev han förgäves: ”Give this piece a chance”. ◆


Reprinted from the January 2015 issue of Concrete International, courtesy of the American Concrete Institute (www.concrete.org) Svensk översättning av Hilda Karlsson, Johan Silfwerbrand och Sten Forsström

Teknik

Tidskriften

Betong 100 år! Hurra!

Sikta mot stjärnorna Just nu finns planer på att bygga ett hus som är 1 600 meter högt. Är det möjligt? Följ med i Pierre-Claude Aïtcins och William Wilsons redovisning av höghusbyggandets utveckling så får du svaret.

U

upp till över 100 MPa - trots det faktum att sådan betong inte innehåller tillräckligt med vatten för att fullständigt hydratisera alla cementpartiklar. Tryckhållfastheten fortsätter att öka i takt med att vct eller vbt minskar eftersom betongens tryckhållfasthet är mer knuten till hur nära varandra cementpartiklarna befinner sig i cementpastan än till mängden hydratiserad cement. Ferets lag för cementpasta och Abrams lag för betong fortsätter att gälla även när inte alla cementpartiklarna är hydratiserade. Före 1970-talet var det omöjligt att producera betong med ett vct på mindre än 0,40 och ett sättmått på 100 millimeter.

Vattenreducerande tillsatser baserade på lignosulfonat var de enda dispergeringstillsatser tillgängliga på marknaden men dessa gav inte tillräcklig dispergering för att tillhandahålla sådan prestanda. Men så snart de mycket effektiva dispergerande egenskaper av polymelaminesulfonater och polynaphthalensulfonater upptäcktes i Tyskland (1) och Japan (2) blev det möjligt att framställa blandningar som har både ett vct lägre än 0,40 och ett sättmått på upp till 200 mm. Dessa två innovationer resulterade i en betydande fördel för betong jämfört med stål för byggande av höghus. Det är inte längre nödvändigt att använda kranar

>>

Tidskriften Betong teknik

nder de senaste 50 åren har betongtekniken gjort stora framsteg till stor del tack vare möjligheten att kontrolla betongreologin genom användning av högeffektiva vattenreducerande tillsatser (HRWRA) och viskositetsmodifierande tillsatser (VMA). Således beror betongreologin inte längre bara på vatten utan snarare på en god balans mellan vatten och doser av HRWRA och VMA. Reducering av vct, vattencementtalet, eller förhållandet vbt, vattenbindemedel, innebär att cementpartiklar kommer närmare varandra i den härdade cementpastan så att tryckhållfastheten kan öka

47


Tidskriften Betong teknik

för att transportera och gjuta betong med hjälp av VMA, betong kan pumpas från den första till den högsta våningen. Således kunde betongen pumpas upp till 586 meter med en enda pump under byggandet av Dubais Burj Khalifa. Inom en snar framtid förväntas betongpumpning nå upp till 1 000 meter, men balkar och pelare av stål kommer fortfarande att behöva monteras med kranar. Den här artikeln visar hur byggandet av höghus har utvecklats från konstruktioner i stål till nästan enbart armerad betong genom att redovisa vissa landmärken byggda 1968 och framåt. Artikeln består av två delar. Den första delen redovisar höghus Water Tower Place (1968) och CN Towern (1973) byggda med lignosulfonat WRAS för att redovisa toppmodern teknik tillgänglig före 1975 (före tillgängligheten till HRWRA). Den andra delen redovisar kortfattat byggandet av höghus med HRWRAs-Scotia Plaza (1983), Two Union Square (1989), Petronas Towers (1998), Burj Khalifa (2010), Worli Projectet (för närvarande under byggnad), och det planerade Kingdom Tower.

48

På 1960-talet var den högsta tryckhållfasthet som fanns tillgänglig på marknaden i Chicago 30 MPa för betong som hade ett sättmått på 100 mm. Det var den betong som användes för att bygga pelare i höghus tills John Albinger funnit att han, genom att noggrant välja cement, flygaska, och WRA, kunde dubbla tryckhållfastheten (3). För att introducera sin höghållfasta betong på marknaden så använde han taktiken att av ingenjören och arkitekten begära tillstånd att gjuta en 40 MPa betongpelare utan extra kostnad. Hans förslag accepterades. Nästa dag märkte ingen skillnad mellan denna 40 MPa betong och 30 MPa betongen som användes för att bygga de andra pelarna i projektet. Arkitekten var mycket glad över att se att det var möjligt att minska tvärsnittet på pelarna så han frågade ingenjören om att dimensionera nästa höghus med 40 MPa betong. Ingenjören var också glad att kunna minska egenvikten av byggnaden. Under byggandet av ett höghus med 40 MPa så upprepade John Albinger sin taktik och bad om tillåtelse att gjuta en 50 MPa betongpelare, återigen utan extra kostnad. Samma tillvägagångssätt användes med 60 MPa betong, vilket skapade möjligheter för arkitekten och ingenjörer att konstruera nästa höghus Water Tower Place (fig 1 a) med hjälp av 60 MPa betong för pelar-

1a Skyskrapor byggda före 1975: Water Tower Place (1A) och CN Tower (1B).

1b

2a

Skyskrapor byggda med högeffektiva vattenreducerade tillsatser: Scotia Plaza (2A), Two Union Square (2B) och Petronas Towers (2C).

2b


na i de nedre våningarna. Tryckhållfastheten minskades sedan successivt ned till 30 MPa för pelarna i de översta våningarna. Genom att justera mängden armering kunde ingenjören bibehålla samma tvärsnittsarea för alla pelarna i byggnaden så att samma uppsättning av prefabricerade stålformer kunde användas från första till sista våningen. Dessutom, eftersom alla våningar hade exakt samma geometriska mönster, så blev stomkompletteringsarbetena repetitiva vilket resulterade i betydande besparingar.

2c

3a

3b

Världens högsta byggnad Burj Khalifa (3A) och Worli Project (3B och 3C).

Scotia Plaza i Toronto är en kontorsbyggnad med 68 våningar (275 meter hög) och en fasad av röd granit. Dess betongstomme byggdes med hjälp av klätterform (fig 2 a) och betong utan innesluten luft med en maximal beräknad tryckhållfasthet på 70 MPa den högsta hållfasthetsklassen som tilläts i Canadian Building Code vid den tiden (5). En blandning av portlandcement, slaggcement, och silikastoft användes. Betongen hade vbt på 0,30 och sättmått på 175 millimeter och den pumpades från första våningen upp till den översta. För att möta projektets krav på en maximal temperatur på 18 grader på den färska betongen, så kyldes den med flytande kväve under de varma dagarna i juli. Seattle är en mycket blåsig stad. För att minimera utböjning i sidled beslutade byggnadens projektörer att bygga en styv samverkanskonstruktion med stålrör inneslutande betong som har en elasticitetsmo-

>>

Tidskriften Betong teknik

3c

Fram till nyligen, före byggandet av Burj Kalifa, var CN Tower i Toronto, världens högsta fristående betongkonstruktion på 482 meter, (fig. 1 b). Tornet byggdes med hjälp glidformsgjutning och lufttillsatt betong med en genomsnittlig tryckhållfasthet på 55 MPa (4). Betongen måste vara lufttillsatt för att vara resistent mot frysning och upptining. Tornet byggdes kontinuerligt från början av maj till slutet av november med temperaturer så höga som 35 grader och så låga som -10 grader. Eftersom väggarna var 2,1 meter tjocka vid basen av tornet fick det användas cement med låg hydratiseringsvärme för att begränsa termiska gradienter. Normal portlandcement ersatte sedan successivt den tidigare cementen med låg hydratiseringsvärme eftersom vädret blev kallare och kallare medan stommen blev högre. Allt fler tester användes också för att kontrollera betongtryckhållfasthet under byggandet.

49


dul på 50 GPa (se fig. 2 b) (6). För att göra en sådan betong var betongproducenten tvungen att importera ett granitiskt naturgrus från Kanada med en maximal storlek på 10 millimeter. Det bestod av rundade partiklar speciellt användbara med tanke på reologin och partiklarna hade en grov yta som gav mycket goda bindningsegenskaper med cementpastan (i motsats till flodgrus som poleras genom mycket fina sediment). För att möta kravet på elasticitetsmodul på 50 GPa, fick vbt begränsas till 0,22. Det resulterade i en tryckhållfasthet på 130 MPa, trots det faktum att den beräknade hållfastheten endast var 90 MPa (7). Att leverera en betong med vbt 0,22 var inte (och är fortfarande inte) en lätt uppgift eftersom tidhållningen är kritisk. Därför beslutades det att transportera betong nattetid på helger för att minimera trafikproblem. Som kompensation till närboende erbjöd entreprenören och betongproducenten att bygga en gratis lekplats för barn, en lekplats som staden Seattle hade vägrat bygga i flera år. Dessutom tillhandahölls öronproppar gratis för dem som behövde för att få en lugn sömn under helgnätterna när betongen skulle levereras. De närboende accepterade erbjudandet.

Tidskriften Betong teknik

Strax före år 2000 förlorade USA sin ledning i fråga om höjden på höghus när Petronas Corporation från Malaysia beslutade att bygga tvillingtornen i Kuala Lumpur som blev 452 meter höga, 1,5 gånger höjden av Eiffeltornet. Tornen som visas i fig. 2C är i huvudsak tillverkade av betong med varierande hållfasthet, där den högsta är 80 MPa för pelarna i de nedre bjälklagen (8). Under uppförandet av denna byggnad fann ingenjörer på Samsung att det inte var praktiskt att lyfta baskar med betong upp till de översta våningarna på grund av det begränsade antalet kranar. Därför startade de ett betydande forskningsoch utvecklingsprogram om pumpning av högpresterande betong. Denna forskning pågår fortfarande (9, 10).

50

Burj Khalifa i Dubai (fig. 3A), är 828 meter högt och är för närvarande den högsta byggnaden i världen. Det är en armerad betongkonstruktion upp till 586 meter. Betongen transporterades med en enda pump upp till denna höjd (11). Under konstruktionen av ståldelen ovanpå betongdelen upptäckte ingenjörer på Samsung att uppförandet av de sista 242 meterna var mycket komplicerat, tidskrävande och kostsamt eftersom de bara hade två kra-

nar. Dessa två kranar var i drift både natt och dag för lyfta konstruktionsdelar av stål och det var omöjligt att slutföra installationen med hög finish under denna period. Därför, eftersom stål inte kan pumpas, blev ingenjörerna tillfrågade av Samsung att dimensionera framtida höghus helt med betong. I Mumbai är Samsung Corporation nu sysselsatt med att övervaka byggandet av en 83-vånings betongkonstruktion där all betong pumpas från första våningen upp till toppen. Betongpumpen matas direkt från betongblandaren. Pelarna i de lägsta våningarna byggs med en 80 MPa betong med ett sättmått på 200 millimeter och alla golvplattor byggs med en 30 MPa självutjämnande betong som har ett sättmått på 650 millimeter (12). Detta är status för den nuvarande tekniken för konstruktion av höghus (se fig. 3B). Vi är ganska långt ifrån 60 MPa betong med ett sättmått på 100 millimeter som göts med baskar, som det gjordes när Water Tower Place byggdes år 1968. Den saudiarabiska Binladin Group överväger att bygga ett 1 600 meter högt torn, Kingdom Tower. Deras projektörer har dock kommit fram till att steget från Burj Khalifas 800 meter till 1 600 meter är för ambitiös. Ändå är en byggnad på 1 000 meter genomförbar. Två pumpmöjligheter är för närvarande under utredning. Det första är att använda en betongpump, det andra är att använda två pumpar i serie, var och en kapabel av att transportera betong 500 meter. Självkompakterande betong kommer användas för det mesta och en tryckhållfasthet på upp till 100 MPa förväntas för pelarna. Företaget Advanced Construction Technology Services har fått uppdraget att genomföra kvalitetskontroller i ett eget laboratorium som finns på plats (13). Med dagens betongteknik är det möjligt att öka hållfastheten i betong till samma nivå som de starkaste klipporna som finns i naturen. Det är dessutom möjligt att pumpa denna betong upp till 600 meter och med självkompakterande betong slipper man dessutom vibrering. Det skulle kunna bli möjligt att pumpa betong ända upp till 1 000 meter. Men enligt Clark (14) är den riktigt stora marknaden för höga byggnader under de kommande åren byggnader på 200 till 300 meter, vilket idag får anses som en ganska enkel uppgift. Ska man upp på högre höjder blir det dock mer komplicerat och även mer kostsamt. ◆

Referenser

1. Meyer, A., “Experiences in the Use of Superplasticizers in Germany,” Superplasticizers in Germany, SP-62, V.M. Malhotra, ed., American Concrete Institute, Farmington Hills, MI, 1979, pp. 21-36. 2. Hattori, K., “Experiences with Mighty Superplasticizer in Japan,” Superplasticizers in Germany, SP-62, V.M. Malhotra, ed., American Concrete Institute, Farmington Hills, MI, 1979, pp. 3766. 3. “Water Tower Place—High Strength Concrete,” Concrete Construction, V. 21, No. 3, Mar. 1976, pp. 100-104. 4. Bickley, J.A.,“The CN Tower—A 1970’s Adventure in Concrete Technology,” ACI Spring Convention 2012, address at the student lunch meeting, Toronto, ON, Canada, 2012, p. 20. 5. Ryell, J., and Bickley, J.A., “Scotia Plaza: High Strength Concrete for Tall Buildings,” Symposium on Utilization of High Strength Concrete, Stavanger, Norway, 1987, pp. 641-653. 6. Ralston, M., and Korman, R., “Put That in Your Pipe and Cure It,” Engineering News Record, V. 22, No. 7, Feb. 1989, pp. 44-53. 7. Howard, N.L., and Leatham, D.M., “The Production and Delivery of High-Strength Concrete,” Concrete International, V. 11, No. 4, Apr. 1989, pp. 26-30. 8. Thornton, C.H.; Hungspruke, U.; and Joseph, L.M., “Design of the World’s Tallest Buildings—Petronas Twin Towers at Kuala Lumpur City Centre,” The Structural Design of Tall Buildings, V. 6, No. 4, Dec. 1997, pp. 245-262. 9. Kwon, S.H.; Park, C.K.; Jeong, J.H.; Jo, S.D.; and Lee, S.H., “Prediction of Concrete Pumping: Part I—Development of New Tribometer for Analysis of Lubricating Layer,” ACI Materials Journal, V. 110, No. 6, Nov.-Dec. 2013, pp. 647-655. 10. Kwon, S.H.; Park, C.K.; Jeong, J.H.; Jo, S.D.; and Lee, S.H., “Prediction of Concrete Pumping: Part II—Analytical Prediction and Experimental Verification,” ACI Materials Journal, V. 110, No. 6, Nov. 2013, pp. 657-667. 11. Aldred, J., “Burj Khalifa—A New High for High-Performance Concrete,” Proceedings of the ICE - Civil Engineering, V. 163, No. 2, May 2010, pp. 66-73. 12. Nehdi, M.L., “Only Tall Things Cast Shadows: Opportunities, Challenges and Research Needs of Self-Consolidating Concrete in Super-Tall Buildings,” Construction and Building Materials, V. 48, Nov. 2013, pp. 80-90. 13. “Concrete Quality-Control Lab to be Onsite at Kingdom Tower,” Concrete SmartBrief, Feb. 18, 2014. 14. Clark G., “Challenges for Concrete in Tall Buildings,” Structural Concrete, accepted and published online, Nov. 2014. (http://onlinelibrary. wiley.com/ doi/10.1002/suco.201400011/full)



Tidskriften Betong teknik

Teknik

52

Text Bo Gรถran Hellers Illustration Sofie Marklund


Tidskriften

Hundra år med

Betong 100 år! Hurra!

betong Tidskriften Betong fyller 100 år och vi bad professor emeritus Bo Göran Hellers göra en överblick över betongens industriella utveckling under samma period. Det är en intressant resa från öst till väst och från Carl Forsell till Hajime Okamura.

I

terad redan 1899, vars resultat visat relativt jämn kvalitet. Man kan hävda, att mötet markerade startpunkten för betongens industrialisering i Sverige. I Stockholm hade det första helgjutna huset, Myrstedt & Stern på Kungsgatan, just blivit färdigt (1909) efter en forcerad byggnadstid. Dess arkitekt var Ernst Stenhammar. Entreprenören, Kreuger & Toll, hade infört amerikansk fart i arbetet, som pågått dygnet runt. Grannarna hade klagat högljutt, förstås, speciellt på den ångdrivna betongblandaren med roterande trumma, men Ivar Kreuger hade försvarat allt buller med att det snart skulle gå över. Det gjorde det också, men bullret flyttade bara runt i Stockholms centrum, som snart skulle få en rad bemärkta betongbyggnader med grand finale i Röda Kvarn på Biblioteksgatan och NK, vilka blev färdiga lagom till Europas sammanbrott i Första världskriget. Under denna inledande epok kläddes betongkonstruktionerna med dyrbarare material, oftast tegel, som Olympiastadion (1912) eller natursten (sandsten på Myrstedt & Stern, granit på

NK). Attityden speglar en låg tanke om betongens ytbildande förmåga, trots exemplet från Paris, där August Perret redan ett decennium tidigare demonstrerat goda resultat på ett bostadshus, beläget på Rue Franklin, där det ännu går att beundra. Mot slutet av 1920-talet, då lastbilar fått tillräcklig kapacitet, började man anlägga särskilda betongfabriker från vilka den färdigblandade varan levererades ut till enskilda arbetsplatser. Därigenom kunde det lokala blandarbullret, som länge plågat de närboende, elimineras, kvaliteten säkras på en jämn nivå, arbetsmetoderna specialiseras. Det är nu betongarbetet får sina särskilda yrkesmän, mottagningen etableras, armerare uppkommer, betongpumpning utvecklas. I England bildades the RMC (Ready Mix Concrete) group 1930. Den svenska pionjären, AB Betongindustri, bildades 1931-32, på initiativ av Axel Eriksson, som lämnat över den nyutvecklade lättbetongtekniken till Yxhult 1929. Vibreringen av betong på arbetsplats

>>

Tidskriften Betong teknik

slutet av 1980-talet presenterade de båda japanerna Hajime Okamura och Masahiro Ouchi den självkompakterande betongen, SKB. Det var egentligen ingen överraskning att japanerna var först med detta tekniksprång. Redan i början av 1900-talet åtnjöt Japans industrikultur högt anseende i Europa och industrin på de japanska öarna ansågs ligga på europeisk nivå och produktutbudet var jämförbart. Detta gällde även betong. År 1910 bjöd britterna in till en industriutställning i London, the Japan-British exhibition. Utställningen drog besökare från hela västvärlden, nyfikna på vad orienten hade att erbjuda, däribland en amerikan, Frank B Gilbreth, specialist på industriell produktion inom byggområdet. Han träffade där den unge svensken Carl Forssell som var på jakt efter ny betongteknik och som tog djupa intryck av Gilbreths demonstrationer av rationell produktion, bland annat med användning av transportband. Amerikanen hade utvecklat en enkel frifallsblandare, paten-

53


>> kom i början av 1930-talet, varigenom vct

(vattencementtalet) kunde sänkas och betongens egenskaper förbättras, både dess hållfasthet och skydd för armeringen. Betongfabriker och transportfordon utvecklades efterhand, även roterbilar fanns med från början som ett exklusivare alternativ till flakbilar, men fick sitt storskaliga genombrott först på 1980-talet. Antalet fabriker över landet översteg då 200, vars funktioner styrdes med enkel datakraft, en nyhet för tiden. Utvecklingen har sedan fortsatt och omfattar nu datorstyrd proportionering efter önskemål om egenskaper vid betongens leverans på arbetsplats och efter härdning, ett sätt att minimera den energiåtgång som främst är knuten till bindemedlet. Anläggningarna är helautomatiska med sparsam bemanning. Om vi backar tillbaka till början av seklet så kan vi även följa de prefabricerade betongprodukternas utveckling. Oarmerade produkter av betong, som enklare hålblock, tillverkades redan före sekelskiftet år 1900. Inträdet på marknaden för sådana produkter var enkelt – mureriet hade av tradition en dominerande ställning inom byggeriet ända in på 1930-talet. Hålblocken var större än tegelformaten och rationaliserade på så sätt arbetet, som utfördes på traditionellt vis med bruk i stöt- och liggfogar. För att ytterligare påskynda hantverket började man på 1930-talet blanda in cement i bruket till ett KC-bruk, med kvalitetshöjande egenskaper på kort och längre sikt. Man upptäckte efterhand, att även andra oarmerade produkter, som rör, brunnar, marksten och takpannor, kunde tillverkas av betong, till lägre kostnad än av ler- eller stengods. Detta gällde i synnerhet sedan tekniken att vibrera betongen vunnit insteg även på fabriker. Tegel och annan keramik trängdes långsamt tillbaka.

Betongbilar började användas i slutet av 1920-talet vilket fick bort bullret från betongblandarna på arbetsplatsen och gav en jämnare kvalitet på betongen.

Verklig fart på framställningen av färdiga betongprodukter kom med införandet av förspänning. Verklig fart på framställningen av färdiga betongprodukter kom med införandet av förspänning. Tanken att påföra ett betongtvärsnitt en tryckkraft för att därigenom öka dess kapacitet hade väckts redan mot slutet av 1800-talet. Men det var först tack vare Eugène Freyssinets klarläggande forskning på 1930-talet, då han påvisade betydelsen av begränsad krympning och krypning, det vill säga tidsberoende förluster, för att behålla förspänningen på en praktisk nivå. För detta krävdes högre hållfasthet, främst för stålet, som kalldrogs till över 1 500 MPa, men även för betongen, vars tryckhållfasthet skulle vara minst 40 MPa för att tåla förspänningen, en på den tiden ovanligt hög nivå. Med dagens språk

Nästa generation

Så här ser betongens närmsta framtid

Tidskriften Betong teknik

ut enligt Bo Göran Hellers.

54

•Bindemedel, portlandcement får alltmer puzzolana inslag, även tillsatsmaterial, av resursskäl men även för att stärka vissa egenskaper, som bindning mot flisig ballast. •Ballast, naturlig ballast från isavlagringar ersätts med bergkross och tillgängligt restmaterial. •Proportionering, effektivare sammansättning av betongen befrämjar ekonomi, höjer kvaliteten till föreskriven

nivå (undviker överhållfasthet) och förbättrar beständigheten. •Reologi, bättre än kemikalisering med tillsatsmedel, bäst är kombinationer, jfr SKB (självkompakterande betong). •Ökande bjälklagstjocklek, på grund av ljudfrågan, allt viktigare, och ökade spännvidder (miljonprogrammets 14/16 cm har nu ökat till 26 cm). •Hybrider, genom samverkan mellan sparkroppar, t ex lättbetongblock, och pågjutning under förspänning, lättare konstruktioner med mindre inbyggd energi.

innebär tekniken en uppgradering av bruksskedet, med större böjstyvhet tack vare sprickfriheten, vilket även medför ökad beständighet, medan brottlasten påverkas endast marginellt. Strängbetong AB bildades 1938-39 inom AB Betongindustri, återigen med Axel Eriksson som pådrivande kraft. Andra världskriget hindrade den omedelbara utvecklingen – ett genombrott kom först med miljonprogrammet 1965-75, då 15 procent av lägenheterna i flerbostadshus var elementbyggda, vilket innebar stapling med egentyngden som sammanhållande kraft. Genom olyckor i början på 1970-talet visade det sig, att detta var otillräckligt. Sådana hus kunde rasa samman om ett bärande element slogs ut av påkörning eller explosion, invändigt eller utvändigt. Först 1975 kom regler som innebar säkring mot fortskridande ras, vilka dock inte kan åläggas befintliga byggnader. I dagens produktion av bostadshus används gärna en kombination av platsgjutning med prefabricerade komponenter, som främst balkongplattor (av kvalitetsskäl) och trappor (av formsättningsskäl). Arbetet med formsättning kan minimeras med diafragmaväggar och plattbärlag, vilka kompletteras med i och pågjutning. Rivaliteten mellan platsgjutning och prefab har befrämjat produktutvecklingen men slutar numera i en kompromiss, blandade system - av funktionella och ekonomiska skäl.◆



Teknik

Av Erik Stenberg, arkitekt och forskare på KTH Arkitekturskolan

Miljoner att tjäna 1960-talets Visionära Prefab

Tidskriften Betong Teknik

I 56

på Miljonprogrammet Miljonprogramsepoken är troligtvis den mest experimentella och innovativa perioden i svenskt flerbostadshusbyggande. 1968 fanns det sexton olika prefabricerade betongstomsystem i Sverige. Av dessa var System Skarne 66 det mest visionära.

Industrialiseringen och den snabba produktionstakten under miljonprogramsepoken beskrivs ofta som huvudorsaken till att så många visuellt enformiga, likartade och standardiserade flerbostadshus byggdes. Trots att denna kritik mot miljonprogrammet var entydig under sjuttiooch åttiotalet så nyanserades den under nittiotalet. Sakta växte det fram en förståelse för att det också fanns kvaliteter och goda exempel bland alla dessa bostäder. Pådriven av det förestående renoveringsbehovet fortsatte omvärderingen under 00-talet. Fler och fler, inklusive de boende, kunde vittna om kvaliteten i flerbostadshusens inre och yttre miljöer. Berättelser inifrån miljonprogrammet fick ta större plats och erfarenheter från miljonprogrammets miljöer började normaliseras. Nu är tiden mogen att även omvärdera flerbostadshusens byggsystem och underliggande strukturella ramverk, inte minst eftersom bostadsbristen gör att politiker och byggare återigen sätter sina förhopp-

ningar till ett ökat industrialiserat byggande. År 1968 fanns det sexton olika prefabricerade stomelementsystem av betong från tolv olika tillverkare i Sverige och 15 procent av miljonprogrammets flerbostadshus byggdes med dessa prefabricerade betongstommar. Som ett led i denna omvärderingsprocess presenteras här en studie av System Skarne 66, det mest visionära prefabricerade byggsystemet från miljonprogramsepoken. Den mapp med ritningar, broschyrer och tidningsurklipp som en vän till familjen lämnade till mina föräldrar våren 2004 med orden ”Ge detta till Erik. Jag vet att han håller på med Tensta. Jag var med och byggde där och det blev ju så dåligt att jag aldrig varit tillbaka.” visade sig innehålla mer och viktigare material om miljonprogrammets byggsystem än före detta Arkitekturmuseet hade i sina samlingar. Framförallt innehöll mappen en komplett uppsättning ritningar till Ohlsson & Skarnes System Skarne 66. Det prefabricerade byggsystemet som beskrivs är upp-

delat i ett fåtal standardiserade element av betong. Ritningarna beskriver hur dessa fem bjälklagselement, två fasadelementbredder och en pelare kan sammansättas till ett trettiotal olika lägenhetsstorlekar från 30 till 158 kvadratmeter. Vidare är det elva typlägenheter som redovisas med fullt möblerade planritningar i skala 1:50. Där kan man läsa hur funktionell rumsplaneringen var och hur de flyttbara innerväggarna var tänkta att placeras i ett utgångsläge. Andra artiklar och broschyrer visar hur lägenheterna var tänkta att förändras över tid allteftersom behoven skiftar. I inledningen till ritningspaketet står det: ”System Skarne 66 vill i stället ge bostadskonsumenten största möjliga frihet att själv forma sin bostad – ja, mer än så, sitt hem. De boende skall – inom en given total lägenhetsyta – själva kunna välja mellan ett öppet sammanhang mellan rummen och ett mera slutet, där alla rum kan nås direkt från tamburen, helt avskilda från varandra. De ska vidare själ-


Fotografi Ohlsson & Skarnes System Skarne 66 under uppförande.

Diagram 1 Illustration över S66 byggnadsdelar

familjen Qasin Aden, en somalisk-svensk familj med tio barn. Ombyggnaden av dessa lägenheter har därmed visat att den inbyggda flexibiliteten och anpassningsbarheten i System Skarne 66 är större än planerat. Denna oavsedda och outnyttjade potential har jag därefter tillsammans med KTH-studenter analyserat i ett antal

seminariekurser på mastersnivå. System Skarne 66 utvecklades tillsammans med arkitekt Jöran Curman i samband med att Västra Orminge i Nacka skulle exploateras i mitten på 1960-talet. Området och stomsystemet som genomfördes är kanske det mest konsekventa och rationella samhällsbyggandet >>

Tidskriften Betong teknik

va avgöra om de vill ha några få större rum eller flera små – kanske ett eget krypin för varje familjemedlem. De ska kunna bestämma om var ´skåpen ska stå´ och hur dessa skall vara inredda. Vartefter familjesammansättningen ändras – barn föds, växer upp, flyttar hemifrån – kan lägenhetsindelningen ändras och anpassas till de under åren skiftande behoven. Lägenheterna åldras inte lika snabbt som ordinära lägenhetstyper och – när de blir omoderna – kan de lätt moderniseras.” Med denna förståelse för System Skarne 66 inventerade jag AB Familjebostäder i Stockholms lägenheter i Tensta för att identifiera vilka möjligheter till sammanslagningar det fanns. I Tensta finns det till exempel över 1 700 lägenheter byggda med System Skarne 66 och de är byggda för att anpassas till dagens samhälle. I rapporten sammanfattade jag resultatet: “Sammanslagningar av tre-rumslägenheter i Familjebostäders bestånd i Tensta samt bildandet av mindre och större lägenheter är tekniskt okomplicerat. Den industriella produktionsapparat som styrde byggandet gav hus med enkelt uppbyggda stommar och enkelt föränderliga interiörer. Denna studie tar fasta vid dessa positiva kvaliteter i husen och ser till möjligheten att bryta deras enformiga lägenhetsfördelning i stort samt att bilda nya djärva rumssamband inom lägenheterna. Dock utmanar dessa ombyggnader den gångna tidens bostadsideal. Svårigheten har varit att behålla huskropparnas stomme och lägenheternas fasta inredning medan den rumsliga hierarkin förändrats. Denna omkastning av vad som är värt att bevaras i miljonprogrammets hus är försvarbar framförallt ekonomiskt. Det är dyrt att göra stomingrepp samt att flytta installationer. Konsekvenserna av att endast ett fåtal lägenheter per kvarter byggs om är stora. De kommer på sikt bidra till att hela områden omvärderas.” Under ett antal år byggdes i Familjebostäders regi sammanlagt sex lägenheter om till större eller mindre lägenheter. Ombyggnaderna tog tillvara och återanvände de flyttbara innerväggarna och behöll fast inredning som till exempel köksstommar och garderober. Ett flertal av dessa sammanslagningar visades upp under Tensta Bomässa 2006. Den största sammanslagningen blev en femma/ sexa på 166 kvadratmeter, det vill säga en lägenhet ännu större än System Skarne 66 ursprungligen var tänkt att inrymma. Denna lägenhet bebos sedan 2009 av

57


Tidskriften Betong Teknik

Diagram 2 Planlösning med S66, notera placeringen av pelarna.

58

under miljonprogramsepoken. Målet var att bygga bättre, fler och större lägenheter genom att kombinera efterkrigstidens höga bostadsambitioner med en snabbare och standardiserad industriell produktion. I presentationsmaterialet från 1968 skriver man att: ”Det byggs nu allt fler trerumslägenheter. Men ytorna är fortfarande små. Vi vet faktiskt att folk framförallt vill ha stora luftiga vardagsrum och stora välutrustade kök – och vi kan gissa att de också vill ha skilda sovrum för barnen och dubblerade toalettutrymmen. Men ytan räcker inte till allt. Och med hittillsvarande sätt att bygga blir det producenten som gör kompromissen – för att få ett större vardagsrum gör man bara ett sovrum åt barnen och prutar till och med på kökets storlek.” Svaret var att bygga flexibla lägenheter med en hårt standardiserad produktionsapparat. Då skulle fler och rymligare lägenheter kunna byggas. Flexibiliteten innebar en separation mellan stomme och rumsindelande element som kunde flyttas över tid allteftersom samhället eller familjeförhållanden förändrades. Allan Skarne sade redan på 60-talet att ”Om man vill, kanske år 2000, kan man byta ut innanmätet i huset och inreda den gamla stommen på nytt, efter standarden år 2000.” Dessa flexibla hus är en stor tillgång i dagens samhälle. De kanske till och med är den enda plats där vi idag har råd att skapa riktigt stora lägenheter till ett rimligt pris. KTH-studenter har analyserat flerbostadshusen i Orminge genom ritningar, fysiska och digitala modeller. De har skissat på ombyggnadsförslag som svarar på frågor som ”Med vilka åtgärder kan energiförbrukningen minska och hur utformas dessa?”, ”Hur kan lägenhetsfördelning och rumslig utformning anpassas till samtidens behov?”, ”Vilka kvaliteter i det ursprungliga byggsystemet är värda

att behålla och vilka egenskaper behöver omvärderas?” En klar slutsats är att den strängt modulanpassade elementkonstruktionen från System Skarne 66 är en tillgång. Byggsystemets höga tekniska precision medger en rationalisering av renoveringsprocessen som inte fullt ut utnyttjas av samhällsbyggnadsbranschen. Fasadens yttre väderskyddande skal kan exempelvis bytas ut med nya prefabricerade element med bättre energiprestanda istället för att tilläggsisolera utvändigt. Samlade vvs-system och enhetliga öppningsstorlekar gör det också möjligt att genomföra stam-, fönster- och dörrbyten med minimal störning för de boende. Vidare visade studenternas arbete att det flexibla stomsystemet med flyttbara innerväggar gav stora möjligheter att anpassa och utveckla nya invändiga rumstyper och rumssamband, helt enligt de ursprungliga intentionerna. I en annan kurs, Extending the Million Program Era, undersökte studenterna möjligheterna att vidareutveckla miljonprogrammets storskaliga bostadsområden. De planerades utifrån den växande bilismen och en skärpt funktionsindelning som förvisso inte tar hänsyn till dagens behov. Men kan den tydliga ordning och de regelbundna strukturer som byggdes då utvecklas och bidra till att lösa bostadsbristen nu? Vilka andra ytor och rum finns det behov av i dag? Studenterna visade på flera intressanta sätt hur System Skarne 66 och andra byggsystem från miljonprogramsepoken kan byggas på och till. Dessa robusta byggsystem har en generalitet som medger och underlättar byggandet av mer yta. De bärande betongstommarna kommer att stå kvar minst femtio år till och tål att bearbetas. Prefabricerade, standardiserade, normerade, typiserade, systematiserade, strukturalistiska, rationaliserade, repeti-

tiva, flexibla och industriellt framställda betongelement var stommen i miljonprogrammets byggsystem. System Skarne 66 förenade dessa egenskaper i ett byggsystem som uppfördes för sammanlagt en kvarts miljon lägenheter internationellt. System 85 – Det dynamiska huset – som presenterades i mitten av 1980-talet var en utveckling av erfarenheterna av System Skarne 66. Vid den tiden hade företaget investerat åtskilliga miljoner i forskning och experimentellt byggande för att förfina det flexibla byggandet och boendet. Om bostadsbristen är så akut som det sägs och den årliga produktionen ska öka från 30 000 bostäder per år upp till 70 000 bostäder inom några år så kommer det industrialiserade byggandet att behöva öka. Erfarenheter från efterkrigstidens bostadsbyggande kommer också att behöva omvärderas och vidareutvecklas. Risken är annars stor att vi missar redan uppbyggd kunskap och börjar om från början och inte tar chansen till innovation och metodutveckling när byggtakten ska ökas. ◆

Referenser

1. Hall, T, Vidén, S. 2005. Sid 303-304. 2. Vidén, S. och Lundahl, G. (red.) 1992. 3. Samuelsson, N (red.) 2004. Sid 3435. Reppen, L. och Vidén, S. 2006. Johansson, B. (red.) 2012. 4. Se till exempel skönlitterära och självbiografiska böcker som Dilsa Demirbag Sten: Fosterland, Mustafa Can: Tätt intill dagarna och Nalin & Cheko Pekgul: Jag är ju svensk. 5. Wetterbland, E. 2009. Stenberg, E. (red.) 2013. 6. Byggmästaren, Nr. 6, 1968. 7. Sand, M. (red.) 2014. Sid 177-208 8. Ohlsson & Skarne, 1968. 9. Ohlsson och Skarne. 1968. 10. Stenberg, E. 2003. 11. Gullberg, A. (red.) 2006. Sid 102-111. 12. Anstey, T, Gabrielsson, C. (red.) 2012. Sid 89-93. 13. Kurserna som genomförts på KTH heter Structural Systems of the Million Program Era, HT 2011, Models of the Million Program Era, VT 2012, Reconstruction of the Million Program Era, HT 2012, Exhibiting the Million program Era, VT 2013, Extending the Million Program Era, HT 2013 och Million Program Era Kitchens, VT 2015. 14. Ohlsson och Skarne. 1968. 15. Ohlsson och Skarne. 1969. 16. Johansson, B. (red.) 2012. Stenberg artikel sid 163-177. V17. idén, S. och Lundahl, G. (red.) 1992. Sid 12. 18. Skarne systemutveckling. 1988 och Ohlsson & Skarne. 1987.



Fråga Experten

www.betong.se/fråga-experten

Tidskriften Betongs experter är redo att svara på dina frågor. Gå in på vår hemsida betong.se och ställ frågor om tillsatsmedel, konstruktion och arkitektur.

Betongen sköljs bort

Jag har en gammal stenbrygga med räls som inte är ingjuten. Vi har satt plaströr kring rälsen och har tänkt att ömsom gjuta och ömsom hälla sten i rören. Betongen tillför vi med rör från botten och uppåt. Tyvärr sköljs betongen ut med vattnet. En granne föreslår att vi ska fylla rören med cement så det får suga åt sig saltvatten och stelna. /Carl Hej Carl, undervattensgjutning av betong är komplicerat. Trafikverket kräver att man genomgått särskilda utbildningar för att få göra undervattensgjutningar. Tricket i ert fall tror jag är att försöka täta i botten så att ni kan tömma röret på vatten och sedan gjuta igen. Det finns metoder som liknar det din granne for efter, bland annat är gamla Årstabron reparerad så. Tyvärr kräver det att det är torrt och att man sedan trycker in ”vätskefasen”. /Anna Jacobson, brokonstruktör Tyréns.

Vattenglas som ytbehandling?

Jag ska bygga en terrass i betong och vill ha en naturlig grå, matt yta. Funderar på att glätta betongen och sedan använda vattenglas för att skapa en mer tålig yta. När ska man applicera vattenglaset och hur gör man? /Martin Hej Martin, för att vattenglas (natriumsilikat) ska fungera bra som ytbehandling behöver betongen vara ren och inte fet. Man bör vänta några veckor efter gjutning innan applicering och inte lägga på för tjocka la-

Fler frågor & svar på hemsidan

ger (eventuellt överflöd torkas bort direkt), annars blir ytan flammig (blank) och svår att sedan åtgärda. Det räcker som regel med en applicering, men kan möjligtvis bli något bättre effekt om lägger på två gånger. Vattenglas funkar på gammal betong också, men bäst om den är någorlunda ny då det finns mer fri kalk i ytan att reagera med. Vattenglas och andra kiselbaserade produkter för ytbehandling brukar inte göra betongen mer halkbenägen, eventuell kan den upplevas halare när den är blöt av dess ökade täthet.

Ökad halksäkerhet kan åstadkommas genom till exempel borwww.betong.se sta ytan lätt i färskt tillstånd, vilket blir svårt om den skall maskinglättas. Eller om ytan skall slipas kan detta göras så den inte blir alltför slät. För att få till en beständig, hård och lättstädad yta bör betongen glättas ordentligt alternativt att gjuthuden slipas bort. Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Concrete Group

Oskar Esping är tekn. dr. och jobbar med FoU och konsultation på Färdig Betong, TCG C.lab. Han är expert på frågor om material.

Arne Hellström är mångårig marknadschef på Strängbetong och svarar på frågor om arkitektur.

Tidskriften Betong Fråga experten

Fråga våra experter på vår hemsida betong.se

60

Erik Viggh är Senior kemist och arbetar med cement- och betongkemi på Cementa. Han svarar på frågor om cement och betongkemi.

Martin Hansson arbetar på Sika. Där är han F&U Chef för betongtillsatser Norden & Baltikum. Han svarar på frågor om tillsatsmedel.

Anna Jacobson är kompetenssamordnare och Brokonstruktör, Tyréns. Utsedd till Årets Betongkonstruktör 2013.


Med närproducerad cement bygger vi framtiden. Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder. Läs mer på www.cementa.se.

Här syns du. Boka plats på marknadstorget. Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se


Designat

Text jorun ingre

Betongknoppar

Grey Hensey har skapat en kollektion bestående av en mängd olika knoppar. De fina betongknopparna ger skåp och lådor ett kul uttryck och tillverkas för hand av Hensey själv i Colorado. www.kastconcrete.com

Upphöjt

En fin betongkruka får ett annorlunda utseende tack vare benställningen som höjer upp den över golven. Välj själv höjden på krukan genom att vända på benen. Concrescence är designad av Vako som ofta jobbar med geometriska former. www.vakodesign.com

Lampboll

Den här runda ljuskällan från Xiral Segard ger ett mjukt intryck. Den finns i olika storlekar och ljuset sprider sig fint mellan lamphalvorna. Tillverkas i Frankrike och är tänkt att användas inomhus. www.xiralsegard.com

Betongpärla

Vad passar inte bättre till årets Betonggala än ett par pärlörhängen i betong? De finns i två olika färgnyanser och är tillverkade i betong och Sterlingsilver. www.metsadesign.com

Tidskriften Betong designat

Pappersmoln

62

En vågig list i betong skapar ett härligt moln av toalettpappersrullar när extrapappret i badrummet får fylla den. Bakom designen står Bertrand Jayr för Lyon Béton. www.lyon-beton.com


Formmax_marknadstorget_90x40.indd 1

2014-10-10 10:00


Tyskbo tycker

Text Carina tyskbo Foto NCC

Att göra ingenjörer

Linnea Nordström, HR-specialist, NCC Constraction –NCC deltog i IGEday för att bidra till att

Hur får man tjejer att bli ingenjörer? En del av svaret är att bryta trender och normer, öka lusten att prova och skapa förutsättningar för att uppleva yrket tidigt. Womengineer arbetar för ökad jämställdhet på de tekniska högskolorna. Under IGEday besöktes bland annat NCC, där gymnasietjejerna utmanades i en konstruktionstävling.

bygga upp en positiv bild av vad en ingenjör gör, och skapa förebilder inom teknikområdet. Målet är att lika många kvinnor som män ska utexamineras som ingenjörer år 2030. Responsen på dagen var positiv, såväl internt som från tjejerna, och vi fick många frågor. Utmaningen är att ändra på den traditionella bild som finns av ingenjörsyrket, visa vad som krävs för att bli ingenjör och vilken variation av arbetsuppgifter och roller som finns. Vi deltar gärna igen och hoppas att fler branschföretag ansluter!

Malin Bernmark 17 år, Bromma gymnasiums tekniska linje –Jag besökte NCC under IGEday. De

berättade vad det fanns för arbetsuppgifter hos dem, sedan fick vi en byggutmaning som mitt lag vann. CAD verkade väldigt intressant - jag visste inte att en speciell person designar hur alla ledningar ska gå och att man kan bygga exakt efter det. Så himla coolt! Mitt mål är att bli ingenjör inom designoch produktutveckling eller kanske arkitekt.

Läs mer på www.womengineer.org www.igeday.com

Förra året startade föreningen Womengineer ett projekt med syfte att öka intresset för teknik och ingenjörskap bland unga tjejer. Introduce a Girl to Engineering Day, (IGEday) är ett initiativ med ursprung i USA, där tjejer mellan 12 och 19 år får möjlighet att besöka företag, organisationer och högskolor och se hur det är att jobba som ingenjör. Sofia Huldt läser tredje året civilingenjör med inriktning samhällsbyggnad på KTH och sitter i projektgruppen för IGE day. Hon berättar om visionen. –Man ska kunna studera till ingenjör oberoende av kön och etnicitet. Vi har en viktig bransch med lösningar på samhällets krav och problem, som behöver nå så stor del av befolkningen som möjligt. En

Betong Tidskriften Betong tyskbo tycker

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

64

Betong Media Tidskriften Betong Box 55684 102 15 Stockholm www.betong.se

jämlik bransch bör ligga i både mäns och kvinnors intresse och är positiv för alla, säger hon. Eleverna på skolorna nås främst genom kommunernas studievägledare men också via samarbetande organisationer och mentorsprogram, till exempel Finn Upp, Tekniska museet och Pepp. Grundskolor och gymnasier har samarbetat väldigt bra, särskilt i områden där det inte varit givet att tjejer skulle anmäla sig. Ambitionen är att också de som inte ärver sitt teknikintresse av släktingar ska få upp intresset för ingenjörsyrket. –Dagen är ett unikt tillfälle att få visa insidan av sin arbetsplats och hur spännande och mångfacetterat ingenjörsyrket är, säger Sofia Huldt. Projektet har sedan starten ett antal

Teknik- och kvalitetsRedaktör Johan Silfwerbrand info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05 Art director Jenny Almersdotter info@formkult.se

Redaktion

Kreativ redaktör Carina Tyskbo carinatyskbo@yahoo.com

chefredaktör och Ansvarig utgivare Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

Webbredaktör David Bogerius david.bogerius@telia.com

Redaktionsråd Arne Hellström, Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin, Lena Åhl, Anders Lindvall och Peter Åhman

sponsorer och arrangörer, bland annat Saab och Stockholms stad. Responsen har varit stor, de medverkande företagen har vuxit från 13 till 48 och antalet deltagande tjejer ökat från 300 till det fyrdubbla. Samhällsbyggnadsbranschen har hittills representerats av NCC och WSP, men Sofia Huldt hoppas på fler till mars 2016, då nästa IGEday äger rum. – Vi på Womenengineer jobbar helt ideellt, parallellt med ingenjörsstudier eller arbete. Det tar massor av tid, men vi brinner verkligen för det här. På sikt hoppas vi att företagen ska jobba direkt mot tjejerna och det stora målet är att bli helt överflödiga: när branschen har lika många kvinnor som män behövs inga särskilda tjejsatsningar. Men dit tar det ett tag att nå, säger Sofia Huldt. ◆

Albin Flygare albin@annonshuset.se

icke beställt material. ISSN 1101-9190

Prenumeration

Tryck

Marie Brunnberg AB Telefon: 073-656 09 03 pren@betong.se

Åtta.45

Annons Annonshuset ab Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Hans Flygare hans@annonshuset.se

Pris Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för

Omslagsbild Betongmaffian Foto av Boel Ferm



Mänskligt

Text & bild: Carina Tyskbo

Sara Haasmark Arbete: vd Samhällsbyggarna, innan dess Hållbarhetschef, Fastighetsägarna Stockholm. Ålder: 43. Familj: Gift och har fyra barn. Bor: Lidingö. Favoritbetong: Återvunnen.

Tidskriften Betong Mänskligt

Betong möter

66

Leva livet hållbart Med åk - och bibliotekskortet i högsta hugg rör sig Samhällsbyggarnas nya vd gärna i såväl landet som debatten. Men alltid så hållbart det går.

Jag har aldrig skrattat så mycket som när… ...mina barn berättar hur de uppfattar olika saker. Men jag skrattar även dagligen på jobbet. Jag kan aldrig nånsin glömma.. ... min första skoldag, min bröllopsdag, mina barns födelser. Jag trodde jag kände mig själv men... ... jag har upptäckt hur mycket jag tycker om att synas i debatten. Har aldrig skämts så mycket som.. ... när jag glömt någons namn. Jag har aldrig berättat det här för nån men.. ... jag gillar verkligen att pyssla i min trädgård. En händelse som kunde fått mitt liv att se helt annorlunda ut var när... ... jag i min bil blev påkörd av en lastbil. Den finaste bekräftelse jag fått är när jag får höra att... ... jag skriver precis som det är.

Mitt favoritord är... ...hållbarhet. För utan hållbarhet har vi inget. Innan jag dör måste jag hinna med att... ... resa och upptäcka mer med mina barn. Men jag vill resa hållbart. Det måste gå. Jag måste helt enkelt åka tillbaka till... ... en hel del ställen som jag upplevt och uppskattat. Jag älskar exempelvis Finlands skärgård. Om jag fick resa tillbaka i tiden och återuppleva en händelse skulle det... ... inte bara vara en händelse utan fler, nämligen de fyra tillfällena då jag fick träffa mina barn för första gången. Mest av alla beundrar jag... ... alla som engagerar sig starkt i hållbarhetsfrågor. När det gäller mitt utseende är jag... ... nöjd. Det har jag blivit med åren. Jag känner

inte att jag har tid att vara missnöjd. Det finns roligare saker att använda tiden till. Jag har en favoritbyggnad och det är... ...flera. Jag tycker många byggnader är otroligt vackra, underbara och inspirerande. Jag älskar allt från stora museum till mitt egna lilla röda torp från 1914. När jag går i pension ska jag... ... fortsätta att vara engagerad i hållbarhetsfrågor och ta hand om eventuella barnbarn. Det händer att jag gråter och det är när... ... jag ser eller hör om grymhet mot djur, natur eller barn. Tre favoritsaker som jag inte vill vara utan: Min familj, böcker och skogspromenader. Gäller det prylar blir det min Iphone, mina löparskor och mitt bibliotekskort.


K a k n 채 s t o r n e t . Fo t o a v B o e l Fe r m


POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm


Millions discover their favorite reads on issuu every month.

Give your content the digital home it deserves. Get it to any device in seconds.